Sök i Ratio Lex

Angående statsverkets öfvertagande af den rotehållare åliggande skyldighet att bygga och underhålla kompanitrossbodar samt fortskaffa trossen till och från mötesplatserna

1886-01-29 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1886:22, Angående statsverkets öfvertagande af den rotehållare åliggande skyldighet att bygga och underhålla kompanitrossbodar samt fortskaffa trossen till och från mötesplatserna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majt.s Nåd, Proposition N:o 22.

1

N:o 22.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 Febr. 188ti, kl. 12 midd.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående statsverkets

öfvertagande af den rotehållare åliggande skyldighet

att bygga och underhålla kompanitrossbodar

samt fortskaffa trossen till och från mötesplatserna;

Gifven Stockholms slott den 29 Januari 1886.

I underdånig skrifvelse den 20 Maj 1885 liar Riksdagen anhållit, att

Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida rotehållarne må kunna

befrias från skyldigheten att bygga och underhålla trossbodar samt fortskaffa

trossen till och från mötesplatserna.

Med anledning häraf och under åberopande af bilagda utdrag af

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl.

Maj:t härmed föreslå Riksdagen,

att, för den händelse anslaget under riksstatens fjerde hufvudtitel till

»byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.» bestämmes till det af

Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag föreslagna

belopp, den rotehållare åliggande skyldighet att hygga och underhålla

kompanitrossbodar samt fortskaffa trossen till och från mötesplatserna

må från och med år 1887 af statsverket öfvertagas, under vilkor att statsverket

erhåller den rätt till redan befintliga kompanitrossbodar, som må

vederbörande rotehållare tillkomma.

Bill. till Riksd. Prof. 1886. 1 Scmil, 7 Afd, 13 Höft,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 22.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Ut

skott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Ryding.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 22.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför

Hans Maj: t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 29 Januari 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet Statsrådet Byding föredrog Riksdagens

underdåniga skrifvelse den 20 Maj 1885, innefattande hemställan,

att Kong]. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida rotehållarne

må kunna befrias från skyldigheten att bygga och underhålla kompanitrossbodar

samt att fortskaffa trossen till och från mötesplatserna.

Departementschefen yttrade härefter:

»Det torde tillåtas mig att till en början i korthet redogöra för nu

gällande bestämmelser rörande rotehållarnes ifrågavarande skyldigheter.

Angående rotehattares

befrielse

från skyldighet

att bygga

och underhålla

trossbodar

samt fortskaffa

trossen

till och från

mötesplatseima

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Beträffande trossbodarne gäller, jemlikt Kongl. trefven den 23 Februari

1770, den 18 December 1775 och den 31 Augusti 1779, att vid

de indelta infanteriregementena bör, till förvarande af tross- och utredningspersedlarne,

en trossbod finnas vid hvarje kompani, hvilken uppföres å

kompanichefsbostället, på det att kompanichefen må kunna deröfver hafva

tillsyn. Rotehållarne inom kompaniet hafva att leverera virke och alla

materialier till dessa trossbodars uppförande och till reparationer, men soldaterne

skola förrätta det erforderliga arbetet.

Från omförmälda skyldigheter äro likväl frikallade dels, jemlikt Kongl.

brefvet den 6 April 1813, rotehållarne vid senare tillkomna tre kompanier

af Nerikes regemente och tre kompanier af Yermlands regemente, i följd

hvaraf de för dessa kompanier erforderliga trossbodar uppföras och underhållas

af kronan; dels, jemlikt Kongl. brefvet den 21 Oktober 1817, angående

grunderna för den ordinarie roteringen i Skåne, rotehållarne vid

norra och södra skånska infanteriregementena, samt dels, jemlikt Kongl.

brefvet den 16 Mars 1778, soldaterna vid Vesterbottens regemente (numera

Norr- och Vesterbottens fältjägarecorpser) i anseende till de mindre

förmåner, soldaterne vid detta regemente åtnjöto i jemförelse med deras

vederlikar vid andra regementen, hvarföre rotehållarne vid de af sagda regemente

bildade corpserna hafva att ensamme ansvara för trossbodarnes byggande

och underhållande, hvilket för öfrigt kunnat anses så mycket mera

billigt, som genom Kongl. brefvet den 11 Juli 1815, med afseende å Vesterbottens

regementes vidsträckta stånd och rotarnes spridda läge, tillåtits att

soldatmunderingarne, i stället för att förvaras på rotarne uti dertill inrättade

rotekistor, få intagas i kompaniernas munderings- och trossbodar samt

der under befälets tillsyn och ansvar vårdas.

Beträffande trossens fortskaffning är genom Kongl. resolutionen på

allmogens besvär den 25 Maj 1720 samt Kongl. blefven den 23 Mars

1786, den 27 Oktober 1812, den 20 Juli 1813 och den 1 Mars samt

den4 17 Maj 1814 stadgadt, att det åligger rotehållarne att till och från

regementsmöten och mönstringar fortskaffa de indelta infanteriregementenas

tross.

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet, som i anledning af Riksdagens

framställning erhållit nådig befallning att inkomma med underdånigt

utlåtande i förevarande ämne, har för vinnande af de ytterligare upplysningar,

som, med fäst afseende å de vid hvarje särskild!; regemente eller

corps förekommande förhållanden, kunde bidraga till ärendets närmare ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

redning, infordrat yttranden från chefsembetena vid samtlige rotehållsregementen

och corpser, af Indika yttranden hufvudsakligen inhemta»,

a) beträffande trossbodarne:

att kompanitrossbodar förefinnas vid alla rotehållsregementen och corpser

utom norra och södra skånska infanteriregementena, för Indika i stället

blifvit på Kronans bekostnad uppförda förrådshus å mötesplatserne;

att vid öfrige rotehållsregementen och corpser kompanitrossbodarnes

byggande och underhållande ombesörjes af rotehållarne, med biträde af soldaterne,

utom vid Norr- och Vesterbottens fältjägarecorpser, der soldaterne,

såsom ofvan anförts, äro från detta besvär befriade; och fullgöres vid flertalet

regementen rotehållarnes skyldighet att dervid tillsläppa och framföra

erforderligt virke m. m. genom anlitande af kronobetjeningen, som derefter

af rotehållarne uttager den på hvar och en af dem belöpande ersättningen

derför;

att trossbodarnes underhållande på detta sätt, ehuru kostnaden i allmänhet

uppgår till föga betydligt belopp för hvarje särskild rotehållare,

likväl mångenstädes medför betydliga olägenheter och omvägar samt deraf

härrörande obehag och tidsutdrägt;

att omkostnaderna för materialierna till nybyggnad af hvarje trossbod,

enligt lemnade uppgifter, kunde anses uppgå till omkring 1,100 kronor,

samt för materialier till det årliga underhållet af hvarje trossbod till omkring

15 kronor;

. att vid lasta lifgrenadierregementet trossbodarne numera ej användas

och att vid Kronobergs regemente endast två af regementets åtta trossbodar

för närvarande begagnas till inrymmande af am munition svagnar med tillbehör;

att i öfrigt kompanitrossbodarne hufvudsakligen användas till förvaring

af kompaniernas äldre arkivhandlingar, reservpersedlar, volontärers gevärs-,

remtygs- och utredningspersedlar, underofficerares och spels remtygs- och utredningspersedlar

samt persedlar af alla slag för tillfälligt vakanta nummer

in, m. äfvensom trossfordon med tillbehör, der utrymme i förrådshusen eller

andra lokaler å regementenas mötesplatser saknas för dessa fordons inrymmande,

för hvilket ändamål flerestädes begagnas de till mötesplatserna närmast

belägna kompanitrossbodarne; men

att i Norr- och Vesterbotten, der rotehållarne befriats från att hålla

rotekistor, i kompanitrossbodarne jemväl förvaras manskapets lif- och släpmunderingspersedlar

samt jemväl kapotter och utredningspersedlar,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kong/. Majts Nåd. Proposition N:o 22.

b) beträffande trossens fortskaffning:

att rotehållare vid följande regementen ej behöfva taga någon befattning

dermed, nemligen vid norra och södra skånska infanteriregementena,

emedan, såsom här förut omförmälts, kompanitrossbodar der ej finnas; vid

l:sta lifgrenadier regementet, emedan, såsom jemväl här förut omförmälts,

detta regementes kompanitrossbodar numera ej begagnas; vid Skaraborgs,

Kronobergs, Vestgöta-Dals och Kalmar regementen, emedan antingen inga

trosspersedlar förvaras i dessa regementens kompanitrossbodar eller ock jernvägstransport

anlitas vid persedlarnes fortskaffande; samt vid Jemtlands hästoch

fältjägarecorpser, emedan Jemtlands fältjägareregemente, hvaraf sagde

corpser äro bildade, tillförene varit till dragoners underhåll indeladt och

rotehållarne af sådan anledning varit af ålder befriade från här i fråga varande

skyldighet; samt

att, der rotehållarne ännu måste ombesörja trossens transport till och

från mötesplatserna, detta verkställes antingen på det sätt, att rotehållarne

sjelfve i tur och ordning lemna häst för ändamålet, eller ock på det sätt,

att kronoskjuts anlitas, emot ersättning af rotehållarne, vare sig direkte,

eller, såsom inom Upsala län, indirekte genom kostnadernas gäldande ifrån

en utaf rotehållarne bildad kassa. De härmed förenade besvär eller utgifter

för rotehållarne äro i allmänhet högst obetydliga och föga betungande, men

kostnaderna derför uppgår dock, exempelvis vid Jönköpings regemente, till

38 kronor per kompani.

Beträffande kompanitrossbodarnes behöflighet eller obehöflighet anser

arméförvaltningen af den sålunda vunna utredning framgå, att dessa trossbodar

flerestädes icke kunna undvaras, särdeles vid regementen eller corpser

med vidsträckt förläggningsområde och obeqväma kommunikationer. Ett

annat hinder för kompanitrossbodarnes borttagande förefinnes visserligen äfven

deruti, att derstädes vanligen förvaras de persedlar, som tillhöra tillfälligt

vakanta nummer. Detta hinder syntes dock arméförvaltningen kunna

undanrödjas genom vederbörande rotehållares åläggande att, der trossbod

icke inom ett kompani korame att finnas, hos sig förvara dessa persedlar

under vakanstiden.

Skulle derför Eders lvongl. Maj:t finna rotehållarne böra allmänt befrias

från de med kompanitrossbodarnes byggande och underhållande förbundna

ovissa besvär, hvilket äfven syntes vara i praktiskt hänseende önskvärd^

ansåge arméförvaltningen detta ej skäligen kunna ske, med mindre

än att de befintliga kompanitrossbodarne utan all mellangift blefve med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

full eganclerätt öfverlemnade till statsverket, samt att erforderliga medel anvisas

af Riksdagen för deras framtida underhållande eller ersättande med utvidgade

förrådslokaler å mötesplatserna, der sådant befinnes möjligt eller

lämpligt och i den mån tillgångar dertill kunna beredas, dervid bland tillgångarne

borde inräknas hvad umbärliga kompanitrossbodars försäljning efterhand

möjligen kunde inbringa. Visserligen hade Riksdagen i sin nnderdåniga

skrifvelse förmält, att det i nu gällande riksstat uppförda förslagsanslaget

å 50,000 kronor till underhåll af sängkläder m. m. å mötesplatserna

blifvit med ett till 100,000 kronor förhöjdt belopp såsom reservationsanslag

i riksstaten för år 1886 upptaget till bestridande af kostnaderna för

ej mindre underhållet af samtlige byggnader jemte förekommande nybyggnader

å mötesplatserna för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och

beväringsmanskapets behof samt för kompanitrossbodarnes underhåll, än

äfven för underhållet af sängkläder m. m. å mötesplatserna; men i afseende

härå har arméförvaltningen ansett sig böra erinra, hurusom det af Eders

Kongl. Maj:t, jemlikt nådig proposition såväl till 1884 som till 1885 års

Riksdag för omförmälda ändamål äskade statsanslag utgjorde 165,000 kronor,

hvilket belopp arméförvaltningen beräknat endast för de af Kronan bekostade

och underhållna byggnaderna å arméns mötesplatser jemte derstädes

erforderliga sängkläder m. m., ehuru Eders Kongl. Maj:t enligt statsverkspropositionen

till 1885 års riksdag, i anseende till de synnerligen stora

praktiska svårigheter, som möta vid kompanitrossbodarnes underhåll genom

rotehållarne, ifrågasatt att af nämnda summa jemväl skulle bestridas utgifterna

för dessa trossbodars underhåll.

Vid sådant förhållande funne arméförvaltningen kronans öfvertagande

af detta bestyr icke böra i frågakomma, så vida icke det utaf Riksdagen

till byggnader och sängkläder å mötesplatserna m. m. anvisade statsanslaget

å 100,000 kronor förhöjdes till det af Eders Kongl. Maj:t såsom erforderligt

ansedda beloppet af 165,000 kronor.

Särskild! har arméförvaltningen påpekat, hurusom underhållet af de nu

befintlige 128 utaf vederbörande rotehållare bekostade kompanitrossbodarne

torde blifva ej obetydligt kostsammare för kronan än för rotehållarne, alldenstund

soldaters anlitande för biträde vid nyb3rggnad eller reparation, —

ett åliggande, som tillkommit i äldre tider, då den indelta soldatens tjenstgöring

i allmänhet var vida mera begränsad än nu, och hvarmed påtagligen

åsyftades att bereda minskning i rotehållarnes besvär och kostnader, — ej

syntes å kronans sida kunna eller böra ifrågasättas. Antagligen blefve

kronans utgift för bodarne omkring 3 å 4,000 kronor årligen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Konf/1. M(ij:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Vidkommande rotehållarnes skyldighet att fortskaffa trossen till och

från mötesplatserna, så hade tillämpningen af denna skyldighet, enligt hvad

arméförvaltningen vidare anför, redan mångenstädes faktiskt upphört, dels i

följd af trosspersedlarnes inrymmande i förrådslokalerna å mötesplatserna,

dels ock i följd af de flerestädes underlättade kommunikationerna, som gjort

det obehöfligt att taga denna rotehållarnes skyldighet i anspråk. De nya

utgifter, Indika, i händelse rotehållarne komme att från samma skyldighet

fullständigt befrias, tillskyndades statsanslaget till indelta arméns och Vermlands

fältjägarecorps’ vapenöfningar, antagligen 2 å 3,000 kronor om året,

anser arméförvaltningen derför ej vara af den betydenhet, att synnerligt

afseende bör dervid fästas, särdeles som utgifterna för trossens fortskaffning

till och från mötena inom flere med goda kommunikationer gynnade förläggningsområden

antagas kunna ytterligare nedbringas genom samtlige eller

åtminstone flertalet trosspersedlars sammanförande vid flere regementen till

de mötesplatserna närmast belägna kompanitrossbodarne, på sätt äfven vid

ett och annat regemente redan skett eller ifrågasatts.

På grund af denna utredning har ann éf ör valtn in gen ansett att, under

vilkor att de nuvarande af rotehållarne vid indelta armén bekostade och

underhållna kompanitrossbodarne varda till kronans disposition öfverlemnade,

och att Riksdagen för desammas underhåll eller utbytande emot utvidgade

förrådslokaler å mötesplatser, der sådant påkallas eller lämpligen

kan ske, anvisar erforderliga medel under statsanslaget till byggnader och

sängkläder å mötesplatserna m. m., vederbörande rotehållare borde blifva

befriade ifrån den dem nu åliggande skyldighet att bygga och underhålla

kompanitrossbodar samt att fortskaffa trossen till och från mötesplatserna;

och borde i sådant fall de framtida kostnaderna för trossens fortskaffning,

så vidt de hittils drabbat rotehållarne, bestridas af anslaget till indelta arméns

och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar».

Departementschefen anmälde i sammanhang härmed, att efter det Kongl.

Maj:ts vederbörande befallningshafvande undfått nådig befallning att inhemta

rotehållarnes yttranden, huruvida desse, för den händelse den ifrågasatta

befrielsen från skyldighet att bygga och underhålla trossbodar blefve dem

beredd, ville medgifva att statsverket erhåller den rätt till redan befintliga

kompanitrossbodar, som må rotehållarne tillkomma, de sålunda infordrade

yttranden numera inkommit, och blefvo samma yttranden härpå föredragna,

hvarefter Departementschefen vidare anförde:

»Af de nu föredragna yttranden framgår, att berörda till rotehållaren

framstälda spörsmål i regeln blifvit af vederbörande jakande besvaradt, och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

att från denna regel förekomma endast några högst få undantag. Sålunda

har nekande svar afgifvits af målsmän för 1 rote inom Skaraborgs och 11

inom Östergötlands län, hvarjemte inom Norrbottens län ombudet för rotehållarne

i Piteå socken förklarat att desse icke önskade, det skyldigheten att

bygga och underhålla trossbod för Piteå kompani af statsverket öfvertages.

Vidare förekommer att rotehållarne inom Sofia Magdalena och Venjans

socken i Kopparbergs län ifrågasatt, att för senast verkstälda reparationer å

trossboden erhålla ersättning till belopp af 53 kronor, samt att rotehållarne

inom Öfver Luleå socken vid lemnande af jakande svar tillkännagifvit, att

detta skedde under förutsättning att icke någon sådan förflyttning af trossboden

egde rum, hvarigenom rotehållarne kunde blifva besvärade med längre

skjutsar än som för närvarande af dem utgjordes.

Derest jemväl skyldigheten att fortskaffa trossen till och från mötesplatserna

öfvertoges af statsverket, torde sistnämda vilkor komma att sakna

all betydelse, och lärer den omständighet, att af det stora antalet rotehållare

ett ringa fåtal af en eller annan anledning icke velat biträda den

i afseende å trossbodarne ifrågasatta förändringen, icke skäligen få hindra

förändringens genomförande i allmänhet, derest den i verkligheten är ändamålsenlig.

Sedan vid föredragningen år 1885 af frågan om statsregleringen för

innevarande år uttalade jag i detta ämne min åsigt, i det jag, med framhållande

af de synnerligen stora praktiska svårigheter, som möta vid kompanitrossbodarnes

underhållande genom rotehållarne, fann mig böra ifrågasätta,

att utgifterna för nämnda trossbodar finge af Kronan bestridas från

anslaget under fjerde hufvudtiteln till »byggnader och sängkläder på mötesplatserna

m. in.» dock endast under förutsättning att anslaget bestämdes

till det belopp af 165,000 kronor, hvartill samtliga utgifter från anslaget

beräknades uppgå. Då emellertid detta anslag för närvarande är i riksstaten

uppfördt till endast 100,000 kronor, anser jag statsverkets öfvertagande af

kompanitrossbodarne icke kunna ega rum i annat fall, än att Eders Kongl.

Maj:ts i statsverkspropositionen till innevarande Piksdag framstälda förslag

om anslagets höjande till det erforderliga beloppet af 165,000 kronor vinner

Riksdagens bifall. Såsom vilkor för rotehållarnes befrielse från skyldigheten

att bygga och underhålla trossbodarne torde för öfrigt böra stadgas,

att statsverket erhåller den rätt till redan befintliga trossbodar, som må

vederbörande rotehållare tillkomma.

■Förslaget om rotehållarnes befriande i sammanhang härmed jemväl

från skyldigheten att fortskaffa trossen till och från mötesplatserna anser

Bill. till Rilcsd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 13 IPift. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 22.

jag mig, på grund af de skäl, arméförvaltningen i fråga derom anfört, höra

tillstyrka; ocli får jag alltså hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen:

att, för den händelse anslaget under riksstatens fjerde hufvudtitel till

»byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.» bestämmes till det af

Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

föreslagna belopp, den rotehållare åliggande skyldighet att bygga och

underhålla kompanitrossbodar samt fortskaffa trossen till och från mötesplatserna

må från och med år 1887 af statsverket öfvertagas, under vilkor

att statsverket erhåller den rätt till redan befintliga kompanitrossbodar, som

må vederbörande rotehållare tillkomma».

Sedan förslag till proposition i ämnet tillika blifvit af Departementschefen

föredraget, förklarade Statsrådets öfrige ledamöter, att de till alla

delar instämde uti hvad Departementschefen yttrat och hemstält.

Hans Maj:t Konungen behagade härefter i nåder

gilla och bifalla hvad sålunda af Statsrådets samtlige ledamöter

blifvit tillstyrkt, äfvensom förordna, att till Riksdagen

skulle aflåtas proposition i öfverensstämmelse med

det nu föredragna förslaget, sådant det finnes detta

protokoll bilagdt.

Ex protocollo

J. L. Leyonmarck.

STOCKHOLM, O LUNTA NOTS BOKTBYCKEBI-AKTIEEOLAG, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1886:8 Utlåtande, angående regleringen Fjerde hufvudtitel. af utgifterna under riksstatens s. 27 i texten