Sök i Ratio Lex

Angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterbliuset efter kabinettskammarherren friherre Carl Otto Silfverschiöld

1887-01-28 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 A:7, Angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterbliuset efter kabinettskammarherren friherre Carl Otto Silfverschiöld

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kongl. Majd.s Nåd. Proposition N:o 7.

N:o

V.

Ank. till Riksd. Kansli den 28 jan. 1887, kl. 3 e. m.

Kongl. Majds nådiga proposition till Riksdagen, angående restitution

af stämpelafgift till delegarne i sterbliuset efter

kabinettskammarherren friherre Carl Otto Silfverschiöld;

gifven Stockholms slott den 3 december 1886.

Sedan friherre Nils August Silfverschiöld, hvilken såsom fideikommiss

innehaft Gåsevadholm, Störa Alfhem och Koberg med flere fastigheter

jemte åtskillig lösegendom, aflidit den 25 april 1878, skulle

nämnda fideikommiss tillfalla hans son kabinettskammarherren friherre

Carl Otto Silfverschiöld, hvilken emellertid, innan det fardagsår, som

tillkom sterbhuset efter friherre Nils August Silfverschiöld, gått till

ända, afled den 21 maj 1879, efterlemnande såsom sterbhusdelegare

sonen friherre Gustaf Ötto Nils Silfverschiöld, dottern Augusta Sofia

Charlotta Ulrika Silfverschiöld, gift med ryttmästaren grefve Pontus

Axel De la Gardie, dottern Sofia Lovisa Silfverschiöld, gift med kaptenen

friherre Carl Gustaf Adolf Klingspor, samt den aflidnes omyndiga

barn Otto Balzar Arvid Silfverschiöld och Ebba Amalia Nathalia Silfverschiöld,

hvilka sistnämnda hade till förmyndare grosshandlaren Johan

Jacob Ekman.

I arfskifte efter friherre Nils August Silfverschiöld antecknades,

att ifrågavarande fideikommissegendomar, hvilka, efter det friherrens

sterbhusdelegare derå åtnjutit laga fardag intill den 14 mars 1880, bort

öfvergå till friherre Carl Otto Silfverschiöld, derest han lefvat, skulle

i följd af den sistnämndes död i stället öfvergå till friherre Gustaf Otto

Nils''Silfverschiöld. Sedan med anledning häraf rättegång mot den sistnämndes

dåvarande förmyndare anhängiggjorts af öfrige delegare i

sterbhuset efter friherre Carl Otto Silfverschiöld, förklarade emellertid

Kongl. Maj:ts och rikets Göta hofrätt genom dom den 1 april 1881,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

som af Kongl. Maj:ts högsta domstol den 24 november samma år

faststälts, att emedan vid friherre Nils August Silfverschiölds död fideikommissegendomarne

tillfallit hans son friherre Carl Otto Silfverschiöld,

samt således frågan, när efter den sistnämndes frånfälle egendomarne

skulle af friherre Gustaf Otto Nils Silfverschiöld tillträdas, icke kunnat

hafva inflytande på och följaktligen icke bort komma under behandling vid

arfskiftet efter friherre Nils August Silfverschiöld, berörda anteckning

borde ur arfskiftet uteslutas.

Då friherre Carl Otto Silfverschiölds sterbhusdelegare till Göta

hofrätt ingåfvo bouppteckning efter bemälde aflidne, hade deri icke

upptagits fideikommissegendomarne, till följd hvaraf hofrätten på dess

advokatfiskalsembetes yrkande genom utslag den 16 mars 1882, enär,

såsom hofrätten i ofvanberörda af högsta domstolen faststälda dom

förklarat, ifrågavarande fideikommissegendomar vid friherre Nils August

Silfverschiölds död tillfallit friherre Carl Otto Silfverschiöld samt följaktligen

vid den sistnämndes frånfälle utgjort en tillgång i dennes bo,

föreläde sterbhusdelegarne att till hofrätten inlemna antingen nya bouppteckningsexemplar,

hvari ifrågavarande fideikommissegendomar jemte

den till Gåsevadholms fideikommiss hörande lösegendom förtecknats

och värdet derå angifvits i laga ordning, eller ock de redan ingifna

exemplaren, sedan i anmärkta hänseendet tillägg till dem gjorts, äfvensom

att förse bouppteckningen med stämpelpapper till det belopp, hvarmed

densamma, vederbörligen rättad, lagligen borde beläggas. Efter

det sterbhusdelegarne häröfver anfört underdåniga besvär, men högsta

domstolen i utslag den 1 december 1882 ej funnit skäl att i hofrättens

utslag göra ändring, ingåfvo de till hofrätten tillägg till bouppteckningen,

upptagande de uteslutna egendomarne med derå satt värde

samt innehållande anmälan, att lösegendom af fideikommissnatur funnits

till uppgifvet värde, hvarjemte de i enlighet med hofrättens medelst

utslag den 16 oktober 1883 gifna föreläggande till hofrätten den 27

november samma år inlemnade det för bouppteckningen felande stämpelpapper

till belopp af 4,919 kronor 75 öre.

Vid arfskiftet efter friherre Carl Otto Silfverschiöld framstäldes

å friherre Gustaf Otto Nils Silfverschiölds syskons vägnar det yrkande,

att afkomsten af fideikommissegendomarne under ett år från den 14

mars 1880, då den friherre Nils August Silfverschiölds sterbhusdelegare

tillkommande fardagstid utgått, skulle såsom tillgång i boet emellan

friherre Carl Otto Silfverschiölds samtliga barn fördelas. Sedan med

anledning häraf emellan sterbhusdelegarne öfverenskommits, att friherre

Gustaf Otto Nils Silfverschiöld, som den 14 Mars 1880 tillträdt egenBih.

till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

domarne, skulle, derest sterbhusdelegarne genom laga kraft egande

dom förklarades hafva varit berättigade att under ett år från sistnämnde

dag innehafva desamma, till hvar och eu af syskonen utgifva ett visst

belopp såsom ersättning för afkomsten under berörda år, instämdes

friherre Gustaf Otto Nils Silfverschiölds förmyndare af öfrige sterbhusdelegarne

till Fjäre häradsrätt med påstående om utbekommande af

omförmälda ersättning, i den mån samma ersättning belöpte på de inom

häradsrättens domvärjo belägna egendomarne. Detta påstående ogillades

af häradsrätten, hvarefter Göta hofrätt, der talan efter vad fullföljdes,

medelst dom den 6 juni 1884 yttrade, att ehuru vid friherre Nils August

Silfverschiölds död den 25 april 1878 fideikommissrätten till ifrågavarande

egendomar öfvergått till hans son friherre Carl Otto Silfverschiöld,

likväl och som denne senare, hvilken aflidit innan clen friherre

Nils August Silfverschiölds sterbhusdelegare tillkommande fardagstid

tilländagå!!, således icke före sin död såsom fideikommissarie kommit

i besittning af egendomarne, alltså och då vid detta förhållande någon

rätt för friherre Carl Otto Silfverschiölds sterbhusdelegare att njuta

fardag å egendomarne icke lagligen kunde ega rum, faststäldes det

slut, hvari häradsrätten i saken stannat. Denna hofrättens dom blef

sedermera af högsta domstolen genom dom den 14 april 1885 faststäld.

Efter det frågan om sterbhusdelegarnes rätt till fardagsår blifvit

på detta sätt afgjord, ingåfvo de till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Jönköpings län en skrift, deri de yrkade att, enär åläggandet för friherre

Carl Otto Silfverschiölds sterbhus att i bouppteckningen efter

den aflidne upptaga fideikommissegendomarne och för värdet af desamma

erlägga stämpelafgifter uppenbarligen grundat sig på den förutsättning,

att sterbhuset komme att åtnjuta inkomst af fideikommissegendom,

men hvarken friherre Carl Otto Silfverschiöld eller hans sterbhus

kommit att af egendomen draga någon inkomst, Kongl. Maj:ts

befallningshafvande måtte förordna, att hvad för de i bouppteckningen

efter friherre Carl Otto Silfverschiöld upptagna fideikommissegendomarne

blifvit erlagdt i stämpelafgift, eller 4,919 kronor 75 öre, finge restitutionsvis

till friherre Carl Otto Silfverschiölds sterbhus återställas.

Genom resolution den 28 augusti 1885 har Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

enär sterbhuset icke visat, att ifrågavarande i enlighet med

hofrättens föreskrift aflemnade belopp stämpelpapper, 4,919 kronor 75

öre, origtigt blifvit sterbhuset affordradt eller utgjorde högre belopp

än det, hvarmed bouppteckningen, utöfver densamma förut åsatt stämpelpapper,

rätteligen skolat förses i förhållande till behållningen i friherre

Carl Otto Silfverschiölds bo, till hvars tillgångar jemväl ifrågavarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

fideikommissegendomar, såsom hofrätten i dess ofvan berörda af högsta

domstolen faststälda dom den 1 april 1881 förklarat, varit att räkna,

samt hvad sterbhuset till stöd för dess gjorda anhållan om restitution

af berörda belopp hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört icke vore

af beskaffenhet, att på grund deraf Kongl. Maj:ts befallningshafvande

författningsenligt kunde om beloppets restituerande förordna, afslagit

sterbhusets omförmälda ansökan; och har Kongl. Maj:ts och rikets

kammarrätt, hvarest sterbhusdelegarne sig besvärat, genom utslag den

3 november 1885 ej funnit skäl att göra ändring i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

resolution.

Öfver detta kammarrättens utslag hafva sterbhusdelegarne anfört

underdåniga besvär, deri de — under framhållande af den obillighet,

som måste anses uppstå derigenom, att de å ena sidan genom högsta

domstolens utslag den 1 december 1882 ålagts att i bouppteckningen

efter friherre Carl Otto Silfverschiöld upptaga ifrågavarande fideikommissegendomar

och derför såsom för en tillgång i boet erlägga stämpelafgift,

men å andra sidan medelst högsta domstolens dom den 14 april

1885 frånkänts den rätt till fardagsår å egendomarne, som borde hafva

tillkommit dem, derest egendomarne verkligen öfvergått i friherre Carl

Otto Silfverschiölds hand och vid hans död utgjort eu tillgång i hans

bo, samt hurusom med tillämpning af de åsigter, som i förevarande fall

gjort sig gällande, skulle kunna inträffa, att, derest under fardagsår

efter en fideikommissarie nio fideikommissarier den ene efter den andre

aflede, fideikommisset skulle upptagas i bouppteckningar ne efter dessa

nio och deras sterbhus vidkännas stämpelafgift, utan att af fideikommisset

draga någon fördel — vidhållit sitt yrkande att restitutionsvis

återbekomma ifrågavarande stämpelbelopp.

Sedan kammarrätten efter vederbörandes hörande häröfver afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande och dervid åberopat hvad Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Jönköpings län anfört i sin ofvan omförmälda

resolution, har Kongl. Maj:t låtit handlingarne i detta mål sig föredragas;

och vill Kongl. Maj:t, som anser kammarrättens utslag vara

lagligen grundad!, med anledning af hvad i målet förekommit och då

kronan genom domstolarnes beslut skulle göra eu af lagen ej ås}^ftad

vinst på bekostnad af sterbhusdelegarne, hvilka af ifrågavarande fideikommissegendom

ej haft någon inkomst, härmed föreslå Riksdagen att

medgifva,

att hvad för ifrågavarande i bouppteckningen efter friherre Carl

Otto Silfverschiöld upptagna fideikommissegendom blifvit erlagdt i

stämpelafgift eller fyra tusen niohundra nitton kronor 75 öre må till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bemälde friherres sterbhusdelegare restitutionsvis återbetalas af sjunde

hufvudtitelns anslag till restitutioner.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Gust. Tamm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

13

/

Utdrag af protokollet öfver fnansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

december 1886.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, statsrådet friherre Tamm uppläste slutligen

till justering följande i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå

statsrådets enhälliga tillstyrkande, förut denna dag fattade beslut uppsatta

förslag till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen

2) angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterbhuset

efter aflidne kabinettskammarherren friherre Carl Otto Silfverschiöld;
-

På statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t

Konungen gilla berörda förslag, sådana desamma

finnas detta protokoll — — — inlagda; och skulle

i enlighet dermed nådiga propositioner till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

Hugo Malm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1887 A:22 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterbhuset efter kabinettskammarherren friherre Carl s. 1 i texten