Sök i Ratio Lex

Med förslag till ecklesiastik boställsordning

54 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 54 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1889:2, Med förslag till ecklesiastik boställsordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 2.

1

M*o 2.

Kongl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ecklesiastik boställsordning; gifven Stockholms slott den 7

december 1888.

Sedan med anledning af särskilda framställningar af Rikets ständer den

28 januari 1863 och Riksdagen den 10 maj 1876 förslag till förordning angående

presterskapets boställen blifvit af utsedde komiterade till Kongl. Maj:t

öfverlemnadt, öfver hvilket förslag domkapitlen, Stockholms stads konsistorium,

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga länen, öfverståthållareembetet,

domänstyrelsen, kammarkollegium och högsta domstolen sig yttrat,

samt derefter inom kongl. ecklesiastikdepartementet uppgjorts ett i vissa

hänseenden från de af komiterade föreslagna bestämmelser afvikande förslag

till ecklesiastik boställsordning, har Kongl. Maj:t infordrat kyrkomötets

yttrande, huruvida kyrkomötet medgåfve, att, utan hinder af hvad presterskapets

privilegier den 16 oktober 1723 i 4:de, 9:de och 13:de punkterna

innehålla, de i boställsordningen föreslagna stadganden i 14 § angående

fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen

på landet, i 23 och 24 §§, såvidt de afse anläggande af torp

å boställe, och i 32 §, i hvad den innehåller bestämmelse om rätt för tillträdare

att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen, må varda gällande.

I skrifvelse den 8 oktober 1888 har kyrkomötet förklarat sig medgifva,

att omförmälda stadganden må, utan hinder af hvad nämnda punkter

i presterskapets privilegier innehålla, blifva gällande, under förutsättning,

hvad beträffar 14 § angående fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten

å andra klassens bostadsboställen på landet, att någon ändring

i 14 § och 67 § 2 mom. i förslaget icke utan kyrkomötets samtycke kommer

att ega rum; och vill Kongl. Maj:t, med bifogande af de i statsrådet

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 1 Samt. 1 Afd. 2 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

och högsta domstolen i ämnet förda protokoll samt kyrkomötets skrifvelse,

föreslå Riksdagen att antaga närlagda förslag till ecklesiastik boställsordning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kong! Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

G. Wennerberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

3

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad 26 kap. 2 § byggningabalken och särskilda författningar

innehålla häremot stridande förordnas som följer:

I Kap.

Om livad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman

och lägenheter, som äro anslagne till bostad eller aflöning åt biskopar,

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller

till prestenkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst

ingår till presterlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna

författning bostadsboställen; och må för hvarje presterlig befattning endast

ett boställe såsom bostadsboställe anses. Öfriga boställen kallas löningsboställen.

2 §•

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar

första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar; och

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och

pastoratsadjunkter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

II K a p.

Om laga hus.

3 §•

o

A bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,

der ej enligt 5 § undantag medgifves, finnas följande laga hus: 1) sätesbyggning,

2) visthus, 3) lmshållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod, 6) hemlighus,

7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskapshus, 11) stall,

12) fähus, 13) fårhus, eller, å mindre boställen, i fähuset anbringad särskild

fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt loge eller logar efter

behofvet, hvarjemte, der sådant nödigt pröfvas, å dessa boställen må såsom

laga hus ytterligare föreskrifvas: källare för rotfrukter samt en brunn för

hushållet och en för ladugården.

4 §•

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, der ej enligt

5 § undantag medgifves, vara försedda med dessa laga hus: 1) sätesbyggning,

2) visthus, 3) lmshållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod och 6)

hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus, de tre sist

nämnda husen dock å andra och tredje klassernas bostadsboställen endast

i det fall att boställshafvaren för tjensteresor behöfver hålla häst och åkdon.

Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus än nu sagdt är, må

efter omständigheterna föreskrifvas ytterligare något eller några af de i 3

§ omförmälda hus.

5 §.

1. Der, i följd af ortens förhållande eller något med jordbruk förcnadt

bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin ej

lämpligen,, kan ega rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. Ä bostadsboställe af tredje klassen må jemväl följande hus: visthus,

brygghus, drängstuga, vagnshus och spanmålsbod, ett eller flere, uteslutas,

när de pröfvas kunna undvaras och lindring i byggnadsskyldigheten

är af behofvet påkallad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

6 §•

5

Löningsboställen bebyggas efter ty för kronohemman stadgadt är, der

ej dessa boställen antingen, med afseende på särskild beskaffenhet, erfordra

derefter lämpade hus, eller ock, såsom brukade gemensamt med bostadsboställen,

eller af annan anledning pröfvas kunna alla eller vissa af de för

kronohemman föreskrifna hus undvara.

7 §.

De laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, må uppföras särskilda

eller sammanbyggas, efter som, med afseende å belägenheten och ortens

sed, lämpligt pröfvas; och må källare under annan byggnad läggas. I

allmänhet bör dock undvikas sådant sammanförande af hus, att derigenom

sammanblandning af boställshafvares och annans byggnads- och underhållsskyldighet

uppstår.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter ritning,

som för hvarje fall af Kong!. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

minst sju, högst tio boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga

kontor samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga

kontor och en eller två förstugor.

9 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres, der läget så medgifver,

skild från ofri ga hus, på stenfot af minst fem decimeters höjd ofvan jord,

med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven, der något af

dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt, i orten

brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt användas de ämnen, som

lämpliga finnas och med ortens sed öfverensstämma. Boningsrummen

göras så stora, som behofvet i hvarje fall fordrar, minst tre meter höga,

dock att å andra och tredje klassernas bostadsboställen rum å vinden må

göras tre decimeter lägre; och skola boningsrummen i allmänhet vara försedda

med ugnar af kakel; men äfven ugn eller spis af sten eller ugn af

jern må kunna i något rum tillåtas. Framför ugns- eller spisöppningarne

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

anbringas jernplåt eller plansten. Alla boningsrum förses med dubbelfönster,

gipsade eller spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och

fönsterinfattningar, samt å väggarne tapeter eller lämplig målning.

2. Öfriga laga hus å bostadsboställen uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed, till den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar. Stenfot å dessa bus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

3. Brygghus skall i allmänhet innehålla ett rum för brygd och tvätt

samt ett rum för bak med bakugn i ettdera; dock må vid mindre bostadsboställen

brygghus af endast ett rum med bakugn tillåtas.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjenlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet

och ortens sed tjenlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

11 §.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt, undvikes

samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

12 §.

Vid meddelande af föreskrift om storleken, inredningen och öfriga

beskaffenheten af sätesbyggning å bostadsboställe af andra eller tredje

klassen iakttages, att å ena sidan boställshafvarens skäliga behof af utrymme

tillgodoses och å andra sidan den byggnadsskyldige icke öfver höfvan betungas.

III Kap.

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

13 §•

För bostadsboställe af första klassen gäller hvad särskildt är förordnadt

i fråga om hvem skyldigheten att bygga och underhålla dertill hörande

laga hus åligger.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

14 §.

o

1. A andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet skola

sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus, drängstuga,

vagnshus och brunn för hushållet, för så vidt de der böra enligt

denna författning såsom laga hus finnas, af pastoratet byggas och underhållas.

Öfriga laga hus å sådana bostadsboställen byggas och underhållas

af boställshafvaren.

2. A bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad byggas

och underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

A löningsboställen åligger byggnads- och underhållsskyldigheten boställshafvaren.

16 §.

1. I afseende på boställshafvares och församlings rätt att till nybyggnad

och iståndsättande af boställes hus samt boställshafvares rätt att

i öfrigt till husbehof använda boställes skogstillgång, länder till efterrättelse

hvad angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket

är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att

hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,

må, der sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,

jemväl af annan byggnads- och underhållsskyldig till nybyggnad och

förbättring å bostället användas. Förslår tillgången ej till både boställshafvares

och annan byggnadsskyldigs behof, kåfve boställshafvare bästa

rätten.

17 §.

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjelpas och

nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller

eljest nödigt blifver.

18 §.

1. På det tungan af byggnadsskyldigheten, så vidt möjligt, må lika

drabba föregående och efterföljande boställshafvare, skall för nybyggnad

af de laga hus, hvilkas byggande åligger boställshafvare, årsberäkning ega

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

rum, såsom här nedan sägs; dock att boställshafvare, utan rätt till årsberäkning,

verkställer:

a) den nybyggnad, för hvilken vid af- och tlllträdessyn företrädaren

förklarats skyldig svara och som icke före hans afträde blifvit fullgjord;

b) den nybyggnad, som efter synerätt^ uppskattning motsvarar det

byggnadsbidrag, boställshafvare enligt 20 § af företrädaren erhåller; och

c) den nybyggnad, som i följd af brandskada å sådana hus, hvilkas

byggande boställshafvare! åligger, blifver erforderlig, i den mån dylik nybyggnad

motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, der sådan ej erhållits

till fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas, värdet af det

brunna.

2. All annan nybyggnad af boställshafvares laga hus, hvilken honom

enligt denna boställsordning åligger, skall honom godtgöras medelst årsberäkning,

som verkställes på det sätt, att, då sådan ifrågakommer, synerätten

uppskattar nybyggnadskostnaden särskildt för hvart af boställshafvarens

laga hus och fördelar denna kostnad på det antal år, samma hus

efter dess uppförande kan antagas ega bestånd, innan nybyggnad deraf

åter blir nödig, samt, efter det härpå sammanräknats hvad på ett år belöper

af den uppskattade nybyggnadskostnaden för alla boställshafvarens

laga hus, bestämmer årsberäkningen efter förhållandet emellan det sålunda

sammanräknade årliga nybyggnadsbeloppet och den byggnadskostnad, hvarför

synerätten har att tillgodoföra årsberäkning.

3. Till nybyggnad må ock hänföras påläggning af nytt tak äfvensom

brädfodring eller annan ändamålsenlig beklädnad å gammalt hus.

19 §.

År nybyggnad, för hvilken boställshafvare är till årsberäkning berättigad,

af honom verkstäld utöfver hvad på hans besittningstid belöper,

skall sådan Överskjutande byggnad, eller öfverbyggnad, efter derå vid bestämmande

af årsberäkning för honom skedd uppskattning, honom godtgöras

af efterträdaren, med rättighet för denne att genom godtgörelsens

utbetalande anses hafva fullgjort nybyggnad för det antal år, hvarför öfverbyggnadsersättning

företrädaren tillgodoberäknats, och, om bostället åter afträdes

förr, än denna tid tilländalupit, att hvad af den utbetalda ersättningen,

enligt nämnde uppskattning, belöper å tiden efter sist berörda afträde

utbekomma af den, som då emottager bostället.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

20 §.

9

1. Derest vid af- och tillträdessyn de laga hus, hvilkas byggande

boställshafvare åligger, äro i sådant skick, att någon nybyggnad af dem

icke erfordras, anses afträdande boställshafvares byggnadsskyldighet vara

fullgjord, äfven om han icke skulle hafva verkstält mot hans besittningstid

efter årsberäkning svarande nybyggnad. Erfordras nybyggnad, svare derför

så långt på besittningsftden belöper.

2. Finnes vid af- och tillträdessyn å bostadsboställe eller å löningsboställe,

som af löntagare innehafves, boställshafvarens laga hus i särdeles

godt stånd, så att på längre tid föga eller ingen nybyggnad af dem synes

förestå; och blifver tillträdaren ej förpligtad att ersätta afträdaren för någon

betydligare öfverbyggnad, skall synerätten fastställa ett visst årligt

penningebidrag till husens framtida nybyggnad, lämpadt efter den större

kostnad, som i sådant afseende framdeles förestår.

3. Dylikt byggnadsbidrag skall under den tid, synerätten funnit detsamma

böra utgöras, den 1 maj hvarje år för det då tilländalupna ecklesiastikåret

inbetalas af boställshafvaren till kyrkorådet i den församling, der

bostället är beläget, att af kyrkorådet för boställets räkning förvaltas och

på lämpligt sätt göras räntebärande. I den mån boställshafvare sedermera

styrker, att han vid bostället verkstält nybyggnadsarbete, eger han att mot

kostnaden derför svarande andel af byggnadsbidraget utbekomma.

21 §•

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande

upplåtna hus, som af annan byggas och underhållas. All skada, som genom

boställshafvares vanvård eller vårdslöshet å dem vållas, skall af honom

ersättas.

IV Kap.

Om brandförsäkring.

22 §.

1. Boställshafvare vare pligtig att uti allmänt brandförsäkringsverk

eller brandstodsförening med reglemente, faststäldt af Kong! Maj:t, eller

Bih. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sand. 1 Afd. 2 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

uti brandstodsförening för helt län med reglemente, faststäldt af Konungens

befallningshafvande, låta för domkapitlets räkning brandförsäkra alla de

hus, hvilkas byggande och underhåll boställshafvaren åligger, till deras

fulla värde, äfvensom att sådan försäkring vidmakthålla. Öfver fullgörandet

häraf, derom bevis bör inom tid, som domkapitlet bestämmer, af boställshafvaren

till domkapitlet öfverlemnas, hålle domkapitlet tillsyn; och

svare boställsliafvare, som sin pligt härutinnan försummar, sjelf för brandskada

samt bygge nytt upp för hvad som brunnit, utan rätt till årsberäkning,

såsom förut sagdt är.

2. År brandförsäkring tagen med vilkor, att afgiften derför skall

betalas på en gång eller under vissa år, må hvad boställsliafvare i brandförsäkringsafgift

erlagt till godtgörande på högst tjugu år fördelas af

synerätt.

3. Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller

boställshafvaren ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet eger förordna,

huruvida, innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas

för medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit

förstördt.

4. Uppburen brandskadeersättning skall vid nästa ekonomiska besigtning

eller husesyn redovisas.

V Kap.

Om andra byggnader än de laga linsen samt om fördelning till godtgörande

på vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare

kan få vidkännas.

23 §.

1. Finner synerätt att på bostadsboställe eller dermed i sambruk

förenadt löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas eller

nytt sådant bör insynas eller insynad ((värn bör qvarblifva, skall boställshafvare

der, utan rätt till godtgörelse härför, vare sig medelst årsberäkning

eller annorledes, uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten

föreskrifvas.

2. Hvad i 1 momentet stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

24 §.

11

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 23 §§ omförmälda äro

öfverloppshus, hvilka boställshafvaren eger, der efterträdaren ej vill dem

efter laga mätning behålla, rätt och, om efterträdaren så yrkar, äfven skyldighet

att bortföra; vare dock pligtig att för byggnadsvirke, som hemtats

från boställets skog och icke utgjorts af sådan andel i densammas afkastning,

som, enligt hvad särskildt är stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet,

boställshafvaren tillkomma, utgifva ersättning, hvars belopp och

användande till boställets nytta synerätt bestämmer.

25 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, boställshafvare

kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas i och för

laga skifte, deltagande i vattenafledningsföretag för samfällig jords odling

eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra allmänna hus, uppförande

af broar eller anläggning af vägar, gälle hvad derom särskildt är stadgadt;

och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda än på grund af sådan fördelning

vidkännas de kostnader, som i dessa afseenden bort före hans tillträde

af bostället utgå.

2. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, derför boställshafvare

förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare

verkstad; och kan det visas, att denne, utan egen försummelse, varit ur

stånd satt att utfå den härför bestämda kostnadsersättning hos företrädaren;

må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren, efter synerätts

bepröfvande fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu år, räknade

från denne boställshafvares tillträde.

VI Kap.

Om egornas vård och. bruk.

26 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

åker och äng, nödiga diken, efter hvad derom stadgadt är, gräfva och vid
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

inakthålla samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan, som angående

befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara faststäld, sådana

marker rödja och vårda.

För hvarje boställe skall, då sådant af boställshafvaren äskas eller eljest

af synerätt pröfvas nödigt, viss kulturplan af synerätten fastställas, efter

det förslag dertill blifvit emot ersättning, som bestämmes af synerätten

och gäldas af boställshafvaren, uppgjord af två i orten boende sakkunnige

män, som domaren eller rätten förordnar. Från sålunda faststäld kulturplan

må afvikelse icke ske utan att ändring deri af synerätt medgifvits.

27 §.

1 • Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om å

bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör, der det

kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter ty synerätt

skäligt pröfvar. Vid nästpåfoljande! af- och tillträdessyn må, om synerätt

finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att afkastningen

derunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,

denna kostnad till belopp af högst trehundra kronor fördelas af synerätt

till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen

eller anläggningen börjats, och till högst tio år efter då varande boställshafvares

afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse hvad

derom särskild! är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt behandlas.

28 §.

1. Om hägnad i egoskilnad mot annans jord galle hvad derom är

stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i egoskilnad hålla, skall vid

boställes afträdande i fredgildt stånd lemnas.

2. Har till följd af sådan förening, som i 19 § af kongl. förordningen

den 21 december 1857 omförmäles, stängsel i egoskilnad mot annans

jord blifvit borttagen eller icke hållits så tät att den mot mindre hemdjur

gör fred, och upphör den förening att vara gällande, då skall, om bostället

dervid innehafves af annan än den, som föreningen ingått, och synerätt

finner kostnaden för återuppsättande af den stängsel, bostället bör

hålla, uppgå till högre belopp än boställshafvaren anses böra vidkännas,

hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godtgörelse på det antal år,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

som skäligt pröfvas, dock icke öfverstigande tjugu, räknadt från den tid

då stängsel blifvit fullbordad.

3. Inom boställes egoområde vare boställshafvare ej förbunden att

hägnad uppehålla, der ej synerätten finner nödigt föreskrifva stängsel omkring

ängs- eller betesmark, som af ålder varit inhägnad.

29 §.

1. I fråga om nyodling eller upprödjning af beteshage å boställes

skogsmark gäller hvad derom stadgadt finnes.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan

oländig mark, deraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan

erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad derom särskildt stadgadt

är, göre anmälan om företaget hos Konungens befallningshafvande,

som derefter iakttager hvad gällande författningar i ty fall föreskrifva.

När frihetsår beviljas, bestämmer Konungens befallningshafvande om och

hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas. Virke till dessa

byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnader jemte erforderligt

bränsle eger boställshafvaren, under den tid, han innehar äfven sjelfva

bostället, hemta från dess skogsafkastning; men, sedan han afträdt bostället,

åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen, än att derifrån,

så vidt då varande innehafvare af bostället ändock kan från skogen

få sitt virkesbehof fyldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens yttergränser

må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjensteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och

äng behörigen häfdad, jemte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt

skick till bostället afträdas utan ersättning.

30 §.

Med odling genom flåhackning och bränning af torf förhålles enligt

hvad derom särskildt är stadgadt.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

31 §.

1. Hvad boställe tillhörer eller från dess egor är hemtadt och icke

till dess årliga afkastning räknas kan, må ej bostället afhändas, utan att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 2.

sådant är särskilt tillåtet, ej heller skogseffekter, äfven om de kunna anses

tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel får icke bortföras från

boställe, förenadt med jordbruk. Stråfoder må boställshafvaren icke förr

än vid afträdestiden från sådant boställe bortföra utan särskilt tillstånd.

Detta sökes, om det äskas för längre tid än ett år, hos synerätt och eljest

hos Konungens befallningshafvande. Vid pröfning af ärendet tages i noggrant

öfvervägande, huruvida det begärda tillståndet, utan skada för bostället,

kan, med hänsyn till der befintliga förhållanden, meddelas med eller

utan vilkor. Innan dylikt ärende hos Konungens befallningshafvande afgöres,

skall domkapitlets yttrande inhemtas. Har boställshafvaren, när lian

skall afträda bostället, foder öfver, hembjude det efterträdaren. Vill han

det ej lösa efter pris, som, der öfverenskommelse härom icke annorlunda

träffas, varder bestämdt af tre gode män, utsedde i den ordning, lagen om

skiljemän den 28 oktober 1887 angående val af sådana stadgar, må afträdaren

bortföra fodret.

2. Gör boställsliafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han eljest

sin nyttjanderätt, straffes så som i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare utaf legd jord, finnes stadgadt; vare ock skyldig ersätta all skada.

VIII Kap.

Om af- ock tillträde.

32 §.

1. Med afträde å de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme

dock afträdaren från den 1 mars honom, som efter kommer, halfva husen.

3. Aret före afträdet skall, om tillträdaren sådant påkallar, afträdaren

låta åt tillträdaren verkställa erforderligt höstbruk och sådd emot ersättning,

som, i brist af åsämjande, bestämmes af tre gode män, utsedde i den

ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 i fråga om val af sådana

föreskrifver; dock att tillträdaren anskaffar utsäde.

4. Är vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som

kommer att boställe tillträda, skall domkapitlet föranstalta, att bostället

emellertid varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas

skötsel och vård kan af tillträdare öfvertagas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 15

o

5. A alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig

att utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden

nödiga gödsel till första höst- och vårutsädet.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besigtningar och

husesyner.

33 §.

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn deröfver, att inom stiftet

belägna boställen varda till hus och egor behörigen vidmakthållna, samt

att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom åliggande

byggnads- och underhållsskyldighet, till förnärmande af boställets

och efterträdares rätt, ådraga bostället större husröta, än som kan af den

försumliges tillgångar gäldas. Anser domkapitlet boställets rätt vara genom

något af domstol eller annan myndighet meddeladt beslut förnärmad,

skall domkapitlet föranstalta, att beslutet varder i behörig ordning öfverklagadt.

34 §.

A alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas

ekonomiska besigtningar så ofta sådane nödige finnas och sist å femte

året efter det, då husesyn eller ekonomisk besigtning nästförut å bostället

förrättats.

35 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Konungens befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

ekonomiska besigtningar böra under året hållas; egande domkapitlet att i

händelse af särskildt behof äfven å annan tid ekonomisk besigtning å visst

boställe hos Konungens befallningshafvande äska.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

36 §.

Dessa besigtningar förrättas, efter Konungens

ordnande, på landet af kronofogden i orten eller annan kronobetjent, biträdd

af två nämndemän, och i stad af magistratsperson med biträde af

två utaf magistraten utsedde sakkunnige män. Dessa biträden kallas af

f örrättningsm annen.

37 §.

1. Såsom jäf mot förrättningsman gäller: om han är med boställshafvare

uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13 kap. 1 § rättegångsbalken

om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman är boställshafvares

vederdeloman eller uppenbara ovän; eller om förrättningsman

eller den, som står till honom i sådan skyldskap eller svågerlag, som nämndt

är, eger i målet del eller eljest kan af förrättningen vänta synnerlig nytta

eller skada, dervid dock den omständighet, att förrättningsman eller hans

bemälde skyldeman, såsom medlem af församlingen, är byggnadsskyldig,

ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman å tjenstens vägnar rättegång

med boställshafvare, eller söker någon sak med förrättningsmannen eller

tillfogar honom något med ord eller gerning i uppsåt att honom dermed

jäfvig göra, det må ej heller för jäf räknas.

2. Yet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle det

genast och utan att dag till förrättningen utsätta hos Konungens befallningshafvande,

som förordnar annan förrättningsman.

38 §.

Förrättningsman utsätter tid för de åt honom uppdragne ekonomiska

besigtningar, med iakttagande, att de hållas å tjenlig årstid och att, der

så ske kan, besigtningar i samma ort förrättas omedelbart efter hvarandra.

39 §.

Om tiden för besigtningen skall förrättningsmannen minst sex veckor

förut underrätta domkapitlet, som dels förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besigtningen närvara,

dels ock, när församlings rätt ifrågakommer, föranstaltar, att kyrkostämma

för utväljande af ombud för församlingen att dess rätt vid besigt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ningen bevaka varder hållen. Öfriga parter skola minst fjorton dagar

före besigtningen till densamma af förrättningsmannen kallas.

40 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad, enligt nästföregående

§, honom åligger samt erhållit underrättelse, att ombuden blifvit utsedda,

må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för besigtningens

företagande.

41 §•

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättningsman, skall han beslut

deröfver meddela och, om jäfvet pröfvas lagligt, inställa förrättningen och

om förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshafvande, som

derefter förordnar annan förrättningsman. Ogillas jäfvet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

42 §.

Vid besigtningen åligger förrättningsmannen:

l:o) att affordra boställshafvaren redovisning för byggnad sbidrag, husröte-

eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för boställets

räkning redovisas;

2:o) att anmärka huru tillståndet med egendomen befinnes i de delar,

hvilka enligt denna boställsordning kunna utgöra föremål för uppmärksamhet;
3:o)

att i penningevärde uppskatta befunna brister, som kunna utan

nybyggnad afhjelpas, samt utsätta tid, hvarinom sådana brister, derest förrättningen

vinner laga kraft, böra genom vederbörande vara afhulpna;

4:o) att så väl vid förrättningens afslutande tillkännagifva som ock i

instrumentet anteckna, att den med förrättningen missnöjde, vid förlust

af rätt till vidare talan, eger inom 30 dagar efter förrättningens afslutande

anmäla sig hos domaren med begäran om laga syn.

43 §.

1. Aro icke inom den tid, som vid ekonomisk besigtning blifvit

bestämd för anmärkta bristers afhjelpande, desamma afhulpna, och har ej

hos kontraktsprosten blifvit styrkt att förrättningen öfverklagats, anmäle

Bill. till Riksdagens Prot. 1889. 1 Samt. 1 Afd. 2 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Rongl. Mnj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

kontraktsprosten förhållandet skyndsamligen hos domkapitlet, som har

att vidtaga de åtgärder, Indika pröfvas nödiga till bevarande af boställets

och efterträdares bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor att

genom dess embetsåtgärd bristerna må blifva för lega på den försumliges

bekostnad afhulpna, eller genom beredande af erforderlig säkerhet hos

honom för husrötebeloppet.

2. Har vanvård blifvit vid besigtningen anmärkt, bör domkapitlet

påkalla laga syn.

44 §.

1. Kronobetjent .och nämndeman erhålla för ekonomiska besigtningar

reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente

bestämmes. Magistratsperson samt konsistoriiombud njuta reseersättning

och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson biträdande

sakkunnige män lika soin nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för ett exemplar af instrumentet,

som skall vid bostället förvaras, gäldas å första klassens bostadsboställen

och de löningsboställen, som af biskopar innehafvas eller skola vara

i författningsenlig ordning utarrenderade, af boställshafvare, å boställen i

Lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, men å hvarje annat boställe af

kyrkans medel eller, om sådana saknas, af pastoratet; dock att, der besigtning

i följd af någon vederbörandes tredska eller försummelse särskildt påkallas,

kostnaden för sådan besigtning bör af den tredskande eller försumlige

gäldas.

45 §.

Husesyn förrättas å tjenlig årstid, på landet af domare jemte minst

två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt. Egande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, der så finnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

46 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

47 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besigtning blifvit anmäldt,

äfvensom då laga syn af domkapitlet äskas eller för tillämnad nybyggnad

af byggnadsskyldig begäres.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

19

48 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles i anledning af ombyte utaf boställshafvare.

0

2. A boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

näst före afträdet, när så tidigt ledigheten inträffat och bestämdt är hvem

som efter afträdare!! skall bostället öfvertaga, att syn kan nämnda år å

tjenlig årstid medhinnas. Kan syn ej det året hållas, må den ega rum

under aftyädesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. A boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, der

ej byggnads- och underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller denne

eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden sådan syn hos

domkapitlet äskar, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas. Af- och

tillträdessyn bör i dessa fall förrättas, der så ske kan, året före afträdet

och sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets

förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej nödig

med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande

boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet derom

hos domkapitlet göra framställning. Mottager boställshafvare boställe af

domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet

under dess besittningstid i afseende på boställets bebyggande, underhåll

och vård ålegat.

49 §■

När af- och tillträdessyn bör ega rum, skall domkapitlet med öfverlemnande

af instrumentet öfver sista ekonomiska besigtning, om sådan

senare än husesyn hållits, i god tid af- och tillträdessyn begära hos domaren

på landet eller rådstufvurätten i stad.

50 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten dels utsätta tid för

densamma och derom underrätta Konungens befallningshafvande med begäran

vid af- och tillträdessyn att, derest till bostället hör skog, som hel

och hållen eller delvis står under boställshafvarens vård och för hvilken

viss hushållningsplan är faststäld, skogstjensteman måtte förordnas att vid

synen biträda, dels kungöra tiden minst två månader förut för domkapit
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

let, som förordnar vederbörande kontraktsprost eller annat ombud att å

dess vägnar vid synen närvara, äfvensom, der församlings rätt ifrågakoinmer,

ombesörjer, att kyrkostämma för utväljande af ombud till bevakande

af församlingens talan varder hållen; dels ock föranstalta, att öfriga parter

varda minst fjorton dagar, om de inom pastoratet bo, eljest en månad

före synen till densamma kallade; börande domaren låta genom kronobetjent

nämnd till synen kalla.

2. Skall vid afträdet boställe af domkapitlet för allmän kassas räkning

öfvertagas, och är, då kallelse till af- och tillträdessyn, enligt hvad

nu sagdt är, utfärdas, den löntagare nämnd, som efter domkapitlet kommer

att bostället tillträda, då bör jemväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg till synen kallas.

3. Sist vid synens början skola synerätten tillhandahållas, af domkapitlet

bevis att hvad domkapitlet enligt 1 och 2 momenten af denna

paragraf åligger blifvit behörigen fullgjordt, samt af vederbörande kyrkostämmoordförande

intyg, Indika församlingsombud blifvit utsedda.

51 §.

Syn må ej uppehållas deraf, att behörigen kallad part eller utsedt

ombud uteblifver.

52 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

till sådan syn hänskjutna. Ej må vid laga syn årsberäkning för

nybyggnad bestämmas.

53 §.

Hvad i 42 § 1 momentet stadgas för ekonomisk besigtning, galle

äfven för af- och tillträdessyn, och iakttages derjemte vid sådan syn följande

af synerätten:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkstälda.

2. År sedan sista ekonomiska besigtning eller husesyn hus, som bör

vid bostället finnas, nybygdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppförd!

Synerätten meddele derefter beslut, huruvida huset må, i befintligt

skick eller sedan derå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,

insynas, eller om det skall alldeles utdömas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kong!. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besigtigas. Finnes hus

vara så bristfälligt, att det icke vidare kan för sitt ändamål användas eller

med fördel bättras, skall det utdömas samt byggandet af nytt föreskrifvas,

och skall dertill utses plats, hvilken, så vidt utan skada för bostället eller

oskälig tillökning i den byggnadsskyldiges tunga ske kan, efter tillträdarens

önskan lämpas. Utdömes eller felas sätesbyggning å bostadsboställe

af första klassen, hänvisas vederbörande att om ritning och fastställelse

derå, efter hvad derom föreskrifvet är, föranstalta. Utdömes eller felas

annat hus, bestämmer synerätten storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten

af det nya samt uppgör kostnadsförslag.

4. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af derför erforderlig kostnad.

5. Boställets egor besigtigas. De brister, afträdaren låtit komma sig

till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga egors skötsel och vård, hägnaders

och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses behandling,

allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder och förbättringar,

som i följd deraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden för desamma

utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till skada

för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

6. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är faststäld,

skall, så vidt denna skog står under boställshafvarens vård, noggrann

undersökning af skogsskötsel anställas. År andel i den behållna

afkastningen tillerkänd boställshafvaren, skall af kostnaden för afhjelpande

af anmärkta brister i afseende å fröträd och skogsåterväxt påföras afträdaren

lika andel, som han egt att af den behållna afkastningen tillgodonjuta.

På enahanda sätt förfares i fråga om värdet af sådant för afhjelpande

af brister å boställets hus och hägnader behöfligt virke, som ej kan

hemtas från den afträdarens besittningstid enligt hushållningsplanen tillhörande

skogsafkastning.

7. Yinnes utredning derom, att åkerjordens behöriga gödning försummats,

ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter ty

behofvet fordrar.

o

8. Arsberäkning bestämmes för ej mindre den utaf afträdaren under

hans besittningstid verkstälda nybyggnad, för hvilken han är till årsberäkning

berättigad, och för hvilken årsberäkning ej förut blifvit faststäld, än

äfven dylik nybyggnad, som vid synen föreskrifves.

9. I händelse afträdaren antingen verkstält öfverbyggnad, såsom i

19 § sägs, eller försummat den nybyggnad, honom ålegat, vare sig utan

rätt till årsberäkning, eller mot rätt till årsberäkning, så vidt på hans

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

besitta}ngstid belöper, uppskattas värdet af öfverbyggnaden eller den försummade

nybyggnaden.

10. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust

i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

11. Tid utsattes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola

vara verkstälda.

12. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes

undersökning och meddelas föreskrift.

54 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt

skall, der så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas

och i synerättens utslag införas liqvid, fullständigt upptagande å ena sidan

alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra sidan allt hvad

honom tillgodoförts.

2. Liqviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,

skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller

får till godo.

55 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid uppgörelse

med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren

ålagda arbeten, som han före afträdet verkstält. Efter afträdet må han

ej befatta sig med några arbeten å bostället, utan skall hvad då brister

af det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren mot rätt till

derför upptaget kostnadsbelopp, hvilket skall af afträdaren nedsättas hos

domkapitlet och icke må af tillträdaren lyftas, innan domkapitlet härtill

lemnat tillstånd med eller utan vilkor om säkerhets ställande hos domkapitlet

för medlens användande. Nödiga föreskrifter i dessa hänseenden

skola i synerättens utslag meddelas.

56 §.

I det fall, som i 50 § 2 momentet afses, skall, sedan rättsförhållandet

emellan afträdaren och domkapitlet bestämts, synerätten, efter ty ske kan,

emellan domkapitlet och efterträdande löntagare skilja.

57 §.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjensteman reseersättning

och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

och ledamot i rådstufvurätt samt konsistoriiombud, reseersättning och dagtraktamente,

ordföranden lika som häradshöfding, ledamot lika som nämndeman

och konsistoriiombud lika som kronofogde, samt biträdande byggnadskunnig

person godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till kostnad

för husesyn räknas jemväl lösen för ett exemplar af syneinstrumentet,

hvilket skall vid bostället förvaras.

2. Vid laga syn skall kostnaden derför gäldas för boställen af första

klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller äro i

författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare,

för boställen i lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, och för hvarje

annat boställe af kyrkans medel, eller, om tillgång saknas, af pastoratet,

der icke synerätten finner vare sig att synen blifvit utan giltig orsak påkallad,

eller ock att, när synen egt rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen

varit befogad, i hvilka händelser den skyldige skall åläggas

att af synekostnaden gälda hvad synerätten skäligt pröfvar.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas för bostadsboställe

af första klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller

äro i författningsenlig ordning utarrenderade, utaf afträdare och tillträdare

till hälften hvardera, för bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen,

som af kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, afträdare och tillträdare,

till en tredjedel hvardera, samt för hvarje annat boställe af kyrkans

medel eller, om sådana saknas, af pastoratet.

58 §.

Om fullföljd af talan mot syne- eller rådstufvurätts äfvensom mot

hofrätts beslut i dessa mål, galle hvad derom är stadgadt; och skall domstolen

meddela fullständig underrättelse om hvad i sådant afseende är att

iakttaga.

59 §.

Inom fjorton dagar efter afslutande af ekonomisk besigtning eller

husesyn skall ett exemplar af besigtnings- eller syneinstrumentet för domkapitlets

räkning afgiftsfritt till konsistoriiombudet öfversändas. Inom

samma tid tillhandahållas vederbörande parter mot lösen nödiga exemplar

af instrumentet antingen å förrättningsstället eller å annat ställe inom häradet

eller tingslaget, derom vid förrättningens slut underrättelse meddelas.

60 §.

Vederbörande byggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

kraft egande beslut förelagdt blifvit, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpne eller föreskrifven nybyggnad verkstad, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan byggnads- och

underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål

å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar byggnads- och underhållsskyldig

hvad nu sagdt är, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,

vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges

bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare

blifvit ålagdt ej fullgöras, eger församling eller efterträdande boställshafvare

verkställighet hos öfverexekutor påkalla.

X K a p.

Allmänna bestämmelser.

61 §.

Instrument öfver ekonomiska besigtningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jemte förteckning å desamma, af boställshafvare

derstädes eller i kyrkan förvaras, vid besigtningar och syner

tillhandahållas samt vid afträde till efterträdaren öfverlemnas.

62 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet galle

äfven för arrendator eller brukare, som är i författningsenlig ordning antagen,

samt, i tillämpliga delar, äfven för domkapitlet för den tid, domkapitlet

för allmän kassas räkning boställe innehafver.

63 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig

omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större

eller mindre del synas icke derå tillämplige, eger synerätten förordna, om

och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas för boställen

utan jordbruk meddelade stadganden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

25

64 §.

Sedan bestämdt blifvit, hvilka hus skola å boställe finnas, eller förordnande

enligt 63 § meddelats, må, utan hinder deraf att beslut härutinnan

vunnit laga kraft, synerätt, på grund af sedermera inträffade förändrade

förhållanden, i dessa afseende!! annorlunda förordna.

65 §.

För pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall, i

brist af godvillig öfverenskommelse, Konungens befallningshafvande för

viss tid, högst femtio år, bestämma, huru stor lott af den pastoratet tillkommande

byggnads- och underhållsskyldighet å andra och tredje klassernas

bostadsboställen skall påläggas hvarje särskild församling inom pastoratet;

dervid hänsyn skall tagas både till invånareantalet i de olika

församlingarne och till summan af senast påförda bevillningsafgifter för

de beskattningsföremål, för hvilka deltagande i byggande och underhåll

af prestgård skall ega rum, dock med iakttagande, hvad landsförsamling

angår, icke allenast af den lindring, som i sådant hänseende enligt gällande

lag är medgifven för andra beskattningsföremål än fastighet, utan

ock deraf att, äfven om bostadsbostället är i stad beläget, landsförsamling

icke må påföras andel i mer än som motsvarar den, enligt 14 § 1 mom.

i denna boställsordning, pastorat åliggande byggnads- och underhållsskyldighet

å bostadsboställe af samma klass å landet.

Med tillämpning af hvad sålunda bestämmes, verkställer synerätt fördelningen

emellan pastoratets församlingar så att en hvar bland dessa får,

så vidt ske kan, särskilda af de laga husen att bygga och underhålla.

66 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,

skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad derom för motsvarande

boställe är stadgadt.

67 §.

1. För andra klassens bostadsboställen på landet i Skåne gäller fortfarande

hvad derom särskildt är stadgadt.

2. Der eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskildt

stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem

Bill. till Riksdagens Prat. 1889. I Hand, 1 Af cl. 2 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

byggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af densamma,

ett annat förhållande eger rum, än som öfverensstämmer med hvad

derom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande hvad sålunda hittills

undantagsvis varit härutinnan gällande.

XI Kap.

Om tillämpning af denna boställsordning och öfvergångsstadganden.

68 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan

sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1890.

2. Hittills utnämnd löntagare vare ej, mot sitt bestridande, underkastad

andra än de före denna boställsordnings utfärdande gällande föreskrifter

i afseende på de laga husens byggande och underhåll; och skall

boställsordningen i detta afseende, så länge den ej är för boställshafvaren

gällande, icke heller för annan, som å boställe är byggnadsskyldig, tilllämpas.

o

3. Å andra klassens bostadsboställen på landet skall pastoratet, enligt

hittills gällande föreskrifter, fortfarande bygga och underhålla spanmålsbod,

så länge boställshafvaren uppbär löningssäd i skäppan. När detta

förhållande upphör och spanmålsbod ändock bör å bostället finnas, inträder

kyrkoherdens skyldighet att, enligt denna boställsordning, spanmålsbod

bygga och underhålla.

4. Den rätt, som i följd af särskild! stadgande eller landssed hittills

på vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter sitt afträde

njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare

ej gällande för löntagare, som härefter utnämnes.

5. Stadgandet i 57 § 3 momentet beträffande bostadsboställen af andra

klassen och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas, skall tillämpas

först vid de af- och tillträdessyner, som hållas vid härefter utnämnd

löntagares afträde.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten

å prestboställen genom särskilda kongl. bref stadgadt skall härefter tillämpas

endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1890.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

efter hvad nu sagdt är, må ej, dorde. enligt förut gällande

stadganden, äro godkända enirinlagliga, utdömåfmerföre, att de ej med

boställsordningen öfverensstämma.

69 §.

Vid den af- och tillträdessyn, som å boställe hålles i anledning af

första härefter inträffande ombyte af boställshafvare, skall synerätten dels,

i den mån förhållandena sådant påkalla, enligt förut gällande stadganden,

bedöma afträdarens byggnads- och underhållsskyldighet samt rättsförhållandet

emellan honom och tillträdaren, dels ock, såvidt stadgandena i 68 § 2

momentet medgifva, med tillämpning af denna boställsordning, bestämma

Indika laga hus böra å bostället finnas samt hvem byggnads- och underhållsskyldigheten

af de samma derefter skall åligga. De hus, som dervid

till byggande och underhåll från en till annan öfvergå, skola i fullgodt

stånd lemnas; och böra förty alla å dessa hus vid synen anmärkta brister

afhjelpas eller ersättas af den, hvilken dessa bristers afhjelpande, enligt

förut gällande stadganden, ålegat.

70 §.

Hittills utnämnd löntagare, som boställe tillträdt och i anledning af

hvars tillträde af- och tillträdessyn hållits innan tillämpning af denna boställsordning

vidtager, vare ej berättigad att af annan byggnadsskyldig å

bostället fordra andra laga hus än dem, som dittills blifvit derstädes insynta;

men åstundar sådan boställshafvare, att boställsordningen, utom beträffande

de laga husens antal, i öfrigt, i fråga om deras byggande och

underhåll, må redan under hans besittningstid vinna tillämpning, göre

derom anmälan vid husesyn; och skall, der i följd af dylik anmälan annan

fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten af denna boställsordning

föranledes, synerätten förordna om sådan fördelning, med iakttagande

af hvad i nästföregående paragraf sagdt är. Sådan anmälan må dock ej

göras af löntagare, hvars efterträdare vid boställsordningens utfärdande är

nämnd.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

december 1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm,

friherre Peyron.

l:o.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anmälde i underdånighet

ett af utsedde komiterade framlagdt förslag till förordning angående presterskapets

boställen jemte de af domkapitlen och Stockholms stads konsistorium,

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga länen, öfverståthållareembetet,

domänstyrelsen och kammarkollegium i ämnet afgifna underdåniga

utlåtanden; och hemstälde departementschefen att handlingarna i ärendet

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

finge öfverlemnas

nämnda förslag i

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

till högsta domstolen för afgifvande af yttrande öfver

hvad detsamma afsåge upphäfvande af allmän lag.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt

bifall.

Ex protocollo:

Alfred Zimmerman.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj ds

högsta domstol fredagen den 13 januari 1888.

Ändra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Wretman,

Hernmarck,

Wedberg,

Ahlgren,

Abergsson,

Herslow,

Norberg.

Under högsta domstolens sammanträde denna dag fortsatte och slutade

häradshöfdingen Montelius föredragningen af det till högsta domstolen,

för afgifvande af yttrande, öfverlemnade förslag till förordning angående

presterskapets boställen; varande berörda förslag bilagdt detta protokoll.

Förslaget, såvidt det ansågs enligt remissen utgöra föremål för högsta

domstolens granskning och utlåtande, föranledde följande anmärkningar.

1 §•

Då första momentet, enligt dess föreslagna lydelse, icke, såsom meningen

uppenbarligen vore, omfattade sådana hemman och lägenheter, som

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

vore anslagna till aflöning utan att tillika vara afsedda till bostad, heinstälde

högsta domstolen, att det emellan ordet »bostad» och ordet »aflöning»

i förslaget förekommande ordet »och» måtte utbytas mot ordet »eller».

Orden »ständig» i första mom. och »ständiga» i andra mom. ansåg

högsta domstolen vara öfverflödiga och möjligen vilseledande samt förty

höra uteslutas.

Då sista punkten af andra mom. i dess föreslagna lydelse syntes icke

med erforderlig tydlighet utmärka att till löningsboställen skulle hänföras

jemväl de till prestenkesäten anslagna hemman eller lägenheter, hemstälde

högsta domstolen, att i nämnda punkt orden »andra boställen, afsedda att

af löntagare brukas eller att i författningsenlig ordning utarrenderas»,

måtte utbytas mot uttrycket »öfriga boställen».

3 §•

Enär nu gällande lagstiftning icke innehölle något stadgande om hvad

med »besutenhet» förstodes, hemstälde högsta domstolen, att, i stället för

den föreslagna 3 §, måtte på lämplig plats i författningen införas stadgande

i syfte, att, om synerätten funne till boställe hörande jordbruk vara

af så obetydlig omfattning att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser

till större eller mindre del syntes icke vara derå tillämpliga, synerätten

egde förordna, om och i hvilken mån, beträffande sådant boställe,

skulle tillämpas för boställen utan jordbruk meddelade stadganden; hvarförutom

i författningen ansågs böra uttryckas att, utan hinder deraf att

beslut härutinnan icke öfverklagats, synerätt på grund af inträffade förändrade

förhållanden egde i detta afseende annorlunda förordna.

15 §.

Syftet i denna paragraf syntes vara, icke att från tillämpning beträffande

första klassens bostadsboställen undantaga allt hvad kap. III innehölle

om byggnads- och underhållsskyldigheten, utan endast att utmärka,

hurusom för hvarje sådant boställe skulle gälla hvad särskildt vore förordnadt

i fråga om hvem det ålåge att bygga och underhålla de till bostället

hörande laga hus. Med anledning häraf ansåg högsta domstolen

att, till förekommande af tvetydighet i berörda hänseende, paragrafen borde

ändras så, att nämnda syfte tydligare framginge af ordalydelsen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

16 § 1 mom.

Enär, enligt den liär angifna fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten

emellan boställshafvaren och pastoratet, det sistnämndas skyldighet

i omförmälta hänseende torde blifva icke obetydligt lindrigare än

den enligt hittills gällande bestämmelser varit; och då en innehafvare af

andra klassens bostadsboställe i allmänhet behöfde, äfven om bostället icke

vore med jordbruk förenadt, hålla häst för tjensteresor, hemstälde justitieråden

Wretman, Hernmarck, Ahlgren och Abergsson att, bland hus, som

skulle af pastoratet byggas och underhållas, måtte, utöfver hvad förslaget i

sådant afseende innehöll, upptagas åtminstone stall.

17 §•

Då här angifna fördelning å ena sidan icke torde böra under väsent
Ö

Ö

ligen oförändrade förhållanden rubbas, men å andra sidan syntes icke

lämpligen kunna för all framtid bestämmas, hemstälde justitieråden Wretman,

Hernmarck, Abergsson och Herslow, att i författningen måtte uttryckas,

att fördelningen skulle göras för viss tid, högst femtio år.

18 § 2 mom.

Då innehafvare af tredje klassens bostadsboställen å landet, med afseende

å dem tillmätta löneinkomster, icke torde kunna anses mägtiga att

utan församlingarnes deltagande, uppföra och underhålla dessa boställens

alla laga hus, hvilka enligt förslaget skulle blifva ansenligt kostbarare än

enligt hittills tillämpade stadganden, och då skälig anledning syntes icke

förefinnas att i fråga om sådana boställen antaga annan grund för byggnads-

och underhållsskyldighetens fördelning, än som vidkommande andra

klassens bostadsboställen å landet föreslagits, ansåg högsta domstolen, att

äfven å tredje klassens bostadsboställen å landet berörda skyldighet borde

fördelas på enahanda sätt som i fråga om andra klassens dylika boställen

blifvit vid 16 § 1 mom. hemstäldt.

20 §.

På de af kammarkollegium åberopade grunder ansåg högsta domstolen,

att denna paragraf borde utgå.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

33

30 och 34 §§.

Justitierådet Wedberg anmärkte att, då i fråga om dikning och hägnad

i egoskilnad, hvarom i dessa paragrafer förmäldes, skulle gälla hvad derom

vore i allmänhet stadgadt, det i samma paragrafer icke borde, på sätt som

skett, hänvisas till hvad derom vore särskildt stadgadt, hvilket innebure

att rörande dessa ämnen funnes eller komme att meddelas särskilda, från

allmänna lagens föreskrifter afvikande stadganden.

37 §.

1 mom. Med anledning af hvad domänstyrelsen erinrat, ansåg högsta

domstolen momentet böra så affattas, att deraf framginge, att skogseffekter,

äfven om de kunde anses tillhöra boställes årliga afkastning, ej finge bostället

afhändas, utan att sådant vore särskildt tillåtet.

Vidare hemstälde justitieråden Wretman, Hernmarck och Herslow, att

sista meningen i detta inom., från och med orden: »och skall förty» till

och med orden: »boställen tillämpas», måtte, såsom obehöflig, uteslutas.

Justitierådet Wedberg ansåg, att nu gällande förhud mot foders bortförande

från boställe borde såsom regel qvarstå; dock att det finge på

myndighets pröfning ankomma att för vissa fall bestämma om och på hvad

vilkor undantag från förbudet kunde medgifvas.

2 mom. Högsta domstolen ansåg detta mom. höra affattas i det syfte,

att boställshafvare, som gjorde åverkan å bostället eller eljest öfverträdde

sin nyttjanderätt, skulle straffas så, som i fråga om sådana förseelser, begångna

af brukare utaf legd jord, funnes stadgadt, och vara skyldig

ersätta all skada.

38 ''§.

Här föreslagna påföljd för vanvård af boställe syntes innefatta obillig

inskränkning i boställshafvarens rättighet att tillgodonjuta honom tillförsäkrade

löneförmåner, hvadan och då den ifrågasatta åtgärden för öfrigt,

med afseende å arrende- eller brulcningstidens obestämdhet, svårligen torde

kunna med någon säkerhet påräknas leda till åsyftadt mål, justitieråden

Wretman, Hernmarck, Wedberg, Ahlgren, Aberg sson och Herslow hemstälde,

att denna paragraf måtte uteslutas.

Bih. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sand. 1 Afd. 2 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

44 §.

Enär lämpligt syntes att stadganden om jäf i olika lagar blefvö, så

vidt möjligt, öfverensstämmande, och skäl saknades att, på sätt i förslaget

skett, utsträcka aiiledningarne till jäf så, att förrättningsman vid ekonomisk

besigtning skulle anses jäfvig äfven på den grund, att hans vederdeloman

eller uppenbare ovän kunde af förrättningen vänta synnerlig nytta eller

skada, hemstälde justitieråden Wretman, HernmarcJc, Wedberg, Ahlgren och

Abergsson, att förevarande paragraf måtte omredigeras, hvarvid 6 § utsökningslagen

kunde hufvudsakligen följas.

54 § 4 mom.

Enär det ej torde kunna antagas, att de boställshafvare, hvarom här

vore fråga, i allmänhet redan vid tillträdet af bostället om detsamma egde

den fullständiga kännedom, som erfordrades för ett tillförlitligt bedömande,

huruvida anledning för boställshafvaren förekomme till påyrkande af särskild

syn, hemstälde högsta domstolen, att orden »sist vid tillträdet» måtte

utbytas mot orden »sist en månad efter tillträdet».

56 § 2 mom. och 61 §.

Med erinran att den löntagare, som efter konsistorium skulle tillträda

boställe, enligt sakens natur, såsom i 61 § af förslaget också syntes uppmärksammadt,

icke stode i något rättsförhållande till den, som afträdde

bostället till konsistorium, utan i allt, hvad anginge boställshafvares åligganden,

egde vända sig allenast mot konsistorium, som i förhållande till

honom vore afträdare, ansågo justitieråden Hernmarck, Abergsson och

Herslow, att det i 56 § 2 mom. förekommande stadgande »och varde han

vid densamma jemte konsistorium såsom tillträda^ ansedd» kunde gifva

anledning till det missförstånd, att konsistorium och den löntagare, hvilken

senare i ordningen skulle mottaga bostället, skulle betraktas såsom medparter,

ehuru de i flere afseenden kunde ega stridiga intressen; och hemstälde

justitieråden förty att den citerade meningen måtte utgå.

I följd häraf hemstälde justitieråden tillika, att 61 § måtte omredigeras

ungefär sålunda:

»I det fall, som i 56 § 2 mom. sägs, skall, sedan rättsförhållandet

emellan afträdare!! och konsistorium bestämts, synerätten, efter ty ske kan,

emellan konsistorium och efterträdande löntagare skilja».

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Justitieråden Wretman och Wetiker g. ansågo, att åt stadgandena i 56 §

2 inom. samt i 61 §, så vidt de afsågo efter konsistorium tillträdande löntagare,

borde gifvas det innehåll, att denne skulle till den der nämnda

syn kallas och att han egde, der han så nödigt aktade, vid synen föra

talan i hvad rörde hans rätt; och att dervid endast för det fall, att han

och konsistorium derom åsämjdes, rättsförhållandet dem emellan finge

komma under bedömande.

Ex protocollo:

Otto Rooth.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

september 1888.

Närvarande:

Statsråden: Lovén,

friherre von Otter,

von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Bergström,

friherre Palmstierna,

Lönegren.

l:o.

Departementschefen statsrådet Wennerberg anförde:

;>I skrifvelse den 28 januari 1863 hafva Rikets Ständer, med erinran

hurusom de hufvudsakligaste gällande lagstadgandena om sättet för husbyggnad

å de ecklesiastika boställena äfvensom ordningen för deras häfd

redan då vore icke mindre än 100 år äldre än de, som gälde för militiestatens

boställen, samt att det läge i sakens natur, att de förra ej kunde

vara lämpliga för de bestående förhållandena, enär, efter en så lång tidrymd,

med hänseende ej mindre till förändrade lefnadsvanor och behof,

än till ett alldeles omgestaltadt jordbrukssätt, dels boställshusen, sådana

de efter den gamla lagen skulle till antal och beskaffenhet uppföras,

befunnes ömsom otillräckliga, ömsom öfverflödiga, dels ock åtskilliga

bestämmelser rörande vilkoren för tillgodogörande af ett boställes afkastning

numera Rmefölle onyttiga och föråldrade, om ej till och med men
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

liga, i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och

för Rikets Ständer framlägga förslag till en, om än i vissa delar efter särskilda

förhållanden inom olika orter lämpad, likväl, såvidt sådant läte sig

göra, för hela riket gällande ecklesiastik boställsordning.

Sedan med anledning häraf Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse den 18

februari 1863 anbefalt kammarkollegium att utarbeta och till Kongl. Maj:t

inkomma med förslag till förordning i den syftning Rikets Ständers skrifvelse

angåfve, samt kammarkollegium från presterskapet och domkapitlen

i riket, utom i fråga om prestgårdarne i Skåne, för livilka den blifvande

ecklesiastika hoställsordningen, enligt kollega tanke, ej borde komma att

gälla, infordrat yttranden i ärendet, har kollegium upprättat och med underdånigt

utlåtande af den 30 mars 1865 till Kongl. Maj:t öfverlemnat förslag

till ifrågakomna boställsordning.

Med afseende härå blef af Kongl. Maj:t förordnadt, att vederbörande

presterskap kontraktsvis, samtliga domkapitel äfvensom alla Kongl. Maj:ts

befallningshafvande skulle öfver detta förslag höras och inom viss tid afgifva

yttranden, att kollegii utlåtande och förslag skulle tryckas och göras

tillgängligt i bokhandeln, samt att kollegium skulle genom kungörelse i allmänna

tidningar uppmana dem, som kunde finna sig dertill föranlåtne, att

yttranden öfver förslaget inom viss tid till kollegium ingifva; hvarefter

kollegium hade att till Kongl. Maj:t inkomma med det ytterligare underdåniga

utlåtande, hvartill omständigheterna kunde föranleda; och har kollegium

derefter den 29 april 1867 aflåtit nytt underdånigt utlåtande, deri,

hufvudsakligen till följd af anmärkningar, som i sålunda infordrade yttranden

blifvit mot förslaget framstälda, och för hvilka redogörelse i utlåtandet

lemnats, föreslagits åtskilliga, till en del ganska väsentliga, ändringar

i det först upprättade förslaget.

Efter det Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 10 maj 1876 förnyat

sin i skrifvelsen af den 28 januari 1863 gjorda underdåniga anhållan,

är nådigt uppdrag vordet meddeladt särskild person att, efter granskning

af de utaf kammarkollegium den 30 mars 1865 och den 29 april 1867

afgifna utlåtanden och förslag till boställsordning, i den mån förändrade

förhållanden eller eljest förekomna anledningar dertill kunde föranleda, utarbeta

förslag till de jemkningar i författningsförslagets olika delar, som

deraf kunde blifva eu följd; hvarefter, sedan detta uppdrag blifvit fullgjordt,

särskilde komiterade varit utsedde att granska det sålunda uppgjorda

nya förslaget.

Sedan denna granskning blifvit verkstäld, hafva bemälde komiterade

med underdånig skrifvelse af den 28 mars 1879 öfverlemnat förslag till

förordning angående presterskapets boställen, hvilket förslag jemte dertill

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

hörande motiv och det underdåniga utlåtandet samt reservationer från två

af de. komiterade, till trycket befordrats.

Öfver sist nämnda "förslag äro underdåniga yttranden inhemtade från

domkapitlen, Stockholms stads konsistorium, Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i samtliga länen och öfverståthållareembetet äfvensom från domänstyrelsen

och kammarkollegium, hvarjemte högsta domstolen öfver förslaget,

i hvad det afser upphäfvande af allmän lag, den 13 januari innevarande

år afgifvit utlåtande.

Efter öfvervägande af hvad Rikets Ständer och Riksdagen i omförmälda

skrivelser andragit äfvensom hvad komiterade och öfrige vederbörande

anfört och hemstält, har inom ecklesiastikdepartementet uppgjorts

ett i vissa hänseenden från de af komiterade föreslagna bestämmelser afvikande

förslag; till ecklesiastik boställsordning.»

Detta förslag upplästes, hvarefter departementschefen vidare anförde:

»De i boställsordningen föreslagna stadgande!! i 14 § angående fördelning

af byggnads- och underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen

på landet, i 23 och 24 §§, såvidt de afse anläggande af torp å

boställe, och i 32 §, i hvad den innehåller bestämmelse om rätt för tillträdare

att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen, afvika från hvad

presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 innehålla, i 4:de punkten

derom att angående prestgårdsbyggnaden skall förblifva efter 41 § af 1720

års resolution på allmogens besvär, i 9:de punkten om uppsättande af torp

på prestbords egor och i 13:de punkten om förbud för futurus successor

att med sitt bohag inflytta i prestgården innan nådårets förlopp.

Då på grund af 114 § regeringsformen rubbning i presterskapets privilegier

ej må ske utan kyrkomötets bifall, hemställer jag, att kyrkomötets

yttrande måtte inhemtas, huruvida kyrkomötet medgifver, att, utan hinder

af hvad nämnda punkter i privilegierna innehålla, nyssomförmälda stadganden

i 14, 23, 24 och 32 §§ i boställsordningen må varda gällande».

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter biföll

Hans Maj:t Konungen hvad departementschefen hemstält;

och skulle skrifvelse till kyrkomötet afiåtas med den lydelse

bilagan A vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Westerling.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

39

Kyrkomötets underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

nådiga skrifvelse angående förslag till ecklesiastik boställsordning

i hvad det rörer vissa punkter af presterskapets

privilegier in. in.

Till Konungen.

Sedan med anledning af särskilda framställningar af Rikets Ständer

den 28 januari 1863 och Riksdagen den 10 maj 1876 förslag till förordning

angående presterskapets boställen blifvit af utsedde komiterade till

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnadt, öfver hvilket förslag vederbörande sig

yttrat, samt derefter inom ecklesiastikdepartementet uppgjorts ett i vissa

hänseenden från de af komiterade föreslagna bestämmelser afvikande förslag

till ecklesiastik boställsordning, har Eders Kongl. Maj:t uti nådig skrifvelse

den 5 nästlidne september, med öfverlemnande af sistberörda förslag,

täckts inhemta kyrkomötets* yttrande, huruvida mötet medgåfve att, utan

binder af livad presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 i 4:de, 9:de och

13:de punkterna innehölle, de i boställsordningen föreslagna stadganden i 14 §

angående fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten å andra, klassens

bostadsboställen på landet, i 23 och 24 §§, såvidt de afsåge anläggande

af torp å boställe, och i 32 §, i hvad den innehölle bestämmelse om rätt

för tillträdare att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen, måtte varda

gällande.

I sammanhang med detta ärende har kyrkomötet till behandling förehaft

en inom mötet väckt motion, i syfte att nu gällande bestämmelser om

den församlingen åliggande skyldighet att bygga och till en del underhålla

vissa af prestgårdens laga hus måtte emot vissa vilkor upphöra att gälla.

Hvad nu först angår frågan om medgifvandet att, utan hinder af hvad

presterskapets privilegier i fjerde punkten innehålla, det i förslagets 14 §

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Map.ts Nåd. Proposition No 2.

upptagna stadgandet angående fördelningen af byggnads- och underhållsskyldigheten

å andra klassens — eller de för kyrkoherdarne afsedda —

bostadsboställen på landet måtte blifva gällande, finner kyrkomötet de

ändrade bestämmelser, som Eders Kongl. Maj:t föreslagit, i och för sig vara

ändamålsenliga, hvarför mötet icke har något att erinra mot att berörda bestämmelser

erhålla kraft af lag. Men då samtliga bestämmelser i 14 §

synas hafva ett nära samband med hvarandra, samt paragrafen i sin helhet

torde vara den vigtigaste i hela lagförslaget, anser sig kyrkomötet beträffande

denna paragraf böra anhålla att å nyo varda hördt, derest samma

paragraf icke skulle kunna af statsmagterna i alla delar godkännas.

Kyrkomötet anser sig vidare böra fästa uppmärksamheten derpå, att

under det 14 § angifver, huru byggnads- och underhållsskyldigheten skall

vara fördelad å andra och tredje klassens bostadsboställen i allmänhet, så

innehåller 67 § mom. 2 stadgande derom, att, der å viss ort eller för visst

boställe, i följd af särskild! stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig

grund, i fråga om hvem byggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller

om fördelningen af densamma, ett annat förhållande eger rum än som

öfverensstämmer med hvad derom i allmänhet varit stadgadt, hvad sålunda

hittills undantagsvis varit härutinnan gällande skall fortfarande tillämpas.

Detta senare, med 4:de punkten i privilegierna fullkomligt öfverensstämmande

stadgande kan vill uppenbarligen icke ändras eller uteslutas utan

kyrkomötets medgifvande, men enär 14 § innehåller allmängiltiga föreskrifter,

utan att deri göres någon hänvisning rörande de undantag, som

enligt 67 § kunna förekomma, torde följdrigtigheten bjuda, att det ifrågavarande

medgifvandet beträffande 14 § lemnas endast under förbehåll att

67 § 2 mom. icke ändras eller rubbas.

Vidkommande åter Eders Kong!. Maj:ts framställning i fråga om stadgande:^

i 23 och 24 §§, rörande anläggande af torp å boställe, och i 32 §,

om rätt för tillträdaren att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen,

har mötet icke funnit något att mot berörda stadganden erinra.

I öfverensstämmelse med hvad kyrkomötet sålunda anfört och på

grund af hvad i öfrigt i ärendet förekommit, får mötet i underdånighet

dels, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga skrifvelse,

anmäla:

l:o) att kyrkomötet — under förutsättning att någon ändring i 14 §

och 67 § 2 mom. uti förevarande förslag till boställsordning icke utan

kyrkomötets samtycke kommer att ega rum -— medgifver, att, utan hinder

af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 i 4:de punkten

innehålla, stadgandet i 14 § angående fördelning af byggnads- och under
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 41

hallsskyldigheten ä andra klassens bostadsboställen på landet må varda

gällande;

2:o) att kyrkomötet medgifver, att, utan hinder af hvad presterskapet-s

privilegier den 16 oktober 1723 i 9:de punkten innehålla, de i 23 § föreslagna

stadganden, såvidt de afse anläggande af torp å boställe, må''varda

gällande; och

_ d;° ) att kyrkomötet medgifver, att, utan hinder af hvad presterskapets

privilegier den 16 oktober 1723 i 13:de punkten innehålla, stadgandet i

32 § om rätt för tillträda^ att före tillträdesdagen inrymmas i halfva

husen må varda gällande;

dels ock, med anledning af den i ämnet väckta motionen, anhålla, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och under hvilka

vilkor den församling och presterskap åliggande skyldighet att bygga och

underhålla de ecklesiastika boställenas hus må kunna öfverflyttas till en

eller flera för ändamålet bildade kassor, samt derefter vidtaga''de åtgärder,

hvartill en dylik utredning kan föranleda.

Underdånigst

A. N. SUNDBERG.

A. H. Hallin.

Stockholm den 8 oktober 1888.

Bill. till Rihsd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

december 1888.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: herr Boven,

friherre von Otter,

von Krusenstjerna,

Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

Örbom, 0

friherre Akerhielm.

42:o.

Departementschefen statsrådet Wennerberg föredrog i underdånighet:

kyrkomötets underdåniga skrifvelse den 8 sistlidne oktober i anledning

af Kongl. Maj:ts nådiga framställning angående förslag till ecklesiastik

boställsordning i hvad det rörde vissa punkter af presterskapets privilegier

in. m.; och hade kyrkomötet i berörda skrifvelse dels med anledning af

Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga skrifvelse anmält:

att kyrkomötet, under förutsättning att någon ändring i 14 § och

67 § 2 mom. uti omförmälda förslag till boställsordning icke utan kyrkomötets

samtycke komine att ega rum, medgåfve att, utan hinder af

hvad presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 i 4:de punkten innehöll

e, stadgandet i 14 § angående fördelning af byggnads- och underhalls
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 2. 43

skyldigheten å andra klassens bostadsboställen på landet må varda gällande;
att

kyrkomötet medgåfve, att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier

den 16 oktober 1723 i 9:de punkten innehölle, de i 23 § föreslagna

stadganden, såvidt de afsåge anläggande af torp å boställe, må varda

gällande, och

att kyrkomötet medgåfve, att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier

den 16 oktober 1723 i 13:de punkten innehölle, stadgandet i 32 §

om rätt för tillträdare att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen

må varda gällande;

dels ock, i anledning af en vid kyrkomötet i ämnet'' väckt motion, anhållit,

det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och under

hvilka vilkor den församling och presterskap åliggande skyldighet att bygga

och underhålla de ecklesiastika boställenas hus kunde öfverflyttas till en

eller flera för ändamålet bildade kassor, samt derefter vidtaga de åtgärder,

hvartill en dylik utredning kunde föranleda.

Sedan föredragande departementschefen härefter erinrat om ärendets

föregående behandling samt om innehållet af det inom ecklesiastikdepartementet

uppgjorda förslaget till ecklesiastik boställsordning, anförde departementschefen

vidare:

»I afseende å de delar af detta förslag, hvilka i mera väsentlig mån

skilja sig från det af de utsedde komiterade uppgjorda, utbeder jag mig,

under åberopande af hvad inom högsta domstolen blifvit i fråga om vissa

af de af komiterade föreslagna stadganden anfördt, få närmare utveckla

min mening.

Såsom i särskilda inkomna anmärkningar öfver komiterades förslag

blifvit erinradt, torde badstuga och mälthus numera icke vara verkligt behöfliga

vid de boställen, förslaget gäller. Af denna anledning och för att,

såvidt lämpligen kunnat ske, minska antalet af de laga husen, har jag icke

bland dessa upptagit vare sig badstuga eller mälthus.

På sist berörda grund har jag äfven ansett, att å mindre boställen, i

stället för fårhus, der sådant ej enligt förslagets 5 § kan helt och hållet

uteslutas, må föreskrifvas endast i fähuset anbringad särskild fårkätte, äfvensom

att å bostadsboställe af tredje klassen må, utom de hus, som enligt

förslaget kunna äfven å boställen af öfriga klasser få saknas, jemväl följande

hus: visthus, brygghus, drängstuga, vagnshus och spanmålsbod, ett

eller flere, uteslutas, när de pröfvas kunna undvaras och lindring i byggnadsskyldigheten

är af behofvet påkallad.

1 fråga om hvem byggnads- och underhållsskyldigheten å komministrars

bostadsboställen å landet, i förslaget hänförda till tredje klassens

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

boställen, åligger, finnes för närvarande veterligen icke något allmänt gällande

stadgande. På grund häraf har denna skyldighet hittills ansetts

åligga boställshafvaren ensam å alla de komministersboställen, för hvilka

icke särskilda undantagsbestämmelser finnas. Obilligheten af en dylik anordning,

enligt hvilken den svagast aflönade klassen af presterlige boställshafvare

måst ensam ansvara för hela byggnads- och underhållsskyldigheten

å sina boställen, under det deras i regeln vida bättre aflönade embetsbroder,

kyrkoherdarne, lagligen åtnjutit den förmånen, att en ganska väsentlig

del af byggnads- och underhållsskyldigheten å kyrkoherdeboställena

skolat af församlingen utgöras, har länge varit insedd. Enligt inkomna

upplysningar har i åtskilliga delar af riket allmogen sjelf funnit berörda

obillighet så beaktansvärd, att den för sin socken frivilligt påtagit sig ifrågakomna

skyldighet å komministersboställen, stundom helt och hållet, stundom

till större eller mindre del. Andra fall förekomma, der församlingen

väl icke förpligta! sig att ansvara för fullgörande af omförmälda skyldighet,

men detta oaktadt af omständigheterna nödgats att särskilda gånger

verkställa erforderliga byggnader eller reparationer å komministersbostället

inom församlingen, sedan det visat sig omöjligt att af de medellösa boställshafvarne

framtvinga härtill behöfliga medel. I dylika fall har, såsom

naturligt var, mången gång, i följd deraf att nödiga åtgärder till husens

bevarande icke i tid vidtagits, kostnaden blifvit för församlingen vida

tyngre, än om uppkomna, i början jemförelsevis obetydliga, bristfälligheter

blifvit redan vid deras första uppkomst botade.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad presteståndet i sammanhang

med ett vid riksdagen 1862—1863 utarbetadt »förslag till ny byggnadsordning

för kyrkoherdeboställen i det öfriga riket utom Skåne» ifrågasatt,

föreslog kammarkollegium i sitt utlåtande af den 30 mars 1865, deri

icke någon ändring i denna del gjorts i utlåtandet af den 29 april 1867,

att deri föreslagna bestämmelser om att å kyrkoherdeboställe vederbörande

pastoratsbor skulle bygga och underhålla de s. k. bostadshusen, samt att

endast de s. k. ladugårdshusen borde byggas och underhållas af boställshafvaren,

skulle gälla till efterrättelse äfven i fråga om tredje klassens

boställen på landet och i pastorat, som bestå af stads- och landsförsamlingar

förenade.

I yttranden, som öfver detta förslag inkommit, hafva åtskilliga kyrkoherdar,

efter erinran hurusom enligt förslaget pastorernes byggnadsskyldighet

blefve för dem högre än förr, tillkännagifvit sig ingå på detta endast

för det fall, att församlingarna antoge förslaget beträffande byggnaden

å komministersboställen.

Från ett håll har tillika erinrats, hurusom den föreslagna skyldigheten

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

för församlingarna att bygga mangårdshusen å tredje klassens boställen ej

torde kunna motsägas, då den vore fullt motiverad af församlingarnas befriande

från åliggandet att bygga och underhålla pastorernes ladugårdar,

hvilka hus, såsom varande i hög grad utsatta för röta, vore vida kostbarare

att vidmagthålla än mangårdshusen.

De komiterade, som afgifvit förslaget af den 28 mars 1879, hafva i

denna fråga haft skiljaktiga meningar.

Åf flertalet är hemstäldt, att, med undantag för komministrars i stad

belägna bostadsboställen, der byggnads- och underhållsskyldigheten skulle

likasom nu åligga stadsförsamlingen, å öfriga bostadsboställen af tredje

klassen boställshafvaren skulle ensam bygga och underhålla de laga husen.

En af de komiterade, prosten Oscar Erl. Hake, åter har i detta ämne

yttrat:

''Det beslut, komiterade fattade och som finnes upptaget i förslagets

18 § 2 mom., att alla de, som innehade prestlägenheter hörande till tredje

ordningen efter komiterades klassifikation, skulle sjelfve bygga och underhålla

samtliga åbyggnaderna å sina boställen, har jag icke kunnat gilla,

och har ingalunda funnit mig öfvertygad af de andragna motiven, utan

måste mot detta beslut reservera mig, ehuru, som jag fruktar, till intet

eller ringa gagn.

Visserligen hafva församlingarna icke hittills varit lagligen förbundna

att bygga och underhålla några hus å sådana boställen, men detta är väl

icke något bindande skäl, hvarför de allt framgent — äfven under helt

förändrade förhållanden —- icke skulle blifva det. Då skulle de och vi

alle vara fria från alla nya skattebördor endast på den grund, att de äro

nya. Allmogen i åtskilliga delar af riket har insett obilligheten i detta

för deras svagast aflönade själasörjare tunga åliggande, samt ganska allmänt

sjelfvilligt åtagit sig hela byggnads- och underhållsskyldigheten af

dessa — likaväl som förhållandet är med kyrkoherdeboställena. De olägenheter,

som komiterade anse hafva uppkommit af skyldigheten för församlingen

att bygga och underhålla antingen alla eller en del af åbyggnaderna

å kyrkoherdeboställena, hafva säkerligen, der sådana uppstått, icke sin

grund i sj elfva skyldigheten, utan fastmer i det obestämda och tvetydiga

i lagstadgandet angående fördelningen af denna skyldighet mellan pastor

och församlingen — något, som man hoppas kunna undanrödja genom

denna nya författning, genom hvilken alla sådana frågor skulle blifva utredda,

så att skyldigheten å ömse sidor blefve bestämd, och inga ämnen qvarstå,

som gåfve anledning till tvist och oenighet. Och då detta blefve förhållandet

äfven beträffande komministers- och kapellpredikantsboställena, så

behöfde man icke befara, att dylika möjliga olägenheter skulle ökas genom

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

att bevilja åt innehafvarne af sådana lägenheter enahanda förmån i detta

hänseende som åt kyrkoherdarne.

Man menar, att en sådan hjelp för komministrar och kapellpredikanter

numera icke vore af nöden, sedan nya löneregleringen blifvit tillämpad,

hvarigenom de, oaktadt åliggandet att sjelfve bygga och underhålla husen

å sina boställen, likväl skulle hafva med de nya lönevilkoren sin anständiga

bergning. Sant är visserligen, att deras löner blifvit på de flesta

ställen förbättrad — dock icke genom ny tunga för församlingarna —

utan ofta på kyrkoherdarnes bekostnad, eller genom ändamålsenligare anordning

af lönens fördelning på de betalningsskyldige, dess utgående och

uppbörd. Men om denna förbättrade löneinkomst ändock kan bereda innehafvarne

under nuvarande tidsförhållanden eu anständig bergning, torde

vara högst tvifvelaktigt. Hela löneinkomsten för sådana embetsman är nu beräknad

och genom Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse bestämd till 1200 ä 1500

kronor i medeltal. (Enligt tab. n:r 1 vid kongl. reglementet för presterskapets

enke- och pupillkassa af den 6 nov. 1874 funnos dock 125 sädane,

som få åtnöjas med mindre än 1200, en som fått sig anslagna blott

500, en annan 540 kronor). När nu eu prestman, ofta efter en ganska

lång väntan, får en sådan beställning, och ännu oftare fortfarande har

skulder från den nu för tiden mycket dyra akademiekursen, Indika han

under sin adjunkt-tjenstgöring knappt förmått förränta, ännu mindre inbetala,

samt nu för flyttning och uppsättning af boställe måst i icke ringa

mån öka, kommer till en löneinkomst af 1200 kronor, och skall dermed

försörja sig, kanske med hustru och barn, föda och löna åtminstone eu

dräng och en piga, betala skatter till kronan och kommunen m. m. in. in. —

månne här kan blifva något öfver till räntor och amortering, till inköp af

några böcker för sina studiers öfvande o. s. v.? År väl detta anständig

bergning för en man, som skall hafva akademisk bildning, och som måste

hafva andra behof än en vanlig torpare och bonde? Jag behöfver väl

icke erinra om, huru de vid statens embetsverk anstälde vaktmästarne

hafva sig anslagen lön på 800 kronor eller mera, huru eu kustroddare har

900, huru den unge löjtnanten med några få veckors årlig tjenstgöring

tillträder en lön af 800 å 1000 kronor, huru den unge filosofie doktorn

genast vid elementarläroverket erhåller 1500 eller såsom lektor 2500 med

500 kronor förhöjning hvart femte år, huru kassörer och bokhållare hos enskilda

personer räkna sina löner i tusental. Jag påstår ingalunda, att deras

löner böra nedsättas, men jag tillåter mig blott fråga, om en komminister

eller kapellpredikant, som från årets första dag intill dess sista skall stå till

församlingens tjenst, och ofta måste anse den vunna befattningen såsom

sin lefnads verkningsmål, kan anses hafva sin anständiga bergning med

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

dessa 1200 kronor och med dem vara så aflönad, att han icke ens skulle

vara i behof af någon lindring i sina pålagor? Hvarifrån skulle han taga

medel, om han blefve ålagd uppföra nytt bostadshus eller ladugård?

Om församlingarna rätt uppskattade sin egen fördel uti att hafva en

värdig, nitisk och sjelfständig själasörjare, som icke vore genom alltför

svåra brödsorger och jordiska bekymmer nödtvungen att draga sin håg

och sitt sinne från sitt dyra kall, utan kunde med mera odelad uppmärksamhet

egna sin tid och sina krafter åt uppfyllandet af sina pligter mot

embetet och sin församling, så borde de sannerligen icke vägra eller med

ovilja åtaga sig denna lilla nya börda, som blefve föga känbar, när den

fördelas på hela pastoratets skattskyldige medlemmar, men är tryckande

tung att ensam bära för den skuldbelastade, fattige läraren eller hans enka

och barn.

Detta är ett yrkande, som rikets presterskap i allmänhet har framstält,

der det i denna fråga haft att yttra sig, och som många kyrkoherdar fästat

såsom vilkor, om de skulle underkasta sig den i ganska väsentlig

mån ökade byggnads- och underhållskostnad å sina egna boställen, som

enligt nya förslaget skulle drabba dem.

Kammarkollegium har ansett saken så billig och klar, att det enhälligt

och snart sagdt utan motivering i sitt underdåniga förslag till ny ecklesiastik

boställsordning antagit, att komministrar och kapellpredikanter skulle

i detta hänseende få enahanda förmån som kyrkoherdarne.

Min åsigt och mitt yrkande var derför vid frågans behandling inom

komitén, och är fortfarande, såsom efter min uppfattning grundande sig

på all billighet, att församlingarna skulle förpligtas att åt sina komministrar

och kapellpredikanter, på enahanda sätt såsom åt sina kyrkoherdar, bygga

och underhålla bostadshus jemte alla dertill hörande byggnader, men komministrar

och kapellpredikanter framgent såsom hittills hafva det åliggandet

att bygga och underhålla alla de öfriga åbyggnaderna; på grund hvaraf

såväl denna 18 §, som ock alla andra dermed sammanhängande stadganden

i förslaget skulle i denna syftning undergå nödiga förändringar.’

Rabes betänkligheter emot komiterades förslag i förevarande hänseende

hafva delats af samtliga de domkapitel och Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

hvilka i detta ämne särskildt yttrat sig, nemligen tio af domkapitlen

och tio af Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Af dessa hafva de fleste uttryckligen instämt i Rabes reservation, hvarvid

från en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande ytterligare erinrats, hurusom

Rabes skäl syntes vara desto mera talande, som de visat sig i många

fall omfattade af församlingarna sjelfva, samt nuvarande lagstiftning ledt

derhän, att på åtskilliga tredje klassens boställen icke några åbyggnader

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

funnits eller ännu funnes, så att svårighet åstadkommits att få berörda

embeten besatta, då förhållandet afskräckte sökande, som icke egde enskild

förmögenhet att nedlägga på boställenas bebyggande.

Två af de Kong! Maj:ts befallningshafvande, som i frågan yttrat sig,

nemligen Kong! Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs och Vesterbottens

län, hafva ansett församlingarnas ifrågakomna skyldighet böra än

vidare utsträckas, i det att Kong! Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs

län hemstält, att, såsom flerstädes redan skedde, församlingarna skulle utgöra

all byggnads- och. underhållsskyldighet på tredje klassens boställen,

samt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län föreslagit, att

hela byggnadsskyldigheten och en del af underhållsskyldigheten ålades församlingarna.

I kammarkollegii underdåniga utlåtande öfver komiterades förslag

yttras icke något vid nu förevarande paragraf, men föredraganden i kammarkollegium

har till protokollet anfört:

’Med kongl. förordningen den 11 juli 1862, angående allmänt ordnande

af presterskapets inkomster, afsågs att genom ändamålsenligare anordning

i afseende på lönens utgörande och uppbörd förenkla lönesättet,

samt att jemnare fördela befintliga lönetillgångar mellan de prester, som

voro anstälda inom samma pastorat, men den påbjöd icke förökade afgifter.

Den löneförbättring, som dervid må hafva kommit komministrar och deras

vederlikar till del, har således i allmänhet icke uppkommit genom ny tunga

för församlingarna. Löneregleringen torde icke heller i allmänhet hafva

utfallit så gynsamt för desse tjensteman, som komiterade synas förutsätta.

Och ej heller kan jag finna att församlings byggnads- och underhållsskyldighet

å deras boställen skulle föranleda större olägenheter, än dylik

skyldighet å kyrkoherdarnes boställen. Ostridigt torde i allt fall få anses,

att den byggnads- och underhållsskyldighet, som enligt komiterades förslag

kommer att åligga innehafvare af tredje klassens bostadsboställen på landet,

icke står i rimligt förhållande till deras löneinkomster. Och jag finner

så mycket mindre skäl att frångå kollega uti 1865 års förslag till

boställsordning framstälda åsigt i afseende å berörda skyldighets fördelning

mellan församling och boställshafvare, som en betydande lindring vid

byggnad och underhåll af prestgård måste anses hafva kommit dåvarande

byggnads- och underhållsskyldige till del genom lagen den 1 maj 1885.

Såväl på grund häraf, som af billighetshänsyn, får jag för min del förorda

nådigt bifall till komitéledamoten Rabes vid denna paragraf uti afgifven

reservation gjorda, af nära hälften af Konungens befallningshafvande

och flertalet af konsistorierna biträdda hemställan, att innehafvarne af

tredje klassens boställen på landet måtte medgifvas enahanda förmån i af
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kon yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

seende å deras bostadsboställens byggande och underhåll, som enligt komiterades

förslag tillkommer innehafvare af andra klassens boställen på landet.’

Vid ärendets behandling i högsta domstolen har, då innehafvare af

tredje klassens bostadsboställen å landet, med afseende å dem tillmätta

löneinkomster, icke torde kunna anses mägtiga att, utan församlingarnas

deltagande, uppföra och underhålla dessa boställens alla laga hus, hvilka

enligt förslaget skulle blifva ansenligt kostbarare än enligt hittills tillämpade

stadganden, och då skälig anledning syntes icke förefinnas att i fråga om

sådana boställen antaga annan grund för byggnads- och underhållsskyldighetens

fördelning, än som vidkommande andra klassens bostadsboställen

å landet föreslagits, högsta domstolen ansett, att äfven å tredje klassens

bostadsboställen å landet berörda skyldighet borde fördelas på enahanda sätt,

som i fråga om andra klassens dylika boställen blifvit vid 16 § 1 mom.

i komiterades förslag hemstäldt.

På sålunda anförda grunder har jag funnit byggnads- och underhållsskyldigheten

å tredje klassens boställen icke skäligen kunna åläggas boställshafvaren

i vidsträcktare mån än högsta domstolen hemstält; i följd

hvaraf förslaget i öfverensstämmelse härmed ändrats.

Emot den af komiterade uppgjorda tabell för fastställande af årsberäkning

äro åtskilliga anmärkningar framstälda.

Med afseende å de mycket olika förhållandena inom skilda delar af

riket, och då inom samma klass af boställen antalet hus, beträffande hvilka

byggnadsskyldigheten åligger boställshafvaren, kan för en boställshafvare

vara större än för en annan, är det, efter min tanke, icke möjligt att

erhålla en jemn och rättvis, af godtycke oberoende årsberäkning, derest

denna skall göras efter en gemensam, för hela riket gällande tabell. Frågan

har synts mig ej kunna fullt tillfredsställande ordnas på annat sätt,

än att för hvarje nybyggnad sarbete, för hvithet årsberäkning skall tillgodonjutas,

synerätten, efter de verkliga förhållandena å det boställe, der ärendet

förekommer, uträknar, huru många års fullgjord nybyggnadsskyldighet

berörda arbete faktiskt motsvarar. Med uteslutande af årsberäkningstabellen,

är derför intaget stadgande, att årsberäkning skall verkställas på

det sätt, att, då sådan ifrågakommer, synerätten uppskattar nybyggnadskostnaden

särskildt för hvart af boställshafvarens laga hus och fördelar

denna kostnad på det antal år, samma hus efter dess uppförande kan antagas

ega bestånd, innan nybyggnad deraf åtel- blir nödig, samt, efter det

härpå sammanräknats hvad på ett år belöper af den uppskattade nybyggnadskostnaden

för alla boställshafvarens laga hus, bestämmer årsberäkningen

efter förhållandet emellan det sålunda sammanräknade årliga nybyggnads
Bih.

till Rihsd. Prof. 1889. 1 Sand. 1 Afd. 9 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kong!.. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

beloppet och den byggnadskostnad, hvarför synerätten har att tillgodoföra

årsberäkning.

Så, t. ex., om årsberäkning skall ega rum för ett af en kyrkoherde

för en kostnad af 1,300 kr. nybygdt stall å hans boställe, der de laga

hus, hvilka han, utom stallet, har att- bygga och underhålla, äro: spanmålsbod,

redskapshus, fähus, fårhus, svinhus samt loge och lador, beräknar

synerätten, för hvart af dessa hus, huru mycket dess nybyggande må

anses kosta och huru lång tid detsamma bör, sedan det blifvit nybygdt,

antagas bestå, innan nybyggnad åter erfordras. Om synerätten då stannar

vid, att

stallet, som kostat.............

........ 1,300 kr., bestar i 50

år,

Sii

att deraf på

hvart

år belöper

kr

''26

—

spanmålsboden kostar.........

........ 1,200 » » » SO

22

22

22

22 22

2)

2> 22

22

15

—

redskapshuset » .........

........ 250 » >:> » 80

22

22

22

22 22

2)

2) 2)

22

3

12

fähuset » ....

........ 2,300 » » » 50

22

x>

))

)) 22

2)

2) 22

22

46

—

fårhuset » ........

........ 400 » » » 40

22

22

22

22 )>

2>

22 2)

22

10

—

svinhuset » .........

........ 240 » » » 30

22

22

2>

2) ))

))

22 22

22

8

—

logen och ladorna » ......

........ 1.750 b » b 80

D

5)

»

2) 22

2)

22 22

22

21

88

kr.

130

—

så befinnes, att af sammanlagda kostnaden för nybyggnad af alla pastors

laga hus belöper på ett år 130 kronor och att således stallets nybyggande

för 1,300 kronor bör honom tillgodoföras såsom fullgjord nybyggnad för

10 år.

Emot 25 § 3 mom. i komiterades förslag, innefattande att byggnadsbidrag,

så vidt säkerhet för detsamma hos domkapitlet stäldes, finge hos

boställshafvare innestå till hans afträde, men att domkapitlet eljest egde

att bidraget årligen infordra, samt att, om efterträdaren ville bidraget lyfta,

han, om så påfordrades, skulle derför ställa säkerhet, och att, om han det

ej gitte, medlen skulle stå hos domkapitlet, på hvars pröfning medlens

utbetalande skulle bero, är anmärkt, dels att domkapitlen, som redan hade

nog mycken och mångartad penningeförvaltning att jemte sina egentliga

åligganden ombesörja, syntes icka böra belastas jemväl med de dryga och

ansvarsfulla uppdrag, som förslaget här pålagt domkapitlen, dels att önskvärdt

syntes, om det i förslaget mycket anlitade borgenssystemet kunde

inskränkas, samt dels att föreskrift saknades om, att ifrågavarande medel

skulle göras räntebärande.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anmärkt och då i allmänhet det

torde för en boställshafvare, som har att utgifva byggnadsbidrag, vara

väsentligt lättare att för ett år i sender inbetala detsamma, än att- vid boställets

afträdande på en gång gälda sådant bidrag för åtskilliga år, har

jag ansett bestämmelserna härutinnan böra ändras, på sätt det inom ecklesiastikdepartementet

uppgjorda förslaget utvisar.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kolig!. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

27 § 2 mom. i komiterades förslag, angående godtgörelse för brandförsäkringsafgift

i vissa fall, har jag, på skäl som en af komiterade, f. d.

1 lärads höfdingen L. Norm, i afgifven reservation anfört, funnit böra i enlighet

med hans hemställan jemkas.

öfriga ändringar i föreslagna stadganden om brandförsäkring äro väsentligen

grundade på skäl, som af kammarkollegium härutinnan framhållits.

Enär torp eller fäbodehus vid åtskilliga boställen torde vara behöfliga,

har jag- funnit det böra stadgas, att, derest synerätt finner att på bostadsboställe

eller dermed i sambruk förenadt löningsboställe insynadt torp eller

fäbodeställe bör bibehållas eller att nytt sådant bör insynas, boställshafvaren

skall, såsom hittills lärer hafva skett, vara pligtig att derstädes

uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifvas.

Samma skyldighet har synts mig böra stadgas beträffande hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe, äfvensom angående redan insynad

qvarn. Deremot har det synts mig betänkligt och icke af behof

påkalladt att, på sätt en af de komiterade hemstält, i vidsträcktare mån,

än detta mitt förslag angifver, ålägga boställshafvare byggnads- och underhållsskyldighet

i fråga om hus, hvilka ej tillhöra de laga husen.

Beträffande befintliga hagmarker, för hvilka särskild plan till deras

ändamålsenliga skötsel må vara faststäld, har ansetts böra i författningen

intagas, att rödjning och vård af sådana marker skall ske i öfverensstämmelse

med berörda plan.

1 enlighet med hvad anmärkt blifvit, har, äfven i fråga om häfder!

af åker och äng, iakttagande dervid af viss kulturplan synts lämpligt.

Bestämmelser om fastställande af sådan plan hafva derför i förslaget införts.

Då emellertid dylikt fastställande af viss kulturplan icke synts behöfva

genast ske å de boställen, der innehafvaren redan vid tiden för

boställsordningens utfärdande infört ett ändamålsenligt brukningssätt, är

föreslaget, att omförmälda kulturplan skulle, utom i det fall att boställshafvaren

sjelf äskar sådan åtgärd, fastställas först när densamma pröfvades

behöflig.

På skäl, som af två bland komiterade i afgifna reservationer åberopats,

har näst efter 1 momentet i 34 § af komiterades förslag tillagts ett

nytt moment i enlighet med hvad bemälde reservanter hemstält.

Sista momentet af samma paragraf är ändradt i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad enligt kungörelsen om förvaltning af kronans

domäner den 10 november 1882 blifvit för dessa stadgadt.

Med anledning af hvad domänstyrelsen anmärkt angående 35 § i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kong!.. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 2.

komiterades förslag, är denna paragraf ändrad, väsentligen så som domänstyrelsen

hemstält.

Komiterades förslag i deras 37 § derom att boställshafvare skulle

under sin besittningstid vara oförhindrad att från boställe, förenadt med

jordbruk, bortföra stråfoder, när förbud deremot icke meddelats, har jag,

lika med flera myndigheter, som yttrat sig öfver förslaget, funnit vara" betänkligt.

Då emellertid dylikt bortförande i särskilda fall kan böra tilllåtas,

bär jag i stället föreslagit, att stråfoder icke må förr än vid afträdestiden

från sådant boställe bortföras utan att tillstånd dertill meddelats i

den ordning, förslaget närmare bestämmer, men att, om boställshafvare,

när han skall afträda bostället, har foder- öfver, och tillträdaren icke vill

det lösa efter pris, som, der öfverenskommelse härom icke annorledes

träffas, varder bestämdt af gode män, afträdare!! må bortföra, fodret.

Öfriga ändringar i denna paragraf äro grundade på skäl, som i högsta

domstolen åberopats.

Med anledning af den ändring, som af mig blifvit gjord i 30 § i

komiterades förslag har från deras 37 § uteslutits der intagen bestämmelse,

att året före afträdesåret minst eu åttondedel af åkerjorden skall

lemnas a träda; i fråga om hvilken bestämmelse flere anmärkningar blifvit

framstälda.

Vid de i samma paragraf föreslagna stadgande!! om att tillträdaren

skulle ega att om höstbruket draga försorg, och att afträdesåret skulle åt

tillträdaren upplåtas från den 15 februari nödiga förvaringsrum för spannmål,

foder och husgerådssaker, som han ville di tf öra, samt från den 14

mars nödiga hus för arbetsfolk och kreatur till vårbruket, äro jemväl åtskilliga

anmärkningar gjorda. Berörda, stadgande!! hafva synts kunna föranleda

till ledsamma förvecklingar; och då förhållandet beträffande höstbruket

lämpligare torde ordnas på sätt angående kronans domäner numera

är stadgadt och, i fråga om tillträdares behof att någon tid före tillträdet

ega att inrymmas i en del af husen, ett stadgande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad allmänna lagen i 16 kap. 5 § jordabalken med

afseende å landbo innehåller, lärer vara tillräckligt, har komiterades förslag

blifvit i sådant syfte ändradt.

Komiterades förslag om anställande af särskilda ständiga ombud för

att tillhandagå domkapitlen vid tillsyn å boställen har jag funnit icke

vara af behofvet påkalladt samt dessutom, då medel svårligen torde kunna

för närvarande erhållas till skälig aflöning åt dylika tjensteman, icke nu

utförbart; hvarför detta förslag af mig uteslutits.

På skäl, som häradshöfdingen Norm i afgifven reservation emot komiterades

förslag framhållit, har jag funnit befogenheten för ekonomiska

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

besigtningar icke böra utsträckas utöfver hvad Norm hemstält. T följd

häraf har jag i förslaget härutinnan, i stället för hvad komiterades flertal

ifrågasatt, infört Norins med nu gällande bestämmelser mera öfverensstämmande

förslag efter någon jemkning deraf. Detta har äfven föranledt

vissa ändringar i de föreslagna stadgandena om husesyner.

Med den begränsning, hvilken ekonomisk besigtning sålunda enligt

min åsigt bör erhålla, har det af komiterade i deras 46 § 2 mom. intagna

medgifvande för förrättningsmannen att påkalla biträde af byggnadskunnig

person och skogstjensteman synts icke erforderligt.

I mom. 1 af 56 § i komiterades förslag är af skäl, som domänstyrelsen

åberopat, ändring i enlighet med dess hemställan gjord i den

föreslagna bestämmelsen om skogstjenstemans förordnande att biträda vid

af- och tillträdessyn.

Att, såsom komiterade föreslagit, belasta domkapitlen med att till syn

låta kalla samtliga vederbörande parter, har jag icke funnit vara behöflig!

Med anledning af hittills ej sällan förekommande tvister är i förslaget

uttryckligen infördt, att årsberäkning för nybyggnad ej må bestämmas vid

laga syn utan endast vid af- och tillträdessyn, då en efterträdande boställshafvare

har tillfälle att bevaka sin rätt härutinnan.

På hemställan af domänstyrelsen och kammarkollegium hafva i de

föreslagna stadgandena om hvad vid af- och tillträdessyn skall iakttagas

tillagts vissa bestämmelser angående undersökning af skogsskötsel och

dermed sammanhängande ämnen.

Då, på sätt anmärkt blifvit, den af komiterade föreslagna tid af sex

dagar, inom hvilken, efter afstötande af ekonomisk besigtning eller husesyn,

nödiga exemplar af instrument deröfver skulle vederbörande tillhandahållas,

synts alltför knapp, helst när flere förrättningar i omedelbar följd

hållas, har berörda tid blifvit utsträckt till fjorton dagar.

Särskild redogörelse för eu del i komiterades förslag verkstälda redaktionsförändringar

torde icke vara behöflig.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om

antagande af omförmälda, inom ecklesiastikdepartementet uppgjorda förslag

till ecklesiastik boställsordning.

Vidare och då den af kyrkomötet i dess underdåniga skrifvelse framstälda

begäran om utredning i syfte att befria såväl församling som presterskap

från byggnads- och underhållsskyldighet af boställshusen synes

mig mycket fruktansvärd, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

anbefalla kammarkollegium att efter vederbörandes hörande verkställa utredning,

om och under hvilka vilkor den församling och presterskap ålig
Bih.

till Riksdagens Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft. 8

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

gande skyldighet att bygga och underhålla de ecklesiastika boställenas hus

må kunna öfverflyttas till en eller flere för ändamålet bildade kassor, samt

med underdånigt utlåtande i ärendet till Eders Kongl. Maj:t inkomma.»

Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till hvad departementschefen

hemstält.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad

departementschefen hemstält; och skulle proposition till

Riksdagen aflåtas med den lydelse bilagan B. vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Carl Tornérhielm.

STOCKHOLM, TVÄR HASGG8TRÖMS BOKTRYCKERI, 1889.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1889:47 Memorial, i anledning af Första Kammarens dterremiss af första punkten i utskottets utlåtande n:o 24 öfver dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till eckle s. 1 i texten