Sök i Ratio Lex

Angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk

12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1888:8, Angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

N:0 8.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående tiondefrihet

för Höganäs stenkolsverk; gifven Stockholms slott

den 22 december 1887.

Genom Kongl. kungörelsen den 10 augusti 1877 förordnades, att

tiondesättning å dittills icke skattlagda eller derefter uppkommande så

kallade ädlare verks tillverkning icke skulle ega rum, samt att, med

undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som vore förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

skulle från och med år 1878 befrias från dylik tionde; dock att för

vissa uppräknade verk, som voro i besittning af särskilda privilegier,

tiondefriheten icke skulle inträda förr än egarne af dessa verk förklarat

sig ingå på privilegiernas upphörande eller aflösning på vissa

genom kongl. bref af samma dag till Kongl. Maj:ts och rikets kammar-

och kommerskollegier • för hvarje verk bestämda vilkor. Efter

det senaste Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts nådiga proposition om upplösning

af bestående rättsförhållande mellan kronan och Sala bergslag

och aftal i enlighet med de af Kongl. Maj:t och Riksdagen bestämda

grunder numera blifvit mellan kronan och bergslaget upprättadt, kommer

jemlikt bestämmelse i detta aftal skyldigheten för bergslaget att

för silfververket utgöra tionde från och med nästkommande års början

att upphöra. Jemte några verk, hvilkas egare ännu icke förklarat sig

villige att ingå på de för bergverkstiondens eftergifvande jemlikt Kongl.

brefvet den 10 augusti 1877 bestämda vilkor, qvarstår således numera

endast Höganäs stenkolsverk såsom underkastadt skyldigheten att utgöra

bergverkstionde,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

5

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för

denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att medgifva, att den

för öfriga bergverk i riket medgifna tiondefrihet må äfven å Höganäs

stenkolsverk tillämpas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Gast. Tamm.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj it

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 22 december

1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm, och

friherre Peyron.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Tamm föredrog

vidare:

Riksdagens den 23 maj 1873 aflåtna underdåniga skrifvelse med

hemställan, att Kongl. Maj:t behagade låta vidtaga de åtgärder, som

kunde finnas af behofvet påkallade, dels för bevakande af de rättigheter,

hvilka til Ikorn me statsverket på grund af nådiga brefvet den 24

mars 1832 i fråga om ett Höganäs stenkolsverk beviljadt statsbidrag,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

dels för återbekommande af hvad utaf berörda statsbidrag jemte laga

ränta redan vore eller framdeles kunde blifva till betalning förfallet;

i anledning hvaraf styrelsen för Höganäs stenkolsverk afgifvit

särskilda underdåniga yttranden och justitiekanslersembetet blifvit hördt;

och i sammanhang härmed kammar- och kommerskollegiernas

gemensamt aflåtna underdåniga skrifvelser, dels af den 13 november

1872 i fråga om afrad af åtskilliga med sådan skatt icke belagda mineralrikets

alster, så vidt denna skrifvelse afsåg Höganäs stenkolsverk,

dels af den 23 november 1876 angående tiondefrihet för samma stenkolsverk;
äfvensom

styrelsens för stenkolsverket öfver sistberörda underdåniga

skrifvelse inhemtade underdåniga yttrande.

Föredragande departementschefen anförde härefter:

»Såsom Eders Kongl. Maj:t eger sig bekant, har bergverksnäringen

i vårt land af ålder varit underkastad en särskild produktionsskatt,

hvilken i allmänhet, jemlikt nådiga förordningen den 27 augusti

1723, utgått med tiondedelen af de metaller, mineralier och fossilier,

som hemtades å krono- eller kronoskatte] ord, och med trettiondedelen

af de produkter af sådan art, som vunnos å frälsejord. Genom nådiga

förordningen den 21 juni 1831 bestämdes afgiften af de bruksoch

bergverksanläggningar, som derefter skattlades, till trettiondedelen

af tillverkningen, ehvad rudimaterierna hemtades å frälse- eller kronooch

kronoskattejord. I den mån åsigterna om obilligheten af särskild

tillverknings skatt å bergverksnäringens alster vunnit stadga, hafva

emellertid de olika grenarne af denna näring tid efter annan befriats

från den å dem lagda tionde. Sedan genom nådiga kungörelsen den

18 april 1854 aluntionden blifvit upphäfd, afskaffades genom nådiga

kungörelsen den 14 december 1860 tackjernstionden för hyttor belägna

utom de privilegierade bergslagen och genom nådiga kungörelsen den

9 juni 1871 tackjernstionden för hyttor inom bergslag, hvarefter, jemlikt

nådiga kungörelsen den 10 augusti 1877, förordnades, att tiondesättning

å dittills icke skattlagda eller derefter uppkommande så kallade

ädlare verks tillverkning icke skulle ega rum, samt att med undantag

tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla

öfriga verk, som voro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, skulle

befrias från dylik tionde; dock att för vissa uppräknade verk, som

voro i besittning af särskilda privilegier, tiondefriheten icke skulle inträda

förr än egarne af dessa verk förklarat sig ingå på privilegiernas

upphörande eller aflösning på vissa genom nådigt bref af samma dagför

hvarje verk bestämda vilkor. Efter det senaste Riksdagen bifallit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

Eders Kongl. Majrts nådiga proposition om upplösning af det nu bestående

rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag och aftal i

enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen bestämda grunder

numera blifvit mellan kronan och bergslaget upprättadt, kommer jemlik!

bestämmelse i detta aftal skyldigheten för bergslaget att för silfververket

utgöra tionde från och med nästkommande års början att upphöra.

Jemte några verk, hvilkas egare ännu icke förklarat sig villige

att ingå på de för bergverkstiondens eftergifvande jemlikt nådiga

brefvet den 10 augusti 1877 bestämda vilkor, qvarstår således numera

endast Höganäs stenkolsverk såsom underkastadt skyldigheten att utgöra

bergverkstionde.

Ehuru berörda stenkolsverk fortfarande enligt författningarne är

tiondepligtigt, har likväl på grund af särskilda bestämmelser tionde af

detta verk till staten icke utgått. Genom nådiga brefvet den 20 juni

1801 beviljades nemligen verket tiondefrihet under trettio år, efter

hvilken frihetstids förlopp, och sedan åtgärd blifvit vidtagen för stenkolsverkets

taxerande till tionde, genom nådiga brefvet den 9 mars

1833 förklarades, att verket skulle från erläggande af tiondeafgift tills

vidare vara befriadt.

I underdånigt utlåtande den 13 november 1871, afgifvet med anledning

af väckt fråga om bergverkstiondens afskaffande, ovilkorligen

för sådana bergverk, som icke vore i åtnjutande af särskilda privilegier,

och för de privilegierade verken mot vilkor af privilegiernas upphörande

eller aflösande, anförde kammar- och kommerskollegierna,

beträffande Höganäs stenkolsverk, att detta verk, så vidt af de hos

kollegierna förvarade handlingar hade kunnat utrönas, icke vore i åtnjutande

af någon från statens sida meddelad förläning eller annan

förmån af sådan natur, att verket kunde förklaras vara försedt med

något slags privilegier i den vid detta uttryck allmänneligen och i

hvad anginge åtskilliga andra bergverk fästade mening, i följd hvaraf

stenkolsverket i detta hänseende vore likställigt med oprivilegierade

ädlare verk. I öfverensstämmelse härmed gjordes ock i den nådiga

proposition om bergsverkstiondens afskaffande, som den 16 februari 1872

till Riksdagen afläts, intet förbehåll för ifrågavarande stenkolsverk.

Sedan kammar- och kommerskollegierna, efter det nyssnämnda nådiga

proposition blifvit af Riksdagen afslagen, i underdånig skrifvelse den 13

november 1872 fästat uppmärksamheten på frågan, huruvida tionde

borde påföras dittills icke skattlagda verk, som enligt äldre författningar

kunde kännas skyldiga till dess erläggande, pröfvade vid ärendets

föredragning den 9 januari 1874 Eders Kongl. Maj:t, som i öfrigt an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

såg någon åtgärd i det antydda syftet icke för det dåvarande föranledas

af kollegiernas framställning, skäligt, hvad särskilt angick Höganäs

stenkolsverk, förklara, att, vid det förhållande att så väl storleken som

beskaffenheten af de förmåner, hvilka tillgodokommit detta verk, vore

i väsentlig mån beroende deraf, huru vida bolaget, som egde verket,

ville erkänna de vilkor, under hvilka vissa försträckningar blifvit detsamma

af statsverket beviljade, Eders Kong! Maj:t ville framdeles

meddela det beslut, hvartill omständigheterna kunde gifva anledning.

De försträckningar af statsmedel, å hvilka i detta Eders Kongl.

Maj:ts beslut syftades, hade blifvit Höganäs stenkolsverk beviljade under

följande omständigheter.

På bolagets underdåniga ansökning om antingen ett lån af staten

å 120,000 riksdaler banko, som för stenkolsverkets bedrifvande erfordrades,

eller ock dess anvisning på tillgång till räntan å ett sådant

lån, tills det blifvit betaldt, hade nemligen Kongl. Maj:t genom nådigt

bref den 24 mars 1832 tillförsäkrat bolaget, att å nämnda summa, hvilken

bolaget egde genom egen försorg upplåna, erhålla af riksst-atens då

varande nionde hufvudtitel fem procent årlig ränta, med vilkor,

bland andra, att från och med år 1835 minst 10,000 riksdaler banko

årligen å skulden afbetaltes, i följd hvaraf räntebidragen skulle i samma

mån minskas och att, om verket framdeles lemnade bolaget en behållen

vinst utöfver 5 procent å aktiekapitalet, det öfverstigande till ett maximum

af 2 procent skulle årligen användas till räntebidragens godtgörande

intill dess desamma fullständigt återbetalts. Jemlikt nådigt bref

den 27 april 1838 lemnades bolaget sökt uppskof under 2 år med lånets

amortering. Hela sammanräknade beloppet af statens ifrågavarande

räntebidrag, som år 1849 upphörde, utgjorde 65,415 riksdaler

6 skilling 8 runstycken banko, eller 98,122 kronor 71 öre.

Under erinran om dessa förhållanden äfvensom att någon inbetalning

å bolagets ifrågavarande skuld icke kommit statsverket till godo,

anhöll Riksdagen i underdånig skrifvelse den 23 maj 1873, att Eders

Kongl. Maj:t behagade låta vidtaga de åtgärder, som kunde finnas af

behofvet påkallade, dels för bevakande af de rättigheter hvilka tillkomme

statsverket på grund af ofvan berörda nådiga bref af den 24

mars 1832, dels för återbekommande af hvad utaf berörda statsbidrag

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. ö Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

jemte laga ränta redan vore eller framdeles kunde blifva till betalning

förfallet.

Sedan med anledning häraf genom embetsskrifvelse till Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län den 6 juni 1873 från

bolaget infordrats yttrande angående de tider, å hvilka kunde påräknas

betalning af bolagets ifrågavarande skuld, meddelade till svar härå bolagets

styrelse å bolagets vägnar i skrifvelse af den 18 juli 1873, att

enär hvarken af den nämnda skrifvelsen eller af några vid stenkolsverket

befintliga handlingar kunnat utredas, att den sålunda framhållna

fordringsrätten qvarstode eller fortfore att vara gällande, bolaget i

ärendets så beskaffade skick icke obetingadt kunde medgifva krafvets

tillvaro och derföre ansåge sig förhindradt framkomma med något förslag

till reglering af den äskade betalningsskyldigheten.

Handlingarne i ärendet öfverlemnades härefter till justitiekanslersembetet

med nådig befallning att vidtaga de lagliga åtgärder, som af

Riksdagens ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 23 maj 1873

kunde påkallas. I det underdåniga utlåtande, som med anledning häraf

den 27 november nämnde år af justitiekanslersembetet afgafs, anförde

embetet hufvudsakligen, att någon förbindelse angående den i nådiga

brefvet den 24 mars 1832 stadgade skyldighet för stenkolsverket att

återgälda de erhållna räntebidragen ej lärer blifvit afgifven och att

någon sådan förbindelse i allt fall numera ej kunnat återfinnas; att

styrelsen för stenkolsverket år 1850 hos Kongl. Maj:t anhållit om aflåtande

till rikets ständer af nådig proposition angående stenkolsverkets

frikallande från de samma verk enligt nyssberörda nådiga bref åliggande

förbindelser i fråga om återgäldandet af ifrågavande räntebidrag,

hvilken anhållan jemlikt nådigt bref den 5 oktober 1850 afslagits; samt

att af tillgängliga handlingar ej kunnat utredas att under tiden från år

1850 till år 1872, hvilket år fråga om bidragens återgäldande åter väcktes

genom framställning af riksdagens revisorer af statsverket, någon

åtgärd vidtagits hvarken å statsverkets sida eller af stenkolsverket,

hvarigenom fordringsrätten kunde anses bevarad eller den utan tvifvel

enligt allmän lag löpande tioåriga preskriptionen afbrutits. Med afseende

å hvad sålunda blifvit anfördt anmälde justitiekanslersembetet,

att embetet, för hvilket annat medel än rättegångs anställande ej stode

till buds för att göra statens rätt gällande, så mycket mindre ansett

sig böra, utan särskild derom erhållen nådig befallning, om dylik rättegång

förordna, som i sakens dåvarande skick ingen anledning, efter

embetets uppfattning förefunnes dertill, att tvisten skulle kunna få

någon för statsverket gynsam utgång, hvaremot med säkerhet kunde

antagas, att densamma måste medföra ej obetydliga kostnader.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 8.

11

Vid underdånig anmälan den 31 december 1873 af detta justitiekanslersembetets

utlåtande behagade Eders Kongl. Maj:t förordna, att

från Höganäs stenkolsverks aktiebolag skulle infordras ett till Eders

Kongl. Maj:t stäldt definitivt yttrande, huru vida af bolaget ifrågavarande

skuldfordran erkändes eller icke. Sådant .yttrande afgafs ock af bolaget

den 27 juli 1874, deruti bolaget anförde, att enär dåvarande bolagsmän

icke kommit i besittning af stenkolsverket under vilkor att

ansvara för berörda statsskuld och sålunda icke iklädt sig densamma,

kunde bolaget, som till följd af uppkommen preskription saknade utväg

att mot sina fångesmän föra talan om återvinning, icke medgifva,

att denna skuld fortfarande graverade stenkolsverket, af hvilken anledning

och, enär ingen af intressenterne deruti vore för sin person förbunden

till betalning af fordrade beloppet, bolaget nödgades bestrida

den ifrågasatta betalningsskyldigheten.

Då detta bolagets underdåniga yttrande den 21 augusti 1874 inför

Eders Kongl. Maj:t anmäldes, företogos till förnyad behandling i sammanhang

dermed kammar- och kommerskollegiernas ofvan omförmälda

underdåniga skrifvelse den 13 november 1872, i fråga om afrad af åtskilliga

med sådan skatt icke belagda verk för tillgodogörande af

mineralrikets alster, jemte en af kommerskollegium den 15 november

1870 i ämnet aflåten underdånig skrifvelse, i hvad samma skrifvelser

rörde Höganäs stenkolsverk; och fann Eders Kongl. Maj:t, enär något

skäl icke längre förefunnes att uppskjuta afgörandet af kammar- och

kommerskollegiernas skrifvelser i berörda del, skäligt med anledning

af desamma anbefalla kollegierna att verkställa utredning, huru vida

Höganäs stenkolsverk vore i åtnjutande af några privilegier eller förmåner,

hvilka, i det fall att stenkolsverken funnes böra för all framtid

fritagas från skyldigheten att utgöra tionde, kunde föranleda dertill,

att sådan befrielse icke eller endast under vissa vilkor blefve för Höganäs

stenkolsverk tillämpad.

Till åtlydnad af denna befallning afgåfvo kollegierna underdånigt

utlåtande den 23 november 1876. Kollegierna erinrade häruti om sin

i ofvan omförmälda underdåniga utlåtande den 13 november 1871 uttalade

åsigt, att Höganäs stenkolsverk icke vore i åtnjutande af någon

från statens sida meddelad förläning eller annan förmån af sådan natur,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

att verket kunde förklaras vara försedt med något slags privilegier i

den vid detta uttryck allmänneligen och i hvad anginge åtskilliga andra

bergverk fästa mening, och tillkännagåfvo, att af de förnyade undersökningar,

hvilka till följd af Eders Kongl. Maj:ts berörda nådiga befallning

blifvit verkstälda, den af kollegierna sålunda yttrade åsigt, att

här åsyftade verk icke åtnjöte några privilegier eller förmåner i nyss

angifna mening, vunnit ytterligare bekräftelse. Under den verkstälda

utredningen hade emellertid visat sig förekomma förhållanden beträffande

detta verk, hvilka kollegierna ansåge sig böra omförmäla.

De af kollegierna åsjHtade förhållanden afsågo dels visst statsunderstöd,

som stenkolsverket i äldre tider åtnjutit, dels vissa transaktioner,

genom hvilka stenkolsverket under statsverkets förmedling

öfverlåtits från ett äldre bolag till det, som nu är innehafvare af verket.

I förstnämnda afseende erhöll verket genom nådig resolution deh

15 september 1813 försäkran om 11 skilling banko af tullafgiften för

hvarje till inhemsk förbrukning från England inkommande tunna stenkol.

Vid 1815 års riksdag beslöts, enligt rikets ständers skrifvelse

den 29 juli samma år, att tullen för engelska stenkol skulle oafkortad

tillfalla statsverket, men stenkolsverket i stället bekomma tillverkningspremier

å 6 skilling banko för hvarje tunna stenkol, som från Höganäs

hamn afsändes ut- eller inrikes under 5 år från och med år 1816 till

och med år 1820. Enligt rikets ständers skrifvelse den 6 juni 1818

beviljades stenkolsverket ett anslag af 15,000 riksdaler banko årligen

i 5 år af tullmedlen, emot det att verkets rätt till premier under tiden

förblefve till all verkan hvilande och att verkets intressenter bland

annat åtoge sig att före dessa års utgång hafva nedsänkt ett schakt

till den så kallade undre kolflötsen med skyldighet att, om detta vilkor

icke uppfyldes, återbetala hvad af anslaget lyftats. Genom nådiga

brefvet den 22 maj 1819 tilläts uppbärande förskottsvis af påföljande

årens anslag, så att hela anslagsbeloppet skulle i juni månad 1821

hafva fått lyftas, men redan i mars månad år 1.820, då inalles af anslaget

voro utbetalta 51,000 riksdaler banko, inkommo intressenterna

med underdånig anmälan, att i följd af starkt vattenflöde arbetet med

schaktets nedsänkning måst alldeles inställas. Vid 1823 års riksdag

beslöts emellertid, enligt rikets ständers skrifvelse den 1 december

samma år, att nyssnämnda skuld till statsverket å 51,000 riksdaler

banko skulle afqvittas emot de tillverkningspremier, som kunde till

1823 års slut beräknas, och premier för tiden derefter icke ifrågakomma.

Enär efter ingången af 1820-talet det bolag, som då innehade

stenkolsverket eller det så kallade gamla bolaget, icke vidare ville

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kon fil. Majds Nåd. Proposition N:o 8.

drifva verket, blek frågan om de åtgärder, som borde vidtagas till förekommande

af verkets nedläggande, föremål för rikets ständers öfverläggningar

och beslut så väl vid 1823 som vid 1828—30 årens riksdagar.

Bolaget önskade, att staten skulle inköpa stenkolsverket och,

ehuru väl rikets ständer icke voro villige att medgifva verkets inköpande

och drifvande för statens räkning, beslöto de likväl, enligt underdånig

skrifvelse den 1 december 1823, att verket skulle af staten inlösas

och under vissa vilkor öfverlåtas på ett nytt bolag, livilket borde för

ändamålet bildas med en fond af 200,000 riksdaler banko. Af de närmare

detaljerna vid denna transaktion, hvilken i vissa afseenden modifierades

enligt rikets ständers underdåniga skrifvelse den 19 februari

1830, torde jag här icke behöfva anföra mer än att, såsom förhållandet

blef slutligen bestämdt, statsverket enligt liqvid af den 23 maj 1829

mellan riksgäldskontorets kommissariat och det gamla bolaget inlöste

stenkolsverket af sistnämnda bolag för en summa af 247,239 riksdaler

2 skillingar 6 runstycken banko, af hvilket belopp likväl 67,400 riksdaler

utbetaltes till det nya bolaget, mot det att det gamla bolaget

för beloppet erhöll aktier i det nya, medan återstoden utbetaltes till

det gamla bolaget dels genom återställande af skuldebrefven för ännu

icke slutbetalda lån hos statsverket, dels kontant, samt att det inlösta

stenkolsverket af staten öfverläts å det nybildade bolaget under full

eganderätt utan köpeskilling, men med förbindelse för bolaget dels att

å vissa arbeten vid Kyds schakt använda 200,000 riksdaler banko, dels

ock att när stenkolsverket lemnade en vinst af 8 procent till staten

erlägga 1 procent, då vinsten uppginge till 10 procent utgifva 2 procent

och vid en vinst af 12 procent till staten betala 3 procent, hvilken

»ränta» skulle vara den högsta, som af bolag’et någonsin kornrne

att för kapitalet erläggas. Enär stenkolsverket, enligt dess räkenskaper

för tiden från och med år 1830 till och med år 1872, lemnat en vinstutdelning

under nio år af 8 procent och under tre år af 12 procent

å aktiebeloppet 200,000 riksdaler banko, utan att statsverket erhållit

den del af vinsten, som detsamma förbehållits, instämde fullmägtige i

riksgäldskontoret bolaget till Luggude häradsrätt med påstående om

dess förpligtande att på grund af berörda förbehåll till fullmägtige utgifva

54,000 kronor. Enär emellertid å kärandesidan icke visats, att

riksgäldskontoret efter år 1829, då dess fordran tillkom, densamma

hos bolaget anmält eller eljest sökt göra gällande förr än genom en

till direktionen för verket den 24 oktober 1872 aflåten skrifvelse, blef

jemlikt nådiga förordningen den 4 mars 1862 stämningspåståendet af

häradsrätten ogilladt medelst utslag den 22 juli 1874, hvilket genom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

Eders Kongl. Majrts dom den 13 december 1876 blifvit slutligen faststäldt.

Det underdåniga utlåtande af kammar- och kommerskollegierna,

för hvars hufvudsakliga innehåll jag nu redogjort, inkom till kongl.

finansdepartementet först den 5 januari 1877, hvilket vållade, att frågan

om Höganäs stenkolsverks tiondeskyldighet måste undantagas vid aflåtande!

till samma års riksdag af den nådiga propositionen om eftergifvande

af all bergverkstionde, i följd hvaraf ej heller den i ämnet utfärdade

nådiga kungörelse af den i.0 augusti 1877 erhöll tillämplighet

å nämnda stenkolsverk. Infordradt underdånigt yttrande öfver kollegiernas

berörda utlåtande afgafs emellertid den 28 februari 1880 af

stenkolsverkets styrelse, som deruti hufvudsakligen anförde,'' att den

omständighet, att verket tillförene, då det innehades af helt andra

egare än de nuvarande, fått åtnjuta icke obetydliga understöd, hvilka

staten ansett med sin fördel öfverensstämmande att bevilja i ändamål

att förebygga verkets nedläggande, icke, enligt styrelsens förmenande,

borde kunna hänföras till något med privilegier jemförlig!, helst stenkolsverket,

som vid den tid, då det inlöstes af staten och öfverläts på

bolaget, saknade allt värde, kunnat bestå och i senare tider betydligt

utvecklas endast genom aktieegarnes enskilda uppoffring af mer än en

och en half million kronor.

Af justitiekanslersembetets ofvan omförmälda underdåniga utlåtande

af den 27 november 1873 lärer otvetydigt framgå, att kronans fordran

hos stenkolsverket på grund af den jemlikt nådiga brefvet den 24

mars 1832 lemnade försträckningen är att anse såsom preskriberad.

Då bolaget vägrat godkänna fordringsanspråkets giltighet och lagliga

åtgärder i syfte att hos bolaget utkräfva det ifrågavarande beloppet

icke med någon utsigt till framgång lära kunna vidtagas, nödgas jag

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte finna Riksdagens underdåniga

skrifvelse den 23 maj 1873 angående åtgärder för återbekommande af

berörda statsbidrag med mera icke föranleda någon Eders Kongl.

Maj:ts vidare åtgärd.

Vidkommande derefter den af kammar- och kommerskollegierna i

underdånig skrifvelse den 13 november 1872 framstälda frågan, huru

vida tionde borde påföras vissa slag af bergverk, till hvilka äfven

Höganäs stenkolsverk vore att hänföra, torde, efter det numera bergverkstionden

för öfriga verk blifvit afskaffad, — blott med skyldighet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8,

15

för sådana verk, som vore i besittning af särskilda privilegier, att,

derest de ville komma i åtnjutande af afradsfriheten, afstå från privilegierna

eller efter vissa grunder aflösa desamma — frågan inskränka

sig dertill, huru vida för den tiondefrihet, som lärer böra medgifvas

äfven Höganäs stenkolsverk, skola uppställas särskilda vilkor eller förbehåll.

Då emellertid kammar- och kommerskollegierna äfven efter

den förnyade undersökning, som med anledning af Riksdagens nyssberörda

skrifvelse företagits, vidhållit, att stenkolsverket icke är i åtnjutande

af någon från statens sida meddelad förläning eller annan

förmån af sådan natur, att verket kunde förklaras vara försedt med

något slags privilegier i den vid detta uttryck allmänneligen och i

hvad anginge åtskilliga andra bergverk fästade mening, och Riksdagen

hvarken i anförda skrifvelse eller annorledes gifvit tillkänna, att särskilt

i fråga om Höganäs stenkolsverk borde vid begreppet privilegier

fästas någon annan eller vidsträcktare mening än den som hittills beträffande

andra bergverk gjorts gällande; då ej heller kollegierna ansett

sig böra tillstyrka Eders Kong! Maj:t att, med hänsyn till bolagets

bestridda betalningsskyldighet för fordom åtnjutet statsbidrag, vare sig

upphäfva den frihet från tiondens utgörande, som tillsvidare är bolaget

förunnad, eller föreslå särskilda vilkor och förbehåll för definitivt tilldelande

af tiondefrihet åt stenkolsverket; då slutligen i öfrigt ingen

särskild anledning till dylikt förbehåll eller vilkor är uppgifven, torde

hvad som hittills uti detta ärende förekommit icke gifva Eders Kongl.

Maj:t tillräcklig anledning att frångå den mening, som vid föredragning

den 16 februari 1872 af samma fråga gjorde sig gällande och hemställer

jag derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville i nådig proposition

föreslå Riksdagen att medgifva, att den för öfriga bergverk i

riket medgifna tiondefrihet må äfven å Höganäs stenkolsverk tilllämpas.

»

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat och hemstält,

deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1888:35 Statsutskottets Utlåtande N:o 35 s. 1 i texten
  2. SU 1888:15 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts ''proposition angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk. a1 i texten