Sök i Ratio Lex

Angående aflöningsstat för tjenstepersonalen vid folkskolelärarnes pensionsinrättning m. m

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1888:23, Angående aflöningsstat för tjenstepersonalen vid folkskolelärarnes pensionsinrättning m. m

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 23.

mo 33.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

aflöningsstat för tjenstepersonalen vid folkskolelärarnes pensionsinrättning

m. m.; gifven Stockholms slott den 31

december 1887.

Med anledning af framställning, gjord af direktionen öfver folkskolelärarnes

pensionsinrättning, hvilken direktion jemväl handhar förvaltningen

af folkskolelärarnes enke- och pupillkassa samt lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa, vill Kongl. Maj:t, under åberopande

af hvad bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden innehåller, härmed

föreslå Riksdagen

att godkänna den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat för den

vid nämnda tre kassor anstälda personal, att jemte de till aflöningsstaten

hörande bestämmelser tillämpas från och med år 1889;

att medgifva, att för nämnda stats tillämpning må af folkskolelärarnes

pensionsinrättnings tillgångar användas från och med år 1889 högst

2,000 kronor årligen utöfver hvad till förvaltningskostnaders bestridande

redan är från pensionsinrättningen anvisadt;

att medgifva, att de vid dessa kassor anstälde tjensteman och vaktmästare

må, på i statsrådsprotokollet angifna vilkor, undfå pension från

folkskolelärarnes pensionsinrättning till belopp motsvarande deras lön;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 23.

13

att, för beredande af sådan pension, det såsom bidrag till folkskolelärares

pensionering för närvarande utgående belopp, 356,500 kronor, må

höjas till 357,427 kronor, eller med 927 kronor;

att medgifva, att för pensionering af afliden tjenstinnehafvares eller

pensionärs enka och barn må, under iakttagande af i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor, tillämpas föreskrifterna i gällande reglemente för

lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa; samt

att, för beredande af sistnämnda pension, det såsom bidrag till pensionering

af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

seminarier m. in. för närvarande utgående belopp, 68,471 kronor, må

höjas till 68,816 kronor, eller med 345 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj;t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

C. G. Hammarskjöld.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.i Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm,

friherre Peyron.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anförde härefter vidare:

»Direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning, som tillika

har sig ombetrodd förvaltningen af folkskolelärarnes enke- och pupillkassa

samt lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa, har i underdånig

skrifvelse den 27 september 1887 hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning

dels om vissa ändringar i aflöningen åt de för dessa kassors förvaltning

anstälde tjensteman och vaktmästare m. m., dels ock om beredande

af pensionsrätt så väl för desse tjenstinnehafvare som för deras enkor

och barn.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 23.

15

Enligt nu gällande bestämmelser, meddelade, i hvad de afse folkskolelärarnes

pensionsinrättning samt folkskolelärarnes enke- och pupillkassa,

den 15 oktober 1875 och, i hvad de afse elementarlärarnes enkeoch

pupillkassa, den 20 december 1878, utgå:

från folkskolelärarnes

pensions
inrättning

samt *ran elementar
folkskolelärar-

lärarnes enke- Snm a

nes enke- och oc^ pupillkassa

1) Arliga arfvoden till:

direktionens ordförande.....................

två direktionsledamöter tillhopa......

kamreraren.........................................

sekreteraren och ombudsmannen......

kassören och bokhållaren..................

vaktmästaren .......................................

(åtnjuter tillika förmånen af fri

bostad och vedbrand).

2) Årliga förvaltningskostna
der,

hyra för embetslokal, skrifmaterialier,

ved, ljus, extra biträden,

renskrifning m. m...............................

pupillkassa

kronor kronor kronor

1,000

500

— 1,500

1,600

— 800

— 2,400

4,000

— 1,500

— 5,500

1,200

— 600

1,800

2,500

— 500

— 3,000

700

— 100

— 800

2,000: — 1,000: — 8,000: —

Summa 18,000: — 5,000: — 18,000: —

De anslag, som till förvaltningsutgifternas bestridande äro af Riksdagen

anvisade, utgöra:

för folkskolelärarnes pensionsinrättning: räntan å pensionsinrättningens till

200,000 kronor beräknade grundkapital k 5 procent... kr. 10,000: —

för folkskolelärarnes enke- och pupillkassa: ett i årsan
slaget

till kassan, 63,500 kronor, ingående belopp af » 3,000: —

för lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa:

likaledes i årsanslaget, 68,471 kronor, ingående )) 5,000: —

eller tillsammans kr. 18,000: —

Direktionen, som redan vid ett föregående tillfälle fäst Eders Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet derå, att, i följd af de alltjemt ökade göromålen

inom kassorna, en tillökning i förvaltningsanslaget snart blefve erforderlig,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 23.

har i ofvanberörda skrifvelse anhållit, att, utöfver nämnda 18,000 kronor,

ett belopp af 2,000 kronor årligen måtte få användas till förvaltningsutgifternas

bestridande.

Till stöd för denna framställning har direktionen för att ådagalägga

göromålens tillväxt meddelat, att under tiden från år 1879, då senast

faststälda aflöningsstat började tillämpas, till och med år 1886:

delegarnes antal i de tre kassorna ökats från 7,818 till 9,888 eller

med 38,8 procent;

pensionärernas antal från 665 till 1,214 eller med 82,3 procent;

de årliga pensioneringssummorna från 241,176 kronor 50 öre till

447,759 kronor 21 öre eller med 85,6 procent; samt

fondernas belopp från 3,309,371 kronor 24 öre till 8,219,744 kronor

82 öre eller med 148,3 procent.

Vidare har direktionen gjort eu jemförelse mellan ifrågavarande tre

kassor och andra till samma slag hänförliga anstalter, nemligen arméns

pensionskassa och civilstatens pensionsinrättning i förening med de till

båda dessa anstalter hörande enke- och pupillkassor samt presterskapets

enke- och pupillkassa. Under hänvisande till särskilda för ändamålet upprättade

tablåer har direktionen i detta afseende hufvudsakligen anfört:

att antalet delegare uti ifrågavarande tre kassor vore icke oväsentligt

större än i arméns kassor, mera än dubbelt så stort som i civilstatens

och nära fyra gånger så stort som i presterskapets kassa;

att pensionärernas antal vore mindre uti ifrågavarande tre kassor än

i arméns och civilstatens kassor, men ungefär tre gånger så stort som i

piaster skåpets enke- och pupillkassa;

att det årligen utgående pensionsbeloppet visserligen uti ifrågavarande

tre kassor vore betydligt mindre än i arméns kassor och med omkring

50,000 kronor understege det från civilstatens kassor utgående, men

deremot ungefär tre gånger öfverstege det från presterskapets kassor utgående

beloppet;

att fonderna i civilstatens kassor öfversköte ifrågavarande tre kassors

fonder med omkring en million kronor, men att hvardera af de båda

andra inrättningarnas fonder understege sistnämnda tre kassors fonder med

omkring två millioner kronor;

att deremot förvaltningskostnaderna — oberäknadt arfvodena till

direktionernas ordförande och ledamöter samt utgifterna för expenser —

utgjorde för arméns kassor 28,100 krono!'', för civilstatens 24,500 kronor,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd Proposition No 23.

för presterskapets enke- och pupillkassa 12,800 kronor samt för ifrågavarande

tre kassor endast 12,500 kronor.

På grund af dessa förhållanden ansåge direktionen det vara tillräckligt

ådagalagdt, att den föreslagna förhöjningen, 2,000 kronor, vore af behof

och billighet påkallad.

Beträffande användningen af detta belopp har direktionen hemstält,

att de vid ifrågavarande tre kassor anstälde tjensteman måtte tilldelas hvar

och en ett ålder stillägg efter fem års tjenstgöring i graden, nemligen:

kamreraren samt kassören och bokhållaren hvardera ett

å 500 kronor eller tillhopa__________________________ 1,000: — och

sekreteraren och ombudsmannen ett å........................... 200: — samt

att anslaget till expenser m. m. måtte förhöjas med...... 800: —

Kronor 2,000: —

Såsom skäl för att låta tjenstemännen endast under form af ålderstillägg

komma i åtjutande af löneförbättring, har direktionen åberopat icke

blott de grunder, som i allmänhet gjort denna aflöningsform lämplig och

på senare tiden beredt densamma en vidsträckt tillämpning, utan tillika

dels vigten af att, så vidt möjligt, vid sina befattningar fästa de tjensteman,

som visat sig ega de insigter och egenskaper i öfrigt, hvilka för ett rätt

handhafvande af kassornas magtpåliggande och ansvarsfulla göromål kräfdes,

dels ock billigheten af att, då kassornas utveckling alltjemt fortginge

och dermed också tjenstemännens arbete undan för undan ökades, hvarom

ofvan nämnda fakta nogsamt bure vittne, dessas aflöning också matte kunna

efter hand ökas.

Angående behöfligheten af den ifrågasatta förhöjningen i anslaget till

expenser m. m. med 800 kronor, hvarigenom detta anslag skulle ökas

från 8,000 till 3,800 kronor, har direktionen anfört, att utgifter af detta

slag tydligen måste växa i samma mån som inrättningarnas verksamhet

växte; att det nuvarande anslaget för öfrigt, oaktadt all sparsamhet, långt

före detta skulle varit otillräckligt, derest det icke år 1876 lyckats direktionen

att inköpa en välbelägen fastighet i hufvudstaden för ett sådant

pris, att direktionen ända till år 1886 kunnat genom afkastningen deraf

bereda pensionsinrättningen icke blott full ränta å det i fastigheten nedlagda

kapital, utan derutöfver hyresfri embetslokal och vaktmästarebostad,

hvarför expensmedelsanslaget icke behöft belastas med utgift för hyra;

men att det emellertid ville synas, som skulle detta gynsamma förhållande

icke komma att fortfara, då den lokal, hvarmed pensionsinrättningen intill

Bill. till Biksd. Prat. 1888. 1 Sami 1 Åfd. 10 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

senaste tid kunnat, om ock med svårighet, åtnöjas, visat sig allt mera otillräcklig

och mast utvidgas, hvartill komme att nedgången i hyrorna inom

hufvudstaden gafve anledning att befara, att egendomens afkastning skulle

i någon mån minskas, åtminstone under den närmaste framtiden.

I fråga om beredande af medel till den afsedda förhöjningen, 2,000

kronor, har direktionen i sin ofvanomförmälda skrifvelse andragit, att tillgångar

härtill funnes, så att något ytterligare anslag från statsverket icke

erfordrades. Direktionen har i detta hänseende åberopat en utredning öfver

folkskolelärarnes pensionsinrättnings ställning, som professorn D. G. Lindhagen

den 6 Oktober 1884 afgifvit i fråga om det inflytande, som en

förhöjning af minimilönen åt folkskolelärare kunde komma att utöfva på

pensionsinrättningens förmåga att uppfylla sina förbindelser. Denna utredning

visade nemligen, att pensionsinrättningens ställning vore sådan, att

densamma, under antagande af att folkskoleläraretjensternas antal uppginge

till 5,000 och inrättningens fonder kunde göras fruktbärande efter

en räntefot af 4Y3 procent, icke blott kunde mycket väl, utan tillökning i

statsbidraget, fullgöra sina förbindelser och bestrida den ökade pensionering,

som blefve en följd af lägsta delaktighetsbeloppets förhöjning från

600 till 700 kronor, utan att äfven derutöfver tillgång förefunnes för en

ökning i det årliga förvaltningsbidraget för denna inrättning med 2,000

kronor, eller från 10,000 kronor till 12,000 kronor.

Vidare har direktionen erinrat, att det årliga anslag, som till en början

anvisats till förvaltningskostnader vid folkskolelärarnes pensionsinrättning,

varit under de första åren af pensionsinrättningens verksamhet mer

än tillräckligt, så att öfverskott uppkommit, hvilka årligen lagts till inrättningens

kapital; att detta öfverskott, utan beräkning af ränta, år 1876

uppgått till ett sainmanräknadt belopp af 28,361 krona 86 öre; och att

efter nämnda år, då folkskolelärarnes enke- och pupillkassa tillkom, allt

intill de senaste åren någon, ehuru jemförelsevis mindre betydande, besparing

fortfarande kunnat ega rum i de årliga förvaltningskostnaderna,

hvilken besparing för åren 1876—1884 utgjort 4,439 kronor 38 öre.

Detta belopp hade likaledes kommit inrättningens kapital till godo, så att

omförmälda besparingar, räntor oberäknade, uppginge till 32,800 kronor

74 öre.

Då, derest ny lönestat blefve faststäld för folkskolelärarnes pensionsinrättning,

folkskolelärarnes enke- och pupillkassa samt elementarlärarnes

enke- och pupillkassa, aflöningarna för tjenstemännen och vaktmästaren

syntes böra uppföras på ordinarie stat med fördelning, enligt vanliga gran
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

der, i lön och tjenstgöringspenningar och ej, såsom hittills, utgå i form af

arfvoden, har direktionen afgifvit förslag till stat för dessa kassor. I hufvudsaklig

öfverensstämmelse med detta förslag skulle staten lyda sålunda:

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Summa.

ningar.

1 ordförande och 2 ledamöter i direktio-

Kronor.

Kronor.

Kronor.

nen, arfvoden att såsom hittills fördelas

enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande

3,900

1 kamrerare ......................................

4,000

1,500

5,500

Efter 5 år kan

1 kassör och bokhållare _______________________

2,000

1,000

3,000

lönen höjas

med 500 kr.

Efter 5 år kan

1 sekreterare och ombudsman . ________

1,200

600

1,800

lönen höjas

med 200 kr.

1 vaktmästare ..................................

500

200

700

Efter 6 år kan

lönen höjas

(åtnjuter derjemte förmånen af fri bostad

med 100 kr.

och vedbrand).

Till extra biträden, renskrifning, ved, ljus,

städning, skrifmaterialier m. in. .........

3,800

Tillika har direktionen hemstält, att beträffande vilkoren för åtnjutande

af de nya löneförmånerna och angående rätt till semester måtte

meddelas enahanda bestämmelser, som vid de på senare tider verkstälda

löneregleringar blifvit i allmänhet stadgade, samt att, då tjenstemänen,

enligt hittills gällande föreskrifter, kunnat endast på förordnande tillsättas,

den tid de innehaft sina befattningar måtte få räknas dem till godo såsom

ordinarie tjenstetid.

Såsom förut är antydt, har direktionen i ofvan omförmälda underdåniga

skrifvelse af den 27 september 1887 äfven gjort framställning om

beredande af rätt till pension så väl för de vid här ifrågavarande kassor

anstälde tjensteman och vaktmästare som för deras enkor och barn. Härvid

har direktionen erinrat, att en af Eders Kongl. Maj:t i detta syfte

till 1886 års Riksdag aflåten proposition icke bifallits, utan blifvit med

ringa röstöfvervigt i gemensamma omröstningar afslagen; att det skäl,

som väsentligen föranledt detta afslag, vore, enligt hvad af riksdagsförhandlingarna

syntes framgå, att söka deri, att de ifrågavarande tjenstinnehafvarnes

aflöningsförmåner icke blifvit af Riksdagen pröfvade och på or
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

dinarie stat uppförda, utan utginge blott såsom arfvoden, bestämda inom

af Riksdagen anvisade anslag; samt att detta hinder för bifall till pensioneringen

komme att undanrödjas, om den nya staten vunne godkännande.

I den proposition, som afläts till 1886 års Riksdag, föreslogs att pensioneringen

af tjenstemännen och vaktmästaren skulle besörjas genom folkskolelärarnes

pensionsinrättning, för hvilket ändamål det till samma inrättning

utgående statsanslag borde höjas med 886 kronor.

Direktionen har i sitt nu till Eders Kongl. Maj:t ingifna förslag hemstält,

att bemälde tjenstinnehafvare måtte förklaras berättigade att, sedan

de uppnått föreskrifven lefnads- och tjenstålder, komma i åtnjutande af

pension å allmänna indragningsstaten, i enlighet med de i nådiga brefvet

den 1 juni 1877 meddelade bestämmelser.

I häröfver infordradt underdånigt utlåtande har statskontoret erinrat

att, då tjenstemännen vid arméns och civilstatens pensionsinrättningar åtnjöte

pension från dessa inrättningars egna kassor, statskontoret ansåge,

att pensionsrätt å allmänna indragningsstaten icke borde beviljas för ifrågavarande

tjenstepersonal.

Efter det direktionen anbefalts att inkomma med utredning om det

bidrag af statsmedel, som kunde blifva erforderligt, derest folkskolelärarnes

pensionsinrättning komme att öfvertaga pensioneringen och statsbidrag

härtill erhölles från och med år 1889, har direktionen meddelat, att, under

antagande af 65 lefnads- och 85 tjenstår såsom vilkor för pensions

åtnjutande samt pensionernas utbetalande qvartalsvis, det årligen från början

af år 1889 utgående bidraget af statsmedel, som för ifrågavarande

ändamål skulle erfordras — beräknadt, efter en räntefot af 4x/2 % och

med tillämpning af allmänna enke- och pupillkassans mortalitetserfarenhet

samt i öfrigt i öfverensstämmelse med den af professor Lindhagen för den

föregående underdåniga framställningen i ämnet verkstälda utredning —

komme att i jemnadt tal uppgå till 927 kronor.

I fråga om pensioneringen af desse tjenstinnehafvares enkor och barn

har direktionen återupptagit den underdåniga framställning, som föranledde

Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1886 års Riksdag derom,

att rätt måtte medgifvas desse tjenstinnehafvare att vinna delaktighet

i elementarlärarnes enke- och pupillkassa på de grunder, som då föreslogos

och af Eders Kongl. Maj:t gillades, nemligen: att för pensionering af afliden

tjenstinnehafvares eller pensionärs enka och barn skulle tillämpas föreskrifterna

i gällande reglemente för lärarnes vid elementarläroverken enkeoch

pupillkassa, dervid kamreraren skulle anses lika med lektor, kassören

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

lika med annan ämneslärare samt sekreteraren och vaktmästaren lika med

öfningslärare; att rättighet att vara delegare i sistnämnda kassa skulle tillkomma

hvar och en af de nuvarande tjenstinnehafvarne, derest behörig

anmälan om delaktighet gjordes hos direktionen inom tid, som af Eders

Kongl. Maj:t bestämdes; och att skyldighet att vara delegare i nämnda

kassa skulle åligga hvar och en, som framdeles blefve ordinarie innehafvare

af tjenst på kassornas stat.

För åvägabringande af denna pensionering af tjenstinnehafvarnes

enkor och barn skulle det i främsta rummet åligga tjenstinehafvarne

sjelfve att erlägga de i 6 § af det för lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa gällande reglemente för delegare i kassan stadgade

årsafgifter eller 2 procent af den egentliga lönen jemte ålderstillägget. Hvad

utöfver dessa årliga bidrag erfordras borde utgå af statsmedel, i likhet

med hvad som sker för pensioneringen af bemälde lärares enkor och barn.

Beträffande det af statsmedel erforderliga tillskottet, beräknades detta af

direktionen i dess föregående framställning till 345 kronor årligen, på

grund af en utaf professorn Lindhagen verkstäld utredning. Att samma

tillskott äfven nu kunde betraktas såsom tillräckligt, har direktionen ansett

tydligt deraf, att, då delaktighetsbeloppen i nämnda kassa för samtlige

ifrågavarande tjenstinnehafvare skulle, i händelse den föreslagna nya staten

för kassorna godkändes, komma att beräknas endast efter beloppet af

den deri upptagna egentliga lönen jemte ålderstillägget, enkepensionerna,

enligt nu framstälda förslag, skulle blifva icke oväsentligt lägre än enligt

föregående framställning, nemligen för kamrerarens enka 675 kronor i

stället för 825 kronor, för kassörens enka 417 kronor i stället för 500,

för sekreterarens enka 280 kronor i stället för 360 samt för vaktmästarens

enka 120 kronor i stället för 160, med förhöjning enligt § 25 af

kassans reglemente för ett pensionsberättigadt barn med 30 procent och

för två eller flere med 50 procent af den för enka bestämda pensionen.

Redan då frågan om pensionsrätt för tjenstemännen samt deras enkor

och barn förra gången föredrogs inför Eders Kongl. Majt, anfördes, hurusom,

när folkskolelärarnes pensionsinrättning år 1867 började sin verksamhet

och ännu under flera följande år, göromålen voro jemförelsevis

föga betydande, hvadan tjenstemännen behöfde åt dem egna endast en

mindre del af sin tid och hade sin hufvudsakliga både verksamhet och

utkomst vid andra befattningar. I den mån dels genom folkskolelärarnes

pensionsinrättnings egen utveckling, dels genom tillkomsten af folkskolelärarnes

enke- och pupillkassa samt elementarlärarnes enke- och pupill
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 23.

kassa göromålen både till omfång och vigt högst betydligt tillväxt, hade

emellertid tjenstemännens ställning undergått en högst väsentlig förändring.

Ifrån att vara endast mera tillfälliga uppdrag vid sidan af andra hade

dessa tjenster, särskildt kamrerarebefattningen samt kassörs- och bokhållaretjensten,

så utvecklats, att de toge den hufvudsakligaste delen af innehafvarens

tid och krafter i anspråk. Enahanda vore ock förhållandet

med vaktmästaren. Jag erinrade då äfven, att för de mångfaldiga förvaltningsbestyren

vid dessa kassor erfordrades med nödvändighet, att den

vid kassorna anstälda tjenstepersonal icke ofta ombyttes, samt att ett synnerligen

verksamt sätt att söka förekomma sådan vexling vore att bereda

tjensteman och betjening förmånen af pension på äldre dagar och betrygga

deras efterlefvande från nöd.

Detta eger fortfarande sin fulla tillämplighet, hvadan jag anser direktionens

framställningar vara väl förtjenta af nådigt afseende. De för

tjensteinännen och vaktmästaren föreslagna aflöningar uppgå, om ålderstilläggen

ej tagas i beräkning, till i allmänhet samma belopp som dem

nu anvisade arfvoden; och mot fördelningen i lön och tjenstgöringspenningar

har jag ej något att anmärka. Dessa aflöningar kunna visserligen

till en början anses tillräckliga för tjenstinnehafvarne, men för att förekomma

ombyte af personal, med deraf följande olägenheter för kassorna,

synes mig direktionens förslag om ålderstillägg välbetänkt; börande dessa

utgå efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring. Hvad direktionen i öfrigt

beträffande staten anfört torde äfven kunna godkännas.

Af den utaf direktionen lemnade utredning framgår, att den för

nämnda stats genomförande erforderliga förhöjning af 2,000 kronor mycket

väl kan, utan statsverkets betungande och utan att rubba folkskolelärarnes

pensionsinrättnings ställning, ega rum genom att af pensionsinrättningens

medel årligen använda nämnda belopp utöfver hvad från pensionsinrättningen

redan utgår till förvaltningskostnader. Det bör äfven beaktas

att, enär större delen af dessa 2,000 kronor äro afsedda till ålderstillägg,

fulla beloppet icke behöfver användas under sådana perioder, då eu eller

flere af personalen icke äro till ålderstillägg berättigade.

Direktionens förslag att bereda tjensteman och betjening pensionsrätt

å allmänna indragningsstaten synes mig deremot icke vara af beskaffenhet

att böra bifallas, utan anser jag fortfarande, att pensioneringen bör besörjas

af folkskolelärarnes pensionsinrättning, och denna inrättning för den

skull beredas ökadt bidrag af statsmedel till det af direktionen uppgifna

belopp. I fråga om vilkoren för pensionsrätten tillåter jag mig att upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 28. 23

repa hvad direktionen härom yttrade, då frågan förra gången var å bane,

nemligen att, om det stadgades att tjenstemännen och vaktmästaren skulle

för erhållande af pension hafva uppnått 65 lefnadsår och minst 35 år

varit i pensionsinrättningens tjenst, det framdeles lätt kunde inträffa, att

direktionen vid återbesättande af en ledig tjenst funne sig förhindrad att

antaga °en i öfrigt synnerligen lämplig person, enär han redan hunnit den

lefnadsalder, att det behöriga antalet tjenstår ej kunde af honom uppnås

förr än vid exempelvis 70 å 75 års ålder. Direktionen hemstälde derför

om den jemkning, att pensionsrätt för tjenstinnehafvare måtte inträda, då

han^ vid uppnadda 65 lefnadsår varit 35 år i allmän tjenst, deraf minst

25 år i dessa anstalters tjenst. Detta af mig tillstyrkta vilkor vann ock

Eders Kongl. Maj:ts godkännande.

I fråga om pensioneringen af förenämnda enkor och barn biträder

jag till alla delar direktionens förslag.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

godkänna ofvanintagna aflöningsstat, att tillämpas från och med år 1889;

börande för kamreraren, kassören och bokhållaren, sekreteraren och ombudsmannen

samt vaktmästaren gälla såsom vilkor för åtnjutande af de i

staten angifna aflöningsförmåner:

1) att tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som framdeles kan blifva

stadgad;

2) att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, den senare utgörande

_ en månad årligen, men skola för den tid, han eljest varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

3) att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå så mycket

af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

4) att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning, densamma mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande

belopp, bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

5) att den i staten angifna förhöjning af lönen efter fortsatt innehafvande

af samma tjenst under fem år må inträda vid början af kalen
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 28.

deråret näst efter det, då nämnda tjenstålder uppnåtts, derest innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande,

annan af de i staten angifna tjenster samt blifvit för sin tjenstgöring

väl vitsordad; dock att icke må afräknas den tid han åtnjutit semester;

och bör löntagare tillgodoberäknas den tid, han före nämnda stats

tillämpning på förordnande bestridt innehafvande tjenst;

6) att med kamrerarebefattningen icke må förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af kamrerarebefattningen;

dock att kamreraren, derest han, då staten började tillämpas,

redan innehar annan tjenst, må densamma behålla, så länge den icke är

för hans tjenstgöring såsom kamrerare hinderlig; samt

7) att, hvad i näst föregående punkt stadgats rörande kamrerarebefattningen

jemväl skall gälla för kassören och bokhållaren, derest direktionen

pröfvar sådant erforderligt.

Äfven hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att medgifva, att för ifrågavarande stats tillämpning må af folkskolelärarnes

pensionsinrättnings tillgångar användas från och med år 1889

högst 2,000 kronor årligen utöfver hvad till förvaltningskostnaders bestridande

redan är från pensionsinrättningen anvisadt.

Vidare tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att medgifva, att bemälde tjensteman och vaktmästare må, sedan

de uppnått 65 lefnadsår och under 85 ar varit i allmän tjenst, deraf

minst 25 år i dessa anstalters tjenst, ega att vid afskedstagandet undfå

pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning till belopp motsvarande

deras lön; börande härvid iakttagas att den, som uppnått nämnda lefnadsoch

tjenstålder, är förpligtad att, mot erhållande af berörda pension, från

tjensten afgå; den myndighet, som eger afskedet meddela, dock obetaget

att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna ifrågavarande

anstalter och kan finnas villig att i tjensten qvarstå;

dels ock att, för beredande af pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning

för de vid nämnda kassor anstälde tjensteman och vaktmästare,

det såsom bidrag till folkskolelärares pensionering för närvarande utgående

belopp, 356,500 kronor, må höjas till 857,427 kronor eller med 927

kronor.

Slutligen hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

25

ej mindre att medgifva, att för pensionering af afliden tjenstinnehafVares

eller pensionärs enka och barn må tillämpas föreskrifterna i gällande

reglemente för lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa,

dervid kamreraren anses lika med lektor, kassören med annan

ämneslärare samt sekreteraren och vaktmästaren lika med öfningslärare;

börande härvid iakttagas, att rättighet att vara delegare i sistnämnda

kassa tillkommer hvar och en af nuvarande tjenstinnehafvarne, derest behörig

anmälan om delaktighet göres hos direktionen inom tid, som af

Eders Kongl. Maj:t bestämmes, och att skyldighet att vara delegare i sistnämnda

kassa åligger hvar och en. som framdeles blifver till innehafvare

af någon af omförmälda befattningar vid ifrågavarande kassor utnämnd,

än och att, för beredande af omförmälda pension, det såsom bidrag

till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,

pedagogier, seminarier in. m. för närvarande utgående belopp, 68,471

kronor, må höjas till 68,816 kronor eller med 845 kronor.

Hvad departementschefen sålunda hemstält och

tillstyrkt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla; och skulle

proposition till Riksdagen aflåtas med den lydelse bilagan

F vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

A. vem Krusenstjerna.

Bih. till Riksd. Prat. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 10 Haft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1888:59 Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om Kong!, Maj:ts proposition angående aflöningsstat för tje s. 1 i texten
  2. SU 1888:10 Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens n i ond e hufvudtitel, omfattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 1 i texten