Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4

1885-01-27 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1885:4, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Rikstl. Kansli den 27 Jan. 1885, kl. 2 e. in.

Kongl. Maj:ts nådig a proposition till .Riksdagen, angående upplåtelse.

af mark in. m. till Örebro stad för möjliggörande

af reglering och kanalisering eif Svartån; Gifven Stockholms

slott den 15 November 1884.

Under åberopande af härvid fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden, vill Kongl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen att, på det Örebro

stad må komma i tillfälle att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den

af Kaptenen P. Lamell uppgjorda plan, verkställa reglering och kanalisering

af Svartån å sträckan mellan Storbron i staden och stadens östra gräns vid

Skebäck, medgifva:

att till staden Örebro med full eganderätt upplåtes ej mindre utan

lösen den rätt, Kongl. Maj:t och Kronan eger till vattnet i Svartån emellan

Storbron i staden och stadens östra gräns vid Skebäck, (in äfven mot lösen

till Kongl. Maj:t och Kronan samt ersättning, jemväl till vederbörande indelningshafvare,

för skada och intrång med belopp, som bestämmes i den ordning,

nådiga förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof stadgar, dels den Kronan tillhöriga jord, som för

Bill. till Biksd. Prot. 1885. 1 Samt. 1 Afd. 4 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

ifrågavarande arbetsföretags utförande måste bortgräfvas, dels den så kallade

Slottsträdgården med undantag af den del deraf, som är belägen vester om

en linie, utdragen i rak fortsättning af nuvarande gränslinien mellan Slottsparken

och Slottsträdgården till ån, dels ett från Skebäck vesterut på åns

norra sida sig sträckande område till den ungefärliga storlek och form, som

betecknas med ljusröd färg å den af Kaptenen Laurell den 12 Juli 1880

upprättade, i ärendet företedda ritning, dels ock det på enahanda sätt utmärkta

område af Stora Holmen, hvilket genom den ifrågasatta kanalen

kommer att frånskiljas den öfriga delen af samma holme,

allt mot skyldighet derjemte för staden att med belopp, som i nyssnämnda

ordning bestämmas, ersätta skada och intrång, som äfven för andra

än Kongl. Maj:t och Kronan samt indelningshafvare kunna uppstå genom

nämnda upplåtelser, samt att i öfrigt ställa sig till efterrättelse de närmare

vilkor, förbehåll och bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna af omständigheterna

erfordras.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande

Utskott, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Magt

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 15 November

1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Hukert,

Ryding,

von Krusenstjerna, och

Friherre Tamm,

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anförde härefter:

“Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning anhåller jag nu få underställa

en af stadsfullmäktige i Örebro gjord ansökan att, för möjliggörande af reglering

och kanalisering af Svartån emellan Storbron i Örebro och stadens östra

gräns vid Skehäck, kronans rätt till vattnet i denna del af ån måtte på staden

öfverlåtas och staden jemväl berättigas att medelst expropriation förvärfva den

för arbetets utförande erfoderliga jord.

I slutet af år 1879 lemuade stadsfullmäktige i Örebro åt några då

utsedda komiterade uppdrag att utreda, om och i hvad mån reglering och

kanalisering af Svartån emellan Storbron i staden och Skebäck kunde på

lämpligt sätt åstadkommas, samt att, om dertill funnes anledning, inkomma

till fullmäktige med förslag till åtgärders vidtagande för ändamålet. En af

desse komiterade, Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen m. m. P.

Laurell uppgjorde i anledning häraf, efter föregående undersökningar, ett förslag

till reglering och kanalisering af den nämnda delen af ån, hvilket, om

det komme till utförande, skulle medföra följande fördelar: att staden erhölle,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o å.

jemte rymliga upplagsplatser, beqväm segelled till så väl södra som norra

delen af staden, att an nedanför den så kallade Kanslidammen blefve reglerad

så, att den, med bibehållande af den förut vanliga vattenhöjden såsom

medelvattenstånd, skulle, från att hafva 6 y, fots vattenvariation, få en sådan

variation af allenast 1 y2 fot; att den del af östra staden, som nu lede af

Svartåns öfversvämning, blefve från denna olägenhet befriad; att åns reglering

ofvanför Qvarndammen och Storbron härigenom förbereddes, så att densamma

med jemförelsevis måttlig kostnad kunde verkställas, och olägenheterna af öfversvämning

å derintill liggande stadsdel och landsbygd dymedelst afhjelpas; att

värdet af vattenkraften vid Qivarndammen ökades med omkring 30 procent

och att vid Skebäck, stadens nuvarande hamnplats, erhölles ett vattenfall med

ett omkring 65 procent större kraftvärde än det vid Qvarnfallet nu befintliga.

Förslaget,, för hvars utförande kostnaderna beräknats till 300,000 kronor, och

som förtydligats medelst ritning, afsåg: 1) att från åns södra strand emellan

lägenheterna Concordia och Varfsholmen skulle öfver ån utläggas en dam

till Fiskartorpet, nedanför hvilken strömmen borde upprensas till angifvet djup

och medelst hvilken genom deri anbragta luckor vattenståndet i ån kunde

regleras; 2) att i strömfåran norr om Fiskartorpet skulle deremellan och fastlandet

byggas en sluss med tillräckligt rymliga in- och utlopp samt angifna

dimensioner och djup; 3) att strömmen dessutom skulle upprensas, rätas och

utvidgas, på sätt med blå linier utmärkts å ritningen; 4) att vid nuvarande

Slottsträdgården skulle anordnas hamnplats och anläggas en tre hundra fot

lång lastkaj af sten; 5) att vid segelrännan norr om Stora Holmen och på

rännans norra strand skulle likaledes ordnas hamnplats för virke och skrymmande

gods samt uppföras en ett hundra fot lång lastkaj af sten; samt 6) att, i

sammanhang med slussbyggnaden vid Fiskartorpet, en svängbro borde anbringas

öfver segelleden för att sätta vattenfallet och de verk, som der å andra sidan

af Fiskartorpet kunde komma att anläggas, i förbindelse med Köping—Idultjernvägens

hamnspår till Skebäck; och skulle, för genomförandet af denna

reglering, enligt förslaget erfordras, att staden förvärfvade, utom enskilde tillhörig

mark, jemväl af Eders Kongl. Maj:t och Kronan eganderätt: a) till

vattnet och fisket i Svartån emellan Storbron och nedre ändan af Köping—

Hults jernvägsaktiebolags område vid Skebäck; b) till all den mark, som vid

företagets utförande behöfde bortgräfvas; c) till Slottsträdgården, Östra Slottsparken

och planen emellan Carolinska läroverkshuset, elfven och arbetshustomten

till den vidd, som å ritningen utmärkts med ljusröd färg; d) till ett

från Skebäck vesterut pa åns norra sida sig sträckande område af den ungefärliga

storlek och form, som å ritningen vore med ljusröd färg angifvet; och

e) till den på samma sätt betecknade udde af stora Holmen, som af kanalen

komme att afskäras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Komiterade framlade detta förslag för stadsfullmäktige vid sammanträde

den 3 November 1880; och efter ärendets behandling vid ett senare

sammanträde hafva stadsfullmäktige i underdånighet anhållit, att Eders Kongl.

Maj:t måtte, för att möjliggöra reglering och kanalisering af Svartån emellan

Örebro slott och Skehäck, öfverlåta till Örebro kommun all statens eganderätt

till vattnet i ån mellan Storbron i staden och stadens östra gräns vid

Skebäck, samt berättiga staden att genom expropriation förvärfva den eganderätt,

som för öfrigt erfordrades för samma arbetes utförande, äfvensom till

ledning dervid fastställa Kapten Laurells förberörda plan.

Öfver denna framställning afgaf Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader den 16 Maj 1881 underdånigt utlåtande af innehåll, att

styrelsen för sin del funne det åsyftade ändamålet kunna genom det framlagda

förslaget vinnas och i allo förtjena afseende, hvadan ock, i betraktande

åt den nytta för det allmänna, som derigenom skulle ernås, rätt till expropriation

af det för anläggningen behöfliga jordutrymme m. m. tillstyrktes, men

att dock styrelsen hemstälde, huru vida beviljandet af expropriationsrätt

eller beslut om upplåtelse af Kronans vattenrätt i ån borde ifrågakomma

förr, än stadsfullmäktige bestämdt förklarat sin afsigt vara att inom viss

uppgifven tid utföra arbetet enligt den företedda planen, som icke gifvit

anledning till annan anmärkning än i fråga om konstruktionen af slusskammarmurarne.

Sedan stadsfullmäktige lemnats tillfälle att låta i nyssberörda hänseende

omarbeta planen och yttra sig om tiden för arbetets verkställande, förklarade

stadsfullmäktige, att Örebro stad, så vida den underdåniga framställningen om

öfverlåtelse till staden af kronans vattenrätt i Svartån samt om rätt att genom

expropriation förvärfva öfrig företaget erforderlig eganderätt bifölles och

för så vidt intet lagligt hinder, som af staden ej kunde undanrödjas, mötte,

vore besluten att före utgången af år 1890 utföra arbetet.

Detta yttrande jemte förklaringar deröfver af vederbörande, bland hvilka

egaren till den så kallade Slottsqvarnen i Örebro, G. A. Engelbrektson, utom

annat, yrkat att, om Kronans vattenrätt i ån öfverlätes på staden, dervid

måtte fästas det vilkor, att någon rätt till vattenkraften vid Qvarnfall et icke

medföljde, insände derefter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med eget

utlåtande i ämnet den 14 November 1882 och bifogade dervid jemväl en af

förbemälde vattenregleringskomiterade till Eders Kongl. Maj:t stäld skrift, hvari

bemötts åtskilliga mot företaget gjorda invändningar och tillika anförts: att

den Kronans vattenrätt, om öfverlåtande hvaraf på Örebro stad fråga nu vore,

utgjordes af Eders Kongl. Majrts och Kronans andel i fallet vid qvarnen i

staden och i det blifvande fallet vid Skebäck; att enligt ett handlingarne bifogadt,

af Civilingeniörerne S. Gjers och L. Qvist uppgjordt samt af Kap
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition''N:o å.

tenen vid Väg- och Vatten byggnadscorpsen L. Broomé och Stadsingeniören

i Norrköping B. L. Hellström granskadt och biträdt värderingsinstrument

qvarnfallet i staden, hvari Kronan egde blott en del utan att för denna dels

användning hafva reserverat sig passande byggnadsplats, för närvarande egde

ett värde af 35,000 kronor, som, derest åregleringen blefve fullbordad, skulle

ökas till 40,000 kronor, under det att vattenfallet vid Skebäck, hvaraf hälften

tillhörde Kronan, för närvarande vore värdelöst och först efter det sänkning

af Hjelmaren och åregleringen blifvit verkstälda erhölle ett värde af

41,000 kronor, deraf dock Kronan icke kunde begagna sin andel utan att

återlösa åtminstone någon del af det kronofiske, som Hjelmarens och Q,vismarens

sjösänkningsbolag måst lösa; samt att alltså för Kronan samma vattenrätt

vore af jemförelsevis obetydligt värde, men för staden af stor betydelse

vid ordnandet af dess vattenledning, underdikning och belysning.

För egen del har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett det

icke vara nödvändigt, att staden komme i besittning af Kronans mark i den

utsträckning planen utmärkte, utan att platsen framför skolhuset äfvensom

Östra Slottsparken och Slottsträdgården borde undantagas, och att, om ansökningen

beträffande expropriationsrätt till Slottsträdgården bifölles, staden

borde förpligtas att till Östra Slottsparken utlägga och med träd plantera den

del af trädgården, som faller vester om den emellan parken och trädgården

befintliga, norr ut till ån framdragna gränslinie, äfvensom att i nämnda gränslinie

underhålla prydligt stängsel och en tät liagtornshäck. I öfrigt tillstyrkte

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den sökta expropriationsrätten. Uti

förnyadt utlåtande i ämnet har sedermera under den 28 Februari 1883 Vägoch

vattenbygnadsstyrelsen tillkännagifvit att, sedan numera de i utlåtandet

den 16 Maj 1881 gjorda anmärkningarne vid den föreslagna slussbyggnaden

blifvit genom ett af Kaptenen Lamell utarbetadt tilläggsförslag rättade, hvarigenom

kostnadssumman för hela företaget blifvit från 300,000 kronor höjd

till 303,200 kronor, någon invändning af vigt mot planens tekniska beskaffenhet

icke vidare från styrelsens sida återstode, lika litet som i fråga om

tiden för utförandet; — hvarförutom styrelsen vidare andragit: att, hvad anginge

den större eller mindre behöfligheten af de Kronans områden, hvarpå

stadsfullmäktige gjort anspråk för regleringsplanens genomförande, och hvilkas

sammanräknade areal, enligt den af styrelsen med ledning af ritningen gjorda

approximativa beräkning, skulle utgöra 9,46 hektar eller 19,2 tunnland, styrelsen,

lika med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, ansåge de under

b), d) och e) här ofvan angifva områden, hvilka utgjorde delar af de till landshöfdingeindelningen

hörande så kallade Alnängarne och tillhopa innehölle

omkring 7,r. hektar eller vid pass 15 tunnland, företrädesvis erforderliga för

ändamålet, och särskilt det under d) upptagna, i rymd hållande omkring 7

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 4. 7

hektar eller 14 tunnland, för upplag af den betydliga jordmassa, som skulle

utgräfvas ur an, men deremot att förvärfvandet af den ena eller andra af de

under c) omförmäla platser, det vill säga Östra Slottsparken, Slottsträdgården

och den sa kallade Olaiparken framför skolhuset, icke vore af behofvet

pakalladt, utan från stadens sida att betrakta såsom en rent ekonomisk fråga,

helst Osti a Slottsparken icke vore afsedd att till hamnområde användas, och

å den Slottsträdgården angränsande lägenheten Manilla en för staden i det

närmaste lika beqväm hamnplats som i Slottsträdgården skulle kunna beredas,

samt vid Olaiparken redan nu tilläggningsplats för båtar förefunnes; att

af den mark, som staden på grund af planen önskade förvärfva, den sträcka,

som enligt ritningen ^ faller mellan punkterna A och B, skulle beredas till

kajplats för persontrafik och styckegods m. m., medan sjelfva Slottsträdgården

i öfrigt skulle användas dels såsom öppen hamnplats och dels till plats för

magasinsbyggnader; sträckan mellan A och C äfvensom framför Olaiparken

ordnas till tilläggsplatser för båtar med landtmannaprodukter och fisk; sträckan

emellan D och E behöfves för att bereda utrymme för vedhandel; sträckan

emellan b och G inrättas till hamn för norra stadsdelen, samt återstående

områden upplåtas till upplagsplatser för skrymmande gods och till magasinsbyggnadstomter

m. m.; samt att, emedan i kostnadsförslaget icke funnes intagen

uppgift å hela lösningsvärdet af den behöfliga marken, och ej heller å

värdet af andra förmåner, som begärdes af Kronan eller skulle från enskilde

förvärfvas, hvilket allt icke _ motsvarades af det i kostnadsförslaget uppförda

belopp af 40,000 kronor till “expropriationer och ersättningar", svårighet

mötte att rigtigt bedöma värdet af de åstundade landområdena och kostnaderna

för sjelfva arbetets utförande.

I utlåtande, som Kammarkollegium och Statskontoret till följd af

nådig remiss afgifvit i frågan den 11 December 1883, hafva kollegierna till

en början upplyst, att all den Kronans mark, som Örebro stad nu önskade

farväl fva, med undantag allenast af planen emellan Carolinska läroverkshuset,

eltven och arbetshustomten, tillhörde landshöfdingeindelningen i Örebro län

och vore, utom Östra Slottsparken och Slottsträdgården, utarrenderad jemte

annan till samma indelning lydande jord på 30 års tid från midfastan år

1860 samt vidare anfört beträffande vattenrätten i Svartån emellan Storbron

i Örebro och Skebäck: att kollegierna lika med Eders Kongl. Maj;ts Befallningshafvande

hölle före, att denna vattenrätt ursprungligen tillhört Kronan,

men frångått henne, i den män Kronan afhändt sig omgifvande landområden;

att häraf förklarades det af sökandena antydda förhållande, att Kronan i början

af detta århundrade försålt den väsentliga delen af denna vattenrätt,

hval med sannolikt syftades på året 1805, då skattläggning faststälts af lägenheterna

Norra och Södra Smedjebackarne samt faktoriträdgården, hvilka, förr

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

tillhörande Kronan, varit under senare hälften af 17:e och större delen af 18:e

århundradet upplåtna till boningsplatser åt arbetare vid det i Örebro då befintliga,

Kronan tillhöriga gevärsfaktori, men enligt Kongl. Brefven den 9 Mars 1795

och 29 Maj 1797 blifvit med gevärsfaktoriet försålda; att en fördelning af

vattenrätten i ån emellan Kronan och staden blifvit bekräftad genom särskilda

af behöriga myndigheter faststälda och handlingarne i afskrift bifogade

föreningar, den ena af den 20 December 1875 emellan Kronan och Örebro

stad angående gränserna emellan bolstada egorna till staden med Smedjebackarne

å ena sidan samt Örebro slott och Alnängarne å andra sidan, samt

den andra af den 1 Maj 1880 emellan Kronan och Örebro stad angående

rågång i Svartån emellan staden och Alnängarne; att af dessa föreningar jemte

ett vid den senare af dem fogadt utdrag af kartan öfver ån framginge, att

vattnet i ån emellan Storbron och den punkt vid Choisi-udden, der norra

Smedjebackens och Stadens område sammanstötte med Alnängarne eller Stora

Holmen, vore deladt emellan Kronan och staden, som dock innehade vattnet

odeladt emellan Norra och Södra Smedjebackarne, men att rågången derifrån

österut emellan Örebro stad å ena och Alnängarne å andra sidan fortsatte

midt uti åns södra strömfåra till Skebäck, på sätt den å kartan med grön

och gul färg uppdragna gränslinie utmärkte, så att allt söder om denna linie

ansåges tillhöra staden och allt, hvad som läge norr derom, ansåges tillhöra

Alnängarne, samt att rågångens bestämmande icke skulle inskränka den rätt

till fiske i vattendraget, som Kronan eller enskilde kunde ega; hvarjemte

kollegierna, i sammanhang med erinran om ofvanberörda, genom sökandenas

försorg, af sakkunnige män verkstälda värdering af vattenkraften vid Slottsqvarnen

och vid det blifvande fallet närmare Skebäck, lemnat en utredning

angående det under arrendet af Alnängarne med flere lägenheter inbegripna

fiske i ån, för hvilket i detta mål direktionen för Hjelmarens och Qvismarens

sjösänkningsbolag fört talan, samt hänvisat till en Eders Kongl. Maj:ts dom

den 10 April 1883, hvarigenom förklarats, att nyssnämnda bolag hade att

såsom lösen för samma fiske till Kronan utgifva ett belopp af 18,000 kronor.

Såsom eget yttrande i ärendet hafva kollegierna uttalat den åsigt, att

de ändamål, staden afsåge att genom det tilltänkta företaget uppnå, vore af

den allmänna nytta och nödvändighet, att de intressen, som derför kunde stå

i vägen, borde vika, och alltså hemstält att, derest Eders Kongl. Maj:t tilläte,

att åregleringen finge utföras efter den föreslagna planen, Eders Kongl. Maj:t

täcktes låta staden få taga i besittning Kronans vattenrätt i ån emellan Storbron

och Skebäck samt expropriera de områden, som Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett för ändamålet

erforderliga, men att, då kollegierna funne det icke vara välbetänkt,

att Kronan, helst i saknad af kännedom om vattenrättens värde på det hela,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

afstode från anspråk på vederlag derför, vattenrättens värde måtte, lika väl

sorn de jordområdens, hvilka staden komme att expropriera, bestämmas i den

ordning nådiga Förordningen om jords eller lägenliets afstående för allmänt

behof den 14 April 1866 stadgade, samt staden förpligtas att efter detta

värde inlösa meranämnde vattenrätt; och hafva kollegierna ytterligare tillagt:

beträffande Engelbrektsons förutnämnda yrkande, att af de handlingarne

bifogade instrument öfver Slottsqvarnens skattläggning den 19 November

1691 och skattevärdering den 16 September 1720 inhemtats, hurusom vid

förra tillfället påräknats andel i qvarnvattnet för en Kronans i qvarndammen

insatta “bålirkonst“ eller inrättning för borrning af gevärspipor och vid det

senare för ett kronosliphus, och att, då dessa inrättningar, som måste hafva

tillhört gevärsfaktoriet, icke efter dettas försäljning år 1795 finge vidare begagnas,

samt Kronan efter den tiden icke syntes hafva gjort anspråk på

andel i vattenkraften vid qvarnen, kollegierna hemstälde, att Eders Kongl.

Maj:t vid öfverlåtelsen på Örebro stad af denna vattenkraft täcktes fästa det

af Engelbrektson påyrkade förbehåll, att dermed icke följde någon slags rätt

till sagde vattenkraft.

Till sist hafva kollegierna, i fråga om öfriga icke här ofvan nämnda

områden, hvilkas användning för årensningen ifrågasatts, förmält att kollegierna,

lika med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

ansåge staden icke böra erhålla rätt att förvärfva den så

kallade Olaiparken och Östra Slottsparken, men att deremot Eders Kongl.

Maj:t — efter det ytterligare utredning egt rum, huruvida det för staden

vore oundgängligen nödigt att för regleringen erhålla upplåtelse af Slottsträdgården

— måtte taga under öfvervägande, i hvad mån denna trädgård kunde

till staden för ändamålet upplåtas.

1 anledning af hvad sålunda förekommit hafva stadsfullmäktige slutligen

fått afgifva underdånigt utlådande, deruti de tillkännagifvit, att de afstode

från sin förut gjorda framställning om öfverlåtelse på staden af Olaiparken

och Östra Slottsparken, men i fråga om Slottsträdgårdens behöflighet

för företaget anfört, att genom hamnplatsens förläggande, såsom Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande föreslagit, till Manilla i stället för till Slottsträdgården,

afståndet från hamnplatsen till stadens centrum och torg ökades med

omkring 500 fot och blefve nära dubbelt så stort som från Slottsträdgården,

hvadan — då kanaliscringsföretaget just afsåga, att fisk och landtmannaprodukter

af alla slag samt särskildt spanmål och ved måtte kunna sjöledes

tillföras staden, och rörelsen vid hamnen alltså måste, om företaget skulle

medföra afsedt gagn, ställas i så nära förbindelse som möjligt med torgrörelsen,

samt en fördubbling af afståndet mellan hamnplatsen och torget vore af

den betydelse, att företagets hela värde för staden skulle genom den ifrågaBih.

till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 4.

satta förändringen i mycket hög grad förringas — stadsfullmäktige anhölle,

att deras framställning om trädgårdens upplåtelse måtte utan ringaste inskränkning

bifallas.

Beträffande vidare vattenrätten i ån yttra stadsfullmäktige, med anledning

af Kammarkollegii och Statskontorets hemställan derom att, på sätt

Engelbrektson påyrkat, någon slags rätt till vattenkraften vid qvarnfållet i

staden icke skulle åtfölja öfverlåtelsen af Kronans vattenrätt i ån: att — då

genom det af kollegierna anförda, af stadsfullmäktige i afskrift insända Kongl.

Bref den 9 Mars 1795 Eders Kongl. Maj:t och Kronan alldeles icke afhändt

sig vattenrätten vid qvarnfallet, hvilken qvarnegaren alltså icke heller kunnat

förvärfva, utan endast “alla egor, som då lydde under Örebro faktori på landet

och i staden samt Snaflunda vattenfall jemte åbyggnaden och materialier vid

vattenverken11 - den omständighet, att Kronan sedan dess icke gjort anspråk

på samma rätt, icke kunde utgöra hinder för Kronan att nu eller framdeles

disponera densamma, lika litet som derigenom någon rätt uppkommit för

qvarnegaren att ensam använda hela vattenkraften derstädes, hvari Kronan

obestridligen hade större del än qvarnegaren och hvilken, till följd af läget,

hade vida större betydelse för staden, än vattenfallet vid Skebäck, samt att

det syntes stadsfullmäktige oförklarligt, hvarför — ehuru qvarnegaren allt sedan

år 1795, då gevärsfaktoriet försåldes och nedlades, fått utan ersättning begagna

hela vattenkraften i fallet och derjemte genom upphörandet år 1863

af den till hundra tunnor spanmål uppgående grundräntan af qvarnen tillskyndats

en betydlig årlig vinst - kollegierna likväl ville, om möjligt, tillförsäkra

honom äfven framtida dispositionen af denna Kronans tillhörighet

hellre än att förorda densammas öfverlåtelse på staden, som verkligen behöfde

den; och fästa stadsfullmäktige, derest den af kollegierna förordade

expropriationsrätten skulle blifva inskränkt till vattenfallet vid Skebäck, uppmärksamheten

derå att, om kanaliseringsföretagets utförande tillätes, staden

måste expropriera hela det område, som för denna vattenrätts tillgodogörande

blefve erforderligt, hvarigenom denna vattenrätt skulle såsom oåtkomlig blifva

för Kronan värdelös.

Till sist sammanfatta stadsfullmäktige de skäl, som syntes tala för

bifall till deras ansökning, sålunda: att företaget vore af ingripande vigt icke

blott för Örebro stads välstånd och framtida utveckling, såsom afseende, jemte

ekonomiska, äfven i ganska väsentlig mån sanitära fördelar, utan ock för en

ganska stor landsbygd rundt omkring Hjelmaren; att staden detta oaktadt

icke, i anseende till de dryga kostnaderna dervid, vågade, utan det understöd

som begärts, bestämma sig för utförandet, helst staden, som ännu vore

skuldsatt till följd af 1854 års stora brand, jemväl stode i begrepp att företaga

åtskilliga andra dyrbara anläggningar, som vore ännu nödvändigare än

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4..

Svartåns kampering, hvaribland vore att nämna en påbörjad brobyggnad,

som beräknats kosta 125,000 kronor, stadens underdikning, hvartill erfordrades

299,000 kronor, samt vattenledning, hvilken komme att kosta 460,000 kronor;

att det af ojäfvige män uppskattade värdet af Kronans vattenrätt, hvilken för

närvarande vore fullkomligt ofruktbar och sannolikt komme att i Kronans ego

så förblifva, uppginge till endast 31,000 kronor, eller omkring en tiondedel

af den för hela företaget beräknade kostnad; att Slottsträdgården vore såsom

hamnplats i mycket hög grad behöflig för staden; och att stadsfullmäktige

alltså anhölle

om öfverlåtelse på Örebro stad af all Kronans vattenrätt i Svartån

emellan Storbron och stadens östra gräns vid Skebäck;

samt om rätt att expropriera all Kronan och enskilde tillhörig mark,

som i det uppgjorda kanaliseringsförslaget upptagits såsom för detsamma erforderlig,

med undantag af Olaiparken och Ostra Slottsparken;

förbindande sig derjemte stadsfullmäktige a nyo att, derest denna framställning

bifölles, hafva före 1890 års utgång fullbordat nu ifrågavarande arbete.

Det betydande och kostsamma företag till reglering och kanalisering

af Svartån emellan Örebro och dess lastageplats vid Skebäck, som staden har

för afsigt att enligt den af Kaptenen Laurell uppgjorda plan bringa till utförande,

finner jag, lika med de i ämnet hörda myndigheter, vara af den betydelse

för stadens utveckling och förbättring i ekonomiskt och sanitärt hänseende,

att jag anser mig böra tillstyrka de åtgärder, som från statens sida

lämpligen och skäligen böra för företagets underlättande medgifvas.

Härvid möter först frågan om upplåtande af Kronans vattenrätt i ån

på förut angifna sträcka. Af den redogörelse jag lemnat torde framgå, huru

svårt det är att fullkomligt bestämma omfånget af Kronans rätt härutinnan,

och för en fullt tillförlitlig uppskattning af samma rätt lära således jemväl

förefinnas väsentliga hinder. Då anledning ej är för handen att antaga, det

Kronan i en framtid skulle komma att söka tillgodogöra sig vattenrätten i

ån, torde det för staten medföra ringa uppoffring, om samma rätt utan ersättning

varder till staden upplåten. Att dervid särskildt undantaga den rätt,

Kronan må ega i Qvarnfallet, synes mig så mycket mera olämpligt, som

ovisst är, om någon sådan rätt verkligen förefinnes, och staten i allt fall ej

skulle af densamma kunna draga någon väsentlig fördel. Att ersättning skall

lemnas för all skada, som för indelningshafvare eller arrendatorer till äfventyra

kan uppkomma deraf, att staden får disponera öfver Kronans rätt till vattnet

i ån, torde böra uttryckligen stadgas såsom vilkor för bifall till ansökningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Hvad vidare angår upplåtelsen af åtskillig kronojord för företagecs utförande,

så Lärer detta icke böra ske annorlunda än mot full godtgörelse för

jordens värde samt för skada och intrång, som af upplåtelsen förorsakas så

val för Eders Kongl. Maj:t och Kronan som för jordens innehafvare; och

sedan staden numera förklarat sig afstå från sin begäran att få disponera

Olaiparken och Östra Slottsparken, torde stadens anspråk i öfrigt kunna på

lämpligt sätt tillgodoses. Hvad särskildt beträffar den till landshöfdingebeställningen

i Örebro län anslagna Slottsträdgården, synes det vara på nöjaktigt

sätt ådagalagdt, att gagnet af hela företaget skulle väsentligen minskas,

derest staden icke förunnades rätt att förfoga öfver åtminstone största delen

af denna plats, hvarför jag anser mig kunna understödja ansökningen äfven i

denna del, dock att den del af trädgården, som, derest nuvarande gränslinie

emellan Östra Slottsparken och Slottsträdgården utdrages i rät linie mot norr

ända till ån, faller vester om denna linie och hvilken del finnes å ritningen

utmärkt med bokstafvera^ y, x, h och c, undantages, och att staden förpligtas

att till Slottsparken utlägga och med träd plantera denna del af Slottsträdgården

samt att i gränsliniens hela utsträckning underhålla prydligt stängsel

och häck; hvarjemte till nuvarande och blifvande innehafvare af landshöfdingebeställningen

i länet bör utgå årlig ersättning för den mistade delen

af trädgården.

Hvad staten sålunda skulle komma att utan all godtgörelse afstå är

allenast den till omfång och värde ovissa vattenrätten i ån; och då de kostnader,

hvilka staden Örebro måste för kanalarbetets utförande underkasta sig,

uppgå till mer än 300,000 kronor, torde det icke kunna anses annorlunda

än billigt och rättvist, att staten, som äfven eljest plägar bispringa med understöd

för dylika arbetens genomförande, till ett så betydande företag, som det

nu ifrågavarande, lemnar det bidrag, som kan ligga i kostnadsfri öfverlåtelse

af nämnda vattenrätt.

Då med Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning af frågan om fastställande

af plan för kanaliseringens utförande och om beviljande af rätt för staden

att expropriera derför nödig, enskilde tillhörig mark torde böra anstå

intill dess Riksdagen yttrat sig beträffande de ifrågasatta upplåtelserna af Kronans

tillhörigheter, anser jag mig böra för närvarande allenast i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen

att, på det Örebro stad må komma i tillfälle att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af Kaptenen P. Laurell uppgjorda plan, verkställa reglering

och kanalisering af Svartån på sträckan emellan Storbron i staden och

stadens östra gräns vid Skebäck, medgifva:

att till staden Örebro med full eganderätt upplåtes ej mindre utan

lösen den rätt, Eders Kongl. Maj:t och Kronan eger till vattnet i Svartån

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 4. 13

emellan Storbron i staden och stadens östra gräns vid Skebäck, än äfven,

mot lösen till Eders Kongl. Maj:t och Kronan samt ersättning, jemväl till

vederbörande indelningshafvare, för skada och intrång, med belopp, som bestämmas

i den ordning, nådiga Förordningen den 14 April 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgar, dels den Kronan

tillhöriga jord, som för ifrågavarande arbetsföretags utförande måste bortgräfvas;

dels den så kallade Slottsträdgården med undantag af den del deraf,

som är belägen vester om en linie, utdragen i rak fortsättning af nuvarande

gränslinien emellan Slottparken och Slottsträdgården till ån; dels ett från

Skebäck vester ut på åns norra sida sig sträckande område till den ungefärliga

storlek och form, som betecknas med ljusröd färg å den af Kaptenen

Laurell den 12 Juli 1880 upprättade, i ärendet företedda ritning; dels ock

det på enahanda sätt utmärkta område af Stora Holmen, hvilket genom den

ifrågasatta kanalen kommer att frånskiljas den öfriga delen af samma holme,

allt mot skyldighet derjemte för staden att med belopp, som i nyssnämnda

ordning bestämmas, ersätta skada och intrång, som äfven för andra

än Eders Kongl. Maj:t och Kronan samt indelningshafvare kunna uppstå genom

nämnda upplåtelser, samt att i öfrigt ställa sig till efterrättelse de närmare

vilkor, förbehåll och bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan finna af

omständigheterna erfordras.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda tillstyrkt,

deri Statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och

skulle i enlighet med ofVanberörda förslag proposition i

ämnet af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar,

till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Pehr Thyselius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1885:29 Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse of mark m. rn. till Örebro stad för möjliggörande af reglering och kanalisering af Sva s. 1 i texten