Sök i Ratio Lex

Angående upprättande af ett kompani volontärer vid Norrbottens fältjägarecorps

1887-06-03 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 B:37, Angående upprättande af ett kompani volontärer vid Norrbottens fältjägarecorps

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

1

N:o 37.

Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upprättande

af ett kompani volontärer vid Norrbottens fältjägarecorps;

gifven Stockholms slott den 3 juni 1887.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för denna

dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen:

att, med godkännande af de i ofvan berörda protokoll angifna grunder

för upprättande af ett kompani volontärer vid Norrbottens fältjägarecorps

jemte hvad som föreslagits beträffande personalens aflöning, medgifva

att de derför erforderliga aflöningsbelopp må tillsvidare och intill dess

medel kunna bekommas från de nu vakanta men till annat ändamål anslagna

99 rotarne vid corpsen få bestridas af anslaget till värfvade

garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Ryding.

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 11. 1 Sami. 1 Afd. 23 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans

Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

juni 1887.

N är varan de:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding föredrog

i underdånighet: — — — — — — — — — — — — — — — -—•

I underdånig skrifvelse den 17 januari 1884 anhöll chefen för Norrbottens

fältjägarecorps, att corpsens numerär, som endast utgjorde 325

man, måtte ökas i den mån omständigheterna medgåfvo. De skäl, som

enligt corps-chefens åsigt förnämligast talade härför, voro:

att, sedan manskap till skolor, vakt, befäl och instruktörer till beväringen,

sjuke och tillfälliga vakanser afräknats, återstoden af corpsens

numerär ej räckte till mera än ett fullständigt fältkompani;

att, till följd deraf, bataljonsexercisen med stammen endast kunde

omfatta den formella öfning, som genomgås med repbataljoner, under det

att den vida vigtigare delen deraf, stridsformeringen och manövern, icke

kunde ifrågakomma förrän beväringen blifvit insatt i stammen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

att jemväl derefter dylik öfning endast i ringa omfattning kunde

ega rum, då nära två tredjedelar af bataljonen utgjordes af beväringsmanskap

med dess ofullständiga utbildning; samt

att, då beväringsmanskapet år efter år tillväxte i antal, missförhållandena

uti ifrågavarande hänseenden blefve allt större.

Generalbefälhafvare!! i femte militärdistriktet ansåg likaledes i sitt

öfver corpschefens förslag afgifna utlåtande synnerligen starka skäl tala

för ökning af stamstyrkan vid Norrbottens fältjägarecorps.

I nådigt bref den 26 juni 1885 förklarade Eders Kongl. Majit sig

anse åtgärder för ifrågavarande förslags genomförande icke för det då

varande lämpligen kunna vidtagas.

Redan den 24 november samma år inkom emellertid corpschefen med

nytt förslag till ökande af Norrbottens läns försvarskraft. Denna gång

afsåg hemställningen ökning af Norrbottens fältjägarecorps’ befäl.

I kraft af den nya värnpligtslagens bestämmelser komtne icke mindre

än fem socknar inom Norrbottens län, hvilkas befolkning förut varit fritagen

från all beväringsöfning, att inträda i värnpligtsskyldighet, och

uppenbart vore, att den vid corpsen befintliga befälskader, som förut endast

med svårighet lemnat tillgång till den befälsstyrka, som för den

talrika beväringens vederbörliga öfning vore erforderlig, numera skulle

visa sig alldeles otillräcklig. Chefen föreslog för den skull, att fulltaligt

befäl till ett kompani, utgörande eu kapten af lista klassen, en löjtnant

af lista klassen, eu löjtnant af 2:dra klassen, en underlöjtnant, en fanjunkare,

en sergeant af lista klassen samt två sergeanter af 2:dra klassen,

måtte varda uppsatt.

Generalbefälhafvare!! i femte militärdistriktet, som jemväl öfver denna

chefsembetets framställning afgaf yttrande, ansåg visserligen behofvet af

ökad befälsstyrka vid corpsen synnerligen känbar!, men fann, då samma

förhållande i större eller mindre grad egde rum vid andra corpser inom

distriktet, någon särskild undantagsåtgärd i detta fall icke kunna för

Norrbottens fältjägarecorps ifrågasättas. Eders Kongl. Majit beslutade i

frågan i öfverensstämmelse med generalbefälhafvarens hemställan.

Då jag af skäl, för hvilka jag icke har att här redogöra, tillstyrkte

Eders Kongl. Majit att icke fästa afseende vid corpschefens ifrågavarande

två framställningar, förbisåg jag emellertid ingalunda det berättigade i

desamma; och jag beder derföre att nu få återkomma till denna fråga.

Bland de flera brister, som i Norrlands försvarsorganisation förefinnas,

sätter jag främst bristen på stam tillräckligt stor att i sig kunna

upptaga Norrlands talrika beväring. Det förslag till aflöning af stamtrupp

vid Vesternorrlands bataljon, som jag, vid föredragning af frågan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för

nästkommande år, framlade, afsåg, jemte annat, att i sin mån afhjelpa

denna brist. Det förslag, jag har att nu underställa Eders Ivongl.

Maj:ts nådiga pröfning, går i samma rigtning. O ekså torde lätt inses,

att, ju mera beväringens betydelse inom vårt lands försvarsorganisation

framträder, ju mindre, med nutidens massarméer, den fast anstälda stammen

kan anses fylla sin ursprungliga uppgift att ensam för sig bilda eu

något så när betryggande grund för försvaret, dess starkare skall ock

göra sig gällande behofvet att föröka stammens styrka i de provinser,

der en hastig befolkningstillväxt gjort den förut ogynsamma proportionen

emellan dess och beväringens antal ännu mera påfallande. Jag

tillåter mig i detta afseende erinra, att, under det att den stamstyrka,

som finnes förlagd i Norrbottens län, om hvilket för närvarande ensamt

är fråga, på sätt jag framdeles skall visa, blifvit sedan år 1826 till antalet

högst betydligt reducerad, befolkningen i Norrbottens län, som årligen

tillväxer med omkring 1,8 %, under samma tid fördubblats. Dertill

kommer också, att omkring 17 % af Norrbottens värnpligtiga befolkning

utgöras af finnar, som ej kunna hvarken tala eller förstå svenska

språket, en omständighet, hvilken nödvändiggör beväringsstyrkans fördelning

på flera afdelningar med deraf följande större behof af stampersonal.

Innan jag öfvergår till en närmare redogörelse för det förslag, som

jag anser af dessa förhållanden påkallas, beder jag emellertid att först

få erinra om några dermed sammanhang egande omständigheter. Frågan

om ökande af Norrlands försvarskraft är icke ny. Redan genom

Kongl. Maj:ts bref den 6 juni och 10 augusti 1826 vidtogos åtgärder

för sättande på vakans under 20 år af samtlige 90 nummer vid l:ste

majorens (Torneå) kompani och åtskilliga nummer vid Kalix kompani

af dåvarande Vesterbottens regemente, nu Norrbottens fältjägarecorps, i

syfte att med vakansafgifterna bilda en fond för upprättandet af »en vid

rikets norra gräns nödig ansedd kavalleritrupp». I sammanhang med

den några år derefter verkstälda regleringen af indelta arméns löneförmåner

stadgades visserligen att, enär tillgångar saknades till organiserande

af en häsfjägaresqvadron vid Vesterbottens regemente, de under

Riksens Ständers anslag till lönereglering för indelta armén inbegripne

cirka 4,000 kronor till aflöning för en sådan sqvadrons befäl, finge användas

till befrämjande af löneregleringen inom berörda regemente;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.

men deri besparda och i ränteriet nedsatta fonden, äfvensom de vakansafgifter,

som derefter kunde inflyta, fingo icke disponeras till regementets

lönereglering, utan skulle användas till organiserande af en artilleristyrka

i provinsen.

Då derefter under år 1846 fråga uppstod om omförmälda vakanskontrakts

förnyande, förordnade Kongl. Maj:t, som för det med kontraktens

ingående afsedda ändamål eller förbättrade anstalter för försvaret

af rikets nordöstra gräns ansåg lämpligt att dessa kontrakt än

vidare förlängdes och af sådan anledning uppdragit åt vederbörande

generalbefälhafvare att derom med rothållarne träffa aftal, uti nådigt

bref den 14 november 1846, att kontrakt på de af rothållarne erbjudna

vilkor skulle i behörig ordning med dem afslutas för eu tid af femtio

år från början af år 1847.

Antalet rotar, med hvilka, på grund af denna föreskrift, vakanskontrakt

ingingos, utgjorde 115 och skulle vakansafgiften ingå till den

s. k. Norrbottens hästjägaresqvadrons fond.

Redan följande år vidtogs visserligen genom kongl. brefvet den 27

juli 1847 den förändring derutinnan, att vakansafgiften för 16 inom OfverKalix

socken belägna rotar skulle från omförmälda fond hållas Norrbottens

fältjägarecorps’ lönefond tillhanda. Beslutet derom föranleddes af

en framställning af chefsembetet vid fältjägarecorpsen, deri chefsembetet,

med upplysning att afkomsten från 16 rotar vid Vesterbottens fäljägarecorps

på grund af nådiga brefvet den 22 februari 1841 hittills fått af

Norrbottens fältjägarecorps uppbäras, men att dessa rotar, hvilkas vakanskontrakt

vid slutet af år 1847 gingo till ända, icke voro böjda att ingå

på nya vakanskontrakt, anhållit, att ytterligare 18 rotar vid Norrbottens

fältjägarecorps måtte ställas på vakans och afkomsten deraf anslås till

corpsens lönefond.

Den förut rådande uppfattningen om svagheten i Norrlands och särskild!

Norrbottens försvarsorganisation var emellertid icke förändrad. Ur

kongl. brefvet den 27 juli 1847, som ordnade denna angelägenhet, tillåter

jag mig såsom bevis derför återupprepa följande ord. Kongl. Maj:t yttrade

bland annat, att det icke kunnat undfalla dess uppmärksamhet,

hurusom Norrbottens fältjägarecorps, hvilken, enligt knektekontrakt och

indelningsverk, bestode af 483 nummer, likväl i sjelfva verket, sedan 158

nummer afdragits, deraf 115 voro afsedda att hållas vakanta till förmån

för Norrbottens läns så kallade hästjägaresqvadronsfond samt 43 blifvit

dels indragna i och för corpsens lönereglering och dels anslagna åt spel

i nummer, endast räknade en styrka af 325 man och således redan vore

den svagaste infanteritrupp inom indelta armén samt att Kongl. Maj:t

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

vid sådant förhållande, i afseende på försvaret af den gränsort, inom

hvilken corpsen vore förlagd, funne det betänkligt att ytterligare försvaga

den medelst indragning af nya rotar. Då dessutom, enligt hvad

i brefvet vidare yttras, räntorna på den så kallade hästjägaresqvadronsfondens

behållna kapital jemte inkomsten af de till densamma indragna

rotar, efter afdrag af 16 rotar, ändock, enligt uppgjorda beräkningar,

blefvo mer än tillräckliga för det behof, hvartill fonden vore afsedd att

användas, ansågs chefsembetets förslag icke kunna bifallas, utan blef afkomsten

af 16 redan vakanta rotar vid corpsen för ändamålet anvisad.

Afkomsten af sist omförmälde 16 rotar ingår numera, till följd af

bestämmelserna vid 1875 års lönereglering, till statsverket, hvaremot,

sedan Rikets Ständer vid riksdagen 1847—1848, med bifall till hvad Kongl.

Magt föreslagit i fråga om upprättande af ett artilleribatteri i Hernösand,

medgifvit, att kostnaden för ifrågavarande artilleribatteris första uppsättning

samt årliga utgiften för dess aflöning, underhåll, beklädnad och

materiel finge bestridas dels med vakansafgiften för de för sådant ändamål

vakant hållna rotar vid Norrbottens fältjägarecorps och dels af Norrbottens

hästjägaresqvadronsfond, afkomsten af återstående 99 rotar fortfarande

ingår till nämnda fond, från hvilken åter omförmälda kostnader

till det i Hernösand förlagda batteriet af Svea artilleriregemente utgå.

Som Eders Kongl. Maj:t af denna utredning behagade finna, är alltså

krigsstyrelsen berättigad att till den 1 januari 1897 påyrka upprättandet

af nya vakanskontrakt med 99 vakanta nummer vid Norrbottens fältjägarecorps,

och då medelbeloppet af vakansafgiften i Norrbottens län

för de sista tio åren enligt markegångstaxan uppgår till 111 kronor 85

öre, kan — under förutsättning att kontrakten uppsägas och nya ingås,

dervid naturligtvis den genom markegångstaxorna uttryckta verkliga

kostnaden för effektiv rotering kommer att läggas till grund för beräkningen

af vakansafgiften — ett årligt belopp af 11,073 kronor 15 öre

eller i rundt tal af omkring 11,000 kronor anses komma att från och

med ingången af år 1897 stå till krigsstyrelsens förfogande att användas

till eu väl behöflig ökning i stampersonalens vid Norrbottens fältjägarecorps

styrka.

För min del är jag emellertid af den åsigt, att krigsstyrelsen icke

bör låta anstå till nämnda jemförelsevis aflägsna tidpunkt med vidtagande

af nämnda åtgärd. Förhållandena inom Norrbottens fältjägarecorps

åro, på sätt af chefsembetet i dess ofvannämnda underdåniga skrifvelse!''

framhållits, sådana, att ett ökande af corpsens styrka redan nu

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

synes nödvändigt, så framt åt öfningen af länets beväring skall kunna

egnas den omsorg, som för dess tidsenliga utbildning under den korta

öfningstiden erfordras.

Det synes mig alltså lämpligt att åtgärder redan nu vidtagas för

uppsättande vid Norrbottens fältjägarecorps af ett kompani volontärer.

På sätt jag vid föredragning af frågan om aflöning till stamtrupp vid

Vesternorrlands bataljon yttrade, är den utbildning, som vid skolorna

kommer volontärerne till del, sådan, att de med lätthet kunna utbildas

till befäl, så att den öfverklagade bristen på befäl vid corpsen, med tillhjelp

af dem, lätt bör kunna undanrödjas. Och om dessutom iakttages,

att lärokursen vid de erforderliga volontärskolorna ställes i samband

med undervisningen vid statens folkskollärareseminarier, så att till skollärarekallet

lämplig volontär, som genomgått skolorna, utan vidare prof

berättigas till inträde i dessa, skulle i den tillgång på militäriskt utbildade

skollärare, som derigenom bereddes länet, en ytterligare fördel

uppstå, hvilken, särskildt med afseende å förhållandena inom Norrbottens

län, vore ganska beaktansvärd.

I fråga om volontärernas anställning, aflöning och utbildning skulle

väsentligen samma bestämmelser gälla som de, för hvilka jag vid föredragning

af frågan om aflöning af stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon

redogjort.

Kostnaden för detta nya kompani, som komtne att träda i stället

för det nu indragna Torneå kompani, kan beräknas på följande sätt.

Under antagande af sexårig tjenstetid och samma procenttal för

afgång, som lagts till grund i fråga om beräkningarne för stamtruppen

vid Vesternorrlands bataljon, erfordras för att bilda en styrka af 99

man en årlig rekrytering af 22 man.

De olika årsklasserna komme då att innehålla:

lista

årsklassen

22

volontärer,

2:dra

d:o

20

»

3:dje

d:o

19

»

4:de

d:o

18

»

5: te

d:o

17

»

6:te

d:o

16

»

eller tillsammans 112 volontärer,

ett antal nog stort att medgifva en del volontärers afgång före de sex

årens förlopp, vare sig för vinnandet af annan, bättre utkomst eller på

grund af befordran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition

No 37.

Volontärerne skulle i lega och lön åtnjuta:

under första året, då undervisningen oafbrutet fortgår, lega

månadslön ..................................................................................................

40 kr.

120 »

summa 160 kr.

under andra året, då undervisningen pågår 8 månader................

samt under de 4 följande, då de antagas inkallade till tjenstgöring

1 månad.......................................................................................

C5 O

Hela kostnaden för truppens aflöning

22 st. första klassens volontärer å 160 kr.

20 » andra klassens d:o å 120 »

57 » af de öfriga klasserna å 90 »

blefve alltså

................................. 3,520 kr.

......................... 2,400 »

...................... 5,130 >

summa 11,050 kr.

eller i det närmaste enahanda belopp, hvartill rotevakansafgiften för de

99 vakanta rotarne efter nuvarande kontrakts utgång kan antagas komma

att uppgå. • • TT

Utrymme för de blifvande skolorna kan beredas i kasernen i Haparanda,

och nödigt befäl, underbefäl samt spel till det nya kompaniet

erhållas från Råneå kompani, vid hvilket den förut för i ornea kompani

afsedda befälsstyrka nu är anstäld. Och torde kostnaden för. beklädnadens

underhåll och för skolorna böra bestridas af de redan i budgeten

uppförda, för dylika ändamål afsedda anslag, hvilka utan förhöjning dertill

lemna tillgång.

Det är dock icke min mening att anslag till det ofvannämnda aflömngsbeloppet,

11,050 kronor, nu bör af Riksdagen äskas; då den trupp, som,

vid bifall till mitt förslag, kommer att bildas, närmast är att jemföra

med en värfvad corps, synes mig lämpligast, att de för aflöningen erforderliga

medlen anvisas att utgå från besparingarne å anslaget till »värfvade

garnisonstruppernas rekrytering och aflöning», hvilket anslag, med

hänsigt till beskaffenheten af de utgifter, som derifrån bestridas, ständigt

torde komma att lemna så stor behållning, att ifrågavarande jemförelsevis

obetydliga anslagspost derifrån kan erhållas.

Då emellertid fråga är att uppsätta en ny ständig truppafdelning,

lärer, äfven om medel dertill kunna för tillfället af redan befintliga

anslag beredas, Riksdagens samtycke till förslaget böra inhemtas.

Jag hemställer alltså, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af ofvanstående grunder för

upprättande af ett kompani volontärer vid Norrbottens

fältjägarecorps jemte hvad som föreslagits beträffande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

personalens aflöning, medgifva, att de derför erforderliga

aflöningsbelopp rnå tills vidare och intill dess

medel kunna bekommas från de nu vakanta men till

annat ändamål anslagna 99 rotarne vid corpsen få

bestridas af anslaget till värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning.

Till denna hemställan, hvilken biträddes af statsrådets öfrige ledamöter,

behagade Hans Maj:t Konungen lemna bifall; och skulle nådioproposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar^

i vanlig ordning till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Eugene Peyron.

Bih. till Kiksd. Prof. 1887. 11. 1 Sami. 1 Afd. ''13 Haft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1887 B:48 Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upprättande af ett kompani volontärer vid, Norrbottens fältjägarecorps. s. 1 i texten