Sök i Ratio Lex

Angående behörighet för qvinna att inväljas i skolråd och fattigvärdsstyrelse

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1889:16, Angående behörighet för qvinna att inväljas i skolråd och fattigvärdsstyrelse

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongil. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

17

N:o 16.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående behörighet

för qvinna att inväljas i skolråd och fattigvärdsstyrelse;

gifven Stockholms slott den 31 december 1888.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 18 juni 1887 anhållit, att Kongl.

Maj:ts täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

sådan ändring i gällande lagstiftning, att hinder icke må möta för att i

kommunala angelägenheter röstberättigad qvinna kan så väl i stad som

på landet inväljas till ledamot af skolråd och af fångvårdsstyrelse, der

denna å landet icke utgöres af kommunalnämnd; samt infordrade underdåniga

yttranden afgifvits dels af öfverståthållareembetet och Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i samtliga länen öfver Riksdagens framställning

i dess helhet, dels ock af samtliga domkapitlen och Stockholms

stads konsistorium öfver samma framställning i hvad den afser skolråden,

vill Kongl. Maj:t, med hänvisning till hvad bilagda protokoll öfver

ecklesiastikärenden för denna dag innehåller, härmed föreslå Riksdagen

att antaga bifogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse af femte stycket af § 23 i

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862;

2) förordning angående ändrad lydelse af mom. 3 af § 25 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863; samt

3) förordning om ändrad lydelse af § 15 i förordningen angående

fattigvården den 9 juni 1871.

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

G. Wennerberg.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

19

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse af femte stycket af § 28 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd ock skolråd den 21

mars 1862.

Härigenom förordnas, att femte stycket af § 23 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, sådan denna

paragraf lyder enligt förordningen den 13 april 1886, skall hafva följande

ändrade lydelse:

Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaledes att å kyrkostämma

utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män eller

qvinnor. Väljes qvinna till ledamot af skolrådet, eger hon att när som

helst afsåga sig uppdraget.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse af mom. 3 af § 25 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20

november 1863.

Härigenom förordnas, att mom. 3 af § 25 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863

skall hafva följande ändrade lydelse:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Mom. 3. Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaledes att

i kyrkostämma utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män

eller qvinnor. Väljes qvinna till ledamot af skolrådet, eger hon att när

som helst afsåga sig uppdraget.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse af § 15 i förordningen angående

fattigvården den 9 juni 1871.

Härigenom förordnas, att § 15 i förordningen angående fattigvården

den 9 juni 1871, sådan denna paragraf lyder enligt kungörelsen den 11

februari 1881, skall hafva följande ändrade lydelse:

1. Der kommunalnämnd ej utgör fattigvårdsstyrelse, utser fattigvårdssamhälle

på landet ledamöter i sådan styrelse, män eller qvinnor,

till det antal, som med hänsigt till samhällets vidd och folkmängd

erfordras, dock ej mindre än tre; och skola, då val till ledamöter anställes,

jemväl utses suppleanter i styrelsen till halfva antalet af ledamöterna,

eller, om dessas antal ej är jemnt, till det antal, som är

närmast öfver hälften.

2. I stad utses ledamöter i fattigvårdsstyrelse, män eller qvinnor,

till det antal, fattigvårdssamhället finner skäligt bestämma, dock

ej mindre än fem.

3. I afseende å ledamots och suppleants tjenstgöringstid och afgång

samt rättighet att uppdraget sig afsåga, äfvensom beträffande uteblifvande

från sammanträde utan förfall, iakttages å landet hvad om ledamot

eller suppleant i kommunalnämnd, och i stad hvad om stadsfullmägtig

gäller. Qvinna, som blifvit till ledamot eller suppleant utsedd, är likväl

berättigad att när som helst afsåga sig uppdraget.

4. År fattigvårdssamhälle i rotar fördeladt, utser hvarje rote sin

fattigvårdsföreståndare äfvensom, der rote bestämt, att särskild styrelse

för dess fattigvårdsangelägenheter skall finnas, två eller flere af rotens

medlemmar att jemte fattigvårdsföreståndaren sådan styrelse utgöra.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

21

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 December

1888.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: herr Lovén,

friherre von Otter,

von Krusenstjerna,

Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

Örbom och

friherre Akerhielm.

58:o.

Departementschefen, statsrådet Wennerberg anförde slutligen:

»I skrifvelse den 18 juni 1887 anhöll Riksdagen, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan

ändring i gällande lagstiftning, att hinder icke må möta för att i kommunala

angelägenheter röstberättigad qvinna må kunna så väl i stad som

på landet inväljas till ledamot af skolråd och af fångvårdsstyrelse, der

denna å landet icke utgöres af kommunalnämnd.

Till stöd för denna framställning anförde Riksdagen: (kvinnors inväljande

i fattigvårdsstyrelse skulle kunna vara samhället till ganska väsentligt

gagn. De göromål, som enligt fattigvårdsförordningen ålåge fattig
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.

vårdsstyrelse, kräfde så mycken tid, att det ofta kunde vara för den af

andra värf upptagne mannen förenadt med stor svårighet att på tillfredsställande

sätt fullgöra desamma. Granskade man närmare beskaffenheten

af dessa göromål, sådana de i §§ 12 och 13 af fattigvårdsförordningen

funnes angifna, kunde man ej undgå att erkänna, att qvinnan genom

arten af sin begåfning och de sysselsättningar, åt hvilka hon i allmänhet

egnade sig, vore synnerligt väl lämpad för fullgörandet af åtminstone

en del af dessa skyldigheter. I detta afseende kunde särskildt erinras

om fattigvårdsstyrelsens förpligtelse att tillse, det barn, hvilkas underhåll

ålåge fattigvårdssamhället, erhölle vård och kristlig uppfostran. Äfven

i öfrigt vore väl qvinnan i högre grad än mannen i besittning af den

grannlagenhet och ömhet mot den nödstälde, som i väsentlig mån ökade

värdet af meddelad hjelp och bidroge att hos den, som blefve föremål

derför, väcka och underhålla hågen att, så vidt i hans förmåga stode,

sjelf draga försorg för sig och de sina.

Äfven för qvinnas behörighet att inväljas i skolråd ansåge Riksdagen

giltiga skäl tala. Det sätt, hvarpå qvinnan under senare tider i allt

större utsträckning visat sig kunna verka på undervisningens alla områden,

synnerligen inom folkskolan, syntes innebära en borgen för att

hennes deltagande i ledningen af folkskolans angelägenheter inom de

särskilda skoldistrikten skulle kunna vara icke blott utan skadlig inverkan

utan äfven till gagn. Detta gälde särskildt i fråga om öfvervakandet af

undervisningen i qvinlig slöjd, för hvilket ändamål skolråden flerestädes

nödgats anlita biträde af deruti erfarna qvinnor.

Öfver Riksdagens framställning i dess helhet hafva yttranden infordrats

från öfverståthållareembetet och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i rikets samtliga län; hvarjemte domkapitlen och Stockholms

stads konsistorium afgifvit underdåniga utlåtanden i hvad framställningen

afser skolråden.

Meningarne hafva hos dessa myndigheter varit ganska delade angående

lämpligheten af den ifrågasatta lagändringen. Sålunda har bland

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hufvudsakligt bifall till förslaget

förordats af tolf och detsamma med vissa modifikationer tillstyrkts af

ytterligare två länsstyrelser, under det att öfverståthållareembetet och

sex länsstyrelser helt och hållet afstyrkt förslaget och öfrige länsstyrelser

ansett detsamma endast med väsentliga förändringar böra till någon

åtgärd föranleda. I fråga om qvinnas behörighet att inväljas i skolråd

hafva sex domkapitel tillstyrkt bifall till Riksdagens framställning,

hvaremot de sex öfriga domkapitlen och Stockholms stads konsistorium

i hufvudsak afstyrkt densamma.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Körd. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Äfven åtskilliga bland de ofvannämnda myndigheterna, hvilka funnit

sig föranlåtna att hufvudsakligen afstyrka bifall till Riksdagens förslag,

hafva framhållit, att qvinnans begåfning i åtskilliga afseenden väl lämpar

sig att verka för de uppgifter, som äro fattigvårdsstyrelser och skolråd

anförtrodda. De hafva emellertid grundat sitt afstyrkande hufvudsakligen

på dels farhågan, att qvinnan skulle genom de föreslagna bestämmelserna

på ett för hennes egentliga lifsuppgifter störande sätt dragas in på det

offentliga lifvets område, dels ock det förhållande, att en del af fattigvårdsstyrelses

och skolråds verksamhet icke kunde anses passande för

qvinnan i anseende till så väl hennes naturliga begåfning som ock den

uppfostran, som för närvarande komme qvinna till del. I sistnämnda

afseende har särskildt erinrats om den medelförvaltning, som ålåge fångvårdsstyrelse

och skolråd.

Jemte det de afstyrkt bifall till Riksdagens förslag, sådant det nu

föreligger, hafva dock några af ifrågavarande myndigheter funnit förslaget

böra till någon åtgärd föranleda, nemligen att fattigvårdsstyrelse och

skolråd bemyndigades att till sitt biträde i allmänhet eller för handhafvandet

af vissa särskilda uppgifter tillkalla qvinnor, som dertill funnes

villiga, hvarigenom, enligt dessa myndigheters tanke, alla de fördelar

skulle vinnas, som i Riksdagens skrifvelse åsyftades, utan att man behöfde

befara ofvan antydda olägenheter. Uppenbart lärer emellertid vara, att

fattigvårdsstyrelse och skolråd ega rätt att utan särskildt bemyndigande

träffa sådana överenskommelser, likasom äfven att qvinnans ställning i

sådana fall blifver en helt annan än den skulle blifva, om hon verkligen

vore ledamot af den kommunala myndigheten.

Hvad angår den uttalade farhågan för qvinnans indragande i det

offentliga lifvet hafva jemväl åtskilliga af de myndigheter, hvilka i hufvudsak

förordat Riksdagens förslag, funnit det betänkligt, om qvinna

skulle kunna tvingas att mot sin vilja mottaga ett uppdrag af ifrågavarande

art. De hafva derför hemstält, att qvinna måtte tillerkännas rätt

att utan uppgifven anledning afsåga sig sådant uppdrag.

I afseende å rättighet för ledamot eller suppleant i fattigvårdsstyrelse

att afsåga sig uppdraget skall, enligt § 15 mom. 3 fattigvårdsförordningen,

iakttagas å landet hvad om ledamot eller suppleant i kommunalnämnd

och i stad hvad om stadsfullmägtig gäller. Stadgandena

härom återfinnas i §§ 14 och 42 af förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 och i § 30 i förordningen af samma dag

om kommunalstyrelse i stad. Enligt desamma är ledamot eller suppleant

i fattigvårdsstyrelse berättigad att i vissa uppräknade fall afsåga sig

uppdraget, och sådan afsägelse kan vidare ske, om det uppgifna förhindret

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

godkännes af kommunalstämman eller stadsfullmägtige. För att bereda

qvinlig ledamot eller suppleant i fångvårdsstyrelse rätt att oberoende

häraf frånsåga sig uppdraget, måste ett uttryckligt stadgande härom i

fattigvårdsförordningen inrymmas. Författningarna om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd innehålla visserligen icke någon bestämmelse, likartad

med de förut nämnda, rörande skolrådsledamots rättigheter i fråga

om afsägelse af uppdraget, men till förebyggande af missförstånd torde

enahanda bestämmelse om qvinlig ledamots rätt härutinnan böra i författningarna

intagas.

Mot förslaget har vidare anförts, att några af de uppgifter, som

åligga fattigvårdsstyrelse och skolråd, icke skulle vara passande för

qvinnan. Bland de exempel, som i sådant afseende framdragits, synes

endast ett vara af egentlig betydenhet, nemligen den fattigvårdsstyrelse

och skolråd tillkommande rätt och pligt att förvalta mer eller mindre

betydande egendom, lös och fast. Härvid torde dock böra erinras, att

om, på sätt Riksdagen föreslagit, den ifrågavarande behörigheten tillerkännes

endast i kommunala angelägenheter röstberättigad qvinna, de

qvinnor, som kunna till uppdragets erhållande ifrågakomma, i hvarje

fall hafva enskild egendom att förvalta och således ej kunna vara helt

och hållet främmande äfven för denna verksamhetsgren.

Det sist antydda förhållandet innefattar ock ett af de skäl, som

synas mig tala emot att, såsom några af de tillstyrkande myndigheterna

önskat, utsträcka den föreslagna befogenheten jemväl till vissa kategorier

af qvinnor, hvilka icke ega kommunal rösträtt.

På grund af hvad Riksdagen s sin ofvannämnda skrifvelse andragit

och hvad jag nu i öfrigt anfört, hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga

uppgjorda förslag till:

1) förordning angående ändrad lydelse af femte stycket af § 23 i

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862;

2) förordning angående ändrad lydelse af mom. 3 af § 25 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den

20 november 1863; samt

3) förordning om ändrad lydelse af § 15 i förordningen angående

fattigvården den 9 juni 1871».

Dessa förslag blefvo härefter af departementschefen upplästa.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad föredragande

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

departementschefen sålunda hemstält samt förordna,

att nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan

D vid detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

Gustaf Norström.

Bih. till Riksd. Prat. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 10 Håft.

4=

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1889:19 Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående rätt för qvinna att kunna inväljas till medlem af skolråd, och n:o 156, afgifven af herr C. G. Bruse, om skrifvelse till K s. 1 i texten