Sök i Ratio Lex

Rörande förändrad lydelse af åtskilliga paragrafer i förordningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handelsoch sjöfarts för hållanden af den 29 Maj 1874

1887-04-06 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 B:3, Rörande förändrad lydelse af åtskilliga paragrafer i förordningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handelsoch sjöfarts för hållanden af den 29 Maj 1874

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 3.

1

N:o 3.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen rörande förändrad

lydelse af åtskilliga paragrafer i förordningen

angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och

sjöfarts för hållanden af den 29 Maj 1874; gifven Stockholms

slott den 6 April 1887.

Med anledning af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 16 Maj

nästlidet år framstälda anhållan, det Kongl. Maj:t måtte låta verkställa

revision af nådiga förordningen den 29 Maj 1874 angående Sveriges och

Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden, vill Kongl. Maj:t,

under åberopande af härvid fogade protokoll i svenskt statsråd af den

28 Maj 1886, i sammansatt svenskt och norskt statsråd af den 31 December

1886 och den 4 sistlidne Februari samt i svenskt statsråd af

denna dag, föreslå Riksdagen att för sin del godkänna följande

Förslag

till förändrad lydelse af §§ 3, 4, 8, 9, 14, 16 och 18 af ofvanberörda

nådiga förordning.

§ 3.

Svenska eller norska naturalster eller tillverkningar skola vid införsel

landvägen från det ena riket till det andra vara fria från tullafgifter,

med undantag af:

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Samt. 1 Afä.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

a. Socker och sockertillverkningar, derunder inbegripet sirup,

b. Tobak och tobakstillverkniugar,

4‘. Bränvin och sprit, alla slag, samt dermed beredda drycker,

d. Malt och malttillverkningar,

€. Brändt eller malet kaffe och

f. Spelkort,

för hvilka varor, såvidt de uti det rike, dit de införas, i allmänhet

äro tullpligtiga, full tullafgift skall erläggas, utom i de fall,

som i nästa paragraf sägs, samt

t/. Kläder, hvilkas öfvertyg är väfdt, st.iekadt, knutet eller på strumpstol

tillverkadt i annat land än Sverige eller Norge. För sådana

varor skall, när tullafgiften för öfvertyget är högre i det land, dit

införseln sker, än i det andra landet, utom i de fall, som i nästföljande

paragraf omnämnas, erläggas en å klädernas hela vigt

beräknad tullafgift, motsvarande skilnaden emellan de i de båda

länderna för öfvertyget gällande tullsatser.

År en vara tillverkad i Sverige eller Norge af materialier, antingen

producerade i ettdera riket eller i begge rikena tullfria, anses

sådan vara utgöra inhemsk tillverkning, ehvad större eller mindre arbete

å densamma blifvit nedlagdt.

År varan åter tillverkad, helt eller delvis, af utländska, i någotdera

riket tullpligtiga ämnen, och kan det derå nedlagda arbetet hänföras

till hvad med husflit, handtverk eller fabriksverksamhet allmänligen

förstås, då må ock sådan vara räknas till svensk eller norsk tillverkning,

utom i de fall att bearbetningen endast består i:

l:o. Förmalning, krossning eller blandning,

2:o. Rensning (rectificering) af lysoljor,

•Ro. Fållning, kantning, förseende med linning, knappar, fransar eller

spetsar och dylikt,

4:o. Målning, lackering, bronsering eller annan öfverstrykning, samt

5:o. Tvinning, blekning, färgning, tryckning eller appretering af'' garn

och manufakturvaror.

§ 4.

Vid resa öfver gränsen från ena till andra riket vare det, med

undantag för spelkort, hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift

som tull, medgifvet att af utländska till införsel tillåtna samt svensk

eller norsk tull underkastade alster eller tillverkningar tullfritt medföra

följande mindre partier, nemligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 3.

Band, alla slag, tillsammans 60 meter,

Bränvin och sprit, alla slag, tillsammans 4 liter,

Garn, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

Kaffe 10 kilogram,

Malt 70 liter,

Risgryn 10 kilogram,

Salt 4 hektoliter, •

Socker 20 kilogram,

Tobak 5 kilogram,

Tråd, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

Vin, alla slag, 20 liter,

Väfnader, alla slag, tillsammans 20 meter,

Öl 40 liter;

Alla andra varor till ett sammanräknadt värde af 80 kronor; dock

må värdet af hvarje särskild varuartikel icke öfverstiga 40

kronor.

Tullfrihet, hvarom i denna paragraf säges, gäller icke för sådana

varor, som resande för egen eller annans räkning medför, då dessa i

handelsafsigt införas.

§ «■

Hvad afsändare!!........blifva meddelade.

Då utländska oförtullade........uttaga böter till belopp af

10 kronor för hvarje kilogram utaf........på bestämmelseorten.

§ 9-

Svenska och norska........norsk tillverkning.

För erhållande af sådant bevis om en varas svenska eller norska

afvel eller tillverkning skall varuafsändaren till den myndighet, hos

hvilken beviset begäres, aflemna eu på heder och tro afgifven skriftlig

försäkran, att varan blifvit å uppgifvet ställe inom landet tillverkad,

med uppgift tillika, huruvida varan är tillverkad af enbart inhemskt

svenskt eller norskt ämne eller om jemväl utländskt ämne deri ingår

och om beskaffenheten af den bearbetning, varan på detta ställe har

undergått. 1 händelse afsändaren sjelf tillverkat varan, skall denna

försäkran afgifvas af honom, men eljest af tillverkaren eller, der det visas,

att hinder möter att erhålla dennes försäkran, af två trovärdige män,

hvilka om varans tillkomst ega tillförlitlig kännedom, vederbörande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Ma/j ds Nåd. Proposition N:o 3.

myndighet i allt fall obetaget att, om anledning dertill förekommer,

fordra jemväl annan bevisning om varans inhemska ursprung samt att

kräfva vittnens intyg om egenhändiga namnteckningen af den eller de

personer, som afgifvit försäkringen.

Vederbörande myndighets bevis, hvilket bestämdt skall vitsorda,

att varan är af inhemsk afvel eller tillverkning, skall tecknas å ofvanomförmälda

försäkran. Afser beviset kläder, skall detsamma derjemte

innehålla upplysning om, huruvida öfvertyget är inhemskt eller utländskt

fabrikat.

§ 14-

Svenska eller norska naturalster och andra varor, hvilka efter

ordalydelsen i § 3 äro att anse såsom svenska eller norska tillverkningar,

skola, när de införas från det ena till det andra riket i ettdera

rikenas fartyg, utan att fartyget under resan i främmande hamn lossat

eller lastat, vara tullfria eller tullpligtiga enligt hvad i ofvannämnda

paragraf är bestämdt, utan afseende på partiets storlek, endast med

undantag af spanmål........half tull.

Fartyg, som i främmande hamn endast aflemnat eller mottagit

passagerare med deras resegods (handelsresandes medförda varor och

varuprof häri dock icke inbegripna), anses icke hafva lossat eller lastat

derstädes.

I öfrigt kommer........varder stadgadt.

§ 16-

Om sättet för bevisets utfärdande gäller hvad i § 9 finnes stadgadt.

§ 18.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 nästkommande Juli,

då ock motsvarande föreskrifter blifva för Norge gällande. Den fortfar

att gälla till dess för båda rikena annorlunda förordnas eller två

år förflutit, sedan någotdera riket om ändring eller upphäfvande af

densamma för sin del fattat af det andra rikets samtycke oberoende

beslut.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 3. 5

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas det utskott,

till hvars behandling detsamma varder af Riksdagen öfverlemnadt;

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och

ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Gust. Tamm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Utdrag af protokollet öfver Jinansär end en, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 Maj

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Finansdepartementet^ Hans Excellens Herr Statsministern

Themptander föredrog följande mål och ärenden:

Riksdagens den 15 innevarande månad aflåtna underdåniga skrifvelse,

deruti Riksdagen anhållit, att Kongl. Maj:t ville, så snart möjligen

ske kunde, låta verkställa en af förhållandena påkallad revision

af nådiga förordningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels-

och sjöfartsförhållanden den 29 Maj 1874 samt vidtaga de åtgärder,

som för uppnående af det med revisionen afsedda ändamål

kunde finnas erforderliga;

i sammanhang hvarmed Herr Statsministern anmälde:

l:o) Generaltullstyrelsens underdåniga skrifvelse den 13 Februari

1880 angående ändring eller förklaring af § 4 i omförmälda förordning;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 3. 7

i anledning hvaraf Kommerskollegium afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande; hvarefter Generaltullstyrelsen på grund af nådig befallning

inkommit med vidare yttrande i ärendet;

2:o) Norska Regeringens Finants- och Tolddepartements skrifvelse

den 29 December 1882 angående tolkningen af nyssnämnda § 4 i nådiga

förordningen den 29 Maj 1874;

hvaröfver Generaltullstyrelsen sig yttrat; och

3:o) två till Kongl. Maj:t ingifna skrifter, deruti dels firman

Johansson & Carlander i Göteborg med flere idkare af bomullsspinnerioch

väfverirörelse i Sverige, dels ock Norrköpings fabriksförenings

fullmägtige gjort underdåniga framställningar i fråga om tolkningen af

den i nämnda förordning förekommande bestämmelsen om tullfrihet i

det ena riket för det andra landets tillverkningar m. m.;

i anledning hvaraf Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen

afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande; hvarefter påminnelser mot

samma utlåtande inkommit från industriidkare, som inlemnat nämnda

skrifter.

Härefter anförde Herr Statsministern:

»Riksdagen har i den nu föredragna skrifvelsen anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t måtte, så snart ske kunde, låta verkställa en af förhållandena

påkallad revision af nämnda förordning, den så kallade mellanrikslagen.

Går man till de förhandlingar inom Riksdagen, hvilka egt

rum i detta ämne, finner man, att deri revision, Riksdagen sålunda

begärt, gäller två punkter i lagen.

Den ena punkten afser rätta tolkningen af § 4, som handlar om

de mindre partier af vissa eljest tullpligtiga varor, som vid resa öfver

gränsen från ena till andra riket få tullfritt medföras. På samma sak

har Generaltullstyrelsen i sina förenämnda skrivelser fäst uppmärksamheten,

och instämmande i den af Generaltullstyrelsen i frågan yttrade

uppfattning, anser jag det vara uppenbart, att den tillämpning, domstolarne

här i riket med anledning af paragrafens ordalydelse gifvit åt

densamma, icke är öfverensstämmande med hvad lagstiftaren med bestämmelsen

afsett. På helt annat sätt än här har ock paragrafen tolkats

i Norge, och ehuru en viss skiljaktighet förefinnes mellan den af Generaltullstyrelsen

och den af Norska Regeringens Finants- och Tolddepartement

uttalade uppfattning om paragrafens tillämpning, antager iag

dock, att mellan båda regeringarne enighet i denna punkt må lätteligen

kunna uppnås, helst den af Generaltullstyrelsen förordade tolkning

öfverensstämmer med den, som gafs åt de motsvarande bestämmelser,

som voro gällande före 1874 års förordning. Beträffande åter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

sättet att åstadkomma här i landet en egentligare tolkning af detta lagbud,

som må blifva för lagskipningen bindande, torde detta lämpligast

kunna ske genom en lagförklaring, tillkommen i samma ordning som

sjelfva mellanrikslagen, det vill säga genom sammanstämmande beslut

af regering och representation i båda länderna. Vill man hellre ordna

saken genom en förändrad redaktion af den nuvarande lagbestämmelsen,

är deremot naturligtvis ingenting att erinra.

Den andra punkten, som föranledt. Riksdagens begäran om revision,

rörer betydelsen af ordet »tillverkningar», som förekommer i 3, 14 med

flere paragrafer af mellanrikslagen. Denna fråga utgör föremål för de af

svenske idkare af textilindustri till Eders Kongl. Maj:t ingifna, nu anmälda

framställningarne. Sedan Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen

blifvit börda i ämnet, bar jag i skrifvelse till Norska Finants- och

Tolddepartementet den 27 sistlidne Januari yttrat min uppfattning om

tolkningen af ordet tillverkningar i de textilindustrien berörande fall,

som omförmäldes i nyssnämnda framställningar. Den revision, Riksdagen

nu begärt, synes mig böra föranleda dertill, att beträffande alla de

vigtigare artiklar, som föras mellan de förenade rikena och utgöra en

inom det ena riket verkstäld bearbetning af utländskt råämne eller utländskt

fabrikat, en utredning bör ske och en, såvidt möjligt, noggrann

bestämning lemnas om beskaffenheten af den bearbetning, som kan berättiga

till varans rubricerande såsom tillverkning i det land, der bearbetningen

skett. Såsom jag redan yttrat i min åberopade skrifvelse till

Norska Departementet, kan jag ej dela de hörda svenska embetsmyndigheternas

åsigt, att hvarje bearbetning, som är föremål för en särskild

fristående industri, alltid skulle hafva den verkan, att en vara kunde

räknas såsom tillverkning i det land, der dylik bearbetning egt rum.

Eu sådan åsigt leder till förhållanden, hvilka aldrig kunnat vara af

lagen åsyftade och under alla händelser icke böra få fortfara. För att

en utländsk vara skall kunna genom bearbetning i ett annat land blifva

räknad såsom det senare landets tillverkning, måste enligt min tanke

fordras, att bearbetningen varit af den mera väsentliga beskaffenhet,

att derigenom framstälts en helt ny produkt eller att åt den utländska

varan genom bearbetningen skänkts ett i högre mån ökadt, värde. Att

bestämma den gräns, der bearbetningen är af denna väsentligare art,

kan i många fall vara förenadt med svårighet och vålla skiljaktiga

meningar, men för att de tullmyndigheter, som handhafva lagens tilllämpning,

må befrias från dylika tvisters slitande, måste lagstiftarne

tillse, att de bestämmelser, som meddelas, lemna en, såvidt möjligt,

tillfredsställande ledning för sakens rätta bedömande.

Af hvad jag nu i korthet yttrat framgår, att jag anser den af Riks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. proposition N:o 3.

dagen begärda revisionen af mellanrikslagen behöflig företrädesvis i

de båda nyssnämnda punkterna. Denna revision förutsätter emellertid

samverkan mellan de båda ländernas regeringar, och är det derföre

och då jag föreställer mig, att frågans lösning bäst främjas, derest

underhandlingar i ämnet från Finansdepartementets sida inledas med

Norska Finants- och Tolddepartementet, som jag till en början nu anser

mig böra förorda dylika underhandlingars öppnande från svensk sida.

På dessa underhandlingars utgång må sedermera bero, om revisionen

kan derigenom åvägabringas eller om derför erfordras förberedande

åtgärder af annan art. Jag vågar således hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t måtte bemyndiga Chefen för Finansdepartementet att sjelf eller

genom ombud, ett eller flera, som af honom utses, och med biträde,

der så behöfves, af tillkallade sakkunnige män träda i underhandling

med Kongl. Norska Regeringens Finants- och Tolddepartement i syfte

att förbereda en så beskaffad revision af mellanrikslagen, som Riksdagen

åsyftat».

Denna hemställan biträddes af statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad statsrådet i förestående — — —- — —

mål och ärenden hemstält och tillstyrkt behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

Bill. till Riksd. Frot. 1887. B.

1 Sami 1. Afd.

I

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit Konungen

i sammansatt svenskt och norskt statsråd å Stockholms

slott den 31 December 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Svenske Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Svenska Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Norska Statsråden: Stång,

Kildal.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm anförde:

»I anledning af väckt motion om upphäfvande af nådiga förordningen

den 29 Maj 1874 angående Sveriges och Norges ömsesidiga

handels- och sjöfartsförhållanden anhöll Riksdagen i underdånig skrifvelse

den 16 Maj 1886, att Eders Kongl. Maj:t ville, så snart ske

kunde, låta verkställa revision af berörda förordning i det af riksdagsförhandiingarne

i ämnet framgående syftet att dels förekomma, att

den i förordningen medgifna rätt att vid resa öfver gränsen från det

ena riket till det andra medföra varor i mindre partier missbrukades i

handelsafsigt, och dels att, med hänsyn till den i allmänhet stadgade

tullfriheten i det ena landet för det andra landets inhemska tillverk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 3.

ningar, närmare bestämma begreppet inhemsk tillverkning, så att derunder

icke komme att inbegripas mindre väsentliga bearbetningar af

utländska varor. Vid föredragning af denna underdåniga skrifvelse

den 28 i samma månad behagade Eders Kongl. Maj:t anbefalla Chefen

för Finansdepartementet att sjelf eller genom ombud, ett eller flera, som

af honom utsåges, träda i underhandling med Kongl. Norska Finantsoch

Tolddepartementet i syfte att förbereda en så beskaffad revision,

som af Riksdagen åsyftats.

De underhandlingar, som i anledning häraf af Chefen för Finansdepartementet

inleddes med det Norska Finants- och Tolddepartementet,

förde inom kort derhän, att vissa hufvudgrunder för en öfverenskommelse

aftalades, med tillämpning af hvilka grunder formuleradt förslag

till ändringar i omförmälda förordning sedermera utarbetats af särskilda,

af Cheferne för de Svenska och Norska Finansdepartementen utsedde

delegerade från båda rikena; och har rörande detta förslag derefter

ytterligare förhandling egt rum mellan vederbörande departementschefer,

hvarvid fullständig enighet uppnåtts. ‘Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen

hafva vidare lemnats tillfälle att i ärendet sig yttra och

med anledning af de anmärkningar, dessa myndigheter i eu gemensamt

afgifven promemoria framstält, några mindre redaktionsförändringar i

förslaget vidtagits.

Jag anhåller nu att få inför Eders Kongl. Maj:t anmäla det sålunda

tillkomna förslaget, hvilket innefattar ändring i §§ 3, 4, 8, 9, 14,

16 och 18 af omförmälda nådiga förordning och är afsedt att, derest

det vinner godkännande, träda i tillämpning den 1 Juli 1887.»

Departementschefen uppläste häruppå berörda förslag, hvilket

finnes detta protokoll bilagdt;

Och behagade Hans Maj:t Konungen, på statsrådets

enhälliga tillstyrkan, besluta, att öfver samma

förslag den Kongl. Norska Regeringens yttrande skulle

inhemtas.

In fidem protocolli

Axel Adelgren.

/

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Bilaga till protokollet den 31 December 1886.

'' Förslag till förändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen

angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöf''artsförhållanden

den 29 Maj 1874.

§ 3.

Svenska eller norska naturalster eller tillverkningar skola vid

införsel landvägen från det ena riket till det andra vara fria från tull
afgifter,

med undantag af:

a. Socker och sockertillverkningar, derunder inbegripet sirap,

b. Tobak och tobakstillverkningar,

c. Bränvin och sprit, alla slag, samt dermed beredda drycker,

d. Malt och malttillverkningar,

e. Brändt eller malet kaffe och

f. Spelkort,

för hvilka varor, såvidt de uti det rike, dit de införas, i allmänhet

äro tullpligtiga, full tullafgift skall erläggas, utom i de fall, som

i nästa paragraf sägs, samt

g. Kläder, hvilkas öfvertyg är väfdt, stickadt, knutet eller på strumpstol

tillverkadt i annat land än Sverige eller Norge. För sådana

varor skall, när tullafgiften för öfvertyget är högre i det land, dit

införseln sker, än i det andra landet, utom i de fall, som i nästföljande

paragraf omnämnas, erläggas en å klädernas hela vigt

beräknad tullafgift, motsvarande skilnaden emellan de i de båda

länderna för öfvertyget gällande tullsatser.

År en vara tillverkad i Sverige eller Norge af materialier, antingen

producerade i ettdera riket eller i begge l-ikena tullfria, anses sådan

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

vara utgöra inhemsk tillverkning, ehvad större eller mindre arbete å

densamma blifvit nedlagdt.

År varan åter tillverkad, helt eller delvis, af utländska, i någondera

riket tullpligtiga ämnen, och kan det derå nedlagda arbetet hänföras

till hvad med husflit, handtverk eller fatmiksverksamhet allmänligen

förstås, då må ock sådan vara räknas till svensk eller norsk tillverkning,

utom i de fall att bearbetningen endast består i:

l:o. Förmalning, krossning eller blandning,

2:o. Rensning (rectificering) af lysoljor,

3:o. Fållning, kantning, förseende med linning, knappar, fransar eller

spetsar och dylikt,

4:o. Målning, lackering, bronsering eller annan öfverstrykning, samt

5:o. Tvinning, blekning, färgning, tryckning eller appretering af garn

och manufakturvaror.

§ 4.

Vid resa öfver gränsen från ena till andra riket vare det, med

undantag för spelkort, hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift

som tull, medgifvet att af utländska till införsel tillåtna samt svensk

eller norsk tull underkastade alster eller tillverkningar tullfritt medföra

följande mindre partier, nemligen:

Band, alla slag, tillsammans 60 meter,

Bränvin och sprit, alla slag, tillsammans 4 liter,

Garn, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

Kaffe 10 kilogram,

Malt 70 liter,

Risgryn 10 kilogram,

Salt 4 hektoliter,

Socker 20 kilogram,

Tobak 5 kilogram,

Tråd, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

Vin, alla slag, 20 liter,

Yäfnader, alla slag, tillsammans 20 meter,

Öl 40 liter;

Alla andra varor till ett sammanräknadt- värde af 80 kronor; dock

må värdet af hvarje särskild varuartikel icke öfverstiga 40 kronor.

Tullfrihet, hvarom i denna paragraf säges, gäller icke för sådana

varor, som resande för egen eller annans räkning medför, då dessa i

handelsafsigt införas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

§ 8.

Hvad afsändare!! — — — — — — blifva meddelade.

Då utländska oförtullade---— uttaga böter till belopp af

10 kronor för hvarje kilogram utaf — — — — på bestämmelseorten.

§ 9.

Svenska och norska-----norsk tillverkning.

För erhållande af sådant bevis om en varas svenska eller norska

afvel eller tillverkning skall varuafsändaren till den myndighet, hos

hvilken beviset begäres, aflemna en på heder och tro afgifven skriftlig

försäkran, att varan blifvit å uppgifvet ställe inom landet tillverkad,

med uppgift tillika, huruvida varan är tillverkad af enbart inhemskt

svenskt eller norskt ämne eller om jemväl utländskt ämne deri ingår

och om beskaffenheten af den bearbetning, varan på detta ställe har

undergått. I händelse afsändaren sjelf tillverkat varan, skall denna

försäkran afgifvas af honom, men eljest af tillverkaren eller, der det

visas, att hinder möter att erhålla dennes försäkran, af två trovärdige

män, hvilka om varans tillkomst ega tillförlitlig kännedom, vederbörande

myndighet i allt fall obetaget att, om anledning dertill förekommer,

fordra jemväl annan bevisning om varans inhemska ursprung samt att

kräfva vittnens intyg om egenhändiga namnteckningen af den eller de

personer, som afgifvit försäkringen.

Vederbörande myndighets bevis, hvilket bestämdt skall vitsorda,

att varan är af inhemsk afvel eller tillverkning, skall tecknas å ofvanomförmälda

försäkran. Afser beviset kläder, skall detsamma derjemte

innehålla upplysning om, huruvida öfvertyget är inhemskt eller utländskt

fabrikat.

§ 14-

Svenska eller norska naturalster och andra varor, hvilka efter

ordalydelsen i § 3 äro att anse såsom svenska eller norska tillverkningar,

skola, när de införas från det ena till det andra riket i ettdera

rikenas fartyg, utan att fartyget under resan i främmande hamn lossat

eller lastat, vara tullfria eller tullpligtiga enligt hvad i ofvan nämnda

paragraf är bestämdt, utan afseende på partiets storlek, endast med

undantag af spanmål — — — — half tull.

Fartyg, som i främmande hamn endast aflemnat eller mottagit

passagerare med deras resegods (handelsresandes medförda varor och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition A7:o 3.

varuprof häri dock icke inbegripna), anses icke hafva lossat eller lastat

derstädes.

I öfrigt kommer--— — varder stadgadt.

§ 16-

Om sättet för bevisets utfärdande gäller hvad i § 9 finnes stadgadt.

§ 18.

Denna förordning — — — — gällande. Den fortfar att gälla

till dess för båda rikena annorlunda förordnas eller två år förflutit,

sedan någotdera riket om ändring eller upphäfvande af densamma för

sin del fattat af det andra rikets samtycke oberoende beslut.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3

Protokoll öfver jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i sammansatt svenskt och norskt statsråd å Stockholms

slott den 4 Februari 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Svenske Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Svenska Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Norska Statsråden: Stång,

Kildal.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm anmälde

i underdånighet, att Kongl. Norska Regeringen, på grund af Kongl.

Maj:ts nådiga beslut af den 31 December 1886, under den 25 sistlidne

Januari afgifvit utlåtande angående det i sammansatta statsrådets protokoll

för nyssnämnde den 31 December intagna förslag till ändringar i

Kongl. förordningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handelsoch

sjöfartsförhållanden den 29 Maj 1874.

Departementschefen anförde härefter:

»Ändamålet med den lagstiftning, hvarom nu är fråga, eller med

den s. k. mellanrikslagen har, såsom redan framgår af de äldre stadgandena

i ämnet, nådiga förordningen af den 24 Maj 1815 och senare

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

den första mellanrikslagen af år 1825, varit att dels i allmänhet underlätta

samfärdseln emellan de båda rikena och dels anordna förbindelsen

emellan orter på ömse sidor om och närmast intill riksgränsen så, att

befolkningen derstädes skulle, utan att blifva lagbrytare, kunna på beqvämaste

sätt förse sig med lifsförnödenheter och andra allmännast förekommande

förbrukningsartiklar. I detta syfte stadgar nu gällande förordning,

dels att det ena landets naturalster och tillverkningar skola vid

införsel till det andra landet vara fria från tull, dock med undantag

för vissa fiskaliska artiklar, för hvilka det ansetts nödigt att stadga tull

med hänsyn till den betydande tullinkomst, dylika slags varor, införda

från utlandet, lemna, dels ock att, ehuru utländska, i det ena landet

tullpligtiga varor, som öfver det andra iuföras, äro underkastade enahanda

tullbehandling, som om desamma införts direkt från utländsk ort,

vissa jemförelsevis ringa qvantiteter af dylika tullpligtiga varor mä

tullfritt medföras vid resa öfver gränsen.

Förutom åtskilliga bestämmelser, som utgöra en närmare utveckling

och tillämpning af dessa förordningens hufvudprinciper, innehåller

densamma derjemte föreskrifter rörande sjöfartsförhållandena mellan de

förenade rikena.

Lättade kommunikationer och industriens utveckling samt handelsförbindelsers

öppnande med nya verldsdelar hafva emellertid i icke

oväsentlig grad förändrat de förhållanden, som voro rådande vid den nuvarande

mellanrikslagens tillkomst. Den olika rigtning, tullagstiftningen

i de båda länderna tagit, har rubbat de förutsättningar, under hvilka

en del näringsidkare planlagt sin verksamhet, och slutligen har äfven

otydlighet i lagtexten i några fall föranledt skiljaktig tillämpning, så

att en såsom lagöfverträdelse i det ena landet ansedd och bestraffad

handling kunnat i det andra anses tillåten. Härigenom uppkomna missräkningar

eller förluster hafva alstrat missnöje och föranledt yrkanden

om lagens ändring eller fullständiga upphäfvande. Sålunda hafva, förutom

den förut omförmälda inom Riksdagen väckta motionen, hos Eders

Kongl. Maj:t grupper af näringsidkare inom textilindustriens område

gjort framställning derom, att en vara, för att vid lagens tillämpning

få gälla såsom inhemsk, borde hafva varit föremål för fullständig

bearbetning inom landet och att en så oväsentlig åtgärd, såsom färgning

eller tryckning in. m., icke borde åt ett i öfrigt utländskt fabrikat

kunna förläna nationalitetsrätt, hvarjemte samma petitionärer fäst uppmärksamheten

på nödvändigheten att föreskrifva en mera betryggande

form för de produktionsbevis, som vid införsel från det ena till det

andra riket af inhemska varor nu böra företes, så att bevisen komma

Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 3.

att innehålla tillförlitliga och fullständiga intyg om varans ursprung.

Sökandena hafva vidare sammanfattat sina yrkanden sålunda: att garn

för att åtnjuta nationalitetsrätt borde vara spunnet och väfnad väfd

inom landet samt kläder vara förfärdigade af inom landet tillverkadt

öfvertyg, hvilket allt borde behörigen styrkas.

Vidare har såväl Generaltullstyrelsen som motionären vid sistlidne

Riksdag fäst uppmärksamheten på inträffade missbruk af den i § 4 af

ifrågavarande förordning medgifna rättigheten att vid resa öfver gränsen

tullfritt medföra mindre partier af eljest tullpligtiga varor, i det

att personer genom upprepade dylika resor beredt sig tillfälle att från

det ena riket till det andra tullfritt införa ett slutligen ej obetydligt

parti af sådana varor. Genom dylikt förfaringssätt har en mot lagens

mening stridande tullfri varuinförsel blifvit möjlig, och det har inträffat,

att, då åtal härför med stöd af mellanrikslagen blifvit anstäldt, den

åtalade likväl icke ansetts kunna åt saken fällas, ehuru införseln uppenbarligen

egt rum icke för egen förbrukning, utan för att med de införda

varorna drifva handel.

Att det missnöje med mellanrikslagen, som frammanats af nu anmärkta

förhållanden, icke saknat grund, lärer få erkännas, och det har

derför synts angeläget att söka bereda tillmötesgående för det berättigade

i krafven på ändringar i lagen, allt under det man sorgfälligt

sökt bevara det med mellanrikslagen afsedda syftemålet af en lättad samfärdsel

emellan de förenade rikena. Resultatet af de förda underhandlingarna,

sådant det föreligger i det nu åter anmälda förslaget, torde

ock befinnas motsvara de förhoppningar om eu lycklig lösning af frågan

utan lagens uppsägning, som af Eders Kongl. Maj:ts rådgifvare uttalades

vid sistlidne Riksdag, då frågan om lagens uppsägning der förekom.

Jag anhåller nu att, följande den ordning, i hvilken de särskilda paragraferna

förekomma, få redogöra för de föreslagna förändringarna i

lagen och, der så nödigt befinnes, angifva skälen för desamma.

§ 3.

Då 3 § i lagen gör rättigheten till tullfri införsel beroende deraf,

att varan i det land, från hvilket utförseln eger rum, är af inhemsk

tillverkning, är det naturligen af synnerlig vigt, att i författningen

varder med erforderlig tydlighet uttryckt hvad som härmed menas.

Detta synes kunna ske antingen så, att i fullt exakta uttryck angifves

hvad med inhemska naturalster och tillverkningar rätteligen bör förstås,

eller ock att genom uttömmande undantag frånskiljas alla produkter,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

som icke må derunder inbegripas. Då det vid ärendets behandling

befunnits hafva varit förenadt med oöfvervinneliga svårigheter att uteslutande

på förstnämnda sätt för stadgandet i fråga finna tillfredsställande

lydelse, så har den senare utvägen måst jemte den förra

anlitas.

En färdig vara kan nemligen vara åstadkommen af rent inhemskt

eller rent utländskt råämne eller ock af bådadera, likasom äfven det å

råämnet nedlagda arbetet kan helt eller delvis hafva försiggått på inhemsk

eller utländsk verkstad. Det torde vara gifvet, att en produkt,

åstadkommen inom landet af inhemskt eller i båda länderna tullfritt

råämne, bör anses såsom inhemsk tillverkning och såsom sådan åtnjuta

tullfrihet vid införsel i det andra landet, och deraf lärer äfven följa, att

ett i ena landet af tullfritt råämne från det andra landet tillverkadt

fabrikat vid införsel i förädlad form till det sistnämnda landet jemväl

skall åtnjuta tullfrihet. Lika enkel ställer sig frågan äfven, när eu

vara är af uteslutande utländskt ursprung, då densamma naturligen, om

den drager tull i det ena riket, skall göra det jemväl vid införsel dit

öfver det andra. Den egentliga svårigheten möter först, när det gäller

varor af blandadt ursprung, det är sådana, som antingen åstadkommits

af både in- och utländskt råämne eller varit föremål för bearbetning

både inom och utom landet. Med hänsyn till sådana varor har det

synts lämpligast att jemte upptagande af eu allmän bestämmelse derom,

att hvarje fullständig inom landet skedd bearbetning skall åt en vara

bereda rättighet att anses och behandlas såsom inhemsk, särskildt angifva

de fall, der en dylik rätt genom inhemsk bearbetning icke förvärfvas

i följd af bearbetningens mindre väsentliga natur, hvarjemte i

ett särskildt fall, nemligen i fråga om färdiga kläder, måst anlitas den

i sin grund tvifvelsutan rigtiga, men med afseende på tillämpningen

i allmänhet icke användbara utvägen att, med bibehållande af tullfrihet

för den inom landet skedda fullständiga bearbetningen, belägga den

färdiga varan med en tullsats, motsvarande den emellan de båda ländernas

tulltaxor bestående skilnaden i tullsatser för öfvertyget, när

detta vore af utländskt ursprung.

I enlighet med hvad jag nu antydt hafva följande bearbetningar

ansetts vara i förhållande till råvarans värde allt för oväsentliga för att

bereda produkten naturen af inhemsk tillverkning och deraf följande

tullfrihet, nemligen:

l:o) Förmalning, krossning eller blandning;

2:6) Rensning (rectificering) af lysoljor;

3:o) Fållning, kantning, förseende med linning, fransar, knappar

eller spetsar och dylikt;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

4:o) Målning, lackering, bronsering eller annan öfverstrykning, samt

5:o) Tvinning, blekning, färgning, tryckning eller appretering af

garn och manufakturvaror.

Genom de föreslagna bestämmelserna, att bearbetning af nu augifna

beskaffenhet icke må anses tillräcklig att låta en utländsk vara

förvandlas till inhemsk i mellanrikslagens mening, vinnes allt hvad de

ofvan omförmälda, till Eders Kongl. Maj:t ingifna framställningarna från

textilindustriens målsmän afse, och derutöfver blifva de för garn och

väfnader gällande bestämmelser utsträckta till tråd- och strumpstolsarbeten.

Förslaget i denna del ansluter sig äfven till den uppfattning,

som af dåvarande Chefen för Svenska Finansdepartementet uttalades i

skrifvelse till Norska Finants- och Tolddepartementet af den 27 Januari

år 1886. Härjemte har från tullfrihet undantagits sådan bearbetning

som rectificering af lysoljor, belagda i Norge med en vigtig finanstull,

och förmalning, krossning eller blandning, hvilken sistnämnda bestämmelse

för införseln af spanmål till Sverige ej blir af egentlig betydelse,

så länge tullfrihet derå eger rum här i landet.

1 afseende på fiskaliska kassa-artiklar, hvilka enligt mellanrikslagen

i regeln draga tull, är endast det tillägg gjordt, att under punkten

c. jemte »bränvin och sprit alla slag» upptagits äfven »dermed

beredda drycker».

§ 4.

Bestämmelserna i 4 § rörande beskaffenheten samt mängden och

värdet af de varor, hvilka i mindre partier få tullfritt medföras vid

resor öfver gränsen, hafva icke ansetts böra undergå annan förändring

än den, som blir en följd af de nu i äldre mått angifna längd-, rymdoch

vigtbestämmelsernas förvandling och afrundning till närmast motsvarande

mått enligt metersystemet.

Enär, enligt hvad ofvan angifvits, missbruk i flera fall egt rum i följd

af det medgifvande om tullfrihet, som nu ifrågavarande paragraf innehåller,

har det ansetts nödigt att åt denna paragraf gifva en sådan lydelse, att

upprepande af de hittills skedda missbruken förhindras. Det har i sådant

afseende ansetts tillfyllestgörande att stadga förbud mot varuforsling i

syfte att med de införda varorna drifva handel, vare sig att förmannen

sjelf har en sådan afsigt eller att han verkställer forsling för annan

persons räkning. Gränsbefolkningens behof kräfver nemligen, att enhvar

må fortfarande kunna på närmaste håll för egen räkning uppköpa och

äfven inom stadgade gränser för grannes räkning anskaffa och tullfritt

medföra mindre partier af sådana förnödenheter, som ingå i den dagliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

förbrukningen, men derutöfver torde den till gränsbefolkningens förmån

stadgade särskilda tullfriheten icke böra sträcka sig.

Redan har man ock, som bekant, i Norge tolkat lagen så, att tullfrihet

ej kunde tillämpas på den i handelsafsigt skeende införseln af

mindre partier af eljest tullpligtiga varor, och det är i anledning deraf

att domstolarne här i landet tolkat lagen i motsatt rigtning, som det

i denna paragraf föreslagna förtydligandet blifvit behöfligt.

§ 8.

I 8 § har endast den ändring skett, att metersystemet tillämpats

äfven på det fall, som här är i fråga, äfvensom att såsom en följd

deraf det i paragrafen stadgade bötesbeloppet utförts med annan jemnad

siffra.

§ 9.

De i 3 § upptagna närmare föreskrifterna om hvad med svensk

eller norsk tillverkning bör förstås och nödvändigheten att i och för

behörig kontroll vid införsel från det ena landet till det andra vederbörligen

styrka den införda varans ursprung lära påkalla, att bestämmelserna

i 9 § undergå någon förändring. Den allmänna föreskrift paragrafen

innehåller, att en vara vid införsel skall vara åtföljd af tjenstemans

bevis om varans inhemska ursprung, kan nemligen icke anses för

ändamålet tillfyllestgörande, utan att tillika sådana föreskrifter meddelas

rörande ordningen för tillkomsten af dylika bevis, att dessa kunna påräknas

innehålla verkliga upplysningar i ämnet. Det ligger väl härvid

närmast till hands att uppställa den fordran, att bevis, hvarom här är

fråga, icke skulle få utfärdas, med mindre fullständig bevisning blifvit

inför vederbörande tjensteman förebragt om varans verkliga ursprung.

För att dock icke allt för mycket försvåra varuutbytet har man ansett

sig kunna åtnöjas med att fordra, att för erhållande af dylikt bevis

varuafsändaren skall aflemna en på heder och tro afgifven skriftlig försäkran

angående varans ursprung och att denna försäkran skall vara

afgifven af tillverkaren eller, i händelse af styrkt förfall för denne, af

två trovärdige män, hvilka om varans tillkomst ega tillförlitlig kännedom.

Dessutom bör det vara vederbörande myndighet obetaget att,

om anledning dertill förefinnes och i enlighet med de instruktioner den

fått sig förelagda, kunna fordra ej mindre ytterligare bevisning än äfven

underskrifternas bevittnande, hvarjemte särskildt i fråga om kläder

stadgats, att produktionsbeviset skall innehålla upplysning om öfver
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong1. Majds Nåd. Proposition N:o 3.

tygets ursprung, alldenstund, sådan varas tullfrihet eller tullpligtighet

skulle blifva af denna omständighet beroende.

§ 14- ''

Det har inträffat, att svenska ångfartyg, som underhållit regulier

förbindelse emellan svensk och norsk hamn, under resa anlöpt utländsk

ort och derigenom för medförda varor gått miste om de fördelar, som

enligt mellanrikslagen tillkomma den direkta fraktfarten, ehuru deras

förrättning i den utländska hamnen inskränkt sig till att aflemna eller

emottaga passagerare. På framställning af ett rederi här i landet, som

idkar dylik fart, har vid de nu förda underhandlingarna öfverenskommits,

att, då under resor, hvarom här är fråga, utländsk hamn anlöpes

för att upptaga eller aflemna passagerare jemte desses reseeffekter, sådant

icke skulle anses liktydigt med att fartyget i främmande hamn

lossat eller lastat och medföra de följder, denna paragraf för dylikt fall

stadgar. Det förbehåll har dock härvid gjorts, att handelsresandes

varor eller varuprof icke må betraktas såsom reseeffekter.

§ 16-

Då varor, som införas sjöledes, enligt författningarne äro och torde

böra vara underkastade hufvudsakligen samma bestämmelser, som gälla

för varor, införda landvägen, har i denna paragraf anmärkts, att hvad

under § 9 föreslagits rörande produktionsbevis skulle komma att gälla

äfven vid införsel sjövägen.

§ 18-

Nu gällande förordning stadgar, att densamma skall eg a bestånd,

till dess annorlunda å ömse sidor öfverenskommes eller ett år förflutit

efter å någondera sidan skedd uppsägning. Förändringar i tullagstiftningen

inverka dock så väsentligt på industriella förhållanden, att det

synes skäligen böra medgifvas industriidkare, hvilka grundat sin handtering

på bestående aftal, en något längre tid än ett år för att bereda

sig på de förändringar, som i deras verksamhet möjligen måste införas,

i händelse mellanrikslagen upphäfves eller i väsentliga delar

omdanas.

I valet åter emellan antingen att låta ett aftal i förevarande

ämne gälla ett bestämdt antal år och efter dessas utgång upphöra, vare

sig omedelbarligen eller viss kortare tid efter uppsägning, eller ock att,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

utan någon på förhand gifven tidsbestämmelse för aftalets gällande

kraft,_ gorå dettas upphörande beroende af uppsägning från endera parten

viss tid, innan aftalet träder ur kraft, har jag ansett företräde böra

lemnas åt det i den nuvarande författningen tillämpade senare alternativet,

med endast någon förlängning i uppsägningstiden, enär i ty fall

aftalet, om det skulle vid tillämpningen befinnas otillfredsställande, kan

upphöra tidigare än enligt det förra alternativet, utan att dock rådrum

skulle komma att saknas för vederbörande att vidtaga åtgärder till

undvikande eller förminskande af förlusterna på den för dem möjligen

menliga förändringen.

. Då det slutligen torde vara önskvärdt, att de här föreslagna förändringarna

i mellanrikslagen måtte träda i tillämpning ju förr dess

hellre, har det ansetts lämpligt, att de nya bestämmelserna skulle erhålla

gällande kraft redan den 1 nästkommande Juli.

Den Kongl. Norska Regeringen har i sitt ofvan anmälda betänkande

af den 25 sistlidne Januari, som torde få detta protokoll biläggas, tillstyrkt,

att det af mig förordade förslaget måtte oförändradt antagas;

och jag hemställer derför underdånigst, att Eders Kong], Maj:t behagade,

med godkännande af detsamma sådant det finnes protokollet

öfver finansärenden i sammansatt svenskt och norskt statsråd af den

31 sistlidne December bilagdt, besluta dels att föreslå Sveriges Riksdag

och Norges Storting att antaga detta förslag till ändringar i nådiga

förordningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och

sjöfartsförhållanden af den 29 Maj 1874 samt dels att nådiga propositioner

må i hvardera rikets särskilda statsråd utfärdas.»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen till hvad föredragande

departementschefen sålunda hemstält lemna sitt nådigt

bifall.

In fidem

Fredrik Zethelius.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kong! Majds Nåd. Proposition N:o 3.

Bilaga till protokollet den 4 Februari 1887.

Gjenpart af den Kongelige Norske Regjerings underdanigste Indstilling

af 25de Januar 1887 angaaende nogle Forandringer i Lovgivninqen

om Norges og Sveriges indbyrdes Handels- og Söfartsfor köld.

Chefen for Finants- og Told-Departementet, Statsraad Haugland,

har nnderdanigst föredraget fölgende:

Under 17de d. M. har Statssekretariatet meddelt Departementet

en for Deres Majestät i sammensat svensk og norsk Statsraad den

31te December 1886 fört Protokol af fölgende Indhold:

»Chefen for Finants-Departementet, Statsraad, Friherre Tamm,

anförte:

I Anledning af en fremsat Motion om Ophsevelse af den Kongelige

Förordning af 29de Mai 1874 angaaende Sveriges og Norges gjensidige

Handels- og Söfartsforhold anholdt Rigsdagen i underdånig Skrivelse

af 16de Mai 1886 om, åt det rnaatte behage Deres Majestät, saa

snart ske kunde, åt lade ivaerksmtte Revision af den nsevnte Förordning

i det i Rigsdagens Forhandlinger i Sägen fremhmvede Oiemed

dels åt forebygge, att den i Forordningen medgivne Ret til ved Reise

over Greendsen fra det ene til det andet Rige åt medföre Varer i

mindre Partier misbrugtes i den Hensigt, åt drive Handel med saadanne

Varer, dels med Hensyn til den i Almindelighed fastsatte Toldfrihed i

det ene Rige for det andet Riges indenrigske Tilvirkninger naermere

åt bestemme Begrebet indenrigsk Tilvirkning, saa åt derunder ikke

kom til åt indbefattes mindre vsesentflge Bearbeidelser af udenrigske

Varer. Efteråt denne underdånige Skrivelse var föredraget för Deres

Majestät den 28de samme Maaned, behagede det Deres Majestät åt

paalsegge Chefen for Finants-Departementet selv eller ved en eller

flere af ham udseede Befuldmsegtigede åt trsede i Underhandling med

det Kongelige Norske Finants- og Told-Departement for åt forberede

en Revision af saadan Beskaffenhed, som af Rigsdagen var tilsigtet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

De Underhandlinger, som i Anledning heraf af Chefen for FinantsDepartementet

indlededes med det Norske Finants- og Told-Departement,

förte inden kort Tid derhen, åt man enedes om visse Hovedgrundsaetninger

for en Overenskomst, samt åt et paa disse Grundsaetninger

bygget Förslag til Forandringer i den omhandlede Förordning senere af

Delegerede fra begge Riger, udnmvnte af Cheferne for det svenske og

for det norske Finants-Departement, blev udarbeidet, og har derefter

yderligere Forhandlinger angaaende dette Förslag fundet Sted mellem

vedkommende Departementschefer, hvorved fuldstaendig Enighed er opnaaet.

Kommercekollegiet og Generaltoldstyrelsen ere derhos givne Anledning

til åt udtale sig i Sägen, og paa grund af de Bemaerkninger,

disse Myndigheder i en i Fasllesskab afgivet Promemoria have fremsat,

ere en Del mindre Redaktionsforandringer i Forslaget vedtagne. — —

Departementet skal tilläde sig åt bemasrke, åt § 3 i den nu gjasldende

Lov angaaende Norges og Sveriges gjensidige Handel og Söfart

af lite April 1874 er saalydende:

»Norske eller svenske Naturprodukter eller Tilvirkninger skulle

ved Indförsel landvasrts fra det ene Rige til det andet, vaere toldfrie

med Undtagelse af

Sukker og Sukkertilvirkninger, hvorunder Sirap,

Tobak og Tobakstilvirkninger,

Brmndevin alle Slags,

Malt og Tilvirkninger deraf,

Braendt eller malet Kaffe og

Spillekort,

af hvilke Varer, forsaavidt de i det Rige, hvortil de indföres, i

Almindelighed ere toldpligtige, den fulde Told skal erlaegges undtagen

i de Tilfaälde, som i naestfölgende § omhandles.»

§ 14 i samme Lov, lste Passus, er saalydende:

»Norske eller svenske Naturprodukter eller Tilvirkninger, som

indföres direkte fra det ene till det andet Rige i et af Rigernes Fartöier,

uden åt dette paa Reisen har losset eller ladet i fremmed Havn,

skulle ved Indförselen vsere toldfrie alene med Undtagelse af de i § 3

opregnede Varer, af hvilke ved sövaerts Indförsel, selv om Indförselen

sker i mindre Partier, pligtes fuld Told, samt af Kornvarer, malede og

umalede, af hvilke Varer, forsaavidt de i Almindelighed ere toldpligtige,

skal erleegges halv Told.»

De i § 3, lste Passus, naevnte Varer, af hvilke i Regelen fuld Told

skal erlmgges ved Indförsel i det andet Rige, ere de i den nuvserende

§ 3, lste Passus, opregnede med Tilföielse under Brasndevin af »og SpiBih.

till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

ritus», samt »og dermed tilberedte Drikkevarer.» Derhos er optaget en

ny Bestemmelse om Kläder, kvorefter der af denne Vare skal betales

en Told svarende til Differencen i Tolden af Ydertöiet paa Indförselsstedet

og paa Tilvirkningsstedet.

Efter denne Opregning af ikke toldfrie Varer er i det foreliggende

Udkast optaget Bestemmelser om, hvad der i Mellemrigslovens Förstånd

er åt anse som »Tilvirkning». Nogen Regel herom findes hverken i de

ovenfor citerede Paragrafer 3 og 14 eller paa noget andet Sted i den

gjaeldende Lov, hvorfor opkomne Spörgsmaal derom oftere har stillet

sig tvivlsomme. Man har vistnok troet åt kunne opstille den Regel,

åt en Varo, for att ansees som norsk eller svensk Tilvirkning, i et af

Rigerne maa vsere undergivet en Bearbeidelse af den Beskaffenhed, åt

den udgjör Formaalet for en egen Industri. Men selv om en saadan

Regel i sig selv maatte ansees tilfredsstillende, vilde man dog, saalmnge

den manglede Lovs Form, vanskelig kunne vente den opretholdt.

En delvis Indskraenkning i Förbindelse med en nasrmere Förklaring

af Begrebet Tilvirkning har derhos fra svensk Side vaeret fremholdt som

önskelig paa Grund af, åt den svenske Toldtarif under Manufakturvarer

indeholder saameget höiere Satser end vor Tarif, åt dette Forhold enkeltvis

har ledet til Anlaeg her i Riget for en blot accessorisk Behandling

af fra Udlandet indförte Manufakturvarer, udelukkende eller ialfald

vmsentlig beregnet paa Indförsel til Sverige. Men ogsaa vor Toldtarif

indeholder enkelte Satser, navnlig for Lysolier og Kryderier, som det

maa ansees önskeligt åt vrnrne mod toldfri Indförsel fra Sverige ved åt

udelukke deres industriel^ Behandling fra åt ansees som Tilvirkning.

I Sverige er raae setheriske Lysolier toldfrie og Tolden paa de rectificerede

Lysolier 2 Öre pr Kg, medens Tolden af begge Slags hos os er

10 Öre pr Kg.

Med Hensyn til Bestemmelsen om, åt Formaling af udenlandske

Kornvarer er udelukket fra Begrebet Tilvirkning, skal man bemterke,

åt denne Bestemmelse, der antagelig tillsegges Vsegt i Sverige, i ethvert

Fald for Tiden ikke kan ansees for åt veere af nogen vsesentlig Betydning

for Norges Vedkommende.

Kläder er, som ovenfor anfört, stillet i en egen Kategori, idet

man efter Omstmndighederne har troet åt burde imödekomttte det fra

svensk Side i saa Plenseende stillede Krav. Den i Udkastet indeholdte

Regel er bygget paa den Betragtning, åt Syning af Kläder fremdeles

bör ansees som Tilvirkning, men åt Tilvirkeren ikke bör nyde godt

af, åt Tolden paa det udenlandske Ydertöi er mindre paa Tilvirkningsstedet

end paa Indförselsstedet.

Angaaende Produktionsbeviserne, hvis Tilveiebringelse er Betingel
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:fs Säd. Proposition N:o 3.

sen for, åt de fra det ene til det andet Rige indförte Produkter skulle

nyde godt af de respektive i § 3 og § 14 omhandlede Begunstigelser, og

som udfaerdiges ved landvaerts Försel af vedkornmende Toldkammer eller

anden offentlig Autoritet og ved sövserts Försel af Toldkamret, haves

nu kun den i de nasvnte §§ indeholdte Bestemmelse, åt Beviset skal

gaa ud paa, åt Varerne ere indenlandsk Naturprodukt eller Tilvirkning.

I Cirkulsere af 28de Oktober 1874 har Departementet, i Overensstemmelse

med den svenske Generaltoldstyrelses Udtalelse, meddelt Toldkamrene,

åt den omhandlede Attest bör udfserdiges i en saa bestemt

og positiv Form, åt der ikke i Henseende til Varernes Oprindelse eller

Tilvirkning kan blive Anledning til nogen Tvivl ved Varernes Indförsel

til det andet Rige, og åt den stedse bör meddeles, naar vedkommende

Producent (Fabrikeier, Fabrikbestyrer) har afgivet skriftlig

Forsikring som redelig Mand paa Tro og Love om, åt Varen er tilvirket

af ham selv (ved hans Fabrik), og Toldkamret derhos ikke Under

nogen Grund til åt drage Forsikringens Rigtighed i Tvivl. Angaaende,

hvorvidt Produktionsattest ogsaa bör meddeles, naar derved ikke haves

saadan Forsikring, som nys nsevnt, fra vedkornmende Producent selv,

men derimod lignende Forsikring om Varens indenrigske Tilvirkning

er afgiven af 2de trovaerdige Msend, anförte man, åt dette maa bero

paa Omstasndighederne, og åt Toldkamret i saa Henseende uavnlig vil

have åt tage Hensyn til paa den ene Side, hvorvidt vedkornmende

Forsikringsgivere oplyses åt staa i et saadant Forhold til Varen, åt

de kunne forudssettes åt have Kjendskab til dens Tilblivelse, og paa

den anden Side, hvad der maatte vaere til Hinder for, åt der fra Producenten

selv tilveiebringes saadan Forsikring som ovenanfört. Der

tilföiedes, åt det imidlertid vil vsere overladt til Toldkamret åt frafalde

Fordring paa enhver Forsikring i de Tilfelde, hvor den maaske ansees

unödvendig, fordi det allerede af Varens Beskaffenhea tilstrsekkelig

fremgaar, åt den er af indenlandsk Tilvirkning.

De förän fremstillede Regler angaaende Betingelserne for Meddelelse

af Produktionsbevis ere imidlertid ikke udtömmende, navnlig

med Hensyn til, hvilke Oplysninger vedkornmende offentlige Autoritet,

form den saadant Bevis udstedes, er berettiget til åt kraeve om Beskaffenheden

af udenlandsk Emnes Bearbeidelse her i Riget. Det har vist

sig under den nu bestaaende Lovgivning, åt Mangelen af naermere

Bestemmelse herom har kunnet lede til Misbrug, og det bliver under

den naermere Förklaring eller Begraendsning af Begrebet »Tilvirkning»,

som er foreslaaet, saameget mere nödvendigt, åt der indföres fuldstaendigere

Regler, forat de Produktionsbevis, der udstedes, skulle

blive paalidelige. De i Udkastets § 9 optagne Bestemmelser herom

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition Avo 3.

antages åt ville yde al önskelig Garanti mod Misbrug, paa samme

Tid som de ikke skjönnes åt ville paaleegge Exportören mere Bryderi

end fornödent.

I det foreliggende Udkast til § 4 er foreslaaet de ved den i Benböld

til Lov af 22de Mai 1875 stedfundne Övergång til metrisk Maal

og Vegt nödvendiggjorte Forandringer i de i Paragrafen indeholdte

Maal- og Vegtangivelser. Det bemaerkes, åt en Omskrivning af disse

Angivelser i Medhold af Lov af 23de April 1881 har fundet Sted ved

Kongelig Resolution af 20de Juni 1882, og åt de ved denne bestemte

Maal- og Vegtangivelser ere de samme som de i Udkastet foreslaaede,

alene med den Förändring, åt der for Garn, Kaffe og Risengryn er

opfört 10 Kg. og for Sukker 20 Kg. istedetfor de ved naevnte Resolution

som naermest svarende til den gjseldende Mellemrigslovs Bestemmelser

fastsatte Kvanta, respektive 12 Kg. og 25 Kg. I Paragrafens

Opregning af visse Varer er derhos i Udkastet »Spiritus» foreslaaet

optaget ved Siden af »Braendevin».

Den Hensigt, som er sögt opnaaet ved de i § 4 indeholdte Bestemmelser,

er hovedsagelig åt lette den daglige Samhandel mellem den

paa begge Sider af Graendsen boende Befolkning.

Det maa derimod ansees som et Misbrug af Loven, naar den

söges unyttet til Fordel for Varer, der indföres for åt saelges. Ogsaa

en Fserden over Grsendsen, paa hvilken Vedkommende medbringer

Varer i denne Hensigt, maa imidlertid formentlig betegnes som en

Reise, hvorfor Toldfrihed i Medhold af Loven, saaledes som denne nu

er affattet, antages ikke åt kunne negtes for saadanne Vaner, naar

Paragrafens Bestemmelser forövrigt paa dem ere anvendelige. Det

maa ogsaa bemserkes, åt den Slags Misbrug af Loven, om de skulde

komme til åt foregaa i noget större Omfång, ville kunne lede til ikke

ganske ubetragtelige Tab for vedkommende Riges Toldkasse. Efter

Departementets Mening föreligger der saaledes her en Ufuldsteendighed

ved den nugjaeldende Lov, der bör söges afhjulpen, i hvilket Öiemed

man antager, åt den foreslaaede nye Bestemmelse om, åt Toldfriheden

ikke gjselder, naar Varerne indföres i Handelsöiemed, vil vaere skikket.

Den i § 8 foreslaaede Fastssettelse af den der omhandlede Bod til

et Belöb af 10 Kr. for hvert Kilogram er i det vaesentlige kun en Omskrivning

af den i den gjaeldende Mellemrigslov fastsatte Bod, 1 Spd.

for hvert Skaalpund, efter det nuvaerende Mynt- og Vegtsystem.

I den i Udkastet foreslaaede § 14 udtales i en ved de foreslaaede

Forandringer i § 3 bevirket noget sendret Redaktion det samme som i

den nuvaerende Mellemrigslovs § 14, alene med et Tillseg, der tilsigter

åt forebygge, åt et Fartöi, der forövrigt er gaaet i direkte Fart mellem

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 3.

de forenede Rigel- og paa Grund deraf vilde have Krav paa den ved

Paragrafen hjemlede Begunstigelse, skal miste denne derved, åt det

underveis har i fremmed Havn afgivet eller modtaget Passagerer med

deres Reisegods. Denne Bestemmelse förekommer Departementet i sig

selv rimelig og ubetaenkelig og vil, efteråt der i den senere Tid er

aabnet direkte Dampskibsforbindelse mellem de to Rigers Hovedsteeder,

kunne have praktisk Betydning for Anlöb af Kjöbenhavn.

Den i den nuvarande § 18 bestemte Frist för Lovens Traeden ud

af Kraft, efteråt der i et af Rigerne er fattet Beslutning om dens Förändring

eller Ophsevelse, er i Udkastet forlaenget fra 1 til 2 Aar.

Departementet tillader sig åt vedlaegge en Opgave over den hovedsagelige

Import fra Sverige til Norge i Aarene 1873 —1885 og herfra

til Sverige i 1872—1884.

I Henhold til det Foranförte tillader Departementet sig åt fremsastte

fölgende

ödkast

till Lov indeboldende Forandringer i Lov angaaende Norges og

Sveriges gjensidige Handel og Söfart af lite April 1874.

Efternaevnte Paragrafer i Lov angaaende Norges og Sveriges

gjensidige Handel og Söfart af lite April 1874 skulle herefter lyde

som fölger:

§ 3.

Norske eller Svenske Naturprodukter eller Tilvirkninger skulle

ved Indförsel landvserts fra det ene Rige til det andet veere toldfrie

med Undtagelse af:

a. Sukker og Tilvirkninger deraf, hvorunder Sirap,

b. Tobak og Tobakst-ilvirkninger,

c. Brmndevin og Spiritus, alle Slags, og dermed tilberedte Drikkevarer,

d. Malt og Tilvirkninger deraf,

e. Brsendt eller malet Kaffe og

/. Spillekort,

af hvilke Varer, forsaavidt de i det Rige, bvortil de indföres, i

Almindelighed ere toldpligtige, den fulde Told skal erlsegges

undtagen i de Tilfaelde, som i nsestfölgende § omhandles, samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Säd. Proposition N:o 3.

g. Kläder, hvis Ydertöi er vasvet, strikket eller bundet i andet Land

end Norge eller Sverige. Af saadan Vare skal der, naar Indförselstolden

af Ydertöiet er höiere i det Rige, hvortil Indförsel sker, end

i det andet Rige, — udenfor de i nasstfölgende § nasvnte Tilfaslde,

— erlasgges en af Klsedernes hele Vegt beregnet Indförselstoldr

lig Forskjellen mellem de i ethvert. af Rigerne gjasldende Toldsatser

for Ydertöiet.

Er en Vare tilvirket i Norge eller Sverige af Mat.erialier, der

enten ere producerede i et af Rigerne eller ere toldfrie i begge Riger,

ansees saadan Vare åt vsere indenlandsk Tilvirkning, hvad enten större

eller mindre Arbeide er anvendt paa samme.

Er Varen helt eller delvis tilvirket af udenlandske i noget af

Rigerne toldpligtige Emner, og kan det derpaa anvendte Arbeide henföres

til, hvad der i Almindelighed forstaaes ved Husflid, Haandvserk

eller Fabrikvirksomhed, skal ogsaa saadan Vare henregnes til norsk

eller svensk Tilvirkning, undtagen i de Tilfaslde, åt Bearbeidelsen alene

bestaar i:

1. Formaling, Knusning eller Blanding,

2. Rensning (Rectificering) af Lysolier,

3. Faldning, Kantning, Forsyning med Linning, Knapper, Fryndser,

Kniplinger eller deslige,

4. Maling, Lakering, Broncering eller anden Overstrygning, samt

5. Tvinding, Blegning, Farvning, Trykning eller Appretering åt Garn

og Manufakturvarer.

§ 4.

Ved Reise over Grasndsen fra det ene til det andet Rige skal det

med Undtagelse af Spillekort, der ere underkastede saavel Stempelafgift

som Told, vsere tilladt toldfrit åt medföre af udenlandske til Indförsel

tilladte samt af norske eller svenske Told underkastede Naturprodukter

eller Tilvirkninger fölgende mindre Partier, Hemlig af:

Baand, alle Slags, tilsammen 60 Meter,

Brsendevin og Spiritus, alle Slags, tilsammen 4 Liter,

Garn, alle Slags, tilsammen 10 Kg.,

Kaffe 10 Kg.,

Malt 70 Liter,

Risengryn 10 Kg.,

Salt 4 Hectol.,

Sukker 20 Kg.,

Tobak 5 Kg.,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Traad, alle Slags, tilsammen 5 Kg.,

Vin, alle Slags, 20 Liter,

Vsevede Töier, alle Slags, tilsammen 20 Meter,

Öl 40 Liter,

Alle andre Varer tilsammen til en Vasrdi af 80 Kröner, dog åt

Vserdien af hver Vareartikel särskilt ikke maa overstige 40

Kröner.

Den i nmrvgerende § omhandlede Toldfrihed gjaslder ikke for

saadanne Varer, som Reisende for egen eller Andres Regning medföre,

naar de indföres i Handelsöiemed.

§ 8.

Hvad Afsenderen har åt iagttage for åt erholde Passerseddel,

findes bestemt i §§ 4, 6 og 7 i Lov indeholdende yderligere og forandrede

Bestemmelser angaaende Varers Försel landvasrts mellem de forenede

Rigel- af 18de Mai 1860, hvilke Bestemmelser ligesom Alt, hvad

saavel bemelte Lovsteder som §§ 8, 9, 10, 11 og 12 i den nysnaevnte Lov

iövrigt indeholde angaaende Passerseddelens Indhold, Varernes Undersögelse

og Toldbehandling, Toldkontrollen samt Afsenderens Ansvar i

Tilfselde af, åt Varerne ikke inden den foreskrevne Tid fremkomme til

Bestemmelsesstedet in. in., fremdeles forblive gjmldende med Iagttagelse

af de Forandringer deri eller Tillseg dertil, som särskilt, med Hensyn

til Vareforsendelser med Jernbane fra det ene Rige til det andet ere

eller blive givne.

Naar udenrigske ufortoldede Varer skulle forsendes fra Transitoplag

i det ene Rige landveerts til det andet Rige, kan dog, selv om

Forsendelsen foregaar paa anden Maade end med Jernbane, den i

ovennsevnte Lov af 18de Mai 1860 foreskrevne Undersögelse paa Afsendelsesstedet

af Varernes Art og Msengde eftergives, forudsat åt

Varerne ere saaledes indpakkede, åt Toldopsynet Under, åt saadan

Plombering og Försegling kan anbringes paa dem, åt derigjennem fuld

Sikkerhed opnaaes for, åt de ikke uden Plomberingens eller Förseglingens

Beskadigelse kunne forvanskes eller ombyttes med andre Varer.

Hvis der ikke inden den i § 12 i nysnsevnte Lov fastsatte Tid af tre

Maaneder fra Passerseddelens ITdfserdigelse til Toldkamret paa Afsendelsesstedet

afgives den foreskrevne Bevidnelse om, åt en Vare, som paa

saadan Maade er afsendt og forpasset, er fremkommet til Bestemmelsesstedet

med ubrudte Segl eller Plomber, blive, saafremt der kan tilveiebringes

paalidelig Oplysning om den afsendte Vares Art og Msengde,

de i bemeldte § bestemte Toldafgifter og Böder åt inddrive hos

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

den, der har udtaget Passerseddelen, eller hans Selvskyldnerkautionist

og paa foreskreven Maade åt indbetale i vedkommende Toldkasser,

hvorimod det, saafremt. paalidelig Oplysning om Vårens Art og Maengde

ikke kan fremskaffes, paaligger Toldkamret paa Afsendelsesstedet åt

inddrive hos den, der har udtaget Passerseddelen, eller hans Selvskyldnerkautionist

eu Bod til Belöb 10 Kr. for hvert Kilogram af det

ikke behörig fremkomne Varekollys Bruttovegt. Af denne Bod tilfalder

Halvdelen Toldkassen paa Afsendelsesstedet og Halvdelen Toldkassen

paa Bestemmelsesstedet.

§ 9.

Norske og svenske Manufaktur- eller Fabrikvarer, som fra det

ene til det andet Rige landvaerts indföres i större Partier eller iövrigt

paa anden Maade, end i § 4 omhandles, skulle for åt nyde godt af de

i § 3 med Hensyn til Indförselen indrömmede Begunstigelser vasre

ledsagede af vedkommende Toldkammers eller anden offentlig Autoritets

Attest for, åt Varerne ere af norsk eller svensk Tilvirkning.

For åt erholde saadant Bevis for, åt en Vare er norsk eller svensk

Produktion eller Tilvirkning, skal Vareafsenderen til den Myndighed,

hos hvem Beviset begjeeres, afgive en skriftlig Forsikring paa Tro og

Love om, åt Varen er til virket paa et bestemt Sted inden Landet, med

Förklaring tillige om, hvorvidt Varen er tilvirket alene af indenlandsk

norsk eller svensk Emne, eller om tillige udenlandsk Emne indgaar

deri, og om Beskaffenheden af den Bearbeidelse, Varen paa dette Sted

er undergaaet. I Tilfaelde af, åt Afsenderen sel v har tilvirket Varen,

skal denne Forsikring afgives af ham, men ellers af Tilvirkeren eller,

hvis der maatte vasre noget till Hinder for åt erholde dennes Forsikring,

af to trovasrdige Msend, som have paalidelig Kundskab om Varens Tilvirkning;

dog skal det i ethvert Fald staa vedkommende Myndighed

frit for, om dertil findes Föie, åt fordre ogsaa andet Bevis for Varens

indenlandske Oprindelse samt åt kraeve Attest af Vidner om den eller

de Personers egenhaendige Underskrift, som have afgivet Forsikringen.

Vedkommende Myndigheds Bevis, der bestemt skal bekrmfte, åt

Varen er af indenlandsk Produktion eller Tilvirkning, skal tegnes paa

den ovenomhandlede Forsikring. Forsaavidt angaar Kläder, skal Beviset

derhos indeholde Oplysning om, hvorvidt Ydertöiet er indenlandsk

eller udenlandsk Fabrikat.

§ 14-

Norske eller svenske Naturprodukter og andre Varer, der efter

foranstaaende § 3 ere åt anse som norske eller svenske Tilvirkninger,

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

skulle, naar de indföres fra det ene til det andet Rige i et af Rigernes

Fartöier, uden åt dette paa Reisen har losset eller ladet i fremmed

Havn, vaere toldfrie eller toldpligtige saaledes som i nrnvnte § bestemt,

uden Hensyn til Varepartiernes Störrelse, alene med Undtagelse af

Kornvarer, malede og umalede, af hvilke Varer, forsaavidt de i Almindelighed

ere toldpligtige, skal erlasgges halv Told.

Fartöier, som i fremmed Havn alene have afgivet eller modtaget

Passagerer med deres Reisegods (de af Handelsreisende medförte Varer

og Varepröver herunder ikke indbefattet), ansees ikke åt have lösset, eller

ladet dersteds.

I Henseende til Tilladelsen til söveerts åt udföre eller indföre

Varer fra det ene til det andet Rige samt i Henseende til Beregningen

af Toldafgifterne derved skulle iövrigt de almindelige Forskrifter gjeelde,

som i hvert Rige ere eller vorde givne angaaende Varers Udförsel

eller Indförsel samt Fortoldning.

§ 16-

For åt nyde godt af den Toldfrihed eller Nedsmttelse i Toldafgifter,

som i § 14 er indrömmet norske og svenske Naturprodukter

og Tilvirkninger, skal den, som udskiber Varerne fra det ene til det

andet Rige, forsyne sig med Attest fra Toldkamret paa Afsendelsesstedet

for, åt Varerne ere indenlandsk Naturprodukt eller Tilvirkning.

Om Maaden, hvorpaa Beviset skal udfserdiges, gjaelder hvad der

i § 9 er bestemt.

§ 18-

Nmrvmrende Lov skal trsede i Kraft fra den Dag, Kongen bestemmer,

efteråt modsvarende Regler i Sverige ere vedtagne. Saavel

denne Lov som de gjenstaaende Paragrafer i Lov af lite April 1874

vedbliver åt gjaelde, indtil andre Bestemmelser gives for begge Riger,

eller 2 Aar er forlöbet, efteråt der i et af Rigerne er fattet Beslutning

om Förändring eller Ophaevelse deraf, uden åt denne Beslutning er

gjort afhängig af, åt lignende Beslutning afgives for det andet Rige.

I Henhold til Foranförte, der af Statsraadets övrige Medlemmer

i det Vsesentlige tiltrmdes, indstilles underdanigst:

Åt Gjenpart af neervmrende underdanigste Indstilling

angaaende nogle Forandringer i Lovgivningen

Bill. till Rikad. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

om Norges og Sveriges indbyrdes Handels- o g Söfartsforhold

naadigst befales tilstillet det Kongelige Svenske

Finants-Departement.

In fidem

H. Schlytter.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

35

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Mafit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

April 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

l:o.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm yttrade:

»Med föranledande af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 16

Maj sistlidet år gjorda framställning i fråga om revision af nådiga

förordningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och

sjöfartsförhållanden den 29 Maj 1874 har Eders Kongl. Maj:t i sammansatt

svenskt och norskt statsråd den 4 Februari innevarande år beslutat

dels att föreslå Sveriges Riksdag och Norges Storting att antaga

ett vid protokollet öfver finansärenden i sammansatt svenskt och norskt

statsråd den 31 December 1886 fogadt förslag till ändringar i berörda

förordning och dels att nådiga propositioner skulle i hvartdera rikets

särskilda statsråd utfärdas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Enligt mig tillhandakommet meddelande har, med bifall till den

proposition, som aflåtits till Norges Storting, Stortinget utan omröstning

antagit det af Eders Kongl. Maj:t gillade förslaget, Den till svenska

Riksdagen aflåtna proposition åf den 4 sistlidne Februari har åter i

anseende till Riksdagens upplösning icke hunnit att af densamma pröfvas.

Med åberopande af den utredning, som innefattas i protokollen i svenskt

statsråd af den 28 Maj 1886 samt i sammansatt svenskt och norskt

statsråd af den 31 December 1886 och den 4 Februari 1887, hemställer

jag derföre, att till den Riksdag, som den 2 nästkommande Maj sammanträder,

måtte aflåtas nådig proposition af samma innehåll som den

under den 4 sistlidne Februari beslutade.»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla hvad Departementschefen

sålunda hemstält; och skulle till Riksdagen

aflåtas nådig proposition af den lydelse, bil.

litt A. vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

STOCKHOLM, XSAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1887 B:9 Betänkande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition n:o 3, rörande förändrad lydelse af åtskilliga paragrafer i konql. förordningen angående Sveriges och Norges s. 1 i texten