Sök i Ratio Lex

Angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna

254 sidor, varav 223 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 223 av 254 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1890:17, Angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

N:o 17.

Kong!,. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, angående ändrade

bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken

och pedagogierna; gifven Stockholms slott den 7

februari 1890.

Under hänvisning till innehållet af bilagda statsrådsprotokoll öfver

ecklesiastikärenden vill Kong! Maj:t på grund deraf föreslå Riksdagen att

medgifva:

1) att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas

eu läkare för att utöfva tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd

och biträda rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna vid

läroverket; samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljusoch

vedkassa 1 krona om året för hvarje under höstterminen närvarande

lärjunge, dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor,

vid de femklassiga 100 kronor;

2) att lärjungarne vid de allmänna läroverken må från och med vårterminen

1891, utom förut bestämda afgifter, åläggas en terminlig, till

statsverket ingående afgift till belopp af 20 kronor för lärjunge i fjerde

och femte klassen samt af 30 kronor för lärjunge i sjette och sjunde

klassen, dock med den inskränkning, att lärjunge, som intagits i den afdelning

af Jakobs läroverk, der olika årsklasser undervisas tillsammans,

må befrias från all terminsafgift, samt att, enligt de närmare bestämmelser,

som af Kong! Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angifna grunder fastställas, medellöse lärjungar till högst femton

procent och mindre bemedlade till högst tjugu procent af hela när
Bih.

till Riksd. Prot. 18.90. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

varande lärjungeantalet må kunna befrias, de medellöse från afgiftens

hela och de mindre bemedlade från dess halfva belopp;

3) att — under förutsättning, att lästiden så utsträckes, att lärarnes

tjenstgöringstid kommer att uppgå till 40 veckor om året — löneförmånerna

för såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid de högre och

femklassiga allmänna läroverken må bestämmas att från och med år 1891

utgå med belopp, på sätt och under vilkor, som i statsrådsprotokollet finnas

upptagna;

4) att — under förutsättning af kyrkomötets bifall — de prebendehemman

och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som äro

lärarne vid de allmänna läroverken på lön anslagna, må, i den mån det

kan ske utan förnärmande af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning

uti enskildes genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till

statsverket indragas;

5) att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de lägre allmänna

läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifvet med afseende

på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken; samt

att, då till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar

ordinarie läraretjenst, denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock att

den, som dertill utnämnes, skall, när förre innehafvare]) återtager utöfningen

af densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det läroverk, Kong!.

Maj:t med afseende på förekommande omständigheter kan finna skäligt

bestämma;

6) att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de

ordinarie ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1893, nemligen:

enklassiga pedagogierna i Öregrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter,

Falkenberg, Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Lljo, Hedemora,

Grenna, Kungelf, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga allmänna

läroverken i Vernamo och Ronneby;

att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare

må uppföras å indragningsstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande

ordinarie stat dem tillkomma;

att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet

må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn till såväl

läroplan och lästid som lärarnes aflöning;

7) att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby,

Alingsås, Askersund, Sala, Sölvesborg, Trelleborg, Engelholm, Marstrand,

Strömstad, Amål, Filipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga

pedagogierna i Södertelge, Köping och Nora; samt enklassiga

pedagogien i Simrishamn må ombildas till lägre allmänna läroverk med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

tre ämneslärare ocli sådan organisation, som i statsrådsprotokollet närmare

angifvits; under vilkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

erforderliga och lämpliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning

åt rektor;

att under samma vilkor, som i föregående moment nämnts, ett nytt

lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare ma upprättas i Motala; °

att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg ma ombildas

till lägre allmänna läroverk med 4 ämneslärare; under vilkor att

vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende på

undervisningslokaler och rektorsbostad, som stadgats beträffande dylikt

läroverk med tre ämneslärare;

/ att vederbörande kommunalstyrelse ma i sammanhang med beslutet

om förbemälda vilkors uppfyllande afgöra, dels enligt hvilkendera bildningslinies

undervisningsplan läroverket bör inrättas, dels huruvida qv i Tillgå

lärjungar må, i mån af utrymme, vid läroverket mottagas,

att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare

må utgöras af: en rektor med en aflöning af. 3,500 kronor, deraf

1,000 kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor

efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad; en

adjunkt med vanlig adjunktsaflöning; en kollega med lön af 2,000 kronor

jemte två ålderstillägg å 250 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10

års väl vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor;

en gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och tjenstgöringsskyldighet

af 4 timmar i veckan; samt en teckningslärare med ett arfvode af 500

kronor och undervisningsskyldighet af 7 timmar i veckan; äfvensom att

vid hvarje läroverk af detta slag må anställas en skolkare med arfvode

af 50 kronor jemte samma afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkarne

vid öfriga allmänna läroverk;

att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna läroverk

med 4 ämneslärare må gälla samma bestämmelser som vid läroverk

med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen ökas med en

adjunkt;

att rektorerna vid de i de föregående momenten afsedda läroverken

må tillsättas på förordnande under viss tid samt att samtlige lärare vid

ett dylikt läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller

förändras, öfvertaga den tjenstgöring, som Kong! Maj:t kan finna skäl

dem anvisa; samt

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogi,

som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit verk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

ställas eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som

hittills till dem utgått;

8) att profarskurs för blifvande lärare å den praktiska linien samt

vid allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid Jakobs

femklassiga läroverk i Stockholm, samt att nämnda läroverk må på för

ändamalet ^erforderligt sätt ombildas och dervid följande ändringar ined

afseende på lärarepersonalen och dess aflöning vidtagas, nemligen: att

rektor erhåller samma löneförmåner som rektorerna vid högre läroverk,

att ämneslärarnes antal ökas med 3 adjunkter, att teckningsläraren till—

lägges samma aflöning, som åtföljer teckningslärarebefattning af 3:dje

klassen vid högre allmänt läroverk, samt att gymnastiklärarebefattningen

indrages, äfvensom att en skolläkare må der anställas med ett årligt arfArode

af 100 kronor utom den afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkare

vid öfriga allmänna läroverk;

9) att rektor och ^ öfningslärare vid läroverket i Haparanda må erhålla

samma löneförmåner som rektor och öfningslärare vid femklassiga

läroverk;

10) att undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må

meddelas äfven å latinlinien;

11) att undervisning a reallinien må meddelas vid högre latinläroverket

a Södermalm äfven i sjette och sjunde klasserna samt vid högre lärovei’ket

i Nyköping äfven i sjunde klassen, men vid högre läroverket i Strengnäs

blott till och med femte klassen;

12) att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs

samt en lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna läroverket

i Vesterås må indragas, sedan innehafvarne öfverflyttats till andra

allmänna läroverk;

1>>) att i den man tillgångar blifva disponibla genom tillämpning

af föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk — utom förut

nämnda,, följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen: i Stockholm:

vid högre latinläroverket å Norrmalm en gymnastiklärarebefattning

samt å en för samtliga under direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

lydande läroverk gemensam stat tre lektors- och femton

adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Nyköping en lektorsbefattning;

vid högre läroverket i Malmö en lektorsbefattning; vid högre läroverket''i

Helsingborg två lektors- och två adjunktsbefattningar; vid högre realläroverket

i. Göteborg en lektors- och tre adjunktsbefattningar; vid högre läroverket

i Karlstad tre adjunktsbefattningar; samt vid högre läroverket i

Umeå en lektorsbefattning; dock hvad lärarebefattningarna vid läroverket

i Helsingborg angår, med vilkor att stadsfullmägtige derstädes åtaga sio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

att med det bidrag, som möjligen kan erhållas af stiftets byggnad skassa

och läroverkets enskilda byggnadsfond, tillhandahålla läroverket erforderliga

och ändamålsenliga undervisningslokaler äfvensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

14) att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk

examen, som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning vid

högre allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter

för att kunna till lektor utnämnas, må ega, rätt att vid årsberäkning för

uppflyttning i högre lektorslönegrad räkna sig till godo den tid han från

och med året näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda,

med nit och skicklighet vid allmänt läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad

rektor, såsom vikarierande lektor eller med en tjenstgöring väsentligen lika

med den, som åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må

ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad

den tid utöfver tio år, som han varit berättigad att räkna för uppflyttning

i högre adjunktslönegrad;

att öfnirigslärare, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie

öfningslärarebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till godo

för uppflyttning i högre lönegrad den tid han från och med året näst

efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort såsom

vikarierande öfningslärare med full tjenstgöring vid högre allmänt läroverk,

dock med undantag för de två första åren af hans så beskaffade

verksamhet; samt att tjenstgöring vid lägre allmänt läroverk härvid äfven

må tagas i betraktande sålunda, att två års tjenstgöring vid lägre läroverk

må räknas lika med ett års tjenstgöring vid högre läroverk;

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet och

sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst, åtnjuta

samma rätt till lönetursberäkning, som genom kong! kungörelserna den 29

maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda

läroverk;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1858 angående rätt

till lönetursberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter det,

under hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts erhållande

förminskar den rätt till uppflyttning, lärare eljest skulle hafva

haft för likartad tjenstgöring;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående

rätt för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo

den tid, under hvilken lian, efter det han undergått filosofie kandidatexamen,

såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementar
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

läroverket använd, dock med undantag för de tre första åren af hans så

beskaffade verksamhet, må upphöra att vara gällande för andra än dem,

som redan nu hafva rätt att räkna sig denna förmån till godo;

15) att, med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare

och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och, hvad

angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten eller som

utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyldighet att

vid uppnådda 65 lefnadsår och minst So tjenstår med oafkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Kong!

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst SO tjenstår, skola under i öfrigt enahanda vilkor

och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma

rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension, som näst

föregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i

minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det varder

behörigen styrkt, att anledning icke förefinnes till antagande, det han eller

hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning före

uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande under sin återstående

lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken pension

skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad i lön och tjenstgöringspenningar,

utgå med ett belopp lika med hela lönen, om han eller

hon befinner sig i annan lönegrad än den högsta, men för den, som

redan uppnått högsta lönegraden eller innehar tjenst, för hvilken inga

lönegrader finnas, så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder felande

tjenstår afdrages eu procent af lönen, dock icke mer än tio procent, samt

för lärare eller lärarinna, hvars aflöning icke är på förenämnda sätt fördelad,

skall utgå med ett mot tre fjerdedelar af lönen svarande belopp,

minskadt med en procent för hvarje tjenstår, som felas i pensionsåldern,

dock icke öfver tio procent;

16) att ingen förändring eger rum i afseende å anslagen till djeknepenningersättning

och till ersättning för förlorad helgonskyld, men att

anslaget till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk må upptagas

å ordinarie stat till enahanda belopp, hvarmed det förut varit uppfördt

å extra stat, eller 6,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

17) att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp

af 7,000 kronor och äfven kunna användas till bestridande af andra kostnader

för biblioteken;

18) att af anslaget till skrifbiträden åt rektorer bidrag må kunna

utgå icke blott åt rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk i

Stockholm utan äfven åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten

med ett synnerligen stort lärjungeantal, samt att detta anslags belopp ma

höjas till 12,000 kronor;

19) att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden

och oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages å

ordinarie stat till 175,000 kronor, eller 20,000 kronor mindre än det sammanslagna

belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels å ordinarie,

dels å extra stat uppförda;

20) att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt

gymnastiklärare samt till befrämjande af vapenöfningarna må uppföras ett

anslag af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare och ledare

af skolungdomens fria lekar samt till anskaffande af ammunition för målskjutning

m. in.;

21) att anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare nedsättes till

ett belopp af 28,000 kronor;

22) att anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de

allmänna läroverken må höjas till 28,000 kronor;

23) att till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskildt

vid de läroverk, der profårskurs är inrättad, må uppföras ett anslag

af 4,000 kronor;

24) att — under förutsättning deraf, att samtliga pedagogier, vid

hvilka högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie

anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor ma nedsättas med 57,511

kronor, eller till 5,036 kronor; samt

att aflöningen till de på nämnda pedagogiers stat qvarstående lärare

må utgå af anslaget till de allmänna läroverken;

25) att Riksdagen, i stället för hittills å extra stat utgående anslag

till allmänna läroverken 382,975 kronor och till pedagogierna 8,750 kronor

samt det till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till

pedagogier och folkskolor 57,511 kronor, ville för betäckande af kostnaderna

för den nya normalstaten, beräknade till 2,606,750 kronor, för ålderstillägg

åt lärarne enligt nya staten, beräknade för år 1891 till 782,550

kronor, samt för de i punkterna 16— 23 omnämnda särskilda anslagen till

de allmänna läroverken, uppgående tillhopa till 308,951 kronor 43 öre,

bevilja en förhöjning af nuvarande ordinarie anslag till de allmänna läro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

verken med ett jemnadt belopp af 790,809 kronor, dock att, alldenstund

af befintliga reservationer å nämnda anslag kan under år 1891 för ändamålet

utgå 78,573 kronor, sagda förhöjning må i riksstaten för år 1891

upptagas till allenast 712,236 kronor, kommande alltså, under förutsättning

af Riksdagens bifall såväl till hvad nu föreslagits som till den i

Kong!. Maj:ts proposition n:o 1 gjorda framställning angående ersättning

af statsverket för eu till indragning föreslagen fond vid allmänna läroverket

i Karlstad, sammanlagda beloppet af anslagen till allmänna läroverken

att i 1891 års riksstat uppgå till kronor 3,579,782.

26) att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskrifva, af reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken må användas

ett belopp af högst 15,000 kronor årligen till understöd åt enskilda

läroverk; samt

27) att den inkomst af terminsafgifter, som kommer att till statsverket

inflyta, må i riksstaten för år 1891 upptagas bland statsverkets inkomster

under benämningen »skolafgifter» och beräknas till ett belopp af

263,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. Wennerberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

februari 1890.

Närvarande:

o

Hans excellens herr statsministern friherre Akerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Otter,

Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll och

Wikblad.

Departementschefen, statsrådet Wennerberg yttrade:

Den af Eders Kong! Maj:t den 14 februari 1887 beslutade och till

då församlade Riksdag aflåtna nådiga proposition angående ändrade bestämmelser

med afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna

hann icke af samma Riksdag behandlas före dess upplösning. Jag anhåller

derför i underdånighet att ånyo få inför Eders Kong]. Maj:t genomgå de

handlingar, som rörande detta ärende då föredrogos och främst det betänkande,

som den 25 augusti 1884 afgafs af en den 20 oktober 1882 tillsatt

komité med uppdrag »att undersöka den nu varande organisationen af läroverken

för meddelande af elementarundervisning samt afgifva de yttranden

och förslag, hvartill en sådan undersökning kunde föranleda» jemte de med

anledning af nämnda betänkande infordrade utlåtanden och yttranden af

vederbörande myndigheter; vidare de i statsrådsprotokollet för den 14

Bill. till Rilcsd. Prat. 18.90. 1 Sam. 1 Afd. 8 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

februari 1887 under lit. c)—z) upptagna handlingar; samt slutligen följande

sedan dess inkomna:

1) framställning af domkapitlet i Linköping angående ökadt anslag

till stifts- och läroverksbiblioteket derstädes;

2) framställning af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

angående upprättande af fullständig reallinie vid högre latinläroverket

å Södermalm;

3) petition af åtskilliga musiklärare vid allmänna läroverk angående

likstäldhet i löneförmåner med öfriga öfningslärare vid dylika läroverk;

4) petitioner, ingifna af åtskilliga ordinarie lärare vid allmänna läroverk

angående nådig framställning till Riksdagen om en efter tidsförhållandena

lämpad lönereglering;

5) petitioner, ingifna af åtskilliga extra och vikarierande ämneslärare

vid allmänna läroverk, angående förbättring af deras lönevilkor;

6) petition af stadsfullmägtige i Sölvesborg angående bibehållande af

allmänna läroverket derstädes;

7) ansökan af föreståndaren för f. d. Beskowska skolan, L. Lindroth,

om understöd af statsmedel för nämnda skola; samt

8) ansökan af föreståndaren för Praktiska Arbetsskolan för barn och

ungdom, K. E. Palmgren, om årligt anslag till berörda skola. •

Efter att hafva redogjort för dessa handlingars innehåll yttrade departementschefen

vidare:

Den 30 januari 1873 beslöt Eders Kongl. Maj:t på min föredragning

nådig proposition till Riksdagen angående förändrad anordning i vissa

delar af rikets elementarläroverk Denna proposition bifölls i nästan alla

delar åt samma års Riksdag. Åt en komité af framstående och i undervisningsväsendet

väl bevandrade män uppdrogs derefter utarbetandet af

ett förslag till stadga för rikets allmänna läroverk, hvilket till ecklesiastikdepartementet

aflemnades i december 1874 och sedan till trycket befordrades.

Detta förslag gaf och gifver ännu i väsentliga punkter ett noggrant

och fullständigt uttryck åt de åt mig då föreslagna, af Eders Kongl.

Maj:t och Riksdagen gillade anordningarna rörande de allmänna läroverken.

Det vardt emellertid icke mig gifvet att på grund af detta förslag i

underdånighet tillstyrka Edei’s Kongl. Maj:t utfärdandet af nådig stadga

för rikets allmänna läroverk. Först 1878 påbjöds en sådan, som väl till

största delen stödde sig på de 1873 af Konung och Riksdag godkända

grunder, men som i flera och vigtiga punkter dels alldeles frigjorde sig,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

dels väsentligen afvek från desamma. Så t. ex. lemnades utan afseende

den 1873 antagna bestämmelsen om läsårets förlängning, utan hvilken

1873 års förslag måste förfela sitt syfte, så ock den om kursafslutningama,

Indika, ehuru till form och innehåll noggrant bestämda i 1874 års

förslag till skolstadga, i den nu gällande stadgan —- om de der skola anses

vara upptagna — så ändvats och förkrympts, att de icke kunnat verka

hvad som med dem afsetts, utan snarare åstadkommit motsatsen.

Mot den nuvarande organisationen af de allmänna läroverken i vårt

land hafva tid efter annan från olika håll framstälts anmärkningar; och

om än å ena sidan många af dessa varit af den beskaffenhet, att man icke

bort tillmäta dem synnerlig vigt, kan det å andra sidan svårligen förnekas,

att åtskilliga verkligen varit grundade på goda skäl. Härmed vare emellertid

ingalunda medgifvet, att vårt skolväsende på senaste tider inslagit

på origtig väg. Tvärt om anser jag det vara otvifvelaktigt, att de väsentligare

reformer i de svenska undervisningsförhållandena, hvilka, påbörjade

1873, tingo kraft af gällande lag i 1878 års stadga för rikets allmänna

läroverk, måste betraktas såsom framsteg, utan att derföre, såsom ännu

ej tillräckligt pröfvade eller fullt tillämpade, innebära förvissning om läroverksfrågans

snara och lyckliga lösning. Det påbörjade utvecklingsarbetet,

liksom hvarje sådant, har vissa stadier att genomgå, och det är i allmänhet de

första, som förorsaka de största svårigheterna och fordra mesta ihärdigheten.

Att 1878 års skolreform icke i alla delar motsvarat de måhända

alltför störa förhoppningar, som af mången fästes vid densamma, må icke

lända till en förkastelsedom öfver densamma i allmänhet. Besinnar man,

att mycket af det nya, som då infördes, var förut praktiskt opröfvadt och

derför blef med osäkerhet handhafdt, bör det icke väcka förvåning, om

erfarenhetens dom, då den med skäl utfallit ogillande i fråga om den eller

den enskildheten, äfven känt sig frestad att utan skäl sträcka sig längre.

Hufvudfrågan är alltid, då det gäller uppnåendet af eller, rättare, närmandet

till ett mål, så stort och aflägset som bästa sättet för ungdomens

uppfostran till bildade medborgare, huruvida sträfvande! i dess helhet befunnits

gå i den rätta rigtningen; och att det gjort detta i vårt land, derom

är jag förvissad och hemtax ytterligare stöd för denna min åsigt från de

kraftiga och likartade pedagogiska bemödanden, som i alla Europas kulturländer,

synnerligen under det sista decenniet, gjort eller sökt göra sig gällande.

Men om också vägen till målet är den rätta, så följer ej deraf, att hvarje

sätt att framgå på densamma är det ändamålsenligaste. För att i möjligaste

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

man tidigt finna detta sätt, fordras en ständig uppmärksamhet på gifna

förhållanden, eu ständig pröfning af erfarenhetens utsagor och på grund

häraf en ständig förbättring af enskildheterna i hvarje skolorganisation,

såväl varande som kommande.

Eders Kong!. Maj:t har med hänsyn till detta ständiga behof af förbättringar,

tid efter annan och senast den 20 oktober 1882, uppdragit åt

sakkunniga personer att undersöka organisationen af rikets allmänna läroverk

samt afgifva de yttranden och förslag, hvartill eu sådan undersökning

kunde föranleda. Sedan den under nyssnämnda dag tillsatta komité den

25 augusti 1884 inkommit med underdånigt betänkande, och efter det

att talrika myndigheter fatt öfver detta betänkande afgifva infordrade utlåtanden,

afgafs den 14 februari 1887 af dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

ett förslag angående ändrade bestämmelser med afseende på

de allmänna läroverken och pedagogierna, hvarefter Eders Kongl. Maj:t

härom aflat nådig proposition till den då församlade Riksdagen. Enär

likväl Riksdagen detta år upplöstes före den vanliga tiden, hann denna

proposition icke då komma under ompröfning, och densamma har icke

heller sedermera under samme departementschefs tid kunnat ånyo föreläggas

Riksdagen.

Att utan vidare åtgörande nu tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att aflåta

samma proposition som år 1887 har jag icke ansett mig kunna, oaktadt jag

i de flesta punkter ansluter mig till de åsigter, som af dåvarande departementschefen

uttalades. Men da jag i andra och vigtiga afseenden anser

hans förslag innebära dels ett upphäfvande af hvad Eders Kongl. Maj:t

och Riksdagen ar 1873 godkänt, dels ock en tillbakagång till principer,

hvilka da förkastades, och da dessutom i några andra fall jag nödgas

uttala antingen en afvikande eller en något bestämdare uttryckt mening,

anhåller jag i underdånighet att nu få afgifva de förslag till ändrade

bestämmelser rörande undervisningen vid de allmänna läroverken, dem jag

funnit nödiga, och att dervid få följa ordningen i den uppställning af de

särskilda punkterna, som af förre departementschefen iakttagits, samt att

det må tillåtas mig, att vid dem af dessa punkter, i hvilka jag med honom

instämmer, hänvisa till den motivering, som han i anförandet till statsrådsprotokollet

afgifvit.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet för ecklesiastikärenden den

14 februari 1887 föreslår dåvarande departementschefen först inrättandet

af en så kallad praktisk bildningslinie. Eders Kongl. Maj:t torde tillåta,

att jag senare upptager denna punkt till ompröfvande och nu först vänder

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

mig till den i nämnda statsrådsprotokoll gjorda granskning af det omfattande

utlåtande angående organisationen af rikets allmänna läroverk,

hvilket af den sist tillsatta läroverkskomitén framstälts. och som hufvudsakligen

innehåller följande förslag:

]) att grekiskan må blifva obligatorisk på den klassiska linien; ^ItkskomMs

2) att i följd häraf den hittills varande halfklassiska linien må indragas: fardag.

3) att, till ersättning för denna sistnämnda, latin må införas såsom

valfritt ämne på realliniens "högre stadium;

4) att på den klassiska linien, såsom hittills, latinet må inträda i 4:de

klassen, franskan i 5:te och grekiskan i nedre 6:te klassen;

5) att på reallinien franskan må inträda i 4:de klassen och engelskan

i nedre 6:te klassen;

6) att undervisningen i tyskan å båda linierim må upphöra med öde

klassen;

7) att nuvarande lärokurser i allmänhet må förbli oförändrade;

8) att timtalet i hvarje vecka för den obligatoriska undervisningen i

skolan må minskas;

9) att den valfria undervisningen i latin å reallinien må meddelas

utom skemat 3 timmar i veckan i 6:te klassens båda .afdelningar och 2

timmar i hvardera af delningen af 7:cle klassen, dock att för dem, som deltaga

i denna undervisning, befrielse må kunna lemnas från engelska eller

kemi eller teckning eller engelska och teckning eller kemi och teckning;

10) att nämnda valfria latinkurs må omfatta ko) det allmännaste af

formläran och syntaxen till sådan omfattning, att en lättare text kan öfversättas

med tillhjelp af ordbok; 2:o) öfversättning af valda delar af Cornelius

samt dessutom en bok i Caesar eller något motsvarande pensum i

Curtius eller Sallustius;

11 )■ att engelskan såsom hittills må å klassiska linien utgöra valfritt

ämne utom skemat i 7:de klassen;

12) att hebreiska språket icke längre må höra till de ämnen, hvari

undervisning valfritt meddelas i skolan;

13) att sångundervisningen bör vara obligatorisk för läroverkets fyra

nedersta klasser med en nndervisningstimme i veckan för hvarje klass,

hvarvid dock sångläraren bör ega att befria dem, som sakna öra och

fallenhet för musik, hvaremot sångundervisningen må blifva helt och hållet

valfri från och med öde klassen med minst en undervisningstimme i

veckan;

14) att gymnastik dagligen bör öfvas med alla lärjungar, dock med

den jemkning, som i vissa klasser kan anses böra ifrågakomma, om vapenöfning

skall anställas på gymnastiktiden;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

15) att mindre äri 3 timmar i veckan icke får vid något läroverk

anslås till gymnastik och vapenöfning för hvarje klass;

16) att gymnastiköfning alltid skall fortgå minst eu half timme, oberäknad

den tid, som åtgår för af- och påklädning samt för in- och utryckning;
17)

att läroverket bör bereda lärj un garn e tillfälle att under tillräcklig

tid hvarje dag öfva lekar under lämplig tillsyn;

1%) att rektor bemyndigas att, efter samråd med skolläkaren och

gymnastikläraren, för svagare lärjungar, der så lämpligen kan ske, anordna

särskilda, för dem lämpade gymnastiklektioner en half timme dagligen;

19) att för de egentliga s. k. militäröfningarna må användas minst

48 timmar, oberäknad tiden för målskjutningsöfningar och utmarscher, som

fortfarande böra förekomma, samt att dessa timmar må på lämpligt sätt

fördelas på 3 till 6 veckor vid höstterminens början, under hvilken tid

inga gymnastiköfningar för 6:te och 7:de klasserna böra ega rum och

samma inskränkning i lästiden som hittills skall göras;

20) att det hemarbete, som af skolan ålägges lärjungarne, icke må

öfverstiga:

-i

lista

klassen

7

timmar

i

veckan

i

2: dra

»

9

»

»

»

i

3:dje

»

10

))

»

))

i

4:dje

))

13

))

»

»

i

5:te

))

15

»

»

))

i

6:te

))

20

))

»

))

i

7:de

»

27

»

»

»

21) att läsåret förlänges till högst 39 veckor, deri inberäknade högst

12 dagars ledighet vid påsktiden och 4 dagars lof vid pingsten samt

den tid, som för vissa lärjungar kan upptagas af inträdes- och flyttningspröfningar;
22)

att de skriftliga profven till mogenhetsexamen för den klassiska

linien ma utgöras af a) en uppsats på modersmålet, b) en öfversättning

från svenska till latin, c) en öfversättning från latin till svenska, d) eu

öfversättning från svenska till franska eller tyska; samt att lärjunge för

att till muntlig examen admitteras bör vara godkänd i minst tre af dessa

prof och bland dessa alltid för uppsatsen på modersmålet, under det att

dock äfven lärjunge, som godkänts för uppsatsen på modersmålet och

endera af de latinska skrifningarna, må kunna få tillträde till den muntliga

examen, om minst två tredjedelar af lärarne i läroverkets högsta klass

förena sig härom;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

23) att de skriftliga profven till mogenhetsexamen för den reala

linien må illgöras af a) en uppsats på modersmålet, b) ett matematisktfysikaliskt

arbete (bedömes i sin helhet och med ett betyg), c) en öfversättning

från svenska till franska (eller engelska efter fritt val), samt att

lärjunge för att admitteras till muntlig examen bör vara godkänd i alla

tre skrifningarna eller godkänd i den svenska och med beröm godkänd i

endera af de båda andra, under det att dock examinand, som är godkänd

i den svenska och endera af de båda andra skrifningarna, må kunna till

muntlig examen admitteras, om minst två tredjedelar af lärarne i högsta

klassen rösta derför;

• ''24) att muntlig mogenhetsexamen för privatister må så anordnas, att

tiden för dessas pröfning varder, om möjligt, dubbelt så lång som den,

hvilken beräknas för läroverkens egna lärjungar, och att i samband dermed

den nu bestämda maximitiden för muntlig mogenhetsexamen vid ett

läroverk må ökas;

25) att de af lärjungarne utgående afgifterna för mogenhetsexamen må

höjas sålunda, att vid anmälan erläggas af läroverkets egna lärjungar 25

kronor och af examinander från enskild undervisning 50 kronor;

26) att privatister, som anmäla sig att vid årsexamen vid läroverk undergå

afgångsexamen i tyska och naturalhistoria, böra erlägga examensafgift

till belopp, öfverensstämmande med dem, som för närvarande äro genom

kongl. cirkuläret af den 12 mars 187 5 föreskrifna vid vissa kompletteringsexamina;

samt slutligen

27) att båda bildningslinierna, den reala såväl som den klassiska,

skola förbereda till samma lefnadsbanor, på det enda undantag när, att

den reala linien ej förbereder för den presterliga banan.

Vid den utförliga granskning, förre departementschefen underkastat

dessa hufvudpunkter, visar han först, huruledes det i punkten 27 här

ofvan uppstäda syftemålet, hvithet af komitén tagits till utgångspunkt

för dess behandling af frågan om undervisningsplanen och som derå tydligen

utöfvat ett bestämmande inflytande, i verkligheten alldeles icke skulle

uppnås genom antagande af komiténs hufvudsakligen i de tre första punkterna

gjorda förslag, förnämligast på grund af den skarpt utpräglade olikheten

mellan de studier, som enligt detta förslag skulle bedrifvas på den

klassiska och på den reala linien, samt äfven till följd af den söndersplittring

i icke mindre än 7 olika afdelningar, som förslaget skulle medföra

i fråga om reallinien. Vidare visar han, hvilka störa olägenheter den

1-liniens indragning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

nuvarande halfklassiska liniens indragande skulle medföra, och huru föga

den af komiten i dess ställe föreslagna valfria latinkursen på reallinien

skulle vara egnad att undanrödja dessa olägenheter. I sammanhang härmed

erinras också om det nästan enhälliga ogillande af hvad komitén

l J^örda hänseende föreslagit, som uttalats af de myndigheter, hvilka i

frågan yttrat sig. "Teologer, läkare, jurister, humanister och naturvetenskapsmän,

representanter för skilda vetenskaper och eljest, äfven i undervisningsfrågor,

stridande rigtningar hafva’ — säger föredraganden — »på

få undantag när, enats i den åsigten, att B-linien bör bibehållas.» — »Om

jag också icke är viss», säger han vidare, »om rigtigheten af alla de skäl,

som° myndigheterna anfört för sitt afstyrkande, delar jag dock deras åsigt

i fråga om resultatet. Men äfven om jag det icke gjorde, skulle det hos

mig fordras ett stort sjelfförtroende för att våga tillstyrka en föreslagen

opröfvad nyhet, som mötts af en så förkrossande dom af det öfverväldigande

flertalet bland dem, som i vart land sysselsätta sig med den högre

undervisningen.»

I det slut, hvartill förre departementschefen kommit, angående olämpligheten

af B-liniens indragning och dess ersättande med en valfri latinkurs

pa realliniens högre stadium, instämmer jag helt och hållet, och, åberopande

den motivering, han för det samma anfört, anser jag mig således icke

kunna tillstyrka någon af de i punkterna 1, 2 och 3 här ofvan angifna,

af komitén föreslagna åtgärder.

ftyulTdTtm .1 fråga om den följande punkten 4 är jag åter af samma åsigt som

tredje klassen komitén och kan ingalunda dela förre departementschefens betänkligheter

mot att pa den klassiska linien lata latinet, hädanefter som hittills, inträda

i fjerde klassen. Långt ifrån att betrakta införandet af latinet vid detta

stadium af undervisningen såsom ett pedagogiskt fel, ser jag tvärt om

deruti eu af de för våra allmänna läroverk ändamålsenligaste och af billighet

och rättvisa mest pakallade åtgärder af 1873 års skolreform. Då denna

min åsigt pa det närmaste sammanhänger med hela min uppfattning af

dessa läroverks lika störa som svåra uppgift, och då just på denna punkt

beror nästan hela den blifvande undervisningsplanen, torde det tillåtas

mig att något utförligare redogöra för min från förre departementschefens

skiljaktiga ståndpunkt i denna fråga.

I läroverksstadgans första paragraf heter det: »De af staten bekostade

allmänna läroverken hafva till ändamål såväl att utöfver omfånget för

folkskolans verksamhet meddela medborgerlig bildning som ock att grundlägga

de vetenskapliga insigter, hvilka vid universitet eller högre till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

lämpningsskola vidare utbildas.» Dessa ord innehålla en så vigtig bestämmelse,

att den icke må lemnas ur sigte, då det är fråga om anordningar

rörande de svenska allmänna läroverken.

Det är klart, att hvarje ifrågasatt skolorganisation i väsentlig mån skulle1

underlättas, om man dervid endast behöfde hålla ett mål i sigte, gemensamt

för alla skolans lärjungar; och lika klart, att en skolorganisation, vid hvilken

man uteslutande behöfde taga hänsyn till de lärjungar, hvilka hade att fullfölja

sina studier ända fram till mogenhetsexamen, skulle erbjuda ringa svårigheter.

Så är emellertid icke fallet vid våra allmänna läroverk. De hafva

alla en tvåfaldig uppgift, hvilken såsom sådan måste framkalla stora svårigheter

vid försöken att tillfredsställa rättmätiga fordringar, som för ena

eller andra ändamålet ställas på desamma, men som också, oafsedt att

den är i lag bestämd, kan erbjuda fördelar, som uppväga olägenheterna.

Det är en känd sak, att de lärjungar, som fullföljt sina studier ända Kursafsimtill

studentexamen, i alla tider utgjort ett fåtal, under det att det öfver- 3

vägande flertalet af lärjungar före den tiden lemnat skolan och öfvergått

till det praktiska lifvets värf. Det torde alltså, vid tanken på den omförmälda

§ 1 i skolstadgan, finnas vara alldeles orätt att låta läroverken

släppa från sig detta stora flertal, utan att det erhållit någon påtagligare

behållning af sin skolgång, såsom förhållandet länge varit och framgent

måste blifva efter studier, under hvilka mycket blifvit påbörjadt, men intet i

möjlig mån afslutadt. Skolan måste derför anses skyldig att, såvidt sig

göra låter, sörja för något slags sammanfattning till ett i sin mån afslutadt

helt af de i lägre klasser gående, lärjungarnes kunskaper. Detta är

emellertid icke möjligt att åstadkomma på hvilket stadium som helst inom

skolan, utan härtill måste sådana tidpunkter väljas, då lärjungarnes intellektuel

utveckling i allmänhet nått en sådan punkt, att den påkallar en

öfvergång till en i någon mån förändrad studieform, och undervisningen

fortgått nog länge, för att det dittills meddelade kunskapsmåttet skall

kunna sammanfattas till en för detta utvecklingsskede nöjaktig helhet.

I den utvecklingsgång, som eger rum hos hvarje lärjunge under en

fullständig skolkurs, kan man urskilja tre olika stadier, hvilka visserligen

gradvis och småningom öfvergå i hvarandra, men mellan hvilka det icke

desto mindre är möjligt att uppdraga någorlunda bestämda gränser.

De första åren är lärjungen ännu ett barn, som hufvudsakligen måste

lita till lärarens hjelp och som inhemtar vetande vida mindre genom boken

än genom läraren. Hvad han på egen hand och genom arbete i hemmet kan

lära sig har eu mindre afsevärd betydelse. Endast småningom utvecklar

sig förmågan af sjelfverksamhet, hvilken under hela denna tid knappast

på allvar kan tagas i anspråk. Detta är den första utvecklingsperioden,

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

hvilken, om man till jemförelse väljer förhållandena vid de franska läroverken

med deras skarpt begränsade periodindelning, närmast motsvarar

hvad som der kallas division élémentaire. Härefter följer en mellanperiod,

då lärjungen med mera uppöfvadt omdöme bättre förmår nyttja

sin bok och utföra arbete i hemmet, utan att dock i allmänhet kunna

undvara lärarens ledning, när det gäller att fullt riktigt uppfatta det, som

häri skall inlära. Detta stadium motsvarar ungefär de franska läroverkens

division de grammaire. Slutligen kommer eu period — fransmännens

division snperieure, var gymnasialafdelning -—- då lärjungen visserligen ofta

är beroende af läraren i fråga om utredningen af svårare enskildheter,

men dock i öfrigt förstår att arbeta på egen hand och med större sjelfständighet

än förut tillgodogöra sig lärobokens upplysningar.

Inom hvar och en af de tre nu nämnda perioderna försiggår hos lärjungen

ett utvecklingsarbete, hvilket, om det rätt ledes, bör vid periodens slut visa sig

i en relativ mogenhet hos de själsförmögenheter, som derunder företrädesvis

uppöfvats, och i en summa af vetande, som, frånsedt dess större eller

mindre vidd och djup, dock alltid bör kunna betraktas såsom ett helt.

Den första studieperiodens mål måste naturligtvis sättas lägre än den andras,

och den andras lägre än den tredjes, men hvarje period måste dock

hafva sitt bestämda mål, hvars uppnående för somliga lärjungar betecknar

eu verklig slutpunkt, för andra blott en hvilopunkt, men för alla innebär,

att deras kunskapsförråd mera än pa mellanliggande punkter af lärobanan

eger karakteren af något helt inom sig afslutadt.

Vid de svenska läroverken förekommer för det närvarande en dylik

afsilning först vid slutet af den tredje perioden, då lärjungen i afgångsexamen

far gifva prof på sina under hela. skoltiden förvärfvade insigter.

De afslutningar efter genomgången af tredje och femte klasserna, hvarom

så mycket talats, äro i sin nuvarande form afslutningar endast till namnet,

men icke i verkligheten; och de blefvo detta genom 1878 års skolstadga.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 3 januari 1873 yttrade jag,

»att jag i den femte klassen, liksom också i den tredje, tänkt mig en fullständig

kur saf slutning jemte af gångsexamen i alla dithörande läroämnen»;

och, efter det samma års Riksdag lem nät sitt bifall till den i kong!

propositionen gjorda framställning härutinnan, framhölls i det förslag till

skolstadga, som af komiterade afgafs i december 1874, utförligt och bestämdt

i § 45, huru med dessa kursafslutningar borde förfaras. Det torde

ock vara klart, att om dessa kursafslutningar skola kunna medföra det

med dem afsedda gagn, fordras framför allt, att de, i likhet med afslutningen

pa det högsta stadiet, erhålla formen och kraften af en examen

rigorosum, i hvilken noga undersökes, hvilka lärjungar vunnit erforderlig

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

mogenhet, och strängt kontrolleras, att ingå andra varda uppflyttade. Sådant

är också förhållandet vid de franska läroverken, der ingen lärjunge

tillätes öfvergå från division élémentaire till division de grammaire eller

från division de grammaire till division supérieure utan en ganska sträng

examen de passage. På detta sätt erhålles en garanti för, att de uppflyttade

lärjungame under vanliga förhållanden skola vara fullt i stånd

att tillgodogöra sig undervisningen i den högre af delningen.

Hade dylika afslutningar förekommit hos oss, skulle våra läroverk

säkerligen ej behöft lida af de menliga inflytanden, mot Indika de sedan

lång tid haft att kämpa i följd af det ofta stora antal lärjungar, som år

efter år utan fullt tillräckliga kunskaper flyttats från klass till klass.

Angående de tre studieperiodernas utsträckning anser jag, att den

första hör omfatta klasserna I—III, den andra klasserna IV och V, den

tredje de klasser, som hittills plägat betecknas såsom VI: 1, VI: 2, VII: 1

och VIT: 2, men för hvilka jag i öfverensstämmelse med läroverkskomitén

föreslår namnen VI, VII, Vill och IX. Den första af de inom skolkursen

anbragta hvilopunkterna kommer härigenom att falla vid slutet af tredje

skolåret, den andra vid slutet af femte året, Att denna sistnämda har sin

rätta plats vid öfvergången från femte till sjette Idassen å.dagalägges afl all

pedagogisk erfarenhet både hos oss och i andra länder, och är dessutom

ett på trimma] häfd grundadt förhållande allt ifrån den tid, då det ifrågavarande

stadiet betecknade gränsen mellan skola och gymnasium. För

bestämmande af den första afslutningspunkten måste den feinåriga skoltiden

före öfvergången till gymnasialstadiet på något sätt tudelas. Besinnar

man, huruledes lärjungarnes förmåga att tillegna sig vetande i

början är mycket ringa, men sedan år efter år ökas, finner man genast,

att tudelningen icke lämpligen kan ske annorlunda än så, att de tre första

åren sammanfattas till bildande af den första studieperioden och de två

följande åren till bildande af den andra. Att t. ex. redan efter de två

första årens förlopp åstadkomma en verklig afskakning är en sak, hvars

omöjlighet synes mig ligga i öppen dag. Äfven om man icke fäster sig

dervid, att många börja sin skolgång först i andra klassen, och att dessa

under den tänkta förutsättningen redan efter ett enda läsårs förlopp skulle

befinna sig vid en afslutningspunkt, är det tydligt, att endast mycket sällan

lärjungar i andra klassen kunna uppnå den relativa mogenhet, som erfordras

för åstadkommande af eu första kursafslutning. Men under sådana

omständigheter är det icke möjligt att för den första afslutningspunkten

finna någon annan plats än den af mig föreslagna, det vill säga vid öfvergången

från tredje till fjerde klassen.

Ifrågavarande grundsats angående kursafslutningar i tredje och femte

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Vidare om

latinets inträde

i tredjt

Iclassen.

klasserna har jag redan 1873 för Eders Kongl. Maj:t utvecklat; densamma

har äfven af Riksdagen blifvit erkänd såsom rigtig. Ett frångående af

denna grundsats kan jag på nu anförda skäl under inga förhållanden tillstyrka.

Ett dylikt frångående innebär emellertid den af förre departementschefen

1887 föreslagna förändringen af tiden för det latinska språkets inträde

på skolskemat. För det närvarande börjar latinet i fjerde klassen,

och man kan i sjelfva verket med skäl säga, att just detta förhållande i

väsentlig mån bidrager att påtrycka den andra perioden af skolarbetet en

från den första skild prägel. Enligt det nyss nämnda förslaget skulle åter

latinet inträda redan i tredje klassen, alltså under sista året af den första

skolperioden. Härmed vore enheten i denna periods studieplan ohjelpligt

sönderbruten, och en afslutning af periodens lärokurs skulle ej längre

kunna pa allvar sättas i fråga. Ett för den öfriga undervisningen på

detta stadium alldeles främmande element skulle hafva blifvit infördt, och

det tredje året skulle få en helt annan karakter än de två första.

Att härmed möjligheten af en kursafslutning i tredje klassen vore omintetgjord

är alldeles påtagligt, och skadan häraf skulle ingalunda inskränka

sig till de på detta stadium ur skolan afgående lärjungarne, utan äfven

drabba dem, som fortsätta vidare.

Visserligen skulle man kunna föreställa sig, att åtminstone de till mogenhetsexamen

framhärdande lärjungarne icke borde menligt påverkas af den

meranämnda åtgärden —ja, att, kanske för dem det tidigare inträdet af latinet

borde vara till bestämdt gagn. Jag har sjelf, såsom förre departementschefen

erinrar, i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 3 januari 1873 yttrat:

»Funnes vid uppgörandet af en elementarundervisningspian för ett helt folks

bildningssökande ungdom ingen annan grundsats att följa, än den, att elementarundervisningens

yttersta och högsta mål bör vara, bestämmande för det

hela, och undervisningen således ordnas endast med afseende å detta mål,

d. v. s. så, som för de fortsatta studierna vore det fördelaktigaste, så vore det

tvifvelsutan icke välbetänkt att fördröja latinets inträde bland läroämnena».

Men ehuru jag alltjemt vidblifver den i dessa ord uttryckta åsigten, följer

deraf ingalunda, att jag ens i fråga om lärjungar, som ämna fortsätta sina

studier, skulle betrakta latinets tillbakaflyttning från fjerde till tredje klassen

såsom en fördel. Tvärtom anser jag, vare sig det gäller dessa lärjungar

eller alla de andra, att den tredje klassen är nära nog den olämpligaste

begynnelsepunkt för latinet, som skulle kunna ifrågasättas, ty latinet

skulle på detta stadium såsom det första språket inträda för sent,

såsom det andra språket åter för tidigt. För lärjungar, som före latinets

inträde i två år sysselsatt sig med tyska, skulle latinet ingalunda få karak
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

teren af grundläggande språk, men väl tyskan i väsentlig man förlora

denna karakter. Utan något grundläggande språk alls blefve lärjungarnes

språkmedvetande beröfvadt hvarje säker hållpunkt, och det mai, som annars

plägar afses med tidigt började latinstudier, skulle genom en på detta sätt

försiggången tillbakaflyttning af latinet mera fjermas än närmas.

Man tanke sig den ståndpunkt, på hvilken en lärjunge i vanliga fall befinner

sig efter att hafva genomgått andra klassen. Under lärarens oaflatliga

ledning har han trefvat sig fram genom en större eller mindre del af eu

tysk elementarbok och derunder inhemtat en föga säker kännedom om

det allmännaste af formläran och ett ingalunda rikt ordförråd. År det

icke påtagligt, att. det för eu så ung lärjunge vore alldeles för tidigt, efter

en blott tvåårig med stor möda lagd, men ännu svag och vacklande grundläggning

i tyska språket, att börja med ett nytt språk och dertill ett så

olikartadt och svårt som det latinska? Mig synes det åtminstone vara

uppenbart, att ännu ett års läsning af det grundläggande språket, om det

skall förtjena detta namn, är af behofvet högeligen påkallad för att bringa

hans kunskaper deruti till den stadga, att den kan berättiga öfvergangen

till nästa språk. Att, innan den tyska elementarboken blifvit genomgången,

taga till den latinska, hvilken, som kändt är, redan från början fordrar

ett större timtal i veckan än den tyska, kan icke annat än framkalla

oreda och förvirring i fråga om de språkliga begreppen, oafsedt faran för

öfveransträngning, och jag anser det föga troligt att man med större framgång

skulle kunna bygga vidare på en sålunda hopkommen grundval.

De nu anförda skälen synas mig tala tillräckligt starkt mot frångåendet

af den nuvarande anordningen med latinets inträde i fjerde klassen,

för att någon ytterligare motivering af min åsigt i detta hänseende skulle

finnas vara af nöden. Då emellertid i det ofta nämnda anförandet till

statsrådsprotokollet förekomma åtskilliga af dåvarande departementschefen

till stöd för hans uppfattning anförda skäl, hvilka det är mig omöjligt att

godkänna, enär de, eldigt min åsigt, ej beakta de fordringar, som i socialt

och pedagogiskt afseende med fog kunna ställas på de allmänna läroverkens

verksamhet, och dessutom, derest- de gillades, skulle i väsentlig man

omintetgöra den undervisningsplan, som 1873 antogs och allt sedan följts,

anser jag det vara af vigt, att ifrågavarande uttalanden ej förblifva oemotsagda,

och det torde derför tillåtas mig att här upptaga dem till bemötande.

I det nämnda anförandet heter det först: »De hufvudsakliga anmärk
ningar,

som framstälts mot latinliniens organisation, ä.ro:

att matematiken och naturvetenskaperna på det högre stadiet undanträngts

af språken, särskildt de klassiska, så att de för fortsatta studier

Anmärkningar

mot

latinliniens

nuvarande

organisation.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

nödiga förkunskaperna icke i de förstnämnda ämnena kunnat i skolan inhemtas;
_

att B-liniens undervisningsplan icke erhållit vederbörlig sjelfständighet,

i följd hvaraf den tid, som för densamma blifvit ledig genom grekiskans

uteslutning, icke vunnit fullt ändamålsenlig användning;

att ämnesföljden är olämplig, i det att trenne språk inträda i undervisningen

under tre omedelbart på hvarandra följande år, nemligen latin

i fjerde klassen, franska i femte och grekiska eller engelska i nedre sjette

klassen; samt

att tyska språket, oaktadt den myckna tid, som egnats deråt i de

lägre klasserna, derigenom att det uteslutits ur de högsta, icke blifvit så

in! är dt,. att lärjungarne sedermera med någon lätthet kunna begagna sig

deraf vid fortsatta studier».

Beträffande de anmärkningar, som i andra och fjerde punkterna

uttalas mot. dels B-liniens osjelfständighet och dels tyskans för tidiga

afstötande vill jag ej neka, att de kunna anses befogade. Hvad den förra

angår, är den beroende på det klena vederlag nämnda linie erhållit för

grekiskans uteslutning. Ett dugligt vederlag kunde dock gifvas genom

ett stärkande af det åt matematik och naturvetenskap anslagna timtal,

hvarigenom B-linien intoge en mera central plats mellan de andra linierna.

V idkommande åter tyskans tidiga afslutande har jag, som på grund

af erfarenhet trött mig finna, att hvarje afslutande inom de högre klasseina

före ^ afgangsexamen af något skolans läroämne der verkar menligt,

indirekt pa detta ämne och direkt på de öfriga, låtit mig angeläget

vara att åt detta språk bereda samma fördel, som tillkommer de öfriga,

den nemligen att på läsordningen upptagas ända till och med högsta

klassen, hvarigenom den icke obefogade klagan rörande insigterna i tyska

språket, som isynnerhet från universiteten försports, att under skoltidens

sista ar merendels bortglömts hvad under de första deri inhemtats, måtte

upphöra.

Dessa tvenne anmärkningspunkter kan jag alltså icke annat än godkänna.

Men då ingenting hindrar, att de missförhållanden, som i dem afses,

kunna afhjelpas äfven med bibehållande af den nuvarande tidpunkten

för latinets inträde, synes det mig påtagligt, att de icke kunna betraktas

såsom argument för eu. ändring af denna tidpunkt,

Hvad åter beträffar det förhållande, som afses med anmärkningen i

första punkten, sammanhänger möjligen detta, åtminstone i någon mån,

närmare än de förra med tiden för latinets inträde; men mera säkert är

detta fallet med hvad som säges i tredje punkten, hvilken i sjelfva verket

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

synes mig innehålla den vigtigaste invändning, som kan rigtas mot språkundervisningens

nuvarande anordning.

Utan tvifvel är inträdandet af tre språk under tre omedelbart på hvarandra

följande år en beaktansvärd olägenhet. Frågan är blott, huru denna

olägenhet skall kunna undvikas, utan att man i stället råkar ut för någon

ännu större. Att latinets tillbakaflyttande till tredje klassen skulle medföra

en sådan, anser jag framgå af hvad jag redan haft tillfälle att anföra, och

att ett framflyttande till femte klassen skulle dels omintetgöra den der

åsyftade kursafslutningen, dels i de följande klasserna åstadkomma en för

öfriga ämnen högst menlig inskränkning, torde ej kunna förnekas.

Att i allmänhet på ett skolskema undvika trängsel mellan de främmande

språken är möjligt endast i de länder, der modersmålet sjelft är

ett af de stora kulturspråken, men låter sig icke göra i länder, hvilkas

språk sakna gångbar kurs vid det mellanfolkliga tankeutbytet.

Att latin, franska och grekiska (eller engelska) hos oss följa efter

hvarandra med blott ett års mellantid, är utan tvifvel ofördelaktigt, men

hardt när oundvikligt. Vi dela denna olägenhet med flera andra länder,

bland hvilka några hafva det ännu svårare. —- I Belgien anses det gå

för sig att låta flamländska lärjungar l:a året utom modersmålet läsa

franska, 2:a året öfvergå till tyska, 8:e året börja med latin (och engelska)

och ytterligare 4:e året gripa sig an med grekiska. — I Holland

inträda l:a året tvä främmande språk på en gång (latin och franska),

2:a året ytterligare tvä språk på en gång (grekiska och tyska) och först

3:e året stannar det vid endast ett nytt språk (engelska). — I Finland,

hvarest visserligen språkförhållandena äro ansenligt ogynsammare än hos

oss, inträdde ej länge sedan för svensktalande lärjungar latin, ryska och

finska med endast ett hälft års mellantid, två år längre fram kom tyskan,

hvarefter de lärjungar, som önskade läsa franska och grekiska, det följande

året på en gång fingo börja med båda dessa språk. Detta är nyligen ändradt,

men det qvarstår, att finskan börjar i l:a klassen, latin i 2:a och

ryska i 3:e. —• Anmärkas bör dock, att i Belgien och Holland inträdesåldern

är högre än hos oss, men detta förhållande kan endast för de två lägsta

klasserna ega någon betydelse.

Låter sådant som det nu nämnda — hvilket påtagligen innebär vida

större olägenheter än dem, öfver hvilka vi anse oss böra klaga — göra

sig annorstädes, behöfva vi nog icke rygga tillbaka inför och undandraga

oss svårigheterna vid den hos oss antagna anordningen af de främmande

språkens inträde i undervisningen.

Man skulle möjligen mot mitt förslag att låta franskan inträda under

sista året af den andra studieperioden vilja rigta samma anmärkning, som jag

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

förut fram stillt mot latinets inträde under sista året af den första, nemligen

att enheten i studierna härigenom skulle gå förlorad, och att det införda

språket vore till ingen nytta vid periodafslutningen. Förhållandena i de

båda fallen äro emellertid väsentligen olika. Oafsedt att det här gäller lärjungar,

hvilkas intellektuela utveckling fortgått två år längre, är det dessutom

fråga om ett lefvande språk, från hvilket lånord dagligdags möta i

tal och skrift. Under sådana förhållanden kan äfven den ringa kunskap

i språket, som hunnit inhemtas på ett år, hafva värde i och för sig, om

ej annorledes, så åtminstone med afseende på uttalandet och i många fall

äfven förståendet af de från detta språk af oss lånade orden. Detta gäller

icke om resultatet af ett års latinläsning på dess lägsta stadium. Mot franskans

inträde först i femte klassen på latinlinien har för öfrigt hvarken

förre departementschefen eller läroverkskomitén yttrat några betänkligheter.

Hvad angår anmärkningen rörande matematikens och naturvetenskapernas

ogynsamma ställning på det högre stadiet, anser äfven jag, att dessa

ämnen, särdeles matematiken, här verkligen behöfva en förstärkning, dock

endast för så vidt detta gäller den halfklassiska linien. I fråga om den

helklassiska linien är jag deremot — i likhet med såväl komitén som ock

antagligen med förre departementschefen — snarare benägen för en ytterligare

inskränkning af den tid, som anslagits åt dessa ämnen, enär det för

denna linies lärjungar med hänsyn till deras framtida verksamhet torde

vara af vigt att något större utrymme lemnas öfriga å denna linie förekommande

ämnen. På den halfklassiska linien åter är en förstärkning i

berörda hänseende väl behöflig och icke omöjlig att åstadkomma. Redan

tilläggandet af några veckor till hvarje läsår skulle för de ifrågavarande

ämnena lika väl som för alla andra medföra en beaktansvärd förstärkning,

hvilken dessutom synes mig utan olägenhet kunna ökas genom en obetydlig

ändring i skemat.

Speciela an- Jag vänder mig nu mot de mera speciela anmärkningar uti ifråga
märkningar

varan<je pUnbt, son! förre departementschefen derefter anfört. Det heter

mot latinlinien s,t -p,x t i i p i* n nr» o

n. v. organisa törst: »Fn direkt verkan åt latinets uppflyttande från andra till fjerde

twn■ klassen blef borttagandet af det matematiska skrifprofvet i mogenhetsexamen»,

och anföres dervid hvad komitén (sid. 271) derom yttrat: »att

det matematiska skrifprofvets borttagande haft till följd, att matematikens

studium, som under 1860- och 1870-talen börjat höja sig till en ganska

tillfredsställande ståndpunkt, hastigt sjunkit tillbaka, så att ämnets ställning

numera knappast skulle blifva sämre, om det rent af uteslötes äfven

ur den muntliga examen». Förre departementschefen tillägger emellertid,

att han anser komiténs påstående innebära en öfverdrift.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Detta är också min uppfattning; och då för öfrigt äfven i andra afseenden

föredragandens och komiténs sätt att härom resonnera företer en anmärkningsvärd

brist på öfverensstämmelse, torde ej den enas uttalanden kunna anses

gifva något stöd åt den andres, -allra helst som de i hufvudfrågan kommit

till olika resultat, i det komitén ansett de af henne anförda skälen tala

för bibehållande af den nu bestämda tiden för latinets inträde, och föredraganden

ur samma skäl funnit en förändring härutinnan nödvändig.

Hvad emellertid återinförandet af det matematiska skrifprofvet på latinlinien

i mogenhetsexamen vidkommer — ett återinförande, hvilket komitén,

trots det anförda yttrandet, icke kunnat påyrka, ej heller förre departementschefen,

att döma af hans anförande till protokollet, ansett nödigt att

för B-linien tillstyrka — anser jag denna åtgärd just för denna linie vara

synnerligen önskvärd och beklagar, att detta prof någonsin derifrån borttagits.

I mitt anförande till protokollet 1873 förordar jag det, och i komiterades

förslag till skolstadga af 1874 § 53 sista momentet finnes det också upptaget

såsom en bestämd fordran i den skriftliga pröfningen för B-liniens

mogenhetsexamen.

Detta prof borttogs först genom nådig kungörelse den 1 november

1878 och kan alltså svårligen anses såsom »en direkt verkan af latinets

uppflyttande från andra till fjerde klassen».

Mot hvad som vidare säges angående latinstudiernas både qvantitativa

och qvalitativa försämring vid läroverken efter införandet af 1873

års ordning, ber jag att få erinra, att läsårets förlängning till 39

veckor, hvilket utgjorde en förutsättning för hela undervisningsplanen,

och som skulle gjort en qvantitativ försämring i latinstudiet omöjlig,

omintetgjordes genom skolstadgan 1878, samt att de resultat, latinstudiet

visat vid universiteten, ingalunda tyda på en sådan qvalitativ

försämring, som icke fullt nöjaktigt kan u r den qvantitativa förklaras.

1 det följande stycket säges: »Det kan ej undgå att tilldraga sig

uppmärksamhet, att, samtidigt med att nämnda förändring blifvit. genomförd,

insigterna i matematik och naturvetenskap så betydligt sjunkit, på

samma gång latinets ställning väsentligt försvagats, utan att man kan

angifva något enda af skolans öfriga ämnen såsom det, hvilket skulle

hafva erhållit en nämnvärdt bättre ställning. Detta förhållande torde derför

näppeligen kunna förklaras annat än af den pedagogiskt felaktiga

ämnesföljden och den delvis deraf, delvis af afslutningskurserna i 3:dje

och 5:te klasserna beroende olämpliga kursfördelningen».

Att de matematiska insigterna på latinlinien sjunkit kan i fråga om

B-linien, som nu har 40 timmar i veckan, icke bero på minskning i tim
Bih.

till Rilcsd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Åfd. 8 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

antalet, enär detta enligt 1869 års läsordning för den klassiska linien endast

uppgick till 37. Följaktligen måste skälet sökas annorstädes än i

det angifna. Att på A-linien det åt matematiken anslagna timantalet är

mindre, och detta särskildt i de högre klasserna, är beroende af en åsigt,

som redan i någon mån gjort sig gällande i 1878 års skolstadga, af förre

departementschefen icke blifvit motsagd och af mig nu, såsom förut 1873,

på det bestämdaste hyllas.

Någon förändring i den förut åt naturvetenskapen anslagna tiden har

icke vidtagits, utan detta ämne förfogar nu som förut öfver 2 timmar i

veckan i hvarje klass hela läroverket igenom.

Om latinets ställning försvagats, har detta tydligen ej berott på dess

inträde i fjerde klassen, utan på minskningen af antalet undervisningstimmar.

Hade emellertid den afsedda förlängningen af läsåret kommit

till stånd, skulle denna minskning hafva blifvit alls icke eller blott föga

känbar. Att emellertid, mot en fullt berättigad förväntan, den årliga lästiden

icke blifvit ökad, utan tvärt om — och detta just i de högsta klasserna

— på flera sätt kringskuren, är en omständighet, som väl icke med

fog kan läggas ämnesföljden till last.

Det i samband härmed gjorda påståendet, att intet enda af skolans

öfriga ämnen skulle hafva erhållit en nämnvärdt bättre ställning, synes

mig innebära en orättvisa mot såväl lärare som undervisningsplan. — Har

ej modersmålet med 32 timmar mot 23, ej tyskan med 29 mot 22, ej

engelskan med 12 mot 0, ej historien med 35 mot 31 något vunnit, så

ligger icke felet, der man sökt förlägga det. Verkliga förhållandet är, att

samtliga nyss uppräknade läroämnen hafva erhållit en nämnvärdt förbättrad

ställning; och talet äfven här om »den pedagogiskt felaktiga ämnesföljden»

torde alltså få anses obefogadt.

I den följande punkten säges: »I följd deraf att tyska språket och

matematiken erhållit en mängd timmar i de lägre klasserna, men mycket

liten tid i de högre, hafva den besvärliga tyska syntaxen och en del

ganska svårfattliga saker i geometri och algebra måst inläras redan i 4:de

och 5:te klasserna, innan lärjungarnes själsutveckling ggort dem fullt mogne

för ett dylikt tankearbete, under det att en mängd minnessaker mast

uppskjutas till de högre klasserna, der dessa vållat betydlig tidsförlust och

större svårighet, än de skolat åstadkomma i de lägre».

Enligt 1869 års läroplan var matematikundervisningen på den klassiska

linien fördelad mellan det lägre stadiet (de fem första åren) och det

högre (de fyra sista åren) på sådant sätt, att timtalen uppgingo på det

förra till 21 och på det senare till 16; för den nuvarande A-linien äro

motsvarande tal 24 och 12 och för den nuvarande B-linien 24 och 16.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Jemför man ytterligare dessa talförhållanden med dem, som finnas bestämda

vid de mot vår B-linie närmast svarande realgymnasierna, i Preussen,

hvarest de äro 24 och 20, eller med de motsvarande på latinlinien i

Norge, der de äro 26 och 14, förefaller det som om man i dessa länder icke

skulle anse det matematiska tankearbetet, så utsträckt i de lägre klasserna,

som de första siffrorna (24, 26) utvisa, vara för svårt för lärjungar på

det lägre stadiet.

Att den tyska syntaxen kan förefalla lärjungar i fjerde och femte

klasserna »besvärlig» är mycket, troligt, men jag betviflar på det högsta,

att det skulle kännas för dem såsom någon lindring i besvärligheterna,

om, genom latinets tillbakaflyttande, den latinska syntaxen konnne att intaga

den förras plats.

»Den mängd minnessaker», som sålunda måst uppskjutas till de högre

klasserna, reducerar sig väl hufvudsakligast till den grekiska formläran på

A-linien, hvilken likväl torde taga i anspråk, såsom en välbehöflig hjelp åt

minnet, den större omdömesförmåga, som man först i de högre klasserna

är berättigad att förutsätta.

Härefter framhållas åter de svårigheter, som äro förbundna med »inträdet

i undervisningen af latin, franska samt grekiska eller engelska under tre

omedelbart på hvarandra följande ar». Rörande denna punkt har jag redan

förklarat, att jag anser den innehålla den vigtigaste anmärkning, som

kan göras emot den nuvarande anordningen; men på samling gång har

jag också sökt visa, att ett frångående af sagda anordning på det sätt,

förre departementschefen föreslagit, måste medföra ännu större olägenheter

än dem, han derigenom velat aflägsna. Det är för öfrigt med afseende

härpå ganska betecknande, att läroverkskomitén, som dock ingalunda

ådagalagt någon öfverdrifven benägenhet att hålla på det bestående,

i denna fråga ansett de nuvarande bestämmelserna såsom de bästa. .

Det heter vidare i samma stycke, att »kursafslutningärna i Adjö och

5:te klasserna föranleda att ämnen, såsom historia, geografi och naturalhistoria,

åt hvilka en ej obetydlig tid blifvit anslagen, icke lemnat de resultat,

man af dem eljest kunde fordra».

Härvid må erinras, att äfven om så är, hvilket val icke blifvit bevisadt,

men jag likväl kan hålla för troligt, deraf ingalunda följ er, att detta beror

på de s. k. kursafslutningarna; och detta mitt påstående är desto vissare,

som de år 1873 föreslagna och gillade kursafslutningarna aldrig blifvit förverkligade,

utan i 1878 års stadga såsom sådana helt och hållet förbisedda.

De enstaka försök, som vid åtskilliga läroverk gjorts att upprätthålla dem,

hafva endast tjenat till att hålla namnet vid lif — ingalunda väsendet.

Om dessa kursafslutningar måste billigtvis få gälla detsamma som gäller

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

om kurserna för hvarje särskild klass: att sådana blifvit uppstälda bör rättvisligen

ej kunna blifva föremål för klander; allt beror på huru detta skett

och huru det tillämpas; och i sistnämnda afseende återstår visserligen

mycket att göra, innan kursafslutningarna blifva hvad de böra vara.

Sedan förre departementschefen härefter angifvit den allmänna gången

af läroverkskomiténs behandling af frågan om tiden för latinets inträde och

meddelat, att komitén icke ansett, att bättre resultat skulle vinnas genom

att uppskjuta latinet till sjette klassen eller nedflytta det till första eller

andra klassen, fortsätter han: »Komitén har emellertid underlåtit att taga

i betraktande den anordning, som i detta fall synes ligga närmast till

hands, nemligen att låta tyskan inträda i första klassen och latinet i den

tredje. Denna anordning har förut varit pröfvad i vårt land under åtskilliga

ar, eller mellan 1865 och 1869, samt befunnits ändamålsenlig, hvarför

äfven Andra Kammaren vid 1870 års Riksdag, medan minnet af berörda

anordning ännu var lifligt, för sin del beslöt att hos Kongl. Maj:t hemställa

om dess återinförande».

Att läroverkskomitén uraktlåtit att taga denna anordning i betraktande,

oaktadt den synts ligga så nära till hands, tyder väl derpå, att komitén funnit

skälen mot densamma ligga ännu närmare till hands. Den anordning, som

förre departementschefen förklarar hafva befunnits ändamålsenlig, förmådde

dock ej° hålla sig uppe längre än fyra år; och den innebar i alla händelser

i sak något annat än den af honom föreslagna anordningen, enär skolkursen

da var tioårig och således alla ämnen kunde erhålla större utrymme än nu.

För öfrigt kan man mot 1865 och 1869 års undervisningsplaner med

f°g anmärka, att man i dem hvarken kan spåra något försök att sammanhålla

de olika linierna eller något bemödande att tillgodose den allmänna

medborgerliga bildningen.

Till slut heter det rörande latinets förflyttning: »Men låter man tyskan

inträda i lista och latinet i 3:dje klassen, så kan man införa franskan i 5:te

klassen, med ett starkare timantal än hittills, och under sådana förhållanden

torde ej kunna anses olämpligt, att låta grekiskan eller engelskan börja i nedre

sjette klassen. Då afsigten ej är att särskildt stärka latinets ställning, vinnes

härigenom, utom den bättre ämnesföljden, ej så obetydlig tid i de högre klasserna

för de öfriga ämnena. Genom denna anordning äfvensom genom åtgärder,

hvilka längre fram skola föreslås, skulle sålunda icke blott undervisningen

i tyskan kunna fortsättas till skolkursens slut, utan äfven undervisningen

i matematik och naturvetenskap så förstärkas, att B-liniens lärjungar blefve

väl förberedda för akademiska studier i dessa ämnen, och dock öfriga å

låsplanen upptagna ämnen erhålla en bättre ställning än för närvarande.»

Det sålunda angifna syftet förutsätter för sitt förverkligande ingalunda

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

med nödvändighet den anordning, af hvilken det här göres beroende.

Äfven genom den undervisningsplan, hvilken jag ämnar föreslå, anser jag

samma mål kunna uppnås, och det på ett sätt, som medför större gagn

för det hela.

Förre departementschefen öfvergå)'' härefter till frågan om realliniens.^™”*4®’1*

organisation i språkligt afseende och kommer, efter att hafva skärskådat aiiimen.

läroverkskomiténs förslag, att franskan skulle inträda före engelskan, till

det resultat, att denna anordning bör föredragas framför den nuvarande.

Ur rent pedagogisk synpunkt anser också jag det vara rigtigast att börja

med franskan, emedan detta språk fordrar längre undervisningstid, och

emedan det bättre egnar sig för utveckling af språksinnet. Men å andra

sidan kan ej heller förnekas, att med afseende på den praktiska nyttan

saken ställer sig tvärt om; och det torde i sjelfva verket vara nödvändigt

att just fasthålla denna senare synpunkt, särdeles i betraktande af reailiniens

uppgift att i högre grad än latinlinien tjena praktiska ändamål.

Huru mycket jag än för sådana lärjungar, som genomgå hela läroverket,

anser det vara en fördel att få läsa franskan före engelskan, hvilket också,

sker på latinlinien, kan jag således icke annat än föreslå bibehållandet af

den nu bestående motsatta ordningsföljden på reallinien. Skälet härtill är

ej långsökt. Erfarenheten har visat det i det gagn de, som tidigare lemna

läroverket, vunnit af att ett eller annat år hafva läst engelska, ett gagn,

som icke i lika mån skulle kunnat påräknas, om de i stället läst franska.

Då engelskan på detta sätt å den reala luden får sin plats mellan

tyskan och franskan, alldeles som förhållandet är med latinet å den klassiska

luden, är det naturligt, att engelskan å den förstnämnda luden också

bör inträda vid samma tidpunkt, som latinet å den sistnämnda, alltså i

fjerde klassen.

Hvad sedan franskans inträde beträffar, finnes intet skäl, hvarför det icke

på den reala luden skulle kunna försiggå samtidigt med dess inträde på den

klassiska luden, d. v. s. i femte klassen. Förhållandena ställa sig härutinnan

på reallinien afgjordt fördelaktigare än på latinlinien, oaktadt den i fråga om

de nya språken i fjerde och femte klasserna skenbart liknande anordningen.

Man kunde visserligen å reallinien uppskjuta franskan till sjette klassen,

men detta anser jag vara ofördelaktigt ur flera synpunkter. Dels är

det nemligen af vigt, för realliniens lärjungar nästan ännu mera än för

latinliniens, att så tidigt som möjligt få göra bekantskap med det franska

språket, dels vinnes genom detta språks samtidiga inträde på båda linierna

större likformighet och möjlighet att i det längsta hålla linierna tillhopa,

dels bör man på den reala linien icke mindre än på den klassiska tillgodose

de från femte klassen afgående lärjungarnes behof att genom eu

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

mindre kurs i franskan blifva satta i stånd att någorlunda hjelpligt reda

sig med uttalet af de i det allmänna lifvet tidt och ofta nyttjade franska

orden. Här må för öfrigt erinras, att äfven i Norge engelskan på reallinien

inträder i fjerde och franskan i femte klassen.

Af det nu sagda framgår, att jag, med afseende på språkundervisningen

å reallinien, i två punkter har andra åsigter än förre departementschefen,

i det jag dels anser, att det första efter tyskan der inträdande

språket bör vara engelskan, icke franskan, dels anser tiden för dess inträde

böra vara det fjerde, icke det tredje läsåret. Förre departementschefen

anför sjelf de hufvudsakligaste af de skäl, som tala för min och

mot hans uppfattning, utan att dock vilja åt dem medgifva något bestämmande

inflytande.

Valet af Anmärkningen att lärjungarne eller deras målsmän ett år tidigare än

bddmngshme. mi förhållandet måste göra sitt val af bildningslinie, om latinet flyttades

till tredje klassen, anser sig förre departementschefen »icke behöfva tillmäta

någon synnerligt stor betydelse». »Ty» — säger han — »många föräldrar

och målsmän finnas utan tvifvel, som, redan då de sätta sin son

eller myndling i skolan, hafva det fullt klart för sig, att de blott under

några få år kunna hålla honom der. Dessa komma tydligen att utan

tvekan välja den praktiska linien eller, der den icke finnes, reallinien.

Andra föräldrar åter hafva redan från början bestämt, att deras son skall,

om han blott någorlunda förmår taga sig fram i skolan, genomgå hela

dess kurs och derpå egna sig åt ett visst, ganska noga bestämdt lefnadskall.

Dessa råka icke heller i någon villrådighet. Sant är visserligen, att

dessa beslut kunna ändras, om en gosse af den förra kategorien visar

ovanliga anlag för studier eller en af den senare ådagalägger eu afgjord

hag för ett annat studieslag än det valda. Men för dessa undantagsfall

hvarken kan eller behöfver man lagstifta. Ty de skrankor, som skilja de

olika linierna från hvarandra, äro väl ganska svåra att komma öfver för

de medelmåttigt begåfvade, men för de öfverlägsna anlagen eller den afgjorda

fallenheten utgöra de icke något afsevärdt hinder. En tredje

ganska stor klass af föräldrar och målsmän finnes emellertid, som alls

icke gjort klart för sig, åt hvilket kall deras son eller myndling skall

egna sig, då han slutat sin skolgång. Men för dessa blir valet af bildningslinie

i allmänhet icke lättare, då Ogossen flyttats till fjerde klassen,

än det var, då lian kom till tredje. Åtminstone finnes för närvarande

en hel skara lärjungar i de högre och högsta klasserna, som icke det

minsta veta, hvad de skola taga sig till, sedan de slutat skolan, och för

manga fortsätter denna ovisshet en god tid efter det de aflagt mogenhetsexamen.

Icke heller hafva de varit så få, som öfvergått från ena linien

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

till den andra, antingen i skolan eller genom komplettering af mogenhetsexamen.

Jag tror icke, att deras antal, hvilka öfvergå från en linie till en

annan, kommer att ökas, om valet måste träffas ett år tidigare, ty vid den

ålder, hvarom här är fråga (11 :te och 12:te året), utvecklas icke anlagen

under ett år så mycket, att deraf någon egentlig ledning vid valet af

lefnadsbana kan vinnas.»

Mot här uttalade åsigter måste jag inlägga en bestämd gensaga.

Den tiden, då latinet började i första klassen och den reala bildningen

var öfverlemnad åt apologistskola^ insattes nästan utan undantag

alla skolans alumner på den egentliga hufvudlinien; och apologistskolan

bestod derför uteslutande af sådana, som icke vunnit inträde på hufvudlinien

eller der visat sig omöjliga. Då sedermera en klassisk och en real

linie uppstodo, och undervisningen i början på den senare af ovana sköttes

betydligt sämre än på den förra, och dertill kom att framtidsutsigterna på

reallinien voro mera ovissa och mindre lofvande än på den klassiska, så

var det helt naturligt, att målsmännen helst insatte sina barn der, hvarest

de bäst sköttes och de största förhoppningarna för framtiden visade sig.

Sedan reallinien tillvunnit sig något mera förtroende, och föräldrarne börjat

fästa större afseende vid barmens begåfning än förut, togo de merendels

lärarne eller rektorn till råds vid valet af linie för dem. Befans då den

inträdessökande någorlunda kunnig och intelligent, insattes han efter denna

rådplägning på klassiska luden; i motsatt fall anvisades åt honom den

reala såsom mest lämplig. Att rådfråga gossens egen håg eller begåfning

kom sällan i fråga, än mindre att lemna honom eller hans målsman något

rådrum för att inhemta erfarenhetens utslag.

Så gick det till förr i tiden, och går det emellanåt till så ännu i dag.

Emellertid lemnades i följd af 1873 års förslag tillfälle åt målsmän och

lärare att grundligare och rigtigare lära känna, åt hvilket håll nybörjarens

naturliga begåfning visade. De tingo ett rådrum af tre år för att på grund

af erfarenhet bestämma sig i afseende på valet af linie. Och i sjelfva verket

kan denna tid icke anses vara allt för rundligt tilltagen. Ännu under

fjerde och femte åren förekomma enstaka fall af öfvergång från den ena

limen till den andra. Också bör på detta stadium eu dylik öfvergång vara

möjlig utan att för en duglig lärjunge medföra allt för stora svårigheter.

Flyttas tiden för valet af bildningslinie till början af tredje klassen,

har man gifvetvis långt mindre säkerhet än nu för valets läglighet, särdeles

i fråga om de många, som med förbigående af den första klassen genast

söka inträde i den andra. Men ett sådant tillbakaflyttande skulle äfven

verka skadligt för de lärjungar, som vid slutet af tredje klassen, der ett

sammanhängande kunskapsförråd skulle kunna vara inhemtadt, vilja lemna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

läroverket. Till hvad gagn skulle dessa på bekostnad af en del insigter i

historia, geografi, aritmetik m. m. hafva läst latin under ett års tid? Man

må ej invända, att samma fråga kan framställas med afseende på lärjungar,

som lemna skolan efter genomgången af fjerde klassen, ty der har icke

skolan — och kan icke med hänsyn till de följande klasserna hafva —

förbundit sig att lemna lärjungen någon med afseende på hans ålder afslutad

kurs, lika litet som den kan göra detta för lärjungar, som utgå ur

andra eller sjette klassen.

I motsats mot förre departementschefen anser jag den olägenheten, att

målsmän skulle nödgas bestämma barnens studieväg ett år tidigare än nu,

vara en omständighet af synnerligen stor betydelse. Ätt många föräldrar

och målsmän redan då de sätta sin son eller myndling i skolan skulle hafva

det fullt klart för sig, att de blott några få. år kunna hålla honom der, att

dessa utan tvekan skulle välja den reala luden, att andre från början för sina

barn utsett ett visst, noga bestämdt lefnadskall och vid valet af linie icke

skulle komma i villrådighet •— detta synes åtminstone mig stå i skarp strid

med erfarenheten.

Endast när föredraganden säger sig icke tro, att deras antal, som öfvergå

från eu linie till en annan, skulle komma att ökas, i fall valet måste träffas

ett år tidigare, gifver jag honom rätt; jag är till och med fullt öfvertygad, att

i fall det måste göras ännu tidigare, öfvergångarne från linie till linie icke

heller då skulle ökas, utan snarare minskas — och just deri* består olägenheten.

Om en gosse,'' hvars anlag efteråt visa sig företrädesvis ligga åt

realstudier, tidigt blifvit bunden vid latinlinien och han på detta håll

befinnes någorlunda approbabel, är det mer än troligt, att han, sina

anlag till trots, kommer att på den eu gång inslagna banan fortsätta; men

jag har svårt att i detta förhållande se någon fördel.

Den andra hufvudanmärkn ingen, som förre departementschefen anser

kunna göras mot hans förslag, nemligen att de lärjungar, som före skolkursens

slut afbryta sina studier, efter detta förslag måste blifva sämre

stälda än hittills, undanrödjer han med följande förklaring: »Hvad de i

förtid ur skolan utträdande beträffar, så, har redan blifvit anmärkt, att

flertalet bland dem icke lemnar skolan omedelbart efter genomgåendet af

•hdje och 5:te klasserna, der de s. k. kursafslutningarna äro anordnade.

Detta flertal har derför intet gagn af dessa afslutningskurser, och då, såsom

ofvan nämnts, undervisningsmetoden i de lägre klasserna rättat sig efter

deras behof, som skola fortsätta, så har den nytta, som de tidigare afgående

haft af sin skolgång, hufvudsakligen bestått i den själsutveckling,

de i teoretiskt och praktiskt hänseende vunnit genom skolans undervisning

och ordning å ena sidan samt umgänget med lärare och kamrater å den

andra, äfvensom i de inhemtade grundläggande kunskaperna, hvilka visser
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ligen icke blifvit så inskärpta och fullständigade, som de behöfde vara för

att direkt kunna användas i det praktiska lifvet, men hvilka dock väsentligen

underlättat förvärfvandet af de för den framtida verksamheten erforderliga

insigterna. Men dessa fördelar komma tydligen äfven efter den af

mig föreslagna läsordningen dem till del, hvilka skola utgå i lifvet efter

att hafva genomgått några klasser å endera af de lärda linierna, hvarför

deras ställning i hufvudsak icke kan sägas blifva sämre än förut.»

Härvid vill jag blott erinra, att äfven om det vore sant, att kursafslutningarna

i tredje och femte klasserna icke haft till följd, att de i

förtid afgående lärjungarne företrädesvis plägat just i dessa klasser lemna

skolan, så kunde detta liksom öfriga missförhållanden, för hvilka kursafslutningarna

fått bära skulden, antagligast bero derpå, att dessa afslutningar

aldrig varit hvad de bort vara,. De hafva behandlats såsom vanliga

årskurser i andra klasser, men långt ifrån så, som de finnas framstälda i 1874

års förslag till skolstadga. Derför liar mången lärjunge, som annars måst

eller bort från läroverket afgå, merendels till egen skada kunnat eller fått

fortsätta ännu ett år eller mera. Många andra, som ämnat fortsätta, hafva

efter en tid afgått på grund än af erhållen anställning, än af bristande

medel eller dylikt. Om således påståendet att »flertalet icke lemnar skolan

omedelbart efter genomgåendet af tredje och femte klasserna» är rigtigt,

så ligger dock deruti intet bevis för obehöfligheten af att genom kursafslutningar

— der de kunna verkställas ■— tillgodose dem, som icke kunna

fullfölja skolstudierna till slutet.

Detta påstående och än mer den beräkni ng, hvarpå det hvilar, förefalla

mig något besynnerliga. Det heter nemligen att »de, som afgått från

''2alra, 4:de och 6:te klasserna, äro tillsammans vida flere än de från 3:dje

och 5:te afgångna». Att till stöd för påståendet jemföra antalet från fyra

årsafdelningar med antalet från två torde snarare skada än gagna detsamma.

På grund af det nu anförda anser jag med afseende å punkterna 4,

5 och 6:

alt på den klassiska linien, såsom hittills, latinet må inträda i 4:de

klassen, franskan i 5:te och grekiskan i nedre dite;

att på reallinien, såsom hittills, engelskan må inträda i 4:de klassen

och franskan i 5 :te; samt

att tyskan må å båda linierna fortsättas till skolkursens slut.

Bill. till Riksd. Prat. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Läroämnen,^ j likhet med såväl komitén som förre departementschefen anser jag,

mhur saf slut- att nuvarande lärokurser i allmänhet må förblifva oförändrade, äfvensom

ningar. på de skal, som af den senare anförts, den filosofiska propedevtiken

och hebreiskan må från undervisningsämnena utgå.

Då jag således, äfven under förutsättning af läsårets förlängning och

läroämnenas minskning, ändock ej vill påyrka någon ökning i allmänhet

af lärokurserna, sker detta, på det att dessa lärokurser måtte varda med

mindre brådska och ansträngning, men med mera noggrannhet och omsorg

inhemtade.

För detta ändamåls vinnande känner jag intet .bättre medel än förverkligandet

af kursafslutningarna. Jag har sökt uppvisa deras nödvändighet

och bemöta de mot dem gjorda anmärkningar. Det egendomliga

för dessa anmärkningar är, att de alltid gå ut på att söka visa det

kursafslutningarna i ett eller annat afseende skulle hafva medfört dåliga

frukter. Emellertid hafva de af mig 1878 föreslagna kursafslutningarna,

såsom jag redan förut haft tillfälle att anmärka, aldrig förverkligats och

följaktligen icke funnits till; och de kunna väl då icke heller hafva

frambragt några frukter, vare sig goda eller dåliga. Icke ens till namnet

förekomma de i gällande skolstadga, än mindre finnas de der påbudna.

Hon förbigår dem med fullständig tystnad. Och ändock talar man om

dem såsom befintliga.

Måhända vill man i de i gällande stadga fastälda kurserna för hvarje

särskild klass finna ett slags ansats i rigtning mot det med kursafslutningarna

afsedda målet. Men föreskrifter om lärokurser, vore dessa

också för undervisningen fördelaktigare än de nu gällande, göra icke

till fyllest; man måste äfven hafva sörjt för att de af lärjungarne blifva

behörigen inhemtade. Det enda medel, som finnes, att både framtvinga

detta resultat och tillika kontrollera dess ernående, ligger i iakttagande

af de med kursafslutningarna nödvändigt sammanhängande examina. Att

detta från början varit meningen framgår, såsom jag redan nämnt, oförtydbart

såväl af mitt anförande till statsrådsprotokollet den 3 januari 1873

som ock af § 45 i 1874 års komiterades förslag till läroverksstadga.

Man har svårt att föreställa sig annat än att en sålunda fullständigt

förberedd och gillad åtgärd också bort gå i verkställighet. Förmodligen

ligger häruti förklaringen af den temligen allmänna tron på tillvaron af

de så mycket omordade afslutningskurserjia. I denna tro har man på ett

och annat håll bemödat sig att framkalla något, som man ansett tillgodose

det afsedda syftet; men, i saknad af stöd från skollagens sida, hafva sådana

bemödanden icke kunnat krönas med önskad framgång. Följden häraf

har sedan blifvit, att hela den i kursafslutningen liggande tanken antastats

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

och förklarats oduglig. Jag är emellertid fullkomligt öfvertygad om

denna tankes läglighet och anser det icke lida något tvifvel, att dén, när

den omsider kommit till utförande, skall leda till oväntadt goda resultat.

Med afseende på den 7:de punkten och den dermed sammanhängande

I2:te hemställer jag alltså:

att antalet af skolans undervisningsämnen minskas;

att nuvarande lärokurser i allmänhet må blifva oförändrade; samt

att kursafslutningar, sådana de ofvan blifvit bestämda, må anordnas i

tredje och femte klasserna.

Om kursafslutningarna i 3:dje och 5:te klasserna verkligen genomföras,Den("^isha

måste en följd deraf blifva, att behofvet af en s. k. praktisk bildningslinie

blir väsentligen mindre enligt mitt förslag till läsordning, än enligt

den af förre departementschefen föreslagna anordningen.

Emellertid vill jag ingalunda bestrida, att en skola, hvars hela organisation,

läroämnen och undervisningssätt uteslutande vore lämpade efter

deras behof, som vid tidigare år ville utgå till de särskilda praktiska lefnadskallen,

skulle med afseende på dessa lärjungar kunna gifva bättre resultat,

och — med den konkurrens, som för närvarande på berörda områden

eger ruin — kunna anses fullt behöflig. Jag tror äfven, att en

sådan skola lämpligen kunde anordnas enligt den läroplan och med det

undervisningsmål, som af förre departementschefen angifvits. Men jag

finner betänkligt att börja införandet af dylik undervisning på flera ställen,

innan erforderliga lärarekrafter kunnat utbildas och innan man hunnit

pröfva, huruvida den föreslagna läroplanen fullt lämpar sig för våra nuvarande

förhållanden, samt innan man satts i stånd att anskaffa de särskilda

läroböcker och den öfriga undervisningsmateriel, som en undervisning

af denna art utan tvifvel kommer att kräfva.

Jag anser derjemte olämpligt att upptaga denna s. k. praktiska undervisning

såsom en särskild bildningslinie, jemte den klassiska och den reala,

vid åtskilliga af våra största högre läroverk.

Det är nemligen fara värdi, att, om så skedde, hela denna för den

framtida utbildningen af våra näringsidkare vigtiga sak kunde komma på

afväga!- och råka i misskredit. Ty dels kunna rektorerna vid ifrågavarande

stora läroverk, med den mångfald af göromål, hvarmed de äro öfverhopade,

näppeligen egna den nya linien all den tillsyn och vård, som den i synnerhet

under sin första utveckling oundgängligen behöfver, dels blefve det

kanske svårt att hindra, att samme lärare användes på denna som på de

lärda linierna, hvarigenom den å dessa gängse undervisningsmetoden så

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

småningom kunde komma att tillämpas äfven å densamma och motverka

dess sjelfständiga utveckling, dels kunde också lätt hända, att lärjungarne

å de äldre linierna med studentexamen såsom mål komme att se lärjungarne

å den nya linien öfver axeln, såsom de gamla lärdomsskolornas

lärjungar fordom gjorde det med apologisterna; och af allt detta kunde

slutligen uppkomma eu sådan misstro hos allmänheten mot den nya bildningslinien,

att den blefve endast ringa besökt.

Den enda fördel, som skulle vinnas genom att upptaga den s. k.

praktiska undervisningen såsom en särskild bildningslinie vid de högre

läroverken, vore att den skulle kunna införas med mindre kostnader för

staten och kommunen. Men har man en gång kommit till öfvertygelse

om vigten af dylik undervisning för utvecklingen af hela vårt näringslif,

sa skola utan tvifvel stat och kommuner då underkasta sig de oundvikliga

kostnaderna för dess åvägabringande.

Ehuru jag således är öfvertygad om gagnet af en särskild undervisning

af nu ifrågavarande slag och anser den företrädesvis böra tillhandahållas

i de stora, handels- och industriidkande städerna, så vågar jag dock

icke, såsom förre departementschefen, föreslå, att den, under formen af

en särskild praktisk bildningslinie, upprättas vid flera af de högre allmänna

läroverken. Jag har deremot för afsigt att i det följande underställa

Eders Kongl. Maj:t ett förslag till förberedande åtgärder för ordnandet

af en dylik linie samt för utbildandet af lärare för densamma.

DsL°under°vis'' • ^ fråga om antalet obligatoriska undervisningstiinmar i hvarje vecka

ningstimmar- för de särskilda klasserna kan jag lika litet som förre departementschefen

^var^ulss'' e.n s^dan inskränkning af desamma, som den af komitén föreslagna,

J “ tillrådlig. Men å andra sidan är jag i denna punkt ej heller alldeles ense

med honom. Väl anser jag, i öfverensstämmelse med honom, att lärotimmarnes

antal icke i någon klass bör öfverstiga 80, äfvensom att detta

antal för första och andra klasserna bör sättas lägre, men jag kan deremot

icke medgifva, att lärotimmarne i de högre klasserna tåla vid större

nedsättning än från 32 till 30. Vår skollagsstiftning har hittills alltför

litet. tagit vara pa tiden, och detta fel athjelpes ej, såvida man ej hos

oss, i likhet med hvad andra kulturfolk göra, hushållar lika noga med

veckans lärotimmar, som med årets läseveckor. Utan detta skola aldrig

resultaten af arbetet vid vara läroverk kunna väsentligt förbättras.

Manadsiofvet. Angående de hittills brukliga s. k. månadslofven hafva komitén och

förre departementschefen icke alldeles samma mening. Visserligen vilja

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

båda hafva dem indragna, men komitén föreslår i deras ställe en minskning

af den dagliga lästiden, föredraganden en regelbundet på bestämd

dag hvarannan vecka återkommande skrifning på lärorummet.

De skäl, som af förre departementschefen anförts mot det förra förslaget

äro för mig tillfyllestgörande.

Mot det senare kan anmärkas, att många omständigheter kunna göra

det mindre fördelaktigt att för ett helt läsår i förväg binda skrifningarna

vid eu bestämd veckodag, samt att dessutom likformigheten i skrifdagarnes

återkomst i de fyra högsta klasserna icke motsvarar det klass efter klass

ökade behofvet af sådan skrifning. Dessutom anser jag, att verkliga lofdagar,

fria från både läsning och skrifning på lärorummet, fortfarande

böra då och då förekomma, ehuru blott för de två högsta klasserna. I

följd häraf kan jag icke heller ansluta mig till förre departementschefens

förslag.

I stället har jag tänkt mig saken böra ordnas sålunda, att den vanliga

läsningen i regeln en gång i månaden för sjette och sjunde klasserna

samt två gånger i månaden för åttonde och nionde klasserna utbytes

mot skrifning på lärorummet, samt att dessutom fullständig ledighet från

allt arbete i skolan lemnas åt lärjungarne i åttonde och nionde klasserna

eu eller kanske till och med, åtminstone i fråga om nionde klassen, två

gånger i månaden. Att härvid valet af skrifdagar och lofdagar bör ske

under sådan omvexling mellan olika veckodagar, att intet läroämne jemförelsevis

mera än andra utsättes för förlust af undervisningstid, ligger i

sakens natur och lärer väl icke af vederbörande rektorer för framtiden

komma att mera förbises, än hvad fallet varit med de nu befintliga månadslofven.

Iakttages åter detta, förefinnes ingen anledning att fastläsa

de från läsningen undantagna dagarne vid vissa veckodagar.

Enligt mitt förslag skulle således knappast någon olikhet mot det

nuvarande förhållandet med månadslofven inträda i fråga om åttonde och

nionde klasserna. Deremot skulle i sjette och sjunde klasserna det egentliga

månadslofvet, såsom på detta stadium obehöflig!, försvinna, men lärjungarne

ändå erhålla den lättnad, som ligger uti att emellanåt få på

lärorummet utföra eu skrifning, hvilken annars skolat ske i hemmet, I

förening med lärotidens nedsättning från 32 till 30 timmar för vecka är

detta troligen all den lindring i arbetet, som här kan lämpligen astadkommas.

Rena lofdagar hafva i sjette och sjunde klasserna icke visat sig medföra

det med dem afsedda gagnet att bereda ynglingarne tillfälle till fria

studier, utan torde vanligen snarare hafva missbrukats. I åttonde och

nionde klasserna börjar deremot tanken på den förestående afgångsexamen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

att framträda med stöiTe styrka och motverkar för den skull der ett onyttigt

förspillande af den emellanåt erhållna ledigheten. Att i stället för eu

dylik samlad ledighet erbjuda eu viss motsvarig nedsättning i det obligatoriska

antalet veckotimmar är tydligen icke lika fördelaktigt för den,

som vill egna eu hel dag åt repetition eller förkofring i något viss ämne,

och skulle säkerligen komma att af lärjungarne betraktas såsom en klen

ersättning för det mistade månadslofvet.

Med hänsyn till 8:de punkten hemställer jag alltså:

att den obligatoriska undervisningen i skolan må minskas, så att den

i ingen klass öfverstiger 30 timmar i veckan; och

att månadslofven såsom hittills bibehållas i de två öfverstå årsklasserna.

På grund af mitt instämmande i förre departementschefens åsigt rörande

komiténs i punkterna 1, 2 och 3 framstapla förslag, säger sig sjelft,

att jag icke kan godkänna de på dessa punkter beroende bestämmelser,

som af komitén framhållas i punkterna 9 och 10.

fripåA-LTe». 1 likhet med komitén, punkten 11, anser jag mig deremot böra tillstyrka,

att engelskan såsom hittills må å helklassiska linien utgöra ett valfritt

ämne.

UgnmTsålng. . Angående undervisningen i sång kan jag icke dela förre departementschefens

åsigt, att denna bör göras helt och hållet valfri. Enligt mitt förmenande

skulle eu sådan åtgärd hafva till följd, att sånglektionerna småningom

komrne att antaga karakteren af ett slags privatlektioner med

ett ytterst obetydligt antal deltagare, enär begäret i de lägre klasserna

efter frihet från skolgång säkert skulle förleda mången att försumma en

undervisning, som sedan icke eller för sent erbjödes. Ungdomen skulle

på detta sätt i de högre klasserna komma att gå förlustig en af sina mest

värderade och derjemte ej blott lofliga, utan ädelt lifvande och uppfriskande

njutningar. Jag ansluter mig derför i denna fråga hufvudsakligen till

komiténs i punkten 13 uttalade åsigt och anser,

att sång undervisningen bör vara obligatorisk i läroverkets lägre klasser.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Vidkommande de i punkterna 14—19 af komitén gjorda folkslag rörande

gymnastik, militäröfningar och fria lekar vid läroverken, instämmer jag i

de slut, till hvilka förre departementschefen vid granskningen deraf kommit

och föreslår:

att gymnastik dagligen må öfvas med alla lärjungar, som icke af

helsoskäl blifvit derifrån befriade, dock med den jemkning, som i vissa

klasser kan anses böra ifrågakomma, om vapenöfning under dagen skall

ega rum;

att 3 timmar i veckan anslås till gymnastik och vapenöfning för

hvarje klass;

att rektor bemyndigas att, der så lämpligen kan ske, efter samråd

med skolläkaren och gymnastikläraren, för svagare lärjungar anordna särskilda,

för dem lämpade gymnastiklektioner eu half timme dagligen;

att gymnastik läraren må, så ofta han finner sådant lämpligt, använda

den åt gymnastik anslagna tiden till öfvande af fria lekar, samt att lämplig

person, der sådan står att finna, förordnas att dagligen å viss tid vara

tillstädes å lekplatsen för att ordna och leda lärjungarnes fria lekar;

att militäröfningarna utsträckas till hela läsåret, samt att 2 timmar i

veckan, tid för utmarscher oberäknad, anslås för detta ändamål.

Jag öfvergår nu till frågan om lärjungarnes hemarbete.

Den af mig både nu och 1873 såsom oundgänglig påyrkade utsträckningen

af lästiden, såväl genom terminernas förlängning som genom borttagandet

af onödiga lofdagar, skulle möjligen kunna anses innebära ett

ytterligare betungande af lärjungarne, allra helst som jag, fastän i förlängningsfrågan

enig med både förre departementschefen och komitén, likväl

icke i fråga om minskningen af veckotimmames antal kunnat fullt gå

in på någonderas förslag, utan ansett mig böra i fråga om de högre klasserna

vidhålla timantalet 30.

Härvid bör emellertid ihågkommas, att längre undervisningstid ingalunda

betyder ökad ansträngning utan tvärtom; och att den möda, som

ett bestämdt arbete kräfver, blifver mindre, i samma mån man får

längre tid på sig till dess utförande. Då i det hela icke någon ökning

af de nuvarande lärokurserna ifrågasättes, kan det icke vara annat än

en lättnad för lärjungarne, om skolarbetet fördelas på ett större antal

lektioner. Det pensum, som för hvarje gång måste inhemtas, blifver kortare,

inlärandet sker säkrare och möjligheten till vidare fortgång ställer

sig gynsammare. Äfven det förhållande, att genom feriernas minskning

mindre af det inlärda hinner falla i glömska och att svårigheterna vid

Gymnastik,

militäröfningar

och fria

lekar.

Hemarbetet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Hemslcrifningar.

återkallandet af det ur minnet bortgångna blifva reducerade, får ej heller

lemnas ur räkningen. Men främst af allt bör beaktas den i hygieniskt

afseende stora fördelen deraf, att hvarje dag åt lärjungarne lemnas ett

något större utrymme för ledighet från lexläsning, hvithet såsom en helsosam

vederqvickelse för själ och kropp är af vida större gagn än den på en

gång gifna tillökningen af 3 veckor till de nog långa ferierna. Af allt

detta torde framgå, att den utsträckta lästiden innebär en lättnad i det

dagliga arbetet. För lärjungarne i de lägsta klasserna, indika numera icke

skäligen kunna anses betungade af arbete, bör det stanna härvid. I de

högre klasserna deremot torde det väl ofta nog kunna hända, att åtminstone

de mindre begåfvade lärjungarne, äfven sedan de fått en något

längre tid till sitt förfogande, funne det svåid att alltid hinna med hvad

af dem fordras. Af detta skäl har jag ansett nödigt att för dessa klasser

vidtaga någon åtgärd, som kan vara egnad att minska trycket af ett

stundom alltför drygt dagsarbete. Och då jag funnit detta tryck i väsentlig

mån vara beroende på mängden och någon gång äfven på längden af

de s. k. hemskrifningarna af temata och uppgifter, anser jag, att det just

är på detta håll, man verksammast kan och bör bereda lärjungarne en

nödig lättnad.

Såväl komitén som förre departementschefen hafva fäst uppmärksamhet

vid detta förhållande. Den senare säger sig anse, ratt de skriftliga

arbetena, särskildt latinskrifningen i de högsta afdelningarna, kunna något

inskränkas utan fara för studiernas grundlighet)1. Jag instämmer häri,

men skulle hafva önskat, att uttalandet i denna i mer än ett afseende

högvigtiga punkt varit bestämdare och utförligare. Att en åtgärd, åsyftande

inskränkning i de s. k. hemskrifningarna, är af giltigt behof påkallad

torde dock häraf få anses antagligt. Fn sådan åtgärd kan ske ej blott

genom att inskränka antalet af de skriftliga prof, som under månaden

åläggas lärjungarne, utan äfven genom att så mycket som möjligt förlägga

dessa prof från hemmet till lärorummet. Fördelen af skrifningars utförande

på lärorummet i stället för i hemmet ligger för lärjungen icke blott uti

den vunna ledigheten, som här är tvåfaldig — ledighet från hemskrifning

och ledighet från lexor till de under skrifningen instälda lektionerna —

utan äfven och än mera i utbildandet af den nu allt för litet uppdrifna

förmågan att raskt och utan tidsspillan taga ihop med ett föresatt arbete

samt i undertryckandet af den nog allmänna ovanan att hellre vilja lita

på andras förbjudna biträde än att söka hjelpa sig sjelf. Äfven för

läraren medför detta den förmånen att kunna vida säkrare än nu kontrollera

lärjungarnes förmåga af arbete på egen hand och derefter bedöma

deras duglighet. Förhåller det sig nu så, vore det också uppenbarligen

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

desto bättre, ju flera af de skriftliga öfningarna, man kunde få förlagda

till lärorummet. Emellertid låter detta sig omöjligen göra enligt nu gällande

föreskrifter med dem alla; och äfven om deras antal nedbringades

till det minsta möjliga, måste de dock alltid tillsammans fordra betydligt

längre tid, än det vore rådligt taga bort ifrån de ordinarie lektionerna.

Jag har emellertid redan förut i allmänhet angifvit, huru långt jag anser

det vara möjligt att gå i detta afseende, då jag föreslog att till skrifning

på lärorummet månatligen använda en dag i sjette och sjunde klasserna

och två i åttonde och nionde. Utan att här anse mig böra framställa en

fullständig plan rörande anordningen af skriföfningarna, torde dock, till

lättnad vid bedömandet af de nyss uttalade grundsatserna, tillåtas mig

att framhålla de hufvudsakliga bestämmelserna i densamma, såsom jag

tänkt mig dem.

I fjerde och femte klasserna synes mig icke någon ändring med afseende

på de skriftliga arbetenas antal och beskaffenhet vara behöflig;

men jag anser, att de nästan uteslutande böra förläggas till lärotimmar

och således få karakteren af extemporalier. — I sjette, sjunde, åttonde

och nionde årsklasserna har på latinlinien hittills förekommit ett latinskt

tema hvarje vecka. Det torde under de ändrade förhållanden, jag tänkt

mig, vara nog, om i dessa klasser latin skrifves hvar fjortonde dag, och

detta så, att skrifningen den ena gången i månaden blir ett extemporale,

utfördt under någon åt latinet anslagen dubbeltimme, och den andra

gången åter får bibehålla den hittills vanliga formen af ett omsorgsfullare

utarbetadt exercitium, hvithet den ena månaden göres i hemmet, den andra

på lärorummet. Eu särskild anledning till denna inskränkning har jag i

den förändring af latinskrifningen, som jag har för afsigt att föreslå, och

om hvilken jag strax torde få tillfälle att yttra mig. — De svenska uppsatserna

synas mig böra å latinlinien bibehållas till oförändradt antal. Något skäl

till den nu i detta afseende rådande olikheten emellan reallinien och latinlinien

anser jag icke förefinnas, och jag föreslår derför för reallinien likasom

för latinlinen endast en svensk uppsats i åttonde och nionde klasserna för

hvarje månad. Åf dessa skrifningar skulle en hvarannan månad förläggas

till lärorummet, men de öfriga ske hemma, hvilket såväl i följd af den

relativa lättheten att i detta ämne kontrollera lärjungarnes sittarbete som

ock på grund af den längre tid, beredelsen för och utarbetandet af den

svenska uppsatsen i de högsta klasserna i allmänhet, fordra, torde vara

mest ändamålsenligt. — De skriftliga öfversättningarna till franska, hvilka

nu å båda linierna försiggå i åttonde och nionde årsklasserna två gånger i

månaden, böra utan annan förändring bibehållas, än att hvarannan skrifning

må förvandlas till ett under lektionstimmar utfördt extemporale. —

De engelska skrifningarna på reallinien torde i sjette och sjunde klasserna

Bill. till lliksd. Prot. 18.90. 1 Sand. 1 Afd. 8 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Latin
skrifning.

höra bibehållas vid en gång i månaden, men i åttonde och nionde utsträckas

till två gånger, deraf hvarannan såsom extemporale. — De matematiska uppsatserna

på reallinien anser jag kunna undvaras i sjette och sjunde klasserna,

men deremot böra i oförminskadt omfång bibehållas i åttonde och

nionde och der hvarannan gång förläggas till lärorummet.

Utom de nuvarande skrifningarna på latinlinien synes mig ytterligare

i åttonde och nionde klasserna på A-linien en tysk öfversättning böra förekomma

en till två gånger i månaden samt på B-linien en matematisk uppsats

en gång i månaden.

I nära sammanhang med det nyss sagda kommer jag nu till den vigtiga

frågan om lämpligaste formen för de latinska skriföfningarna. Denna

form måste naturligtvis på det närmaste vara beroende af det ändamål,

man afser att vinna såväl särskildt med dessa skrifningar som med latinstudierna

öfver hufvud taget.

Den tid är längesedan förbi, då det ansågs ingå i uppgiften för

våra läroverk att bibringa lärjungarne färdighet att i tal och skrift uttrycka

sig på romarespråket. Ej ens latinets varmaste anhängare påstå

numera, att detta är syftet. Deremot framtiå,lles fortfarande latinets formelt

bildande kraft och betydelsen af den stora rot, det under sekler

spelat inom den menskliga kulturen ända till senare tid. Båda dessa

framstående egenskaper hos latinet erkänner jag villigt, den förra med

en nödig restriktion; att icke obetingadt erkänna den senare vore att

lika djerft som fåfängt försöka att förneka ett af historiens klaraste

vittnesbörd och derigenom ådraga sig misstanken att vilja vanvårda ett

det dyrbaraste arf, som genom språkets förmedling kommit alla bildade

folk till godo. Ett fullt tillgodogörande af detta arf kan icke åstadkommas

med mindre än att sj elfva innehållet, så det ideela som det reda, af hvad

som på detta språk blifvit författadt, göres tillgängligt. Att lära sig läsa,

d. v. s. öfversätta och fatta innehållet af de på latinska språket författade

verk måste då blifva hufvuduppgiften. Med denna uppgift har emellertid

på den hittills följda vägen endast ett ringa fåtal kommit till rätta, som efter

afgångsexamen fortsatt latinstudiet på fullt allvar, och förmågan att reda sig

med en latinsk författare så, att man utan allt för stor ansträngning och

tidsutdrägt begriper hans framställning, är ganska sällspord, helst om denne

författare är från något senare sekel än det gyllene.

Gagnet af latinläsningen i våra skolor inskränker sig således egentligen

till den tankegymnastik, som kan vinnas vid de talrika öfningarna i brottning

med den latinska grammatikans svårigheter. Om än detta också kan

för ett visst utvecklingsstadium vara nyttigt, leder det dock dertill, att man

af brist på tid måste försumma sj elfva hufvudsaken —• tillfället att under

skickliga lärares ledning få eu inblick i den romerska forntidens storartade

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

lif och dess egendomliga åskådningssätt. Under ett ängsligt bemödande att

iakttaga sådana saker som det rätta bruket af grin och qvominus o. d. har

man förbisett den öfverväldigande vältaligheten i Ciceros tal, den ädla

skönheten i Yirgilii vers och kärnkraften i Taciti utsagor och sålunda

låtit latinstudiet förfela sin mest afsevärda verkan, den att lifva, lyfta

och stärka ynglingasinnet.

Vid allt detta har svenskan, såsom en lydig tjenarinna under det

latinska väldet, måst beqväma sig till de hårdaste försakelser af sin inneboende

natur. Medan latinet icke ens efter omflyttningen på svensk mark

behöft afstå från någon af sina nationela egendomligheter, har svenskan redan

före öfverflyttningen till latinsk mark måst uppoffra flere af sina. Latin

med latinska ord har förbytts till latin med svenska ord; latin med svenska

ord till latin med latinska. Om svenskan har man ej haft tid, stundom

ock ej funnit nödigt att bekymra sig; Lön har varit medlet, latinet målet.

I detta förhållande synes mig nu vara hög tid att en ändring åvägabringas.

Så länge det latinska temat skall utgöra den axel, omkring hvilken

hela latinundervisningen vänder sig, lär dock ingen förändring vara att

hoppas. Jag anser det derför vara nödvändigt att i mogenhetsexamen i

stället för en öfversättning till latin införa en öfversättning från detta

språk. Denna förändring måste då naturligtvis också verka tillbaka på

de under den föregående skoltiden bedrifna skriföfningarna, så att de

komma att få till sin egentliga uppgift latinska texters återgifvande på

svenska — och det till en god svenska.

Jag förnekar härmed ingalunda behofvet af öfversättningar till latin

dels såsom extemporalier i de lägsta klasserna, dels ock någon gång såsom

temata i mellanklasserna, men småningom bör skrifningen antaga formen

af öfversättning från latin, och endast i denna form bör den förekomma

i afgångsexamen. Den har då fått sig föresatt ett mål, som i sig sjelft är

af otvifvelaktigt gagn, och genom sin återverkan på hela anläggningen och

bedrifvandet af latinstudierna skall den förändrade metoden för skriföfningarna

äfven visa sig mäktig att ingjuta nytt lif i de muntliga öfningarna.

Undervisningens hufvuduppgift skall då blifva att uppöfva och

utbilda lärjungarnes förmåga att väl förstå och väl återgifva hvad som

blifvit skrifvet på latin, och härmed äro — derom är jag öfvertygad —

latinstudierna inne på den enda väg, på hvilken de kunna göras fruktbringande

och återvinna det anseende, som de förtjena.

Att denna väg i början skall visa sig mindre väl banad än den länge

trampade är visserligen att befara, men ingen, äfven den som motvilligt

slagit in på densamma, torde, om han finner skäl att öfvergifva den, vilja

vända åter till den gamla.

Den metod, som hittills följts, har varit företrädesvis rigtacl på det

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

latinska återgifvande! af en med afseende på de grammatiska reglerna hopsatt,

ofta mindre god svensk text. Den af mig föreslagna bör oaflåtligen

taga hänsyn till beskaffenheten af den svenska, som återgifves i latinets

ställe. Främst såsom medel för öfversättning till svenska böra äfven öfningarna

att på latin återgifva svenska satser eller s. k. fraser förekomma

under de första åren af latinstudiet. Det är alltså, såsom jag redan antydt,

icke min mening att utdöma bruket af dylika lokutioner och temata, men

jag förordar, att dylika öfningar begränsas till det mått, som kan anses

nödvändigt för uppöfvande af förmågan att rigtigt öfversätta från latinet.

Hufvudsyftet måste alltjemt vara att lära ynglingarne att läsa latin.

I följd af den härigenom uppkommande tidsvinsten kan det blifva möjligt

att genomgå större kurser och låta lärjungarne göra bekantskap med flere

auktorer än hittills. Och hand i hand med den ökade förmågan att förstå

latin skulle hos lärjungarne äfven framträda ökad lätthet och säkerhet i

att använda sitt eget modersmål, hvilket sålunda genom romarespråkets

inverkan skulle kunna vinna något af hvad det saknar af förädling utan

att förlora något af hvad det ännu eger af ursprunglighet.

I öfverensstämmelse med komiténs 20:de punkt samt förre departementschefens

i anledning deraf gjorda framställning anser jag derför,

att hemarbetet må inskränkas, i synnerhet derigenom att de skriftliga

arbetena dels minskas, dels förläggas till lärorummet.

Skolstudiernas En hufvudanmärkning, som kan rigtas mot hela vårt högre skolvä‘

universitets- sende, sager torre departementschefen vara, »att de lärjungar, som efter

fordringarna, slutad skolkurs komma till universitet eller högre tillämpningsskola, i

allmänhet icke ega de kunskaper och den förmåga af sjelfständigt arbete,

som förutsättas för idkande af vetenskapliga studier, samt att lärjungarne,

oaktadt denna deras ringa mognad, genom obligatoriskt arbete i och för

skolan på ett för deras helsa farligt sätt öfver an s trän gts».

Mitt minne sträcker sig tillräckligt långt tillbaka, för att jag skall

kunna afgifva ett vittnesmål i detta afseende, stödt på erfarenhet. Och

jag måste då tillstå, att de lärjungar, som för 50 eller 40 år sedan »efter

slutad skolkurs» komino till universitetet, i allmänhet sannerligen icke egde

'' de kunskaper och den förmåga af sjelfständigt arbete, som förutsättas för

idkande af vetenskapliga studier1. Då — så som nu, och jag förmodar äfven

allt framgent —- egdes sådana kunskaper och sådan förmåga endast af ett

fåtal, som just vid universitetet utbildade dem. Jag tror alltså, att de klagomål,

som försports öfver de på senare tider från de allmänna läroverken

utgångna ynglingars otillräckliga kunskaper och bristande förmåga på lika

goda skäl kunnat anföras mot förra tiders och vill såsom ett stöd för min

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

åsigt härutinnan åberopa hvad i 885 då varande professorn Odhner i sitt anförande

i konsistorium rörande läroverkskomiténs förslag yttrat om ifrågavarande

sak:

»Betraktar och bedömer man den nuvarande skolbildningen med afseende

på de resultat den lemnar för de akademiska studierna, så skall

man ej rättvisligen kunna påstå, att dessa resultat äro sämre nu än förr,

om man afser den högre vetenskapliga bildningen vid universiteten; tvärtom

får man medgifva, att de högre vetenskapliga examina och de akademiska

af handlingarna nu för tiden vittna om ett betydande framsteg till

ett bättre; och detta gäller ej mindre de matematiskt-naturvetenskapliga

ämnena än andra, ehuru dessa enligt komiterades och vederbörande sektioners

mening skulle vara i så, hög grad undertryckta i skolans nuvarande

undervisningsplan.»

Om det oaktadt klagomålen öfver abiturienternas nuvarande omogenhet

må kunna anses i viss män berättigade, kan man dock efter ett

sådant yttrande af eu fullt sakkunnig väl sätta i fråga, huruvida det i

detta hänseende står så illa till, som från åtskilliga håll blifvit påstådt.

I alla händelser synas mig inga skäl tala för att ställa det, med eller

utan fog, anmärkta missförhållandet i något närmare samband med nuvarande

lärares och lärjungars eller nu gällande lärokursers och läsordningars

beskaffenhet. Det finnes i sjelfva verket en annan omständighet,

som i detta hänseende utöfvar ett så afsevärdt inflytande, att det fullt

räcker till såsom förklaringsgrund för dessa och måhända de flesta nu befintliga.

brister i vårt undervisningsväsende.

Jag menar den årliga lästidens korthet.

I Sveriges första protestantiska skolordning, som utgör eu del af 1571

års kyrkoordning, finnes intet stadgande angående skolferierna, utan var

bestämmandet såväl af dessas längd som fördelning öfverlåtet åt biskopen

och »skolmästaren». Snart nog visade sig emellertid ett allmänt stadgande

i detta afseende behöfligt, och i den af presterskapet upprättade skolordningen

af 1611, hvilken visserligen aldrig erhöll kunglig stadfästelse, men

som likväl mångenstädes följdes, heter det: »Skolan upplöses endast 4

gånger på året nemligen vid jul, påsk, Johannes’ Döpares dag och Michaelis

dag; och må lärjunge ej under någon förevändning vara borta öfver

tre veckor (med undantag af rötmånaden), om det ej kan styrkas, att han

besökt så aflägsna socknar, att han omöjligen kunnat återvända inom

nämnda tid.» Detta stadgande är ej rätt tydligt; antagligen bör det dock

så förstås, att ferierna skulle utgöra högst 3 veckor vid hvardera af de

fyra nämnda högtiderna samt dessutom omfatta rötmånaden och således tillsammans

utgöra vid pass 16 veckor. Dessa ferier fann emellertid konung

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Gustaf II Adolf allt för långa, såsom man kan finna af den plan till skolordning,

som på hans befallning 1620 upprättades. Deri heter det nemligen:

»Inga ferier vill Kongl. Maj:t vidare bestå i skolorna än från jul

och till trettondedagen, ifrån palmsöndag och till nästa söndag efter påsk,

sa ock pingstveckan samt rötmånaden. Inga socknegångar tillstädjas djeknarne

längre från skolorna än på det allra högsta sex mil. Och ingen

tillätes längre att blifva ute än föreskrifne ferier sig extendera. Ho icke

kommer tillstädes å föresagde dag, skall jemte proban det året icke njuta

någon ytterligare socknegång.» Feriernas längd bestämdes således till 9 Va

veckor om året. Icke frikostigare var i detta fall drottning Kristinas skolordning

af 1649, ty deri fastställas ferierna till blott två månader om året,

nemligen från den 18 december till den 18 januari om vintern och från

den 29 juni till den 29 juli om sommaren. Genom Karl XI:s förordning

af 1693 angående gymnasier och skolor i riket ökades ferierna till 12

veckor på året, nemligen 6 veckor om vintern från S:t Thomas dag (21

december) till kyndelsmessa-)! (2 februari) och 6 veckor om sommaren från

den 6:te till den 12:te söndagen efter Trinitatis (från början af juli till

midten af augusti). Med frihetstiden och dess regerande ständer vunno

ferierna eu betydlig utsträckning. Skolordningen af 1724 innehåller nemligen

med afseende derpå följande stadgande: »Vacat-iones sollennes, då

ungdomen allmänneligen har frihet att resa hem eller till andra orter, der

de kunna förvärfva sig något underhåll till nästkommande termin, skola

tillåtas 2:ne gånger om året, nemligen om vintern ifrån Lucia: tid till Kyndelsmessa

(13 december—2 februari), om sommaren från Johannis till

Bartholomiei dag (24 juni—24 augusti), och der Synodus eller Kund inte

(prestmöte eller marknad) infalla vid begynnelsen af terminen, må Discentes

hafva frihet att öfver den tiden vara hemma och således icke i fåfänga

förtära sin mat borta. Vid påsk och pingst upphöra lektionerna och skolegången

3 dagar före helgen och begynnas åter måndagen efter högtiden,

da ungdomen emellertid kan öfverse de stycken, som föresätta varit, så ock

beqvämligen anskaffa hvad för dem till vidare uppehälle tarfvas.»

Feriernas sammanlagda längd utgjorde nu 19 veckor om året,

Genom 1807 års skollag gjordes i ifrågavarande afseende endast den

förändring, att- påsk- och pingstferierna förkortades, hvardera med en half

vecka, hvarigenom feriernas hela längd kom att blifva 18 veckor. Sitt

maximum uppnådde ferierna genom 1820 års skollag, enligt hvilken de

skulle utgöra 22 veckor om året, nemligen 2 veckor vid påsk och de öfriga

enligt efori bestämmelse. Det är nemligen i denna lag blott bestämdt, att

lästiden skall utgöra 32 veckor, påsklofvet (2 veckor) deri inberäknadt,

Att äfven denna knappa lästid ytterligare kunde inskränkas framgår emellertid

deraf, att det medgifves eforus och rektor rätt att gifva hela läro
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

verket gemensam ledighet från undervisningen, då hård väderlek, marknad,

allmän högtidlighet eller annan giltig anledning förekomma, ett stadgande,

som sedermera upptagits i alla de följande skollagarne.

I sammanhang med en genomgripande förändring af undervisnings]danen

och betydligt förbättrade lärarelöner minskades genom 1856 års

skolstadga ferierna med ö1/., veckor, eller till 16Y2 veckor om året. Med

afseende på feriernas fördelning stadgades blott, att läsningen skulle börjas

i augusti och slutas inom juni månad, att ferierna vid jul skulle vara minst

4 veckor och de vid påsk en vecka, hvarförutom 1/s veckas ledighet vid

pingst skulle inräknas i den till 36 veckor bestämda lästiden.

T 1859 års skolstadga bibehöllos samma bestämmelser med afseende

på ferierna blott med den förändring, att julferierna bestämdes till minst

3 veckor, och att rektor erhöll rätt att åt öfverstå klassens lärjungar en

eller högst två gånger i månaden bevilja en hel dags ledighet, hvilken

borde användas till enskilda studier under rektors eller vederbörande lärares

kontroll. Genom kongl. kungörelsen den 12 maj 1865 ökades åter

ferierna med en vecka, eller till \7''/2 veckor derigenom, att det förordnades,

att påskferierna skulle inräknas i den till 36 veckor bestämda lästiden.

Enligt 1820 års skollag voro emellertid läroåren bestämda till 12, nera-tä*»^*,Årligen

8 i trivialskolan och 4 på gymnasium, derefter till 10. De äro nu såsom "n9nm9- i de främsta kulturländerna 9; men i samband med denna förkortning af

lärotiden har icke någon förlängning af lästerminerna hos oss skett, oaktadt

pensa i alla ämnen utom kristendom, grekiska och latin betydligt

ökats, och undervisningen i de tre nämnda ämnena onekligen nu bedrifves

med mera noggrannhet och större fordringar på detaljinsigter.

Att häraf förr eller senare skulle uppkomma svårigheter så för lärare

som lärjungar är naturligt. Dessa svårigheter började också visa sig redan

tidigt och kunna sägas hafva varit fullt insedda 1873, hvilket, framgår af

den då af Konung och Riksdag gillade bestämmelsen om läsårets förlängning

från 36 till 39 veckor. Bestämmelsen intogs icke i 1878 års skolstadga.

De 36 veckorna stå qvar och svårigheterna likaså. Hvad undervisningen

derpå förlorat under den ej obetydliga tid, som derefter förflutit, torde

icke kunna skattas ringa.

Hade emellertid dessa 36 veckor verkligen stått till undervisningens förfogande,

skulle nog tiden ändock räckt någorlunda väl till för våra lärokursers

noggranna genomgående. Men den nuvarande effektiva lästiden har icke

på långt när haft denna omfattning. Redan påsk- och pingstlofven nedbringa

de 36 veckorna till 3472. Anslås antalet ledighetsdagar derutöfver

i klasserna I—V till 6 samt för inträdespröfning och examenslof in. in.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

till 9 dagar, blår lästiden i dessa klasser 32 veckor. T de högre klasserna

afgå från de 32 veckorna ledighet under militäröfningarna samt

månadslofven. Den förra uppgår till minst 1 vecka. Månadslofven kunna

i nuvarande sjette klassen utsträckas till 2 gånger i månaden, i nuvarande

sjunde klassen till 4 gånger; jag vill emellertid antaga, att de icke allestädes

blifvit fullt uttagna, utan att de i sjette klassen i medeltal endast

förekomma 1 och i sjunde klassen 3 gånger under hvar och en af läsårets

9 månader; under denna förutsättning borttaga de i sjette klassen sammanlagdt

11/2 vecka, i sjunde klassen 4%. På detta sätt erhålles det resultat,

att den effektiva lästiden på sin höjd utgör:

för klasserna I—V......................................... 32 veckor,

» » VI—VII.................................. 29% »

» » VIII—IX.................................. 26% »

I medeltal för hela läroverket blifver detta omkring 30 veckor.

I de flesta andra länder uppgår den årliga lästiden till 40 veckor. I

Norge, Danmark, Tyskland och Frankrike är den ännu längre; och detta

utan olikhet för de olika klasserna. Detta utgör omkring 50 procent, eller

3 månader, längre lästid än i de högsta klasserna hos oss.

Hvem kan väl underskatta verkan häraf! Den är sä stor och sä ingripande

i alla delar af vår läroverksorganisation, att knappt något enda

af de missförhållanden, öfver hvilka det med skäl klagats, icke närmare

eller fjermare af densamma är beroende.

Den af mig i månadslofvens ställe omnämnda anordningen med 1

skrifdag i VI och VIT, 2 skrifdagar i VIII och IX, 1 lofdag i VIII samt

1 — eller undantagsvis 2 — lofdagar i IX skulle visserligen åstadkomma

en inskränkning i de högsta klassernas undervisningstid, men dervid måste

det också stanna, hvilket enligt den nuvarande anordningen ingalunda är

fallet, om månadslofven till sitt fulla mått uttagas. Dessutom gifver mitt

förslag det mesta af denna tid åt skriföfningarna och kommer dermed indirekt

läsningen till godo.

Om läsåret förlänges med 3 veckor och militäröfningarna anordnad

så, som af mig blifvit föreslaget, om lokalmyndighetens rätt att meddela

läroverket ledighet inskränkes, examen med de fem lägre klasserna vid

höstterminens slut upphör, och tiden för inexamineringen förlägges utom

den lagbestämda lästiden — åtgärder, hvilka jag finner synnerligen välbetänkta

— skulle således den verkliga lästiden blifva:

för klasserna I—V .......................... omkring 36 veckor,

» » VI—VII....................... * 35

» » VIII—IX .................. » 34

eller i medeltal för hela läroverket 35 veckor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Vinsten af denna förlängning skulle alltså under den nioåriga skoltiden

motsvara betydligt mer än ett helt läsår.

Jag anser alltså på grund af det ofvan anförda och i öfverensstämmelse

med livad förre departementschefen föreslagit:

att läsåret förlänges till 39 veckor, hvari dock inräknas ledighet under

en vecka vid påsk och en half vecka vid pingst, men icke den tid,

som för vissa lärjungar upptages af inträdes- och flyttningspröfningar;

att, der icke Kong! Maj:t på gjord framställning annorlunda bestämt,

höstterminen skall taga sin början den 26 augusti och sluta den 20 december

samt vårterminen börja den 16 januari och sluta den 20 juni,

äfvensom att, i fall någon af de för terminernas början eller slut bestämda

dagarne infaller på söndag, början må uppskjutas till näst följande, men

afslutningen förläggas till näst föregående söckendag;

att ordinarie lärares tjenstgöringspenningar samt vikariers och extra

lärares arfvoden må beräknas efter 40 arbetsveckor om året;

att examen med de fem lägre klasserna vid höstterminens slut må

upphöra;

att den eforus och rektor medgifna rätt att bevilja läroverket ledighet,

när hård väderlek, marknad, allmän högtidlighet eller annan giltig

anledning förekommer, må så begränsas, att den sålunda meddelade ledigheten

under ett läsår icke må tillhopa öfverstiga 6 arbetsdagar, i hvilken

tid dock icke inräknas den ledighet under 2 eller 3 dagar, som gifves för

förberedelser till årsexamen.

En annan fördel — och den ej af mindre betydelse — skulle genom öfveranläsårets

förlängning säkrare och lättare vinnas, än annars blefve möj- hängningen.

ligt. Det lider nemligen intet tvifvel, att en af orsakerna till den öfverklagade

öfveran sträng i ii n gei i, för såvidt man under närvarande förhållanden

ännu med fog kan tala om en sådan, i allmänhet ligger dold i den,

i förhållande till lärokurserna, allt för knappa lästiden. Före 1873 klagades

högljudt och med fog öfver öfveransträngning i nästan alla skolans

klasser, men genom de föreskrifter, som då lemnades för de nedre klasserna,

försvann den småningom ur dem, så att den för närvarande endast

undantagsvis kan uppvisas annorstädes än i någon af de högre klasserna,

merendels öfre sjette och öfre sjunde. Det bör emellertid ej vara förenadt

med större svårighet att äfven der genom ökadt utrymme för hemarbetet

i regeln blifva qvitt denna olägenhet.

Att för öfrigt hela öfveransträngningsfrågan blifvit i läroverkskomiténs

Bill. till Riksil. Prat. 18HO. 1 Sand. 1 Afd. 8 Hcift. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

betänkande och i den åt detta ämne särskildt egnade bilagan öfver höfvan

storgjord, äfvensom att de af komitén meddelade siffrorna rörande lärjungarnes

arbetstid måste såsom ytterst svårbestämbara upptagas med mycken

varsamhet och endast betraktas såsom ett värdefullt statistiskt uppslag

för skolhygienen liar af förre departementschefen redan blifvit framhållet,

och i detta afseende delar jag fullkomligt hans uppfattning.

förhållandena Beträffande de åtgärder, som böra vidtagas för ordnande af de hygieniska

förhållandena vid läroverken, öfverensstämmer jag med förre departementschefen

och hemställer derför på af honom anförda grunder, att

Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen:

att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas en

läkare för att utöfva tillsynen öfver lärjungarnes helsotillstånd och biträda

rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna, vid läroverket; samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljus- och

vedkassa 1 krona om året för hvarje under höstterminen närvarande lärjunge,

dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor, vid

de femklassiga 100 kronor.

Lsionsr°eghri7g Äfven med afseende å löne- och pensionsreglering samt lönetursbesamt

lotteri-räkning för lärare vid allmänna läroverk instämmer jag helt och hållet i

beräkning. ]lva(j af förre departementschefen anförts och föreslagits.

FUrun''arnes Hvad åter angår den i samband härmed stälda frågan om förhöjning

terminsof- af lärjungarnes terminsafgifter, kan jag icke i allo dela hans mening. Jag

gifter. anger nemligen, att lärjungarne i de tre lägsta klasserna borde alldeles

befrias från den nya, till statsverket ingående afgiften, så att denna endast

komme att affordras lärjungarne i de högre klasserna från och med den

fjerde.

I det af särskilde komiterade den 17 maj 1879 afgifna betänkandet

angående lönereglering för lärare vid åtskilliga rikets läroanstalter äfvensom

i Eders Kongl. Majrts framställning till 1882 års Riksdag om löneoch

pensionsreglering för lärarne vid de högre och femklassiga allmänna

läroverken in. in. föreslås den till statsverket ingående terminsafgiften af

lärjungarne i de tre lägsta klasserna till samma belopp, 20 kronor, som

skulle gälla för lärjungarne i 4:de och 5:te klasserna. 1882 års läroverkskomité

fann emellertid detta belopp allt för högt för de tre nedersta klasserna

och föreslog dess sänkande till 10 kronor. Såsom skäl för detta

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

sitt förslag anför komitén, att de tre nedersta klasserna enligt dess mening

fortfarande skulle komma att i viss mån utgöra ett helt för sig och betraktas

såsom bildningsanstalter företrädesvis för lärjungar, som afbröte

sin skolgång vid tidigare ålder för att utgå i det praktiska lifvct. För dem

skulle dessa klassers kurs blifva en nyttig utvidgning af folkskolekursen.

Det tillskott af bildning, som de i nämnda klasser erhölle, vore i sjelfva

verket allt för vigtigt för de praktiska yrkenas män, för att det skulle

vara lämpligt att genom höga afgifter lägga hinder i vägen för dess förvärfvande.

Berörda klasser vore också de största af alla i läroverken och

sköttes af lägre aflönade lärare, hvadan statens kostnad för hvarje lärjunge

der blefve betydligt mindre än på läroverkets högre stadier. Slutligen borde

man ej lemna ur sigte, att om, i enlighet med komiténs förslag, befrielse från

termi nsafgift icke finge lernnas lärjunge under första terminen af hans skolgång,

denna bestämmelse uppenbarligen komme att utöfva inverkan företrädesvis

inom de tre lägsta klasserna. Af tabellbilagorna visade sig nemligen, att,

då samtliga nyintagna vid de fullständiga läroverken under treårsperioden

1879—82 utgjorde 7,820, ej mindre än 5,794 intagits i de tre nedersta

klasserna. Motsvarande siffror för de femklassiga läroverken under samma

tid vore 2,114 och 2,021. Härvid vore äfven att märka, att af de i högre

klasser intagna funnes många, som öfverflyttats från lägre läroverk och

som således ej träffades af ifrågavarande bestämmelse. Förmånen af befrielse

skulle alltså inom de tre nedersta klasserna tillfalla ett betydligt mindre

antal lärjungar än inom de högre klasserna.

Förre departementschefen finner komiténs förslag att nedsätta berörda

terminsafgift för lärjungarne i de tre lägsta klasserna till 10 kronor förtjena

beaktande. Derigenom att afgiften i dessa klasser gjordes så låg,

kunde nemligen föräldrar och målsmän utan större uppoffringar låta sina

söner och myndlingar pröfva sin håg och förmåga för studier; och en icke

ringa del af de olägenheter, förhöjda terminsafgifter medförde, vore dermed

undanröjd. Deremot anser han komiténs bestämmelse, att lärjunge icke

skulle kunna erhålla befrielse från terminsafgiften i dess helhet eller någon

del deraf för den termin, under hvilken han blifvit vid läroverket inskrifven,

väl sträng, emedan det utan tvifvel mer än en gång komme att inträffa,

att eu nyintagen lärjunge kunde med fullt tillförlitliga intyg styrka såväl

framstående fallenhet för studier, synnerlig flit och godt uppförande, som

ock stor fattigdom; och det dock vore hårdt, om en sådan icke skulle

kunna komma i fråga till befrielse från terminsafgiften.

För egen del lägger jag likasom läroverkskomitén synnerlig vigt dervid,

att de tre nedersta klasserna hafva till en af sina uppgifter att meddela

den grundläggande bildning, hvaraf ett stort antal yrkesidkare äro i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

behof utöfver hvad som i folkskolan kan erhållas, äfvensom dervid, att det

just är i dessa klasser, som erfarenhet skall vinnas, huruvida gossen har

den håg och den begåfning för studier, att verkligt skäl för honom förefinnes

att fortsätta på studiebanan. Men derför anser jag det ock föga

välbetänkt, att genom förhöjning af redan för handen varande terminsafgifter,

af hvilka den del, som utgår till ljus- och vedkassan måste af alla

gäldas, försvåra tillträdet till dessa klasser, i synnerhet som genom lästidens

förlängning underhållskostnaden för ett flertal lärjungar måste blifva

i någon mån större än förut. Säkerligen skulle den kontanta utgift, som

förhöjningen i terminsafgiften komme att medföra, hindra mången väl begåfvad,

men fattig gosse från inträde i skolan och sålunda betaga honom

tillfället att der visa hvad han dugde till; och mången skulle ock deraf

tvingas att utgå i det praktiska lifvet utan de kunskaper, han i allmänna

läroverkets lägre klasser lätt kunnat vinna och som han i sin följande

verksamhet utan tvifvel mer än en gång komme att sakna.

Jag tror derför, att den uppoffring statsverket skulle göra genom att

afstå från all till detsamma ingående afgift af lärjungarne i de tre lägsta

klasserna skulle fullt uppvägas deraf, att undervisningen i dessa klasser

fortfarande blefve i det närmaste afgiftsfri, hvarigenom ej blott eu väl behöflig

lättnad bereddes mindre bemedlade föräldrar vid deras barns uppfostran,

utan ock för staten öppnades en större möjlighet att med fullt

dugande förmågor tillgodose sina mångfaldiga behof.

Enligt de beräkningar, som 1887 utfördes och vid hvilka man utgick

från medelantalet lärjungar vid början af höstterminerna 1881—85 samt

afdrog 25 procent för medellöses och mindre bemedlades befrielse äfvensom

10 procent för möjlig minskning i lärjungeantalet, skulle terminsafgifterna

af lärjungarne i de tre nedersta klasserna vid de högre och femklassiga

läroverken uppgått till 82,390 kronor och i samtliga klasser till 347,409

kronor, från hvilken summa dock afdrogs något öfver 10,000 kronor för

den nedsättning af terminsafgifterna till hälften, som föreslogs för lärjungarne

å den praktiska linien, så att alltså den behållna inkomsten upptogs

till 337,000 kronor.

Vid de beräkningar, jag låtit utföra, har man utgått från medelantalet

lärjungar vid höstterminernas början 1884—88, men i öfrigt tillämpat

de grunder, som följts vid ofvan anförda beräkningar, samt dervid funnit

(Tab. B. 5), att en terminsafgift af 10 kronor i de tre lägsta klasserna

skulle vid de högre och femklassiga läroverken inbringat 80,446 kronor,

under det att en terminsafgift af 20 kronor i 4:de och örte klasserna och

af 30 kronor i 6:te och 7:de klasserna komme att medföra en inkomst af

255,650 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Något afdrag för nedsättning af terminsafgiften å den praktiska linien

hel l öfver här ej göras, då jag på ofvan angifna skäl icke föreslår en praktisk

linies införande vid något högre eller femklassigt läroverk, med undantag

af Jakobs läroverk i Stockholm. I jemförelse med förslaget af 1887

skulle således enligt det nu framstälda inkomsten af terminsafgifterna vid

nu berörda läroverk komma att minskas med omkring 80,000 kronor;

hvartill äfven kommer en minskning i de 1887 beräknade inkomsterna

från de till ombildning föreslagna läroverken, hvarom jag torde få tillfälle

att närmare yttra mig i sammanhang med frågan om dessa läroverks

organisation.

Mot öfriga bestämmelser, som af förre departementschefen föreslagits

beträffande terminsafgifterna, har jag lika litet något att anmärka som

mot hans förslag rörande löne- och pensionsreglering samt lönetursberäkning

för lärarne vid de allmänna läroverken. Jag får derför, dels med

stöd af hvad han med afseende härå anfört, dels på grund af hvad jag

senast yttrat, i underdånighet hemställa:

A) att, med afseende på terminsafgifternas förhöjning, Eders Kongl.TermimafgifMaj:t

täcktes gilla och i väsentligare punkter underställa Riksdagen följande

bestämmelser:

att lärjunge, som är vid allmänt läroverk inskrifven, skall, förutom nu

utgående avgifter, från och med vårterminen 1891 för hvarje termin erlägga

till statsverket:

inom 4:de och 5:te klasserna .............................. 20 kronor

» 6:te och 7:de » .............................. 30 »

att befrielse från nämnda afgift må kunna beviljas medellöse lärjungar,

sä vida de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande anses böra

till erhållande af denna förmån komma i åtanke;

att befrielse från af giftens halfva belopp må kunna beviljas mindre bemedlade

lärjungar, som uppfylla det för hel befrielse stadgade vilkor;

att å hvardera skolstadiet (klasserna 4—5 och 6—7) icke mer än 15 °j0

af stadiets hela lärjungeantal må erhålla hel befrielse och icke mer än

20 °/o half sådan, hvarvid dock, om så pröfvas nödigt, två halfva befrielser

må kunna ersätta en hel sådan eller omvändt, blott att hela det för

hvarje termin inom stadiet debiterade afgiftsbeloppet ej understiger 15 % af

hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade full afgift;

att förslag å de lärjungar, som skola komma i åtnjutande af befrielse,

upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande,

klassföreståndaren för den klass eller afdelning, som frågan i hvarje fall

gäller, samt två af lärarekollegiet, en af läroverksstadens kommunalstyrelse

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

och två af vederbörande landsting valde ledamöter, hvithet förslag derpå

underställes ef orus till pröfning och stadfästelse;

att uppbörden af samtliga terminsafgifter verkställes på utsatt tid, minst

14 dagar efter det tillkännagifvande skett angående de beviljade befrielserna,

och senast 8 veckor efter terminens början;

att uppbörden af de till statsverket ingående afgifterna redovisas af

rektor, i länen till landtränterierna och i Stockholm till statskontoret, för

vårterminen före juni månads och för höstterminen före december månads slut;

att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt stadgade afgifter,

skall från läroverket uteslutas, intill dess den resterande afgiften blifvit

g ulden;

att, om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit frän läroverket

utesluten, önskar erhålla afgångsbetyg, sådant må för honom utfärdas; dock

att å detsamma skall antecknas den skidd, i hvilken han häftar på grund

af uraktlåtenheten att de stadgade afgifterna erlägga;

Lärarnes

aflöning.

B) att, med afseende på lärarnes aflöning vid de högre och femklassiga

allmänna läroverken, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att — under förutsättning att lästiclen så utsträckes, att lärarnes tjenstgöring

stid kommer att uppgå till 40 veckor om året — för lärarne vid berörda

läroverk må bestämmas följande löneförmåner, att utgå från och med

år 1891:

för rektorer: vid högre läroverk tvä lönegrader ål) 3,500 kronor och

2) 4,000 kronor jemte tjenstgöring spenning ar 1,500 kronor, med rätt till

uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring såsom

rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken i Stockholm

lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid öfriga femklassiga

läroverk två lönegrader ål) 2,700 kronor och 2) 3,200 kronor jemte tjenstgöringspenningar

1,300 kronor, med rätt till uppflyttning i andra lönegraden

efter tio års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor vid femklassigt läroverk;

hvarförutom rektorerne vid alla dessa läroverk må af vederbörande kommuner

såsom hittills åtnjuta fri bostad eller hyresersättning;

för lektorer: vid högre läroverk fyra lönegrader ål) 2,100 kronor,

2) 2,600 kronor, 3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor jemte tjenstgörings
-

penningar 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till högre

lönegrad efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter: vid högre och femklassiga läroverk fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor

jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttning sr ätt lika som

lektorer;

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ål) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till

närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer och

adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader dl) 1,200 kronor,

2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttning sr ätt lika som musiklärare;

vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

för teckningslärare: vid högre läroverk med befattning af 1:sta klassen

tre lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;

med befattning af 2:dra klassen tre lönegrader ål) 1,500 kronor, 2) 1,750

kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader å

1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla klasserna med

uppflyttning sr ätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600

kronor;

att vikarierande lektor, som icke innehar ordinarie läraretjenst, må, om

han fullgjort stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära

arfvode efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800 kronor för år räknadt;

samt att vikarierande adjunkt eller kollega äfvensom extra lärare må, om han

efter aflagd akademisk examen, som medför behörighet till lärarebefattning,

vederbörligen genomgått stadgad prof årskurs, uppbära arfvode efter 1,800

kronor, men eljest efter 1,500 kronor för är räknadt;

att gymnastiklärare skall vara skyldig tjenstgöra för den faststälda lönen

vid högre läroverk 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk 8 timmar;

samt teckningslärare vid högre läroverk med befattning af rista klassen 25

timmar i veckan, med befattning af 2:dra klassen 20 timmar, med befattning

af 3:dje klassen 16 timmar-, vid femklassiga läroverk 8 timmar i veckan;

men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet må kunna åläggas desse lärare

mot ersättning af 75 kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt

lärare vid fernklassigt läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre

läroverk samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf egen erforderlig

skicklighet att meddela undervisning i exercis och militär öfning ar, skall på

egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende pröfvas behöfligt

och af vederbörande goclkännes;

att tjenstgöringspenningarna skola för alla lärare, rektorerna undantagne,

beräknas utgå för läsår med 40 läsveckor; att de i rektorernas aflöning

ingående tjenstgöringspenningar skola beräknas utgå för kalenderår,

men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda bestämmelser,

som af Kongl. Maj:t fastställas; samt att tjenstgöringspenningarna icke

få af tjenstens innehafvare uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rek
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

tor eller lektor, som är domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från

domkapitelsgör omålen, afdrag å tjenstgöringspenningarna icke må ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

förbemälda lönereglering komme lärare till del, skola gälla såsom vilkor:

1) att lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till ersättning

för indelt lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att nuvarande

innehafvare af lön, i hvilken ingår afkomst af prebendehemman och

lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar, skall

vara pligtig att, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt

uppskattning af deras ekonomiska värde egt rum, vara underkastad antingen

förmånernas indragning till statsverket mot ersättning i penningar till

det belopp, hvartill de äro i stat beräknade, eller den minskning i statsverkets

löneanslag till tjensten, som kan i vederbörlig ordning varda beslutad,

dock icke till större belopp än som motsvarar den löneförbättring, som löntagaren

vid nu föreslagen lönereglering kan komma att vinna; 3) att den

genom nådiga cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860

stadgade skyldighet för visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar

skulle finnas umbärlige vid det läroverk, der de äro anstälde, inträda

i tjenstgöring vid annat läroverk helst inom stiftet, skall åligga äfven

öfrige vid de högre och femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare,

intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig

att från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sammanhang

med denna lönereglering fastställas;

att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till

särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning i aflöning

från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kan finna lämpligt besluta,

till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda

förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa; äfvensom

att — under förutsättning af kyrkomötets bifall — de prebendehemman

och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som äro lärare vid

de allmänna läroverken på lön anslagna, må, i den män det kan ske utan

förnärmande af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes

genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas;
Lärarnes

C) att, med afseende på pensionering af lärarne vid de allmänna läro
pensionen^.

verken, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att, med undantag för gymnastiklärarne, öfrige ordinarie lärare

och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och,

hvad angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten

eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyl
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

dighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad

lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå,

Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med af skedet anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skola under i öfrigt enahanda vilkor

och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma

rätt och skyldighet att från tjensten afgå med pension, som nästföregående

moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i

minst tre är lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

eller hon varit urständsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det blifver

behörigen styrkt, att anledning icke förefinnes till antagande, det han eller

hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning före

uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas mot åtnjutande under sin återstående

lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken pension

skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad i lön och tjenstgöringspenningar,

utgå med ett belopp lika med hela lönen, om han eller hon

befinner sig i annan lönegrad än den högsta, men för den, som redan uppnått

högsta lönegraden eller innehar tjenst, för hvilken inga lönegrader

finnas, skall sä beräknas, att för hvarje i full pensionsålder felande tjenstår

af dragés en procent af lönen, dock icke mer än tio procent, samt att för

lärare och lärarinna, hvars aflöning icke är på förenämnda sätt fördelad,

pensionen skall utgå med ett mot tre fjerdedelar af lönen svarande belopp,

minskadt med en procent för hvarje tjenstår, som felas i pensionsåldern,

dock icke öfver tio procent; samt

D) att, med afseende på särskilda bestämmelser för lärares lönetursberäkning,

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk examen,

som utgör vilkor för behörighet att söka lektorsbefattning vid högre

allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter för att

kunna till lektor utnämnas, må eg a rätt att vid år sberäkning för uppflyttning

i högre lektorslönegrad räkna sig till godo den tid, han från och med

året näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, med nit och

skicklighet vid allmänt läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom

vikarierande lektor eller med en tjenstgöring väsentligen lika med den, som

åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må

ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad den

Bill. till Riksd. Prot. I8f)0. 1 Sami. 1 Afd. 8 Raft.] 8

Lönetursberåkning.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Tillsättning a

rektorsbefattningar.

tid utöfver tio år, som han varit berättigad att räkna för uppflyttning i

högre adjunktslönegrad;

att öfning slär are, som fullgjort vilkor en för kompetens till ordinarie

öfning slärarebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till godo

för uppflyttning i högre lönegrad den tid, han från och med året näst efter

det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort såsom vikarierande

öfningslärare med full tjenstgöring vid högre allmänt läroverk, dock med

undantag för de två första åren af hans så beskaffade verksamhet; samt

att tjenstgöring vid lägre allmänt läroverk härvid äfven må tagas i betraktande

sålunda, att två års tjenstgöring vid lägre läroverk må räknas

lika med ett års tjenstgöring vid högre läroverk;

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet och

sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst, åtnjuta

samma rätt till lönetursberäkning, som genom kongl. kungörelserna den 29

maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda läroverk;

att föreskriften i kongl. cirhdäret den 20 mars 1858 angående rätt till

lönetur sberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter det, under

hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts erhållande

förminskar den rätt till uppflyttning, lärare eljest skulle .hafva haft för likartad

tjenstgöring;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående rätt

för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den tid,

under hvilken han, efter det han undergått filosofie kandidatexamen, såsom

extra lärare, duplikcmt eller vikarie varit vid elementarläroverket använd,

dock med undantag för de tre första åren af hans så beskaffade verksamhet,

må upphöra att vara gällande för andra än dem, som redan nu hafva

rätt att räkna sig denna förmån till godo.

Rörande tillsättningen af rektorer vid de femklassiga allmänna läroverken

äfvensom angående vigten deraf att, då till rektor vid allmänt

läroverk utsetts lärare med ordinarie tjenst, denna tjenst i vanlig ordning

förses med ordinarie, ehuru förflyttbar innehafvare, är jag af samma

;isigt som förre departementschefen och får derför i likhet med honom

och med stöd af samma skid hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå

Riksdagen att medgifva:

att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de femklassiga allmänna

läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifva med, afseende

på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken; samt

att, då till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar ordi
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

närig läraretjenst, denna tjenst md i vanlig ordning tillsättas, dock att den,

som dertill utnämnes, skall, när förre innehafvaren återtager utöfningen af

densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det läroverk, Kongl.

Maj:t med afseende på förekommande omständigheter kan finna skäligt bestämma.

Likasom förre departementschefen anser jag äfven, att något skäl ej

finnes att bibehålla olika benämning å lärare, för hvilka alldeles samma adjunkt.

bestämmelser gälla med afseende på kompetens vilkor, tjenstgöringsskyldighet,

aflöningsförmåner in. m., blott derför att somliga äro anstälda vid

högre och andra vid lägre allmänna läroverk. Och då titeln kollega lämpligen

torde kunna användas till benämning å ett nytt slags lärare, om

hvilkas anställning jag i det följande tänker göra framställning, synes det

mig böra bestämmas:

att de ämneslärare vid lägre allmänna läroverk, som hittills burit

namn af kolleger, hädanefter skola benämnas adjunkter; samt

att hvad som finnes föreskrifvet angående adjunkter äfven skall gälla

beträffande alla de lärare, som hittills burit namn af kolleger.

Det förslag till åtskilliga mindre läroverk.- ombildning, som af förr

departementschefen framstälts, finner jag beaktansvärdt och instämmer de mini-/

deri i väsentliga delar. Sålunda finner jag ändamålsenligt, att, der lär- läroverken.

jungeantalet sådant medgifver, två årsklasser undervisas af samme lärare,

så att undervisningen med tre ämneslärare må kunna utsträckas till femte

klassens kurser på en af de båda bildningsliniema, den klassiska eller den

reala, hvilken det må stå kommunalstyrelsen fritt att välja. Skulle denna

styrelse finna ändamålsenligare att i stället för någon af de nämnda

linierna inrätta eu s. k. praktisk linie, må detta vara tillåtet, och eger då

styrelsen att, obunden af den för klassiska eller reala linien gällande läsordning,

föreslå en annan, som bättre tillgodoser ortens behof, och derå

söka Kong! Maj:ts fastställelse.

För att emellertid så snart som möjligt vinna erforderlig stadga för

den nya och följaktligen ännu till metoden otillräckligt pröfvade praktiska

linien, anser jag nödvändigt, att en särskild skola upprättas, der

profår kan genomgås af de lärarekandidater, som hafva för afsigt att egna

sig åt nämnda skolors tjenst, och der tillfälle kan blifva att genom försök

utröna lämpligaste sättet för arbetets anordning vid en dylik skola.

För dessa ombildade läroverk torde ej vara nödigt att bestämma, att

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

undervisningen omfattar en femårig kurs, utan må, på förslag af kommunalstyrelse

och läroverkskollegium, för hvarje särskildt läroverk bestämmas,

huruvida undervisningen vid detsamma skall utsträckas öfver

tredje klassens kurser å endera, af nyss berörda luder. Vid ett större lärjungeantal

i hvarje klass later sig nemligen den föreslagna anordningen

ej genomföra, och då en dylik sammanslagning af olika årsklasser vid

undervisningen på senare tider hos oss blott i mycket ringa omfång förekommit

på det lägre stadiet, är förtroendet till resultatet af eu sådan anordning

på många håll ej stort.

En följd deraf att jag å ena sidan föreslagit, att inga till statsverket

ingående terminsafgifter skulle upptagas i de tre lägsta klasserna, och å

den andra sidan att undervisningen i de ombildade läroverken skulle

kunna inskränkas till tredje klassens kurser, måste tydligen blifva, att, om

man ville bestämma det. belopp, hvarmed kommunerna borde bidraga till

uppehållande af ifrågavarande läroverk, på samma sätt som förre departementschefen

eller såsom en garanti för terminsafgifters erläggande af

ett. visst antal lärjungar, detta belopp skulle blifva så obetydligt, att en

dylik garanti blefve utan egentligt värde. Då jag emellertid ej kan finna

det vara rättvist eller billigt, att just de mindre och fattigare kommunerna

skulle, såsom läroverkskomitén föreslagit, dyrt betala samma förmån,

som de större kommunerna erhålla utan dylik uppoffring, anser jag

således, att kommunerna böra intaga samma ställning till de ombildade

läroverken som till öfriga allmänna läroverk, samt att samma bestämmelser,

som stadgas för lärjungarnes terminsafgifter vid öfriga allmänna läroverk,

ma gälla äfven med afseende på de ombildade läroverkens lärjungar

i 4:de och 5:te klasserna.

Någon särskild lokalstyrelse med den vidsträckta myndighet, som af

läroverkskomitén eller förre departementschefen föreslagits, kan under sådana

förhållanden ej gerna ifrågakomma. I hvad mån och på hvad sätt

kommunerna skulle öfva inflytande på de ombildade läroverkens undervisningsplan,

är redan angifvet.

Emellertid torde den nämnd, som bär att afgifva förslag å de lärjungar,

som skola komma i åtnjutande af befrielse från den till statsverket

ingående terminsafgiften, i följd af de här ifrågakommande lärjungarnes

fåtalighet, icke behöfva vara så stor som den vid de öfriga läroverken,

utan kunna inskränkas till att bestå af rektor såsom ordförande samt två

af lärarekollegiet och två. af läroverksstadens kommunalstyrelse valda ledamöter.

Mot förre departementschefens förslag rörande tillträde för qvinliga

lärjungar till de ombildade mindre läroverken och vilkoren derför, äfven
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

som angående lärarepersonalen och dess aflöning vid berörda läroverk har

jag intet att invända.

Äfven med afseende på frågan, hvilka af de nuvarande mindre läroverken

böra ombildas, deri inbegripen frågan om ett nytt läroverk af

ifrågavarande slag i Motala, instämmer jag med förre departementschefen,

och slutligen också i hans förslag rörande indragning af vissa läroverk,

blott med undantag för treklassiga läroverket i Sölvesborg.

Detta läroverk har nemligen af honom likasom af läroverkskomitén

föreslagits till indragning; men i en underdånig petition af stadsfullmägtige

i Sölvesborg hafva andragits följande vigtiga skal för berörda läroverks

bibehållande: att detta från längre tider tillbaka upprättade läroverk redan

som tvåklassigt under flere år hade ett lärjungeantal, som i medeltal öfverstigit

det antal, som af läroverkskomitén faststälts såsom minimum för ett

läroverks bibehållande; att medelantalet lärjungar under de läroverkskomiténs

betänkande näst föregående åren visserligen nedgått under berörda

minimum, men att anledningen härtill förnämligast varit den, att

skolans föreståndare varit af riksdagsgöromål och andra offentliga värf

förhindrad att utöfva sitt kall inom läroverket, och att hans ställföreträdare

ingalunda varit lämplige eller mägtige att tillfredsställa allmänhetens billiga

anspråk och upprätthålla läroverkets anseende; att emellertid dessa

beklagliga förhållanden numera, sedan år 1888 ny föreståndare förordnats,

och den öfriga personalen delvis ombytts, så väsentligen förändrats, att

lärjungarnes antal mera än fördubblats och under detta läsår uppgått till

47, samt att det lifliga intresse, hvarmed läroverket fortfarande omfattades

af såväl staden som närliggande landsort, gåfve anledning antaga, att antalet

skulle under kommande år ytterligare ökas; att de lokaler, som af

staden upplåtits åt läroverket i ett under de senare åren nybygdt hus,

befunnes fullt ändamålsenliga och tillräckligt rymliga äfven för ett betydligt

större antal lärjungar än det nuvarande, äfvensom att särskilda rymliga

och särdeles lämpliga gymnastik- och slöjdsalar vore för läroverket

tillgängliga; samt slutligen att indragningen af detta läroverk ej mindre

för den ännu lifskraftiga staden än för den omgifvande folkrika orten

skulle medföra de mest bekymmersamma följder.

Då de af stadsfullmägtige sålunda andragna skäl synas mig synnerligen

behjertansvärda, kan jag ej besluta mig för att föreslå Sölvesborgs

allmänna läroverk till indragning, utan anser mig böra hemställa, att det

må ombildas till ett lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare.

• Såsom redan blifvit antydt, anser jag behöflig!, att ett särskildt läro-°“^”™? af

verk upprättas, der det kan blifva tillfälle att — oberoende af hvarje hän- verk.

syn till dem, som eftersträfva en förberedande vetenskaplig bildning —

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

meddela en undervisning, soin helt ocli hållet afpassas efter deras behof,

livilka vid 14 å 15 års ålder ämna lemna skolan för att träda ut i det

praktiska lifvet.

Den allmänna planen för eu dylik undervisning har visserligen af

förre departementschefen blifvit angifven, och jag har intet att mot densamma,

såsom sådan, anmärka; men jag anser, att denna plan bör efter

en praktisk pröfning till sina detaljer närmare bestämmas, innan man med

trygghet kan fastställa den såsom normalplan för en s. k. praktisk bildningslinie.

Ty först under tillämpningen lär man fullt känna en viss

undervisningsplans fördelar och olägenheter, och endast af det vunna resultatet

framgår med någon säkerhet densammas verkliga värde. Det är

också endast under den pågående tillämpningen af en viss undervisningsmetod,

som det blir möjligt att utvälja och åstadkomma sådana hjelpmedel,

läroböcker och åskådningsmateriel, som för densamma äro de mest

lämpliga.

Men icke blott för att pröfva och utveckla den föreslagna undervisningsplanen

för en praktisk bildningslinie är eu särskild skola behöflig;

eu sådan är äfven erforderlig för att komma till klarhet med

afseende på de anordningar, som blifva nödiga, då man med endast

tre ämneslärare vill utsträcka undervisningen till femte klassens kurser.

Detta kan, såsom lätt inses, ej ske med mindre än att tvenne årsklasser

ofta undervisas samtidigt af en enda lärare. Men tydligt är, att en dylik

Barnundervisning lättare kan genomföras i vissa ämnen än i andra, och att

följaktligen också förfaringssättet dervid måste blifva olika. Det skulle

nu blifva ifrågavarande skolas uppgift att undersöka, i hvilka ämnen och

klasser en dylik undervisning lämpligen kan införas, och huru stort lärjungeantal

samtidigt må kunna åtnjuta densamma, utan att resultaten

blifva afsevärdt underlägsna dem, som nås vid en skola med särskild

undervisning för hvarje årsklass. Denna skola skulle således blifva ett

slags mönsterskola med afseende på plan och metoder, efter hvilken de

lägre läroverk med tre eller fyra ämneslärare, hvilka ville utsträcka sin

undervisning till fjerde eller femte klassens kurser, hade att bilda sig.

Vid dessa båda skolor skulle vidare profårskurs genomgås af lärarekandidater,

som hade för afsigt att egna sig åt undervisning å den praktiska

linien eller vid läroverk med blott tre eller fyra ämneslärare.

Nu kunde visserligen dessa båda skolor upprättas hvar för sig, men

lämpligare torde dock vara, att de anordnas såsom särskilda utdelningar af

samma läroverk. Derigenom blir det lättare för lärarekandidaterna att samtidigt

genomgå profårskurs vid bådadera och sparas ej så litet i ekonomiskt

afseende, då båda skolorna utom gemensamma lokaler och gemensam styresman

opaginerad Kontrollera mot PDF

kunna hafva samma öfningslärare, undervisningsmateriel in. in., i synnerhet

om, såsom afsedt är, skolan med tre ämneslärare äfven inrättas enligt den

praktiska liniens undervisningsplan, hvarigenom dessutom den fördel vinnes,

att resultaten vid denna sistnämnda lätt kunna jemföras med dem vid den

först berörda, der särskild undervisning meddelas i hvarje årsklass.

I likhet med förre departementschefen finner jag Jaboks läroverk i

Stockholm lämpligen kunna ombildas för nu ifrågavarande ändamål, och

mot den ''af honom föreslagna organisation af nämnda läroverk har jag

intet annat att anmärka, än att jag tänkt mig, att det framdeles kan visa

sig ändamålsenligt att vid detta läroverk för de främmande språken anställa

utländska lärare, som kunde på ett raskare verkande sätt meddela

lärjungarne praktisk färdighet i vederbörande språks användning och gifva

lärarekandidaterna tillfälle att deri uppöfva sig.

För närvarande inskränker jag mig emellertid till att blott föreslå

ett obetydligt tillägg, nemligen att lärjungarne å den afdelning af läroverket,

der samundervisning af olika årsklasser skall ega rum för att möjliggöra

undervisningens utsträckning till femte klassens kurser med blott

tre ämneslärare, må befrias från alla terminsafgifter. Det rika tillfälle,

som i hufvudstaden erbjudes till erhållande af särskild undervisning i

hvarje årsklass, torde nemligen göra det nödvändigt eller åtminstone lämpligt

att bereda dem, som söka inträde å berörda afdelning, någon liten

förmån.

Hvad angår tiden för den föreslagna indragningens och ombildningens™6" fSr in~

genomförande, så torde de till indragning bestämda läroverken, h vilkas och ombiidsamtliga

ämneslärarebefattningar äro vakanta, böra upphöra vid slutet

läsåret 1890—91, men öfriga med det läsår, under hvilket ledighet i samt-''

liga ämneslärarebefattningar vid läroverket inträdt, dock att undervisningen

vid intet af dessa läroverk må fortgå längre än till slutet af läsåret 1892

—93. Vid de till ombildning bestämda läroverken skulle åter den nya

organisationen börja att införas med läsåret 1891—92, derest icke Eders

Kong! Maj:t på grund af sig företeende omständigheter kan finna skäl att

med afseende på ett eller annat af dessa läroverk annorlunda förordna.

Beträffande formen för de till indragning eller ombildning bestämda

läroverkens verksamhet, intill dess indragningen eller ombildningen hunnit

genomföras, äfvensom angående vid dessa läroverk anstälda lärares ställning

före och efter indragningen eller ombildningen instämmer jag med

förre departementschefen.

Med stöd af hvad sålunda anförts dels af honom, dels af mig, hemställer

jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de ordinarie

ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1893, nemligen: enklassiga

pedagogierna i Oljegrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter, Falkenberg,

Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Hjo,. Hedemora,

Grenna, Kungelj, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga allmänna, läroverken

i Vernamo och Ronneby;

att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare må

uppföras å indragning sstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande

ordinarie stat dem tillkomma;

att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet

må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn till såväl läroplan

och lästid som lärames aflöning;

att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby, Alingsås,

Asker sund, Sala, Sölvesborg, Trelleborg, Engelholm, Marstrand, Strömstad,

Amål, Ftlipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga pedagogierna

i Södertelge, Köping och Hora; samt enklassiga pedagogien i Simrishamn

må ombildas till lägre allmänna läroverk med tre ämneslärare; under

vilkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

och lämpliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor;

att under samma vilkor, som i föregående punkt nämnts, ett nytt lägre

allmänt läroverk med tre ämneslärare må upprättas i Alotala;

att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg må ombildas

till lägre allmänna läroverk med fyra ämneslärare; under vilkor att

vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende på undervisningslokaler

och rektorsbostad, som stadgats beträffande dylikt läroverk

med tre ämneslärare;

att vederbörande kommunalstyrelse må, i sammanhang med beslutet om

förbemälda vilkors uppfyllande, afgöra dels enligt hvilkendera bildningslinies

undervisningsplan läroverket bör inrättas, dels huruvida qvinliga lärjungar

må, i mån af utrymme, vid läroverket emottagas;

att förslag å de lärjungar, som skola komma i åtnjutande af befrielse

från den till statsverket ingående terminsafgiftens hela eller halfva belopp,

må upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande

samt två af lärarekollegiet och tvä af läroverksstadens kommunalstyrelse valda

medlemmar, hvilket förslag derpå underställes ef orus till pröfning och stadfästelse;

att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare

må utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf 1,000

kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg ä 500 kronor efter 10

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad; en adjunkt

med vanlig adjunktsaflöning; en kollega med lön af 2,000 kronor jemte 2

älderstillägg å 250 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad

tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor; en gymnastiklärare

med arfvode af 300 kronor och tjenstgöring sskyldighet af 4 timmer

i veckan, samt en teckning slär are med arfvode af 500 kronor och

undervisning sskyldighet af 7 timmar i veckan; äfvensom att vid hvarje läroverk

af detta slag må anställas en skolläkare med arfvode af 50 kronor

jemte samma afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkarne vid öfriga

allmänna läroverk;

att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna läroverk

med 4 ämneslärare må gälla samma bestämmelser som vid läroverk med

3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen ökas med en adjunkt;

att rektorerne vid de i föregående punkter afsedda läroverken må tillsättas

på förordnande under viss tid samt att samtlige lärare vid dylikt

läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller förändras,

öfvertaga den tjenstgöring, som Kongl. Majå kan finna skäl dem anvisa;

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,

som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit verkställas

eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som hittills

till dem utgått;

att profårskurs för blifvande lärare å den praktiska linien samt vid

allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid Jakobs femklassiga

läroverk i Stockholm, samt att nämnda läroverk må på för ändamålet

erforderligt sätt ombildas och dervid följande ändringar med afseende

på lärarepersonalen och dess aflöning vidtagas, nemligen: att rektor erhåller

samma löneförmåner som rektorerne vid högre läroverk, att ämneslärarnes

antal ökas med 3 adjunkter, att teckning släraren tillägges samma aflöning, som

åtföljer teckning slärarebefattning af 3:clje klassen vid högre allmänt läroverk,

samt att gymnastiklärarebefattningen indrages; äfvensom att en skolläkare

der må anställas med ett ärligt arfvode af 100 kronor utom den afgift af

lärjungarne, som tillkommer skolläkare vid öfriga allmänna läroverk; samt

att lärjunge, som intagits vid den afdelning af Jakobs läroverk, der

olika årsklasser undervisas tillsammans, må befrias från all terminsafgift.

Vidkommande undervisningens utsträckning samt lärarepersonalen De högre och

vid de högre och de femklassiga läroverken har jag intet annat att tilllägga

till hvad förre departementschefen anfört och föreslagit än en hemställan

om undervisningens utsträckning å reala linien vid högre latinläroverket

å Södermalm.

Bill. UU Riksd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

I underdånig skrifvelse har nemligen direktionen för Stockholms stads

undervisningsverk förmält, hurusom, sedan den lokal, som i stadshuset

upplåtits åt Stockholms högre realläroverk, redan i början af 1880-talet

funnits för sitt ändamål mindre tjenlig och framställning härom gjorts

till vederbörande stadsmyndighet, stadsfullmägtige gått i författning om

uppförande vid Roslagstull för realläroverkets räkning af en ny, tidsenlig

byggnad, hvilken skulle blifva färdig till begagnande med innevarande

års hösttermin. Huru väl emellertid nämnda läroverk, sedan

det inflyttat i denna nya lokal, kunde blifva egnadt, att tillgodose de

i stadens flesta öfriga. delar bosatta personers intressen i afseende på

real skolundervisning för deras söner, komme dock för Södermalms invånare,

i följd af det långa, i medeltal till 3,800 meter uppgående afstandet

emellan denna stadsdel och den nya realläroverksbyggnaden, att

uppstå betydande svårigheter och hinder, för att deras barn skulle

kunna begagna undervisningen vid detta läroverk. Hvad det lägre skolstadiet

beträffade, betydde detta visserligen mindre, eftersom realafdelningar

funnes i 4:de och 5:te klasserna såväl vid högre latinläroverket

å Södermalm som vid Katarina femklassiga läroverk, men helt annat

vore förhållandet i fråga om 6:te och 7:de klasserna. I dessa klasser

hade under aren 1883—87 i medeltal 80 på Södermalm bosatta ynglingar

åtnjutit undervisning vid realläroverket; och för framtiden vöre

utan tvifvel ett lika stort antal från de södra trakterna att påräkna

för realliniens öfverstadium. Att tvinga dessa att dagligen tillryggalägga

den långa och tidsödande vägen till det högt upp på norr belägna realläroverket

vore utan tvifvel obilligt. Direktionen har derför i underdånighet

anhallit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga nödiga åtgärder, på

det att undervisning äfven å realliniens högre stadium måtte komma att

meddelas från och med läsåret 1890—91 vid det nuvarande högre latinläroverket

a Södermalm, för hvilket ny och så rymlig bvggnad nu vore

under uppförande, att der komme att finnas tillräckliga lokaler äfven för

högre realklasser. Tydligt vore, att för genomförandet af en dylik anordning

tillökning af lärarekrafter vid sist berörda läroverk blefve nödvändig.

Men ehuru lärarepersonalen vid detta läroverk, i följd af realundervisningens

utsträckning derstädes, måste ökas, så följde deraf ingalunda,

att för hufvudstaden i dess helhet nya lärarekrafter, utöfver redan

befintliga eller med afseende å lärjungeantalets storlek för den närmaste

framtiden beräknade, blefve i nämnvärd mån erforderliga. Ty om realundervisning

komme att meddelas jemväl å det öfre stadiet vid latinläroverket

å Södermalm, så måste såsom en följd deraf tilloppet till de högre

klasserna vid realläroverket å norr, och i sammanhang härmed behofvet

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

af p ar al lel af delningar derstädes, blifva ej obetydligt mindre, än hvad eljest

skulle varit fallet. Och hvad särskildt anginge behofvet af ordinarie

lärarekrafter för hufvudstadens allmänna läroverk, trodde direktionen, att

detsamma, äfven med fäst afseende å den nu ifrågasatta anordningen,

skulle blifva tillgodosedt genom den tillökning i staten, hvilken af Eders

Kong! Maj:t föreslogs till januaririksdagen 1887.

Då de af direktionen andragna skal för realundervisningens utsträckning

vid det nuvarande latinläroverket å Södermalm synas mig fullgiltiga

och några egentliga kostnader utöfver de eljest erforderliga icke derigenom

skulle tillskyndas statsverket, anser jag mig böra tillstyrka densamma.

Med afseende å de särskilda anslagen till de allmänna läroverken särskilda

finner jag anslagen till djeknepenningersättning, till ersättning för för-aUmänJfiärt

lorad helgonskyld, till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk, verken.

till arfvoden åt extralärare samt till vikariearfvoden och oförutsedda behof,

till extra arfvoden åt gymnastiklärare och ledare af skolungdomens

fria lekar samt till anskaffande af ammunition för målskjutning m. m.,

till praktisk utbildning af blifvande .lärare samt till reseunderstöd åt lärare

vid de allmänna läroverken, särskildt vid de läroverk, der profårskurs är

inrättad, på af förre departementschefen anförda skäl och till af honom

föreslagna belopp samtligen behöfliga.

Jemväl anser jag, att det föreslagna beloppet för anslaget till biblio- Anslaget till

tekarier icke kan nedsättas. Ett särskildt skäl för ökandet af detta anslagblbll0tekarierinnebär

en underdånig framställning af domkapitlet i Linköping angående

behofvet af ett större statsbidrag till stifts- och läroverksbiblioteket derstädes.

Med afseende härå anför domkapitlet i hufvudsak följande:

Linköpings stifts- och läroverk sbibliotek, tillkommet hufvudsakligen

genom enskilde mecenaters frikostighet och det varma intresse, hvarmed

det omfattats af stiftets flesta biskopar, innehölle nu, utom disputationer

och andra småskrifter, en boksamling af omkring 80,000 volymer. Dertill

komme en manuskriptsamling af mer än l,5l)0 band, omkring 300 permbref,

en mindre samling antiqviteter från sten-, brons- och jernåldern,

några konstsaker samt omkring ett sjuttiotal i olja målade porträtt. Om

redan storleken af detta bibliotek vore egnad att påkalla uppmärksamhet

och omtanke, så blefve krafvet derpå så mycket oafvisligare genom de

sällsynta och utomordentligt dyrbara, i synnerhet äldre, bokskatter, som

det innehölle, särskildt i teologi, klassisk literatur, medicin, juridik, naturalhistoria,

historia, biographica och resebeskrifningar samt planschverk, skön

konst m. m. I den stora manuskriptsamlingen funnes äfven många dyrbarheter,

såsom bref till E. Benzelius, far och son (4,173 nummer), en

talrik samling af Svedenborgs manuskript, Braheättens handlingar, hand
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

lingar rörande Adam Lewenhaupt in. fl., Ostrogothia litterata (5 band),

Epistel* Hosii, Sparfvenfelts samlingar in. m.

Säkerligen vore äfven Linköpings bibliotek näst kongl. biblioteket

och universitetsbiblioteken det största och värdefullaste i riket. Och att

det intresse och den välvilja, hvarmed biblioteket i äldre tider omfattats

af provinsens bokvänner och mecenater, icke slappats i nyare tider,

framginge deraf, att talrika gåfvor årligen inströmmade, så att biblioteket

under den nuvarande bibliotekariens tjenstetid, eller sedan år 1869, vunnit

en tillökning af öfver 30,000 volymer.

Så hade slägte efter slägte med oftervilligt sinne gifvit sin skarf i

den tron, att gåfvan skulle främja upplysning, sanning och fromhet, och i

den förhoppning, att hon med kärleksfull omsorg skulle vårdas och varda

efterkommande till gagn. Gåfvan hade växt ut till en anstalt, som gömde

ovärderliga skatter icke blott för fosterbygden och stiftet utan äfven för

hela landet; den hade derför ock rätt till statens omvårdnad, och den behöfde

denna omvårdnad, om icke frukten af så många lärde, fromme och

fosterlandsälskande mäns uppoffrande och kärleksfulla omtanke skulle gå

förlorad.

Med till buds stående medel kunde emellertid biblioteket icke erhålla

eu tidsenlig vård och skötsel, helst efter den betydliga tillväxt, det under

de senare årtiondena vunnit, och med de ökade fordringar, som numera

stäldes på ett ändamålsenligt ordnadt och väl skött bibliotek, något, som

lätt insåges, om man jemförde bibliotekariens åligganden med den aflöning,

som för honom vore bestämd. Det ålåge nemligen bibliotekarien att verkställa

bokinköp, att katalogisera och uppställa inkommande böcker samt

förestå bokutlåningen, att korrespondera med andra bibliotek samt in- och

utländska forskare, ett åliggande, som toge mycken tid i anspråk, att föra

ofta besvärliga underhandlingar för att åt biblioteket förvärfva större och

mindre boksamlingar, samt att med uppbördsmannaansvar redovisa för

bibliotekets medel.

Den med hvarje år ökade utlåningen till andra bibliotek, in- och

utländska vetenskapsmän, stiftets prester och läroverkslärare samt ortens

öfriga för literatur och konst intresserade invånare, besök af forskare, vid

hvilkas arbete bibliotekarien nödgades närvara, det betydligt ökade katalogiseringsarbetet

m. in. toge tydligen mycken tid i anspråk. Toge man

vidare i betraktande, att bibliotekarien måste använda icke så liten tid på

studier, som för bibliotekets ändamålsenliga vård vore af nöden, funne

man lätt, att biblioteket nog kräfde sin egen man, och att denne helst icke

borde belastas med andra tjenster och uppdrag, något, som dock tydligen

ej läte sig göra, så länge bibliotekarien, såsom för närvarande, blott åt
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

njöte i aflöning 527 kronor 6 Öre, nemligen 410 kronor 6 öre af statsmedel

och 117 kronor af bibliotekskassan.

Att denna kassas ställning icke medgåfve någon ökning af bibliotekariens

aflöning framginge deraf, att dess behållning vid 1887 ars bokslut

icke uppgått till högre belopp än 18,057 kronor, en summa, hvars

afkomst vore alltför ringa för nödig vård och utveckling af biblioteket,

då deraf, utom ofvan angifna lönemedel, skulle bestridas kostnaderna för

städning och eldning, inköp och inbindning af böcker, papper och kartonger

för katalogiseringen in. m.

Att bibliotekariens löneinkomster vore otillräckliga och icke i nämnvärd

mån motsvarade vigten och ansvaret af bibliotekariebefattningen vid

ett sådant bibliotek som det ifrågavarande, syntes domkapitlet vara satt

utom allt tvifvel. Billigheten af en tillökning i hans löneförmåner ådagalades

äfven deraf, att redan den nuvarande bibliotekariens företrädare såsom

personligt anslag utöfver nu utgående 527 kronor 6 öre i årlig lön

uppburit dels ur stiftets emeritikassa 1,072 kronor 94 öre, dels å allmänna

indragningsstaten 400 kronor, eller tillsammans 2,000 kronor. Hade denna

summa ansetts behöflig för bibliotekarien före 1869, sa vore den väl, minst

sagdt, lika behöflig nu. Äfvenså torde det belopp, som för närvarande

användes till bibliotekets utveckling, svårligen kunna anses tillräckligt.

Enligt domkapitlets åsigt kräfde biblioteket för en ändamålsenlig

skötsel eu årlig inkomst äf 3,700 kronor, hvaraf skulle användas:

till lön åt bibliotekarien.............................................. kronor 2,000,

» » » en amanuens..................................... » 700,

» inköp och bindning af böcker ............................. » 500,

» uppvärmning, städning m. m............................... » 500.

Till bestridande af dessa utgifter egde biblioteket en årlig inkomst,

som, ehuru beroende på räntefotens vexlingar, kunde beräknas till ^00

kronor, hvartill komme statsmedel till bibliotekariens aflöning 410 kronor

6 öre, eller tillsammans 1,110 kronor 6 öre. Derest biblioteket för framtiden

skulle kunna nöjaktigt skötas, fordrades alltså ett tillskott af 2,589

kronor 94 öre.

Då behofvet af ökade medel för en ändamålsenlig skötsel och vard

af detta dyrbara bibliotek syntes synnerligen trängande, har Eders Kongl.

Maj:t genom nådigt beslut den 15 februari sistlidet år såsom bidrag till

vård och underhåll af omförmälda bibliotek anvisat 1,500 kronor att utgå

af reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken.

Men om ock biblioteket i Linköping är det största och kanske äfven

det värdefullaste af de bibliotek, som äro fästa vid våra allmänna läroverk,

finnas dock flere bland dem, som innesluta stora och högst, dyrbara

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

samlingar, Indika till skötsel och underhåll kräfva vida större medel, än

som hittills till dem utgått. Det föreslagna anslaget till bibliotekarier

kan derför ingalunda anses för stort; men då det i vissa fall torde blifva

behöflig! att af detsamma tillgodose äfven andra bibliotekens behof än

arfvoden åt bibliotekarier, hemställer jag, att det äfven må kunna användas

till betäckande af andra kostnader för biblioteken.

Eåt?ecSn°Js-n ,extra ai''fv°den åt teckningslärare har hittills utgått ett årligt

lU lärare?* anslag af 36,000 kronor, och förre departementschefen har upptagit det

till samma belopp. Men da jag anser, att teckningsundervisningen bör

upphöra att vara obligatorisk i de högre klasserna å den s. k. B-linien,

sa torde för tillämpningen af den af mig afsedda undervisningsplanen icke

ett sa stort anslag blifva för ändamålet erforderligt, utan torde detsamma

kunna nedsättas med 8,000 kronor, eller till 28,000 kronor.

thrifbiträdm Til1 skrif biträden åt rektorer vid de högre allmänna läroverken och

åt rektorer, de femklassiga läroverken i Stockholm finnes i nuvarande stat upptaget

ett anslag af 10,000 kronor. Detta anslag har förre departementschefen

ansett böra höjas med 7,000 kronor samt göras tillgängligt äfven för rektorer

vid lägre allmänna läroverk i landsorten med ett synnerligen stort

elevantal, emedan vid genomförandet af den föreslagna organisationen af

de allmänna läroverken rektorernas kamerala och ekonomiska bestyr komme

att ytterligare ökas, särskild! genom uppbörd och redovisning af de till

statsverket ingående tenninsafgifter jemte dermed sammanhängande göromål.

Ehuru jag visserligen anser ömkligt, att bidrag ur detta anslag må

kunna meddelas till skri! biträde äfven åt rektorer vid lägre allmänna läroverk

i landsorten med ett stort lärjungeantal, och ehuru jag ingalunda

vill neka, det rektorernas göromål och ansvar komma att hädanefter ökas,

så håller jag dock för antagligt, att en höjning af detta anslag med 2,000

kronor, eller till 12,000 kronor, skulle göra till fyllest. A ena sidan har

jag nemligen icke föreslagit upptagande af några till statsverket ingående

terminsafgifter i de tre lägre klasserna, hvilka innehålla det största antalet

lärjungar; och da jag a andra sidan tager i betraktande, att rektorerna

vid alla de högre läroverken hafva alldeles samma löneförmåner, oberoende

af antalet lärjungar vid de läroverk, som af dem förestås, men rektorernas

göromål maste vara i hög grad beroende just af detta lärjungeantal, synes

mig något större arfvode ej behöfligt till skrifbiträde åt rektorer vid de

läroverk, hvilkas lärjungeantal icke öfverstiger 200.

Pa grund af hvad jag sålunda yttrat och med hänvisning till hvad

af förre departementschefen anförts, hemställer jag alltså, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

7!

att rektor och öfningslärare vid läroverket i Haparanda vid erhålla

samma löneförmåner som rektor och öfningslärare vid femklassiga läroverk;
att

undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må meddelas

äfven ä latinlinien;

att undervisning å reallinien må meddelas vid högre latinläroverket å

Södermalm äfven i sjette och sjunde klasserna samt vid högre läroverket i

Nyköping äfven i sjunde klassen, men vid högre läroverket i Strengnäs blott

till och med femte klassen;

att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs samt en

lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna läroverket i

Vesterås må indragas, sedan innehafvare öfverflyttats till andra allmänna

läroverk;

att — i den mån tillgångar blifva disponibla genom tillämpning af

föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk — utom förut

nämnda, följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen: i Stockholm:

vid högre latinläroverket å Norrmalm en gymnastiklärarebefattning

samt å en för samtliga under direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

lydande läroverk gemensam stat 3 lektors- och 15 adjunktsbefattningar;

vid högre läroverket i Nyköping 1 lektorsbefattning; vid högre läroverket

i Malmö 1 lektorsbefattning; vid högre läroverket i Helsingborg 2

lektors- och 2 adjunktsbefattningar; vid högre realläroverket i Göteborg 1

lektors- och 3 adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Karlstad 3 adjunktsbefattningar

samt vid högre läroverket i Umeå 1 lektorsbefattning; dock hvad

lärarebefattningarna vid läroverket i Helsingborg angår, med vilkor att stadsfullmägtige

derstädes åtaga sig att med det bidrag, som möjligen kan erhållas

af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond, tillhandahålla

läroverket erforderliga och ändamålsenliga undervisningslokaler äfvensom

bostad eller hyresersättning åt rektor;

att ingen förändring må ega rum i afseende å anslagen till djeknepenningersättning

och till ersättning för förlorad helgonskyld, men att anslaget

till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk må upptagas

ä ordinarie stat till enahanda belopp, hvarmed det förut varit uppför dt ä

extra stat, eller 6,000 kronor;

att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp af

7,000 kronor och äfven kunna användas till betäckande af andra kostnader

för biblioteken;

att af anslaget till skri/biträden åt rektorer bidrag må kunna utgå icke

blott åt rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk i Stockholm,

utan äfven åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten med ett synner
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

ligen stort lärjungeantal, samt att detta anslags belopp må höjas till 12,000

kronor;

att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden och

oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages å ordinarie

stat till 175,000 kronor, eller 20,000 kronor mindre än det sammanslagna

belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels å ordinarie, dels å extra

stat uppförda;

att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt gymnastiklärare

samt till befrämjande af vapenöfningarna må uppföras ett anslag

af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare och ledare af

skolungdomens fria lekar samt till anskaffande. af ammunition för målskjutning

ro. ro.;

att anslaget till extra arfvoden åt teckning slär are må bestämmas till

ett belopp af 28,000 kronor;

att anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de allmänna

läroverken må höjas till 28,000 kronor; samt

att till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskildt vid

de läroverk, der prof årskurs är inrättad, må uppföras ett anslag å 4,000

kronor. ______

jemförelse Då jag med afseende på lärarestaten vid de högre och femklassiga

mellan den »»-allmänna läroverken helt och hållet anslutit mig till förre departementsJen

föreslagna chefens förslag och beträffande lärarestaten vid de till ombildning förelärarestaten.

glagna läroverken icke ifrågasatt annan ändring än den, som måste blifva

en följd deraf, att jag hemstält, det treklassiga läroverket i Sölvesborg, i

stället för att indragas, skall ombildas till ett lägre allmänt läroverk med

tre ämneslärare, så blir hela skilnaden emellan den af mig och den af

förre departementschefen föreslagna lärarestaten endast tre ämneslärareoch

tre öfningslärarebefattningar.

Af en jemförelse mellan den nuvarande och den af mig föreslagna

lärarestaten framgår åter, att lärarestaten vid de högre läroverken skulle

ökas med 6 lektors- och 21 adjunktsbefattningar samt 1 gymnastiklärarebefattning,

att den vid de femklassiga läroverken skulle blifva oförändrad

samt att den vid de till ombildning föreslagna läroverken — deri inbegripna

Jakobs och Motala läroverk — skulle ökas med 2 rektors-, 22 kollega-*) och

6 öfningslärarebefattningar, men minskas med 10 adjunktsbefattningar**)

och 1 lärarebefattning vid enklassig pedagogi. Genom upphörandet af de

till indragning föreslagna läroverken skulle emellertid lärarestaten vid rikets

*) Här afses det nya, nu föreslagna slaget af kollegabefattningar.

**) Dessa platser hafva hittills burit namn af kollegabefattningar.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

läroverk komma att minskas med 8 rektors-, 10 adjunkts- och 18 öfningsläraretjenster

samt 8 lärarebefattningar vid enklassiga pedagogier. I

det hela skulle således antalet ämneslärarehefattningar komma att ökas med

14, men öfningsläraretjensterna komma att minskas med 11.

Enligt den utredning, som meddelas i tabell B. 6, skulle normalstaten

för samtliga allmänna läroverk, vid genomförandet af den nu föreslagna

organisationen af dessa läroverk, komma att uppgå till 2,606,750 kronor,

under det att ålderstilläggen för redan anstälde lärare efter de nya bestämmelserna

kunna, såsom af tabell B. 8 framgår, för år 1891 beräknas till

782,550 kronor. Det förra af dessa belopp öfverstiger det af förre departementschefen

upptagna med 9,150 kronor och det senare med 31,600 kronor,

hvilket, hvad det förra angår, har sin grund deri, att Sölvesborgs treklassiga

läroverk föreslagits till ombildning i stället för till indragning, och,

hvad det senare beträffar, beror på de uppfiyttningar i högre lönegrad,

som enligt gällande bestämmelser under de senaste tre åren beviljats lärare

vid allmänna läroverk och tvåklassiga pedagogier, och hvarom närmare

kännedom kan vinnas genom en jemförelse mellan tabellen B. 9 och bilagorna

VI i—in till statsrådsprotokollet den 14 februari 1887.

Sammanlagda beloppet af de öfriga anslagen till de allmänna

läroverken uppgick enligt förre departementschefens förslag till kronor

321,951: 43. I följd af den nedsättning, jag i det föregående föreslagit

med afseende på två af dessa anslag till ett sammanlagdt belopp af 13,000

kronor, komma dessa anslag enligt mitt förslag att tillsammans uppgå till

kronor 308,951: 43.

Totalsumman af utgifterna för de allmänna läroverken skulle således

komma att utgöra kronor 3,698,251: 43. Till bestridande af dessa utgifter

torde i första rummet böra användas den afkomst af donationer

eller andra såsom särskilda fonder förvaltade tillgångar, som i statsliggaren

antecknas under rubrik »inom kolumn specificerade inkomster», och som

torde kunna beräknas till 40,000 kronor. Det kontanta anslag, som erfordras

af statsverket, utgör alltså kronor 3,658,251: 43.

För närvarande utgå i kontant af statsverket till de allmänna läroverken

å ordinarie stat 2,867,443 kronor och å extra stat 382,975 kronor

samt till pedagogier med högre undervisning (tab. B. 4) å ordinarie stat

57,511 kronor och å extra stat 8,750 kronor. Nuvarande anslag till den

högre skolbildningen utgöra alltså tillsammans 3,316,679 kronor. Genomförandet

af den nya organisationen fordrar således en årlig utgift, som

med kronor 341,572: 43 öfverstiger nu utgående anslag. Men å andra

sidan skulle statsverket erhålla inkomster genom de föreslagna terminsafgifterna.

Dessa afgifter skulle, beräknade enligt grunder, för hvilka

Bih. till Rilcsd. Prot. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft. 10

Kostnads
beräkning.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Understöd

till enskilda

skolor.

jag förut redogjort, och på sätt tabellerna B. 5 och B. 7 närmare angifva,

vid de högre och femklassiga läroverken uppgå till 255,500 kronor och

vid de lägre allmänna läroverken med 3 eller 4 ämireslärare till 7,500

kronor, eller i det hela till 263,000 kronor. Dragés denna inkomst från

nyss angifna Överskjutande utgiftsbelopp, visar sig, att genomförandet af

den af mig föreslagna organisationen skulle i det hela medföra en ökad

utgift för statsverket af kronor 78,572: 43, eller i jemnadt tal 78,573 kronor.

För uppehållande af undervisningen vid de till indragning föreslagna

läroverken under år 1891 fordras enligt den beräkning, som meddelas i

tabell B. 10, kronor 59,130, hvilken summa sedermera kommer att minskas

i den mån de vid dessa läroverk anstälde lärarne afgå. Något särskildt

anslag är emellertid icke behöflig! för betäckande af denna utgift, då å

ena sidan reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken dertill

lemna full tillgång, och å andra sidan med tillsättningen af de nya lärarebefattningarna

kan anstå, till dess medel till deras aflöning genom förbemälde

lärares afgång eller på annat sätt blifva disponibla.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag alltså, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att — under förutsättning deraf att samtliga pedagogi1, vid hvilka

högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie anslaget

i kontant till pedagogier och folkskolor må nedsättas med 57,511 kronor,

eller till 5,036 kronor;

att aflöningen till de på nämnda pedagogiers stat qvarstående lärare

må utgå af anslaget till de allmänna läroverken; samt

att, i stället för hittills å extra stat utgående anslag till allmänna läroverken

382,975 kronor och till pedagogierna 8,750 kronor samt det till indragning

föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till pedagogier och folkskolor

57,511 kronor, må, för betäckande af kostnaderna för den nya

normalstaten, beräknade till 2,606,750 kronor, för ålderstillägg åt lärarne

enligt nya staten, beräknade för är 1891 till 782,550 kronor, samt för

öfriga förut angifna särskilda anslag till de allmänna läroverken, uppgående

tillhopa till 308,951 kronor 43 öre, beviljas en förhöjning af nuvarande

ordinarie anslag till de allmänna läroverken med ett jemnadt

belopp af 790,809 kronor, dock att, alldenstund af befintliga reservationer

ä nämnda anslag kan under år 1891 för ändamålet utgå 78,573 kronor,

sagda förhöjning må i riksstaten för år 1891 upptagas till endast 712,236

kronor.__

Med anledning af ansökningar om understöd af föreståndarne för

tvenne privata läroverk i hufvudstaden gjorde Eders Kongl. Maj:t nådig

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

framställning till sistlidet års Riksdag om dess medgifvande dertill, att af

reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken, så länge desamma

dertill lemnade tillgång, skulle få användas ett belopp af högst 15,000

kronor årligen till understöd åt enskilda läroverk. Vid behandlingen af

denna framställning stannade Riksdagens kamrar i olika beslut af den beskaffenhet,

att frågan i följd deraf för nämnda Riksdag ansågs hafva

förfallit.

Då emellertid numera det hufvudsakliga hinder, som synes hafva legat

i vägen för berörda framställnings tillstyrkande af statsutskottet samt bifallande

af Riksdagen, blifvit undanröjdt, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t ville förnya nämnda framställning, helst ofvan bemälde skolföreståndare

ånyo inkommit med ansökningar om understöd. Med hänvisning till

protokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari sistlidet år rörande

redogörelsen för ifrågavarande läroverk, anhåller jag nu, att ur sagda

protokoll endast få erinra om följande:

Det ena af dessa båda läroverk kännetecknas förnämligast genom

obligatoriskt deltagande för alla lärjungar i kroppsligt arbete, gemensam

uppfostran för gossar och flickor under hela skoltiden samt valfrihet inom

de för hvarje klass bestämda läsämnena; det andra åter genom språkstudiernas

grundläggning medelst det latinska språket, användningen af

ett ej obetydligt mindre antal undervisningstimmar i veckan än de allmänna

läroverkens, upptagandet inom sju af dess klasser af handarbete

och slöjd bland undervisningsämnena, samt försöket att genom särskild

undervisning under de två sista skolåren göra möjligt för lärjungar, som

under sin föregående skoltid undervisats å latinlinien, att aflägga mogenhetsexamen

å reallinien.

Båda läroverken åtnjuta dimissionsrätt till universitetet, och hafva censorerna

uttalat sig fördelaktigt angående de utexaminerade lärjungarnes

ådagalagda insigter. Lärjungeantalet vid båda skolorna tillsammans bär

i medeltal för de tre sista åren uppgått till omkring 450.

Direktionen för Stockholms stads undervisningsverk, hvars yttrande

öfver berörda ansökningar infordrats, har dervid bland annat framhållit,

att det under vissa förhållanden icke kunde anses opåkallad!, att enskilda

läroverk blefve af statsmedel understödda. Dels upptoge nemligen de enskilda

läroverken lärjungar, hvilka annars skulle öka trängseln i de allmänna

läroverken och dermed äfven kostnaderna för desamma, dels lemnade

enskilda läroverk tillfällen till sådana försök på det pedagogiska

området, från hvilka statens allmänna läroverk i följd af den lagbundenhet,

som måste tillhöra deras organisation, vore utestängda, men hvilka för

läroverksfrågan kunde vara af ej ringa intresse, särdeles om en bestämd

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

plan för subvention erm gen under en längre tidsföljd blefve faststäld, och

ett visst antal friplatser dervid fästes såsom vilkor, samt Eders Kongl. Maj:t

behagade förbehålla sig rätt att meddela föreskrifter rörande de försök,

som skulle anställas, och att öfver berörda läroverk utöfva den kontroll,

som kunde finnas lämplig. På dessa grunder och med hänsyn till ifrågavarande

skolors särskilda organisation och verksamhetssätt tillstyrkte direktionen

bifall till ansökningarna.

Sjelf anförde jag, att de skäl syntes mig beaktansvärda, som i de båda

ofvan berörda ansökningarna äfvensom i direktionens utlåtanden framstälts

för billigheten och lämpligheten deraf, att staten understödde privata läroverk

af ifrågavarande art, då den funne sådant för något sitt ändamål

gagneligt. För utvecklingen af ett lands undervisningsväsen måste nemligen

försök på olika håll göras med tillämpning af de pedagogiska åsigter,

som alltjemt framstå med yrkande att blifva förverkligade samt med

löfte om en derigenom vunnen snabb och säker förbättring af uppfostran

och undervisning. Då emellertid flera bland dessa åsigter i sjelfva verket

endast föga lämpade sig efter de gifna förhållandena på en viss tid och

inom ett visst land, och då ännu flera behöfde noga pröfvas och troligen

ombildas för att i vidsträcktare män kunna med fördel tillämpas, borde

utan tvifvel ett experimenterande i detta afseende ske med varsamhet och

i mindre skala samt helst genom den enskilda företagsamheten. Skulle

försök af nämnda slag lyckas, fordrades det, att deras ledare drefves dertill

af öfvertygelsens värme och hänförelse samt egde den mera obundna

myndighet icke blott med afseende på läroverkets hela organisation, utan

äfven beträffande val af lärarepersonal, arbetstid in. in., som endast kunde

tillkomma föreståndare för privata läroanstalter; men skulle pålitliga frukter,

af gagn för ett helt lands undervisningsväsen, skördas af dylika försök

med olika läsordningar, undervisningsmetoder och organisationsformer,

så måste de erhållna resultaten af en tillräcklig erfarenhet fastställas för

att opartiskt bedömas, samt säker kännedom vinnas om de medel och omständigheter,

hvarigenom och hvarur berörda resultat framgått.

Detta kunde dock knappast låta sig göra utan medverkan från statens

sida; ty den omständighet, som oftast förlamade den enskilda skolans verksamhet

och gjorde hennes försök på detta område mindre pålitliga, vore

penningbrist. Lätt kunde nemligen i följd häraf hända, att en skola med

lofvande början måste afbryta sin verksamhet, innan man hunnit lära

känna de frukter, dess metod skulle kunnat bära, eller att dess verksamhet

måste så snedvridas, för att nödiga medel till fortsättandet af densamma

skulle kunna erhallas, att dess resultat för skolfrågans allmänna lösning

blefve helt och hållet utan värde. I synnerhet i vårt land, der den högre

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

undervisningen för den manliga ungdomen vore så godt som kostnadsfri,

måste tydligen privata läroverk med sagda uppgift pröfva en bekymmersam

tillvaro och kunde näppeligen under längre tid uppehållas utan statens

bistånd.

Vore det således önskvärd!, att hos oss funnes privata läroverk, der

pedagogiska försök till den allmänna undervisningens båtnad kunde anställas,

läge det utan tvifvel i statens eget intresse, att lämpligt understöd

åt dylika skolor lemnades, något, som äfven vore af nöden, om staten

skulle blifva i tillfälle att fullt konstatera de vunna resultaten och kontrollera

de använda medlen jemte öfriga omständigheter, som på resultaten

kunnat öfva inverkan, samt sålunda draga verklig fördel af de rön, som

kunde göras. Eu blick på andra länders skolväsen visade också, att man

nästan öfver allt funnit det med statens fördel förenligt att understödja

privata läroanstalter.

Onekligt vore slutligen, att utgifterna för statens läroverk, särskild!

de i hufvudstaden, skulle komma att stiga icke obetydligt, om talrikt besökta

privata läroverk, såsom f. d. Beskowska skolan och Praktiska arbetsskolan,

nödgades upphöra med eller inskränka sin verksamhet. Äfven ur

rent ekonomisk synpunkt kunde det derför blifva en vinst för staten, om

den genom ett jemförelsevis mindre bidrag kunde upprätthålla dylika

skolor samt medverka dertill, att den deri meddelade uppfostran och undervisning

blefve fastare, bättre och mer fruktbringande.

I sitt utlåtande öfver denna framställning yttrade statsutskottet, att

det visserligen erkände det principielt rigtiga i hvad departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört derom, att för utvecklingen af ett lands

undervisningsväsen försök på olika håll måste göras med tillämpning af

de pedagogiska idéer, som alltjemt framstode med yrkande att blifva förverkligade

och med löfte om en snabb och säker förbättring af uppfostran

och undervisning, samt att experimenterandet i detta afseende helst borde,

under medverkan från statens sida, ske genom den enskilda företagsamheten;

och utskottet förestälde sig jemväl, lika med departementschefen,

att det äfven ur rent ekonomisk synpunkt kunde blifva en vinst för staten,

om den genom ett jemförelsevis mindre bidrag kunde upprätthålla talrikt

besökta privata läroverk; men då den stora läroverksfrågan nu utan tvifvel

stode nära sitt afgörande, ansåge utskottet likväl, att Riksdagen icke,

förrän denna fråga blifvit slutligen löst, och det i sammanhang dermed

visat sig, i hvilken utsträckning indragning af nu befintliga statens läroverk

komme att ega rum, borde anvisa medel till understöd åt enskilda

läroverk. Och hemstälde utskottet derför, att framställningen icke måtte

af Riksdagen bifallas.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Genom framläggandet för Riksdagen af den nu föreslagna framställningen

rörande de allmänna läroverken torde det enda hinder, som enligt

utskottets åsigt stode i vägen för Riksdagens bifall till understödjandet af

enskilda läroverk, kunna anses vara undanröjdt.

Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen

att medgifva,

att af reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken, sä länge

desamma dertill lemna tillgång, må användas ett belopp af högst 15,000

kronor årligen till understöd åt enskilda läroverk, hvilka deraf visat sig förtjena,

under de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan för hvarje

sådant läroverk finna skäligt föreskrifva.

Om det sätt, hvarpå inkomsten af de föreslagna terminsafgifterna bör

bland statsverkets inkomster upptagas, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla chefen för finansdepartementet att afgifva yttrande.

Chefen för finansdepartementet friherre von Essen anförde derefter:

Då den statsinkomst, som skulle tillfalla statsverket, derest de föreslagna

nya terminsafgifterna varda beslutade, enligt hvad chefen för ecklesiastikdepartementet

nyss upplyst lärer kunna beräknas till 263,000 kronor,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att 263,000 kronor må i riksstaten för år 1891 upptagas bland statsverkets

inkomster under benämning »skolafgifter».

Till hvad cheferna för ecklesiastik- och finansdepartementen

sålunda hemstält täcktes Hans Maj:t

Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter,

lemna bifall samt förordnade, att nådig proposition i

ämnet, af den lydelse bilagan vid detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Alfred Zimmerman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. A. 1.

Antalet lärjungar i medeltal vid höstterminernas början åren 1879—83.

Högre allmänna

läroverk

K

1

a s

s

e

r

O c

h

1

i

n

i

e

r

1

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

4—5

Summa

1-5

6: x

6: 2

7:

i

7:

2

Summa

6-7

Summa

1—7

Gemensam

linie

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

l-

R.

L.

StockholwsNorraLatinlärov.1

63

75

74

212

33

37

13

30

113

325

_

63

_

47

_

34

(19)

30

178

503

» Södra »

50

59

60

169

32

20

19

23

94

263

—

38

—

29

—

21

—

19

107

370

d Högre Reallärov.2

27

30

27

84

29

—

28

—

57

141

60

—

47

—

38

—

(32)

—

171

312

» Hya Elementarsk.

26

39

50

115

71

—

24

27

122

237

—

—

22

36

—

—

4

6

68

305

Upsala ..........................

Gefle ..............................

67

80

71

218

20

58

14

54

146

364

13

55

9

48

8

42

6

31

212

576

35

51

48

134

21

29

12

27

89

223

9

27

4

16

3

15

3

10

87

310

Hudiksvall .......................

23

25

20

68

5

11

3

11

30

98

1

9

1

8

—

6

—

7

32

130

Linköping .......................

42

58

56

156

13

46

12

48

119

275

10

59

9

45

9

37

7

34

210

485

Norrköping .....................

34

57

54

145

27

26

17

26

96

241

9

24

5

18

5

17

4

13

95

336

Yestervik .......................

22

32

30

84

25

6

14

6

51

135

11

—

9

—

9

—

7

—

36

171

Skara .............................

29

46

53

128

12

48

9

38

107

235

10

48

8

33

8

29

4

22

162

397

Venersborg........................

22

32

31

85

14

23

11

22

70

155

7

20

6

16

6

14

5

8

82

237

Strengnäs1.......................

12

12

14

38

4

9

4

10

27

65

3

12

1

8

—

10

(5)

10

45

no

Örebro ...........................

51

71

81

203

37

36

25

33

131

334

16

39

16

32

12

27

12

21

175

509

Nyköping ......................

Vesterås..........................

20

28

26

74

10

23

6

20

59

133

2

16

2

13

—

12

—

14

59

192

30

34

33

97

10

28

6

24

68

165

6

18

2

13

—

12

—

8

59

224

Falun ...........................

28

34

34

96

16

19

13

17

65

161

8

14

4

13

3

11

2

11

66

227

Yexjö ..............................

36

52

58

146

6

49

3

48

106

252

—

48

—

39

—

30

—

23

140

392

Jönköping ........................

32

65

66

163

21

51

21

54

147

310

18

54

14

44

9

36

9

31

215

525

Lund ..............................

52

60

68

180

14

67

10

67

158

338

4

61

3

59

5

58

4

39

233

571

Malmö..............................

62

79

77

218

26

51

14

43

134

352

9

39

5

31

4

20

2

16

126

478

Karlskrona ......................

28

52

49

129

21

27

13

21

82

211

11

19

10

16

6

16

6

12

96

307

Kristianstad ....................

29

51

54

134

19

31

10

29

89

223

6

28

1

20

—

14

—

11

80

303

Helsingborg ....................

22

44

57

123

23

28

15

34

100

223

8

29

3

23

2

20

4

14

103

326

Göteborgs Latinläroverk3 ...

55

66

85

206

(56)

62

(38)

55

144

350

(21)

62

(14)

41

9

36

9

33

214

564

b Realläroverk4......

51

74

66

191

(83)

—

(61)

—

103

294

(26)

—

(10)

13

307

Halmstad6........................

32

41

37

no

14

26

6

22

68

178

—

18

—

12

(4)

10

(2)

9

50

228

Kalmar ...........................

57

76

71

204

12

Öl

7

48

118

322

6

31

3

20

3

21

3

20

107

429

Karlstad...........................

35

50

50

135

18

42

18

49

127

262

16

43

11

36

12

34

12

28

192

454

Hernösand6 .....................

36

30

32

98

5

25

3

22

55

153

—

24

—

23

—

16

(2)

13

76

229

Östersund ........................

29

39

30

98

7

19

5

21

52

150

5

15

4

12

—

11

8

55

205

Umeå ..............................

19

25

22

66

6

21

6

24

57

123

8

26

7

23

7

23

4

14

112

235

Luleå ............................

12

14

11

37

3

7

1

9

20

57

0

11

1

7

—

7

—

7

33

90

Sundsvall ........................

44

41

31

116

18

8

9

6

41

157

8

—

6

—

4

—

2

—

20

177

Visby ..............................

43

37

38

118

16

22

12

19

69

187

10

18

7

16

7

12

6

10

86

273

Summa

1,255

1,659| 1,664

4,578 |686

1,006

435

987

3,114

7,692

297|968

233

797|l70

651

147

532| 3,795

111,487

Anm. 1 För realisterna i 7: 2 afser medeltalet blott 1 år (1879). — 2 För 7: 2 afser medeltalet blott 4 år (1880 — 83). —

3 För realisterna i 4, 6, 6: 1 och 6: 2 afse medeltalen resp. 1, 2, 3 och 4 år (1879—82). — 4 I 4, 5, 6: 1 och 6: 2 afse medeltalen

resp. 4, 3, 2 och 1 år (1880—83). — 6 För realisterna i klass 7 afse medeltalen blott 1 år (1879).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. A. 2.

Antalet lärjungar i medeltal vid höstterminernas början åren 1884—88.

Högre allmänna

läroverk

K

1

a

s

ser

o e

h

1 i

n

i

e

r

1

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

4-5

Summa

1—5

6:

1

6:

2

7: 1

7: 2

Summa

Summa

1—7

Gemensam

linie

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

6—7

Stockholms Norra Latinläroverk

70

97

95

262

44

53

27

53

177

439

71

59

50

39

219

658

» Södra b

Öl

67

58

176

34

23

23

20

100

276

—

29

—

23

—

21

—

18

91

367

b Högre Realläroverk

34

34

35

103

34

—

32

_

66

169

75

—

57

—

46

_

36

—

214

383

b Nya Elementarskola

31

40

42

113

63

—

40

23

126

239

—

—

24

28

—

—

6

7

65

304

Upsala.................................

53

63

60

176

22

37

13

40

112

288

11

39

8

33

6

30

5

31

163

451

Gefle ........................

30

56

50

136

23

20

16

22

81

217

10

21

5

18

5

16

3

13

91

308

Hudiksvall..........................

19

26

22

67

10

10

4

8

32

99

1

7

i

5

—

4

—

4

22

121

Linköping .........................

37

54

49

140

17

37

13

41

108

248

9

46

4

34

5

31

6

36

171

419

Norrköping .......................

33

58

61

152

33

24

21

25

103

255

10

24

5

19

5

15

5

15

98

353

Vester vik .

18

29

29

76

23

5

22

5

55

131

16

—

13

_

9

—

7

_

45

176

Skara ................................

28

35

42

105

13

30

8

39

90

195

8

49

5

41

5

36

4

29

177

372

Venersborg........................

17

25

28

70

16

15

9

18

58

128

6

16

6

14

3

15

3

13

76

204

Strengnäs ...........................

13

16

13

42

5

9

2

10

26

68

2

15

1

14

—

15

—

11

58

126

Örebro...................

53

57

63

173

34

28

21

27

no

283

10

30

9

24

8

20

8

21

130

413

Nyköping .................

19

28

30

77

11

20

8

17

56

133

4

15

2

13

—

12

_

14

60

193

Vesterås...........................

24

31

26

81

8

20

6

22

56

137

4

23

2

21

—

17

—

15

82

219

Falun ...........................

26

33

34

93

13

19

8

16

56

149

5

19

6

16

5

13

4

8

76

225

Vexjö ...............................

29

43

49

121

5

42

2

42

91

212

—

45

—

39

—

41

__

27

152

364

Jönköping ...........................

22

47

59

128

21

54

15

56

146

274

12

54

8

39

7

37

6

33

196

470

Lund ...............................

44

49

63

156

13

56

10

57

136

292

7

63

O

52

4

50

5

44

230

522

Malmö......................

61

80

80

221

33

46

19

44

142

363

8

42

5

38

4

30

3

27

157

520

Karlskrona........................

28

44

40

112

20

16

17

14

67

179

12

17

7

15

6

13

5

10

85

264

Kristianstad .................

20

44

47

in

17

30

7

28

82

193

3

29

1

19

—

15

—

14

81

274

Helsingborg ...................

30

57

55

142

32

28

15

28

103

245

6

28

4

22

4

18

4

17

103

348

Göteborgs Latinläroverk.........

39

57

57

153

—

50

—

50

100

253

—

61

—

52

—

45

—

44

202

455

b Realläroverk 1.........

60

70

80

210

97

—

68

—

165

375

43

—

23

—

18

_

10

_

94

469

Halmstad ............ ,

32

33

35

100

11

28

6

24

69

169

—

17

—

13

—

12

_

13

55

224

Kalmar ..................

37

55

54

146

16

37

8

34

95

241

3

34

2

30

2

25

1

19

116

357

Karlstad ............

30

49

41

120

2ö

33

19

34

in

231

9

39

6

31

4

28

4

28

149

380

Hernösand..........

26

28

25

79

6

20

4

22

52

131

—

21

_

19

_

20

_

14

74

205

Östersund .........

25

36

32

93

12

20

7

16

55

148

4

16

2

14

—

12

—

14

62

210

Umeå ......................

11

18

20

49

6

16

4

16

42

91

5

23

3

20

3

20

3

20

97

188

Luleå ...............................

12

16

15

43

2

13

2

14

31

74

0

15

0

10

—

9

—

7

41

115

Sundsvall .........................

39

37

34

no

23

6

14

4

47

157

6

—

5

—

5

__

4

_

20

177

Visby .................................

24

27

28

79

14

15

10

12

51

130

4

13

2

9

1

9

2

9

49

179

Summa

l,125j 1,539

1,551

4,215

756]860j 500

881

2,997

7,212

293 921

22l[784|l55]679il34|614

3,801

11,013

1 I 7: 2 hafva 10 realister, som 1884 Läste vid latinläroverket, upptagits under realläroverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. till Riksd. Prof. 18,90. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft.

Antalet lärjungar vid början af höstterminen 1889

Högre allmänna

läroverk

K

1

a

3 S €

r

O c

h

1 i

n

i

e

r

1

2

3

Summa

1—3

4

5

Summa

4—5

Summa

1—5

6:

i

6:

2

7:

i

7: 2

Summa

6—7

Summa

1—7

Gemensam

linie

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

Stockholms Norra Latinläroverk

70

104

106

280

41

49

38

53

181

461

73

60

51

36

220

681

j> Södra »

52

57

68

177

35

24

25

23

107

284

—

24

—

10

—

21

—

22

77

361

» Högre Realläroverk

20

35

33

88

35

—

26

—

61

149

72

—

48

—

42

—

41

—

203

352

» Nya Elementarskola

33

61

45

139

36

—

41

29

106

245

—

—

30

25

—

—

4

4

63

308

Upsala.................................

58

70

48

176

27

36

12

26

101

277

10

38

5

30

7

28

5

21

144

421

Helle ................................

35

58

60

153

28

17

20

13

78

231

12

13

6

16

3

16

7

9

82

313

Hudiksvall...........................

21

17

21

59

9

11

6

12

38

97

3

11

0

8

—

3

—

5

30

127

Linköping ..........................

39

47

56

142

18

30

20

23

91

233

11

31

3

25

7

20

5

29

131

364

Norrköping ........................

35

60

59

154

38

24

22

18

102

256

11

20

7

18

4

16

4

7

87

343

Vestervik ..........................

12

24

24

60

24

5

23

6

58

118

19

—

14

—

13

—

5

—

51

169

Skara ................................

28

52

34

114

10

22

12

19

63

177

8

47

4

40

2

33

4

25

163

340

Venersborg..........................

18

22

16

56

10

21

8

10

49

105

6

15

5

12

9

7

4

12

70

175

Strengnäs ..........................

9

14

13

36

9

7

4

5

25

61

0

13

1

10

—

5

—

16

4:5

106

Örebro.................................

47

62

77

186

33

29

26

15

103

289

4

19

6

20

10

20

11

18

108

397

Nyköping ...........................

24

18

35

77

14

14

8

16

52

129

8

14

4

14

—

12

—

9

61

190

Vesterås..............................

31

35

35

101

10

20

6

21

57

158

2

26

2

13

—

13

—

14

70

228

Falun ..............................

26

25

30

81

22

15

14

18

69

150

6

7

2

11

3

8

3

10

50

200

Vexjö ...............................

43

37

38

118

14

30

3

35

82

200

—

31

—

35

—

22

—

37

125

325

Jönköping ..........................

20

56

50

126

20

47

22

55

144

270

14

46

10

49

5

25

1

27

177

447

Lund ................................

42

42

61

145

15

55

8

41

119

264

7

55

4

38

4

35

6

28

177

441

Malmö................................

74

87

80

241

44

49

25

35

153

394

9

34

4

15

2

37

3

31

135

529

Karlskrona...........................

34

62

53

149

18

14

25

18

75

224

18

14

8

9

7

13

4

12

85

309

Kristianstad ........................

26

32

40

98

9

32

14

22

77

175

6

25

0

17

—

14

—

15

77

252

Helsingborg .....................

Göteborgs Latinläroverk.........

31

54

76

161

29

24

12

23

88

249

9

23

8

15

2

25

7

11

100

349

35

35

54

124

—

49

—

42

91

215

—

48

—

43

—

43

—

35

169

384

» Realläroverk .........

70

105

89

264

104

—

60

—

164

428

49

—

38

—

12

—

25

—

124

552

Halmstad ...........................

23

35

34

92

18

16

6

27

67

159

—

18

—

11

—

12

—

11

52

211

Kalmar .............................

35

61

71

167

22

25

8

19

74

241

12

25

3

23

2

19

2

19

105

346

Karlstad.............................

31

47

61

139

28

30

25

27

no

249

10

35

8

31

3

26

5

16

134

383

Hernösand...........................

27

28

26

81

22

16

3

16

57

138

—

16

—

13

—

17

—

20

66

204

Östersund ...........................

28

26

35

89

11

14

9

18

52

141

4

16

1

10

—

17

—

9

57

198

Umeå .................................

15

13

9

37

12

11

2

11

36

73

2

15

1

14

4

15

4

16

71

144

Luleå ................................

19

24

11

54

7

5

1

12

25

79

0

12

0

14

—

16

—

6

48

127

Sundsvall ..........................

40

29

29

98

26

6

12

1

45

143

16

—

11

—

1

—

3

—

31

174

Visby ...............................

28

53

26

107

17

7

7

10

41

148

5

8

1

8

0

7

1

2

32

180

Summa

1,179

l,587|l,603

4,369

815|754|553|719| 2,841

7,210 j333|772|234|657|l42|596

154|532

3,420

10,630

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. A. 4

ce

ro

Antalet lärjungar i medeltal vid höstterminernas början åren:

Eemklassiga läro- verk

1

8 ''V & -

-18 8

3

18 8-

I -

- 1

8 8

8

K

1

a

s

3 e

? O

e

h

1

n

e

r

1

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

4-5

Summa

1-5

i

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

4-5

Summa

1-5

Gemensam linie

R.

L.

R.

L.

Gemensam linie

R.

L.

R.

L.

Stockholm: Jakobs .........

45

38

35

118

22

5

12

5

44

162

57

54

42

153

25

12

37

190

b Katarina ......

25

40

48

113

30

19

22

11

82

195

21

27

30

78

16

9

14

8

47

125

)) Östermalms...

66

90

88

244

43

37

23

33

136

380

69

93

97

259

55

32

27

29

143

402

Norrtelge .....................

21

17

14

52

5

7

2

6

20

72

12

11

10

33

4

4

2

4

14

47

Enköping ....................

14

15

12

41

6

5

3

6

20

61

10

11

9

30

4

4

1

5

14

44

Söderhamn.....................

15

16

12

43

7

5

3

6

21

64

21

18

19

58

10

3

7

4

24

82

Eksjö ...........................

15

26

22

63

7

18

7

15

47

no

14

20

19

53

5

14

3

13

35

88

Vadstena .....................

14

20

19

53

8

11

4

10

33

86

10

12

14

36

6

7

4

8

25

61

Mariestad .....................

18

16

16

50

6

7

4

6

23

73

21

19

14

54

7

5

4

7

23

77

Borås ..........................

22

19

15

56

10

4

5

4

23

79

20

20

15

55

7

4

3

3

17

72

Lidköping .....................

18

25

24

67

13

5

10

5

33

100

14

17

17

48

11

5

9

5

30

78

Skof de..........................

24

24

22

70

10

8

6

10

34

104

27

28

20

75

9

8

7

7

31

106

Eskilstuna.....................

25

25

19

69

9

5

6

4

24

93

25

24

15

64

8

4

4

4

20

84

Arboga ........................

19

19

18

56

9

5

5

4

23

79

15

17

15

47

9

3

7

3

22

69

Ystad'' ........................

15

25

25

65

12

12

8

11

43

108

24

28

25

77

9

10

7

13

39

116

Karlshamn....................

34

36

32

102

15

9

8

6

38

140

32

45

45

122

23

11

9

12

55

177

Landskrona...................

23

26

23

72

11

12

5

11

39

in

16

22

20

58

14

5

7

6

32

90

Uddevalla .....................

26

25

24

75

9

13

8

8

38

113

25

27

26

78

13

10

7

9

39

117

Göteborg........................

50

53

41

144

19

8

10

7

44

188

64

58

48

170

28

7

12

6

53

223

Oskarshamn ..................

21

22

21

64

13

—

6

—

19

83

22

20

17

59

11

9

20

79

Kristinehamn..................

19

17

16

52

8

7

5

7

27

79

19

22

17

58

10

4

6

4

241

82

Pitea ...........................

12

12

12

36

6

4

4

3

17

53

17

17

11

45

6

3

3

3

15

60

Haparanda.....................

23

18

11

52

2

6

1

3

12

64

10

14

10

341

4

3

1

3

11

45

Summa 564 | 624 | 569 | 1,757 |280|212|l67|l8l| 840 [| 2,597 | 565 | 624 | 555 | 1,744 |294)l5ö|l65|l56| 7701| 2,514

Vid detta läroverk fans dessutom 1888 klassen 6: 1 med 2 lärjungar å real- och 16 på klassiska linien.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Tab. A. 5.

Antalet lärjungar vid början af höstterminen 1889.

Femklassiga allmänna

läroverk

K

a s s

3 r

och 1 i n i

e r

l

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

4-5

Summa

1-5

Gemensam linie

E.

L.

E.

L.

Stockholm: Jakobs ...........

52

68

67

187

41

_

22

_

63

250

» Katarina .........

28

45

48

121

18

11

12

7

48

169

» Östermalms.....

67

105

75

247

70

24

33

17

144

391

Norrtelge...........................

8

12

7

27

2

2

3

4

11

38

Enköping...........................

13

8

11

32

2

7

4

4

17

49

Söderhamn..........................

28

23

14

65

12

5

7

0

24

89

Eksjö...................................

10

21

18

49

7

11

5

12

35

84

Vadstena............................

8

21

9

38

6

5

3

5

19

57

Mariestad ..........................

14

19

17

50

5

5

4

0

14

64

Borås..................................

25

34

28

87

10

5

4

5

24

in

Lidköping .........................

17

16

12

45

10

2

7

1

20

65

Sköfde................................

18

26

22

66

9

5

5

6

25

91

Eskilstuna ...........................

29

34

29

92

14

5

0

4

23

115

Arboga.............................

13

13

11

37

12

2

7

5

26

63

Ystad1 .............................

19

41

32

92

13

11

10

39

73

165

Karlshamn.........................

34

42

33

109

35

7

11

12

65

174

Landskrona ........................

19

25

13

57

15

11

9

2

37

94

Uddevalla .........................

34

32

24

90

18

5

11

12

46

136

Göteborg..........................

70

70

60

200

35

14

17

7

73

273

Oskarshamn .......................

10

22

11

43

10

—

2

—

12

55

Kristinehamn .....-..............

23

19

28

70

5

6

7

1

19

89

Piteå..................................

17

15

18

50

7

3

2

3

15

65

Haparanda...........................

13

6

8

27

4

2

2

1

9

36

Summa

569

717

595

1,881

360

148 187

147

842

2,723

1 Af de i R. 5 upptagna höra 7 till R. 5, 1 till R. 6: 1 och 2 till R. 6: 2 och af dem i L. 5 upptagna

höra 13 till L. 6, 13 till L. 6: 1 och 13 till L. 6: 2.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Tab. A. 6.

Antalet lärjungar vid de mindre till ombildning föreslagna

läroverken.

Läroverk

Medeltal vid hösttermi- nernas början 1879—83

Medeltal vid hösttermi- nernas början 1881—88

Vid

början af höstter- minen 1889

Klasser

Summa

Klasser

Summa

Klasser

Summa

i

2

3

i

2

3

i

2

3

Treklassiga allmänna läroverk 1

Söderköping1 . ................

9

9

8

26

ii

11

13

35

10

13

15

38

Vimmerby .............................

7

10

12

29

14

11

11

36

12

9

10

31

Alingsås ............................

14

14

18

46

17

18

17

52

19

23

20

62

Falköping2 ..................

16

21

29

66

16

15

31

62

11

22

21

54

Askersund ...........................

11

12

12

35

9

11

9

29

10

6

11

27

Sala ............................

9

10

11

30

15

15

8

38

6

11

14

31

Sölvesborg ..............................

Trelleborg3 .......................

3

5

9

17

6

5

6

17

14

16

17

47

9

13

15

37

8

8

10

26

5

12

15

32

Bngelholm4.....................

12

15

32

59

14

14

17

45

22

18

24

64

Varbefg5 ...............................

22

17

12

51

20

19

20

59

13

18

30

61

Marstrand ..........................

7

8

6

21

10

7

7

24

6

5

5

16

Strömstad.....................

14

10

9

33

19

16

11

46

17

12

13

42

Åmål6 .............................. ...

15

15

21

51

11

13

11

35

9

7

7

23

Filipstad ‘.....................

14

16

25

55

11

9

22

42

10

13

20

43

Arvika ................................

19

17

15

51

17

17

11

45

5

17

19

41

Skellefteå8 ...........................

7

10

9

26

10

7

18

35

10

10

25

45

Örnsköldsvik9 ..........................

14

16

25

55

11

9

21

41

11

11

12

34

Tvåklassiga pedagogier i

Södertelge10...............

14

10

10

34

14

17

17

48

18

15

14

47

Köping" .................................

20

23

—

43

19

15

—

34

26

12

38

Nora11 ....................................

18

18

—

36

16

9

—

25

24

14

—

38

Enklassiga pedagogi® 1

Simrishamn12 ..........................

21

14

—

35

11

23

—

34

40

—

—

40

Summa

275

283

278

836

279

269

260

808

298

264

292

854

Enskild! läroverk i

Motala13 .................................

23

10

23

56

16

13

20

49

8

16

29

53

Anm. Da undervisning meddelats å 4 eller 5 klasser, har lärjungeantalet i 4:de och 5:te klasserna

inräknats i 3:dje klassens lärjungeantal.

1 Sedan 1888 har lästs på 4 klasser, 1888 med 11 och 1889 med 6 lärjungar i 4:de klassen. — 2 Sedan

1879 har lästs på o klasser; 1879—83 med i medeltal 13 lärjungar i 4:de och 5:te klasserna tillsammans;

1884—88 utgjorde detta lärjungeantal 18 och 1889 8. — 3 Läsåren 1880—83, 1885—86 och 1889—90 har

lästs på 4 klasser med i medeltal 8 lärjungar i 4:de klassen. — 4 Sedan 1879 har lästs på dels 4, dels 6

klasser; läsåren 1879—84 med i medeltal 20 lärjungar, 1884—89 med 10 och 1889—90 med 10 lärjungar i

4:de och 5:te klasserna tillsammans. — 5 Läsåren 1886—89 har lästs på dels 4, dels 5 klasser med i medeltal

9 lärjungar i 4:e och 5:te klasserna tillsammans; 1889—90 utgör lärjungeantalet i dessa klasser 22. — 6 Läsåren

1879—83 lästes på 4 klasser med i medeltal 10 lärjungar i 4:e klassen. — 7 Sedan 1879 har lästs på

4 klasser med i medeltal 11 lärjungar i 4:de klassen; höstterminen 1889 räknade 4:de klassen 13 lärjungar.

8 Sedan 1883 har lästs på 5 klasser med 11 lärjungar i 4:de och 5:te klasserna tillsammans under åren

1884 88 samt 17 under 1889. — 0 Läsaren 1881—88 har lästs på 4 eller 5 klasser med i medeltal 12 lärjungar

i 4:de och 5:te klasserna tillsammans. — 10 Sedan 1879 hav lästs på 3 klasser. — " Hvardera klassen

hav hela tiden varit delad i 2 lexlag. — 12 Läsåreu 1879—89 har lästs på 2 klasser. — 13 Sedan 1882 har

lästs pa 6 klasser. De i de 4 första kolumnerna upptagna talen gälla blot t hösttermiuen 1883; lärjungeantalet

i 4:de och 6:te klasserna utgjorde då 13, det var under åren 1884—88 i medeltal 11 och 1889 17.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Tab. A. 7.

Antalet lärjungar vid de till indragning föreslagna

mindre läroverken.

Läroverk

Medeltal vid höst- terminernas början

1879-83

Medeltal vid höst- terminernas början

1884-88

Vid början af höst- terminen 1889

Klasser

Klasser

Summa

Klasser

1

2

3

Sum ma

1

2

3

1

2

3

Summa

Treklassiga allmänna läroverk i

Yernamo ..........................

6

11

14

31

4

6

7

17

3

1

4

8

Ronneby1 ..........................

7

10

15

32

2

6

6

14

2

4

4

10

Tvåklassiga pedagogi i

Hjo2..................................

9

13

--

22

5

6

—

11

7

7

—

14

Hedemora.........................

5

7

:-

12

8

5

—

13

2

8

—

10

Grenna3............................

8

11

—

19

5

11

—

16

2

5

—■

7

Kungelf............................

17

7

—

24

12

6

—

18

11

8

—

19

Kungsbacka.......................

10

10

—

20

7

8

—

15

6

14

—

20

Borgholm .........................

12

9

—

21

8

9

—

17

5

8

—

13

Enklassiga pedagogi i

öregrund ..........................

8

—

—

8

12

—

—

12

10

—

—

10

"Ulricehamn ........................

11

—

—-

11

8

—

—

8

10

—

—

10

Mariefred ..........................

12

—

—

12

9

—

—

9

7

—

—

7

Lindesberg4.......................

32

—

—

32

21

—

—

21

12

—

—

12

Säter ................................

12

—

—

12

17

—

—

17

24

—

—

24

Falkenberg .......................

15

—

—

15

11

-—

—

11

18

—

—

18

Laholm .........................

24

—

—

24

24

—

—

24

17

—

—

17

Mönsterås........................

20

—

—

20

10

—

—

10

11

—

—

11

Summa

208

78

29

315

163

57

13

233

147

55

8

210

1 Läsåren 1879—86 lästes på 4 eller 5 klasser med i medeltal 7 lärjungar i 4:de och 5:te klasserna

tillsammans, hvilka lärjungar här inräknats i 3:dje klassens lärjungeantal.

2 1879 — 80 lästes på 3 klasser med 12 lärjungar i 3:dje klassen, här inräknade i 2:dra klassens lärjungeantal.

3 1881—82 och 1882—83 lästes på 3 klasser med 7 lärjungar det förra och 4 lärjungar det senare

året i 3:dje klassen. Dessa 11 lärjungar hafva här inräknats i 2:dra klassens lärjungeantal.

4 Läsåren 1879—82 lästes på 2 klasser med i medeltal 19 lärjungar i 2:dra klassen, hvilka lärjungar

här inräknats i l:sta klassens lärjungeantal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. B. 1.

Kostnadsberäkning''.

Inkomster:

Afkomst af donationer eller andra såsom särskilda fonder

förvaltade tillgångar, som i statsliggaren antecknas under

rubrik »inom kolumn specificerade inkomster», omkring

............................................ Kr. 40,000: —

Till statsverket ingående

terminsafgifter

af lärjungar:

vid de högre och femklassiga

allmänna

läroverken (inbegripet

Jakobs läroverk)

omkr.......... Kr. 255,500: —

vid de lägre allmänna

läroverken

med tre eller fyra

ämneslärare omkr. » 7,500: — * 263,000: _

Anslag af statsverket,

utöfver hvad nyss

berörda terminsafgifter

beräknats inbringa.

................. » 3,395,251: 43

Summa Kr. 3,698,251: 43

Utgifter:

Föreslagen normalstat........................

Kr.

2,606,750:

--

De nuvarande lärarnes ålderstillägg

enligt nya staten...........................

»

782,550:

--

Arfvoden åt bibliotekarier...... ...........

y>

7,000:

—

Arfvoden till skrifbiträden åt rekto-

Terna vid de högre samt vissa fem-

klassiga läroverk ...........................

»

12,000:

—

Djeknepenningeersättning, ej inräknad

i kontanta lönebeloppen till lärarne

»

4,307:

10

Ersättning för förlorad helgonskyld ...

»

2,644:

33

Arfvoden åt extra och vikarierande

lärare samt till oförutsedda behof...

»

175,000:

—

Extra arfvoden åt teckningslärare......

»

28,000:

—

Extra arfvoden åt gymnastiklärare samt

till befrämjande af vapenöfningar

och fria lekar ..............................

»

42,000:

—

Till praktisk utbildning af blifvande

lärare vid de allmänna läroverken

»

28,000:

—

Till resestipendier åt lärare i främ-

mande lefvande språk ..................

»

6,000:

—

Till resestipendier åt lärare i öfriga

ämnen ..........................................

»

4,000:

—

Summa

Kr.

3,698,251:

43

Anm. I Kongl. Maj:ts proposition n:o 1 till .innevarande års Riksdag föreslås en ökning af anslaget till allmänna läroverken

med 103 kronor. Skulle denna framställning bifallas, skulle således anslaget af statsverket komma att ökas med detta belooD

eller till kronor 3,658,354: 43. m

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Tab. B. 2.

Anslag till allmänna läroverken och vissa pedagogier enligt

staten för år 1890.

Löner och ålderstillägg vid allmänna

läroverken, ordinarie anslag.........

D:o extra ordinarie anslag...............

Löner och ålderstillägg vid pedago
gierna,

ordinarie anslag ...............

D:o extra ordinarie anslag...............

Afkomsten af donationer eller andra

såsom särskilda fonder förvaltade

tillgångar, som i statsliggaren antecknas

under rubrik »inom kolumn

specificerade inkomster», omkring

.........................................

Arfvoden åt extra lärare, ordinarie

anslag..........................................

D:o extra ordinarie anslag...............

Vikariearfvoden, ordinarie anslag......

Extra arfvoden åt teckningslärare ...

D:o åt gymnastiklärare....................

Till befrämjande af gymnastik och

Kr.

2,613,948:

336,975:

57,511:

8,750:

93

44

40,000:

100,000;

40.000

55.000

36,000

7,000

Kr. 3,057,185: 37

" » 195,000:

vapenöfningar.............................. »

13,500:

— »

56,500:

—

Arfvoden åt bibliotekarier ............... »

4,542:

64

D:o åt rektorernas skrifbiträden ...... »

10,000:

»

14,542:

64

Till praktisk utbildning af blifvande

lärare vid de allmänna läroverken »

20,500:

—

Till resestipendier åt lärare i fram-

mande lefvande språk.................. »

6,000:

»

26,500:

—

Djeknepenningeersättning, ej inräk-

nåd i kontanta lönebeloppen till

lärarne ..............................,....... »

4,307:

10

Ersättning för förlorad helgonskyld »

2,644:

33 »

6,951:

43

Kr. 3,356,679: 44

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Tab. B. 3.

Fördelning af kontanta anslaget till de allmänna läroverken

enligt staten för år 1890.

A.

Ordinarie anslag.

Till löner och ålderstillägg ............

» bibliotekarier ........................

» arfvoden till skrifbiträden åt

rektorerna vid de högre läroverken

äfvensom de femklassiga

läroverken i Stockholm

.................................

» djeknepenningeersättning, ej

inräknad i kontanta lönebeloppen

till lärarne............

» ersättning för förlorad helgonskyld

...............................

» arfvoden för extra lärare ......

» vikariearfvoden och oförutsedda

behof ................................

» befrämjande af gymnastik och

vapenöfningar....................

» extra arfvoden åt gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken

.............................

» praktisk utbildning af blifvande

■lärare vid de allmänna läroverken

..............................

» extra arfvoden åt teckningslärare

vid de allmänna läroverken

.............................

Kr. 4,542: 64

» 10,000: —

» 4,307: 10

» 2,644: 33

» 100,000: —

» 55,000: —

» 13,500: —

» 7,000: —

» 20,500: —

» 36,000: --

Kr. 2,613,948: 93

» 253,494: 07 Kr. 2,867,443: —

B. Extra ordinarie anslag.

Till tillfällig löneförbättring åt lärare vid de allmänna

läroverken ...................................... » 336,975: —

» arfvoden åt extra lärare................................. » 40,000: —

» resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk .................................................... » 6,000: — » 382,975: -

Summa Kr. 3,250,418: —

Anm. Härtill kommer det belopp af omkr. 40,000 Kr., som i statsliggaren antecknas under rubrik:

»Inom kolumn specificerade inkomster».

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

*

Tab. B. 4.

Fördelning af kontanta anslaget till pedagogier och folkskolor

enligt staten för år 1890.

A. Ordinarie anslaget................................... Kr. 62,547: —

Deraf till pedagogien i Trosa ...... Kr. 11: 12

» » garnisonsskolan i . Kristianstad

..................... » 360: —•

» » Ålems pedagogi ............ » 14: 44

» för befrämjande af barna
undervisningen

i de nya

kapellförsamlingarna uti

Vermlands finnmarker ...... » 150: —

» till Sällskapet för folkundervisningens

befrämjande (f.

d. Vexelundervisningssäll
skapet)

.............................. » 4,500: — » 5,035: 56

Återstoden, utgående till högre undervisning....................................... Kr. 57,511: 44

B. Extra ordinarie anslag för tillfällig löneförbättring åt lä
rare

vid de en- och tvåklassiga pedagogierna............... » 8,750: —

Summa Kr. 66,261: 44

Bill. till Riksd. Prnt. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

Ui

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Tab. B. 5.

Beräkning af till statsverket ingående afgifter för

lärjungarne vid:

A. de högre allmänna läroverken:

i klasserna 4 och 5 af 2,997 lärjungar å Kr.

40: — ........................................................... Kr. 119,880: —

efter afdrag af 25 % .................................... » 29,970:— Kr. 89,910: —

i klasserna 6 och 7 af 3,801 lärjungar å

Kr. 60: —................................................... » 228,060: —

efter afdrag af 25 % .................................. » 57,015:— » 171,045:

B. de femklassiga läroverken:

i klasserna 4 och 5 af 770 lärjungar ä

Kr. 40: — ................................................. Kr. 30,800: —

efter afdrag af 25 °/0................................... » 7,700: — » 23,100: —

Summa Kr. 284,055: —

Afdrag för möjlig minskning af lärjungeantalet 10 % ........ » 28,405:50

Beräknad inkomst af terminsafgifter................................................. Kr. 255,649: 50

eller i rundt tal........................................................ » 255,500: —

Anm. 1. Antalet lärjungar beräknadt i medeltal för höstterminerna 1884—1888.

Anm. 2. I klasserna 1—3 utgjorde lärjungeantalet vid de högre läroverken 4,215 och vid de

femklassiga 1,744 eller ^tillsammans 5,959. Beräknades en årlig afgift af dessa 5,959 lärjungar å 20

kronor och dröjdes derifrån 25 % för befriade och vidare 10 % för möjlig minskning af- lärjungeantalet,

skulle den behallna inkomsten af eu dylik afgift uppgå till 80,446 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

raft. B. 6.

Föreslagen normalstat.

A. Vid de högre allmänna läroverken-.

35 Rektorer

å Kr. 5,000: — Kr. 175,000

—

208 Lektorer

å

» 3,500:— »

728,000

—

370 Adjunkter

å

» 2,500: — »

925,000

—

35 Musiklärare

å

» 1,000:— »

35,000

—

35 Gymnastiklärare

å

» 1,200: — »

42,000

—

7 Teckningslärare

å

» 2,000: — »

14,000

—

7 1):0

å

» 1,500: — »

10,500

—

21 D:0

å

» 1,200: — »

25,200

—

35 Skolläkare

å

» 150: — »

5,250

— Kr.

B. Vid de femklassiga allmänna läroverken:

2 Rektorer (i Stockholm)

å Kr. 4,500: — Kr.

9,000

—

20 Rektorer

å

» 4,000:— »

80,000

—

113 Adjunkter

å

» 2,500: — »

282,500

—

22 Musiklärare

å

» 500: — »

11,000

—

22 Gymnastiklärare

å

» 600: — »

13,200

—

22 Teckningslärare

å

» 600: — »

13,200

—

22 Skolläkare

å

» 100: — »

2,200

>>

0. Vid de ombildade läroverken:

I. vid Jakobs läroverk

1 Rektor

å Kr. 5,000: — Kr

5,000

—

9 Adjunkter

å

» 2,500: — »

22,500

—

1 Musiklärare

å

» 600: — »

600

—

1 Teckningslärare

å

» 1,200:— »

1,200

—

1 Skolläkare

å

» 100:— »

100

»

II. vid 2 lägre allmänna

läroverk med

l och vid

20 med 3 ämneslärare:

22 Rektorer

å Kr. 3,500:— Kr. 77,000

: —

24 Adjunkter

å

» 2,500:— »

60,000

: —

22 Kolleger

å

» 2,000:— »

44,000

: —

22 Musiklärare

å

» 300: — »

6,600

22 Gymnastiklärare

å

» 300: — »

6,600

: —

22 Teckningslärare

å

» 500: — »

11,000

: —

22 Skolläkare

å

» 50: — »

1,100

•'' »

Kr. 1,959,950: —

411,100:

29,400:

206,300: — Kr. 2,606,750

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Tab. B. 7.

Normalstat för ett lägre allmänt läroverk med 3 ämneslärare:

1 Rektor ..................

1 Adjunkt....................

1 Kollega....................

1 Musiklärare.............

1 Gymnastiklärare .....

1 Teckningslärare.......

1 Skolläkare ..............

............ Kr. 3,500: —

............. » 2,500; —

.........» 2,000: —

............ » 300: —

............ » 300: —

............ » 500: —

............ » 50: —

Summa Kr. 9,150: —

Normalstat för ett lägre allmänt läroverk med 4 ämneslärare:

1 Rektor.........................

............ Kr.

3 500

2 Adjunkter.......................

.................. »

5,000

_

1 Kollega ........................

.................. »

2,000

_

1 Musiklärare ..................

... .............. »

300

__

1 Gymnastiklärare ..........

................. »

300

_

1 Teckningslärare.............

............... »

500

_

1 Skolläkare...........

................. »

50

—

Summa Kr.

11,650

—

Under antagande att undervisningen kommer att utsträckas till 4:de ock 5:te

klassernas kurser vid de 2 läroverk, som föreslagits till erhållande af 4 ämneslärare,

samt vid 14 af de 20 läroverk, som föreslagits till erhållande af 3 ämneslärare,

skulle, om antalet lärjungar i 4:de och 5:te klasserna tillsammans vid hvart och ett

af dessa läroverk i medeltal beräknades till 16, årligen i terminsafgifter inflyta till

statsverket från hvarje sådant läroverk 480 kronor och från dem alla tillsammans

7,680, eller i rundt tal 7,500 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Ta,b. B. 8.

De nuvarande lärarnes ålderstillägg för är 1891 enligt den

föreslagna staten.

A. Vid de högre allmänna läroverken:

B.

C.

I).

13 Rektorer

å Kr. 500

—

Kr.

6,500: —

44 Lektorer

å » 500

—

»

22,000: —

47 D:o

å » 1,000

—

»

47,000: —

84 D:0

ä » 1,500

—

»

126,000: —

60 Adjunkter

å » 500

—

»

30,000: —

90 D:o

a » 1,000

—

»

90,000: —

175 D:0

ä » 1,500

—

262,500: —

7 Musiklärare

å » 200

—

»

1,400: —

18 D.o

å » 400

—

»

7,200: —

10 Gymnastiklärare

å » 200

—

»

2,000: —

15 D:0

ä » 400

—

»

6,000: —

2 Tcckningslärarc

å » 200

—

»

400: —

3 D:o

ä » 250

—

»

750: —

12 I):o

å » 400

—

»

4,800: —

7 D:0

ä » 500

—

»

3,500: —

Vid de femklassiga

allmänna läroverken

(inbegripna

Jakobs och Haparanda):

9 Rektorer

å Kr. 500

—

Kr.

4,500: —

13 Adjunkter

ä » 500

—

»

6,500: —

39 D:o

å » 1,000

—

»

39,000: —

56 D:0 ?>

å » 1,500

—

»

84,000: —

Vid de till ombildning

föreslagna

treklassiga allmänna

läroverken:

7 Rektorer

å Kr. 500

—

Kr.

3,500: —

4 Adjunkter

ä » 500

—

»

2,000: —

7 D:o

å » 1,000

—

»

7,000: —

14 D:0

å » 1,500

—

»

21,000: —

Vid de till ombildning föreslagna tvåklassiga pedago-

gierna:

2 Rektorer

ä Kr. 500

—

Kr.

1,000: —

1 Adjunkt

å » 1,000

: —

»

1,000: —

2 Adjunkter

å » 1,500: —

»

3,000: —

610,050: —

134,000:

33,500: —

5,000: — Kr. 782,550:

opaginerad Kontrollera mot PDF

gi
-

ra^. B. 9.

Summarisk uppgift å antalet lärare inom hvarje lönegrad vid de allmänna

läroverken och tvåklassiga pedagogierna år 1890.

A) Högre allmänna läroverk.

Rektorer

Lektorer

i lönegraden

Adjunkter

i lönegraden

Gymnastiklärare

i lönegraden

Teckningslärare

i lönegraden

Läroverk

såsom rek- torer i

lönegraden

såsom lektorer

i lönegraden

i lönegraden

i

2

i

2

3

4

5

1

2

3

4

5

i

2

3

4

5

i

2

3

i

2

3

i

2

3

Stockholms Norra

Latinläroverk...

i

1

1

3

3

2

2

3

i

1

Stockholms Södra

Latinläroverk ..

i

1

1

2

2

1

1

1

1

5

1

1

1

_

Stockholms högre

Realläroverk ...

i

1

1

1

2

_

i

3

2

1

i

1

1

Nya Elementar- skolan ...........

i

1

1

2

2

2

i

2

1

7

1

i

i

Upsala...............

—

1

—

—

—

—

1

1

1

2

1

2

i

6

3

1

5

—

—

1

—

—

1

—

—

1

Gefle ...............

i

—

—

—

1

—

—

—

3

1

1

2

i

2

2

1

3

—

1

—

—

—

1

—

—

1

Hudiksvall.........

i

—

—

1

—

—

—

—

2

—

—

2

3

—

—

2

2

i

—

—

—

—

1

—

—

1

Linköping .........

i

—

—

—

1

—

—

2

—

1

—

4

3

3

2

2

4

—

1

—

—

1

—

i

—

—

Norrköping .....

i

—

—

—

—

1

—

3

1

—

1

1

—

—

6

1

3

—

—

1

i

—

—

i

—

—

Vestervik .........

—

1

—

—

—

—

1

—

1

—

1

1

—

2

—

—

5

i

—

—

—

1

—

i

—

—

Skara ...............

—

1

—

—

1

—

—

2

—

2

1

2

—

2

2

2

9

—

—

1

—

—

1

—

—

1

Venersborg.........

—

1

—

—

—

—

1

4

—

—

—

1

—

—

4

_

6

i

—

_

i

—

—

i

—

—

Strengnäs .........

i

—

—

—

—

1

—

3

3

1

—

—

1

—

4

1

1

—

—

1

i

—

—

—

—

1

Örebro...............

—

1

—

—

—

—

1

5

2

—

—

—

2

1

3

5

6

i

—

—

—

1

—

—

—

1

Nvköping .........

i

—

i

—

—

—

—

—

2

—

—

3

—

1

2

2

3

—

1

—

—

1

—

—

—

1

Vesteräs............

i

—

—

1

—

—

—

4

—

—

2

1

—

1

4

1

4

—

—

1

—

—

1

—

—

1

Falun ...............

—

1

—

—

—

—

1

1

1

1

—

2

1

4

3

I

2

—

—

1

—

—

1

—

—

1

Verjö ..............

—

1

—

—

—

—

1

3

1

—

2

1

—

3

3

3

3

—

—

1

—

—

1

—

—

1

Jönköping .........

—

1

—

—

1

—

—

2

1

3

1

—

3

1

3

2

4

__

—

1

—

—

1

—

—

1

Lund ..............

i

1

2

2

—

3

1

4

5

1

4

—

—

1

—

1

—

—

—

1

Malmö...............

i

—

—

—

—

—

—

—

1

2

1

2

—

4

4

3

3

—

—

1

—

—

1

—

—

1

Kristianstad ......

—

1

—

—

1

—

—

2

—

—

1

2

—

—

4

—

6

—

—

1

i

—

—

i

—

—

Karlskrona........

i

—

—

—

1

—

—

2

—

1

1

2

—

2

3

1

4

—

—

1

—

—

1

—

1

—

Helsingborg ......

—

1

—

—

1

—

—

1

1

—

1

1

—

2

1

1

3

—

—

1

—

1

—

—

—

1

Göteborgs h. La- tinläroverk ......

1

1

5

1

1

2

2

2

2

3

1

1

i

Göteborgs h. Real- läroverk .........

i

1

1

2

1

5

3

1

i

1

1

Halmstad .........

—

t

—

—

—

—

1

1

—

—

1

2

—

2

2

2

1

i

—

—

—

—

1

—

—

1

Kalmar ...........

i

—

—

—

1

—

—

2

2

3

_

—

—

5

3

3

3

i

—

—

—

—

1

i

—

—

Karlstad...........

i

—

—

—

—

1

—

4

2

—

—

1

—

2

3

2

2

—

—

1

i

—

—

i

—

—

Hernösand .........

i

—

—

—

1

—

—

1

—

2

1

2

—

1

3

—

3

—

—

1

—

—

1

—

—

1

Östersund .........

i

—

—

1

—

—

—

2

—

—

—

3

—

—

i

2

5

—

—

1

i

—

—

—

—

1

Umeå ...............

—

1

—

—

—

—

1

2

1

1

—

1

1

2

2

1

2

—

—

1

—

—

1

—

—

1

Luleå ..............

i

—

—

—

1

—

—

2

1

—

—

1

1

1

1

1

2

i

—

—

i

—

—

—

1

—

Sundsvall ........

i

—

—

1

—

—

—

—

2

2

—

—

1

—

3

—

2

—

1

—

—

1

—

i

—

—

Visby ..............

i

—

—

—

1

—

—

2

1

1

—

1

1

2

1

1

5

—

—

1

i

—

—

i

—

—

Summa

22

13

i

7

12

5

9

,60

37

35

20

50

24

60

90

50

125

10

7

18

9

10

15

ii

5

19

35

34

202

349

35

34

35

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Tab. B. 9.

B) Femklassiga allmänna läroverk.

Lärove r k

Rektorer

i lönegraden

K o

i

1 1 e g e r

lönegraden

1

2

i

2

3

4

5

Stockholm: Jakobs ..................

1

_

4

_

2

» Katarina...............

1

—

1

—

2

1

3

» Östermalms .........

1

—

1

—

3

3

—

Norrtelge ................................

1

—

1

—

1

1

2

Enköping...................................

1

■—

—

2

—

2

1

Söderhamn ............................

—

1

—

2

2

1

—

Eksjö.........................................

—

1

2

—

1

2

—

Vadstena...................................

1

—

1

—

3

—

1

Mariestad ...............................

1

•—•

1

—

2

—

2

Borås......................................

1

—

2

—

—

—

O

O

Lidköping .............................

—

1

—

—

—

1

4

Sköfde......................................

1

-—

1

—

2

—

2

Eskilstuna ..............................

—•

1

—

—

1

2

2

Arboga......................................

1

-•

—

—-

1

1

3

Ystad........................................

—

1

—

3

1

-—

1

Karlshamn...............................

1

—

—

3

1

—

1

Landskrona .........................

1

—

—

—

2

1

2

Göteborg.................................

—

1

—

—

2

1

2

Uddevalla ................................

1

—

—

2

1

—

2

Oskarshamn .............................

—

1

—

—

3

—

2

Kristinehamn ...........................

—

1

1

—

2

—

2

Piteå.........................................

—

1

—

1

3

1

—

Haparanda................................

1

—

—

—

2

2

—

Summa

14

9

11

13

39

19

37

23

119

Anm. Haparanda läroverk upptages här, ehuru rektors och öfningslärares löner utgå efter den

för treklassiga läroverk bestämda stat, något, som å denna tabell ej utöfvar något inflytande, då rektor

är i första lönegraden. — Rektorerna vid Stockholmsläroverken, som skulle åtnjuta i lön 4,500 kronor

utan rätt till ålderstillägg, äro här upptagna i lista lönegraden.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Tab. B. 9.

D) Tvåklassiga pedagogier.

Rektorer

K o

1 1 e g e r

i

lönegraden

i

lönegraden

Läroverk, föreslagna till

i

2

3

i

2

3

4

5

ombildning:

Södertelge ................................

—

1

—

—

—

—

—

1

Köping......................................

—

—

1

—

—

1

—

—

Nora........................................

l

—

—

—

—

—

—

1.

Summa

l

1

1

—

—

1

—

2

3

3

Läroverk, föreslagna till

indragning;

Hjo..........................................

—

—

1

1

—

—

—

—

Hedemora ...............................

l

—

—

—

—

—

1

—

Grenna...................................

—

—

1

—

—

1

—

—

Kungelf .................................

—

—

1

1

—

—

■ —

—

Kungsbacka ..............................

l

—

—

1

—

—

—

—

Borgholm ................................

l

—

—

1

—

—

—

—

Summa

3

—

3

4

_

1

1

—

6

6

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Tab. B. 9.

C) Treklassiga allmänna läroverk.

Rektorer

K c

1 1 e g

e r

i lönegraden

i

lönegraden

Läroverk, föreslagna till

i

2

i

2

3

4

5

ombildning:

Söderköping..........................

i

_

1

_

_

1

Vimmerby..............................

—

1

1

—

—

—

1

Alingsås ..................................

i

■—

1

—

—

1

—

Falköping ..............................

i

—

—

1

1

—

—

A skursand ..............................

i

—

—

—

1

—

1

Sala .........................................

l

—

1

—

—

—

1

Sölvesborg................................

i

—

1

—

1

—

—

Trelleborg ..............................

—

1

1

—

1

—

—

Engelholm..............................

i

—

—

—

2

—

—

Varberg ................................

i

—

1

—

—

1

—

Marstrand ..............................

i

—

1

1

—

—

—

Strömstad ..............................

—

1

1

—

1

—

—

Åmål.......................................

i

—

—

—

—

1

1

Filipstad...................................

—

1

1

—

—

—

1

Arvika ......................................

—

1

—

—

—

—

2

Skellefteå ...............................

—

1

—

—

—

2

—

Örnsköldsvik..........................

—

1

—

1

—

—

1

Summa

10

7

9

4

7

5

9

17

34

Läroverk, föreslagna till

indragning:

Yernamo...................................

—

1

2

—

—

—

—

Ronneby ....................................

—

1

1

—

—

—

1

Summa

—

2

3

—

—

—

1

2

4

Bill. till Riksd. Prot. 18.90. 1 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Tab. B. 10.

Lönestat för år 1891 vid de till indragning föreslagna läroverken:

I. vid dem, hvilkas alla ordinarie ämneslärare ännu icke afgått:

Lön

Älders-

Extra

löne-

Summa

tillägg

tillägg

Kronor

A) Vid treklassiga läroverket i Vernamo:

1 Rektor..............

3,000

500

250

3,750

2 Vik. Kolleger .....

3,000

—

- .

3,000

3 Öfningslärare......

900

—

—

900

b sb Ronneby:

1 Rektor..............

3,000

500

250

3,750

1 Kollega..............

1,500

2,000

250

3,750

1 Vik. Kollega .....

1,500

—

—

1,500

B) Vid tvåklassiga pedagogien i Hjo:

3 Öfningslärare .....

900

—

—

900

1 Rektor ..............

2,500

1,000

250

3,750

1 Vik. Kollega ......

1,500

—

—

1,500

2 Öfningslärare ......

500

—

—

500

b bb Hedern ora:

1 Rektor...............

2,500

—

250

2,750

1 Kollega..............

1,500

1,500

500

3,500

2 Öfningslärare......

500

—

—

500

b b b Grenna'':

1 Rektor..............

2,500

1,000

250

3,750

1 Kollega ............

1,500

1,000

500

3,000

2 Öfningslärare......

500

—

—

500

b bb Kungelf:

1 Rektor...............

2,500

1,000

250

3,750

1 Vik. Kollega ......

1,500

—

—

1,500

2 Öfningslärare......

500

—

—

500

C) Vid enklassiga pedagogienj i Ulricehamn

1 Lärare ...............

1.500

—

250

1,750

b bb Lindesberg

1 B ...............

1,500

—

250

1,750

b bb Falkenberg

1 B ..............

1,500

—

250

1,750

b bb Mönsterås

1 B ...............

1,500

—

250

1,750

SummaJKronor

37,800

8,500

3,750

50,050

Lönestaten vid de till grupp I. hörandeUäroverk uppgår således till .......................... Kr. 50,050: —

II. vid dem, hvilkas alla ordinarie ämneslärare redan afgått:

D) Vid tvåklassiga pedagogi)! i Kungsbacka vikariearfvoden omkr.

B

b

b Borgholm

B

B

b enklassiga

B

b Öregrund

B

B

B

B

b Mariefred

B

B

B

B

b Säter

B

B

b

B

b Laholm

B

B

Kr. 2,375: —

b 2,375: —

b 750: —

b 750: —

» 750: —

» 750: —

Summa Kr. 7,750: —

B

7,750: —

III. vid Ulrika Eleonoras redan indragna läroverk:

Lön på indragningsstat för en kollega........................... Kronor 2,000: — B 2,000: _

Summa Kronor 59,800: —

Afgår inom kolumn specificerade tillgångar vid de till indragning föreslagna

läroverken .......................... ........................................... b 670: —

Alltså att utgå från statsverket under år 1891................................... Kronor 59,130: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. C.

Jemförelse mellan den nuvarande och den föreslagna lärarestaten.

Nuvarande lärarestat

Föreslagen lärarestat

Bektorer

Lektorer

Adjunkter

Lärare vid

enklassig pedagogi

Musiklärare

Gymnastiklärare

Teckningslärare

Bektorer

Lektorer

Adjunkter

Kolleger

Musiklärare

Gymnastiklärare

Teckningslärare

Vid högre allmänna

läroverk ................

35

202

349

—

35

34

35

35

208

370

—

35

35

35

» femklassiga allmänna

läroverk utom Jakobs

22

—

113

—

22

22

22

22

—

113

—

22

22

22

» till ombildning före- slagna läroverk ......

21

—

43

1

21

21

20

23

—

33

22

23

22

23

» till indragning före- slagna läroverk ....

8

_

10

8

8

8

2

__

Summa

86

202

515

9

86

85

79

80

208

516

22

80

79

80

812

250

826

239

CD

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

Februari 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Statsrådet Hammarskjöld föredrog i underdånighet betänkande, afgifvet

den 25 augusti 1884 af en den 20 oktober 1882 tillsatt komité

med uppdrag att undersöka den nuvarande organisationen af läroverken

för meddelande af elementarundervisning samt afgifva de yttranden och

förslag, hvartill en sådan undersökning kunde föranleda, samt i sammanhang

dermed äfven:

a) de med anledning af nämnda betänkande infordrade underdåniga

utlåtanden och yttranden af de akademiska myndigheterna, direktionen

för gymnastiska centralinstitutet, medicinalstyrelsen, domkapitlen, direktionerna

öfver Stockholms stads undervisningsverk och Nya elementarskolan,

åtskilliga läroverkskollegier samt kommunala myndigheter i de

städer och köpingar, hvilkas läroverk komitén föreslagit till indragning

eller ombildning;

b) de från kanslersembetet för universiteten i Upsala och Lund samt

från de akademiska konsistorierna vid bemälda universitet och läroverks
-

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

kollegiet vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet infordrade utlåtandena

dels om och i hvad man utsträckt rätt att aflägga akademiska examina

må kunna beredas studerande, som ej visat sig ega insigter i klassiska

språk, dels ock huruvida de i vissa fall föreskrifna förberedande examina

må anses behöfliga, eller om gällande bestämmelser angående dem af dessa

examina, som finnas böra bibehållas, kunna tarfva förändring;

c) af eforus öfver Strengnäs stifts allmänna läroverk öfverlemnade

underdåniga ansökningar utaf stadsfullmägtige i Strengnäs och läroverkskollegium

vid dervarande läroverk om återställande af undervisning å

reallinien i läroverkets sjunde klass;

d) en af medlemmar utaf Södermanlands läns landsting samt invånare

i Nyköpings stad och landskapet Södermanland ingifven petition

om återställande af undervisning å reallinien i sjunde klassen af Nyköpings

läroverk jemte domkapitlets i Strengnäs deröfver afgifna utlåtande;
e)

en af invånare i Yesterås stad och kringliggande ort ingifven

petition om dylik åtgärd beträffande läroverket i Vesterås, jemte det af

domkapitlet derstädes i ärendet afgifna utlåtande;

/) direktionens öfver Stockholms stads undervisningsverk utlåtande

och förslag angående undervisningsplaner för Stockholms realläroverk samt

för vissa läroverk i Göteborg;

g) domkapitlets i Göteborg utlåtande angående uppgjordt förslag till

undervisningsplaner m. m. för latin- och realläroverken i Göteborg;

h) en af åtskilliga ledamöter af Riksdagens Andra Kammare från

Göteborgs och Bohus län ingifven framställning i fråga om undervisningens

ordnande vid läroverken i Göteborg;

0 en af stadsfullmägtige i Kungsbacka gjord framställning om tillsättande

af rektorstjensten vid dervarande pedagogi;

j) en af medlemmar af vetenskapsakademien, lärare vid universitetet

i Upsala och Karolinska mediko-kirurgiska institutet, lärare vid de allmänna

läroverken in. fl. ingifven petition angående meddelande af undervisning

i naturalhistoria å latinafdelningen B i sjunde klassen vid de allmänna

läroverken in. m.;

k) handlingar angående Laholms pedagogis förändring till elementarläroverk;
/)

handlingar angående tillsättandet af en kollegatjenst vid pedagogien

i Borgholm;

m) handlingar angående föreslagen indragning af pedagogierna i Öregrund,

Ulricehamn, Linde, Säter, Simrishamn, Kungelf, Kungsbacka och

Falkenberg;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

n) eu framställning af statsrådet och chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet

angående rätt för lärare vid sjökrigsskolan att vid öfvergång

till allmänna läroverk tillgodoräkna sig för uppflyttning i högre

lönegrad tjenstgöringstiden vid sjökrigsskolan;

o) petitioner, ingifna af åtskilliga lärare vid allmänna läroverk angående

rätt för adjunkter och kolleger, som blifvit befordrade till lektorer,

att i sistnämnda egenskap beräkna lönetur i enlighet med nådiga cirkuläret

den 1 juni 1877;

p) en petition af åtskilliga teckningslärare vid allmänna läroverk

angående förbättring af nämnda lärares ställning och vilkor;

g) en af stadsfullmägtige i Falköping gjord ansökning om dervarande

treklassiga läroverks förvandling till femklassigt, jemte domkapitlets i Skara

deröfver afgifna utlåtande;

r) en af invånare i Örnsköldsviks köping och kringliggande ort ingifven

petition om dylik åtgärd beträffande läroverket i Örnsköldsvik, jemte

det af domkapitlet i Hernösand häröfver afgifna utlåtande;

s) en framställning af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

om förökadt antal ordinarie lärare vid de allmänna läroverken

i Stockholm;

t) en af eforus öfver Lunds stifts allmänna läroverk öfverlemnad

underdånig framställning af läroverkskollegiet vid allmänna läroverket i

Helsingborg om tillökning i antalet ordinarie lärare vid nämnda läroverk

m. m.;

u) en framställning af eforus öfver Linköpings stifts allmänna läroverk

angående ändring i planen för undervisningen i militäröfningar vid

dervarande allmänna läroverk;

v) en af eforus öfver Upsala stifts allmänna läroverk öfverlemnad

underdånig framställning af läroverkskollegiet i Hudiksvall angående militäröfningarnas

förläggande ensamt till höstterminen;

x) en underdånig framställning af direktionen öfver Stockholms stads

undervisningsverk angående gymnastikundervisning för kroppsligt svagare

lärjungar;

y) en underdånig ansökning af styrelsen för Motala enskilda elementarläroverk

om statsunderstöd åt läroverket; samt

z) en af eforus öfver Linköpings stift gjord framställning om inrättande

af eu fjerde klass vid allmänna läroverket i Söderköping med

bidrag af donerade medel.

Efter att hafva redogjort för handlingarnas innehåll yttrade departementschefen:
En

af de största svårigheterna vid ordnandet af vårt skolväsen er
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

,rten praktisk onekligen förenandet af deras behof af en grundlig vetenskaplig

biidningsiinie. förbildning, hvilka efter genomgången skolkurs skola egna sig åt vetenskapliga

studier, med deras kraf på i det praktiska lifvet omedelbart användbara

insigter och färdigheter, hvilka efter några års vistande vid

läroverket skola utgå till yrken och näringar. Då apologistskolorna

1849 indrogos, var det meningen att den reala liniens lägsta och mellanklasser

skulle sörja för deras bildning, som efter inhemtandet af en kortare

kurs ämnade lemna skolan. Det dröjde emellertid ej länge, innan denna

linie äfven i sina lägre klasser antog den metod, som bäst passade för

dem, hvilka eftersträfvade en vetenskaplig realbildning. Härtill drefs

den nästan af tvång dels derigenom att den i flere ämnen måste hafva

gemensam undervisning med den klassiska luden, dels deraf att den

skulle leda till studentexamen, hvarigenom utgången af denna examen

blef den offentlige mätaren på resultatet af dess verksamhet. Häraf

blef dock, såsom lätt inses, följden att skolan icke på tillbörligt sätt

kunde se dem till godo, hvilka efter några års studier ville egna sig åt

näringarna. Klagomål häröfver läto snart höra sig och föranledde åtskilliga

försök till afhjelpande af det öfverklagade onda. Det vigtigaste

och mest genomgripande bland dessa var den skolreform, som 1873

började genomföras. Genom att låta det första främmande språket,

tyskan, inträda i första klassen och uppskjuta det andra, latin å klassiska

och engelska å reallinien, till fjerde klassen samt genom att anordna

kursafslutningar _ i tredje och femte klasserna ansåg man sig nu hafva

pa ett tillfredsställande sätt sörjt för dem, som måste afbryta studierna

före skolkursens slut. Att undervisningsplanen för dem, som ämnade

fortsätta sina studier, genom denna anordning blef mindre lämplig, insåg

man fullt väl, men man ansåg ett så vigtigt statsintresse ligga i eu god

och tillfyllestgörande förbildning för blifvande näringsidkare, att man

trodde sig derför böra göra någon uppoffring på de lärda studiernas

bekostnad. Med afseende härå yttrade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 3 januari 1873:

»Funnes vid uppgörande af en elementarundervisningsplan för ett helt

folks bildningssökande ungdom ingen annan grundsats att följa, än den,

att elementarundervisningens yttersta och högsta mål bör vara bestämmande

för det hela, och undervisningen således ordnas endast med afseende

å detta mål, d. v. s. så, som för de fortsatta studierna vore det fördelaktigaste,

så vore det tvifvelsutan icke välbetänkt att fördröja latinets

inträde bland läroämnena. Om åter, vid uppgörandet af en dylik undervisningsplan,

icke denna, men deremot en annan bestämmande grundsats

funnes, som icke heller tålde ett förbiseende, nemligen den, att elementar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

undervisningens första och närmade mål hör främst tillgodoses, och undervisningen

alltså göras till den för detta mål bästa, d. v. s. till den lämpligaste

för studier, som skola afbrytas, så vore latinets uppskjutande helt

visst försvarligt.»

Erfarenheten har emellertid redan visat, att 1873 års skolreform icke

förmått tillfredsställa de bildningskraf, som blifvande näringsidkare i vår

tid måste ställa på den offentliga undervisningen.

Så väl af den utredning, som senaste läroverkskomité åvägabragt

(Kap. V Tab. 5—7), som af den undersökning, som i departementet utförts

angående åtskilliga större läroverk (Tab. V), framgår nemligen,

att de i 3:dje och öde klasserna anordnade afslutningskurserna icke utöfvat

något märkbart inflytande på tiden för de lärjungars afgång från

läroverken, hvilka icke fortsatt sina studier, då de, som afgått från

2:dra, 4:de och 6:te klasserna, äro tillsammans vida flere än de från 3:e

och 5:te afgångne. Så skulle säkerligen icke hafva varit förhållandet, om

de ifrågavarande afslutningskurserna i verkligheten kunnat fylla särskilda

bildningsbchof. Också hafva klagomålen i berörda afseende ingalunda

tystnat. I samma mån konkurrensen ökas, framträder äfven skarpare

fordran på en ändamålsenlig utbildning af våra yrkesidkare. Senaste

läroverkskomitén har emellertid icke egnat denna fråga någon särskild

uppmärksamhet, utan endast i förbigående berört den dels vid behandlingen

af undervisningsplanen,0 dels i kapitlet om indragning och ombildning

af åtskilliga läroverk. A förra stället inskränker sig komitén hufvudsakligen

till att bemöta en anmärkning, som kan göras med anledning

af dess förslag att på reallinien låta franska språket inträda i fjerde

klassen i stället för engelska och uppskjuta sistnämnda språk till sjette

klassen. För de lärjungar, som efter femte klassens genomgående ämna

sluta sina skolstudier, borde nemligen engelskan vara ett nyttigare undervisningsämne

än franskan, dels derför att det förra språket mera förekommer

i det praktiska lifvet än det senare, dels derför att lärjungarne

i 4:de och 5:te klasserna kunde hinna förvärfva något större kunskaper

i det engelska än i det svårare franska språket. Härpå svarar komitén,

att ehuru det icke kan bestridas, att det senare skälet innehåller en sanning,

någon synnerlig betydelse dock icke får deråt tillmätas, då å ena

sidan hela antalet af de lärjungar, som lemna skolan, sedan de genomgått

5:te klassen, enligt komiténs beräkning, är betydligt mindre än deras,

som fortsätta sin skolgång, och studiet af franskan tvifvelsutan medför

större gagn för utbildningen af lärjungens språksinne än studiet af engelskan,

hvarför den föreslagna anordningen är den ojemförligt lämpligaste

för läroverket i dess helhet, och å andra sidan lärjungarne vid den ålder,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

som här afses, icke förmå under tvenne skolår, hvilka gifva dem arbete

äfven i många andra läroämnen, inhemta vare sig i det ena eller andra

språket en kunskap, hvaraf de i det praktiska lifvet utan vidare kunna

draga synnerlig fördel, men de ynglingar, hvilka komma i sådana förhållanden,

att de behöfva lära sig tala och skrifva franska, befinna sig,

om de i detta språk icke hafva några förstudier, i eu ojemförligt svårare

belägenhet än de, som under liknande omständigheter hafva att läi*a sig

tala och skrifva engelska.

Hvad komitén sålunda anfört synes mig visserligen förtjena all uppmärksamhet.

Men äfven om franskans betydelse för det praktiska lifvet

icke kan förnekas, så torde det dock vara obestridligt och är icke heller

af komitén bestrida att engelskan för våra handlanden och yrkesidkare

är vida mer behöflig och användbar. Och då det är allmänt erkändt,

att engelskan till det mått, som här afses, vida lättare och snabbare

inhemtas än franskan, så är tydligt, att lärjungar, som i två år med

tillsammans 14 timmar i veckan läst engelska, vida lättare kunna göra

sina kunskaper häri fruktbärande för lifvet än de, som i tvenne år läst

franska med tillsammans 10 timmar i veckan. Sant är visserligen, att

antalet af dem, som sluta sin skolkurs efter genomgåendet af just femte

klassen icke är öfvervägande stort, och häraf kan man väl sluta, att den

afslutningskurs, som för närvarande är anordnad i nämnda klass, icke

medfört åsyftadt gagn för dem, som måste afbryta studierna, och att

det derför ej är skäl att för dessas skull uppoffra deras fördel, som

skola fortsätta på studiebanan, men häraf följer ingalunda, att icke någon

särskild åtgärd behöfver vidtagas för att tillgodose deras behof, som

efter en kortare skolkurs utgå till det praktiska lifvets särskilda yrken

och näringsfång. Att dessas antal är högst betydligt, torde vara allmänt

bekant och visar sig äfven af de upplysningar, komitén i detta afseende

meddelat.

Också synes komitén hafva tänkt sig, att en för det praktiska lifvets

behof afpassad bildning skulle bibringas vid åtminstone några bland de

åt komitén föreslagna s. k. kommunalskolorna, ty läroplanen vid dessa

skolor borde, enligt hvad komitén utvecklar i kapitlet om indragning

och ombildning af åtskilliga läroverk, ordnas på olika sätt för olika

skolor med afseende på olika orters behof och önskningar. Emellertid

skulle dessa skolor uteslutande förläggas till mindre städer, der det

kommersiella och industriella lifvet är föga utveckladt och der derför

krafvet pa och intresset för en särskild utbildning för det samma icke

kunna vara synnerligen starka. Men det är i de stora städerna, handelns

och industriens medelpunkter, som eu bildning af denna art är före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

trädesvis behöflig, för att icke säga alldeles oumbärlig. Och att söka

fylla detta behof genom en särskild anordning af de högre allmänna

läroverkens lägre stadium torde komma att visa sig lika fruktlöst hädanefter

som hittills. Med afseende härå yttrar ock en af komiténs ledamöter,

lektor Anderson, i sin reservation: »Om reallinien hittills kunnat

i någon mån bättre än latinlinien tillgodose det borgerliga lifvets kraf,

kommer detta, i händelse komiténs förslag varder lag, att vida mindre

blifva fallet hädanefter, då denna linie, såväl som latinlinien, skall hafva

till uppgift att förbereda till universitetsstudier. Och det hjelper icke,

äfven om man ville införa än så noggranna föreskrifter på papperet rörande

denna realliniens dubbla uppgift. Nödvändigheten att bereda en

större mängd af lärjungarne i en klass till studentexamen kommer att

utöfva sin ofelbara verkan på undervisningen i de öfre klasserna, och

trycka på de lägre. — — — — — — — — — — — — —----

Om derför för närvarande behofvet af särskilda realskolor för dem, som

vilja egna sig åt näringarna, kan undanskjutas, så skall det innan kort

framträda så mycket känbarare, just i de städer, som ega högre Läroverk.

Det är derför som jag anser, att komitén bort gifva åtminstone en antydan,

huru den tänkt sig detta behof kunna fyllas.»

Omöjligheten af att på en gång i samma klasser af ett läroverk

tillgodose den praktiska och den lärda bildningens kraf, äfven om i undervisningsplanen

blott upptoges sådana ämnen, som äro erforderliga för

den förra bildningsarten, beror tydligen derpå, att undervisningens olika

mål förutsätta olika behandlingssätt. I det ena fallet måste man ofta

inskränka sig till meddelande af kunskap om att något förhåller sig på

ett eller annat sätt samt huru denna kunskap bör i enskilda fall användas,

under det att i det andra fallet synnerlig vigt måste läggas på

grunderna och skälen hvarför något förhåller sig just på detta och icke

något annat sätt. Undervisningen måste derför i senare fallet gifvas

en bredare bas och sålunda erhålla en större utsträckning, då mycket

måste inhemtas derför, att det är nödvändigt för insigten i grunderna

för en viss kunskap.

Till undvikande af missförstånd torde emellertid böra påpekas att

äfven i förra fallet grunder och skäl böra angifvas, så ofta detta låter sig

göra utan större tidsförlust, dels emedan dessa utgöra det bästa och

säkraste förbindelsemedlet mellan särskilda kunskaper och den pålitligaste

vägen till en noggrann uppfattning, dels emedan lärjungens omdömesoch

slutledningsförmåga eljest icke skulle erhålla nödig utbildning; men

då det härvid ligger synnerlig vigt uppå att vissa bestämda kunskaper

blifva inom en viss tid inhemtade och så inhemtade, att de vid hvarje

opaginerad Kontrollera mot PDF

förefallande behof kunna lätt och raskt användas, så måste ej sällan

mycket uteslutas ur undervisningen, som vore nödvändigt att känna, om

grunderna till det meddelade skulle inses, och måste stundom inpräglandet

i minnet och inöfvandet af ett visst förfaringssätt träda i stället

för insigten i det vetenskapliga sammanhanget. Såsom exempel på här

angifna olikheter i metoden vill jag blott hänvisa till det olika sätt,

hvarpå elementargeometrien måste studeras, å ena sidan af den, som

vill använda den såsom grundval för fortsatta matematiska studier, och

å den andra af den, som blott afser att vinna förmåga att beräkna storleken

af enklare ytor och kroppar med den noggrannhet, som för det

praktiska lifvet är tillräcklig. Under det att den förre måste lägga sig

vinn om en noggrann begreppsbestämning och inhemta de särskilda satserna

i den ordning de följa ur hvarandra, så att han fullt inser deras

inbördes sammanhang, samt medtaga alla de satser, som ingå såsom en

länk i bevisningen af någon af samtliga följande satser, så kan den senare

nöja sig med en ofta blott på åskådningens väg vunnen insigt i de

grundläggande satserna samt kännedom om de behöfliga formlerna och

deras användning.

Att närmare inlåta mig på denna rent pedagogiska fråga torde icke

här vara rätta platsen, också torde det icke vara behöfligt, då behofvet

af särskild undervisning för de båda här omhandlade slagen af bildning

är bland sakkunnige allmänt erkändt och de flesta europeiska länder

för dess fyllande upprättat särskilda läroanstalter, i det att de jemte de

lärda, klassiska eller reala, läroverken anordnat skolor under mångahanda

namn såsom borgareskolor, lägre realskolor, yrkesskolor, mellanskolor

m. in., med uppgift att sörja för deras utbildning, som vid 14 å IG

års ålder skola utsluta sina studier. Utförliga redogörelser angående

detta slag af läroanstalter meddelas såväl i bilagan B till senaste läroverkskomiténs

betänkande som i det betänkande, som 1872 afgafs af

den 1870 tillsatta skolkomitén. Af dessa redogörelser inhemtas, att

klassantalet vid nämnda skolor varit ganska vexlande, beroende af lokala

förhållanden och speciella ändamål, men att det vid de omorganisationer,

som på senaste tiden egt rum, i allmänhet ökats. 1870 års läroverkskomité

föreslog, att läroanstalter af ifrågavarande slag skulle såväl i

större som mindre kommuner upprättas under namn af pedagogik’ och

med 2 å 3 klasser.

Senaste läroverkskomiténs framställning af de s. k. kommunalskolornas

inrättning är allt för sväfvande, för att man skulle kunna bilda

sig en säker uppfattning af hvad som i sj elfva verket åsyftats, men

mycket deri erinrar om nyss berörda förslag, och då man betänker, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

halfva antalet af dessa skolor skulle hafva blott 2 lärare samt att såväl

vid dessa som vid dem med 3 lärare blott föreståndaren skulle hafva

vanlig adjunktskompetens, under det att de öfriga lärarne endast behöfde

folkskolelärarekompetens, torde man kunna antaga, att kursen vid flertalet

af dessa skolor tänkts såsom icke öfverstigande tre år.

Med bibehållande af nuvarande inträdesålder och inträdesfordringar

skulle dock icke på trenne år kunna inhemtas de kunskaper och färdigheter,

som i vår tid äro erforderliga för den, som med framgång skall

kunna upptaga täflan på det praktiska lifvets särskilda vädjobanor. Denna

kurs — hvilken jag tager mig friheten att i korthet kalla den praktiska

kursen, emedan den afser att förbereda för ett omedelbart utträdande i

det praktiska lifvet — torde för att kunna ändamålsenligt ordnas böra

utsträckas till 5 eller 6 år, från det 9:de till det 15:de året, samt fördelas

på 5 klasser, hvaraf de 4 lägre skulle vara ettåriga och den 5:te

tvåårig. I första klassen skulle ingå samma undervisningsämnen som

för närvarande och äfven behandlingssättet förblifva i hufvudsak det

samma. 1 andra klassen skulle dock redan i vissa ämnen behandlingssättet

blifva ett annat och kurserna annorlunda sammansättas än hittills

varit vanligt. Olikheterna i dessa hänseenden komme tydligen att växa

i de följande klasserna. I tredje klassen skulle engelska språket inträda

i undervisningen samt i femte klassen bokhålleri och en enkel framställning

af svensk statskunskap, sistnämnda ämne såsom en afslutning af fäderneslandets

historia.

Såsom resultat af undervisningen skulle eftersträfvas:

i kristendom: insigt i bibliska historien och katekesen samt en kort

öfversigt af de bibliska böckernas innehåll;

i modersmålet: säkerhet i rättstafning och interpunktion samt öfning

i att redigt framställa sina tankar öfver lättare ämnen i tal och skrift

jemte derför erforderlig kännedom af form- och satslära, en genom flitig

literaturläsning vunnen bekantskap med våra mer framstående författare

äfvensom en kort öfversigt af literaturhistoriens senaste skeden;

i historia och geografi,: fäderneslandets historia jemte enklare och för

det borgerliga lifvet synnerligen vigtiga delar af svensk statskunskap, en

kort öfversigt af allmänna historien, företrädesvis nyare tiden, en utförligare

kurs i geografi, särskildt afseende hvad som är af vigt för handel

och industri;

i tyska och engelska språken: förmåga att läsa lättare text och att

från modersmålet öfversätta till det främmande språket lättare stycken, att

affatta affärsskrifvelser med stöd af kända formulär samt att tala öfver

alldagliga ämnen;

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

i matematik: stor färdighet i praktisk räkning, öfning i bruket af

tabeller, som allmännare användas för att underlätta svårare eller mer

tidsödande beräkningar, samt härför erforderlig insigt i algebra, geometrisk

åskådningslära och en företrädesvis derpå grundad insigt i beräkningen

af de geometriska storheterna;

i naturlära: en i det hela populärt hållen kurs, omfattande växt- och

djurrikets hufvudafdelningar och vigtigare klasser, elementen af fysik och

kemi till förklaring af de vanligaste naturföreteelserna och enklare tekniska

uppfinningar, grunddragen af läran om jorden, vårt planetsystem och

himlakropparne i öfrigt;

i bokhålleri: enkelt och dubbelt bokhålleri, tillämpad! på särskilda

slags affärer, uppsättande af räkningar, reqvisitioner, skuldförbindelser, fullmagter,

kontrakt in. in., någon insigt i vexellära och utsökningslag;

i teckning: färdighet i frihands- och linearritning;

i välskrifning, hvari undervisningen skulle fortsättas till skolkursens

slut: utom en god och jemn vanlig skrifstil äfven öfning i s. k. tysk stil

och textning.

Det andra året i femte klassen skulle i synnerhet användas till uppöfvande

af färdigheterna i att tala och skrifva modersmfilet och de främmande

språken samt i räkning, bokhålleri, teckning och välskrifning, äfvensom

till befästande af kunskaperna i öfriga ämnen med tillbörlig frihet

för de särskilda lärjungarne att företrädesvis egna sig åt de ämnen, hvari

de hade särskildt behof af ytterligare förkofran.

Kursen skulle afslutas genom en under särskild kontroll anstäld afgångsexamen.

Huruvida de, som på ett tillfredsställande sätt genomgått

densamma, skulle, om de eljest funnes lämpliga, vara behöriga att anställas

vid postverket, vid jernvägarne in. in., torde vara en fråga, som

icke nu behöfver afgöras, om jag också icke kunnat undertrycka den

tanken, att den bokliga bildning, de erhållit, borde vara tillräcklig för en

sådan anställning.

Då det är möjligt att denna kurs i följd af lokala förhållanden behöfde

anordnas något olika på olika ställen, skulle vederbörande kommunalmyndighet

ega att inkomma med underdånig framställning om önskvärda

ändringar i den faststälda undervisningsplanen. Ehuru enligt min

öfvertygelse en kurs af den art, jag nu i korthet angifvit, skulle vara

af gagn mångenstädes i vårt land, vill jag dock af åtskilliga skäl för

närvarande föreslå dess inrättande blott i några af våra större städer,

vid hvilkas allmänna läroverk å ena sidan lärjungeantalet i de fem lägre

klasserna är så stort, att samtliga dessa klasser äro delade i två eller

flere parallelafdelningar, och å andra sidan antalet af dem, som under de

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

senare åren afgått ur de fem lägre klasserna utan att hafva öfvergått

till annan undervisningsanstalt, varit tillräckligt stort för att göra det

sannolikt, att den nya linien skulle erhålla ett lämpligt antal lärjungar.

På intet område torde det vara farligare att lemna erfarenhetens

säkra mark än på undervisningens. De lagar, denna verksamhet följer,

äro af en så komplicerad natur, att det är ytterst svårt att beräkna, hvilka

verkningar en hittills opröfvad åtgärd kommer att medföra. Då något

nytt skall pröfvas, bör försöket derför icke anställas i större skala, än som

är nödvändigt för att de vunna resultaten må göras oberoende af tillfälliga

omständigheter.

Vidare är det naturligtvis önskvärdt att, åtminstone intill dess nödig

erfarenhet blifvit vunnen, åtgärden genomföres blott vid sådana läroverk,

der den icke skulle medföra särskilda kostnader för statsverket. Detta

mål vinnes, om man dertill väljer läroverk med två eller flere parallelafdelningar

i hvarje klass och för ändamålet använder en af dessa parallelafdelningar.

Slutligen är det en omständighet af icke ringa vigt, om

sådana läroverk kunna väljas, der ett flertal extralärare tjenstgöra, emedan

det der blir möjligt att förse den nya bildningslinien med derför lämpliga

lärare, i den mån sådana hinna utbildas.

I följd deraf att en undervisning af här omhandlade slag icke på

länge blifvit meddelad vid offentliga skolor hos oss, sakna vi nästan helt

och hållet lärare med tillräcklig insigt i denna undervisnings natur och

med nödig öfning i dess meddelande. Det är således nödvändigt att eu

särskild profårskurs upprättas för dem, som ämna ingå såsom lärare vid

den praktiska linien samt att nämnda profårskurs förlägges till ett läroverk,

der denna undervisning blifvit på lämpligaste sätt anordnad, äfvensom

att i sammanhang härmed anstalter vidtagas för åstadkommande af

läroböcker, lämpade efter den ifrågavarande liniens behof.

Enligt de undersökningar, som i detta afseende blifvit utförda i departementet

och hvilkas resultat meddelas i tabellerna I a, b, II och V,

skulle upprättandet af den föreslagna praktiska linien företrädesvis vara

behöflig och äfven kunna utan särskilda kostnader genomföras vid realläroverket

i Göteborg, allmänna läroverken i Malmö, Norrköping, Jönköping

och Örebro äfvensom i Stockholm vid ett läroverk å Södermalm, ett å

Norrmalm och ett å Östermalm, och torde de för berörda ändamål lämpligaste

vara högre latinläroverket å Södermalm, Ladugårdslands femklassiga

läroverk samt Jakobs femklassiga läroverk, dit äfven den redan omnämnda

profårskursen skulle förläggas.

Den praktiska liniens upprättande skulle taga sin början hösten 1888

med anordnandet af en 2:dra klass och sedermera under hvart och ett

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Läroverkskomiténs

förslag

till undervisning

spion.

af de följande åren fortsättas med en 3:dje, 4:de och 5:te klass. Sedan

denna linie sålunda hunnit sin fulländning och tillräcklig erfarenhet

vunnits om dess resultat, torde tiden vara inne att taga i öfvervägande,

om och på hvad sätt en dylik praktisk undervisningslinie äfven bör inrättas

annorstädes.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag således, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:

att för tillgodoseende af deras bildning sb ekof, som vid tidigare år böra

utgå till det praktiska, lifvets värf, en femklassig s. k. praktisk bildningslinie,

i hufvudsak anordnad på sätt ofvan angifvits, må upprättas vid högre

allmänna läroverken i Norrköping, Örebro, Jönköping och Malmö, vid högre

realläroverket i Göteborg samt i Stockholm vid högre latinläroverket ä Södermalm

äfvensom vid Jakobs och Ladugårdslands femklassiga läroverk.

Det förslag, läroverkskomitén framstält med afseende på undervisnings-planen

vid våra högre läroverk, innehåller följande hufvudpunkter:

att grekiskan måtte varda obligatorisk på den klassiska linien;

att i följd häraf den hittills varande halfklassiska linien måtte indragas;
att,

till ersättning för denna sistnämnda, latin måtte införas såsom

valfritt ämne på realliniens högre stadium;

att på den klassiska linien, såsom hittills, latinet måtte inträda i 4:de

klassen, franskan i 5:te och grekiskan i nedre 6:te klassen;

att på reallinien franskan måtte inträda i 4:de klassen och engelskan

i nedre 6:te klassen;

att undervisningen i tyskan å båda linierna må upphöra med 5:te

klassen;

att nuvarande lärokurser i allmänhet må förbli oförändrade;

att tiden för den obligatoriska undervisningen i skolan må minskas,

sa att den i läsämnena jemte välskrifning och teckning må för hvarje

vecka utgöra

i lista

klassen

25 timmar,

» 2:dra

»

26 » ,

» 3:dje

»

28 » ,

» 4:de

»

28 » ,

» 5:te

»

30 » ,

» 6:te (1 och 2)

»

28 » ,

» 7:de (1 och 2)

»

24 » ;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

att deri valfria undervisningen i latin å reallinien må meddelas utom

skemat med 3 timmar i veckan i 6:te klassens båda afdelningar och

med 2 timmar i hvardera afdelningen af 7:de klassen, dock att för

dem, som deltaga i denna undervisning, befrielse må kunna lemnas från

engelska eller kemi eller teckning eller engelska och teckning eller kemi och

teckning;

att nämnda valfria latinkurs må omfatta l:o) det allmännaste af formläran

och syntaxen till sådan omfattning, att eu lättare text kan öfversättas

med tillhjelp af ordbok; 2:o) öfversättning af valda delar af Cornelius

samt dessutom en bok i 0tesar eller något motsvarande pensum i

Curtius eller Sallustius;

att engelskan såsom hittills må å klassiska limen utgöra valfritt ämne

utom skemat i 7:de klassen;

att hebreiska språket icke längre må höra till de ämnen, hvari undervisning

valfritt meddelas i skolan;

att sångundervisningen bör vara obligatorisk för läroverkets fyra

nedersta klasser med en undervisningstimine i veckan för hvarje klass,

hvarvid dock sångläraren hör ega att befria dem, som sakna öra och

fallenhet för musik, hvaremot sångundervisningen må blifva helt och hållet

valfri från och med 5:te klassen med minst en undervisningstimme i

veckan;

att gymnastik dagligen bör öfvas med alla lärjungar, dock med den

jemkning, som i vissa klasser kan anses böra ifrågakomma, om vapenöfning

skall anställas på gymnastiktiden;

att mindre än 3 timmar i veckan icke får vid något läroverk anslås

till gymnastik och vapenöfning för hvarje klass;

att gymnastiköfningen alltid skall fortgå minst en half timme, oberäknad

den tid, som åtgår för af- och påklädning samt för in- och utryckning

;

att läroverket bör bereda lärjungarne tillfälle att under tillräcklig tid

hvarje dag öfva fria lekar under lämplig tillsyn;

att rektor bemyndigas att, efter samråd med skolläkaren och gymnastikläraren,

för svagare lärjungar, der så lämpligen kan ske, anordna särskilda,

för dem lämpade gymnastiklektioner en half timme dagligen;

att för de egentliga s. k. militäröfningarna må användas minst 48

timmar, oberäknad tiden för målskjutningsöfningar och utmarscher, som

fortfarande böra förekomma; samt att dessa timmar må på lämpligt sätt

fördelas på 3 å 6 veckor vid höstterminens början, under hvilken tid inga

gymnastiköfningar för 6:te och 7:de klasserna böra ega rum och samma

inskränkning i lästiden som hittills skall göras;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

att det hemarbete, som af skolan ålägges lärjungarne, icke må öfverstiga
-

i

lista klassen

7

timmar

i veckan,

»

2:dra »

9

»

» >

»

3:dje »

10

»

» >

»

4:de »

13

»

»

5:te »

15

»

>!> ?

»

6:te »

20

»

»

7 :de »

27

»

»

att läsåret förlänges till högst 39 veckor, deri inberäknade högst

12 dagars ledighet vid påsktiden och 4 dagars lof vid pingsten samt

den tid, som för vissa lärjungar kan upptagas af inträdes- och flyttningspröfningar;
att

de skriftliga profven till mogenhetsexamen för den klassiska

linien må utgöras af a) en uppsats på modersmålet, b) en öfversättning

från svenska till latin, c) en öfversättning från latin till svenska, d) en

öfversättning från svenska till franska eller tyska; samt att lärjunge för

att till muntlig examen admitteras bör vara godkänd i minst tre af dessa

prof och bland dessa alltid för uppsatsen på modersmålet, under det att

dock äfven lärjungar, som godkänts för uppsatsen på modersmålet och

endera af de latinska skrifningarna, må kunna få tillträde till den muntliga

examen, om minst två tredjedelar af lärarne i läroverkets högsta klass

förena sig härom;

att de skriftliga profven till mogenhetsexamen för den reala linien

må utgöras af a) en uppsats på modersmålet, b) ett matematiskt-fysikaliskt

arbete (bedömes i sin helhet och med ett betyg), c) en öfversättning

från svenska till franska (eller engelska efter fritt val); samt att lärjunge

för att admitteras till muntlig examen bör vara godkänd i alla tre skrifningarna

eller godkänd i den svenska och med beröm godkänd i endera

af de båda andra, under det att dock examinand, som är godkänd i den

svenska och endera af de båda andra skrifningarna må kunna till muntlig

examen admitteras, om minst två tredjedelar af lärarne i högsta klassen

rösta derför;

att muntlig mogenhetsexamen för privatister må så anordnas, att

tiden för dessas pröfning varder, om möjligt, dubbelt så lång som den,

hvilken beräknas för läroverkens egna lärjungar, och att i samband dermed

den nu bestämda maximitiden för muntlig mogenhetsexamen vid ett

läroverk må förökas;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

att de af lärjungarne utgående afgifterna för mogenhetsexamen må

höjas sålunda, att vid anmälan erläggas af läroverkets egna lärjungar

25 kronor och af examinander från enskild undervisning 50 kronor;

att privatister, som anmäla sig att vid årsexamen vid läroverken

undergå afgångsexamen i tyska och naturalhistoria, höra erlägga examensafgift

till belopp, öfverensstämmande med dem, som för närvarande äro

genom kongl. cirkuläret af den 12 mars 1875 föreskrifna vid vissa kompletteringsexamina;

samt slutligen

att båda bildningslinierna, den reala som den klassiska, skola förbereda

till samma lefnadsbanoi'', på det enda undantag när, att den reala

linien ej förbereder för den presterliga banan.

Sist anförda yrkande har af läroverkskomitén satts i spetsen för dess 9IS

behandling af frågan om undervisningsplanen, och detta tydligen derför, förslag till

att komitén ansett detsamma böra utöfva ett bestämmande inflytande pgundervimingskomiténs

hela förslag till skolorganisation. Granskar man emellertid detta

förslag, så finner man snart att, om det genomfördes, båda linierna ingalunda

skulle förbereda till samma lefnadsbanor. Komitén har synnerligen

skarpt framhållit bristerna i de kunskaper, som på latinlinien, såsom den

nu är organiserad, meddelas i matematik och naturvetenskap. Med afseende

å komiténs ofvan nämnda utgångspunkt kunde man derför väntat

ett förslag till stärkande af dessa ämnen på latinlinien. Men i stället

föreslår komitén deras ytterligare försvagande på denna linie. Att genomgå

densamma skulle derför blifva en synnerligen otillfredsställande föreberedelse

för studier vid tekniska högskolan, krigsskolan å Karlberg, inom

universitetens matematisk-naturvetenskapliga sektioner eller för afläggande

af medicinsk-filosofisk examen. Endast för presterliga eller klassiskt filologiska

studier skulle denna skolform vara den afgjordt lämpligaste förberedelsen.

Den, som tror på gagnet af de klassiska studierna för ungdomens

utveckling och mognande för fortsatt vetenskapligt arbete, skulle

således tvingas att antingen försaka dessa vigtiga mål eller välja en skolform,

der flere för det praktiska lifvet vigtiga ämnen vore synnerligen

stjufmoderligt behandlade. Det är all anledning att antaga, att man så

skulle komma till ett resultat, som komitén uttryckligen säger sig icke

åsyfta, nemligen ett de klassiska studiernas väsentliga bortdöende i vårt land.

Sjelfva det yrkande, hvarifrån komitén utgår, att båda bildningslinierna

skola, på ett undantag när, förbereda till samma lefnadsbanor, torde emellertid

förtjena en närmare undersökning.

T följd af vetenskapens specialisering och dess särskilda grenars

oerhörda utveckling under detta sekel har den fordran allt skarpare

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

fram t råd t, att de blifvande vetenskapsidkare redan i skolan må erhålla

en grundläggande bildning i den vetenskapsgrupp, åt hvilken de i framtiden

företrädesvis skola egna sig. Länge sökte visserligen skolan tillbakavisa

denna fordran under framhållande af att det är själsförmögenheternas

utveckling och särskildt minnets och tankeförmågans uppöfning

till den grad af styrka och noggrannhet, som förutsattes för vetenskapligt

specialstudium, d. v. s. den formella bildningen, men icke meddelandet

af speciella kunskaper i den ena eller andra vetenskapsgrenen, som utgör

skolans hufvudändamål, och att derför i skolan den egentliga vigten borde

läggas vid de ämnen, som visat sig synnerligen egnade att befordra den

formella bildningen.

Häremot invändes emellertid, att formel bildning just vinnes i och

genom inhemtande af realkunskaper och att alla vetenskaper äro formelt

bildande, om de på lämpligt sätt meddelas. Genom direkta försök

adagalades äfven, att de, som i skolan fått inhemta en grundläggande

insigt i en vetenskapsgrupp, sedermera vida raskare bedrefvo sina studier

derinom än de, som utan nämnda skolbildning egnat sig åt studier

af detta slag. Småningom fogade sig också skolan efter de nya

fordringarna och förgrenade sig i särskilda skolor eller olika luder,

hvar och en med uppgift att förbereda för ett visst studieslag eller lefnadskall.

Sålunda uppstodo skolor, mycket vexlande till organisation och uppgift.

De mest typiska torde vara: a) skolor, som lägga hufvudvigten

vid de klassiska språken och historien (de klassiska gymnasierna i Tyskland,

A-linien hos oss), b) skolor, som söka bevara förbindelsen med

forntiden genom upptagandet af latinet, men som lägga mycken vigt vid

moderna språk och matematik (realgymnasierna i Tyskland, B-linien hos

oss), c) skolor, som helt och hållet utesluta de klassiska språken och lägga

hufvudvigten vid matematik och naturvetenskaper (högre realskolor i

Tyskland, reallinien hos oss) samt slutligen d) skolor, som icke afse fortsatta

vetenskapliga studier utan ett direkt utträdande i det praktiska lifvet

och som derför lägga hufvudvigten vid de insigter, som der finna omedelbar

användning (högre borgareskolor i Tyskland, den föreslagna praktiska

luden hos oss).

Onekligt är att skolans förgrening i en mångfald arter eller linier

medför ej få vanskligheter. Dels måste nemligen lärjungen ganska tidigt

bestämma arten af den lefnadsbana, åt hvilken han vill egna sig; dels är

det ofta svårt att med förberedelsen för ett visst studieslag förena den

fordran på allmänbildning, som måste fyllas, om icke en förderfbringande

ensidighet skall insmyga sig i själsutvecklingen, äfvensom att i undervis
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

ningen införa hvarje läroämne och del deraf just vid det åldersstadium

hos lärjungen, på hvilket denna kunskap bäst passar och mest bidrager

till hans harmoniska utbildning; dels ligger det ändtligen i den ständiga

fortgången af vetenskapens och lefnadsbanornas specialisering en tendens

att genom dispenser och valfria ämnen så öka antalet af skolans bildningslinier,

att dess organisation helt och hållet spränges och hon sjelf nedsättes

till en anstalt för meddelande af mer eller mindre vidlyftiga kunskaper i

åtskilliga, godtyckligt valda, ämnen.

Förhållandenas magt har gjort, att komitén endast mycket ofullkomligt

kunnat genomföra sin tanke. För det första har den nemligen

redan från början upprättat tvenne skarpt skilda linier, om än den ena,

reallinien, är afsedd att vara den egentliga hufvudlinien, som skulle

upptaga det öfvervägande flertalet lärjungar, under det att den andra,

den klassiska, skulle vara nödvändig blott för blifvande prester, ehuru

den sedermera erkännes såsom den lämpligaste äfven för blifvande klassiska

filologer och lärda jurister. För det andra splittrar sig komiténs

reallinie, genom införandet af latinet såsom valfritt och deraf föranledd

befrielse från ett eller tvenne af ämnena: engelska, kemi och teckning,

i 7 olika linier. Det i 6:te klassen af reallinien inträdande latinet säges

nemligen vara valfritt, men eu närmare undersökning visar dock, att

dess ställning här är en helt annan än öfriga valfria ämnens och att

man skulle komma komiténs egentliga mening närmare, om man sade,

att å den genom latinets inträdande i 6:te klassen å reallinien uppkommande

linie äro engelska, kemi och teckning att betrakta såsom valfria

ämnen i den mening af uttrycket »valfritt ämne», hvari det hittills tagits

i vår skollagstiftning. Ty sedan komitén (I. s. 188) yrkat, »att rättighet

för lärjunge att deltaga i den helt och hållet valfria undervisningen i

vissa ämnen bör vara i hvarje särsldldt fall beroende af rektors och

vederbörande lärares pröfning af lärjungens begåfning och helsotillstånd»,

yttrar den (I. s. 226), att »vid afgörande af, huruvida lärjunge skall ega

rättighet att undervisas utom i latin i de ämnen, som under sådana

förhållanden för honom äro valfria, bör förfaras så, som ofvan föreslagits

med afseende på rättigheten att deltaga i undervisningen i valfria

ämnen öfver hufvud taget. Denna rättighet bör alltså i hvarje särskildt

fall bestämmas efter rektors och vederbörande lärares pröfning af

lärjungens begåfning och helsotillstånd». Likasom valet af bildningslinie

i allmänhet, beror således äfven här på lärjungen eller hans målsman,

om lärjungen skall läsa latin eller icke; men har han bestämt sig för

att börja läsningen af detta ämne, beror det åter på rektor och lärare,

huruvida han skall befrias från ett eller tvenne af de tre såsom valfria

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

betecknade ämnena, och det till och med så, att han emot sin önskan

kan derifrån uteslutas.

Att komitén icke vill kalla de på detta sätt uppkommande linierna

för latinlinier torde hafva sin grund deri, att den här ifrågavarande latinkursen

blott skulle hafva ett rent tekniskt ändamål, d. v. s. att latinet

här skulle läsas icke för den fördel, som deraf kan dragas för lärjungens

andliga utveckling och allmänbildning, utan endast för att så mycken

kunskap i latinska språket måtte vinnas, som komitén anser oundgänglig

för vissa fortsatta studier.

Men sj elfva det faktum, att komitén, som nedlagt så mycken möda

på undersökningen af latinets behöflighet eller obehöflighet för fortsatta

studier, ansett sig, för att tillförsäkra realliniens lärjungar en smula

kunskap i latin, böra införa ett för denna linie främmande läroämne i

undervisningsplanen, och dertill ett sådant, om hvilket man erkänner, att

det icke är afsedt att utöfva något inflytande på lärjungens allmänbildning,

men som det oaktadt är så tungt, att hela undervisningsplanen derigenom

splittras i en mångfald limer, att för hufvudlinien vigtiga ämnen

uppoffras och att sjelfva hufvudämnena derinom sättas i fara att blifva

undanträngda, detta faktum, säger jag, bevisar mer än annat, huru stark

latinets ställning i sjelfva verket ännu är inom vår tids lärda bildning och

att komiténs beslut att föreslå B-liniens indragning måste anses såsom en

förhastad åtgärd.

Fordrmgar Men om således komitén till följd af förhållandenas magi icke kunnat

lig förbildning, framställa ett förslag till skolorganisation, der hvarje högre skolbildning

skulle utgöra den omedelbart lämpliga förberedelsen till alla lefnadsbanor,

för hvilka fortsatta studier fordras, i det detta förslag skulle

skapa å ena sidan en klassisk linie, direkt passande blott för få lefnadsbanor,

och å den andra en reallinie, som i sina högre klasser skulle

splittras i en mångfald af former och dervid för en sent tillkommen

och ofullständig latinkurs få offra vissa af sina egendomliga företräden,

så utgör dock den af komitén uppstäda grundsatsen ett önskningsmål,

som man bör söka närma sig, så långt det låter sig göra utan uppoffrande

af vigtigare intressen. Fullständigt kan det icke vinnas. Vid

mångfalden af lefnadsbanor och olikheten af de kunskaper, som för dem

fordras, kan det aldrig hjelpas att den ena skolformen blir en mindre

lämplig direkt förberedelse för en lefnadsbana, den andra för en annan.

Allt hvad man kan åstadkomma är att så ordna, att om någon fått sin

förberedande bildning i en skolform, som icke är den lämpligaste för

den bana han sedan vill välja, svårigheterna, som deraf uppstå, icke må

göras större än nödigt är. Denna regel har sin betydelse för ordnandet

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

af sjelfva skolundervisningen. Men den har det äfven i afseende å de

kunskapsfordringar, som höra uppställas såsom vilkor för inträde å vissa

lefnadsbanor. Derest ett ämne icke eller endast ofullständigt förekommer

i en viss skolform och således der icke eller blott i ringa mån tjenstgör

såsom medel att lemna formel bildning, bör för lärjungar, som i denna

skolform fått sin skolbildning, för inträde å lefnadsbanor, der någon

kunskap i detta ämne är behöflig, kunskapsmåttet ej ställas högre, än

som fordras för meddelande af utbildningen för lefnadsbanan eller för

nöjaktigt fullgörande af de densamma tillhörande göromål. I detta afseende

hafva realbildningens målsmän, i min tanke, icke saknat skäl till akademiska

klagan. I vårt land är det nu icke tillåtet för eu realstudent att aflägga ^»dierna.

någon annan akademisk examen än bergsexamen, med mindre han underkastar

sig det icke obetydliga arbetet att inhemta ett mått af latinkunskap,

motsvarande betyget »godkänd» i afgångsexamen från ett latinläroverk.

Det kan ifrågasättas och det har ifrågasatts, om en så sträng

fordran är nödvändig. De utlåtanden, som i denna fråga afgifvits af

kanslern för rikets universitet samt af de akademiska myndigheterna,

hafva gått i ganska olika rigtningar. Hvad som blifvit i saken yttradt,

har emellertid stadfäst mig i den öfvertygelsen, att rätt bör meddelas

lärjungar, som aflagt afgångsexamen från allmänt läroverk å den reala

linien, att, om de visa sig ega vissa mindre kunskaper i latinska språket,

aflägga vissa akademiska examina, och instämmer jag helt och hållet i de

af universitetens kansler förordade förslag att sådan rätt skulle omfatta

hofrättsexamen samt examina inom medicinska fakulteten och filosofiska

fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion; att det mått af latinkunskap,

som en realstudent borde visa sig ega, innan någon af dessa

examina af honom finge afläggas, skulle omfatta grundreglerna i grammatiken

och förmågan att öfversätta lättare prosaiska författare, samt att

realstudent skulle ega rätt att utan någon kunskap i latin aflägga kansliexamen.

Jag instämmer så mycket hellre i dessa förslag, som enligt

hvad jag erfarit, väsentligen motsvarande rättigheter i flera år varit

medgifna i Norge och der icke medfört svårighet vid meddelande af

undervisning i de ämnen, som behöfva inhemtas för juridiska och medicinska

embetsexamina och ej heller i matematik eller naturvetenskaper.

Om jag således i denna punkt närmar mig de af komitén uttalade B-Unien.

åsigter och önskningar, kan jag deremot icke med komitén instämma i

fråga om B-liniens indragning. Komiténs ofta omtalade grundsats synes

mig mera tala emot än för detta komiténs förslag. Ty ingen skolform

torde bättre än B-linien gifva möjligheterna att utan allt för stora svå
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

righeter välja hvilken studiebana som helst. Men äfven andra skäl tala

för B-liniens bibehållande. Enligt hvad de af komitén meddelade tabeller

. öfver lärjungeantal på olika bildningslinier utvisa, har denna linie

varit den, som dragit till sig de flesta lärjungarne. Denna omständighet

synes göra det betänkligt att borttaga just den linien och dymedelst tvinga

allmänheten att antingen låta den bildningssökande ungdomen studera å

den helklassiska linien eller låta den stå främmande för de bildningselement,

som klassiska studier gifva.

Frågan om värdet af dessa studier, särdeles i skolan, är som bekant

mycket omtvistad. A ena sidan talas om det gagn, studiet af dessa

språk, framför allt latinet, medför för lärjungarnes utveckling till vetenskapligt

arbete och särskildt för idkande af språkstudier, om den antika

bildningens egenskaper och värde, om dess sammanhang med och inflytande

på den moderna och dess skiljaktighet från denna samt vigten af

en jemförelse mellan båda o. s. v. A den andra sidan talas om det i de

flesta lefnadskall aftagande behofvet af kännedom af de klassiska språken,

om möjligheten att vinna samma pedagogiska fördelar genom en väl

ordnad undervisning i andra praktiskt mera användbara ämnen, om nödvändigheten,

att, då nya ämnen tränga sig fram med kraf att i skolundervisningen

upptagas, låta de klassiska språken maka åt sig, då de

jemförelsevis äro mindre behöfliga o. s. v.

Striden emellan dessa olika åsigter kan ingalunda anses afgjord, och

först en längre erfarenhet torde kunna mellan dem fälla den säkra domen.

Den skolform, som på längden och i stort lemnar de bästa resultaten,

torde dermed hafva styrkt sin öfverlägsenhet. Lagarne för det menskliga

själslifvets utveckling äro af för invecklad beskaffenhet och i allt fall för

litet grundligt genomstuderade och jemföreisen mellan den olika verkan,

som olika studier utöfva pa denna utveckling, ännu för litet genomförd,

för att åtminstone ännu visshet skulle finnas i dessa svåra frågor. Men

hvad som är visst, det är att i hela den civiliserade verlden de klassiska

språken, särskildt latinet, hafva en ganska betydande plats i den skola,

som förbereder till vetenskaplig och embetsmannabildning, och att derföre

komiténs förslag, som faktiskt skulle leda till de klassiska studiernas

undanträngande till ett minimum, skulle vara ett experiment, som ännu

ingenstädes är gjordt. Om det misslyckades, så hade vårt lands bildning

lidit en skada, som det skulle fordra lång tid och synnerligen stora ansträngningar

att bota. Och äfven om experimentet icke rent af misslyckades,

skulle under den tid, som närmast följer, vår bildning hafva en

icke oväsentlig olikhet med öfriga kulturfolks. För ett litet och aflägse

boende folk, sadant som vårt, är en dylik hel eller half isolering ganska

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

betänklig. — Här bör ej heller förbigås att de af komité» verkstälda undersökningarna

gifva vid handen, det procenttalet lärjungar, som hafva

svårt att följa med undervisningen, är större på reallinien än på latinlinien

(II Kap. III Täln 18) samt att realisterna vid mogenhetsexamens

afläggande visat sig underlägsna i skrifvandet både af modersmålet och

franska språket (II Kap. V Tab. 8). Dessa bedröfliga erfarenheter _ kunna

nu visserligen hafva sin orsak i realisternas ofördelaktiga ställning till

idkande af universitetsstudier. Och jag håller visst icke för osannolikt

att detta förhållande utöfvar ett stort inflytande på beskaffenheten af de

lärjungar, som välja reallinien. Men innan man kastar bort den linie,

som visat de bästa resultaten för att väsentligen basera skolundervisningen

på den, som hittills visat de sämsta, borde man väl åtminstone afvakta

den tid, då den senare under gynsammare förhållanden visat sig i resultat

kunna täfla med den förra.

Nu är det väl sant, såsom ock af komitén med styrka framhållits,

att den grekiska bildningen har vissa företräden framför den romerska,

och att B-linien, der latin men icke grekiska studeras, derför lemnar blott

en ofullständig klassisk bildning. Hvar och en, för hvilken klassiska

studier i och för sig och såsom bildningsmedel framstå såsom afgjordt

öfverträffande alla andra ämnen, väljer naturligtvis med förkärlek A-linien.

Men B-linien, äfven om grekiska der icke förekommer, har dock bevarat

mycket af det gagn, klassicitetens studium medför. Det är företrädesvis

latinet, hvars studium ansetts gifva öfning och skärpa åt tanken. Latinet,

mer än grekiskan, är till nytta vid studiet af flera moderna språk. Och

om också den grekiska bildningen är ursprungligare och rikare än den

romerska, har den senare från den förra upptagit nog mycket för att

sysselsättningen med latinet och dermed med den romerska bildningens

idéverld kan gifva en god inblick i klassiciteten. Det later sig derför väl

förklara, att mången, som sätter stort värde på klassiciteten såsom bildningsmedel

men tillika önskar, att hans söner må få någorlunda tillfredsställande

kunskaper i matematik och naturvetenskaper, för deras uppfostran

väljer B-linien.

Ser man nu på de utlåtanden, som af akademiska och skolmyndigheter

afgifvits öfver komiténs förslag att indraga B-linien, så finner man

detta förslag hafva mötts af ett temligen allmänt ogillande. Lärarekollegiet

vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har ansett sig böra

afstå* från hvarje yttrande om ifrågavarande förslags lämplighet i pedagogiskt

afseende och blott uttala sig om undervisningsplanernas lämplighet

för blifvande läkare, i hvilket afseende kollegiet funnit den föreslagna

reallinien vara bättre än nuvarande klassiska linier eller den af

opaginerad Kontrollera mot PDF

komiten föreslagna A-linien. Lärarekollegiet vid Jakobs läroverk godkänner

förslaget. Lärarekollegiet vid Yesterviks läroverk uttalar intet

tydligt omdöme, men förutsätter, att B-linien skall bibehållas, hvilket

kollegiet tyckes anse önskvärdt för vinnande af en jemförelse mellan olika

liniers företräden.

(tf riga myndigheter, som i frågan yttrat sig, hafva mer och mindre

skarpt afstyrkt den nuvarande B-liniens indragning. Så universitetens

kansler och konsistorier, fakulteter och sektioner icke mindre än läroverkskollegier

och ecklesiastika konsistorier. Teologer, läkare, jurister,

humanister och naturvetenskapsmän, representanter för skilda vetenskaper

och eljest, äfven i undervisningsfrågor, stridiga rigtningar hafva, på

få undantag när, enats i den åsigten, att B-linien bör bibehållas. Om

jag också icke är viss om rigtigheten af alla de skäl, som myndigheterna

anfört för sitt afstyrkande, delar jag dock deras åsigt i fråga om resultatet.

Men äfven om jag det icke gjorde, skulle det hos mig fordras

ett stort sjelfförtroende för att våga tillstyrka en föreslagen opröfvad

nyhet, som mötts af en så förkrossande dom af det öfverväldigande flertalet

bland dem, som i vårt land sysselsätta sig med den högre undervisningen.

Man måste derför se till, om icke de brister, som nu anmärkas emot

undervisningen å den klassiska och särskildt B-linien, kunna undanrödjas

eller åtminstone minskas.

Anmärkningar De hufvudsakliga anmärkningar, som framstälts mot latinliniens orga
mollatinliniens^''^,

''^ .. ö

organisation. ™SatlOn, aTO:

att matematiken och naturvetenskaperna på det högre stadiet undanträngts

af språken, särskildt de klassiska, så att de för fortsatta studier

nödiga förkunskaperna icke i de förstnämnda ämnena kunnat i skolan

inhemta s:

att . B-liniens undervisningsplan icke erhållit vederbörlig sjelfständighet,

i följd hvaraf den tid, som för den samma blifvit ledig genom grekiskans

uteslutning, icke vunnit fullt ändamålsenlig användning;

att, ämnesföljden är olämplig, i det att trenne språk inträda i undervisningen

under tre omedelbart på hvarandra följande år, nemligen latin

i fjerde klassen, franska i femte och grekiska eller engelska i nedre sjette

klassen; samt

att tyska språket, oaktadt den myckna tid, som egnats deråt i de

lägre klasserna, derigenom att det uteslutits ur de högsta, icke blifvit så

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

inlärdt, att lärjungarne sedermera med någon lätthet kunna begagna sig

deraf vid fortsatta studier.

Den förnämsta grunden till här påpekade brister är utan tvifvel^imnesfaijdoch

att söka deruti, att det andra främmande språket först inträder i fjerde kurs/i^gdel~

klassen. Ty då latinet uppsköts till fjerde klassen och utom detta språk

och tyskan äfven franska och grekiska eller engelska måste läsas, så

kunde franskan icke inträda senare än i femte och grekiskan eller engelskan

icke senare än i nedre sjette klassen, om någon afsevärd tid skulle

blifva öfrig för de andra ämnena i de högsta klasserna. Och tyskan

måste dock, för samma orsaks skull, inskränkas så mycket som möjligt i

sjette klassen samt helt och hållet uteslutas ur den sjunde. Men detta

oaktadt hafva de s. k. reala ämnena i de högre klasserna erhållit en allt

för svag ställning.

En direkt verkan af latinets uppflyttande från andra till fjerde

klassen blef borttagandet af det matematiska skrifprofvet i mogenhetsexamen,

en åtgärd, om hvilken komitén säger (I. s. 27), att »den haft

till följd, att detta ämnes studium, som under 1860- och 1870-talen

börjat höja sig till en ganska tillfredsställande ståndpunkt, hastigt sjunkit

tillbaka, så att ämnets ställning numera knappast skulle blifva sämre,

om det samma rent af uteslötes äfven ur den muntliga examen». Detta

påstående innebär visserligen, i min tanke, en öfverdrift, men deraf framgår

dock tydligt komiterades åsigt att genom latinets uppskjutande

till fjerde klassen matematikens ställning betydligt försvagats. Denna

komiténs säkerligen fullt rigtiga uppfattning framträder äfven i följande

yttrande med afseende härå (1. s. 24): »Då riksdagen fattade sitt ofvannärnnda

vigtiga beslut af år 1873, väntade den visst icke och åsyftade

säkerligen ännu mindre, att följden deraf skulle blifva ett undanträngande,

inom läroverkens öfre klasser, af öfriga ämnen och i synnerhet

de reala till förmån för latinet». Förklaringen till detta förhållande

söker komitén visserligen deruti, att fordringarna i latinet till mogenhetsexamen

ej undergått någon nämnvärd förändring sedan 1873 och

att detta språk inom de högre klasserna erhållit ersättning för den tid,

som det förlorat inom de nedre. En närmare undersökning visar emellertid,

att timantalet för latinet minskats från 66 till 48 eller med 18

timmar i veckan under hela skolkursen på det sätt, att 20 timmar bortfallit

i de lägre klasserna, men 2 timmar tillkommit i högsta klassen.

Undervisningstiden i skolan har således minskats med något öfver en

fjerdedel af hvad den var enligt 1869 års läsplan. Se vi åter på kurserna,

så befinnas de minskade med betydligt öfver en fjerdedel eller med

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

fullt en tredjedel af hvad de utgjorde enligt 1869 års kursfördelning*).

Och i qvalitativt hänseende torde knappast kunskaperna i latin hafva

funnit någon ersättning för denna förlust med hänsyn till qvantiteten.

Åtminstone har stilen i mogenhetsexamen på senare tiden måst göras både

lättare och kortare.

Det kan ej undgå att tilldraga sig uppmärksamhet, att samtidigt

med att nämnda förändring blifvit genomförd, insigterna i matematik och

naturvetenskap så betydligt sjunkit, på samma gång latinets ställning väsentligt

försvagats, utan att man kan angifva något enda af skolans öfriga

ämnen såsom det, hvilket skulle hafva erhållit en nämnvärdt bättre

ställning. Detta förhållande torde derför näppeligen kunna förklaras annat

än af den pedagogiskt felaktiga ämnesföljden och den delvis deraf,

delvis af afslutningskurserna i 3:dje och öde klasserna beroende olämpliga

kursfördelningen.

1 följd deraf att tyska språket och matematiken erhållit en mängd

timmar i de lägre klasserna, men mycket litet tid i de högre, hafva den

besvärliga tyska syntaxen och en del ganska svårfattliga saker i geometri

och algebra måst inläras redan i 4:de och 5:te klasserna, innan lärjungarnes

själsutveckling gjort dem fullt mogne för ett dylikt tankearbete, under

det att en mängd minnessaker måst uppskjutas till de högre klasserna,

der dessa vållat betydlig tidsförlust och större svårighet, än de skolat

åstadkomma i de lägre.

Lägger man härtill å ena sidan, att inträdet i undervisningen af latin,

franska samt grekiska eller engelska under tre omedelbart på hvarandra

följande år gjort det för lärjungarne svårt att hålla i sär alla de

grammatiska regler och lexikaliska enskildheter, som de i alla dessa språk

måste på en gång inhemta, utan att tid lemnats det ena språket att

vinna fäste och organisation i medvetandet, innan det andra för sin del

*'') Enligt 1869 års kursfördelning skulle Cornelius Nepos, Cffisar de bello gallico

och O vidd Metamorfoser läsas under 8 år, och genomgingos derunder i allmänhet 8 ä 12

fältherrar i Cornelius, 2 å 3 böcker i Cmsar samt 7- ä 800 vers af Ovidius. Under de 4

sista åren skulle åter genomgås 3 å 4 böcker af Livius, några tal eller bref samt en bok i

Qvasstiones Tusculanae af Cicero, 6 böcker af Virgilii iEneid och 2 böcker af Horatii Oder.

Enligt 1878 års skolstadga skola deremot Cornelius Nepos, Csesar de bello gallico

och Ovidii Metamorfoser läsas blott under 2 år, och medhinnas derunder i allmänhet 5 å

7 fältherrar i Cornelius, 1 å 2 böcker af Csesar och omkring 300 vers af Ovidius. Under

de 3 sista åren skola vidare genomgås 2l/2 bok af Livius, delvis extempore, några valda

tal eller bref af Cicero, 2 böcker af Virgilii iEneid samt 1 å 2 böcker af Horatii Oder.

Minskningen utgör således mer än V3 af kurserna i Cornelius Nepos, Cmsar och

Ovidius samt 1 bok af Ciceros Tusculanas, 1 bok af Livius, 4 böcker af Virgilius och

,/2 bok af Horatius.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

tagit i anspråk den skärpta uppmärksamhet och den särskilda ansträngning,

som ett nytt ämne i allmänhet förutsätter, för att tillegnandet skall

blifva tillfredsställande; och tager man å andra sidan i betraktande, att

kursafslutningarna i 3:dje och 5:te klasserna föranleda att ämnen, såsom

historia, geografi och naturalhistoria, åt hvilka en ej obetydlig tid blifvit

anslagen, icke lemnat de resultat, man af dem eljest kunde fordra, så

torde man förstå, huru det anmärkta förhållandet kunnat inträffa, och

äfven den vigt, som måste läggas på en ändamålsenlig ämnesföljd och

kursfördelning.

Ett stöd för denna uppfattning erbjuder komiténs hela behandling af

denna fråga. Komitén utgår nemligen från förutsättningen af tyskans inträde

i lista och latinets i 4:de klassen och undersöker, huruvida det utan

lärjungarnes öfveransträngning låter sig göra att vinna försvarliga insigter

i latin på samma gång som nöjaktiga kunskaper i matematik och naturvetenskap,

samt kommer dervid till den slutsatsen, att detta icke låter sig

göra, hvilket för densamma blir ett ytterligare skäl att helt och hållet

uppgifva B-linien samt att afstå från all fordran på grundligare studier i

matematik och naturvetenskap å A-linien.

Innan den fattat detta beslut, har den dock tillsett, huruvida ett bättre

resultat skulle vinnas genom att uppskjuta latinet till sjette klassen eller

nedflytta det till första eller andra klassen, men funnit sig, på angifna

grunder, icke kunna förorda någondera af dessa åtgärder.

Komitén har emellertid underlåtit att taga i betraktande den anordning,

som i detta fall synes ligga närmast till hands, nemligen att låta

tyskan inträda i första klassen och latinet i den tredje. Denna anordning

liar förut varit pröfvad i vårt land under åtskilliga år eller mellan 1865

och 1869 samt befunnits ändamålsenlig, hvarför äfven Andra Kammaren

vid 1870 års riksdag, medan minnet af berörda anordning ännu var

lifligt, för sin del beslöt att hos Kong! Maj:t hemställa om dess återinförande.

Men låter man tyskan inträda i lista och latinet i Sidje klassen, så

kan man införa franskan i 5:te klassen med ett starkare timantal än hittills,

och under sådana förhållanden torde ej kunna anses olämpligt att

låta grekiskan eller engelskan börja i nedre sjette klassen. Då afsigten

ej är att särskildt stärka latinets ställning, vinnes härigenom, utom den

bättre ämnesföljden, ej så obetydlig tid i de högre klasserna för de öfriga

ämnena. Genom denna anordning äfvensom genom åtgärder, hvilka längre

fram skola föreslås, skulle sålunda icke blott undervisningen i tyskan

kunna fortsättas till skolkursens slut, utan äfven undervisningen i matematik

och naturvetenskap så förstärkas, att B-liniens lärjungar blefve val

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

förberedda för akademiska studier i dessa ämnen, och dock öfriga å läsplanen

upptagna ämnen erhålla en bättre ställning än för närvarande.

En följd af nu antydda organisation af latinlinien måste tydligen

blifva att det andra främmande språket å reallinien komme att inträda i

3:dje i stället för i 4:de klassen. Nämnda språk har hittills varit engelskan,

men komitén har föreslagit, att dess plats skulle intagas af franskan.

Beträffande reallinien har anmärkts, att dess resultat med afseende på

språkbildning och humanistisk bildning i det hela varit mindre tillfredsställande.

Såsom ett bevis för detta påstående tjenar det redan påpekade

förhållande, att de betyg, som realliniens lärjungar erhållit för uppsatsen

i modersmålet och öfversättningen till franska språket i skriftliga mogenhetsexamen

varit betydligt underlägsna dem, som tilldelats lärjungarne

från latinlinien (II, Kap. V Tab. 8). Såsom förklaringsgrund till detta

missförhållande angifver komitén språkundervisningens olämpliga anordning

å reallinien. Denna linie saknar nemligen den enhet i språkundervisningen,

som kan vinnas genom ett hufvudspråk, vid hvilket den formella

språkbildningen kan bindas, då tyskan utgör hufvudspråket i de tre

lägsta klasserna, men förlorar sitt välde i mellanklasserna och är helt och

hållet utesluten ur den högsta, under det att engelskan tilldrager sig mest

uppmärksamhet i mellanklasserna, men lider intrång af franskan, som inträder

redan året efter densamma och på det högre stadiet får den största

betydelsen. Franskans ställning är dock icke stark, ty den inträder

så sent i undervisningen och med ett så ringa timantal i begynnelseklassen,

att mycket af den tid, som är anslagen deråt i de högre klasserna,

måste användas på inlärandet af formläran och insamlandet af nödigt

ordförråd. Studiet af den franska syntaxen, som är af framstående värde

för den formella språkbildningen, kan derför icke erhålla erforderligt utrymme.

Annat skulle, enligt komiténs mening, förhållandet blifva, om

franskan redan från mellanstadiet blefve hufvudspråket samt engelskan

först två år efter densamma finge inträda och tyskan samtidigt dermed

utgå ur undervisningsplanen.

Liksom komitén och flei’talet af de skolmyndigheter, som yttrat sig

i ämnet, är jag af den öfvertygelsen, att franskan är vida lämpligare till

hufvudspråk på den vetenskapliga reallinien än engelskan och derför bör

i undervisningen inträda före denna, äfvensom att tvenne år böra ligga

mellan den enas och den andras inträde. Men hvad tyskan angår, anser

jag komiténs förslag ingalunda tillfredsställande. Ty med kännedom af

den ringa förmåga våra nyblifna studenter för närvarande hafva att betjena

sig af det tyska språket vid sina studier, torde ej vara svårt att

inse, att om detsamma komme att utgå ur undervisningen två år tidigare

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

än nu, flertalet af de blifvande studenterna skulle sakna förmåga att begagna

sig deraf. Äfven för de studier, åt hvilka realstudenterna företrädesvis

torde komma att egna sig, är emellertid tyskan af så framstående

värde, att umbärandet deraf måste kännas och erkännas såsom en brist

i den förberedande bildningen. Man torde derför böra sörja för att

också på reallinien undervisningen i tyska må kunna fortsättas till skolkursens

slut.

Om engelskan säger komitén, att den är det språk, som talas af flere

bland den bildade verldens invånare än något annat och dertill det,

hvarpå en ofantligt stor del af nutidens vetenskapliga literatur är författad,

samt att påståendet om lättheten att inhemta engelskan eger giltighet

endast inom en viss gräns, ty för så vidt man åsyftar en grundligare

insigt deri, är studiet af detta språk med dess rikhaltiga, från två eller

tre olika håll hemtade ordförråd ett företag, som krafvel’ både tid och

möda. Att komitén med denna, såsom mig synes, fullt rigtiga uppfattning

af engelskan, ansett sig böra nedsätta den deråt anslagna undervisningstiden

till blott tio timmar i veckan på reallinien, sedan den helt

och hållet uteslutits ur latinliniens obligatoriska läsplan, torde ej bero på

annat än omständigheternas tvingande magt. Då franskan icke fick inträda

förr än i 4:de klassen och två år borde ligga mellan dess och engelskans

inträde, så kunde den sistnämnda tydligen ej börja förr än i

nedre sjette klassen. Men i de högre klasserna är det nödvändigt att i

främsta rummet tillgodose de reala ämnena, som först der med större

framgång kunna meddelas, och derför måste engelskan inskränkas till det

minsta möjliga och tyskan helt och hållet uteslutas från det högre stadiet.

Helt annat blir förhållandet, om franskan inträder redan i 3:dje klassen,

ty då kan engelskan lämpligen börja i 5:te och i denna klass erhålla

ett icke allt för obetydligt timantal. Då blir ock möjligt att i de högre

klasserna lemna tyskan en veckotimme.

Reallinien torde således komma att draga en ej mindre fördel än latinlinien

deraf, att det andra främmande språket får inträda i 3:dje i stället

för i 4:de klassen.

De väsentligaste anmärkningar, som kunna göras mot denna anordning,

äro att lärjungarne eller deras målsmän ett år tidigare än hittills

måste göra sitt val af bildningslinie samt att de lärjungar, som före skolkursens

slut afbryta sina studier, blifva sämre stälda än hittills.

Den första af dessa anmärkningar torde dock icke behöfva tillmätas

någon synnerligt stor betydelse. Ty många föräldrar och målsmän finnas

utan tvifvel, som, redan då de sätta sin son eller myndling i skolan, hafva

det fullt klart för sig, att de blott under några få år kunna hålla honom

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

der. Dessa komma tydligen att utan tvekan välja den praktiska linien

eller, der den icke finnes, reallinien. Andra föräldrar åter hafva redan

från början bestämt, att deras son skall, om han blott någorlunda förmår

taga sig fram i skolan, genomgå hela dess kurs och derpå egna sig åt ett

visst ganska noga bestämdt lefnadskall. Dessa råka icke heller i någon

villrådighet. Sant är visserligen att dessa beslut kunna ändras, om en

gosse af den förra kategorien visar ovanliga anlag för studier eller en af

den senare ådagalägger en afgjord håg för ett annat studieslag än det

valda, Men för dessa undantagsfall hvarken kan eller behöfver man lagstifta.

Ty de skrankor, som skilja de olika linierna från hvarandra, äro

väl ganska svåra att komma öfver för de medelmåttigt begåfvade, men

för de öfverlägsna anlagen eller den afgjorda fallenheten utgöra de icke

något afsevärdt hinder.

En tredje ganska stor klass af föräldrar och målsmän finnes emellertid,

som alls icke gjort klart för sig, åt hvilket kall deras son eller myndling

skall egna sig, då han slutat sin skolgång. Men för dessa blir valet

af bildningslinie i allmänhet icke lättai’e, då gossen flyttats till fjerde

klassen, än det var, då han kom till tredje. Åtminstone finnes för närvarande

en hel skara lärjungar i de högre och högsta klasserna, som icke

det minsta veta, hvad de skola taga sig till, sedan de slutat skolan, och

för många fortsätter denna ovisshet en god tid efter det de aflagt mogenhetsexamen.

Icke heller hafva de varit så få, som öfvergått från ena

linien till den andra, antingen i skolan eller genom komplettering af mogenhetsexamen.

Jag tror icke, att deras antal, som öfvergå från en linie

till en annan, kommer att ökas, om valet måste träffas ett år tidigare, ty

vid den ålder här är i fråga (11 :te och 12:te året) utvecklas icke anlagen

under ett år så mycket, att deraf någon egentlig ledning vid valet af lefnadsbana

kan vinnas.

Hvad de i förtid ur skolan utträdande beträffar, så har redan blifvit

anmärkt, att flertalet bland dem icke lemnar skolan omedelbart efter genomgåendet

af 3:dje och 5:te klasserna, der de s. k. kursafslutningarna

äro anordnade. Detta flertal har derför intet gagn af dessa afslutningskurser;

och då, såsom ofvan nämnts, undervisningsmetoden i de lägre

klasserna rättat sig efter deras behof, som skola fortsätta, så har den

nytta, som de tidigare afgående haft af sin skolgång, hufvudsakligen bestått

i den själsutveckling de i teoretiskt och praktiskt hänseende vunnit

genom skolans undervisning och ordning å ena sidan samt umgänget med

lärare och kamrater å den andra, äfvensom i de inhemtade grundläggande

kunskaperna, hvilka visserligen icke blifvit så inskärpta och fullständigade,

som de behöfde vara för att direkt kunna användas i det praktiska lifvet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

men livillo, dock väsentligen underlättat förvärfvandet af de för den

framtida verksamheten erforderliga insigterna. Men dessa fördelar komma

tydligen äfven efter den af mig föreslagna läsordningen dem till del,

hvilka skola utgå i lifvet efter att hafva genomgått några klasser å endera

af de lärda linierna, hvarför deras ställning i hufvudsak icke kan

sägas blifva sämre än förut.

En anmärkning, som någon gång göres, är att skolan egnar för mycken

tid åt språken och för liten åt realkunskaperna. Jag anser mig derför

böra påpeka, att ej blott språken genom den af mig föreslagna anordningen

skulle komma i eu bättre ställning, utan att äfven realämnena

skulle vinna ej så obetydligt, då de skulle erhålla större utrymme i de

högre klasserna. Derjemte anhåller jag att få fästa uppmärksamheten på,

att språken äro af mer direkt gagn för alla skolans lärjungar vid fortsatta

studier än något annat läroämne. Vid en blick på de särskilda studiebanorna

finna vi nemligen, att den blifvande presten och juristen väl

för sina fackstudier kunna hafva direkt nytta af grundligare skolkunskaper

i kristendom, filosofi och historia, men att vidsträcktare studier i matematik

och naturvetenskaperna icke för dessa äro af någon direkt betydelse.

För den blifvande läkaren äro åter goda insigter i matematik och

naturvetenskaper behöfliga, under det att hans fackstudier icke lida något

direkt afbräck genom frånvaron af vidsträcktare kunskaper i kristendom,

filosofi och historia. Bristen på grundliga insigter i sistnämnda ämnen

äfvensom i kemi och naturalhistoria lägger icke något direkt hinder i vägen

för fackstudier i matematik, mekanik och astronomi, o. s. v. Men de

stora kulturspråken behöfva de alla. Ty i vår tid, med dess raska utveckling,

är det nödvändigt att snabbt och noggrant kunna taga kännedom

om hvad som i hvars och ens ämne skrifves derå; och det är omöjligt

att angifva ett enda af dem, som den ene eller andre skulle kunna

undvara utan verklig afsaknad.

Med stöd af det sagda anser jag alltså:

att tyska språket må såsom hittills ingå bland läroämnena i första

klassen;

att å latinlinien latinet må inträda i undervisningen i tredje klassen,

franskan i femte och grekiska eller engelska i nedre sjette klassen;

att å reallinien franskan må börja i tredje och engelskan i femte

klassen; samt

att tyskan må å båda linierna fortsättas till skolkursens slut.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

L^rbeiT7ch ®å S0(^a verkningar jag än väntar mig af den föreslagna ändringen i

''mogenhet, ämnesföljden vid våra läroverk, inser jag dock fullt väl, att sjelfva liufvudanmärkningarna

mot vårt högre skolväsen icke derigenom ensamt kunna

undanrödjas. Dessa innebära nemligen, att de lärjungar, som efter slutad

skolkurs komma till universitetet eller högre tillämpningsskola, i allmänhet

icke ega de kunskaper och den förmåga af sjelfständigt arbete, som förutsattes

för idkande af vetenskapliga studier, samt att lärjungarne, oaktadt

denna deras ringa mognad, genom obligatoriskt arbete i och för skolan

på ett för deras helsa farligt sätt öfveransträngts.

Att dessa anmärkningar äro befogade, torde vara svårt att bestrida.

Hvad den förra af dem angår, framgår detta dels af en jemförelse

med de kurser, som i andra länders lärda skolor genomgås och som i allmänhet,

särskildt med afseende på hufvudämnena, visa sig betydligt vidlyftigare

än våra, dels af de klagomål, som i detta hänseende höras från

högskolorna och som få sin bekräftelse i den långa tid, som i regeln erfordras

för afläggande af de akademiska examina. Tydligt är att under

sådana omständigheter eu minskning af de hittills gällande kurserna ej

gerna kan sättas i fråga, snarare torde en ökning vara behöflig. Ty i

följd af vetenskapens internationella karakter kunna förutsättningarna för

ett vetenskapligt akademiskt studium icke utan skada göras väsentligt

svagare hos oss än i andra länder. Emellertid tror jag bristen hos oss

mindre ligga i kursernas ringare omfång än deri, att de, i följd af den

för knappt tillmätta tiden, icke blifvit på tillbörligt sätt tillegnade. Jag

anser mig derför icke annat än i undantagsfall, såsom beträffande matematik

och naturvetenskap på B-linien, böra yrka på någon egentlig ökning

af kurserna, men så mycket mer verka för, att lärjungarne må sättas

i stånd att så tillegna sig det meddelade, att de få fullt herravälde

deröfver och sålunda kunna göra sjelfständigt bruk deraf.

Vända vi oss åter till öfveransträngningsfrågan, så har den blifvit

vidlyftigt behandlad af komitén såväl i dess betänkande som i en särskild,

af professor Key författad bilaga dertill. De resultat, till hvilka komitén

kommit, äro i sanning fasaväckande. En närmare granskning torde visserligen

visa att komiténs siffror understundom äro nog höga, men hvad

som efter erforderlig korrektion står qvar är dock tillräckligt mycket för

att ådagalägga, att våra lärjungar för närvarande äro under lästerminerna

sä belastade, att deras dagliga arbete derunder ingalunda får ökas, utan

snarare bör ej så litet lindras *)•

*) För att ådagalägga nödvändigheten att med mycken varsamhet upptaga af komitén

meddelade siffror rörande lärjungarnes arbetstid torde det vara tillräckligt att närmare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bi

Komitén liar tänkt sig, att denna lindring borde åstadkommas på

det sätt, att dels undervisningstiden i skolan både på det lägre och

undersöka dem för några klasser. Jag har för ändamålet valt nedre sjunde och öfre sjette

latinklasserna, fjerde realklassen och andra klassen vid de högre läroverken.

I komiténs betänkande (I. s. 125) uppgifves medeltiden för obligatoriskt arbete i

skolan och hemmet (gymnastiken oberäknad) för vecka till

63.4 timmar i L. 7: l,

62,8 » » L. 6: 2,

51,2 » » R. 4 och

43.4 » » 2.

Och anmärkes i en not till texten, »att enligt gällande läroverksstadga lärjungarne i

7:de klassen hvarje månad kunna åtnjuta 4 och lärjungarne i 6:te klassen 2 dagars s. k.

månadslof. Dessa lofdagar äro, hvad beträffar skolarbetet, icke afdragna i tabellens uppgifter;

huruvida den genom dem uppkomna minskningen i hemarbete vid uppgifterna tagits

i beräkning, kan icke bestämdt afgöras».

I bilagan E. (III. s. 295) uppgifves medeltiden för det obligatoriska arbetet i skolan

och hemmet med gymnastiken inberäknad till

68,2

timmar :

i veckan

eller It t.

22

m.

för

dag i

L.

7: 1,

67,4

»

»

» 11 t.

14

m.

»

» »

L.

6: 2,

54,5

»

»

» 9 t.

5

m.

»

» »

R.

4 och

46,6

»

»

» 7 t.

46

m.

»

» »

2.

Dessa siffror återfinnas äfven i komiténs jemförelsetabell (I. s. 140).

Ser man åter på de specialtabeller, ur hvilka dessa siffror äro sammandragna (IV.

s. 44—81), så finner man, hvad arbetet i skolan angår, att medeltalen per vecka i L. 7: i

varit för bön 1,7 t., läsämnena 30 t., teckning 2 t., sång 2 t., gymnastik 4,8 t. eller

summa 38,5 t. med inräkning och 33,7 t. med frånräkning af gymnastiken.

Vidare upplyses der, att af klassens lärjungeantal 6,8 procent varit befriade från

teckning, 48,7 procent från sång och 18,6 procent från gymnastik.

En närmare granskning af specialsummorna visar tydligt, att komitén vid beräkningen

af medelarbetstiden i skolan icke tagit i betraktande den ledighet, hvilken beredes lärjungarne

genom 10-minutersrasterna, eller den minskning i medelarbetstiden, hvilken måste uppstå

genom åtskilliga lärjungars befrielse från undervisningen i öfningsämnena. Då emellertid

10-minutersrasten, ehuru inskjuten mellan tvenne arbetstimmar, icke derför bereder lärjungarne

mindre, utan snarare mer lättnad och vederqvickelse, än om denna ledighet samlades

till en större loftid, finnes intet skäl att inräkna den i arbetstiden. Och då i allmänhet

tre dylika raster förekomma hvarje dag, utgör den deraf uppstående loftiden ''/2 timme för

dag eller tre timmar i veckan. Den genom åtskilliga lärjungars befrielse från undervisningen

i öfningsämnena uppkommande minskningen i medelarbetstiden utgör för teckningen

0,14 t., för sången 0,9 7 t. och för gymnastiken 0,8 9 t. eller tillsammans 2 t. Anbringas

dessa korrektioner och beräknas derpå det afdrag, som bör ske i följd af månadslofvet,

efter samma grund, som komitén antagit vid sin beräkning af den faktiska undervisningstiden

i vissa ämnen, så befinnes detta afdrag böra upptagas till 5,5 8 t. eller med frånräkning

af gymnastiken 4,93 t. I sjelfva verket har således medelarbetstiden i skolan blott

uppgått till 27,92 t. i veckan eller med frånräkning af gymnastiken till 24,66 t.

Beträffande åter tiden för hemarbetet, hvilken uppgifves til! 29,7 t. i veckan, består

opaginerad Kontrollera mot PDF

det högre stadiet betydligt inskränktes, dels en maximitid för det obligatoriska

hemarbetet bestämdes för lärjungarne i hvarje särskild klass.

den af tvenne delar, nemligen tiden för lexläsningen 24 t. och tiden för de skriftliga arbetena

5,7 t. De siffror, som beteckna medeltiden för lexläsningen, vexla emellertid vid

de särskilda läroverken på ett så betänkligt sätt, att särskild uppmärksamhet måste deråt

egnas. I nu ifrågavarande klass utgör sålunda öfverläsningstiden vid ett läroverk 16,3 t.

och vid ett annat 30 t., och i följande klass vexlar denna tid mellan 13,2 t. och 30 t.,

i R. 4 mellan 6,6 t. och 24 t. samt i klass 2 mellan 5,4 och 16,2 t. Att denna skarpa

vexling mer måste bero på en olika uppfattning af komiténs fråga och deraf föranledd olika

beräkningsgrund än på olikheten i den faktiska öfverläsningstiden, torde vara temligen

tydligt. Tager man komiténs fråga i betraktande, finner man ock olikheten i dess uppfattning

helt förklarlig. Frågan hade nemligen denna form: »Huru lång tid användes i

allmänhet dagligen för öfverläsning af skolans lexor (beräkningen göres efter 6 arbetsdagar

för veckan)?»

Då det här frågades efter tiden för lexläsningen i allmänhet och icke under den närmast

föregående tiden, försvårades härigenom betydligt uppskattningen af denna äfven eljest

svårbestämda siffra, och man kan derför ej undra på, att lärjungarne, som säkerligen härom

samrådt med hvarandra, på somliga ställen låtit påverka sig af minnet af den brådaste

tiden, som, i följd af sin aflägsenhet från den närvarande, åtskilligt förstorades, under det

att de på andra ställen höllo sig till det för handen varande. Och då det derjemte föreskrefs,

att beräkningen skulle göras efter 6 arbetsdagar för veckan, fattades detta utan

tvifvel mångenstädes på det sätt, att man skulle betrakta alla söckendagarne såsom arbetsdagar

och således icke anse någon vara månadslofdag, under det att man på andra ställen

kunde antaga, att denna bestämmelse blott afsåg, att ett arbete, som möjligen förrättats

på söndagen, skulle fördelas på söckendagarne.

Lägger man härtill, att tiden för lexläsningen är olika till olika dagar och att m&nadslofvet

än faller på den ena veckodagen än på den andra samt i 6:te klassen blott återkommer

hvarannan vecka, så blir sannolikheten ganska stor för det antagandet, att den

minskning i öfverläsningstid, som föranledts af månadslofvet, icke blifvit å de flesta ställen

tagen i beräkning samt att från den nu uppgifna medeltiden för lexläsning bör afdragas

i 7:de klassen minst och i 6:te minst V24.

Medeltiden för lexläsningen i L. 7: i kan således högst antagas till 22 t. Och summan

af tiden för det obligatoriska skolarbetet blir således 55,6 2 t. i veckan eller 9 t.

16 m. för dag, om tiden för gymnastiken inräknas, eller om denna frånräknas 52,36 t. i

veckan och 8 t. 44 m. för dag.

Korrigeras enligt samma grunder de för klasserna L. 6: 2, R. 4 och 2 upggifna

siffrorna, så erhållas följande tal för det obligatoriska skolarbetet med inräkning af tiden

för gymnastikundervisningen:

i L. 7: l

......... 55,6

timmar i veckan

eller

9 t. 16 m. om dagen

» L. 6: 2

........ 58,5

» »

»

9 t. 45 m. »

» R. 4 ..

........... 50,1

» »

»

8 t. 21 m. »

» 2 .

......... 43,2

» »

»

7 t. 12 m. »

frånräkning

af tiden för

gymnastiken:

i L. 7: i

......... 52,36

timmar i veckan

eller

• 8 t. 44 m. om dagen

» L. 6: 2

......... 54,9

» »

»

9 t. 9 m. »

» R. 4 .

........... 47,1

» »

»

7 t. 51 m. »

» 2 .

......... 40,2

» »

»

6 t. 42 m. »

»

s. 33 Kontrollera mot PDF

. 33

Men någon Kuskning vare sig i de obligatoriska ämnenas antal eller kursernas

längd har komitén icke ansett sig böra föreslå. Indragningen af

den valfria undervisningen i hebreiska utöfvar naturligtvis i detta afseende

högst ringa inflytande.

Af hvad jag redan haft tillfälle att yttra är tydligt, att jag icke kan

hafva något att invända mot komiténs yrkande på nödvändigheten af att

bibehålla de närvarande kurserna oförkortade. Äfven med afseende på Läroämnenas

läroämnenas antal skulle jag icke haft något emot att sluta mig till komiténs

åsigt, om jag icke trott det nödvändigt att låta undervisningen i

tyska språket äfvensom på B-linien i naturalhistoria fortgå till skolkursens

slut och dermed öka ämnenas antal i högsta klassen samt i mogenhetsexamen.

Då en sådan ökning utan tvifvel är betänklig och endast, i fall

ingen annan utväg finnes, bör ega rum, så har jag deraf uppfordrats till

noggrann undersökning, huruvida icke något af de i undervisningsplanen

Faster man vidare uppmärksamheten vid att lärjungarnes medelålder i L. 7: 1 utgjorde

18,3 år, i L. 6: 2 17,4 år, i B. 4 14,6 år och i 2 12,3 år, och erinrar sig att i

komiténs normaltabell för daglig arbetstid denna för lärjungar

i 10:de och ll:te lefnadsåret upptages till 6 timmar

» 12:te och 13:de » » » 7 »

» 14:de » » » 8 »

» 15:de och 16:de » » » 8,5 » samt

» 17:de och 18:de » » » 9 »

så finner man lätt, att medelarbetstiden för lärjungarne i 2:dra, 4:de real- och 7:de nedre

latinklassen, hvilka i medeltal voro respektive i det 13:de, 15:de och 19:de lefnadsåret,

ganska väl stämmer med normaltabellens siffror, i synnerhet om man får antaga, att arbetstiden

i 13:de lefnadsåret utan skada kan upptagas till 7 t. 15 m., då den i det 12:te bestämts

till 7 och i det 14:de till 8 timmar. Med öfre sjette klassen är deremot förhållandet

ett helt annat. Såsom redan antydts, har afsigten med denna lilla undersökning icke varit

att söka bevisa, det öfveransträngning icke förekommit i våra skolor; något sådant kan tydligen

icke bevisas dermed, att det ådagalägges, att medelarbetstiden icke öfverstigit den såsom

maximum antagna arbetstiden. Tvärtom är det tydligt, att om medeltiden i det närmaste

uppnår maximitiden, så är denna maximitid öfverskriden af ett flertal lärjungar, för

hvilka således öfveransträngning är att befara. Men af det anförda torde hafva klargjorts,

att öfveransträngningen i våra skolor ingalunda är så oerhörd, som komiténs siffror läto

oss tro, äfvensom att öfveransträngningen företrädesvis förekommer i helt andra klasser än de

af komiténs siffror utpekade. Så finna vi t. ex. att lärjungarne i öfre 6:te latinklassen i sjelfva

verket varit vida tyngre belastade än de i nedre 7:de latinklassen, hvilken dock enligt

komiténs framställning angifves såsom den, i hvilken öfveransträngningen skulle kulminera.

Inom skolkretsar var också meningen allmänt den, innan komiténs undersökningar offentliggjorts,

att öfveransträngning vida mer vore att befara i öfre 6:te än i nedre 7:de klassen.

Då fråga blir att i detalj bestämma undervisningsplan och kursfördelning, blir det

tydligen nödvändigt att underkasta samtliga uppgifterna angående arbetstiden i de särskilda

klasserna en noggrann granskning. För det nu afsedda ändamålet torde det redan

anförda göra till fyllest.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Den filosofisk upptagna ämnena utan större afsaknad kunde undvaras. Såsom qtt såpropedevtiken.

dant ämne torde den filosofiska propedevtiken kunna anses. Detta läroämne,

hvaruti å de gamla gymnasierna undervisning meddelades i alla

klasser, inskränktes redan genom 1856 års skolstadga till två timmar i

veckan i hvardera af de båda högsta klasserna och förlorade genom skolstadgan

af år 1878 hälften af denna ringa undervisningstid, så att undervisning

deruti för närvarande blott meddelas under en timme i veckan i

hvardera af sjunde klassens båda afdelningar.

Om det nu i allmänhet är mindre lämpligt att låta ett nytt ämne

inträda i undervisningen så sent som i högsta klassen, så växer tydligen

olägenheten deraf ej obetydligt, då ämnet är så svårt och kräfver så

mycken muntlig utläggning för att rätt kunna fattas, som förhållandet

är med den filosofiska propedevtiken, under det att dock den minsta möjliga

tid deråt blifvit anslagen. Kommer så härtill, såsom på åtskilliga

ställen varit fallet, att fullt lämplig lärare icke kunnat erhållas, så inses

lätt, att de vunna resultaten ofta måste vara högst obetydliga. Den förlust

i allmänbildning, som genom uteslutandet af detta ämne skulle förorsakas,

blir derför i de flesta fall ej af någon betydenhet, men dock

skulle derigenom vinnas ej så liten lättnad för en stor del lärjungar,

som måste lära sig utantill hvad de föga begripa. En blick på andra

länders undervisningsplaner visar ock, att detta ämne redan utgått från

de flesta.

Hebreiskan. Såsom redan antydts, har indragningen af den valfria undervisningen

i hebreiska ej synnerlig betydelse för öfveransträngningsfrågan, då

de lärjungar, som deltaga i denna undervisning, äro ganska få i förhållande

till hela lärjungeantalet. Alldeles utan betydelse i detta afseende

är den dock icke, hvilket framgår deraf, att vida flere brukat börja läsa

hebreiska i nedre sjunde klassen, än som fortsatt dermed i öfre sjunde.

Mitt egentliga skäl att föreslå upphörandet af den valfria undervisningen

i detta språk är dock just fåtaligheten af de lärjungar, som vid hvarje

särskildt läroverk begagna sig af denna undervisning med något allvar,

d. v. s. icke blott på försök i nedre sjunde klassen, utan så att de fortsätta

dermed genom öfre sjunde och aflägga mogenhetsexamen deri. Antalet

af dem, som i öfre sjunde klassen läste hebreiska, utgjorde höstterminen

1884 45 och höstterminen 1885 31. Fördelas dessa på de 30

läroverk, der denna undervisning nu kan förekomma, blir det i medeltal

1 å 2 lärjungar på hvart och ett.

Men att bestå särskild lärarekraft för 1 å 2 lärjungar blir tydligen

staten allt för dyrt. Lämpligare torde då vara att i universitetsstäderna

anordna en särskild kurs för nybegynnare i detta ämne. Innan ännu

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

den teologisk-filosofiska examen blifvit. obligatorisk, var det en åtgjord

fördel att hafva läst hebreiska i skolan, ty den, som erhållit betyg i

nämnda ämne, kunde då omedelbart efter ankomsten till universitetet

blifva inskrifven i teologiska fakulteten och börja sina teologiska fackstudier.

Detta låter sig nu ej göra, och den, som i skolan egnar den tid

han kunnat afvara för hebreiskan åt ett eller flere af de öfriga ämnen,

som ingå i teologisk-filosofisk examen, torde kunna aflägga denna examen

lika raskt och lätt, som om han läst hebreiska i skolan.

1 öfverensstämmelse med komitén anser jag äfven att de skriftliga/nsfcränfcmnj

arbetena, särskildt latinskrifningen i de högsta afdelningarna, kunna något'' dearf2na.aa

inskränkas utan fara för studiernas grundlighet.

Huruvida, såsom äfven blifvit ifrågasatt, den skriftliga öfversättningen

från svenska till latin skulle utan skada kunna ersättas af eu skriftlig

öfversättning från latin till svenska, är en fråga, som jag icke tror böra

afgöras, förr än i saken erfarne skolman vid rektorsmöte eller eljest fått

tillfälle att derom uttala sina åsigter.

Komiténs förslag att minska tiden för den obligatoriska undervis- Undervisningen

i skolan anser jag likaledes välbetänkt, ehuru jag icke tilltror mig J^ne?antal.

att gå så långt i detta afseende, som komitén föreslagit.

Skolstadgan föreskrifver, att hemlexor i de nedersta klasserna sparsamt

må begagnas och endast småningom ökas, i den mån lärjungens

kropps- och själskrafter utvecklas till förmåga så väl af ett mera ansträngdt

arbete som af en icke blott till minnesöfning inskränkt studieverksamhet

på egen hand. Och komitén säger sig instämma i denna

föreskrift samt tillägger, att lärokurserna på dessa stadier till stor del inliemtas

genom lärarens undervisning, under det att öfverläsningen i hemmet

först småningom och gradvis bör inträda såsom ett allt mer och mer

vigtigt medel för utvecklingen. Det oaktadt föreslår emellertid komitén,

att undervisningstimmarnes antal i de tre lägsta klasserna skall minskas

med tillsammans 8 timmar i veckan och i de fem lägre klasserna å reallinien

med tillsammans 14 veckotimmar. Men då fråga icke är om att

nedsätta lärokurserna utan snarare yrkas, att de böra bibehållas till sin

längd och grundligare inläras, så kan det näppeligen vara ändamålsenligt

att i sådan grad inskränka arbetstiden i skolan; ty deraf blefve helt säkert

följden att arbetstiden i hemmet i ännu högre grad ökades, hvilket

utan tvifvel vore högst olämpligt. Jag anser mig derför icke böra föreslå

någon större nedsättning af lärotimmarnes antal i de fem lägre klasserna,

än att detta i ingen klass öfverstiger 30 och att någon ytterligare lindring

beredes andra klassen.

I de öfre klasserna, der mer utrymme bör lemnas åt lärjungarnes

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

sjelfverksamhet, torde deremot en betydligare inskränkning af den obligatoriska

undervisningstiden kunna vidtagas, helst om månadslofvet indrages.

Månadsiofvet. Och i likhet med komitén anser jag detta böra ske. Föreskriften om

månadslofvet medför nemligen åtskilliga ganska afsevärda olägenheter.

Dels tillämpas den olika vid olika läroverk både med afseende på månadslofvets

utsträckning och dess användning, dels innebär den ett slöseri

med lärarekraft, och dels har den till följd att lärarne i de högsta klasserna

icke med säkerhet kunna beräkna den tid de hafva för kursernas

genomgående, dels förorsakas slutligen lätt deraf, i fall andra omständigheter

tillstöta, att undervisningen i ett eller annat ämne under ett par,

tre veckor kan få ligga nere. Den fördel har emellertid månadslofvet

medfört, att derigenom beredts tillfälle att låta lärjungarne i skolan och

under lärarnes tillsyn förrätta en del skriftliga arbeten, som eljest skulle

hafva utförts i hemmet. Och denna fördel har af många ansetts så stor,

att de blott derför önska bibehålla månadslofvet och ingalunda linna,

livad komitén i detta afseende föreslagit, tillräckligt. Nämnda fördel kan

dock, äfven utan månadslofvet i dess nuvarande form, lätt vinnas derigenom,

att läsordningen för 6:te och 7:de klasserna så uppgöres, att eu

viss dag hvarannan vecka blir fri från all undervisning i läsämnena

och i stället användes till skrifningar å lärorummet under vederbörlig

tillsyn såsom nu under månadslofdagar. För denna anordning fordras

blott att lärotimmarnes antal i berörda klasser icke blir större, än att den

utan andra olägenheter må kunna genomföras.

Minskning i Med anledning häraf skulle jag för sjette klassen vilja sänka tim''““r^ntalet

något under det af komitén föreslagna, men beträffande sjunde

klassen anser jag mig ej kunna gå fullt så långt som komitén. Med de

talrika afdelningar, som i denna klass förekomma vid många af våra läroverk,

skulle det nemligen, om undervisningstiden allt för mycket inskränktes,

blifva omöjligt att tillbörligt tillgodose de särskilda lärjungarnes

behof, hvaraf ojemnhet eller betydligt ökadt hemarbete blefve en

följd.

Undervis- Vid ordnandet af sångundervisningen skulle jag deremot vilja gå ett

ningen i *«*p-steg längre, än komitén föreslagit, och göra den valfri i alla klasser så

till vida, att lärjunge kunde på skriftlig anhållan af fader eller målsman

derifrån befrias. Enligt af komitén meddelade upplysningar är denna undervisning

i de flesta länders högre skolor valfri, och intresset för sång- och

musikundervisningen är, såsom bekant, hos allmänheten så stort, att ofta

betydande uppoffringar göras för privatundervisning i detta ämne. Det

torde derför icke vara att befara, att lärjungar, som kunna hafva verklig

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

fördel af att deri deltaga, skola, annat än i undantagsfall, erhålla sina

målsmäns tillstånd att derifrån uteblifva. Också hafva på senare tiden

stämmor höjts för den åsigten, att den tidiga ansträngning, som skolsången

pålägger särskildt de bättre rösterna, kan vara skadlig för deras framtida

utveckling.

Hvad vidare angår undervisningen i gymnastik, instämmer jag i Gymnastikkomiténs

förslag så väl med afseende på de fullt friska och starka lärjungarne

som beträffande behofvet af särskild tid för de kroppsligt svagare.

Likaledes anser jag det vara af synnerlig vigt, att tillfälle beredes

lärjungarne att under lämplig tillsyn och ledning öfva fria lekar.

Till alla sanna skolvänners sorg hafva de fria lekarne vid våra sko- Fria lekar.

lor på senare tider blifvit mer sällsynta och deltagandet deri mindre lifligt,

än förhållandet fordom varit. Orsakerna härtill hafva somliga velat

se i den stora tid skolarbetet krafvel’ och de vekligare vanor och nöjen,

som i vår tid gjort sig gällande i familjerna. Andra mena åter, att den

skolmessiga gymnastiken och vapenöfningarna bära den egentliga skulden.

Då dessa öfningar, som i vissa klasser upptaga 5 timmar i veckan,

bedrifvas med ifver och skärpa, såsom vanligen sker, äro de nemligen

af så kraftig verkan, att icke blott rörelsebehofvet fylles, utan äfven

verklig trötthet inträder, åtminstone hos de mindre starka. Men häraf

blir tydligen följden, att lärjungarne, då de äro lediga, helst sitta stilla

och egna sig åt nöjen, som icke medföra någon större kroppslig ansträngning.

Hvar nu den egentliga orsaken till det anmärkta förhållandet må

ligga, torde dock vara obestridligt, att den konstmessiga gymnastiken

icke kan ersätta den fria leken. Denna får nemligen sitt stora behag och

sin verkliga betydelse derigenom, att lärjungen derunder rår sig sjelf, att

han, som under lektionerna och lexöfverläsningen måste följa och tillegna

sig andras tankar eller lyda andras kommando, här uppfordras till eget

initiativ så väl för att uppfinna medel till öfvervinnande af personliga

motståndare eller tekniska svårigheter som till praktiskt utförande af det

uttänkta. Ingenstädes tåges hans fantasi, uppfinningsförmåga, själsnärvaro

och sjelfverksamhet mer i anspråk. Utan fri lek blir derför skolungdomen

lätt passiv, bortkommen, genomprosaisk och utan märkbar individualitet.

I dessa hänseenden förmår den konstmessiga gymnastiken intet; ty deri

ingår för mycket kommando, för mycket soldatdressyr för att gifva det

egna initiativet något verkligt utrymme. Det är derför nödvändigt att

ställa den fria leken vid sidan af gymnastiken, hvilken visserligen äfven

den medför sin nytta och har sin stora betydelse för harmonien i den

kroppsliga utvecklingen. Men svårigheten är att finna det sätt, hvarpå

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Vapen- och

militär öfningarna.

man säkrast och lämpligast må befordra återupplifvandet af fria lekar

vid våra skolor. Komitén liar icke framstäf något förslag, huru dess

yrkande i detta afseende skulle sättas i verket, och annorstädes har jag

icke heller funnit något fullt antagligt.

Jag måste derför, trots mitt stora intresse för denna fråga, inskränka

mig till att föreslå, dels att gymnastiklärarne uppmanas att understundom

använda den åt gymnastiken anslagna tiden till fria lekar för att sätta

ungdomen in deri och vänja den dervid, dels att lämplig person, der

sådan finnes, förordnas att hvarje dag å viss tid vara å lekplatsen tillstädes

för att ordna, leda och sätta lif i deras lekar, som frivilligt infinna

sig för att leka. Sedan sålunda någon närmare erfarenhet på detta område

vunnits, torde kraftigare åtgärder kunna träffas.

Med afseende på ordnandet af vapen- och militäröfningarna föreslår

komitén:

att nu gällande bestämmelser böra bibehållas beträffande fakt- och

vapenöfningarna med den förändring, att samtliga fäktöfningarna, såväl

de med bajonett som de med sabel och florett, göras frivilliga för lärjungarnc

i 6:te och 7:de klasserna; men att öde klassen fortfarande bör

såsom rekrytklass öfvas i handgrepp och marsch en timme i veckan,

hvilken timme dock må kunna ersätta gymnastiken under den dag, då

den förekommer;

att för de egentliga s. k. militäröfningarna må användas minst 48

timmar, oberäknad tiden för målskjutningsöfningar och utmarscher, som

fortfarande böra förekomma; samt att dessa timmar må på lämpligt sätt

fördelas på 3 å 6 veckor vid höstterminens början, under hvilken tid inga

gymnastiköfningar för 6:te och 7:de klasserna böra ega rum och samma

inskränkning som nu skall göras i lästiden;

att en officer bör kommenderas till den ordinarie lärarens biträde

under exercistiden vid läroverk, der de exercerandes antal öfverstiger

100; samt

att den inspektion af militäröfningarna, som nu årligen förrättas af

regementsofficer, i stället må förekomma hvart annat eller hvart tredje år.

Åtskilliga omständigheter gifva emellertid vid handen, att föreskrifterna

angående dessa öfningar kräfva en mer genomgripande förändring.

Sedan genom skolstadgan af 1878 inträdesåldern nedsatts från 10 till

9 år, har normalåldern för femte klassen blifvit 13 och för nedre sjette

14 år. Om nu ock medelåldern i allmänhet kommer att ställa sig något

högre, så är dock antagligt, att det stora flertalet af lärjungarne i femte

klassen kommer att vara under 15 år samt att ganska många lärjungar

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

i nedre sjette klassen ännu icke fylt 15 år. Det har derför synts mig

tvifvelaktigt, huruvida det kan vara lämpligt att låta gevärsexercis taga

sin början i 5:te och bajonettfäktning i nedre sjette klassen. Dessa mina

tvifvel hafva fått ökad kraft dels af en anmärkning, som förekommer i

öfversten m. in. E. Ribbings rapport öfver verkstäld inspektion af niilitäröfningarna

vid de allmänna läroverken i Stockholm under år 1885,

dels af ett särskildt yttrande till medicinska fakultetens i Upsala protokoll

den 1 juni 1886 af anatomie professorn E. Clason. Den förre af

dessa, hvar i sitt fack framstående män, säger nemligen: »Bland mängden

af storväxte och kraftige ynglingar, som deltogo i exercisen, märktes vid

alla fyra läroverken en hel del små och klent bygde gossar; dessa senare

buro lika tunga gevär som deras äldre och starkare kamrater, och då

dessa små vanligen besitta hög ambition och icke utan i yttersta nödfall

vilja gifva tappt, torde fara vara, att de under exercis och längre utmarscher

öfveranstränga sig och ådraga sig frön till framtida sjukdomar».

Derför borde antingen lättare gevär anskaffas eller ungdomen delas i två

afdelningar, hvilket dock alltid förutsatte, att två instruktörer funnes.

Efter att hafva förklarat sig icke vara öfvertygad om militäröfningarnas

nytta, yttrar åter den senare: »Såsom kroppsöfningar äro de ensidiga

och förutsätta en utveckling af skelettet, som först uppnås under

det 2lista lefnadsåret. Ett oeftergiflig! vilkor för dem borde åtminstone

vara, att lärjungarne förses med gevär, som icke blott, såsom delvis nu,

till tyngden utan äfven till formen äro för dem afpassade».

Redan innan dessa yttranden kommit till min kännedom, hade emellertid

utlåtande infordrats från direktionen öfver gymnastiska centralinstitutet

angående lämpligheten af nu gällande bestämmelser rörande

gevärsexercis i femte och bajonettfäktning i sjette klassen, hvarjemte upplysning

begärts, om och i hvilken utsträckning lättare gevär funnes vid

läroverken tillgängliga och användbara. I skrifvelser af den 22 september

1884 och den 27 februari 1885 har bemälda direktion med anledning

häraf meddelat, att den icke med full tillförlitlighet har sig bekant, huruvida

och i hvilken utsträckning lättare bajonettfäktningsgevär, särskildt,

afsedda för skolungdom, för närvarande funnes att tillgå vid de allmänna

läroverken. Sådana lättare gevär hade för längre tid tillbaka

blifvit åtminstone vid några läroverk inköpta, men äfven der så skett,

torde de numera hafva lemnats å sido och ersatts med nyare, större gevär,

hvilka i annat afseende hade en fördelaktigare konstruktion.

Vidare anför direktionen, att såsom en i allmänhet gällande regel

torde kunna antagas, att gossar först vid omkring 15 års ålder erhållit

den kroppsliga utveckling, att de utan fara för öfveransträngning kunna

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

öfvas i exercis med vanliga, derför afsedda gevär, för så vidt nemligen

öfningarna skulle pågå under någon nämnvärd tid, exempelvis 1 timme.

I nu gällande föreskrifter finnes det visserligen, enligt direktionens mening,

icke något hinder för att meddela partiel befrielse från gymnastiköfningarna

till hvilken utsträckning som helst och således ej heller för att särskildt

från exercis befria en lärjunge, som deltager i den öfriga gymnastiken,

men då erfarenheten gifvit vid handen, att skilnaden mellan olika slag

af gymnastik i afseende på det för deltagande i desamma erforderliga

måttet af kroppskrafter icke på alla ställen tillräckligt uppmärksammas,

föreslår direktionen ett tillägg till § 5 i den genom kungliga cirkuläret

den 19 juni 1866 föreskrift^ undervisningsplanen för gymnastiköfningarna

af följande lydelse: »särskildt från dessa öfningar med vapen må rektor,

efter samråd med läkare och gymnastiklärare, kunna befria fysiskt svagare

lärjungar, äfven om de i öfriga gymnastiköfningar anses böra deltaga».

Då det likväl torde vara möjligt, att ej ens ett dylikt påpekande i författningen

medförde tillräcklig trygghet mot ett allt för starkt anlitande af

kroppsligt svagare lärjungars krafter, anser direktionen att utom nyssnämnda

tillägg äfven må införas ett stadgande, att handgevärsexercis först

må förekomma med lärjungar efter fylda 15 år. Men om en sådan bestämmelse

utfärdades, kunde gevärsexercis icke lämpligen på samma sätt

som hittills förekomma i femte klassen, enär åtminstone flertalet lärjungar

icke torde fylla 15 år förr än under femte klassens vårtermin eller senare.

Genom att sålunda uppskjuta exercisöfningarnas inträde vid läroverket

rubbades emellertid anordningen i sin helhet af nämnda öfningar. Under

exercistimmen i femte klassen erhölle nemligen lärjungarne för det närvarande

en förberedande rekrytöfning, så att de kunde inmönstras för att

tillsammans med mera försigkomna kamrater deltaga i de genom kongl.

cirkuläret den 23 mars 1870 anbefalda öfningarna i utsträckt krigsbildning,

utan att på ett allt för störande sätt försvåra den i och för sig icke lätta

ledningen af dessa. Vid införandet af de utsträckta militäröfningarna från

och med nedre sjette klassen förutsattes ock att gevärsexercis skulle börja

redan i femte klassen. Planen för de militära öfningarna vid läroverken

borde derför i det hela omarbetas, för den händelse någon rubbning af

exercisen i femte klassen skulle vidtägas.

Beträffande bajonettfäktningen i nedre sjette klassen yttrar åter öfverläraren

vid institutets pedagogiska afdelning i en till direktionen stäld

skrifvelse, som af densamma blifvit till departementet öfverlemnad, att

anledningen till att bajonett blifvit satt i främsta rummet, då det galt

fäktöfningars införande vid de allmänna läroverken, sannolikt varit, att

bajonettgeväret vore det allmännaste vapnet inom armén och att bajonett
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

fäktning vore en jemförelsevis ganska lättvunnen färdighet. Härvid måste

likväl förutsättas, att de, som skulle inöfva denna färdighet, vore nog utvecklade

och kraftige för att utan fel i kroppsställningen kunna handtera

ett så tungt vapen. I nedre sjette klassen funnes många lärjungar under

15 år, ja, ett icke ringa antal under 14 år. Desse vore vanligen små och

svaga. För dem och deras vederlikar i öfre sjette och nedre sjunde klasserna

vore det fördelaktigt, om fäktöfningarna icke bedrefves med ett så

tungt vapen som bajonettgeväret, hvars tyngd i de flesta fall hos dessa

skolynglingar framkallade fel i hållningen vid fäktställningarna och således

äfven i rörelserna. Då dessa fel ej kunde nöjaktigt motarbetas, vore

det nödvändigare än eljest att börja fäktöfningarna med ett lätt vapen,

i synnerhet som det derigenom äfven kunde blifva möjligt att genom fäktöfningarna

något bidraga till kroppens harmoniska utveckling, hvilket

— jemte motvigt till allt stillasittande — borde yara hufvudsyftet med

skolungdomens kroppsöfningar.

I de rapporter, som under de senare åren afgifvits af de regementsofficerare,

som verkstält inspektionen af de utsträckta militäröfningarna,

har den tanken städse återkommit, att dessa öfningar hafva sin hufvudsakliga

nytta i den kroppsrörelse i fria luften, som derigenom beredes

skolungdomen, samt att det skulle fordras mer tid och mer befäl, om

något egentligt gagn i militäriskt hänseende skulle deraf skördas. En

och annan yrkar äfven på, att berörda öfningar borde koncentreras till

några veckor i början af höstterminen. Denna mening har äfven uttalats

från åtskilliga läroverk och vunnit anslutning af direktionen för

gymnastiska centralinstitutet. De skäl, hvarpå densamma företrädesvis

grundats, äro: att militäröfningarna lida af brist på koncentration och

att undervisningen i skolans öfriga ämnen störes genom den långvariga

oregelbundenhet och de många afbrott i skolarbetets jemna gång, hvilka

vållas af nämnda öfningar, då dessa äro utsträckta öfver eu längre tidrymd

och omfatta de för repetitionen af årskurserna vigtiga slutveckorna

af vårterminen; samt vidare att vårterminens öfningar icke äro egnade

att medföra afsedt resultat, dels derför att öfre sjunde klassens lärjungar,

hvilka äro inöfvade till befäl, på grund af mogenhetsexamen äro hindrade

att i denna egenska]) tjenstgöra, så att nytt, mindre öfvadt befäl måste

tagas från de öfriga klasserna, dels derför att den ordinarie gymnastikläraren

och ledaren af militäröfningarna, som vanligen är tjenstgörande

officer, hvart annat eller hvart tredje år måste deltaga i sitt regementes

möten och vid läroverket ersättas af en vid skolungdomen och dess handledning

ovan, tillfällig lärare.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

En sammanträngning af militäröfningarna till några veckor i början

af höstterminen medför emellertid åtskilliga betydande olägenheter. A

ena sidan blir nemligen derigenom gymnastikläraren så mycket upptagen,

att det torde blifva nödvändigt att, såsom komitén föreslagit, helt och

hållet inställa gymnastiköfningarna i 6:te och 7:de klasserna under den

tid militäröfningarna pågå. Men härigenom skulle de lärjungar, som i

följd af kroppslig svaghet eller underårighet icke deltaga i militäröfningarna,

under åtskilliga veckor komma att sakna ordnade kroppsöfningar. Å andra

sidan kan det sättas i fråga, huruvida det verkligen kan vara gagneligt

för lärjungarnes helsa att, sedan de under hela sommarferien varit utan

ordnade kroppsrörelser och många i följd deraf fört ett allt för stillasittande

lif, under några veckor underkasta dem högst ansträngande kroppsöfningar,

som derpå plötsligt afbrytas, i synnerhet som den stora kroppsliga

ansträngningen ålägges dem på en tidpunkt, då de hafva att utföra

ett tungt själsarbete. Vid höstterminens början måste nemligen allt det,

som afglömts under sommaren, hastigt återkallas i minnet, för att de nya

kurserna må kunna med framgång angripas, hvilket för de fleste icke

låter sig göra utan mycken ansträngning. Och denna ansträngning skulle

icke i någon väsentligare mån minskas, om man nedsatte de öfriga lektionernas

antal i vida högre grad, än nu gällande föreskrifter medgifva och

komitén föreslagit, men en dylik nedsättning skulle dock medföra en

annan, ej obetydlig svårighet. Af hvad ofvan andragits torde nemligen

framgå nödvändigheten af att föreskrifva, det endast lärjungar, som fylt

15 år och som vid en noggrann undersökning befunnits nog kraftigt bygda

och starka, må i exercis och militäröfningar deltaga. Men följden af en

dylik föreskrift måste blifva dels att gevärsexercis icke gerna längre kan

förekomma i 5:te klassen, dels att ett betydligt antal lärjungar i nedre

6:te samt ganska många i öfre öde och 7:de klasserna måste befrias från

militäröfningarna. Läte man dessa gå sysslolösa under den lektionstid,

från hvilken de i militäröfningarna deltagande måste befrias, så förspildes

för det första deras tid, för det andra utsattes de lätt för faror i sedligt

hänseende. Hölles de åter till studier på lärorummet eller i hemmen, så

skulle deraf förorsakas en betänklig ojemnhet i klasserna, och de bland

deltagarne i militäröfningarna, som voro ifriga att icke blifva efter sina

kamrater, skulle utsättas för stor fara att öfveransträngas. För öfrigt

komme utan tvifvel ej så litet bryderi att uppstå, då militäröfningarna

skulle ordnas inom den föreslagna korta tiden; ty i följd af gevärsexercisens

upphörande i 5:te klassen torde det blifva nödvändigt att upprätta

en särskild rekrytafdelning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Jag kan på grund häraf icke tillstyrka en dylik anordning, utan

föreslår i stället, att militäröfningarna utsträckas till hela läsåret, så att

två timmar i veckan, tid för utmarscher oberäknad, anslås för detta

ändamål och upptagas på den allmänna arbetsordningen. Under den

hårdare årstiden och vid oblid väderlek skulle dessa timmar egnas åt

gevärsexercis, fäktning, meddelande af instruktioner m. in. å gymnastiksalen.

Men då årstid och väderlek sådant medgåfve, skulle så väl dessa

som alla eller en del af de till gymnastik anslagna timmarne användas

till öfningar i fria luften. På detta sätt ordnade skulle de ifrågavarande

öfningarna, utan att förlora i intensitet, upphöra att verka störande för

skolans ordning, samt lärjungarnes helsa och behof af kroppsrörelse

bättre tillgodoses. Att svårigheter äfven vid denna anordning uppstå,

särskildt med afseende på gymnastiklärarnes tjenstgöring, är oneklig!,

men dessa äro icke oöfvervinneliga. Det förslag till ändringar med afseende

på gymnastiklärares aflöning och tjenstgöring, som jag strax skall

för Eders Kongl. Maj:t framlägga, torde undanrödja de väsentligaste.

Sedan jag nu genomgått de hufvudsakliga förändringar jag har att

föreslå i undervisningsplanen, öfvergår jag till frågan om hemarbetet.

Med rätta anmärker komitén med afseende härå, att hvarje försök att

genom inskränkning af antalet undervisningstimmar i skolan förebygga

lärjungarnes öfveransträngning i fysiskt och psykiskt afseende år fåfängt,

derest icke hänsyn äfven tages till den arbetstid i hemmet, som

skolan pålägger för lexläsning och skriftliga arbeten. Och komitén har

med anledning häraf ansett sig böra jemte undervisningsplanen uppställa

en normaltid för hemarbetet i hvarje klass. Denna s. k. normaltabell

skulle visserligen icke upptagas i skolstadgan, men genom särskildt

cirkulär meddelas rektorer och lärare samt anbefallas till noggrant

beaktande.

Utan att bestrida lämpligheten af att i bestämda siffror fixera normaltiden

eller kanske rättare maximitiden för skolarbetet i hvarje klass och

utan att förneka nyttan af att rektorer och lärare taga noggrann kännedom

härom, anser jag dock föga ändamålsenligt att genom ett nådigt

cirkulär auktorisera dessa siffror. Dels anmärker nemligen den kommission,

som 1882 fick i uppdrag att undersöka det sanitära tillståndet vid de

danska skolorna, att någon vetenskapligt grundad tidsbestämning för de

särskilda klassernas arbete icke kan angifvas, då hvarje sådan tidsbestämning

blott kan fastställas genom ett godtyckligt uppskattande, och meningarne

ännu torde vara något delade om huru långt man härvid törs gå.

Dels skulle lätt kunna hända, att föreskrifterna om arbetstiden komme i

Hemarbete.

*

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

strid med skollagens bestämmelser angående kurser, skriftliga arbeten in. in.,

och det kunde val icke i dessa fall öfverlåtas åt den enskilde läraren eller

rektorn att afgöra, hvilkendera föreskriften som borde uppoffras. Komiténs

s. k. normaltabell torde derför böra betraktas såsom en beaktansvärd pedagogisk

anvisning, som isynnerhet kan vara dem till gagn, som hafva att

utarbeta kursbestämmelserna för de särskilda klasserna samt att öfvervaka

skolorna och deras verksamhet.

De bästa medlen att motverka öfveransträngning genom hemarbete

anser jag derför vara en lämplig och omsorgsfullt utarbetad kursfördelning

och en ändamålsenlig arbetsordning samt ett noggrant öfvervakande

af att dessa i praktiken så tillämpas, som de blifvit tänkta.

Den väg, som man för detta ändamål har att beträda, torde i allmänhet

vara angifven genom cirkulären den 12 maj 1865 och den 5 december

1867 angående undervisningen och lärjungarnes hemarbete vid elemenläroverken,

om än enskilda föreskrifter deri kunna tarfva ändring. Det

hade varit önskvärdt, att komitén fäst någon uppmärksamhet vid dessa

cirkulär, då åtskilliga der angifna grundsatser och åtgärder torde förtjena

en närmare undersökning.

Lärokurserna. Tydligt är emellertid att, om kursernas storlek måste bestämmas

efter andra grunder än den för deras inlärande anslagna tiden, kan det

blifva omöjligt att uppgöra en ändamålsenlig kursfördelning; och äro

kurserna för stora i förhållande till lärotiden och öfvervakas med allvar

deras inhemtande, så kunna inga föreskrifter, huru omständliga samt i

och för sig lämpliga de än må vara, förebygga öfveransträngning.

I sjelfva verket förhåller det sig äfven så, att vissa delar af de

särskilda läroämnena företrädesvis lämpa sig för skolan och dess metod

och således der böra inhemtas, under det att andra delar deraf lika väl

kunna förläggas till universitetet som till skolan. Med afseende på dessa

sistnämnda eger man dock icke full frihet, utan är i viss mån beroende

af bruket i andra länder, då vid de akademiska studierna i allmänhet

måste användas utländska böcker och dessa förutsätta, för att kunna fullt

uppfattas, de förkunskaper, som i författarens hemland anses tillhöra skolstadiet.

Skolkursernas längd kan derför icke godtyckligt bestämmas; och

minskas de mera än tillbörligt, ökas derigenom i betydlig proportion tiden

för de akademiska studierna.

förlängning Såsom redan blifvit anmärkt, tåla våra nuvarande skolkurser ingalunda

någon förminskning, ehuru de onekligen äro för stora i förhållande

till den för deras inlärande hittills anslagna tiden. En ökning af lärotiden

är derför oundgänglig. Denna ökning kan ega rum på trenne sätt,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

antingen derigenom att årsafdelningarnas antal och dermed skoltidens längd

ökas, eller derigenom att fordringarna för inträde i skolan skärpas, hvarigenom

förlängningen i lärotid förlägges utom skolan, eller derigenom att

mera lästid hvarje år beredes genom inskränkning åt ferierna.

Den förstnämnda af dessa utvägar torde dock knappast kunna på

allvar sättas i fråga. Ty redan nu klagas icke utan skäl deröfver att en

del af skolungdomen afslutar sin skolgång vid en senare lefnadsålder än

nyttigt och tillbörligt är. En annan utväg vore att höja inträdesfordringarna

till skolans lägsta klass. Förslag dertill hafva understundom framstälts,

men då i sammanhang med önskningar om indragning af en eller

flera af skolans lägsta klasser. Ett dylikt förslag till första klassens indragning

har läroverkskomitén underkastat en närmare pröfning och funnit ning.

sig böra på det bestämdaste afstyrka. I detta afstyrkande hafva de myndigheter,

som yttrat sig öfver komiténs betänkande i berörda afseende,

enhälligt instämt. På skäl, som blifvit af komitén och nämnda myndigheter

anförda, kan icke heller jag tillstyrka ett indragande af första

klassen, hvilken för den här föreslagna skolorganisationen får en ännu

större betydelse än för den nuvarande eller den af komitén föreslagna.

En höjning af inträdesfordringarna till det mått af kunskap, som nu

fordras för inträde i andra klassen, skulle i alla fall, om den vore förenad

med indragning af första klassen, alls icke minska trycket på de

följande klasserna. Hvad jag anser rigtigt, är att sådan jemkning vidtages

i de nu gällande inträdesfordringarna till första klassen, att de utan

att minskas bättre stämma öfverens med folkskolans undervisningsplan.

Att väsentligt höja inträdesfordringarna skulle blifva en för de mindre

bemedlade klasserna mycket betungande'' åtgärd och äfven af detta skäl

icke böra ifrågasättas.

Då således skolans årsklasser icke kunna ökas eller inträdesf or dr in- *Iinfsknin(J «f

garna till dess lägsta klass väsentligen höjas, återstår intet annat medel

för att erhålla tillräcklig tid till ett noggrant och metodiskt genomgående

af de erforderliga skolkurserna än att förlänga lästerminerna och förkorta

ferierna, särskildt den långa sommarferien.

Nödvändigheten af denna åtgärd har på senare tider hos oss blifvit

allt mer insedd. Redan den år 1870 tillsatta läroverkskomitén förordade

en, ehuru temligen ringa, förlängning af lästiden. Och i anledning af

nådiga propositionen angående förändrad anordning af vissa delar af

rikets elementarläroverk uttalade sig 1873 års Riksdag för läsårets utsträckning

till 39 veckor, hvaruti dock skulle inräknas ledighet under en

vecka vid påsk och en half vecka vid pingst. Senaste läroverkskomitén

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

föreslår äfven, att läsåret må bestämmas till 39 veckor, men anser, att

deri böra inräknas 12 dagars ledighet vid påsktiden och 4 dagars lof vid

pingsten samt den tid, som för vissa lärjungar kali upptagas af inträdesoch

flyttnmgspröfningar.

Komiténs egentliga skäl att föreslå en ökning af den årliga lästiden

är detsamma som ofvan angifvits, nemligen nödvändigheten af att minska

den dagliga arbetstiden, under det att de kurser, som skola genomgås,

ingalunda tåla någon nedsättning. Fråga är emellertid om hvad komitén

föreslagit är för ändamålet tillräckligt.

Komitén framhåller å ena sidan, att skolåret hos oss knappast kan

beräknas till 34Y2 veckor, under det att detsamma utgör i Norge 43 Va,

i Danmark 43, i Tyskland och Österrike 42, i Frankrike 41 veckor, och

å andra sidan påpekar den vigten af att våra lärjungar på de särskilda

skolstadierna icke äro väsentligen underlägsna sina kamrater i andra

länder. Ty eljest vore fara att vi skulle nedsjunka under andra folks

bildningsnivå, Samma tankegång återfinna vi i nyss berörda kongl. proposition,

der det med afseende på förslaget att nedsätta kunskapsfordringarna

i stället för att öka arbetstiden heter, att vi i sådant fall snart

skulle, »såväl i afseende på allmän bildning som på det mått af förkunskaper,

hvilket vår tid anser nödigt för fruktbringande fackstudier, sjunka

ned från den jemnhöjd, der vi med heder stått och ännu hålla oss uppe

bredvid de bildade folken, och inom kort mista förmågan att upprätthålla

ett sjelfständigt vetenskapligt lif. Beroende i detta afseende skulle

alstra beroende i andra; och slutföljderna kunna ej blott, de måste blifva

beklagliga. Men böra vi, med afseende på den allmänna undervisningen,

som är grundläggningen för all nationel bildning, verksamt och utan

veklighet häfda vårt anseende bland de öfriga kulturländerna, så böra vi

ock söka att göra det på ett sätt, som aflägsnar onödiga och vådliga ansträngningar».

Tydligt är emellertid att våra lärjungar under nuvarande förhållanden

icke utan farlig öfveransträngning skulle kunna försöka att hålla jemna

steg med kamraterna i utlandet, då desse årligen åtnjuta undervisning och

drifva sitt skolarbete 7 å 9 veckor längre än våra. Det skulle således

fordras en 11-årig skolkurs hos oss för att arbets- och undervisningstiden

här skulle blifva densamma som hos dem under en 9-årig. År det derför

verkligen af vigt att vi icke stanna efter andra folk i bildning, så är ock

nödvändigt att lästiden så ökas, att det blir möjligt för våra lärjungar att

någorlunda följa andra länders.

Många finnas dock, som, ehuru de icke kunna neka det bindande

i detta bevis, högst ogerna vilja medgifva feriernas, och särskildt som
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

marferiernas, förkortning. Bland dessa torde i första rummet uppmärksamhet

böra fästas vid komiténs i hygieniskt afseende företrädesvis sakkunnige

ledamot, som i den af honom författade bilagan söker att häfda

den långa sommarferiens stora gagn för den kroppsliga utvecklingen och

helsan. lian yttrar (III, s. 648): »Då jag fogade mig i beslutet om den

förlängning (af läsåret), som komitén gjorde till vilkor för sitt antagande

af förslaget till den dagliga arbetstidens inskränkning, så var det endast,

emedan jag ansåg denna senare så absolut nödvändig, att för dess säkra

vinnande betänkligheterna mot feriernas förkortning måste trängas åt sidan.

De qvarstå emellertid och hafva mera ökats än minskats efter den ytterligare

kännedom, jag sedermera vunnit om barnens nedsättning i utveckling

under vintermånaderna, alltså under läsåret, och den kompensation,

som härför vinnes under sommarhalfåret (jfr kap. om kroppsutvecklingen,

sid. 559—573)». Och derpå frågar han, »huruvida det ej kan vara förenadt

med fara att öka den nedpressning, som under vintern och våren eger

rum, och förkorta tiden för den absolut nödvändiga kompensationen under

sommaren, framför allt innan vi ännu hafva mera kännedom om lagarna

för dessa för barnets helsa, tillväxt och utveckling så utomordentligt vigtiga

vexlingar och alla på dem inverkande omständigheter, än hvad vi

ännu hafva. Att trafven på längre sommarferier för vår ungdom hos

oss måste vara mycket större än i sydligare länder, det visa de gjorda

undersökningarna otvetydigt».

Det enda egentliga skäl till denna uppfattning, som, såvidt jag kunnat

finna, i bemälda bilaga åberopas, är emellertid resultatet af dagliga

vägningar och mätningar af några tjugutal elever vid en döfstumanstalt

i Köpenhamn under 1Y2 år. Af dessa undersökningar framgick visserligen,

att vigttillökningen under sommarferierna var ungefär dubbelt så

stor, som den tillökning stigningskurvan angaf, samt att en period af

stillastående i vigttillökningen med derpå följande förlust i vigt sträckte

sig från början af maj ända till midten af juli, då läsåret slutade. Men

deraf visade sig äfven, att vigttillökningen i september och oktober var

ungefär 3 gånger så stor som medeltillökningen; och verkställaren af dessa

undersökningar, anstaltens föreståndare, pastor R. Malling-Hansen, påpekar

de oupphörliga vexlingarna i elevernas vigtförhållanden samt anser, att

ofvan berörda minskning och ökning i vigt icke ensamt kunna förklaras

ur elevernas förslappning under slutet af skolåret eller deras förändrade

lefnadssätt under ferierna. Bevisande i det här ifrågavarande hänseendet

kunna dessa undersökningar således icke sägas vara.

Men antoge man äfven, hvilket ju är mycket sannolikt, att lärjun
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

garnes vegetativa ocli animala funktioner under våra långa, från andligt

arbete fritagna sommarferier vinna betydligt i kraft och att den kroppsliga

utvecklingen sålunda derunder skjuter en utomordentlig fart, månne

detta verkligen vore någon så stor fördel för deras helsa och harmoniska

utveckling i det hela? Man kan nemligen befara, dels att det skarpa

ombyte i lärjungarnes lefnadssätt, som med skolgångens början måste inträda,

kan verka skadligt på deras helsa, dels att de lägre drifterna och

begären vinna eu sådan styrka, om arbetet och den intellektuella verksamheten

under en längre tid få ligga nere, att de sedermera icke låta

sig beherskas, utan alstra en förderfbringande maklighet, arbetsskygghet

och njutningslystnad. Åtminstone framhållas dessa synpunkter oupphörligt

vid diskussioner i utlandet om feriernas längd. Äfven i vårt land

hafva dylika farhågor blifvit offentligen uttalade; särskildt vill jag i detta

afseende erinra om diskussionen i Andra Kammaren vid 1873 års Riksdag

angående läst erm in ernås förlängning. Dervid framhöll en af våra

mest framstående män på helsovårdens område, f. d. generaldirektören

in. in. M. Huss, att en af hufvudorsakerna till våra lärjungars svaghet

och sjuklighet, särskildt under läsårets första månader, utan tvifvel vore

att söka i det tvära afbrottet mellan deras lif i hemmet under ferierna

och deras lefnadssätt under vistelsen i skolan. Också förklarade han sig,

från sin ståndpunkt såsom läkare, icke hafva något att invända mot den

då föreslagna förlängningen af läsåret, under den förutsättning likväl, att

antalet undervisningstimmar per dag under skolgången minskades. Andra

ledamöter af Riksdagen, sjelfva näringsidkare, framhöllo, i min tanke med

skäl, den skada, sysslolösheten under de långa ferierna ej sällan medför

för ynglingarnes vanor, särdeles deras ihärdighet i arbete, och anstälde

jemförelser med det trägna arbete, som plägar åligga ynglingar, anstälda

i praktiska yrken.

Såsom ett från statistiken hemtadt bevis för att långa ferier i sjelfva

verket icke äro gagneliga för helsan, torde kunna anföras, att procentantalet

sjuka lärjungar hos oss är hela skolan igenom betydligt högre än

i Danmark. Med frånräkning af närsyntheten utgjorde nemligen enligt

den danska hygieniska kommissionens undersökningar procentantalet sjuke

lärjungar vid de danska latinskolorna tillsammans 32, vid realskolorna 28

och vid mellanskolorna 26, under det att samma procentantal enligt läroverkskomiténs

beräkning hos oss utgjorde vid de högre läroverken tillsammans

36,1, vid de femklassiga 37,9 och vid de treklassiga 34,5. Och

af en närmare jemförelse mellan de i bilagan E sid. 188—189 upptagna

tabellerna framgår, att vår sorgliga öfverlägsenhet i detta afseende icke

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

blott gäller lärjungeantalet i dess helhet utan äfven klass för klass. Då

nu den dagliga arbetstiden vid våra skolor, om siffrorna derför vederbörligen

korrigeras, icke torde i det hela ställa sig högre än vid de danska,

skolorna; och andra sanitära förhållanden, såsom skollokaler, arbetsdagens,

indelning, gymnastik och andra kroppsrörelser m. m., torde vara väl så

fördelaktiga hos oss som i Danmark, och då vidare intet skäl finnes att

antaga, att svensken till sin ursprungliga konstitution är svagare och sjukligare

än dansken, så synes den enda väsentligare olikheten mellan den

svenske och danske lärjungens sanitära förhållanden vara att finna i de

så betydligt olika långa ferierna.

Icke heller inom svenska lärarekåren är helsotillståndet synnerligen

godt. Under läsåret 1879—1880, det sista, för hvithet statistik i detta

hänseende uppgjorts, voro 125 lärare vid allmänna läroverk och pedagogi,

eller 12 % af samtliga dåvarande ordinarie lärare vid dessa anstalter,

tjenstledige för sjukdom under längre eller kortare tid, en sjukprocent,

som, om den jemföres med den för andra tjensteman, torde visa sig ovanligt

stor.

Tager man åter i betraktande betydelsen af de långa ferierna för det

intellektuella arbetet, för studierna, så torde de, som varit i tillfälle att

något närmare följa våra skolförhållanden, vara ense om, att flertalet af

lärjungarne under loftiden alls icke idka några studier, under det att åtskilliga

erhålla privat undervisning och andra meddela sådan, samt ett

fåtal drifver studier på egen hand. Då de, som under de tre månader

långa sommarferierna låtit studierna ligga helt och hållet nere, återkomma

till läroverket, så hafva de tydligen glömt en stor del af det,

som de vid slutet af föregående läsår hade inhemtat, och de måste derför

så fort som möjligt söka återerinra sig detta för att derpå kunna

med framgång börja med de nya kurserna. Men genom den långa ledigheten

hafva de icke blott kommit ur arbetstakten utan rent af blifvit

ovana vid en allvarlig intellektuel verksamhet, och de finna denna derför

tråkig, tung och tröttsam. Sakna de nu lifligare fattningsgåfva och större

energi, så förmå de icke på den korta tid, som deråt kan anslås, erinra

sig det glömda och kunna således icke följa med undervisningen i det

nya, utan blifva redan från början ohjelpligt efter. Ega de åter större

energi och ambition, anstränga de sig till det yttersta och öfvervinna

verkligen svårigheterna, men blifva ock redan vid läsårets början öfveransträngda;

och arbetet blir dem derigenom under hela året tungt, så att

de vid dess slut väl behöfva den långa feriens sysslolöshet för att återhemta

sig. Endast de lyckligast begåfvade kunna utan märkbarare olägenhet

bestå detta svåra prof.

r

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Den fysiologiska förklaringsgrunden till detta förhållande torde vara

gifven i hvad som säges i bil. E till läroverkskomiténs betänkande (sid.

70), der det heter: »Den lifligare verksamheten åtföljes alltid af ökade

tillgångar till ytterligare förkofran och tvärtom. Detta är en lag, som

genomgår hela naturen, ingen förkofran utan arbete och strid. All försumlighet,

all sömnaktighet leder till förfall och undergång. I den overksamma

eller för litet öfvade muskeln cirkulerar en jemförelsevis liten

qvantitet blod; muskeln näres dåligt och utvecklas klent, ja, om overksamheten

är allt för stor, undergår den sjukliga förändringar, den ''degenererar’».

Deras ställning, som drifvas framåt genom privatundervisning, är

emellertid ofta icke mycket bättre. Under tiden, medan man i skolan repeterar

och läser det pensum, desse redan genomgått, finna de sig hafva

föga att lära på skolrummet och litet att läsa öfver i hemmet, de bry

sig derför icke om att följa så noga med i skolan och skaffa sig andra

sysselsättningar under loftiderna. När man så i skolan hunnit in på för

dem obekanta pensa, så komma de sig icke genast för att ändra förfaringssätt,

och snart befinna de sig efter sina kamrater och måste under

nästa ferier drifvas med privatundervisning för att kunna få flyttning till

nästa klass.

Lärjungames Den ojemnhet i lärjungarnes kunskaper, som af nu antydda omstäni-unskaper.

digheter föranledes, är en af de största svårigheter, med hvilka vår skola

har att kämpa. Om storleken af denna ojemnhet kan man få en föreställning

dels af läroverkskomiténs undersökning af lärjungarnes förmåga

att följa med undervisningen, för hvilken undersökning närmare redogörelse

leinnas i bil. E, kap. VII, dels af de beräkningar, som i den officiella

statistiken angående undervisningsväsendet förekomma beträffande

det antal terminer utöfver normaltiden, som en del lärjungar hafva behof!

använda för genomgående af de särskilda klasserna.

Af komiténs undersökning framgår, att de lärjungar, som haft svårt

att i allmänhet följa med undervisningen i den klass, de tillhört, utgjorde

vid de högre läroverken sammanlagdt 14,8 procent och vid de femklassiga

20,9 procent af hela lärjungeantalet, under det att procenttalet vid de

öfriga slagen af läroverk vexlade mellan de nämnda siffrorna. Dessutom

har emellertid en hel skara lärjungar haft svårt att följa med undervisningen

i särskilda ämnen. Vidare finna vi, att det relativa antalet af dem,

som i allmänhet haft svårt att följa med, är störst i de lägsta klasserna

samt större å reallinien än å klassiska linien. Detta förhållande är i fullkomlig

öfverensstämmelse med hvad man har skäl att vänta. Ty ju yngre

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

eu lärjunge är, ju mindre han lärt och ju färre gånger han repeterat det

eu gång inhemtade, dess iller glömmer han och dess långsammare återhemtar

han det förlorade. På samma sätt gäller äfven att ju mindre koncentrerade

studierna äro, dess mer äro de vunna kunskaperna utsatta för

att falla bort och dess svårare är det att fylla de luckor, som ligga i vägen

för fortsatta studier.

Äf de hittills utkomna delarne af läroverksstatistiken, omfattande läsåren

1876—-1880, upplyses att i allmänhet något mer än 10 procent af

de hvarje år till högre klass flyttade varit qvarsittare eller suttit mer än

ett år i den närmast lägre klassen, under det att något öfver 1 procent

»hoppat öfver» en klass, d. v. s. icke suttit i närmast lägre klass. Då emellertid,

i följd af de äldre primäruppgifternas form, härvid hvarken skilts

mellan dem, som flyttats vid vårterminens slut, och dem, som först vid

höstterminens början erhållit flyttning, ej heller hänsyn tagits till dem,

som, flyttade eller utan flyttning, lemnat läroverket före den följande terminens

början, så har jag låtit utarbeta en i bilaga III upptagen öfversigt

af förhållandet i det ifrågavarande hänseendet vid de högre läroverken

under år 1885, för hvilket —- sedan formuläret för primäruppgifterna

blifvit ändradt — dessa uppgifter föreligga i den form, att bestämdare

resultat kunna vinnas. Af denna öfversigt framgår, att ''/10 af samtlige

lärjungar flyttats å normaltid, l/w efter att hafva suttit qvar i klassen, och

att V.o icke blifvit flyttade. Viol vårterminens slut flyttades något mer än

Vid af hela lärjungeantalet och vid höstterminens början icke fullt 2/1(1. De

ojemförligt största procenttalen af de icke flyttade komma på reallinien,

under det att dessa procenttal för latinlinien dels äro något lägre, dels

något högre än de å den gemensamma linien. Men procentantalet af dem,

som vid vårterminens slut flyttats efter att hafva tillbragt normaltiden i

klassen, d. v. s. af dem, som visat sig fullt kunna följa med, är afgjordt

större å latinlinien än i de tre lägsta klasserna. Af synnerlig vigt i nu

ifrågavarande hänseende är tydligen det stora antalet af dem, som icke

flyttats, samt af dem, som flyttats först vid höstterminens början.

Bland de invändningar, som ytterligare blifvit gjorda mot feriernas

inskränkning, vill jag blott fästa mig vid tvenne, nemligen att den tid,

som lärjungarne få tillbringa i sina hem, och dermed det välgörande inflytande,

som familjelifvet och föräldrarnes personliga tillsyn på dem kunna

utöfva, genom läsårets utsträckning komma att minskas, samt att föräldrarnes

kostnad för lärjungarnes underhåll vid läroverket derigenom blir större.

.Genom den utredning, läroverkskomitén åvägabragt, har utrönts, att Lärjungarnes

mer än 8/e af samtliga lärjungarne vid våra läroverk under skoltiden bo ^bosl^{^'',al

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

sina föräldrahem, under det att 3/10 äro inackorderade i andra familjer och

icke fullt Vio hafva s. k. eget hushåll eller lefva under andra förhållanden.

Beträffande de lärjungar, som hafva sitt föräldrahem i läroverksstaden,

gälla de framstälda anmärkningarna alldeles icke. De få fortfarande vistas

i skötet af sin familj och kostnaderna för dem torde icke ökas, utan snarare

tvärtom. Och då flertalet af dessa lärjungars föräldrar icke hafva så

stora inkomster, att de kunna hålla sig särskild sommarbostad å landet,

och då dertill bra många af dem sakna tid eller insigt och kraft nog, för

att utfinna och anordna lämplig sysselsättning för sina söner under den

långa ledighetstiden, så få dessa löpa omkring i staden i sällskap med lika

lottade kamrater och på egen hand söka finna medel till att fördrifva tiden.

Men de utvägar, som de dervid påfinna, äro långt ifrån alltid gagneligt

eller ens oskadliga. Också lärer erfarenheten, att just till denna

klass af lärjungar hörer största antalet af dem, som skolorna måste förvisa,

emedan de visat sig farliga för sina kamrater samt för god anda och

ordning inom skolan. Lästidens förlängning måste således medföra eu

obetingad fördel för alla de lärjungar, som äfven under sommaren bo i

läroverksstaden, och dessa torde dock vara ej så litet öfver hälften af lärjungarnes

totalantal.

De inackorderades ställning är naturligtvis temligen olika allt efter

den lainiljs beskaffenhet, hos hvilken de bo. Men föräldrar, som äro omsorgsfulla

vid valet och hvarken se företrädesvis på den yttersta prisbillighet

eller på yttre fördelar, kunna i allmänhet tillförsäkra sina söner eu

ganska god familjevård. De, som hafva s. k. eget hushåll, äro merendels

åtföljda af en äldre qvinlig slägting eller pålitlig tjenarinna och besökas

vanligen oftare af sina föräldrar, hvarför de icke äro alldeles utan tillsyn.

Hvad slutligen angår dem, som lefva under andra förhållanden, så äro

de som oftast något äldre, fattiga gossar, som af sin läslust drifvits till

studier, och mot hvilkas uppförande sällan något är att anmärka.

''ffriärtn Tr Någon allvarlig betänklighet torde man derför icke, med hänsyn till

nZ underhåll. ^en sedliga vården af de lärjungar, som höra till sistnämnda kategorier,

behöfva hysa för en förlängning af läsåret på några veckor. Sant är deremot

att kostnaderna för en del lärjungars årliga underhåll derigenom

något ökas, men härvid är dock att märka, att kostnaderna för deras fortsatta

studier komma att i ännu större mån minskas, samt att de torde

kunna träda ut i lifvet ett eller annat år tidigare än hittills, hvilket icke

är af så ringa värde.

Tydligt är nemligen att för afläggande af en examen eller skötande

af eu befattning fordras vissa kunskaper och en viss andlig utveckling,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

och hvad som är undangjordt i skolan, det behöfver ej göras vid högskolan.

Men skolgossens underhåll är alltid billigare än studentens; ty

behofven växa med åren.

Väger man sålunda de fördelar, som kunna vinnas genom lästidens Läsårets förökning,

mot de olägenheter, som deraf förorsakas, synas de förra så öfver- lansn,n3- vägande, att man väl deraf kunde föranledas att föreslå en betydligare

förlängning af läsåret. Men då jag icke anser rådligt att alltför tvärt

bryta mot sekelgamla vanor, vill jag inskränka mig till att föreslå läsårets

utsträckning för samtliga lärjungar till 39 veckor, deri såsom hittills inräknad

V/‘2 veckas ledighet vid påsk och pingst, samt på annat sätt söka

inspara någon tid, så att den effektiva lästiden kommer att uppgå till fulla

36 veckor.

För detta ändamål har jag nemligen för afsigt att hemställa, att examen

med de fem lägre klasserna vid höstterminens slut må upphöra; att

den genom skolstadgan eforus och rektor medgifna rätt att bevilja läroverket

ledighet, när hård väderlek, marknad, allmän högtidlighet eller annan

giltig anledning förekommer, må sä till vida inskränkas, att den sålunda

meddelade ledigheten under ett läsår icke må tillhopa öfverstiga 6

arbetsdagar; att den tid, som för förberedelser till årsexamen gifves lärjungarne

fri, icke må öfverstiga 2 eller 3 dagar, hvilken tid dessutom må

kunna användas till målskjutningar och militära utmarscher; samt att den

tid, som vid terminens början erfordras för inträdes- och flyttningspröfningar,

icke må inräknas i lästiden.

Det gagn, som höstterminsexamen kan anses medföra, torde näppeli- Examen vid

gen kunna uppväga den tidsuppoffring, som derför måste göras, och den siuL

deraf härflytande olägenheten, att lärjungarne i de högre klasserna blifva

lediga ett par dagar tidigare än kamraterna i de lägre.

Utan att på något sätt vilja bestrida det lifvande och gagnande in- Tillfälliga

flytande, som några timmars eller en hel dags ledighet vid passande tillfälle

då och då under lästiden kan utöfva på skolungdomen, anser jag

dock mindre välbetänkt att tillerkänna skolans närmaste styresman obegränsad

myndighet i detta afseende. Ty erfarenheten har visat, att denna

rätt blifvit, på olika ställen mycket olika tillämpad samt. här och hvar använd

på ett sätt och till eu utsträckning, som säkerligen icke varit af

skollagen afsedda.

Den tid, som måste lemnas fri från undervisning i följd af förberedelser

till årsexamen, kan tydligen icke hänföras till ledighet af nyss

nämnda slag och måste derför särskildt upptagas. Äfven med afseende

derå hafva ej obetydliga olikheter förekommit, hvarför en bestämmelse

derom icke torde sakna fog.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

inträdes- och Beträffande slutligen tiden för inträdes- och flyttningspröfningarna,

vexlar den högst betydligt, beroende af de inträdes- och flyttningssökandes

antal; och det är tydligen just vid de talrikt besökta läroverken

med de öfverfylda klasserna, der undervisningstiden bäst behöfves, som

dessa pröfningar kräfva längsta tiden, och der undervisningstiden således

i sjelfva verket blir minst, om deri skall inräknas tiden för berörda pröfningar.

Också synes det vara temligen oegentligt att till lästiden räkna

en tid, på somliga ställen uppgående till en hel vecka, hvarunder det

stora flertalet lärjungar icke ens behöfver vara i läroverksstaden närvarande.

Sant är emellertid att lärarne derunder äro upptagne, hvarför det

torde blifva nödvändigt att beräkna de ordinarie lärarnes tjenstgöringspenningar

samt arfvoden för extralärare och vikarier efter 40 läsveckor

per år.

Darjur för. Dagar för terminernas början och slut hafva hittills bestämts af

Timjan och eforus på vederbörande rektors förslag för hvarje skola särskilda Det

slut- har icke kunnat undvikas, att åtskilliga o egentligheter derigenom uppstått.

Då det icke visat sig olika, behof i detta afseende i olika landsändar, och

då det, i synnerhet efter feriernas inskränkning, torde vara af vigt för

såväl föräldrar som lärare att tidigt erhålla kännedom om lästerminernas

början och slut, anser jag lämpligast, att dagarne härför bestämmas af

lagen, men att Kong! Maj:t, om de faststälda dagarne i följd af lokala

förhållanden befinnas mindre ändamålsenliga för en eller annan orts skolor,

må på särskild derom gjord ansökan för denna eller dessa skolor bestämma

andra dagar.

I min tanke skulle höstterminen lämpligen kunna taga sin början

den 26 augusti och sluta den 20 december samt vårterminen börja den

16 januari och sluta den 20 juni, hvarvid den bestämmelsen kunde tillfogas,

att om sålunda en termins början skulle infalla på söndag, den må

uppskjutas till näst följande söckendag, samt att, om en termins sista dag

skulle inträffa på en söndag, afslutningen må ske å närmast föregående

söckendag.

Ändringar i De ändringar i nu gällande bestämmelser om undervisningsplan och

IhtZlhuMier-11 ndervisningstid, som enligt min tanke borde vidtagas, äro således:

visningstid. antalet af skolans undervisningsämnen minskas, i det att filosofisk

propedevtik och hebreiska språket utgå ur undervisningsplanen;

att de skriftliga hemarbetena, särskild! öfningarna i latinskrifning i

de högsta afdelningarna, något inskränkas;

att antalet undervisningstimmar i läsämnena minskas, i synnerhet i

de högre klasserna;

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

att månadslofvet i dess nuvarande form upphör och ersättes af regelbundna,

genom arbetsordningen bestämda skrifningar å lärorummet;

att sångundervisningen i alla klasser blir så till vida valfri, att lärjunge

på målsmans skriftliga anhållan derifrån befrias;

att gymnastik dagligen må öfvas med alla lärjungar, som icke af

helsoskäl blifvit derifrån befriade, dock med den jemkning, som i vissa

klasser kan anses böra ifrågakomma, om vapenöfning under dagen skall

ega rum;

att 3 timmar i veckan anslås till gymnastik och vapenöfning för

hvarje klass;

att rektor bemyndigas att, der så lämpligen kan ske, efter samråd

med skolläkaren och gymnastikläraren, för svagare lärjungar anordna särskilda,

för dem lämpade gymnastiklektioner en half timme dagligen;

att gymnastikläraren må, så ofta han finner sådant lämpligt, använda

den åt gymnastik anslagna tiden till öfvande af fria lekar, samt att lämplig

person, der sådan står att finna, förordnas att dagligen å viss tid vara

tillstädes å lekplatsen för att ordna och leda lärjungarnes fria lekar;

att militäröfningarna utsträckas till hela läsåret, samt att 2 timmar i

veckan, tid för utmarscher oberäknad, anslås för detta ändamål;

att sådan jemkning vidtages i de nu gällande inträdesfordringarna till

första klassen, att de, utan att minskas, bättre stämma öfverens med folkskolans

undervisningsplan;

att läsåret förlänges till 39 veckor, hvari dock inräknas ledighet under

en vecka vid påsk och en half vecka vid pingst, men icke den tid,

som för vissa lärjungar upptages af inträdes- och flyttningspröfningar;

att, der icke Kongl. Maj:t på gjord framställning annorlunda bestämt,

höstterminen skall taga sin början den 26 augusti och sluta den 20 december

samt vårterminen börja den 16 januari och sluta den 20 juni,

äfvensom att, i fall någon af de för terminernas början eller slut bestämda

dagarne infaller på söndag, början må uppskjutas till näst följande, men

afslutningen framflyttas till näst föregående söckendag;

att ordinarie lärares tjenstgöringspenningar samt vikariers och extra

lärares arfvoden må beräknas efter 40 arbetsveckor om året;

att examen med de fem lägre klasserna vid höstterminens slut må

upphöra;

att den eforus och rektor medgifna rätt att bevilja läroverket ledighet,

när hård väderlek, marknad, allmän högtidlighet eller annan giltig

anledning förekommer, må så begränsas, att den sålunda meddelade

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

ledigheten under ett läsår icke må tillhopa öfverstiga 6 arbetsdagar, i

hvilken tid dock icke inräknas den ledighet under 2 eller 3 dagar, som

gifves för förberedelser till årsexamen.

De hygieniska Såsom resultat af sina hygieniska undersökningar yrkar läroverks
förkåltandena.

^^^

att någon lindring i arbetstiden å lärorummet bör beredas de allmänna

läroverkens lärjungar;

att föreskrifter om tiden för lärjungarnes hemarbeten, afseende att

begränsa och reglera dessa, böra lemnas; samt

att större uppmärksamhet än hittills bör egnas åt de hygieniska förhållandena

vid läroverken.

Angående de båda förstnämnda yrkandena har jag redan i det föregående

yttrat mig. Hvad åter angår det i sista punkten upptagna, så

förtjenar det utan tvifvel ett noggrant beaktande, då det, såsom äfven

förut blifvit antydt, visat sig att antalet svaga och sjukliga lärjungar vid

våra läroverk är synnerligen stort på alla skolstadier.

Med afseende på anordnandet af den påyrkade hygieniska tillsynen

föreslår åter komitén, att vid de fullständiga och femklassiga läroverken

må anställas dels en skolläkare, dels ett hygieniskt biträde.

Skolläkaren, för hvilken instruktion skulle fastställas af eforalstyrelsen

eller, om denna upphörde, af lokalstyrelsen, skulle hufvudsakligen hafva

till åliggande:

att hvarje läsår å bestämda tider anställa noggrann undersökning

rörande samtlige lärjungars kroppsbeskaffenhet och helsotillstånd, hörseloch

synförmåga, längd och vigt;

att kostnadsfritt vårda meddellöse lärjungar;

att, då smittosam sjukdom yppas bland lärjungarne eller inom deras

närmaste omgifning, lemna nödiga föreskrifter och vidtaga på honom

ankommande åtgärder;

att minst en gång i månaden verkställa hygienisk inspektion i läroverket

och öfver resultatet afgifva rapport;

att vid hvarje läsårs slut afgifva redogörelse för de hygieniska och

sanitära förhållandena vid läroverket; samt

att vid uppförande af nya skolbyggnader meddela utlåtande samt

tillhandagå med råd och upplysningar.

Skolläkaren skulle äfven hafva säte och stämma i skolstyrelsen vid

behandling af frågor, som röra lärjungarnes fysiska vård samt skolans

hygien.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5?

Det hygieniska biträdet skulle åter, efter tillsägelse hos rektor och

på hans anmodan, biträda läkaren vid dennes förrättningar i skolan och

särskild! gå honom till hända vid undersökningarna i början och slutet

af läsåret. Vidare skulle till dess åliggande höra att förrätta mätning och

vågning af lärjungarne samt att verkställa undersökning af luften i skolrummen.

Skolläkarens lön skulle utgöras dels af en årlig afgift af 1 krona

för hvarje lärjunge, dels af ett af statsmedel utgående belopp, som vid

fullständigt läroverk föreslås till 150 kronor och vid femklassigt läroverk

till 100 kronor. Det hygieniska biträdet skulle af statsmedel uppbära i

årligt arfvode vid fullständigt läroverk 200 kronor, vid femklassigt 150

kronor.

Vid de af komitén föreslagna kommunalskolorna skulle deremot den

hygieniska tillsynen utöfvas af skolläkaren ensam »mot föreslaget arfvode».

Behofvet af läkares biträde vid öfvervakandet af läroverkens hygieniska

förhållanden har hos oss länge varit erkändt. Också föreskrifver

nu gällande skolstadga, att vid läroverk, der erforderliga medel för sådant

ändamål finnas, genom rektors försorg må antagas en läkare, som

vårdar medellöse lärjungar vid inträffande sjukdomsfall, undersöker de

omständigheter, som kunna menligt inverka på lärjungarnes helsotillstånd,

samt tillhandagår rektor med råd och upplysningar om undanrödjande af

för handen varande olägenheter. Och med afseende på skolläkarens särskilda

åligganden är vidare bestämdt-, att han vid hvarje lästermins början

och mot dess slut bör anställa besigtning å läroverkets samtlige lärjungar

samt på grund af deröfver gjorda anteckningar icke allenast afgifva utlåtande,

hvilka bland dem böra från samtliga gymnastik- och vapenöfningar

eller från vissa af dem afhållas, utan ock senast en månad efter hvarje

lästermins slut till rektor aflemna redogörelse för helsotillståndet bland

lärjungarne under terminen enligt formulär, som af medicinalstyrelsen

meddelas.

Då emellertid medel för ifrågavarande ändamål vid åtskilliga läroverk

helt och hållet saknats, vid andra varit otillräckliga till ersättning

för fullgörandet af alla ofvan angifna åligganden, så har skolläkareinstitut-ionen

icke kunnat vinna nödig fasthet. Jag anser mig derför böra instämma

i hvad komitén i afseende å skolkare föreslagit, hvilket ock

blifvit af de medicinska myndigheterna tillstyrkt. Blott i en punkt afviker

min uppfattning från komiténs. Jag kan nemligen icke finna, hvarför

olika instruktioner skulle behöfva utfärdas för de särskilda skolornas

läkare, ej heller synes mig läroverkens vare sig eforal- eller lokalstyrelser

fullt lämpliga att uppgöra och utfärda dessa instruktioner, utan anser jag

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

detta böra tillkomma medicinalstyrelsen, som dervid ju, om så tinnes nödigt,

kan inhemta skolmyndigheternas yttranden i ämnet.

Då den aflöning, komitén föreslagit för skolläkarne, är skäligen knapp,

och jag icke för närvarande finner mig kunna deri föreslå någon höjning,

torde det möjligen blifva nödvändigt att något inskränka de fordringar,

som af komitén ställas på skolläkaren. Särskild! torde han kunna befrias

från skyldigheten att mäta och väga lärjungarne. Genom dessa hvarje

termin återkommande mätningar och vägningar skulle nemligen samlas

ett material, som i sitt obearbetade skick vore utan värde och hvars bearbetning

skulle kosta betydliga summor, såsom man lätt kan finna, om

man kastar en blick på kostnaderna för läroverkskomiténs arbeten i detta

afseende*).

Men kunna berörda mätningar och vägningar, åtminstone för det

närvarande, lemnas å sido, så torde det hygieniska biträdet blifva i det

närmaste obehöflig!. Ty sedan dessa undantagits, synas biträdets göromål

antingen vara af tillfällig art, såsom undersökningen af luften i skolrummen,

eller något, som egentligen redan åligger rektor1, såsom tillsynen

öfver renhållning, ventilation, belysning, uppvärmning m. m. Skulle det

visa sig, att rektor ej kan medhinna att sjelf utföra alla de magtpåliggande

göromål, som blifvit honom ålagda, synes det vara ändamålsenligare

att höja anslaget till rektorernas skrifbiträden, så att dessa kunna

af rektorerna användas äfven till uppdrag af nu ifrågavarande art, än att

skapa en ny tjensteman, hvars verksamhetsfer blefve så obestämd som den

hygieniske assistentens.

Såsom ofvan nämnts, har komitén ansett, att skolläkare bör anställas

äfven vid de s. k. kommunalskolorna samt förses med arfvode. I den för

berörda skolor föreslagna staten har dock intet dylikt arfvode upptagits.

Det måste derför antagas, att komiténs mening varit, att den afgift af

1 krona för hvarje lärjunge, som från någon af skolans kassor skulle utbetalas

till skolläkaren, för läkaren vid dessa skolor skulle utgöra lämpligt

arfvode. Mig synes emellertid detta blifva väl litet, helst lärjungeantalet

vid skolor med 3 å 4 lärare icke kan blifva synnerligen stort och

läkaren vid dessa skolor torde böra hafva ungefär samma åligganden i

*) Härmed vill jag ingalunda hafva sagt, att icke mätningar och vägningar af detta

slag kunna hafva stor vetenskaplig betydelse, men jag håller före, att det dervid är af vigt,

att det är just samma lärjungar, som mätas och vägas den ena gången efter den andra.

Ty kan man ej vara säker härpå, förlora de största delen af sitt vetenskapliga värde.

Jag anser derför lämpligast, att dylika undersökningar utföras af en eller annan derför

intresserad skolläkare under en längre tidrymd och att det sålunda samlade materialet

derpå med understöd af statsmedel bearbetas.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

afseende å besigtningar, rapporter m. m. som läkarne vid öfriga skolor.

Härom får jag emellertid tillfälle att längre fram närmare yttra mig.

Med afseende på den hygieniska tillsynen vid läroverken hemställer

jag således, att Eders Kong! Maj:t må föreslå Riksdagen:

att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas en

läkare för att utöfva tillsynen öfver lärjungarnes helsotillstånd och biträda

rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna vid läroverket; samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljus- och

vedkassa 1 krona om året för ''hvarje under höstterminen närvarande lärjunge,

dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor, vid

de femklassiga 100 kronor.

Sedan särskilde komiterade i ett den 17 maj 1879 afgifvet betänkande,Löne-ochpenangående

lönereglering för lärare vid rikets allmänna läroverk, vissa peda- ^ör ifnre3

"ogier, folkskolelärareseminarierna samt seminarium för bildande af lärarinnor,

meddelat redogörelse rörande dessa lärares tjenstgöringsskyldighet

och löneförmåner samt afgifvit förslag till lönereglering, gjorde Eders

Kongl. Maj:t framställning till 1882 års Riksdag om löne- och pensions-»^^- reglering för lärarne vid de högre och de femklassiga allmänna läroverken, års Riksdag.

högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna äfvensom angående

beredande af tillfällig löneförbättring åt lärarne vid såväl de treklassiga

allmänna läroverken som de tva- och enklassiga pedagogierna under

förutsättning af förhöjda terminsafgifters införande vid de allmänna läroverken

och pedagogierna. De härvid föreslagna närmare bestämmelserna voro:

att lärjungarne vid de allmänna läroverken och de tvaklassiga pedagogierna

skulle utom förut bestämda afgifter erlägga en terminlig,. till

statsverket ingående afgift till belopp af 30 kronor för lärjunge i sjette

och sjunde klasserna samt 20 kronor för lärjunge i öfriga klasser, dock

att medellöse lärjungar till högst 15 procent och mindre bemedlade till

högst 20 procent af hela närvarande lärjungeantalet i hvardera gruppen

af klasser skulle kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre

bemedlade från halfva den nya afgiften; äfvensom

'' a) med afseende på de högre allmänna läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk finge åtnjuta följande aflöning: rektorer:

lönegrader 1) 3,500 kronor, 2) 4,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,500

kronor; lektorer: lönegrader l) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3) 3,100

kronor, 4) 3,600 kronor, tjenstgöringspenningar 1,400 kronor; adjunkter:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

lönegrader 1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor, 4) 3,000

kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; musiklärare: lönegrader 1)

1,000 kronor, 2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor; gymnastiklärare: lönegrader

1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; teckning slär are:

lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves lärarne efter

dittills gällande grunder; samt

att tecknings lärare skulle vara skyldig tjenstgöra för lönen intill 16

timmar i veckan; att ytterligare tjenstgöringsskyIdoghet intill 4 timmar i

veckan skulle af eforus kunna honom åläggas mot ersättning af 75 kronor

för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare i första och andra

lönegraderna och af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden; att i öfrigt

de i nadiga cirkuläret den 18 maj 1878 meddelade bestämmelser rörande

teckningslärarne skulle lända till efterrättelse;

b) i afseende på de femklassiga läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk skulle sålunda aflönas: rektorer vid läroverk

i Stockholm: lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;

rektorer vid öfriga läroverk: två lönegrader 1) 2,700 kronor, 2) 3,200

kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; kolleger: lika med adjunkter

vid de högre allmänna läroverken; musiklärare: lön 500 kronor; qymnastik-

och teckning slär are: lika med nuvarande aflöning;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves lärarne efter

da gällande grunder;

c) med afseende på de treklassiga allmänna läroverken samt de t edar

h enklassiga pedagogierna:

att lärarne vid dessa läroverk skulle erhålla tillfällig löneförbättring,

så att hela aflöningen uppginge till följande belopp: rektorer vid de treklassiga

läroverken: lönegrader 1) 2,500 kronor, 2) 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar

1,000 kronor; rektorer vid tvåklassiga pedagogier: lönegrader

1) 2,000 kronor, 2) 2,500 kronor, 3) 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar

1,000 kronorkolleger vid de treklassiga läroverken och de tvåklassiga

pedagogierna: lika med adjunkter vid högre allmänna läroverk;

lärare vid enklassiga pedagogier: lön 2,000 kronor; musik-, gymnastik- och

teckning slär are: lika med nuvarande aflöning;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves kollegerna

etter dittills gällande grunder, men att rektorerna vid de treklassiga läroverken

och tvaklassiga pedagogierna måtte efter 10 års tjenstgöring, räknadt

tran början af kalenderaret näst efter det, då fullmagt första gången erhölls

såsom ordinarie lärare, uppflyttas i andra lönegraden och de sistnämnda

efter ytterligare 5 års tjenstgöring i tredje lönegraden;

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

att tjenstgöringspenningärna skulle för alla lärare och lärarinnor, rektorerne

undantagne, beräknas utgå för läsår eller för ett visst antal läsveckor;

att de i rektorernas aflöning ingående tjenstgöringspenningar skulle

beräknas utgå för kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för

ferierna efter särskilda bestämmelser, som af Kongl. Maj:t faststäldes; samt

att tjenstgöringspenningarna icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras

under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektoi’, som vore doinkapitelsledamot,

endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å tjenstgöringspenningarna

icke skulle ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

berörda lönereglering komme lärare till del, skulle gälla som vilkor: 1) att

lärare, som enligt dittills gällande stat vore berättigad till ersättning för

indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att innehafvare

af löner, i Indika inginge afkomst af prebendehemman och lägenheter

eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar, finge tillträda

ifrågavarande löneförbättring endast under vilkor att, sedan en

undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning af deras

ekonomiska värde egt rum, vara underkastade antingen förmånernas indragning

till statsverket mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill

de voro i stat beräknade, eller den minskning i statsverkets löneanslag

för tj ensten, som kunde i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke

till större belopp än som motsvarade den löneförbättring, som löntagaren

vid nu föreslagen lönereglering komme att vinna; 3) att den genom nådiga

cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet

för vissa lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar

skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annat läroverk, helst

inom stiftet, skulle åligga äfven öfrige vid de högre och de femklassiga

allmänna läroverken anstälde lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder;

samt 4) att lärare skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension

enligt de bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering komme

att fastställas;

att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till

särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning

i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kunde finna lämpligt

besluta, till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående

särskilda förmåner efter skälig uppskattning uppginge;

att, med undantag för gymnastiklärarne, öfrige ordinarie lärare och

lärarinnor vid rikets högre och femklassiga allmänna läroverk skulle hafva

rättighet och, hvad angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya

lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

äfven skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten

afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest

och så länge den pensionsberättigade pröfvades i tjensten kunna på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i

densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skulle under i öfrigt enahanda vilkor

och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma

rätt och skyldighet att från tjensten afgå med pension, som nästföregående

moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i

minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, måtte, derest det blefve

behörigen styrkt, att anledning icke förefunnes till antagande, det han

eller hon kunde återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning

före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas mot åtnjutande under sin

återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken pension

skulle för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad i lön och

tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med hela lönen, om han

eller hon befunne sig i annan lönegrad än den högsta, men för den, som

redan uppnått högsta lönegraden eller innehade tjenst, för hvilken inga

lönegrader funnes, skulle så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder

felande tjenstår afdroges en procent af lönen, dock icke mer än tio procent,

samt att för lärare och lärarinna, hvars aflöning icke vore på förenämnda

sätt fördelad, pensionen skulle utgå med ett mot tre fjerdedelar af lönen

svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje tjenstår, som felades

i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent; samt slutligen

att Riksdagen i sammanhang härmed jemväl måtte för sin del medgifva,

att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner af

privilegii natur, som vore lärare vid de allmänna läroverken och pedagogierna

på lön anslagna, finge, i den mån det kunde ske utan förnärmande

af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes genom testamenten

eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas.

statsutskottets Denna Kongl. Maj:ts framställning tillstyrktes af statsutskottet i hvad

u a a» e. ^en rör(je förhöjda terminsafgifter af de allmänna läroverkens lärjungar

obetingadt, men beträffande löneregleringen för lärarne vid de allmänna

läroverken blott så till vida, att de för ändamålet äskade beloppen skulle

beviljas på extra stat för år 1883; och ansåg utskottet, att vid sådant förhållande

hvarken de vilkor, som uppstälts för löneförhöjningens åtnjutande

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

på ordinarie stat, eller förändring i sättet för lärarnes pensionering för

tillfället borde ifrågakomma.

I sin motivering af detta beslut yttrar sig utskottet sålunda:

»Den grundsats, som nu är i fråga att här införas, eller att lärjungarne

vid statens allmänna läroverk böra i någon mån bidraga äfven till

bestridandet af kostnaderna för lärarnes aflöning, är visserligen i denna

form ny i vårt land, men, på sätt komiterade jemväl anfört, deremot tillämpad

i andra länder och särskildt i våra grannländer. Enligt utskottets

åsigt kan det äfven anses rätt och skäligt att personer, som befinna sig i

den ekonomiska ställning, att de kunna bekosta eller i allt fall bidraga

till utgifterna för sina barns undervisning, icke erhålla denna undervisning

så godt som för intet af staten. Genom bestämmandet af en högre

afgift vinnes dessutom den ur så väl allmän som enskild synpunkt beaktansvärda

fördelen, att ej allt för många ynglingar lockas in på den

mödosamma studiebanan eller frestas till att för länge fortsätta sin skolgång

utan att derför hafva tillräckliga anlag eller i längden kunna bära

de uppoffringar, som dermed äro förenade, om de skola vinna verklig

eller för staten afsevärd förkofran i bildning. För desse är det nemligen

utan tvifvel mycket lyckligare att i tid välja en annan lefnadsrigtning

och sålunda på en gång mer gagna sitt land och vida bättre vinna sin

utkomst».

»Väl torde å andra sidan mot afgiftsförhöjningen invändas, att derigenom

tilläfventyrs begåfvade ynglingar ur de fattigare samhällsklasserna

skulle kunna beröfvas tillfälle till förvärfvande af kunskaper, som kunde

göra dem skickliga till utöfvande af en gagnande verksamhet; men, enligt

utskottets öfvertygelse, saknar en dylik invändning väsentlig betydelse, enär

helt säkert, med den föreslagna rättigheten till befrielse för ett ej oväsentligt

antal lärjungar antingen från hela, eller ock för de så kallade

mindre bemedlade från halfva den ifrågasatta nya afgiften, knappast någon

yngling, som visar verklig håg och fallenhet för studier samt genom

flit och godt uppförande gör sig förtjent af sådan befrielse, på grund af

bristande tillgångar skulle behöfva försaka den högre offentliga undervisningen,

utan tvärtom sådana ynglingar i och genom förändringen med

större lätthet skulle komma framåt än nu är fallet, då anlagen hafva

mindre att betyda i fråga om möjligheten till skolgång.»

»Beträffande vidare frågan om lärarnes löne- och pensionsreglering,

har utskottet velat erinra derom, att hittills icke någon dylik reglering

för dem blifvit stäld i samband med de löneregleringar, som under senare

tiden egt rum för flertalet öfrige tjensteman, hvaraf också följt, dels att

lärarnes löneförmåner ej, såsom andre tjenstemäns, äro fördelade i lön och

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens

beslut.

tjenstgöringspcnningar och dels att lönebeloppen för lärarne i allmänhet

äro lägre. Att detta förhållande påkallar rättelse, torde vara så mycket

mer uppenbart, som det är att befara att, om än sökande till lärarebeställningar

fortfarande skulle stå att finna, åt detta kall dock icke skulle vilja

egna sig personer med den duglighet och förmåga, som de allt mer ökade

anspråken på undervisningen nu mer än förr med nödvändighet ställa på

läraren, om han skall kunna rätt fullgöra sitt särdeles vigtiga och ansvarsfulla

värf.»

»Då emellertid i båda de motioner, öfver hvilka det tillhör utskottet

att här äfven yttra sig, frågan om lärarnes lönereglering blifvit stäld i

samband med ifrågasatta förändringar i afseende å läroverkens organisation

samt ett sådant samband jemväl blifvit i statsrådsprotokollet antydt, torde

böra tillses, att löneregleringen icke må genomföras på sådant sätt, att derigenom

hinder läggas i vägen för de påyrkade förändringarna, derest dessa

i öfrigt skulle befinnas ändamålsenliga, i hvilket hänseende, enligt hvad

till statsrådsprotokollet blifvit yttradt, utredning torde vara att förvänta

utaf en komité af sakkunnige och för den allmänna bildningen intresserade

män.»

Mot utskottets beslut reserverade sig de af Andra Kammaren valde

ledamöterna, hvilka yrkade, att utskottet på angifna skäl skulle förklara,

att det, ehuru med allt erkännande af ärendets stora vigt och betydelse

samt af lärarens berättigade anspråk på erhållande af en efter omfattningen

och vigten af hans tjensteåligganden afpassad aflöning, äfvensom

af billigheten att de mera bemedlade, hvilkas söner i regeln torde få anses,

om icke mest anlita, dock fullständigast begagna sig af de allmänna läroverken,

böra genom högre terminsafgifter mera än nu bidraga till kostnaden

för den offentliga undervisningen, icke för närvarande kunnat biträda

Kongl. Maj:ts föreliggande proposition.

Första Kammaren biföll statsutskottets hemställan, under det att Andra

Kammaren beslöt i öfverensstämmelse med reservanternas förslag, dervid

särskild! betonande de skäl och omständigheter, som i reservationen vid

punkten I blifvit anförda. Sedan Kamrarne sålunda stannat vid olika beslut,

beslöts genom gemensam omröstning att för beredande af löneförbättring

för lärarne vid de allmänna läroverken, med tillämpning af de i

statsrådsprotokollet angifna grunder, med hälften af de belopp, som

blifvit af Kongl. Maj:t föreslagna, skulle på extra stat för år 1883 anvisas

såsom förhöjning i anslaget till de allmänna läroverken 336,975

kronor.

De följande Riksdagarne hafva år för år för detta ändamål beviljat

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

samma belopp och dertill äfven för beredande af löneförbättring för lärarne

vid pedagogierna enligt samma grunder ett belopp af 8,750 kronor.

Under de senare åren hafva sålunda lärarne vid de allmänna

verken och pedagogierna åtnjutit följande aflöning:

rektorer: vid de högre allmänna läroverken 4,500 kronor och efter tio

års tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk 5,000 kronor; vid de

femklassiga läroverken i Stockholm 4,000 kronor; vid de öfriga femklassiga

läroverken 3,500 kronor och efter tio års tjenstgöring såsom rektor vid

femklassigt läroverk 4,000 kronor; vid de treklassiga läroverken 3,000

kronor och efter 15 års tjenstgöring såsom ordinarie lärare 3,500 kronor;

vid de tvåklassiga pedagogierna 2,500 kronor samt efter femton års tjenstgöring

i egenskap af ordinarie lärare 3,000 kronor och efter tjugu års

dylik tjenstgöring 3,500 kronor; hvarförutom dessa rektorer af vederbörande

kommuner åtnjutit fri bostad eller hyresersättning;

lektorer vid de allmänna läroverken: fem lönegrader å 2,500, 3,000,

3,500, 4,000 och 4,500 kronor, med uppflyttningsrätt från lägre till närmast

högre lönegrad efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;
-

lärO- Lärarnes nuvarande

löneförmåner.

adjunkter vid de högre läroverken samt kolleger vid de lägre läroverken

och de tvåklassiga pedagogierna: fem lönegrader å 1,500, 2,000, 2,500, 3,000

och 3,500 kronor, med uppflyttningsrätt lika som lektorer;

lärare vid enklassiga pedagogier: 1,500 kronor jemte fri bostad;

musiklärare: vid de högre läroverken tre lönegrader å 750, 1,000 och

1,250 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad

enligt samma grunder, som gälla för lektorer och adjunkter; vid de

femklassiga läroverken 450 kronor; vid de treklassiga läroverken 300 kronor;

vid de tvåklassiga pedagogierna 200 kronor;

teckning slär are: vid. de högre läroverken tre lönegrader å 1,000, 1,250

och 1,500 kronor, med uppflyttningsrätt enligt samma grunder som lektorer

och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 600 kronor; vid de treklassiga

läroverken 300 kronor; hvarjemte samtlige teckningslärare ega

rätt att efter vissa grunder åtnjuta särskildt arfvode för de undervisningstimmar,

som åläggas dem utöfver ett visst antal i veckan;

gymnastiklärare: vid de högre läroverken tre lönegrader å 1,000, 1,250

och 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till högre lönegrad

enligt samma grunder som lektorer och adjunkter; vid de femklassiga

läroverken 600 kronor; vid de treklassiga läroverken och de tvåklassiga

pedagogierna 300 kronor;

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

hvartill hör läggas den löneförbättring, som Riksdagen på extra stat

beviljat för åren 1883—1887, utgörande för

rektorer vid allmänt läroverk och tvåklassig pedagogi 250 kronor;

lektorer, adjunkter och kolleger i första, andra, tredje eller fjerde lönegraden

500 kronor, i femte lönegraden 250 kronor;

lärare vid enklassig pedagogi 250 kronor;

musiklärare vid högre läroverk, hvilken uppbär lön i första lönegraden,

125 kronor, i andra lönegraden 100 kronor och i tredje lönegraden

75 kronor;

musiklärare vid, femklassigt läroverk 25 kronor;

gymnastik- och teckning slär are vid, högre läroverk, hvilka uppbära lön

i första lönegraden, 100 kronor, i andra lönegraden 75 kronor och i tredje

lönegraden 50 kronor.

rearing*för Ee som förbemälde komiterade äfvensom af statsutskottet vid

‘lårurne. 1882 års riksdag anfördes för höjandet af de terminliga afgifter, som utgå

från de allmänna läroverkens lärjungar, samt för behöfligheten och billigheten

af löneförbättring för nämnda läroverks lärare, qvarstå ännu lika

giltiga. 1882 års Riksdag kan äfven anses hafva i princip godkänt dessa

förslag, ehuru den icke fann lämpligt att för tillfället lemna sitt bifall till

deras genomförande, emedan den ansåg, att dessa frågors definitiva lösning

borde ske i sammanhang med eu ifrågasatt förändring af läroverkens

organisation och en förlängning af läsåret. Då emellertid nu en fullständig

plan till läroverkens omorganisation föreligger och deri ingår såsom

ett vigtigt moment en rätt betydlig förlängning af lärarnes arbetstid;

och då intet af vigt anmärkts mot de särskilda bestämmelser, som

innehållas i Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen angående löneförbättring

för lärare vid de allmänna läroverken, utan dessa fastmera godkändes

så till vida, att det å extra stat beviljade beloppet bestämdes att

utgå i enlighet med de i omförmälda framställning angifna grunder, så

anser jag mig böra i det hela oförändrade ånyo framlägga berörda förslag.

Endast i några få punkter har jag att föreslå mindre väsentliga

ändringar.

Förhöjning af Hvad först förhöjningen af terminsafgifterna vidkommer, föreslår läroterminsgfgif-

verkskomitén i detta hänseende följande bestämmelser:

1) att lärjunge, som är vid allmänt läroverk inskrifven, skall för

hvarje termin erlägga:

A) till statsverket:

inom lista, 2:dra och 3:dje klasserna kr. 10;

» 4:de och 5:te klasserna kr. 20;

» 6:te och 7:de » »30;

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

B) till läroverkets kassor:

l:o till ljus- och vedkassan den afgift, hvarom i läroverksstadgan §

136 mom. 1 talas;

2:o till biblioteks- och materielkassan 4 kronor 50 öre;

3:o till byggnads fonden 5 kronor;

2) att befrielse från samtliga de under A) samt B) 2:o och 3:o i föregående

punkt nämnda afgifterna kan beviljas medellöse lärjungar, sa vida

de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande anses böra till

erhållande af denna förmån komma i åtanke;

att befrielse från halfva beloppet af samtliga dessa afgifter kan beviljas

mindre bemedlade lärjungar, som uppfylla det för hel befrielse i

föregående moment stadgade vilkor;

att lärjunge ej må från erläggande af ifrågavarande afgifters vare sig

hela eller halfva belopp erhålla befrielse för den termin, under hvilken

han blifvit vid läroverket inskrifven; dock att denna bestämmelse icke

skall gälla den lärjunge, som vid höstterminens början söker inträde

vid högre läroverk, efter att vid näst föregående vårtermins slut hafva

vid lägre allmänt läroverk vunnit flyttning från detta läroverks högsta

klass;

3) att ej i någon år saf delning mer än 15 °jo åt afdelningens hela

lärjungeantal må erhålla hel befrielse och ej mer än 20 % half sådan,

hvarvid dock, om så pröfvas nödigt, tvä halfva befrielser må kunna

ersätta en hel sådan eller omvändt, blott att hela det för hvarje termin

inom årsafdelningen debiterade afgiftsbeloppet ej understiger 75 % åt

hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade full afgift (de olika

finierna. inom samma årsafdelning betraktas vid denna beräkning såsom

ett helt);

att vid bestämmandet af det antal lärjungar, som inom hvarje årsafdelning

kan erhålla sådan befrielse, hvarom här talas, de lärjungar ej

må tagas i beräkning, hvilka enligt föregående punkt ej kunna för terminen

till sådan befrielse ifrågakomma;

4) att befrielsen beviljas, efter företedda intyg om de härvid ifrågakommande

lärjungarnes lefnadsvilkor, genom läroverkskollegiets beslut,

hvilket underställes efori eller möjligen blifvande lokalstyrelses pröfning

och stadfästelse;

5) att uppbörden af samtliga de i första punkten nämnda afgifterna

verkställes på utsatt tid, 14 dagar efter det tillkännagifvande blifvit gjordt

om de enligt föregående punkt beviljade afgiftsbefrielser, och senast 6

veckor efter terminens början;

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

6) att uppbörden af den under A) i första punkten nämnda afgiften

redovisas af rektor, i länen till landtränterierna och . i Stockholm till statskontoret,

för vårterminen före juni och för höstterminen före december

månads slut; samt att de öfriga afgifterna förvaltas och redovisas så, som

i §§ 136 och 137 af gällande läroverksstadga föreskrifves;

7) att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt, stadgade utgifter,

skall från läroverket uteslutas och ej må vare sig i detta eller

annat af staten bekostadt eller understöd! läroverk intagas, förr än den

resterande afgiften blifvit gulden;

att, om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit från läroverket

utesluten, önskar erhålla afgångsbetyg, sådant må för honom utfärdas;

dock att a detsamma skall antecknas den skuld, i hvilken han

häftar pa grund af uraktlåtenheten att de stadgade afgifterna erlägga.

Hvad koinitén här föreslagit, synes mig i allmänhet väl grundad!.

Särskild! torde dess förslag att nedsätta terminsafgiften för lärjungarne i

de tre lägsta klasserna till 10 kronor förtjena beaktande. Derigenom att

afgiften i dessa klasser göres så låg, kunna föräldrar och målsmän utan

större uppoffringar låta sina söner och myndlingar pröfva sin håg och

förmåga för studier; och en icke ringa del af de olägenheter, förhöjda

terminsafgifter medföra, är dermed undanröjd. Emellertid torde en ytterligare

nedsättning i terminsafgifterna icke blott i de tre lägsta utan äfven

i 4:de och öde klasserna böra ega rum å den s. k. praktiska linien. Då

denna linie är ansedd att upptaga lärjungar, som efter några få års

studier. skola utgå i det praktiska lifvet, är tydligt att denna linie företrädesvis

kommer att väljas af medellöse och mindre bemedlade lärjungar,

med afseende å Indika de beräkningar, komitén gjort angående lärjungarnes.

förmåga i allmänhet att bära förhöjda terminsafgifter, icke gälla.

Lämpligt, torde derför vara att för lärjungarne å den föreslagna praktiska

linien bestämma de till statsverket ingående terminsafgifterna till

blott hälften af det belopp, med hvithet de utgå af lärjungarne å öfriga

linier.

Beträffande de följande punkterna af komiténs förslag, synes mig

den i 2:dra punktens 3:dje moment innehållna bestämmelsen väl sträng,

ty mer än en gång torde komma att inträffa, att en nyintagen lärjunge

kan med fullt tillförlitliga intyg styrka framstående fallenhet3 för studier,

synnerlig flit, godt uppförande och stor fattigdom; och det vore dock

hardt, om en sådan icke skulle kunna komma i fråga till befrielse ens

lian de afgifter, från hvilka lian nu pa grund af sin medellöshet emir rätt

att befrias.

Äfven bestämmelserna i 3:dje och 4:de punkterna skulle jag vilja

/

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

formulera något annorlunda. Jag anser visserligen att frågan om befrielserna

bör närmast afgöras för hvarje årsklass eller årsafdelning särskild!;

men om härvid befrielse i någon klass eller afdelning icke blifvit

medgifven till 25 °/v af det totala beloppet, skulle ytterligare befrielse

kunna medgifvas i annan till samma skolstadium (klasserna 1—3, 4—5

eller 6 — 7) hörande klass, blott icke befrielse medgåfves från mer än 25 %

af det belopp, som utan befrielse skulle erlagts af de till ifrågavarande

skolstadium hörande lärjungarne.

Att, såsom komitén föreslåi'' i 4:de punkten, fortfarande öfverlåta åt

lärarekollegiet ensamt att besluta angående befrielser från terminsafgifterna,

synes mig ej vara fullt lämpligt. Ty sedan dessa afgifter blifvit

så betydligt höjda, torde för fullgörande af detta uppdrag fordras noggrannare

kännedom om ortens befolkning och dess förmögenhetsvilkor,

än som kan förutsättas hos kollegiets medlemmar. Jag anser derför

ändamålsenligast att uppdraga detta värf åt en nämnd, bestående af läroverkets

rektor såsom ordförande, klassföreståndaren för den klass eller

afdelning, som frågan i hvarje fall gäller, samt två af lärarekollegiet, eu

af läroverksstadens kommunalstyrelse och två af landstinget valde ledamöter.

Beträffande beräkningen af den inkomst, som af berörda afgifter

skulle tillflyta statsverket, så bär komitén dervid dels utgått från lärjungeantalet

vid en enda tidpunkt, höstterminens början 1882, dels vid

sjelfva räkningen gjort ett par misstag, hvarigenom det lärjungeantal,

af hvilket afgifter beräknats, blifvit med 342 för stort. A ena sidan

bär nemligen komitén i den tabell öfver lärjungarnes ekonomiska vilkor

(II. Kap. VIII, Tab. 6—10), som lagts till grund för beräkningen, uppgifvit

lärjungeantalet vid de högre läroverken 43 och vid de femklassiga

20 högre, än det i sjelfva verket var, enligt hvad tabellerna öfver lärjungeantalet

höstterminerna 1873—1883 (II. Kap. IX, Tab. 5, 6) upplysa;

och å andra sidan har komitén underlåtit att frånräkna lärjungarne vid

läroverken i Norrtelge, Enköping, Mariestad och Arboga, ehuru dessa läroverk,

enligt komiténs förslag, skulle ombildas till kommunalskolor och

lärjungarnes terminsafgifter i följd deraf ingå till kommunen och icke

till statsverket. Jag har derför låtit utföra ny beräkning af nämnda afgifter

vid de högre och femklassiga läroverken och dervid utgått från

medelantalet lärjungar vid början af höstterminerna 1881 —1885. Enligt

denna beräkning, som finnes upptagen i bil. VI e, skulle, sedan den nedsatta

afgiften för lärjungarne å den praktiska linien tagits i betraktande

och 10 % afdragits för möjlig minskning i lärjungeantalet, statens be
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

hållna inkomst af ifrågavarande afgifter uppgå till 337,000 kronor i rundadt

tal.

De ändringar och tillägg till de i kongl. propositionen till 1882 års

Riksdag föreslagna lärarelönerna, hvarpå jag ofvan hänsyfta!, angå lärarne

i teckning och gymnastik samt extralärare och vikarier.

ringbult Såsom i en underdånig petition angående löneförbättring åt teckningsiämre.

niugslärame blifvit framhållet, växlar dessa lärares undervisningstid vid

de högre läroverken högst betydligt. Så varierade den under läsåret

1884 — 1885 mellan 14 och 37 timmar i veckan. Enligt nu gällande bestämmelser

är teckningsläraren vid ett högre läroverk skyldig att mot

sin till 1,000, 1,250 eller 1,500 kronor uppgående lön undervisa 15 timmar

i veckan samt åtnjuter för hvarje undervisningstimme derutöfver,

om han uppbär lön i lista eller 2:dra lönegraden, 75 kronor, men om

lian är i 3:dje lönegraden 100 kronor. En teckningslärare, som undervisar

30 timmar i veckan, uppbär således årligen 2,125 kronor, om han

är i lista lönegraden och, om han är i tredje, 3,000 kronor. Men blefve

han sjuk och erhölle tjenstledighet, så förlorade han tydligen arfvodet

för öfvertimmarne och måste dessutom afstå fjerdedelen af sin lön åt

vikarien. Det återstode honom då att lefva af i förra fallet 750 kronor,

i senare fallet 1,125 kronor. Äfven på den blifvande pensionens belopp

utöfvar detta aflöningssätt ett ogynsamt inflytande. Ty en lärare, som

haft 30 timmars undervisning hvarje vecka i skolan och sålunda deråt

egna! i det närmaste hela sin tid samt under tjenstetiden uppburit

3,000 kronor årligen, erhåller i pension endast 1,500 kronor. Dessa

missförhållanden kunna emellertid utan någon större direkt kostnad för

staten afhjelpas derigenom, att teckningslärarebefattningarna indelas i

olika klasser med olika aflöning och tjenstgöringstid. Vid befattningar

af lista klassen torde aflöningen böra bestämmas till 2,000 kronor med

tvenne ålderstillägg å 250 kronor hvartdera och en tjenstgöring af 25

timmar i veckan, vid befattningar af 2:dra klassen till 1,500 kronor med

två ålderstillägg å 250 kronor och en tjenstgöring af 20 timmar i veckan,

samt vid befattningar af 3:dje klassen till 1,200 kronor med två

ålderstillägg å 200 kronor hvartdera samt en tjenstgöring af 16 timmar

i veckan. Af första klassens teckningslärarebefattningar torde erfordras

7 och af 2:dra klassens likaledes 7, under det att de öfriga 21 skulle

höra till 3:dje klassens befattningar, vid h vilka såväl aflöning som tjenstgöringstid

helt och hållet öfverensstämma med dem, som i förut omförmälda

kongl. proposition föreslås för samtlige teckningslärare vid högre

läroverk.

Emellertid borde det icke vara en gång för alla bestämdt, till hvilken

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

klass teckningslärarebefattningen vid hvarje läroverk skulle höra, då härigenom,

i följd af vexlande förhållanden, stora oegentligheter kunde uppstå,

utan borde, innan teckningslärarebefattning tillsättes, af Kong! Maj:t

afgöras, till hvilken klass den borde räknas. För den närmaste framtiden

torde dylika befattningar af 1 :sta klassen blifva företrädesvis behöfliga vid

högre realläroverket i Stockholm, högre latinläroverket å Norrmalm, högre

realläroverket i Göteborg samt högre läroverken i Malmö, Jönköping, Norrköping

och Örebro. Befattningar af 2:dra klassen torde åter erfordras vid

högre latinläroverket å Södermalm samt läroverken i Lund, Linköping,

Upsala, Skara, Karlstad och Kalmar.

Gymnastiklärarnes tjenstgöringsskyklighet har hittills icke varit bestämd

i visst timantal för vecka, utan hafva gymnastiklärarne vid de högre tjenstgöringsläroverk,

hvarest lärjungarnes antal i betydligare mån öfverstiger 200, i,hyl*$%n”eh

följd af kongl. cirkuläret den 11 december 1863, för sitt ökade arbete

erhållit ett extra arfvode, hvarförutom särskild! arfvode äfven utgått för

ledningen af de utsträckta militäröfningarna.

Vid genomförandet af nu föreslagna anordning af gymnastik-, vapenoch

militäröfningar vid de allmänna läroverken torde emellertid blifva

nödvändigt, att, såsom läroverkskomitén äfven föreslagit, ordna gymnastiklärarnes

aflöning på samma sätt som teckningslärarnes, sa att de för den

i stat bestämda lönen åläggas ett visst antal undervisningstimmar i veckan

samt erhålla särskild! arfvode för hvarje Överskjutande timme. Och torde

härvid böra upprepas den föreskrift, som redan finnes upptagen i kongl.

cirkuläret den 11 december 1863, nemligen att gymnastiklärare vid högre

läroverk, som icke sjelf eger erforderlig skicklighet att meddela undervisning

i exercis och militäröfningar, på egen bekostnad skall aflöna det

biträde, som i sådant hänseende pröfvas behöfligt och af vederbörande

godkännes.

Möjligen kommer det att i framtiden visa sig ändamålsenligt att på

samma sätt, som nu föreslagits beträffande teckningslärarebefattningarna,

indela gymnastiklärareplatserna i olika klasser, men då erfarenhet pa detta

område för närvarande helt och hållet saknas, så torde vara lämpligast att

för gymnastiklärarne fastställa samma vilkor, som föreslagits för teckningslärare

med befattning af 3:dje klassen.

Extralärare och vikarier uppbära i enlighet med kongl. cirkuläret

den 30 december 1876, om de efter aflagd filosofie kandidatexamen be-och vikarier.

hörigen genomgått det af gällande läroverksstadga föreskrifna profår,

ett arfvode efter 1,500 kronor, men eljest efter 1,200 kronor för år räknadt;

och läroverkskomitén har icke föreslagit någon höjning af dessa

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Lär ar nes

lönelursb

er åkning.

arfvoden. Men tager man i betraktande att ifrågavarande lärare hafva

att på eget ansvar fullgöra alldeles samma tjenstgöring, som åligger

adjunkt eller lektor samt att det högsta af berörda arfvoden vid den

tid, då de bestämdes, var lika med ordinarie adjunkts lön i lägsta lönegraden,

och lägger man härtill, att lärarnes arbetstid enligt den nya undervisningsplanen

kommer att utsträckas med flere veckor, så kan man icke

undgå att finna, det dessa arfvoden äro alldeles för små både såsom ersättning

för det fordrade arbetet och såsom medel till nödigt lifsuppehälle.

Jag anser mig derför böra föreslå, att vikarierande lektor, som icke innehar

annan ordinarie läraretjenst, ma, om han fullgjort stadgade vilkor för

att kunna till lektor utnämnas, uppbära arfvode efter 2,000 kronor, men

eljest efter 1,800 kronor för år räknadt, samt att vikarierande adjunkt

eller kollega äfvensom extralärare må, om han efter aflagd akademisk

examen, som medför behörighet till lärarebefattning, vederbörligen genomgått

stadgad profarskurs, uppbära arfvode efter 1,800 kronor, men eljest

efter 1,500 kronor för år räknadt.

Med afseende pa lärarnes vid de allmänna läroverken uppflyttning

i högre lönegrad samt lönetursberäkning gälla för närvarande följande

föreskrifter:

enligt kongl. cirkuläret den 20 mars 1858:

n,tt ordinarie lärare (hvars lön är bestämd att utgå i vissa lönegrader)

må ega att efter fem ars för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring,

räknadt från och med början af kalenderåret näst efter det, under hvilket

fullmagt erhållits, uppflyttas från den första till den andra lönegraden

och efter lika mellantider till hvar och en af de följande;

enligt kongl. cirkuläret den 11 december 1863:

att rektorerna vid de fullständiga högre läroverken må efter 10 års

tjenstgöring i sådan egenskap erhålla 500 riksdalers tillökning i lönen,

samt att. rektorerna vid de 3-klassiga efter 15 års tjenstgöring, räknad

från början af kalenderaret näst efter det, då de först erhållit fullmagt

såsom ordinarie lärare, må uppbära ett lönebelopp lika med den högsta

kollegalönen;

att adjunkt eller kollega, som innehar högre lönegrad vid elementarläroverken

än lägsta lektorslön, må, om han erhåller lektorsbefattning, komma

i åtnjutande af enahanda lönebelopp, som han dittills haft;

att vid arsberäkning för uppflyttning till högre lönegrad hvarje lärare

eger tillgodoräkna sig äfven den tid efter inträdet af nästa statsregleringsperiod,

under hvilken han, efter det han undergått filosofie

kandidatexamen, såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid ele
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

mentarläroverket använd, dock med undantag för de tre första åren af

hans så beskaffade verksamhet;

enligt kongl. cirkuläret den 13 maj 1864:

att de lektorer, som, innan de blefvo till sådan tjenst befordrade,

egt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom adjunkter eller kolleger

tillgodoräkna sig mer än tio tjenstår och, om de qvarstått vid adjunktseller

kollegabefattning, skulle vara berättigade att tidigare än på grund

af sin tjenstgöring såsom lektorer uppflyttas i de närmast följande lönegraderna

å 2,500 och 3,000 riksdaler, må bibehålla så väl de löneförmåner

de redan innehaft, som äfven den uppflyttningsrätt de förut egt att beräkna,

och således från och med början af innevarande statsregleringsperiod

tillgodonjuta sagda uppflyttningsrätt; egande de i öfrigt att enligt

de för lektorers aflöning i allmänhet gällande grunder efter femton års

väl vitsordad tjenstgöring i sistnämnda egenskap uppflyttas i den fjerde

lönegraden för lektorer och efter tjugu års sådan tjenstgöring i den femte;

enligt kongl. cirkuläret den 29 juni 1866:

att rektorerne vid de femklassiga läroverken utom Stockholm må efter

tio års tjenstgöring i sådan egenskap erhålla 500 riksdalers tillökning

i lönen;

enligt kongl. kungörelserna den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883:

att filosofie kandidat eller filosofie doktor, som i behörig ordning

genomgått den profårskurs, som för anställning vid statens elementarläroverk

är eller kan varda föreskrifven, samt inför vederbörlig myndighet

aflagt godkändt undervisningsprof, må vid befordran till adjunkts-, kollegaeller

lektorsbefattning vid sådant läroverk ega att för framtida lönetur

räkna sig till godo den tid han från och med året näst efter bemälda

profs afläggande tjenstgjort såsom lärare vid enskild!, af minst fem klasser

bestående läroverk, så framt hans förenämnda tjenstgöring varit väsentligen

lika med adjunkts, kollegas eller lektors tjenstgöring vid statens

elementarläroverk, samt han företer vederbörligt intyg derom, att han med

nit och skicklighet fullgjort sina åligganden; dock att i intet fall den tid,

som för lönetur beräknas, får öfverskrida tio år;

enligt kongl. cirkulären den 1 juni 1877:

att filosofie kandidat eller filosofie doktor, hvilken i behörig ordning

genomgått den profårskurs, som för anställning vid statens elementarläroverk

är eller kan varda föreskrifven, samt i öfrigt fullgjort stadgade vilkor

för att kunna till lektor, adjunkt eller kollega vid sådant läroverk utnämnas,

må vid skeende befordran räkna sig till godo den tid, han från

och med året näst efter berörda vilkors fullgörande såsom extra ordinarie

lärare tjenstgjort vid statens elementarläroverk eller tvåklassiga pedagogier,

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

så framt lians förenämnda tjenstgöring varit väsentligen lika med dem

som åligger lektor, adjunkt eller kollega vid dylika läroverk;

att docent, som vid eller efter ingången af år 1878 tillträder ett af

de på universitetens stater uppförda docentstipendier, må, i händelse lian

öfvergår i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande af lönegrad räkna

sig till godo högst fem år af den tid, han deltagit i undervisningen vid

universitetet;

enligt kong! cirkuläret den 18 maj 1878:

att, utöfver de med statens stipendier försedda docenter vid universiteten,

af de vid nästkommande års ingång redan anstälde eller sedermera

inom teologiska och filosofiska fakulteterna antagne docenter ett antal af

tjugu vid universitetet i Upsala och ett antal af tio vid universitetet i

Lund, i den ordning de vid hvartdera universitetet efter utnämningsdagen

sins emellan intaga, må, så vidt de genom aflagda examina och fullgörande

af det för blifvande elementarlärare stadgade profår vunnit behörighet till

anställning vid offentligt elementarläroverk, ega att för bestämmande af

lönegrad vid sådant läroverk räkna sig till godo högst fem år af den tid,

under hvilken de styrkt sig hafva, vare sig genom föreläsningars hållande

eller genom biträde vid ledning af öfningarna i något vid universitetet

inrättad t seminarium eller på annat deremot svarande sätt, med goda vitsord

deltagit i undervisningen vid universitetet; skolande vid denna beräkning

hvarje lästermin anses lika med ett hälft år.

Med anledning af bestämmelserna i de tre sist anförda cirkulären af

den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878 har till ecklesiastikdepartementet

inlemnats en af en mängd lärare vid de allmänna läroverken undertecknad

petition, hvari framhålles, hurusom ordinarie adjunkter och kolleger, i följd af

dessa bestämmelser, med hänsyn till lönetursberäkning såsom lektor kommit

i sämre ställning än extra ordinarie lärare och docenter. Ordinarie adjunkt,

som efter flere års väl vitsordad tjenstgöring, till och med såsom

tillförordnad lektor, lyckades vinna befordran till ordinarie lektorsbeställning,

finge nemligen icke räkna sig till godo den föregående tjenstetid

han enligt de nådiga cirkulären skulle haft rätt att räkna, derest han i

stället tjenstgjort såsom extra ordinarie lärare eller till och med som docent

med väsentligen mindre och helt olikartad tjenstgöring. Om således två

lektorsaspiranter efter samtidigt vunnen lektorskompetens skötte lektorstjenst,

den ene såsom extra ordinarie lärare, den andre såsom ordinarie

adjunkt, till dess de båda samtidigt efter exempelvis fem års tjenstgöring

befordrades till ordinarie lektorer, så skulle inträffa, att den förre extra

ordination genast uppflyttades i andra lektorslönegraden, under det att

den förre ordinarie adjunkten måste qvardröja fem år i första lektors
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

lönegraden. Då detta förhållande knappast kunnat vara afsedt och inom

lärarekåren väckt liflig klagan och allvarliga bekymmer, anhålla petitionärerna,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att samma rätt till lönetursberäkning,

som genom nådiga cirkuläret af den 1 juni 1877 tillerkändes

extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken, matte utsträckas till de

ordinarie adjunkter, som från cirkulärets giltighetsdatum blifvit till lektorer

befordrade, så att äfven de må få beräkna sin lönetur från året näst

efter det de fullgjort vilkoren för att kunna till lektorer befordras.

Upprepade gånger hafva äfven, ehuru icke genom särskild petition,

yrkanden frainstälts om sådan ändring i nådiga cirkuläret den 13 maj 1864,

att ordinarie adjunkt eller extra ordinarie lärare, som vid sin befordran

egt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom adjunkt tillgodoräkna sig

mer än tio års tjenstgöring, må icke blott åtnjuta de löneförmåner han

såsom adjunkt skulle innehaft och den uppflyttningsrätfl som honom såsom

sådan tillkomme, utan äfven, sedan hans lönetur såsom lektor med

hänsyn härtill blifvit bestämd, ega samma rätt som öfriga lektorer att

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring i en lönegrad uppflyttas i den

närmast högre. För närvarande är förhållandet sadant, att om en adjunkt

t. ex. samtidigt med sin uppflyttning i näst högsta adjunktslönegraden

befordras till lektor, så får han visserligen genast uppbära lön i andra

lektorslönegraden och uppflyttas efter fem års ytterligare tjenstgöring i

tredje lektorslönegraden, men der maste han stanna, tills han i femton ar

tjenstgjort såsom lektor, det vill i detta fall säga tio år eller dubbelt så

länge som andra lektorer. Fn extra ordinarie åter, som vid sin befordran

till lektor egt att räkna sig till godo femton tjenstår för uppflyttning

såsom adjunkt och som således, om han först utnämnts till adjunkt och

derpå till lektor, skulle haft rätt att genast uppbära lön i 2:dra lektorslönegraden,

får, om han direkt utnämnes till lektor, alls icke räkna sig

sin förra tjenstgöring till godo.

Hvad sålunda blifvit anmärkt synes mig särdeles behjertansvärdt.

Att den omständigheten, att en lärare erhållit adjunktsfullmagt, icke bör

betaga honom den rätt att för lektorstjenstgöring räkna lönetur såsom

lektor, hvilken han utan dylik fullmagt skulle hafva haft, torde vara alldeles

klart. Och billigheten talar högt för att en adjunkt, som först vid

äldre år vinner befordran till lektor, må få med hvart femte år, på samma

sätt som kamraterna, flytta upp i högre lönegrad och icke under en längre

tid hejdas vid den punkt, der han såsom adjunkt skulle hafva stannat.

Ej mindre billigt synes det äfven, att en extra ordinarie lärare, som tjenstgjort

så länge, att han eger rätt att för uppflyttning såsom adjunkt räkna

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

nier än tio år, må vid befordran till lektor få något gagn af denna sin

långa tjenstgöring utan att behöfva först söka adjunktsbefattning.

Vidare hafva fram ställningar gjorts derom,'' att lärare vid folkskolelärareseminarierna,

högre lärarinneseminariet och sjökrigsskolan må på

samma sätt som extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken eller

åtminstone såsom lärare vid privata goss-skolor erhålla rätt att räkna sin

tjenstgöring, sig till godo för uppflyttning i högre lönegrad efter befordran

till ordinarie lärareplats vid de allmänna läroverken. Då. undervisningen

vid dessa statens läroanstalter i mycket stämmer öfver ens med den, som

meddelas vid de allmänna läroverken, torde dylik rätt näppeligen böra

helt och hållet förvägras berörda anstalters lärare; men då ej obetydliga

olikheter såväl med afseende på sjelfva undervisningen som beträffande

sätten att uppehålla disciplinen förefinnas mellan de allmänna läroverken

och ifrågavarande läroanstalter, torde ej vara lämpligt att lärare efter en

allt för lång tids tjenstgöring vid de sistnämnda öfvergå i de allmänna

läroverkens tjenst, hvarför det torde vara ändamålsenligast att samma rätt,

som genom kong! kungörelserna den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883

tillagts lärarne vid åtskilliga privata skolor, äfven medgifves lärare vid

folkskolelärareseminarierna, högre lärarinneseminariet och sjökrigsskolan.

öfningslärarne. hafva hittills varit missgynnade i det afseende! att

ingen extraordinarie tjenstgöring, huru långvarig och huru väl vitsordad

den än varit, hittills berättigat dem till tidigare uppflyttning i högre

lönegrad efter erhållen ordinarie befattning. Detta innebär utan tvifvel

en orättvisa, . hvilken springer dess mer i ögonen, som dessa lärare varit

och aro skäligen klent aflönadc. Jag anser mig derför böra föreslå, att

vikarierande öfningslärare, som uppfylt vilkoren för att kunna utnämnas

till ordinarie öfningslärare vid högre allmänt läroverk, må ega rätt att

för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den tid, som han

efter fullgörandet af berörda vilkor tjenstgjort såsom vikarie med full

tjenstgöring vid högre allmänt läroverk, dock med undantag för de två

första aren; äfvensom att tjenstgöring vid lägre allmänna läroverk i detta

afseende sålunda räknas, att tva ars dylik tjenstgöring anses motsvara ett

års tjenstgöring vid högre läroverk.

Vid tillämpningen af föreskrifterna angående lärares uppflyttning i

högre lönegrad har visat sig, att hufvudregeln, enligt hvilken ordinarie

lärare räknar lönetur från och med året näst efter det, under hvithet

fullmagt erhållits, understundom kommer i strid med de särskilda föreskrifter,

som i detta afseende äro gifna. Så kan t. ex. inträffa att eu

lärare, hvilken på. grund af nådiga cirkuläret den 1 juni 1877 egt rätt

att räkna vårterminen sig till godo för uppflyttning i högre lönegrad,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

före eller i början af höstterminen utnämnes till ordinarie lärare och

under höstterminen har alldeles samma tjenstgöring som under vårterminen.

Vid sträng tillämpning af gällande föreskrifter kan denne

lärare ej börja räkna tjenstår såsom ordinarie förr än med följande

året, och hans uppflyttning i högre lönegrad försenas med ett år, i fall

icke händelsevis hans extraordinarie tjenstgöring varit afbruten under

en termin och han sålunda haft att räkna ett hälft års tjenstgöring utom

nu afsedda vårtermin. Hade hans utnämning åter skett omedelbart efter

höstterminens slut, och han således under hela året tjenstgjort såsom

extraordinarie, vore hans rätt att räkna detta år obestridlig. Att detta

är en orimlighet, torde vara uppenbart. Missförhållandet skulle undanrödjas

genom ett stadgande, att föreskriften om rätt till lönetursberäkning

såsom ordinarie lärare först med kalenderåret näst efter det, under

hvilket fullmagt å ordinarie tjenst erhållits, ej må leda derhän, att fullmagts

erhållande förminskar den rätt lärare derförutan skulle hafva haft

för likartad tjenstgöring.

Genom nådiga cirkuläret den 11 december 1863 tillägga lärare

vid de allmänna läroverken rätt att för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig den tid, under hvilken han, efter det han undergått

filosofie, kandidatexamen, såsom extra lärare eller vikarie varit vid nämnda

läroverk använd, med undantag för de tre första åren af hans så beskaffade

verksamhet. Detta stadgande torde numera icke vara tidsenligt

och sålunda böra upphäfvas beträffande alla, som icke redan ega

rätt att räkna sig donna förmån till godo. Vid den tid, då berörda

föreskrift utfärdades, var aflagd filosofie kandidatexamen egentligen det

enda kompetensvilkoret för adjunkts- och kollegabefattningar; men för

närvarande fordras för "dylik kompetens utom filosofie kandidatexamen i

en viss bestämd form äfven nöjaktigt genomgången profårskurs. Det

kan derför hända och händer äfven oupphörligt att lärare, som hvarken

aflagt filosofie kandidatexamen i vederbörlig form eller genomgått stadgad

profårskurs och som således äro inkompetenta att söka ordinarie

lärarebeställning, med stöd af berörda cirkulär räkna tjenstår för uppflyttning

i högre lönegrad. Ännu skarpare skulle emellertid detta missförhållande

komma att framträda, om Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla

det förslag till ombildning af examina inom filosofiska fakulteten, som

jag har för afsigt att inom kort framlägga och enligt hvilket filosofie

kandidatexamen skulle upphöra att utgöra kompetensvilkor för lärareplatser

vid allmänna läroverken.

Med afseende på tillsättningen af rektorer vid de allmänna läroverken

gäller för närvarande att rektorer vid de högre läroverken, efter

Säl i el för tillsättning

af

rektorer.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

af eforus gjord framställning, af Kong]. Maj:t tillsättas på förordnande,

der Kong!. Maj:t icke genom utnämning vill tillsätta rektorsembetet, under

det att rektorsbefattningarna vid de lägre läroverken äro fasta och efter

gjord ansökning tillsättas af vederbörande domkapitel eller direktion.

Erfarenheten har nogsamt visat, huru stort inflytande den närmaste

styresmannens verksamhet och lida personlighet utöfvar på andan vid

ett läroverk och framgången af dess arbete. Det är derför af största

vigt att fullt lämplig person väljes för denna befattning samt att hans

kraft och ifver icke genom ålderdom, sjukdom eller andra omständigheter

försvagas. Men tillsättas berörda befattningar för lifstiden, kan

knappast undvikas att åtskilliga bland dem under en längre tid komma

att skötas med mindre insigt, kraft och omsorg än vederborde. Jag

anser sålunda, att äfven beträffande rektoraten vid de lägre läroverken

bör gälla hvad för närvarande är föreskrifvet med afseende på dem vid

de högre.

Eu sådan anordning förutsätter emellertid åtskilliga andra bestämmelser.

Då den, som förordnas till rektor, i regeln torde böra vara

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk, skulle tydligen detta läroverk

under en längre följd af år komma att umbära en af sina ordinarie

lärare, om ingen åtgärd till förebyggande af berörda missförhållande

vidtoges. Genom kong!, cirkuläret den 11 juli 1862 är visserligen stadgadt

att, i händelse till rektor vid högre elementarläroverk blifver utsedd

någon lärare, som vid annat läroverk innehar ordinarie tjenst, denna

må i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som dertill utnämnes, skall,

när förre innehafvaren återtager utöfningen af densamma, vara skyldig

att träda i tjenstgöring vid det läroverk Kong! Maj:t med afseende å

förekommande omständigheter kan finna skäligt bestämma. Men olägenheterna

deraf, att en ordinarie lärares befattning under längre tid måste

uppehållas genom vikarie, blifva tydligen icke mindre derigenom, att den

ifrågavarande ordinarie läraren bestrider annan befattning vid samma

läroverk. Sist nämnda stadgande synes derför böra så utsträckas, att det

omfattar ej mindre lägre allmänna läroverk än äfven det fall, då den till

rektor förordnade är ordinarie lärare vid samma läroverk, der han tjenstgör

såsom rektor.

Billigt torde äfven vara, att tillförordnad rektor, i följd af sin lika

magtpåliggande som ansträngande befattning, må, i fall han uppfylt vilkoren

för att kunna utnämnas till lektor, räkna sin tjenstgöringstid såsom

rektor sig till godo för uppflyttning till högre lektorslönegrad.

ruein kollega [ detta sammanhang torde det slutligen tillåtas mig att fästa uppadjunkt,

märksamheten pa det egendomliga törhallandet, att adjunkter och kol
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

leger, ehuru alldeles samma bestämmelser gälla med afseende på dem

rörande såväl kompetensvilkor och tjenstgöringsskyldighet som aflöning

och uppflyttningsrätt m. m., likväl bära dessa olika benämningar, allt

eftersom de tjenstgöra vid högre eller lägre läroverk. Då emellertid

denna olikhet i benämning blott föranleder missförstånd och vidlyftighet,,

torde den lämpligen kunna bortfalla, och alla dessa lärare, vare sig de

tjenstgöra vid högre eller lägre läroverk, benämnas adjunkter, hvarvid

dock tydligen bör förklaras att allt hvad som stadgas beträffande adjunkter

också gäller alla dem, som hittills burit namn af kolleger. Ett särskild!

skäl att yrka på denna ändring har jag deruti, att sistnämnda titel behöfver

tagas i anspråk för annat ändamål. Med anledning häraf torde

böra bestämmas:

att de ämneslärare vid lägre allmänna läroverk, som hittills burit

namn af kolleger, hädanefter skola benämnas adjunkter; samt

att hvad som finnes föreskrifvet angående adjunkter, äfven skall gälla

beträffande alla de lärare, som hittills burit namn af kolleger.

På grund af det sålunda anförda hemställer jag att Eders Kongl.

Maj.-t täcktes föreslå Riksdagen:

A) med afseende på terminsafgifternas förhöjning:

att lärjunge, som är vid allmänt läroverk inskrifven, skall, förutom nu

utgående afgifter, från och med vårterminen 1888 för hvarje termin erlägga

till statsverket:

Förhöjning ei f

terminsafgift

er na.

inom lista, 2:dra och 3:e klasserna 10 kronor,

» 4:de och 5:te klasserna............ 20 t>

» 6:te och 7:de » ............ 30 t> ,

dock att lärjunge, tillhörande praktiska linien, blott ålägges hälften af dessa

afgifter;

att befrielse från nämnda afgift må kunna beviljas medellöse lärjungar,

så vida de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande anses böra

till erhållande af denna förmån komma i åtanke;

att befrielse frän af giftens halfva belopp må kunna beviljas mindre bemedlade

lärjungar, som uppfylla det för hel befrielse stadgade vilkor;

att å hvarje skolstadium (klasserna 1—3, 4—5 samt 6—7) icke mer

än 15 % af stadiets hela lärjungeantal må erhålla hel befrielse och icke mer

än 20 % half sådan, hvarvid dock, om så pröfvas nödigt, två halfva befrielser

må kunna ersätta en hel sådan eller omvändt, blott att hela det för

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Lärarnes

aflöning.

hvarje termin inom stadiet debiterade afgiftsbeloppet ej understiger 75 % af

hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade full afgift;

att förslag d de lärjungar, som skola komma i åtnjutande af befrielse,

upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande,

klassföreståndaren för den klass eller afdelning, som frågan i hvarje fall

gäller, samt två af lär av ek olle g i e t, en af läroverksstadens kommunalstyrelse

och tva af vederbörande landsting valde ledamöter, hvilket förslag derpå

underställes ef orus till pröfning och stadfästelse;

att uppbörden af samtliga terminsafgifter verkställes på utsatt tid, minst

lä: dagar efter det tillkännagifvande skett angående de beviljade befrielserna,

och senast 8 veckor efter terminens början;

att'' uppbörden af de till statsverket ingående afgifterna redovisas af

rektor, i länen till landtränterierna och i Stockholm till statskontoret, för

vårterminen före juni månads och för höstterminen före december månads slut;

att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt stadgade af gifter,

skall från läroverket uteslutas och ej må vare sig i detta eller annat statens

läroverk intagas, förr än den resterande af giften blifvit gulden;

att om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit från läroverket

utesluten, önskar erhålla afgångsbetyg, sådant må för honom utfärdas; dock

att a detsamma skall antecknas den skuld, i hvilken han häftar på grund

af uraktlåtenheten att de stadgade afgifterna eidägga;

B) med afseende på lärarnes aflöning vid de högre och femklassiga

allmänna läroverken:

_ att _— under förutsättning att lästulen så utsträckes, att lärarnes tjenstgöringstid

kommer att uppgå till 40 veckor om året — för lärarne vid berörda

läroverk må bestämmas följande löneförmåner, att utgå från och med

år 1888:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader ål) 3,500 kronor och

2) 4,000 kronor jemte tjenstgöring spenning ar 1,500 kronor, med rätt till

uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring såsom

rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken i Stockholm

lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid öfriga femklassiga

läroverk tvä lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2) 3,200 kronor jemte tjenstgöringspenningar

1,300 kronor, med rätt till uppflyttning i andra lönegraden

efter tio års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor vid femklassigt läroverk;

hvarförutom dessa rektorer må af vederbörande kommuner såsom hittills åtnjuta

fri bostad eller hyresersättning;

för lektorer: vid högre läroverk fyra lönegrader ål) 2,100 kronor,

2) 2,600 kronor, 3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor jemte tjenstgörings
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

penningar 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till högre

lönegrad efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter: vid högre och femklassiga läroverk fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor

jemte tjenstgöring spenning ar 1,000 kronor, med uppflyttning sr ätt lika som

lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ål) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till

närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer och

adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ål) 1,200 kronor,

2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttning sr ätt lika som musiklärare;

vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

för teckningslärare: vid högre läroverk med befattning af 1:sta klassen

tre lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;

med befattning af 2:dra klassen tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,150

kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader å

1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla klasserna med

uppflyttning sr ätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600

kronor;

att vikarierande lektor, som icke innehar ordinarie läraretjenst, må, om

han fullgjort stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära

arfvode efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800 kronor för år räknadt;

samt att vikarierande adjunkt eller kollega äfvensom extra lärare må, om han

efter afsagd akademisk examen, som medför behörighet till lärarebefattning,

vederbörligen genomgått stadgad prof årskurs, uppbära arfvode efter 1,800

kronor, men eljest efter 1,500 kronor för år räknadt;

att gymnastiklärare skall vara skyldig tjenstgöra för den faststälda lönen

vid högre läroverk 16 timmar i veckan, vid femklassiga läroverk 8 timmar,

samt teckningslärare vid högre läroverk med befattning af lista klassen 25

timmar i veckan, med befattning af 2:dra klassen 20 timmar, med befattning

af 3:dje klassen 16 timmar-, vid femklassiga läroverk 8 timmar i veckan;

men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet må kunna åläggas desse lärare

mot ersättning af 15 kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt

lärare vid femklassigt läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre

läroverk samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf eger erforderlig

skicklighet att meddela undervisning i exercis och militär öfning ar, skall på

egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende pröfvas behöfligt

och af vederbörande godkännes;

n

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

att tjenstgöring spenning ärna skola för alla lärare, rektorerna undantaga,

beräknas utgå för läsår med 40 läsveckor; att de i rektorernas aflöning

ingående tjenstgöringspenningar skola beräknas utgå för kalenderår,

men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda bestämmelser,

som af Kongl. Maj:t fastställas; samt att tjenstgöringspenningarna icke

få af tjenstens innehafvare uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rektor

eller lektor, som är domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från

domkapitelsgöromålen, afdrag å tjenstgöringspenningarna icke må ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

förbemälda lönereglering komme lärare till del, skola gälla såsom vilkor:

1) att lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad, till ersättning

för indelt lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att nuvarande

innehafvare af löner, i hvilka ingå afkomst af prebendehemman och

lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar, skall

vara pligtig att, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt

uppskattning af deras ekonomiska värde egt rum, vara underkastade antingen

förmånernas indragning till statsverket mot ersättning i penningar till

det belopp, hvartill de äro i stat beräknade, eller den minskning i statsverkets

löneanslag till tjensten, som kan i vederbörlig ordning varda beslutad,

dock icke till större belopp än som motsvarar den löneförbättring, som löntagaren

vid nu föreslagen lönereglering kan komma att vinna; 3) att den

genom nådiga cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860

stadgade skyldighet för visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar

skulle finnas umbärlige vid det läroverk, der de äro anstälde, inträda

i tjenstgöring vid annat läroverk helst inom stiftet, skall åligga äfven

öfrige vid de högre och femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare,

intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall , vara skyldig

att från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sammanhang

med denna lönereglering fastställas;

att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till

särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning i aflöning

från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kan finna lämpligt besluta,

till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda

förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa; äfvensom

att — under förutsättning af kyrkomötets bifall — de prebendehemman

och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som äro lärare vid

de allmänna läroverken på lön anslagna, må, i den mån det kan ske utan

förnärmande af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes

genom testamenten eller annorledes gjorda, förordnanden, till statsverket indragas;
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

C) med afseende på pensionering af lärår ne vid de allmänna läroverken: Lårames

. . 70/1 ''’•/••/! pensionering,

samma bestämmelser, som i detta hänseende innehållas i jörbemalda

nådiga proposition till 1882 års Riksdag;

D) med afseende på särskilda bestämmelser för lärares lönetursberäkning: Löneturs
beräkning.

att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk examen,

som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning vid högre

allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter för att

kunna till lektor utnämnas, må ega rätt att vid årsberäkning för uppflyttning

i högre lektor slönegrad räkna sig till godo den tid han från och med

året näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, med nit och,

skicklighet vid allmänt läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom

vikarierande lektor eller med en tjenstgöring väsentligen lika med den, som

åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må

ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektor slönegrad, den

tid utöfver tio är, som han varit berättigad att räkna för uppflyttning i

högre adjunktslönegrad;

att öfning slär are, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie

öf''ning slär ar eb efältning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till godo

för uppflyttning i högre lönegrad den tid han från och med året näst efter

det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort såsom vikariera nde

öfningslärare med full tjenstgöring vid högre allmänt läroverk, dock med

undantag för de två första åren af hans sä beskaffade verksamhet; samt

att vikarietjenstgöring vid, lägre allmänt läroverk härvid äfven må tagas i

betraktande sålunda, att två års tjenstgöring vid lägre läroverk må räknas

lika med ett års tjenstgöring vid högre läroverk;

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet och

sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst, åtnjuta

samma rätt till lönetursberäkning, som genom kongl. kungörelserna den 2,9

maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda läroverk;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1838 angående rätt till

lönetursberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter det, under

hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts erhållande

förminskar den rätt till uppflyttning, lärare eljest skidle hafva haft för likartad

tjenstgöring;

att föreskriften i kongl. cirkuläret de?i 11 december 1863 angående rätt

för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den tid,

under hvilken han, efter det han undergått filosofie kandidatexamen, såsom

extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementarläroverket använd,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

dock med undantag för de tre första aren af hans så beskaffade verksamhet,

må upphöra att vara gällande för andra än dem, som redan nu hafva

rätt att räkna sig denna förmån till godo;

Tillsättning af E) med afseende på

rekt or sb efatt'' i.. „ i

ningar. läroverk:

tillsättningen af rektorsbefattningar vid allmänna

att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de femklassiga allmänna

läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifvet med afseende

på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken; samt

att, dä till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar ordinarie

läraretjenst, denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock att den,

som dertill utnämnes, skall, när förre innehafvaren återtager utöfningen af

densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det läroverk Kongl.

Maj:t med afseende på förekommande omständigheter kan finna skäligt bestämma.

och ombild Redan länge har det klagats öfver resultaten af pedagogiernas och de

ning Tf vita treklassiga allmänna läroverkens verksamhet. Härvid har man företrädesläroverk.

vis framhållit, dels att undervisningens omfång vid dessa läroanstalter är

så ringa, att någon afsevärd bildning icke der står att vinna, vare sig det

gäller studiernas fortsättning eller en omedelbar öfvergång till det praktiska

lifvet, dels att lärjungarnes antal vid de flesta af nämnda skolor är

så obetydligt, att kostnaden för deras undervisning blir allt för dyr. Förslag

hafva ock upprepade gånger framstälts angående berörda skolors indragning

eller ombildning; och med anledning deraf hafva äfven åtskilliga

läroanstalter af detta slag utvecklats till fullständigare läroverk samt eu

och annan blifvit indragen; men ännu återstå dock 19 treklassiga allmänna

läroverk och 18 pedagogier, 9 med två och 9 med en ämneslärare. Mot

indragning af dessa läroverk invändes att de högre läroverk, som skulle

upptaga lärjungarne från de sålunda indragna, ofta redan förut äro öfverbefolkade

samt att det både är eu stor ekonomisk fördel för föräldrarne

och af synnerligt gagn för lärjungarnes moraliska uppfostran, om eu så

stor del som möjligt af dessa under sin skolgång få bo i föräldrahemmet

eller åtminstone i dess omedelbara närhet. Skolor, som kunde påräkna

ett mot lärareantalet något så när svarande lärjungeantal, borde derför

icke indragas, utan så ombildas, att de bättre fylde sitt ändamål.

Från denna synpunkt 4 har läroverkskomitén utgått och föreslår sålunda,

att läroverk, hvilkas lärjungeantal öfverstiger 30, böi’a bibehållas,

ehuru med förändrad organisation, under det att skolor med ett mindre

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

lärjungeantal böra indragas. Det ringa lärjungeantalet vid sist nämnda

skolor kunde nemligen icke berättiga anställandet af mer än en lärare.

Men härvid vore skolan helt och hållet beroende af denne endes duglighet,

och den under det sträfsamma skolarbetet välbehöfliga sporre, som

läge i täflan och samarbete, saknades helt och hållet. Också blefve olikheten

mellan de vid sådana skolor och de vid folkskolor i städerna vunna

resultaten ganska obetydlig.

För att utröna, huruvida staten, vid nu ifrågavarande läroverks grundande

eller under deras utveckling, möjligen, mot åtagna uppoffringar

från vederbörande stadskommuners sida, iklädt sig några sådana förpligtelse!’,

att eu indragning eller ombildning af läroverken kunde möta rättsliga

hinder samt, äfven om så icke vore, huruvida dock billighetshänsyn

borde förbjuda de ifrågasatta förändringarna, har läroverkskomitén verkstält

eu utredning af dessa skolors ställning, särskild! i ekonomiskt afseende,

hvilken utredning finnes upptagen såsom bilaga D till dess betänkande.

Af berörda utredning anser komitén framgå, att några laga

hinder icke möta att med dessa läroverk vidtaga de förändringar, som

kunna befinnas lämpliga. Ej heller skulle derigenom några mer känbara

rubbningar i stadskommunernas ekonomiska förhållanden vara att befara.

Ty endast tre af de pedagogier, livilka kunde komma i fråga till indragning,

egde särskilda skolhus, och der ett treklassigt läroverk skulle blifva

bestämdt till indragning, skulle eu förmånlig utväg för tillgodogörandet

af den forna läroverksbyggnaden för stadskommunens räkning utan tvifvel

ej blifva svår att finna.

Till indragning, i mån af lärarnes afgång, skulle, enligt komiténs Komiténs förmaning,

ifrågakomma följande läroverk, hvilkas lärjungeantal i medeltal

under åren 1873—82 ej uppgått till 30, nemligen: enklassiga pedagogierna dragning.

i Öregrund, Ulricehamn, Mariefred, Säter, Falkenberg, Laholm och Mönsterås;

tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora, Grenna, Kungelf och

Kungsbacka samt treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Yiinmerby,

Vernamo, Sölvesborg och Marstrand.

Öfriga till dessa grupper hörande läroverk skulle åter enligt komiténs

förslag ombildas till s. k. kommunalskolor.

Dessa skolor, som skulle bekostas af staten och vederbörande kom -Komiténs förmuner

gemensamt, skulle hafva till uppgift att inom mindre kommuner,

der upprättandet af vanliga allmänna läroverk ej kunde sättas i fråga, skolor.

med större kraft och till större omfång, än i folkskolan vore möjligt, efter

bästa förmåga utveckla ungdomens själs- och kroppskrafter: ett mål, som

utan tvifvel kunde nås på många olika vägar. Derför skulle ock hvarje

kommunalskolas styrelse, som borde bestå af en af Kong!. Maj:t förordnad

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

ordförande, skolans föreståndare samt tre af kommunen valda medlemmar,

ega rätt att uppgöra stadga för undervisningen och ordningen vid skolan.

Ty berörda skolstyrelse kände bäst såväl ortens behof och önskningar som

de lärarekrafter, öfver hvilka skolan både att förfoga i och för dessa behofs

fyllande. Emellertid borde staten äfven i dessa hänseenden ega att

öfver nämnda skolor utöfva den kontroll, hvartill dess bidrag till kostnaderna

berättigade och som äfven för hvarje skolas eget bästa vore af

största vigt. Såsom allmänna regler skulle dessutom gälla,

att skolan skulle vara i verksamhet minst lika många veckor af året,

som för de allmänna läroverken är stadgadt;

att lärarnes tjenstgöring för vecka skulle hafva samma omfattning

som adjunkternas vid de allmänna läroverken, dock med skäligt afdrag

för rektor;

att inträdesåldern ej finge understiga fylda 9 år; samt

att minst ett främmande lefvande språk skulle på läroplanen upptagas.

För öfrigt skulle eu kommunalskolas styrelse ega den befogenhet och

myndighet öfver skolan, som hittills tillkommit eforus och domkapitel,

blott med någon inskränkning beträffande tillsättning af lärare.

Antalet lärare skulle bero af det normala antalet lärjungar vid skolan,

sa att

då dessa vore 30—44, borde anställas 2 ämneslärare,

» » » 45—54, » »3 »

» » » 55—64, » » 4 »

» » » 65—74, » »5 »

Först då lärjungeantalet uppginge till 75, borde upprättandet af ett

vanligt 5-klassigt allmänt läroverk ifrågasättas.

Då sålunda antalet lärare vore beroende af lärjungeantalet, finge vid

kommunalskola ledig lärarebefattning ej till ansökning kungöras, förr än

Kongl. Maj:ts tillstånd dertill erhållits.

Af ämneslärarne skulle eu vara rektor oeh de öfrige adjunkter eller

s. k. »andre-lärare».

Af rektorer och adjunkter skulle fordras vanlig adjunktskompetens.

För »andre-lärare» skulle det vara nog med vanlig folkskolelärarekompetens.

Rektorer vid kommunalskolor med 4 eller 5 ämneslärare skulle åtnjuta

samma löneförmåner som rektorer vid femklassiga allmänna läroverk, men

för rektorer vid skolor med två eller tre ämneslärare skulle lönen bestämmas

till 3,000 kronor, med två ålderstillägg å 500 kronor efter resp.

5 och 15 års tjenstgöring, utom fri bostad. Adjunkter vid ifrågavarande

skolor skulle hafva samma löneförmåner som vid allmänna läroverk, och

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

»andre-lärarne» skulle i lön uppbära 2,000 kronor med två ålderstillägg å

250 kronor efter resp. 5 och 10 års tjenstgöring. Vid skolor med 2

eller 8 ämneslärare skulle utom rektor anställas 1 eller 2 »andre-lärare»

och vid skolor med 4 eller 5 lärare utom rektor och 2 »andre-lärare» 1 eller

2 adjunkter.

Kostnaderna för kommunalskolorna skulle sålunda fördelas, att staten

bekostade 2/3 af lärames minimilöner jemte ifrågakommande ålderstillägg,

under det att kommunerna bekostade V» a,f lärames minimilöner och öfriga

för skolorna erforderliga utgifter samt sörjde för skollokal och fri hostad

åt skolans föreståndare. Kommunernas kontanta bidrag skulle sålunda

komma att uppgå

för en kommunalskola med 2 lärare till 1,867 kronor

» » » » 3 » » 2,633 »

» » » » 4 » » 4,100 »

» » » » 5 » » 4,933 »

Terminsafgifterna, der sådana funnes, skulle ingå till kommunerna.

Beträffande dessa afgifters belopp synes komiténs mening hafva varit, att

kommunerna inom vissa gränser borde ega rätt att, om så ansåges lämpligt,

uttaga högre afgifter af lärjungar, som bodde utom kommunerna, så

vida ej genom öfverenskommelse mellan den kommun, der skolan vore

belägen, och grannkommuner eller landstinget andra bestämmelser kunde

träffas; dock att terminsafgifter vid dessa läroverk icke finge åläggas lärjungarne

till högre belopp än vid de allmänna läroverken.

Ehuru komitén ansett, att kommunalskolornas hufvudändamål borde

vara att förbereda för direkt utträde i det praktiska lifvet, finner den dock

icke obilligt, särskildt med hänsyn till förutvarande förhållanden i många

af de här ifrågakommande städerna, att möjligheten af en öfvergång från

dem till de allmänna läroverken åtminstone icke allt för mycket försvårades.

Komitén har derför föreslagit, att kommunalskola må kunna erhålla så

kallad dimissionsrätt till allmänt läroverk på derom gjord ansökning och

efter pröfning af ifrågavarande skolas särskilda förhållanden.

Till kommunalskolor med 2 lärare skulle enligt komiténs förslag ombildas

enklassiga pedagogierna i Linde och Simrishamn, tvdklassiga pedagogierna

i Södertelge, Köping, Nora och Borgholm, samt treklassiga läroverken

i Askersund, Sala, Ronneby, Trelleborg, Strömstad och Skellefteå;

till kommunalskolor med 3 lärare: de treklassiga läroverken i Alingsås,

Amål, Filipstad, Arvika och Örnsköldsvik;

till kommunalskolor med 4 lärare: de treklassiga läroverken i Engelholm

och Varberg;

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

till kommunalskola med 5 lärare: treklassiga läroverket i Falköping.

Detta lär o verkskomiténs förslag hav i allmänhet icke rönt gynsamt

mottagande af kommunalstyrelserna i de städer och köpingar, hvilkas intressen

det närmast rör.

De hufvudsaklig^ anmärkningar, som deremot blifvit gjorda, äro:

märkningar. att, med afseende på den föreslagna indragningen af en del lägre läroverk,

statens rätt att vidtaga en sådan åtgärd möjligen måste medgifvas,

äfven der ifrågavarande läroverk upprättats på grund af ömsesidig öfverenskommelse

mellan staten och enskild kommun, hvarvid hvardera parten

gentemot den andra ikläclt sig vissa förpligtelser; men att, om staten vill

indraga ett sålunda pa grund af ömsesidig öfverenskommelse upprättadt

läroverk, utan att andra parten, kommunen, brustit i fullgörandet af sina

åtagna förpligtelser, statens skyldighet att gifva fullt vederlag för de utgifter,

som kommunen under förutsättning af öfverenskommelsens bestånd

underkastat sig, torde vara obestridlig;

att de uppoffringar kommunerna gjort för anskaffande af läroverkshus,

gymnastiksalar m. in. icke afsett att främja blott ett lokalt intresse,

utan ett, som framför alla andra måste vara hela landets, nemligen dess

medborgares uppfostran; samt att kommunerna ingalunda alltid skulle

kunna finna annan lämplig användning för nämnda byggnader, åtminstone

icke en användning, som stode i rimligt förhållande till de på dessa byggnader

nedlagda kostnader;

att betydliga svårigheter möta i fråga om användningen af de donationer,

som äro fastade vid ett till indragning bestämdt läroverk, enär det

ingalunda gar an att utan närmare utredning, än den komitén förebragt,

öfverflytta dessa donationer till folkskolan;

att då de mindre läroverkens uppgift är att i vårt glest befolkade

land sprida allmän, medborgerlig bildning å orter, som äro aflägse belägna

från de större läroverken, och bland en befolkning, hvars ekonomiska

ställning i allmänhet utgör ett nästan oöfvervinneligt hinder för att

bekosta barnens undervisning vid ett på längre afstånd från deras hemvist

beläget läroverk, det hvarken kan vara rätt att blott på grund af det ringa

lärjungeantalet under ett visst antal år indraga dessa mindre läroverk eller

att göra deras tillvaro beroende af en nuvarande kommunalstyrelses vilja

och behag;

att den omständigheten, att ett stort antal lärjungar vid de lägre läroverken

icke fortsätta sina studier, utan utgå i ''lifvet med den kunskap

och bildning, de der vunnit, ingalunda utgör något skäl för deras indragning,

da det ju måste ligga i statens intresse icke blott att embetsman och

lärde utbildas, utan äfven att någon högre bildning sprides bland de prak
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

fiska yrkenas utöfvare, ocli förhållandet vid de högre läroverken ju är

alldeles detsamma, att flere afbryta sina studier i de lägre klasserna än

som fortsätta dem till mogenhetsexamen;

att klagomålen öfver elevernas fåtalighet vid de lägre läroverken lätt

kunde afhjelpas, om flickor Ange der mottagas, en tillåtelse, som i en

mindre stad, der alla förhållanden lätt kunna öfvervakas, icke borde innebära

någon fara, och som skulle göra skolan dubbelt gagnande för ett

samhälle, hvilket i följd af sin litenhet har att kämpa med stora svårigheter

vid försöket att åt den qvinliga ungdomen förskaffa en tillfredsställande

bildning.

Med afseende åter på den föreslagna ombildningen af vissa lägre läroverk

till s. k. kommunalskolor anmärkes:

att, ehuru någon oklarhet och obestämdhet råder beträffande de s. k.

kommunalskolornas uppgift och organisation, det dock synes framgå af

komiténs framställning, att de företrädesvis afsetts för lärjungar, som hade

för afsigt att derifrån direkt utgå i det praktiska lifvet, en uppgift, som

för flertalet af nämnda skolor torde blifva den enda möjliga, då de, i följd

af den föreslagna lärarebesättningen, ej torde blifva i stånd att meddela

en undervisning, motsvarande den, som gifves i de lägre klasserna af ett

allmänt läroverk; men att det kommersiella och industriella lifvet i de

flesta af de små städer och köpingar, der dessa läroverk skulle hafva sitt

säte, är så litet utveckladt, att endast ringa intresse för en bildning af

detta slag, utöfver hvad folkskolan kan erbjuda, förefinnes, under det att

ett jemförelsevis stort antal lärjungar, söner till embets- och tjensteman,

förmögnare borgare och den kringliggande traktens allmoge, gerna önskade

att i sin hembygd få börja med och pröfva sin förmåga för lärda studier,

som sedan vid ett högre läroverk kunde fortsättas. En sådan organisation

af kommunalskolorna, som omöjliggör deras användning för sist

berörda ändamål, måste derför tillintetgöra en stor del af det gagn, som

dermed afsetts, och betaga kommunernas medlemmar, särskildt de mera

inflytelserika bland dem, allt lifligare deltagande för dessa skolor;

att det visserligen vore en fördel, att kommunen finge större inflytande

än hittills på det derinom förlagda läroverket, men att det utan tvifvel

vore att tilltro de små städerna för mycket, då det öfverlätes åt deras

förtroendemän, såsom utgörande majoriteten i skolans lokalstyrelse, att bestämma

undervisningsplan och lärokurser, lämpade efter ortens behof och

intressen, ett uppdrag alldeles nytt i vårt land och som det säkerligen

skulle vara svårt äfven för de större stadskommunerna att få på tillfredsställande

sätt fullgjordt, ehuru de tydligen ega vida rikare tillgång på män

med praktisk blick för bildningskrafvet inom och för orten;

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Indragning

eller ombildning

af de

mindre läroverken.

att, då det visat sig, att de nuvarande två- och treklassiga läroverken,

livilka till sin disposition hafva lärare med samma aflöning och kompetens

som de högre läroverken, icke lemnat tillfredsställande resultat och erhållit

ett tillräckligt antal lärjungar, det är föga troligt att kommunalskolor med

två eller tre lärare, af livilka i förra fallet en, i senare fallet två skulle

hafva betydligt mindre aflöning och blott folkskolelärarekompetens, skulle

kunna bättre lösa sin uppgift eller ens vinna det förtroende hos allmänheten,

som kommit de gamla skolorna till del;

att de bidrag, som enligt komiténs förslag skulle af kommunerna utgå

till kommunalskolorna, äro allt för stora i förhållande till de små kommunernas

förmåga att dem utgöra, hvarför förslaget till ombildning af de

nuvarande läroverken under nämnda förutsättning i de flesta fall blefve

liktydigt med ett förslag till deras indragning; samt

att det ej vore öfverensstämmande med rättvisa och billighet, att ett

litet och fattigt samhälle skulle af staten tvingas att åtaga sig betydligt

ökade pålagor för att få behålla sitt mindre läroverk, då deremot de större

och vida förmögnare samhällena finge behålla sina högre läroverk utan

någon ökad kostnad å samhällenas sida.

Ehuru åtskilliga af dessa anmärkningar utan tvifvel förtjena uppmärksamhet,

hafva dock derigenom icke anförts giltiga skäl mot statens rätt

vare sig att indraga eller ombilda redan befintliga läroverk, då dessa, i

följd af förändrade förhållanden, icke längre motsvara dermed åsyftade

ändamål. Tydligt är emellertid att, då beslut fattas om läroverks indragning

eller ombildning, dermed sammanhängande speciella omständigheter,

såsom frågorna om läroverkshus, rektorsbostad, löningsj ordar, donationer,

kassor in. in., måste särskildt undersökas för hvarje enskild! fall med hänsyn

till natur, uppkomst o. s. v. samt först derefter afgöras.

Den visserligen icke enda beaktansvärda men den kanske allvarsammaste

anmärkningen emot de lägre läroverken är fåtaligheten af deras lärjungar.

Der denna fåtalighet öfverskrider eu viss gräns, delar jag komiténs mening,

att deras bibehållande är ett slöseri med statsmedel, som kunna bättre användas.

Men äfven å öfriga ställen bör man se till att läroverken så ordnas, att

de bättre motsvara de kostnader de ådraga staten. Eu orsak till lärjungarnes

fåtalighet torde nu vara, att berörda läroverk i följd af deras kursers

ringa utsträckning i allmänhet blott under två eller tre år kunna behålla

hvarje särskild lärjunge. Många föräldrar, som skulle hafva största

fördel af att för sina söner använda ett dylikt läroverk, föredraga dock

att genast sända dem till ett fullständigare, emedan de i alla fall snart

skulle blifva tvungna att öfverflytta sönerna till detta och anse täta ombyten

af läroverk föga gagneligt för dem de träffa. För att ett läroverk

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

i en mindre stad skall kunna erhålla ett tillräckligt antal lärjungar, torde

derför erfordras att det må kunna behålla hvarje lärjunge under 5 å 6

år och således utsträcka sina kurser till ett omfång, som motsvarar kurserna

för de fem lägre klasserna vid ett allmänt läroverk. Under denna

förutsättning skulle utan tvifvel i många af de städer, der skolorna nu

äro ganska fåtaligt besökta, ett ej obetydligt lärjungeantal kunna påräknas.

Lärjungeantalet kan emellertid vid nu berörda skolor icke antagas blifva

så stort, att det kan berättiga upprättandet af ett vanligt femklassigt

läroverk.

Ett medel måste derför utfinnas att med ett mindre antal lärare drifva De mindre

undervisningen till angifvet omfång. Ett sådant medel behöfver man emel- laroverkens

lertid icke söka aflägse. Vid de gamla lärdoms- och apologistskolorna var

det icke ovanligt att en lärare samtidigt läste med två årsafdelningar, och

utan exempel var till och med icke att en och annan skola med 3 ä 4

lärare dref undervisningen ända till de kurser, som. fordrades i studentexamen.

På senare tider hafva äfven några tvåklassiga pedagogik’ utsträckt

sin undervisning till fjerde klassens kurs och sålunda förberedt sina

lärjungar för inträde i femte klassen vid allmänt läroverk. Vid privata

skolor, exempelvis privata elementarskolan i Lund, har detta förfaringssätt

med framgång användts äfven i de högre klasserna.

Med tillämpning af berörda anordning skulle sålunda med 3 lärare

undervisningen kunna utsträckas till femte klassens kurs, ehuru tydligen

blott på endera af de tre bildningslinierna, den klassiska, den reala eller

den praktiska. För vinnande af ett godt resultat förutsättes emellertid,

att lärjungeantalet i de särskilda klasserna icke är för stort, att den eljest

föreskrift^ timplanen och kursfördelningen för de fem lägre klasserna icke

behöfver slafviskt följas, utan att nödiga modifikationer med afseende

derpå få göras, blott samma slutresultat som i nämnda klasser nås, samt

att lärarne äro fullt inne i det egendomliga förfaringssätt, som i en sålunda

inrättad skola måste följas.

För närvarande har minnet af metoden vid en dylik undervisning

inom vår lärarekår nästan gått förloradt, hvilket man kan se af den motvilja,

med hvilken äfven ganska små afdelningar i de högre klasserna

sammanslås. Det torde derför blifva nödvändigt att upprätta en särskild

skola, der profår kunde genomgås af de lärarekandidater, som hafva för

afsigt att egna sig åt berörda skolors tjenst, och der äfven tillfälle kunde

blifva att genom försök utröna lämpligaste sättet att vid en dylik skola

ordna arbetet.

Då vid en skola af nu antydda slag samma kurser skola genomgås

som i de fem lägre klasserna af ett allmänt läroverk, måste i sjelfva verket

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

samma kompetens i teoretiskt afseende fordras af densammas lärare som

af dem vid ett femklassigt läroverk. Men jag anser likväl, att man, på

af'' komitén anförda skäl, kunde försöksvis upplåta en af de tre lärareplatserna

åt en lärare med mindre teoretisk kompetens än den för adjunkter

föreskrift^. Vanlig folkskolelärarekompetens anser jag dock för

liten. Ty det nära samband, söm bör ega rum mellan undervisningen i

de särskilda, till de lägre klasserna hörande läroämnena och i synnerhet

mellan undervisningen i modersmålet och den i de främmande språk, som

läsas i skolan, gör det nödvändigt för hvarje lärare i eu sådan skola att

hafva nödtorftig kunskap i alla dess läroämnen. Utom folkskolelärareexamen

och profårskurs, genomgången vid ofvan omnämnda profårsläroverk,

skulle således fordras särskild examen i de främmande språk, som

läsas vid skolan, aflagd enligt de närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kan

Unna godt föreskrifva. Lönen vid ifrågavarande lärarebefattning, hvars

innehafvare skulle bära namn af kollega, skulle i öfverensstämmelse med

komiténs förslag utgöra 2,000 kronor med två ålderstillägg, hvardera å

250 kronor efter resp. 5 ocli 10 års tjenstgöring.

Af de båda öfriga lärarne skulle den ene vara rektor och åtnjuta

samma löneförmåner, som i nådig proposition till 1882 års Riksdag föreslogs

för rektor vid treklassigt läroverk, den andre åter adjunkt med vanlig

adjunktsaflöning och kompetens. Dessutom skulle vid dessa skolor anställas

eu teckningslärare, eu gymnastik- och en musiklärare samt eu

skolläkare. Teckningsläraren skulle i årligt arfvode uppbära 500 kronor

mot en undervisningsskyldighet af 7 timmar i veckan, gymnastikläraren

skulle åtnjuta 300 kronor mot eu undervisningsskyldighet af 4 timmar i

veckan, musikläraren 300 kronor och skolläkaren 50 kronor jemte samma

afgift af hvarje lärjunge, som tillkomme skolläkare vid annat allmänt

läroverk.

Rektor, för hvilken borde gälla samma kompetensfordringar som för

rektor vid femklassigt läroverk, skulle liksom öfriga rektorer tillsättas på

förordnande å viss tid. Hvarje vid skola af ifrågavarande slag anstäld

lärare eller lärarinna skulle vara skyldig att, ifall läroverket upphörde

eller förändrades, mottaga den tjenstgöring vid annat likartadt läroverk,

der Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt sådan anvisa.

Vore lärjungeantalet större, än att det lämpligen kunde skötas af

tre ämneslärare, skulle en fjerde ämneslärare, en adjunkt, tillsättas, utan

att undervisningen derför utsträcktes utöfver kurserna för de fem lägre

klasserna.

Vid hvarje läsårs slut skulle afgångsexamen hållas, under den kon
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

troll Kong! Maj:t kunde finna godt förordna, med de lärjungar, som

genomgått skolans högsta afdelning; och lärjunge, som blifvit i denna

examen godkänd, skulle ega rätt till inträde i nedre sjette klassen vid

allmänt läroverk å den linie, enligt hvilkens undervisningsplan skolan varit

ordnad, eller, derest denna varit den praktiska liniens, de rättigheter, som

möjligen komma att medfölja afgångsexamen å nämnda linie.

De särskilda kommunalstyrelserna hafva mot de af komitén före- Kommunernas

slagna bidi’ag, som skulle utgå af kommunerna till kommunalskolornas hldra''Junderhåll,

med mycken skärpa framhållit det orättvisa och obilliga deruti,

att de små och fattiga kommunerna skulle nödgas dyrt betala förmånen

af en undervisning, som staten tillhandahölle de större och rikare

kommunerna utan att af dem fordra dylik utgift. Utan att alldeles förneka

befogenheten af denna klagan, vill jag fästa uppmärksamheten på

att staten ej gerna kan vara skyldig att betala hvarje lärjunges undervisning

vida dyrare i en liten kommun än i en större, vid ett lägre läroverk

än vid ett högre. På senare tider bär emellertid förhållandet varit,

att hvarje lärjunge vid de treklassiga allmänna läroverken och de tvåklassiga

pedagogierna kostat betydligt mer i undervisning än lärjungarne

i motsvarande klasser vid de högre oeh femklassiga läroverken. Enligt

den utredning i detta afseende, som meddelas i bilagorna till statsutskottets

utlåtande n:o 14 b vid 1882 års riksdag, utgjorde statens medelkostnad

för hvarje lärjunge under åren i 877—1881 vid de högre läroverken 180

kr. 27 öre, vid de femklassiga läroverken 156 kr. 60 öre, vid de treklassiga

222 kr. 62 öre och vid de tvåklassiga 192 kr. 83 öre. Och tager

man härvid i betraktande att kostnaden för undervisningen i de högre

klasserna är vida större än för undervisningen i de lägre, inses lätt att

staten gjort ganska känbara uppoffringar genom att såsom hittills underhålla

dessa mindre läroverk.

Ville man tillämpa eu abstrakt rättsgrundsats, skulle man således

kunna fordra, att staten endast då skulle bifalla en kommuns önskan om

’ upprättandet eller bibehållandet af ett läroverk derinom utan särskild

kostnad för densamma, ifall kommunen kunde garantera, att lärjungeantalet

vid detta läroverk icke blefve mindre än lärjungeantalet i medeltal i motsvarande

klasser af de öfriga läroverken. En sådan garanti kan emellertid

en kommun ej gerna gifva.

Deremot skulle en kommun mycket väl kunna garantera, att de till

statsverket ingående terminsafgifterna inflöte till ett belopp, svarande

emot ett visst antal lärjungar. Utginge man från medelantalet lärjungar

i hvarje afdelning med särskild lärare i de lägre klasserna vid de högre

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

läroverken, hvithet medeltal befunnits vara nära 28 för de 8 lägsta klasserna

och nära 24 för 4:de och 5:te klasserna, och beräknades med anledning

deraf det erforderliga lärjungeantalet vid ett läroverk med fem klasser

och tre lärare till 56 lärjungar i klasserna 1—3 och 24 lärjungar i klasserna

4—5, så skulle, med afräkning af 25 °ju för medgifva befrielser, den

summa, som för ett dylikt läroverk skulle garanteras statsverket, uppgå

till 1,560 kronor, om läroverket vore inrättadt i enlighet med den klassiska

eller reala liniens undervisningsplan, men till 780 kronor, om den

praktiska liniens undervisningsplan dervid följdes.

Vid en skola med 4 lärare måste man antaga lärjungeantalet en

tredjedel högre än vid en skola med 3 lärare, och de garanterade terminsafgifternas

summor skulle sålunda'' i detta fall blifva resp. 2,080 kronor

och 1,040 kronor.

De belopp, som på sådant sätt tillförsäkrades statsverket, äro föga

betydande i jemförelse med de kostnader underhållet af de ifrågavarande

läroverken komme att medföra. För en del kommuner torde de likafullt

kännas betungande. Fn lättnad för dessa skulle det utan tvifvel vara,

Tillträde för om tillträde till sådana läroverk kunde lemnas åt qvinliga lärjungar, för

lärjungar, hvilka det i små städer ofta är svårt att bereda tillfälle till högre undervisning.

Och just i dylika mindre samhällen med deras enklare och lättare

öfverskådade förhållanden, synes det vara särdeles lämpligt att anställa

försök med den af många högt prisade Barnuppfostran af gossar och flickor,

helst åtskilliga kommunalstyrelser redan uttalat sig för en sådan anordning.

Om flickor, till det antal utrymme och lärarekrafter utan skada

medgåfve, Ange tillträde till läroverket, borde emellertid eu lärarebefattning,

i allmänhet den, för hvilken lägre kunskapsfordringar ansåges tillräckliga,

beklädas åt en qvinna, som utom sin undervisning skulle hafva

i uppdrag att vara föreståndarinna för flickorna. Såsom kompetens för

sådan lärarinna skulle fordras att med nöjaktiga betyg hafva genomgått

högre lärarinneseminariet jemte ofvannämnda profårskurs.

ve lägre län- Den omständighet, att kommunen skulle garantera eu viss summa i

TemTe tennins^^ter> kan tydligen icke betaga läroverket dess karakter af statsläroverk.

läroverk eller berättiga kommunen eller dess förtroendemän till eu så vidsträckt

myndighet öfver läroverket och dess lärare, som komitén velat åt

dem inrymma. Ifrågavarande läroverk synas derför fortfarande böra benämnas

lägre allmänna läroverk; och kommunens direkta inflytande öfver

det till densamma förlagda läroverket synes böra bestå deruti, att kommunalstyrelsen

dels i sammanhang med beslutandet af den ofvan berörda

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

garantien egde välja den bildningslinie, enligt hvilken läroverket skulle

inrättas, samt bestämma, huruvida qvinliga lärjungar skulle, i mån af utrymme,

få vid läroverket mottagas, dels hade att utse vissa medlemmar

af läroverkets lokal styrelse. Denna styrelse skulle nemligen utgöras af

läroverkets inspektor, såsom ordförande, läroverkets rektor, såsom sekreterare

och kassaförvaltare, samt tre af kommunen valda medlemmar.

Styrelsen skulle det tillkomma: att noga följa och öfvervaka skolans

verksamhet samt deröfver afgifva berättelse till vederbörande myndigheter;

att föreslå timplan, kursfördelning och arbetsordning för skolan; att fastställa

maximiantalet af lärjungar, som Unge i hvarje klass och afdelning

intagas; att vid behof meddela rektor och lärare tjenstledighet, dock ej för

längre tid än två veckor; att förvalta skolans ekonomi samt bestämma

befrielserna från terminsafgifter.

Angående afgifterna till ljus- och vedkassan, biblioteks- och materielkassan

samt byggnadsfonden skulle gälla samma bestämmelser som vid

öfriga allmänna läroverk; men då det torde vara lämpligast att kommunalstyrelsen

direkt till landtränterierna inbetalte de belopp, som i följd

af kommunens garanti borde tillflyta statsverket, så skulle de afgifter, som

eljest borde tillfalla statsverket, redovisas till kommunen. Dessa afgifters

belopp borde ej af kommunen få höjas öfver hvad som är föreskrifvet för

öfriga allmänna läroverk. Deremot skulle kommunen ega rätt att, om

den så funne för godt, nedsätta sist berörda afgifter eller öka antalet af

dem, som kunde befrias.

Deltoge hvarken landstinget eller grannkommuner i den åt staten

lemnade garantien, skulle kommunen äfven ega bestämma, att nedsättningen

i terminsafgiften blott gälde lärjungar från kommunen samt att

befrielse från terminsafgiften blott kunde medgifvas sådana lärjungar äfvensom

att, om flere inträdessökande anmälde sig till en klass eller afdelning,

än som deruti kunde mottagas, lärjungar från kommunen skulle hafva

företräde. - Deltoge åter landsting eller grannkommun i utgörandet af bidraget

till skolans underhåll, finge tydligen dylika bestämmelser icke ifrågakomma,

och skulle efter öfverenskommelse en eller två af de valde ledamöterna

i skolans lokalstyrelse utses af landstinget eller grannkommuner

i stället för af kommunalstyrelsen i läroverk sstaden.

Såsom hittills skulle den kommun, inom hvilken skolan vore förlagd,

sörja för läroverkshus, bostad eller hyresersättning åt rektor in. in.

Termins
afgifter.

Läroverkshus

och rektorsb

o stad.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

a/''kommunens Önskade kommunalstyrelsen frånträda den lemnade garantien och sågaranti.

binda föreslå skolan till indragning, borde anmälan derom göras hos Kongl.

Maj:t 5 år, innan indragningen skulle träda i verket.

Sedan jag nu redogjort för grunddragen af den organisation, som jag

tänkt mig för de mindre läroverk, hvilka fortfarande skulle ega bestånd,

öfvergå!'' jag till frågan om hvilka mindre läroverk som böra indragas,

hvilka å angifvet sätt ombilda s.

Altförl * likhet med hvad komitén i detta hänseende föreslagit anser jag

flagna läro- härvid, att till indragning böra ifrågakomma enklassiga pedagogi erna i

verk. Oregrund, Ulricehamn, Mariefred, Säter, Falkenberg, Laholm och Mönsterås,

tvåklassiga pedagogierna i Hjo, IJedemora, Grenna, Kungelf och

Kungsbacka samt treklassiga allmänna läroverken i Vernamo och Sölvesborg.

Alla dessa läroverk hafva nemligen såväl under tioårsperioden

1873—1882 som under femårsperioden 1881 —1885 haft ett obetydligt

lärjungeantal, som dessutom på de flesta ställena varit stadt i sjunkande.

De äro också i allmänhet förlagda till orter, som numera ega eller i den

närmaste framtiden komma att få lätta kommunikationer med städer, der

allmänna läroverk finnas. Men dessutom anser jag, att till indragning

böra ifrågakomma enklavs/,ga pedagogieu i Linde, tvåklassiga pedagogien i

Borgholm och tveklassiga läroverket i Ronneby. Pedagogien i Linde hade

visserligen under tioårsperioden 1873—82 i medeltal något öfver 34 lärjungar,

men lärjungeantalet har sedermera sjunkit, så att det under femårsperioden

1881—85 utgjorde 24 och höstterminen 1886 22. För denna

ort, som är försedd ined jernväg, finnas dessutom nära belägna läroverk

i Nora, Arboga och Örebro. Vid pedagogien i Borgholm var lärjungeantalet

under 1873—82 i medeltal 23, under åren 1881—85 20, och vid

början af höstterminen 1886 utgjorde det 12. Komiténs skäl att föreslå

denna skolas bibehållande var, att den är det enda offentliga läroverket

pa en sa stor ö som Öland. Men sedan kommunikationerna mellan denna

ö och Kalmar på senare tider mycket förbättrats och pedagogiens lärjungeantal

ytterligare förminskats, kan detta skäl knappast rättfärdiga

berörda skolas bibehållande. Såsom skäl mot indragningen af Ronneby

läroverk, vid hvilket lärjungeantalet under tioårsperioden 1873—82 blott

uppgick till 28, anför komitén att lärjungeantalet vid nämnda läroverk

var i stigande. Denna stigning var emellertid blott tillfällig. Ty under

femårsperioden 1881 85 utgjorde lärjungeantalet 26 och sjönk vid början

af höstterminen 1886 till 14 samt, enligt hvad eforus i särskild skrifvelse

anmält, vid början af innevarande vårtermin till 10. Att under sådana

förhallanden uppehålla ett allmänt läroverk på en ort, som eger lätta för
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

bindelser med ett föga befolkadt högre läroverk, torde knappast kunna

sättas i fråga.

Deremot anser jag mig icke kunna föreslå indragning af treklassiga

läroverken i Söderköping, Vimmerby och Marstrand. Vid läroverket i

Söderköping utgjorde lärjungeantalet under åren 1873—82 nära 32, men

komitén föreslår dock skolans indragning, emedan lärjungeantalet under

de sista åren varit stadt i tillbakagående. Detta tillbakagående fortgick

äfven under åren 1881—85, så att medelantalet lärjungar derunder icke

utgjorde mer än 26. Emellertid har ett stigande redan åter inträdt, så

att lärjungeantalet vid början af höstterminen 1886 utgjorde 35. Dessutom

eger detta gamla läroverk dyrbara läroverkshus och betydliga donationer,

särskildt de Forsemanska.

Vid läroverket i Vimmerby har lärjungeantalet en längre tid hållit

sig i närheten af 30-talet, men på sista tiden stigit ej obetydligt; åren

1873—82 utgjordet det i medeltal 29, åren 1881—85 33 och höstterminen

1886 43. Läroverkshusen äro i godt skick, och afståndet till andra städer

med allmänna läroverk ej obetydligt.

Beträffande läroverket i Marstrand gäller åter att dess lärjungeantal

under den tid här varit i fråga föga öfverstigit 20 och snarare varit stadt

i sjunkande än stigande, men staden har under de sista 10 å 12 åren

utgifvit betydliga summor för skolbyggnader, och dess kommunikationer

med närliggande städer äro under vintertiden osäkra och besvärliga. Också

har dess kommunalstyrelse uttalat sig för att försök der gjordes med

Barnundervisning af gossar och flickor, i hvilket fall lärjungeantalet vid

skolan torde komma att ökas.

Jag anser derför att såväl treklassiga läroverken i Söderköping,

Vimmerby och Marstrand som treklassiga läroverken i Alingsås, Askersund,

Sala, Trelleborg, Engelholm, Strömstad, Amål, Filipstad, Arvika,

Skellefteå och Örnsköldsvik böra bibehållas såsom lägre allmänna läroverk

med tre ämneslärare, ehuru med ofvan angifven förändrad organisation,

äfvensom att till läroverk af detta slag böra ombildas tväklassiga

pedagogierna i Södei''telge, Köping och Nora samt enklassiga pedagogien

i Simrishamn. Treklassiga läroverken i Falköping och Varberg

borde åter erhålla en något ökad lärarekraft och sålunda blifva lägre

allmänna läroverk med fyra ämneslärare. Allt under förutsättning, att

vederbörande kommunalstyrelser äro villiga att ikläda kommunerna den

fordrade garantien för till statsverket ingående terminsafgifter äfvensom

för tillhandahållandet af lämpliga skollokaler och bostad för skolans föreståndare.

Till ombildning

föreslagna

läroverk.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Komitén har visserligen föreslagit att åtskilliga af berörda läroanstalter

skulle ombildas till kommunalskolor med'' blott tvenne lärare, samt att

skolorna i Engelholm och Varberg skulle erhålla hvardera fyra och den

i Falköping fem ämneslärare. Men såsom redan förut blifvit anmärkt,

hafva skolor med endast två ämneslärare, helst så qvalificerade som komitén

föreslagit, föga utsigt att bättre än de nuvarande tvåklassiga pedagogierna

fylla sitt ändamål; och hvad läroverken i Engelholm och Falköping angå,

hafva de icke på senare tider haft flere lärjungar än att dessa böra kunna

undervisas vid det förra läroverket af 3 och vid det senare af 4 ämneslärare.

Lärjungeantalet vid läroverket i Varberg var visserligen under

perioden 1873—82 mindre än det vid läroverket i Engelholm, men under

perioden 1881—85 hade det ökats vid det förra och minskats vid det

senare läroverket, så att då läroverket i Varberg höstterminen 1886 räknade

64 lärjungar, var deras antal vid läroverket i Engelholm vid denna

tidpunkt blott 42. Genom indragningen af skolorna i Kungsbacka och

Falkenberg torde äfven lärjungeantalet vid den i Varberg komma att

något stiga. För öfrigt torde tillfälligt behof af ökad lärarekraft vid en

eller annan skola kunna afhjelpas, om, såsom hittills ej sällan varit fallet,

vederbörande kommunalstyrelse befinnes villig att anslå arfvode åt en extra

lärare.

Nytt allmänt Utom de redan befintliga mindre läroverk, som blifvit föreslagna till

Motala, ombildning, torde emellertid ett nytt, på angifvet sätt organiseradt läroverk

böra upprättas i Motala. Denna plats har på senare tider, i följd af

de storartade industriella anläggningar, som der förefinnas, och de lätta

kommunikationer den eger såväl sjöledes som medelst jernväg, vunnit en

ej ringa betydelse. Också har behofvet af en högre läroanstalt der gjort

sig lifligt gällande och föranledt att derstädes redan för tio år sedan upprättades

ett enskildt elementarläroverk, hvilket derefter uppehållits genom

bidrag af kommunen, mekaniska verkstaden och enskilda personer jemte

lärjungarnes terminsafgifter. Denna skola har från och med läsåret 1882

—83 utsträckt sin undervisning till det omfång, som meddelas i de fem

lägre klasserna vid allmänt läroverk, och erhöll genom kong! beslut den

13 april 1883 rätt för de lärjungar, som under af Kong! Maj:t föreskrifven

kontroll aflagt sådan afgångsexamen, som i § 33 mom. 2 af stadgan för

rikets allmänna läroverk omförmäles, att utan särskild pröfning vid näst

följande hösttermins början vinna inträde i sjette klassens nedre afdelning

vid statens högre allmänna läroverk. Lärjungeantalet vid Motala enskilda

läroverk har under femårsperioden 1882—86 utgjort 52. Ett lägre allmänt

läroverk med tre ämneslärare synes alltså här vara påkalladt af ett verkligt

behof.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Såsom redan förut, dels vid framställningen af den nya s. k. praktiska Fro{serl^äro''

bildningsliniens organisation, dels vid förslaget om de lägre läroverkens

ombildning blifvit påpekadt, beböfves ett särskildt läroverk, der profårskurs

må kunna genomgås af blifvande lärare å den praktiska linien och

vid de afsedda lägre allmänna läroverken. Till ett sådant skulle lämpligen

Jakobs femklassiga läroverk i Stockholm kunna ombildas. För vinnandet

af det åsyftade ändamålet erfordrades vid berörda läroverk dels en praktisk

linie med fem årsklasser, dels eu afdelning, bestående af tre klasser, af

hvilka två vore 2-åriga och en hårig. Denna afdelning, hvilken tydligen

skulle arbeta alldeles oberoende af den praktiska linien, skulle inrättas efter

samma grunder, som blifvit föreslagna beträffande de lägre allmänna läroverken

med tre ämneslärare. Lärjungeantalet skulle icke i någon klass af

sist berörda afdelning få öfverstiga 20, och samtlige lärjungar borde vara

befriade från den till statsverket ingående afgiften, då undervisningen å

denna linie måste blifva mindre tilldragande å en ort, der särskild undervisning

för hvarje årsklass i rikt mått erbjudes.

För uppehållandet af undervisningen och handledandet af profårs- •

kandidaterna torde vid detta läroverk erfordras en rektor med samma

löneförmåner, som tillkomma rektor vid högre läroverk, nio adjunkter

med vanlig adjunktsaflöning, eu teckningslärare med samma aflöning och

tjenstgöringsskyldighet, som äro förenade med teckningslärarebefattning af

tredje klassen vid högre läroverk, eu musiklärare med arfvode af 600 kronor

och en skolläkare med arfvode af 100 kronor jemte samma afgift af lärjungarne

som vid andra allmänna läroverk. Deremot synes icke någon

särskild gymnastiklärarebefattning blifva behöflig vid denna skola, då den

skyldighet, som åligger Gymnastiska centralinstitutet att meddela gymnastikundervisning

åt lärjungarne vid högre latinläroverket å Norrmalm,

torde böra tagas i anspråk för Jakobs läroverk, under det att särskild

gymnastiklärarebefattning upprättas vid berörda latinläroverk. I följd al

det särdeles stora lärjungeantalet vid sistnämnda läroverk och de svårigheter,

som deraf föranledas vid meddelandet af gymnastikundervisning

annorstädes än vid läroverket sjelft, har nemligen redan sedan någon tid

särskild gymnastiklärare förskaffats detsamma genom utbyte med Nya

elementarskolan. Då jag emellertid ämnar hos Eders Kongl. Maj:t hemställa

om nådig proposition till Riksdagen att förflytta Nya elementarskolans

lokal till eu från Gymnastiska centralinstitutet långt aflägsen plats,

kan jag icke tillstyrka att till Nya elementarskolan öfverflytta rätten ätt

genom institutets försorg erhålla gymnastikundervisning för sina lärjungar.

Staten för Jakobs läroverk komme således att ökas med tre adjunkter

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

och en skolläkare samt minskas med en gymnastiklärare, hvarjemte rektorn

och teckningsläraren erhölle höjd aflöning.

Både i följd af sitt läge och på grund af de rymliga lokaler, hvaröfver

det disponerar, synes Jakobs läroverk särdeles väl egnadt till ett

profårsläroverk af här afsedt slag; och behofvet af ett dylikt läroverk,

ifall de föreslagna nya undervisningsformerna skola hafva någon utsigt

att i den närmasta framtiden vinna insteg och utveckling, synes ligga så

i öppen dag, att några ytterligare skäl i detta hänseende icke torde vara

erforderliga.

ffrTJgnain- . De läroverk> hvilkas indragning blifver beslutad, skulle, derest samtdragningens

liga ämneslärarebefattningarna vid desamma redan äro vakanta, vid slutet

°lLTglnom- ^ }h^ret j887~88 upphöra, men eljest med slutet af det läsår, under

förande, hvilket ledighet i samtliga ämneslärarebefattningar vid läroverket inträdt,

dock att undervisningen vid intet af dessa läroverk må fortgå längre än

till slutet af läsåret 1889—90. De vid denna tidpunkt qvarvarande lärare,

hvilka icke kunna till annan läraretjenst öfverflyttas, skulle uppföras å

indragningsstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande ordinarie

stat dem tillkomma. Under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks

verksamhet borde vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med

hänsyn till såväl läroplan och lästid som lärarnes aflöning.

Vid de läroverk åter, angående hvilkas ombildning beslut kommer att

fattas, skulle den nya organisationen bölja att införas med läsåret 1888—

89, derest icke Ivongl. Maj:t på grund af sig företeende omständigheter kan

finna skäl med afseende å ett eller flere af dessa läroverk annorlunda bestämma.

_ För att underlätta öfvergången torde blifva af nöden att ålägga domkapitlen

samt direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk att,

då adjunktsbefattning blifvit ledig vid något under dem lydande allmänt

läroverk, derom hos Kongl. Maj:t göra anmälan och afvakta Dess beslut,

huruvida^ nämnda befattning skall till ansökning anslås eller besättas med

lärare från något af de till indragning eller ombildning bestämda läroverken,

derest sådan kan anses till befattningen lämplig och enligt gällande

bestämmelser är skyldig densamma öfvertaga eller eljest kan befinnas

dertill villig. För nämnda ändamål torde äfven visa sig nödvändigt att,

sedan Jakobs läroverk hunnit på föreslaget sätt ombildas, dit inkalla åtskilliga

lärare dels från de högre läroverk, der praktisk linie skall upprättas,

dels från de lägre läroverk, vid hvilka undervisningen skall på

annat sätt anordnas, pa det att desse lärare må erhålla tillfälle att närmare

sätta sig in i de nya metoder och anordningar, som de i sin blifvande

Praktisk utbildning

af

lärare.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

verksamhet hafva att iakttaga. Kostnaderna härför skulle betäckas af reservationerna

å anslagen till de allmänna läroverken.

Beträffande de femklassiga läroverken har läroverkskomitén föreslagit0*/^"^?''*

att läroverken i Enköping, Norrtelge, Mariestad och Arboga skulle förvandlas

till kommunalskolor samt att vid läroverken i Borås, Lidköping,

Eskilstuna, Göteborg, Kristinehamn, Piteå och Haparanda skulle indragas

den ena bildningslinien och dermed äfven en adjunktsbefattning vid hvardera

med undantag för Haparanda, der adjunktsbefattningarna för närvarande

blott äro fyra. På grund af hvad vederbörande domkapitel, läroverkskollegier

och kommunalstyrelser med afseende härå anfört, anser jag

emellertid berörda förslag icke tillrådliga. De förhållanden, som föranledt

dessa förslag, synas nemligen åtminstone å de flesta ställen hafva varit af

tillfällig art, och det torde derför vara rådligast att icke vidtaga några

genomgripande förändringar vid de femklassiga läroverken, förrän erfarenheten

hunnit visa, hvilka verkningar med afseende på dem den nu föreslagna

reformen af de allmänna läroverkens undervisningsplan kommer

att medföra. Med hänsyn till de femklassiga läroverken har jag således

endast att föreslå att Haparanda läroverk, som hittills med afseende på

rektors och öfningslärares aflöning hört till de treklassiga, äfven i dessa

hänseenden må likställas med öfriga femklassiga läroverk, samt att vid

läroverket i Oskarshamn, som har lika stora lärarekrafter som öfriga läroverk,

af detta slag, undervisning må meddelas å båda bildningslinierna och

icke, såsom hittills, blott på den reala. Haparanda läroverk skulle nemligen

eljest blifva ensamt i sitt slag, och vid det i Oskarshamn skulle full

tjenstgöring icke kunna åläggas samtlige lärare.

Hvad de högre läroverken vidkommer, har komitén föreslagit att läro- De högre läroverket

i Hudiksvall på grund af dess ringa och i sjunkande stadda lärjungeantal

måtte förvandlas till femklassigt läroverk. Häremot har emellertid

invändts: att lärjungeantalet aldrig varit synnerligen stort vid Hudiksvalls

läroverk, hvarken på den tid, då det förvandlades till fullständigt

läroverk eller sedermera, samt att visserligen vexling i berörda lärjungeantal

på senare tiden förekommit, men icke något afsevärdt sjunkande;

att endast ett par årtionden förflutit, sedan läroverket utvidgades till fullständigt

under vilkor, att kommunen åtoge sig att tillhandahålla erforderliga

lokaler för undervisning och öfningar, hvilket vilkor kommunen till

alla delar uppfylt och derigenom ådragit sig betydliga kostnader, som

vore i det närmaste gagnlöst gjorda, om läroverket nu reducerades till

femklassigt; äfvensom att genom de kommunikationer, som på sista tiden

kommit till stånd, läroverkets lärjungeområde blifvit betydligt utvidgadt,

hvarför man kunde vänta en väsentlig tillväxt i lärjungarnes antal. Med

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

anledning af hvad sålunda förekommit torde ifrågavarande förslag icke

böra till någon åtgärd föranleda.

Vidare hafva med afseende på undervisningens utsträckning vid de

högre läroverken inkommit: underdåniga ansökningar utaf stadsfullmägtige

i Strengnäs och läroverkskollegium vid dervarande läroverk om återställande

af undervisning å reallinien i läroverkets sjunde klass; en af

medlemmar utaf Södermanlands läns landsting samt invånare i Nyköpings

stad och landskapet Södermanland ingifven petition om återställande af

undervisning å reallinien i sjunde klassen af Nyköpings läroverk; en af

invånare i Vesterås stad och kringliggande ort ingifven petition om dylik

åtgärd beträffande läroverket i Vesterås; en hemställan af direktionen

öfver Stockholms stads undervisningsverk, att vid hufvudstadens under

direktionen lydande läroverk måtte få inrättas dels tre nya lektorstjenster

att uppföras å högre realläroverkets stat, dels ock 15 adjunktsbefattningar

att uppföras å en för samtliga dessa läroverk gemensam stat; samt en

framställning af eforus öfver Lunds stifts allmänna läroverk om tillökning

i antalet af de å staten för Helsingborgs högre allmänna läroverk uppförde

lärare med 2 lektorer och 4 adjunkter.

Hvad först angår frågan om utsträckning af undervisningen till och

med sjunde klassen å reallinien vid ofvan berörda trenne läroverk, synas

de förhållanden, som föranledde indragningen af undervisningen i nämnda

klass vid dessa läroverk, icke sedan dess hafva undergått någon sådan

förändring, som borde medföra upphäfvande af detta beslut. Lärjungeantalet

å reala linien har vid ifrågavarande läroverk fortfarande varit obetydligt.

Under femårsperioden 1881—85 utgjorde lärjungeantalet å reala

linien vid läroverket i Strengnäs: i 4:de klassen 4, öde 3, 6:te nedre 3,

6:te öfre 1, summa 11; vid läroverket i Nyköping i 4:de 9, 5:te 5, 6:te

nedre 2, öde öfre 1, summa 17; vid läroverket i Vesterås i 4:de 9, 5:te 6,

öde nedre 3, öde öfre 1, summa 19. Något skäl för undervisningens utsträckning

kan ej gerna hemtas af dessa lärjungeantal. Emellertid skulle

möjligen lärjungeantalet å reala linien komma att äfven i de lägre klasserna

något ökas, om undervisningen å denna linie fortsattes vid läroverket

till skolkursens slut; och då det ej skulle medföra större kostnader för

statsverket, om undervisningen utsträcktes till och med sjunde klassen vid det

ena och slutade med femte klassen vid det andra af läroverken i Nyköping

och Strengnäs, än om den, såsom hittills, meddelades till och med sjette

klassen vid båda, anser jag mig böra föreslå eu dylik utsträckning af

realundervisningen vid läroverket i Nyköping, der såväl det totala lärjungeantalet

som realisternas antal varit större, och dit bättre kommunikationer

leda, hvaremot undervisningen i sjette realklassen vid läroverket i Strengnäs

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

skulle indragas. 1 följd af denna förändring behöfde lärarepersonalen vid

Nyköpings läroverk ökas med eu lektor, under det att två af lektorerna

vid läroverket i Strengnäs der blefve öfverflödiga och kunde till annat

läroverk flyttas.

Vid läroverket i Vesterås torde deremot realundervisningen fortfarande

böra ega samma utsträckning som hittills, men då lärarepersonalen vid

detta läroverk utgöres af rektor, 7 lektorer och 10 adjunkter, under det

att af uppgifterna angående lärjungeantalet under de sista 5 åren framgår

att ingen af de särskilda klasserna varit så stor att delning deraf med

nödvändighet fordrats, torde, helst lärjungeantalet under den närmaste

framtiden antagligen kommer att något minskas, 1 lektor och 2 adjunkter

kunna till annat läroverk öfverflyttas.

Vidkommande åter den ifrågasatta ökningen af den ordinarie lärarebesättningen

vid läroverken i Stockholm och Helsingborg, så är behofvet

af en dylik ökning obestridligt, icke blott hvad läroverken i dessa städer

angår, utan äfven beträffande åtskilliga andra läroverk, der på senare tider

måst anställas ett större antal extra lärare. Visserligen måste man, såsom

redan blifvit anmärkt, antaga att lärjungeantalet med anledning af terminsafgifternas

höjning kommer att något sjunka, men denna minskning torde

ej i det hela uppgå till 10 % och ingenstädes öfverstiga 20 % af det nuvarande

lärjungeantalet. Och vid många läroverk, der undervisningsafdelningarnas

antal icke genom en minskning af lärjungeantalet inom dessa

gränser förändras, vinnes derigenom ingen inskränkning i behofvet af

lärarekraft, hvarför lärames antal ingalunda kan minskas i samma proportion

som lärjungeantalet sjunker.

Under de senaste fem åren hafva vid de högre läroverken varit anstälde

i medeltal årligen 110 extra lärare, under det att antalet ordinarie

lektors- och adjunktsbefattningar vid berörda läroverk utgjort 551, af

hvilka dock en stor mängd, omkring 80, uppehållits af vikarier. Antalet

extra ordinarie lärare har sålunda uppgått till mer än en fjerdedel af

hela lärareantalet, ett förhållande, som ingalunda kan anses normalt eller

verka helsosamt på skolarbetets jemna gång. De extra ordinarie lärarne,

som förordnas för högst ett år i sänder, ombytas nemligen ganska

ofta, dels emedan de förutvarande vunnit befordran till ordinarie platser,

dels emedan de sj elfva eller vederbörande rektorer af en eller annan anledning

önska förändring. Men dessa ständiga ombyten förorsaka oupphörliga

afbrott i undervisningens jemna fortgång. Då den nye läraren

ej känner hvarken lärjungarne och deras olika ståndpunkt eller det

sätt, hvarpå de förut blifvit undervisade, eller de fordringar, som ställas

på lärjungarne af andra lärare i samma ämne vid läroverket, blir det

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

omöjligt för honom att genast finna det rätta sättet för ämnets behandling,

och åtskillig tid går för lärjungarne förlorad under hans trefvande försök

att komma fullt in i sin uppgift, Kommer så härtill, hvilket ej sällan är

fallet, att extraläraren, i följd af den klena aflöningen, måste genom ett

eller annat privatarbete söka skaffa sig bidrag till sitt lifsuppehälle, är det

tydligt att han icke kan egna det odelade intresse åt skolans undervisning

och de särskilda lärjungarnes individuella förhållanden, som fordrades för

att han snart skulle kunna fylla sin plats och göra det gagn, som vederborde.

Att läroverk, som måste anförtro en stor del af sin undervisning

åt extra ordinarie lärare, derigenom måste lida betydligt afbräck i sin

verksamhet, är derför uppenbart. Extra ordinarie lärare måste väl alltid

användas såsom vikarier för tjenstlediga ordinarie lärare eller vid inträffande

ledigheter. Och äfven eljest är det icke möjligt att helt och hållet

undvara extra lärare, dels emedan det icke är en gång för alla bestämdt,

huru många lärjungar, som högst få mottagas i hvarje klass vid hvarje

läroverk, dels derför att vid en öfvergång, sådan som den nu ifrågasatta,

förhållanden komma att inträda, hvilkas verkan man icke kan fullt beräkna.

Ändamålsenligt torde likväl vara att inskränka extra lärarnes antal

så mycket som kan ske, utan att någon som helst fara uppstår, att

flere ordinarie lärare anställas än som i framtiden komma att behöfvas.

Och då enligt afl sannolikhet den möjliga minskningen i lärjungeantalet

icke gerna kan föranleda större minskning i behofvet af • lärarekrafter vid

de högre läroverken, än att hälften af de hittills der sysselsatta extra lärarne

blifver öfverflödig, skulle minst 55 dylika lärare der framdeles behöfva

användas, i fall de ordinarie lärarnes antal icke ökades. Detta antal

synes mig dock vara allt för stort, helst det komme att fördelas på några

få läroverk, der de ordinarie lärarnes antal är synnerligen litet i förhållande

till lärjungeantalet, och högst antagligt är att det inom kort komme

att i samband med lärjungeantalet växa ej obetydligt. Jag anser mig derför

böra föreslå upprättandet af åtskilliga ordinarie ämneslärarebefattningar

vid läroverk, der extra lärarnes antal på senare tider varit synnerligen

stort i förhållande till de ordinarie lärarnes eller der andra beaktansvärda

förhållanden kunna dertill föranleda. Jag gör det så mycket hellre, som,

såsom jag strax skall visa, den förhöjning i anslagen till de allmänna läroverken,

som ett antagande af samtliga de af mig gjorda förslagen skulle

medföra, mera än ersättes af de inkomster de föreslagna terminsafgifterna

skulle bereda statsverket.

Störst är behofvet vid Stockholmsläroverken. Vid de under direktionen

öfver Stockholms stads undervisningsverk lydande läroverken hafva i

medeltal under de fem sista åren tjenstgjort 34 extra lärare, under det att

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

de ordinarie lektors-, adjunkts- och kollegabefattningarna utgjort tillsammans

59, af hvilka flere hela tiden uppehållits af vikarier. De båda sista läsåren

har extralärarnes antal vid nämnda läroverk till och med uppgått till 37,

af hvilka 4 varit extra ordinarie lektorer. Jag anser derför direktionens

förslag, att vid de under densamma lydande läroverk må inrättas 3 nya

lektorstjenster, att uppföras å högre realläroverkets stat, samt 15 nya adjunktsbefattningar,

att uppföras å en för samtliga dessa läroverk gemensam

stat, högst behjertansvärdt, endast att jag anser lämpligare att äfven

de 3 lektorstjenster na uppföras på en för samtliga berörda läroverk gemensam

stat. Det skäl direktionen anfört för denna åtgärd beträffande

adjunktsbefattningarna, att lärjungeantalet vid de särskilda läroverken i

följd af åtskilliga omständigheter är underkastadt icke obetydliga vexlingar,

under det att lärjungeantalet vid alla läroverken tillsammans är temligen

konstant, synes mig nemligen ega tillämpning icke blott på de lägre utan

äfven på de högre klasserna; och då det icke är otänkbart att realläroverket

genom att förflyttas till annan plats kan förlora en del af sitt stora

lärjungeantal i de högre klasserna, i det att undervisning för en del af

dessas lärjungar måste beredas vid annat läroverk, så vore olämpligt att

hafva fäst de nya lektorsbefattningarna vid detta läroverk.

Äfven vid läroverken i Helsingborg, Malmö, Karlstad och Umeå samt

vid högre realläroverket i Göteborg är behofvet af ett ökadt antal ordinarie

lärare särdeles känbart.

Staten för det å båda linier fullständiga läroverket i Helsingborg upptager

för närvarande blott 4 lektors- och 7 adjunktsbefattningar, under det

att de derstädes tjenstgörande extra lärarne de senaste åren utgjort 7 å 8.

I öfverensstämmelse med hvad läroverkskollegiet i detta hänseende hemstält,

anser jag derför giltiga skäl finnas för ökandet af lektorernas antal

med 2, då 6 lektorer utan tvifvel äro behöfliga vid ett å båda linier fullständigt

läroverk, der lärjungeantalet i de högre klasserna är så stort, att

sammanslagning af särskilda afdelningar icke i större utsträckning kan ega

rum. Deremot synes kollegiets framställning om 4 adjunktsbefattningar

under nu varande förhållanden icke böra bifallas, utan torde antalet nya

adjunktsbefattningar kunna inskränkas till 2. I sammanhang med framställningen

om ökadt antal ordinarie lärarebefattningar har emellertid

lärarekollegiet framhållit de befintliga undervisningslokalernas otillräcklighet

och olämplighet för det för handen varande stora lärjungeantalet samt

upplyst att rektor, som ursprungligen haft boställslägenhet sig anvisad i

läroverkshuset, sedermera afstått densamma till undervisningslokaler och

såsom vederlag härför enligt kongl. brefvet den 8 april 1870 uppburit ett

belopp af G00 kronor ur läroverkets enskilda byggnadsfond. Med anled
li
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

ning häraf torde såsom vilkor för inrättandet af de föreslagna nya ordinarie

lärarebefattningarna vid läroverket i Helsingborg böra stadgas att

stadsfullmägtige derstädes åtaga sig såväl att, med det bidrag de möjligen

kunna erhålla af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond,

tillhandahålla läroverket erforderliga och fullt ändamålsenliga lokaler,

som ock att förse rektor med bostad eller deremot svarande hyresersättning.

Kunna tillräckliga och lämpliga lokaler icke anskaffas för läroverkets

nuvarande lärjungeantal, torde det nemligen blifva nödvändigt att så

begränsa lärjungeantalet, att detsamma utan hinder för undervisningen och

utan fara för lärjungarnes helsa må kunna inrymmas i nu tillgängliga lokaler,

i hvilket fall den nu ifrågasatta ökningen af lärarepersonalen kunde

blifva öfverflödig.

Vid läroverket i Malmö tjenstgöra för närvarande 6 lektorer, 14 adjunkter

och 7 extra lärare och vid läroverket i Umeå 5 lektorer, 8 adjunkter

och 2 extra lärare. Vid hvartdera af dessa läroverk torde inrättandet

af en ny lektorsbefattning vara af behofvet påkalladt. Båda de

nämnda läroverken äro fullständiga så väl å klassiska som å reala linien,

och det i Malmö är ett af våra största läroverk med ett städse växande

lärjungeantal i de högre klasserna. Vid läroverket i Umeå är lärjungeantalet

i det hela visserligen icke så synnerligen stort, men der eger det

egendomliga förhållande rum, att lärjungarne i sjette och sjunde klasserna

äro tillsammans talrikare än lärjungarne i de fem lägre klasserna tillsammans.

Afdelningarna i de högre klasserna äro ock i allmänhet så stora,

att sammanslagning endast i inskränkt mån kan ega rum, i följd hvaraf

de nuvarande lektorerna endast ofullkomligt räcka till för undervisningen

å det högsta stadiet.

Karlstads läroverk är det enda fullständiga läroverk i Karlstads stora

stift, och der fortsättas studierna i allmänhet af de lärjungar, som utgått

från de lägre läroverken i Kristinehamn, Filipstad, Arvika och Åmål.

Det är derför antagligt att lärjungeantalet vid Karlstads läroverk fortfarande

kommer att blifva ganska stort. För närvarande tjenstgöra der

7 lektorer, 9 adjunkter och 8 extra lärare. De sistnämnda utgöra således

i det närmaste en tredjedel af samtliga ämneslärarne. Jag anser mig

derför böra föreslå att vid detta läroverk må inrättas 3 nya adjunktsbefattningar.

Hvad slutligen angår Göteborgs högre realläroverk, så har dess lärjungeantal

varit sta dt i en synnerligen rask tillväxt, och sedan det inflyttat

i sitt nya, präktiga läroverkshus, torde det blifva ännu talrikare besökt.

Dess nuvarande lärarepersonal, som utom rektor och 8 extra lärare blott

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

räknar 4 lektorer och 9 adjunkter, torde derför erfordra en icke obetydlig

tillökning. Emellertid torde försigtigheten kräfva att för närvarande inskränka

sig till eu ökning af 1 lektor ocli 8 adjunkter.

Genom eu blick på bilagan VII, som upptager en sammanställning af

den nuvarande och den föreslagna lärarestaten med lärjungeantalet under

femårsperioden 1881—85, torde insigten i befogenheten af de här förordade

förändringarna i lärarebesättningen ytterligare stärkas.

Genom nu föreslagna ändringar i lärarestaten för de högre allmänna

läroverken skulle denna komma att ökas med 6 lektors- ocli 21 adjunkts- nuvarande

befattningar samt 1 gymnastiklärarebefattning. De femklassiga läroverkens^ de» förelärarestat

skulle förblifva oförändrad. Vid de till ombildning föreslagna 9staten.

läroverken skulle lärarestaten komma att ökas med 1 rektors-, 20 kollega-*)

och 3 öfningslärarebefattningar samt minskas med 10 adjunktsbefattningar**)

och 1 lärarebefattning vid enklassig pedagogi. Genom det till nybildning

föreslagna läroverket i Motala skulle lärarepersonalen ytterligare ökas med

1 rektor, 1 adjunkt, 1 kollega och 3 öfningslärare. Genom upphörande

af de till indragning föreslagna läroverken skulle slutligen lärarestaten vid

rikets läroverk för högre undervisning komma att minskas med 9 rektors-,

12 adjunkts- och 21 öfningsläraretjenster samt 8 lärarebefattningar vid

eu klassi ga pedagogier. I det hela skulle således antalet ämneslärarebefattningar

komma att ökas med 11, under det att öfningsläraretjensterna minskades

med 14. Tillsättningen af de nya befattningarna borde emellertid,

i min tanke, ske endast i den mån penningar genom afgång af lärare,

som varit anstälda vid till indragning bestämda läroverk, eller eljest dertill

blefve disponibla.

Normalstaten för samtliga allmänna läroverk enligt den föreslagna

organisationen skulle, efter hvad bilagan VI j. närmare utvisar, uppgå till tillägg.

2,597,600 kronor; ålderstilläggen för nu anstälda lärare skulle åter, såsom

af bilagan VI li. framgår, efter de nya bestämmelserna komma att utgöra

750,950 kronor.

Å de allmänna läroverkens stat torde vidare följande anslag. böra a£f™h?dlade

uppföras till samma belopp, med hvilka de hittills utgått, nemligen: djekne- allmänna

penningeersättning, ej inräknad i kontanta lönebeloppen till lärarne, 4,307 läroverken.

kronor 10 öre; ersättning för förlorad helgonskyld 2,644 kronor 33 öre;

samt till extra arfvoden åt teckningslärare 86,000 kronor. Det anslag till

resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk, 6,000 kronor, som

*) Här afses det nu föreslagna slaget af kollegabefattningar.

**) Dessa platser hafva hittills burit namn af kollegabefattningar.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

under en följd af år varit uppförd t å extra stat, blir för framtiden allt

fortfarande beböfligt, på det undervisningen i detta vigtiga ämne må blifva

praktisk. Det synes derför böra uppföras å ordinarie stat.

Till arfvoden åt bibliotekarierna vid stifts- och läroverksbiblioteken

bar hittills varit. anslaget ett belopp af 4,542 kronor 64 öre. I följd af

den stora utveckling åtskilliga af dessa bibliotek under de båda sista årtiondena-

vunnit, och med hänsyn till de fordringar, som nu för tiden

maste ställas pa skötseln och underhållet af eu o fientlig boksamling af

den omfattning, som flertalet af dessa bibliotek eger, har emellertid nämnda

anslag visat sig otillräckligt. De framställningar om ökade årliga arfvoden

eller tillfälliga anslag till förbättrad anordning och vård af berörda boksamlingar,

so in. understundom inkommit, hafva derför i allmänhet måst

afslas, för så vidt icke medel kunnat från annat anslag erhållas. Jag anser

derför nödigt att i den nya staten för detta ändamål upptages ett belopp

af 7,000 kronor.

_ För att så mycket som möjligt befria rektorerna vid de högre och de

talrikare besökta femklassiga läroverken från besväret med de kamerala

och ekonomiska bestyr, som åtfölja deras befattning, utgår för närvarande

ett anslag af 10,000 kronor. Då vid genomförandet af nu föreslagna organisation

af de allmänna läroverken rektorernas göromål af ifrågavarande

ait- maste ytterligare ökas, särskild! genom uppbörd och redovisning af de

till statsverket ingående terminsafgifterna jemte dermed sammanhängande

göromål, vidare genom den noggrannare tillsyn och omtanke, som iakttagandet

af de hygieniska föreskrifterna erfordrar, och slutligen i följd af

det ökade statistiska arbete, som blir nödvändigt för att meddela de detaljerade

upplysningar angående läroverken, som nutiden kräfver: så torde

detta anslag, som redan visat sig vara, väl knappt, behöfva eu väsentlig

förhöjning, helst det är af största vigt att en rektor icke af tillfälliga och

mindre magtpåliggande bestyr dragés från sin egentliga och hufvudsakliga

uppgift. Jag anst>r mig derför böra föreslå att anslaget till arfvoden åt

lektorernas skri!biträden höjes till 17,000 kronor, samt att arfvode till

dylikt biträde ma, kunna beviljas icke blott rektorer vid högre läroverk

och femklassiga läroverk i Stockholm, utan äfven åt rektorer vid lägre

allmänna läroverk i landsorten med ett synnerligen stort lärjungeantal.

FiH arfvoden åt extralärare utgå för närvarande å ordinarie stat

100,000 kronor och å extra stat 40,000 kronor samt till vikariearfvoden

o( h oföiutsedda behof 55,000 kronor, för dessa ändamål tillsammans således

195,000 kronor. Med afseende på dessa anslag, Indika lämpligen

torde kunna sammanslas till ett enda, är att anmärka att visserligen å

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

ena sidan de extra ordinarie lärarnes arfvoden, enligt livad föreslaget är,

skulle höjas från 1,500 eller 1,200 kronor till 2,000, 1,800 eller 1,500

kronor, men att å andra sidan det är högst antagligt att extralärarnes

antal skall kunna betydligt inskränkas, dels på grund af det ökade antalet

ordinarie ämneslärarebefattningar, dels i följd af det sannolikt något

minskade lärjungeantalet. Berörda anslag torde derför kunna tåla en nedsättning

af 20,000 kronor och således böra i den nya staten uppföras med

tillsammans 175,000 kronor.

I sammanhang med det förslag, som ofvan framstälts till ordnandet

af undervisningen i gymnastik-, vapen- och militäröfningar samt till befrämjandet

af fria lekar bland skolungdomen, har jag framhållit det lämpliga

uti att äfven gymnastiklärarnes aflöning ordnades på samma sätt, som

hittills varit fallet med teckningslärarnes, så att en viss undervisningsskyldighet

faststäldes för den ordinarie lönen och särskildt arfvode utbetalades

för hvarje timme i veckan, hvarmed tjenstgöringen höjdes derutöfver.

De belopp å 7,000 och 13,500 kronor, som nu äro anvisade dels

till extra gymnastiklärarearfvoden vid dem bland de fullständiga läroverken,

hvarest lärjungarnes antal i betydligare mån öfverstiger 200, dels till

förhöjda arfvoden åt gymnastiklärare, till rese- och traktamentsersättning

åt officerare, som särskildt förordnas att leda vapenöfningarna, samt till

anskaffande af ammunition för målskjutning och inrättande af skjutbanor,

torde, hvad det förra angår, helt och hållet och, hvad beträffar det senare,

till en del kunna tagas i anspråk för de extra arfvoden åt gymnastiklärarne,

som af det ifrågasatta aflöningssättet måste blifva en följd. Men

då gymnastikundervisningen skulle utvidgas sålunda, att särskilda öfningar

anordnades för de kroppsligt svagare och då dertill särskilda anordningar

måste träffas för ledningen och öfvervakandet af de fria lekarne, kunna

de härför disponibla beloppen icke anses tillräckliga, utan torde anslaget

till extra arfvoden åt gymnast!klärarne och ledarne af de fria lekarne samt

till anskaffande af ammunition för målskjutning, inrättande af skjutbanor

m. in. behöfva höjas till 42,000 kronor.

Såsom förut blifvit föreslaget, skulle för praktisk utbildning af blifvande

lärare dels å den praktiska linien, dels vid de lägre allmänna läroverken

med 3 eller 4 ämneslärare särskild profårskurs inrättas vid Jakobs

för ändamålet ombildade läroverk i Stockholm. Till anordnande af profårsundervisningen

derstädes samt till någon förhöjning af de väl knappa

arfvodena för lärarekandidaternas handledning torde det anslag å 20,500

kronor, som för närvarande utgår till praktisk utbildning af blifvande lärare

vid de allmänna läroverken, böra höjas till 28,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnads
beräkning.

no

Hittills hafva endast lärarne i främmande lefvande språk varit hugnade

med särskilda stipendier för att i utlandet studera sitt ämne; och

otvifvelaktigt är att dessa företrädesvis hafva behof af dylikt understöd,

då de svårligen f hemmet kunna vinna det herravälde öfver sitt ämne och

den lätthet vid dess behandling, som vid undervisningen äro af så stor betydelse.

Men äfven lärare i öfriga ämnen skulle ofta hafva stort gagn af

att taga personlig kännedom om huru deras ämnen behandlades i utlandet.

I synnerhet skulle det vara af vigt för lärarne vid de läroverk, der profår

genomgås, att blifva safta i tillfälle att på ort och ställe lära känna de

metoder, som i utlandet redan stadgat sig eller hölle på att utbildas för

behandlingen af det ämne, hvari de skulle handleda blifvande lärare. Sålunda

skulle lättast utlandets erfarenhet komma samtliga våra läroverk till

godo. Då det emellertid helt och hållet måste bero på den uppgift, som

sattes för en hvars resa, huru lång tid och huru stort belopp som för

densamma erfordrades, i det att den ene kunde behöfva vistas i utlandet

ett helt år, under det att några veckor kunde vara nog för den andre,

så skulle ifrågavarande reseunderstöd icke vara fixerade till bestämda belopp,

utan skulle det tillkomma Kong! Maj:t att vid understödets beviljande

fastställa såväl beloppet som tiden för vistelsen i utlandet efter det

mål, som i hvarje fall sattes för resan. Då dessa reseunderstöd företrädesvis

äro afsedda för lärarne vid de läroverk, der profår genomgås, torde

något större belopp icke vara erforderligt, utan torde 4,000 kronor kunna

anses för ändamålet tillräckligt.

Vid sammanräkning af de sålunda af mig föreslagna särskilda utgiftsposterna

befinnes totalsumman af utgifterna för de allmänna läroverken

uppgå till 3,670,501 kronor 43 öre.

Såsom bidrag till bestridande af dessa utgifter bör, åtminstone till

dess annorlunda varder i laga ordning bestämdt, användas den afkomst

af donationer eller andra såsom särskilda fonder förvaltade tillgångar, som

i statsliggaren antecknas under rubrik »inom kolumn specificerade inkomster»

och som torde kunna beräknas till 40,000 kronor. Det kontanta anslag,

som behöfves, utgör alltså 3,630,501 kronor 43 öre.

För närvarande utgår i kontant af statsverket till de allmänna läroverken

å ordinarie stat 2,866,886 kronor och å extra stat 382,975 kronor

samt till pedagogier med högre undervisning: å ordinarie stat 57,511 kronor

44 öre och å extra stat 8,750 kronor. Nuvarande anslag till den

högre skolbildningen utgör alltså tillsammans 3,316,122 kronor 44 öre.

Genomförandet af den nya organisationen fordrar således en årlig utgift,

som med 314,378 kronor 99 öre öfverstiger nu utgående utgifter. Men å

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

andra sidan skulle statsverket erhålla inkomster genom de föreslagna terminsafgifterna.

Dessa avgifter från de högre och femklassiga läroverken

hafva enligt grunder, för hvilka jag förut redogjort och på sätt bilagan

VI e. närmare utvisar, beräknats till 337,000 kronor om året. De terminsafgifter,

som skulle garanteras af de kommuner, i hvilka lägre allmänna

läroverk med 3 eller 4 ämneslärare äro föreslagna att upprättas,

kunna, såsom beräkning i bilagan VI g. utvisar, upptagas till 28,000 kronor.

Inkomsterna af terminsafgifter skulle alltså uppgå till 365,000 kronor

och med 50,621 kronor 1 öre öfverstiga de ökade utgifter den nya organisationen

skulle medföra.

Enligt den utredning, som meddelas i bilagan VI n., erfordras för

uppehållande af undervisningen vid de till indragning föreslagna läroverken

under år 1888 76,205 kronor. Denna summa kommer sedermera att

minskas i mån af de vid dessa läroverk anstälde lärarnes afgång. Då

emellertid de nya lärarebefattningar, hvilkas inrättande blifvit föreslaget,

blott skulle tillsättas i den mån medel till deras aflöning blefve disponibla

genom förbemälde lärares afgång, så utöfvar berörda förhållande intet inflytande

på den gjorda beräkningen.

Med hänsyn till hvad jag senast anfört, får jag alltså hemställa att

Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de ordinarie

ämne slär arnes afgång, dock senast den 1 juli 1890, nemligen: enklassiga

pedagogierna i Öregrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter, Falkenberg,

Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora,

Grenna, Kungelf, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga allmänna läroverken

i Vernamo, Sölvesborg och Ronneby;

att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare må

uppföras ä indragning sstat med: de löneförmåner, som enligt nu gällande

ordinarie stat dem tillkomma;

att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet

må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn till såväl läroplan

och lästid som lärarnes aflöning;

att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby,a Alingsås,

Askersund, Sala, Trelleborg, Engelholm, Marstrand, Strömstad, Amål, Filipstad,

Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga pedagogierna i Södertelge,

Köping och Nora; samt enklassiga pedagogien i Simrishamn må ombildas

till lägre allmänna läroverk med tre ämneslärare, under vilkor att

vederbörande kommun åtager sig ej blott att tillhandahålla erforderliga

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

och lämpliga undervisningslokaler och hostad eller liy re ser sättning åt rektor,

utan äfven att garantera inbetalningen till statsverket af ett såsom terminsafgift

er a/ lärjungarne betraktadt belopp, uppgående till 1,560 kronor, derest

läroverket inrättas i enlighet med den klassiska eller reala liniens undervisning

spion, men till 780 kronor, om dervid den praktiska liniens läroplan

följes;

att under samma vilkor, som i föregående punkt nämnts, ett nytt lägre

allmänt läroverk med tre ämneslärare må upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg må ombilda*

till lägre allmänna läroverk med fyra ämneslärare, under vilkor att

vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende på undervisningslokaler

och rektorsbostad, som stadgats beträffande dylikt läroverk

med tre (ämneslärare, äfvensom att garantera inbetalningen till statsverket af

ett såsom terminsaf gifter af lärjungarne betraktadt belopp, uppgående till

2,080 kronor, derest läroverket inrättas i enlighet med den klassiska eller

reala liniens undervisning spion, men till 1,040 kronor, om dervid den praktiska

liniens läroplan följes;

att vederbörande kommunalstyrelse må, i sammanhang med beslutet om

förbemälda vilkors uppfyllande, afgöra dels enligt hvilkendera bildningslinies

under visning spion läroverket bär inrättas, dels huruvida qvinliga lärjungar

må, i mån af utrymme, vid läroverket mottagas, samt dels äfven angående

beloppet af de för statsverket af sedda terminsafgifterna jemte vilkor en för

och antalet af befrielser derifrån, dock att nämnda terminsaf gifters belopp

icke må sättas högre än vid öfriga allmänna läroverk;

att, derest kommunen önskar frikallas från de förpligtelse!'' med afseende

ä läroverket, Indika den iklädt sig, anmälan derom bär ske hos Kongl. Maj:t

fem är förut;

att läroverkets lokalstyrelse skall bestå af läroverkets inspektor och rektor

samt tre af vederbörande kommunalstyrelse för viss tid valda medlemmar,

dock att, derest landsting eller grannkommuner deltaga i kostnaderna för

läroverkets underhall, en eller tvenne af sistnämnda ledamöter må af dessa

utses;

lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med'' tre ämneslärare

må utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf 1,000

kronor tjenstgöring spenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor efter 10

års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad; en ''adjunkt

med vanlig adjunktsaflöning; en kollega med lön af 2,000 kronor jemte 2

ålderstillägg å 250 kronor hvardera efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad

tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor; en gymnastiklärare

med'' arfvode af 300 kronor och tjenstgöringsskyldighet af 4 tim
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

mar i veckan, samt en teckning slärare med ett arfvode af 500 kronor och

undervisnings skyldighet af 5 timmar i veckan; äfvensom att vid hvarje läroverk

af detta slag må anställas en skolläkare med arfvode af 50 kronor

jemte samma afgift af lärjungar ne, som tillkommer skolläkarne vid öfriga

allmänna läroverk;

att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna läroverk

med 4 ämneslärare må gälla samma''bestämmelser som vid läroverk

med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen ökas med en

adjunkt;

att rektorerna vid de i föregående punkter afsedda läroverken må tillsättas

på förordnande under viss tid samt att samtlige lärare vid dylikt

läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller förändras,

öfvertaga den tjenstgöring, som Kongl. Maj:t kan finna skäl dem anvisa;

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,

som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombilclningen hunnit verkställas

eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som hittills

till dem utgått;

att prof årskurs för blifvande lärare å den praktiska linien samt vid

allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid Jakobs femklassiga

läroverk i Stockholm samt att nämnda läroverk må på för ändamålet

erforderligt sätt ombildas, och dervid följande ändringar med afseende

på lärarepersonalen och dess aflöning vidtagas, nemligen: att rektor erhåller

samma löneförmåner som rektorerna vid högre läroverk, att ämneslärarnes

antal ökas med, 3 adjunkter, att teckning slär ar en tillägges samma aflöning,

som åtföljer teckningslärarebefaktning af 3:dje klassen vid allmänt läroverk,

samt att gymnastiklärarebefattningen indrages; äfvensom att en skolläkare

der må anställas med ett årligt arfvode af 100 kronor utom den afgift af

lärjungarne, som tillkommer skolläkare vid öfriga allmänna läroverk;

att rektor och öfningslärare vid läroverket i Haparanda må erhålla

samma löneförmåner som rektor och öfningslärare vid femklassiga läroverk;
att

undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må meddelas

äfven ä latinlinien;

att undervisning å reallinien må meddelas vid högre läroverket i Nyköping

äfven i sjunde klassen, men vid, högre läroverket i Strengnäs blott

till och med femte klassen;

att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs samt en

lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna läroverket i

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Vesterås må indragas, sedan innehafvarne öfverflyttats till andra allmänna

läroverk;

att — i den man tillgångar blifva disponibla genom tillämpning af

föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk — utom förut

nämnda, följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen: i Stockholm

vid högre latinläroverket ä Norrmalm en gymnastiklärarebefattning

samt å en för samtliga under direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

lydande läroverk gemensam stat 3 lektors- och 15 adjunktsbefattningar;

vid högre läroverket i Nyköping 1 lektorsbefattning; vid högre läroverket

i Malmö 1 lektorsbefattning; vid högre läroverket i Helsingborg 2

lektors- och 2 adjunktsbefattningar; vid högre realläroverket i Göteborg 1

lektors- och 3 adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Karlstad 3 adjunktsbefattningar

samt vid högre läroverket i Umeå 1 lektorsbefattning; dock hvad

lärarebefattningarna vid läroverket i Helsingborg angår, med. vilkor att stadsfullmägtige

derstädes åtaga sig att med det bidrag, som möjligen kan erhållas

af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond, tillhandahålla

läroverket erforderliga och ändamålsenliga undervisningslokaler äfvensom

bostad eller hyresersättning åt rektor;

att ingen förändring må ega rum i afseende å anslagen till djeknepenningeersättning,

till ersättning för förlorad helgonskyld samt till extra

arfvoden åt teckning slärare, men att anslaget till resestipendier åt lärare i

främmande lefvande språk må upptagas ä ordinarie stat till enahanda, belopp,

hvarmed det förut varit uppfördt å extra stat, eller 6,000 kronor;

att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp af

7,000 kronor;

att af anslaget till skrifbiträden åt rektorer bidrag må kunna utgå icke

blott åt rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk i Stockholm,

utan äfven åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten med, ett synnerligen

stort lärjungeantal, samt att detta anslags belopp må höjas till 17,000

kronor;

att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden och

oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages å ordinarie

stat till 175,000 kronor eller 20,000 kronor mindre än det sammanslagna

belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels å ordinarie, dels å extra

stat uppförda;

att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt gymnastiklärare

samt till befrämjande af vapenöfning ärna må uppföras ett anslag

af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare och ledare af

skolungdomens fria lekar samt till anskaffande af ammunition för målskjutning

m. in.;

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

att anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de allmänna

läroverken må höjas till 28,000 kronor;

att till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskildt vid

de läroverk, der prof årskurs är inrättad, må uppföras ett anslag ä 4,000

kronor;

att — under förutsättning deraf att samtliga pedagogi, vid hvilka

högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie anslaget

i ''kontant till pedagogier och folkskolor må, utöfver hvad redan förut föreslagits,

ytterligare nedsättas med 57,511 kronor 44 öre eller till 5,035 kronor

56 öre;

att aflöningen till de på nämnda pedagogiers stat (närstående lärare

må utgå af anslaget till de allmänna läroverken; samt

att, i stället för hittills å extra stat utgående anslag till allmänna läroverken

382,975 kronor och till pedagogierna 8,750 kronor samt det till indragning

föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till pedagogier och folkskolor

57,511 kronor 44 öre, må, för betäckande af kostnaderna för den

nya normalstaten, beräknade till 2,597,600 kronor, för de nuvarande läirarnes

ålder stillägg under år 1888 enligt nya staten, beräknade till 750,950

kronor, samt ''för öfriga förut angifna särskilda anslag till de allmänna

läroverken, uppgående tillhopa till 321,951 kronor 43 öre, till ökande af

nuvarande ordinarie anslag till de allmänna läroverken anvisas ett belopp

af 763,615 kronor 43 öre.

Om det sätt, hvarpå inkomsten af de föreslagna terminsafgifterna

hör bland statsverkets inkomster upptagas, hemställer jag att Eders Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla chefen för finansdepartementet att afgifva yttrande.

Chefen för finansdepartementet friherre Tamm anförde derefter:

Då den statsinkomst, som skulle tillfalla statsverket, derest de föreslagna

nya terminsafgifterna varda beslutade, enligt hvad chefen för ecklesiastikdepartementet

nyss upplyst, lärer kunna beräknas till 365,000 kronor,

hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att 365,000

kronor må i riksstaten för år 1888 upptagas bland statsverkets inkomster

under benämning »skolafgifter».

Statsrådets öfriga ledamöter instämde uti hvad cheferna för ecklesiastik-

och finansdepartementen sålunda hemstält.

Statsrådet friherre Tamm yttrade:

I förslaget att med förminskande af de för hvarje dag anslagna lärotimmarne

förlänga terminerna med 4 veckor eller från 36 till 40 om året,

kan jag icke instämma, emedan den för lärjungarne hittills anslagna fritiden

under sommaren icke synes mig böra förkortas till men såväl för

desse som för deras föräldrar, då flertalet familjer vanligen tillbringa som
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

inaren pa landet i en luft, som i alla afseenden är renare och friskare än

den, som erbjudes i stad. Den till grund för den förändrade anordningen

anförda förmenta olägenheten af försvagad helsa hos lärjungarne genom

öfveransträngning under terminerna torde, om den verkligen existerar,

snarare vara framkallad af långvarigt vistande i stadsluften och inom

skolornas lokaler, och en återgång till förra tiders hemarbete i följd af de

för examens afläggande för uppflyttning i högre klass vid höstterminernas

början anstälda pröfningar torde på det sätt vara fördelaktigare, att eu

del af den för repetitioner anslagna lärotiden förflyttas från lärotimmarne

i skolan till hemarbete under sommarferierna,’ isynnerhet som derigenom

lärjungarne maste såsom vilkor för uppflyttningen ådagalägga, att de i

minnet bevarat de kunskaper, som de under föregående år inhemtat.

Öfveransträngning synes mig bäst motverkas genom minskning i antalet

läroämnen, hvilket ock blifvit i förslaget iakttaget.

I öfrigt instämmer jag i de af chefen för ecklesiastikdepartementet

gjorda hemställanden.

Till hvad af chefen för ecklesiastikdepartementet

blifvit hemstäldt saväl som till det al chefen för finansdepartementet

framstälda förslag angående upptagande

af skolafgifter bland statsverkets inkomster täcktes

H. Maj:t Konungen lemna bifall samt befalde att nådig

proposition i ämnet, af den lydelse bilagan A vid detta

protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

£x protocollo

Herm. Lundstedt.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Bilagan A.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändrade

bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken

och pedagogierna; gifven Stockholms slott den 14

Februari 1887.

Under hänvisning till innehållet af bilagda statsrådsprotokoll öfver

ecklesiastikärenden vill Kongl. Maj:t på grund deraf föreslå Riksdagen att

medgifva:

1) att för tillgodoseende af deras bildningsbehof, som vid tidigare år

böra utgå till det praktiska lifvets värf, en femklassig s. k. praktisk bildningslinie,

i hufvudsak anordnad på sätt i statsrådsprotokollet angifvits,

må upprättas vid högre allmänna läroverken i Norrköping, Örebro, Jönköping

och Malmö, vid högre realläroverket i Göteborg samt i Stockholm

vid högre latinläroverket å Södermalm äfvensom vid Jakobs och Ladugårdslands

femklassiga läroverk;

2) att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas

en läkare för att utöfva tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd och biträda

rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna vid läroverket;

samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljusoch

vedkassa 1 krona om året för hvarje under höstterminen närvarande

lärjunge, dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor,

vid de femklassiga 100 kronor;

3) att lärjungarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken

må från och med vårterminen 1888, utom förut bestämda afgifter, åläggas

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

eu tenninlig, till statsverket ingående afgift till belopp af 10 kronor för

lärjunge i första, andra och tredje klassen, af 20 kronor för lärjunge i

fjerde och femte klassen samt af 30 kronor för lärjunge i sjette och

sjunde klassen, dock med den inskränkning, att lärjunge, tillhörande den

praktiska bildningslinien, blott må åläggas hälften af dessa nya afgift er

samt att, enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder

fastställas, medellöse lärjungar till högst femton procent och mindre bemedlade

till högst tjugu procent af hela närvarande lärjungeantalet må

kunna befrias, de medellöse från afgiftens hela och de mindre, bemedlade

från dess halfva belopp;

4) att — under förutsättning, att lästiden så utsträckes, att lärames

tjenstgöringstid kommer att uppgå till 40 veckor om året — löneförmånerna

för såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid de högre och

femklassiga allmänna läroverken må bestämmas att från och med 1888

utgå med belopp, på sätt och under vilkor, som i statsrådsprotokollet finnas

upptagna;

o) att — under förutsättning af kyrkomötets bifall — de prebendehemman

och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som äro

lärarne vid de allmänna läroverken på lön anslagna, må, i den mån det

kan ske utan förnärmande af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning

uti enskildes genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till

statsverket indragas;

6) att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de femklassiga

allmänna läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifvet

med afseende på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken

; samt

att, då till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar

ordinarie läraretjenst, denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock att

den, som dertill utnämnes, skall, när förre innehafvaren återtager utöfningen

af densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det läroverk, Kongl.

Maj:t med afseende på förekommande omständigheter kan finna skäligt

bestämma;

7) att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de

ordinarie ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1800, nemligen:

enklassiga pedagogierna i Öregrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter,

Falkenberg, Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora,

Grenna, Kungelf, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga allmänna

läroverken i Yernamo, Sölvesborg och Ronneby;

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare

må uppföras å indragningsstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande

ordinarie stat dem tillkomma;

att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet

må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn till såväl

läroplan och lästid som lärarnes aflöning;

8) att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby,

Alingsås, Askersund, Sala, Trelleborg, Engelholm, Marstrand, Strömstad,

Amål, Filipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga pedagogierna

i Södertelge, Köping och Nora; samt enklassiga pedagogien i

Simrishamn må ombildas till lägre allmänna läroverk med tre ämneslärare

och sådan organisation, som i statsrådsprotokollet närmare angifvits; under

vilkor att vederbörande kommun åtager sig ej blott att tillhandahålla

erforderliga och lämpliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning

åt rektor, utan äfven att garantera inbetalningen till statsverket

af ett såsom terminsafgifter af lärjungarne betraktadt belopp, uppgående

till 1,560 kronor, derest läroverket inrättas i enlighet med den klassiska

eller reala liniens undervisningsplan, men till 780 kronor, om dervid den

praktiska liniens läroplan följes;

att under samma vilkor, som i föregående moment nämnts, ett nytt

lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare må upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg må ombildas

till lägre allmänna läroverk med 4 ämneslärare; under vilkor att

vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende på

undervisningslokaler och rektorsbostad, som stadgats beträffande dylikt

läroverk med tre ämneslärare, äfvensom att garantera inbetalningen till

statsverket af ett såsom terminsafgifter af lärjungarne betraktadt belopp,

uppgående till 2,080 kronor, derest läroverket inrättas i enlighet med den

klassiska eller reala liniens undervisningsplan, men till 1,040 kronor, om

dervid den praktiska liniens undervisningsplan följes;

att vederbörande kommunalstyrelse må i sammanhang med beslutet

om förbemälda vilkors uppfyllande afgöra, dels enligt hvilkendera bildningslinies

undervisningsplan läroverket bör inrättas, dels huruvida cjvinliga

lärjungar må, i mån af utrymme, vid läroverket mottagas, samt dels

äfven angående beloppet af de för statsverket afsedda terminsafgifterna

jemte vilkoren för och antalet af befrielser derifrån, dock att nämnda terminsafgifters

belopp icke må sättas högre än vid ofri ga allmänna läroverk;

att, derest kommunen önskar frikallas från de förpligtelse!'' med afseende

å läroverket, hvilka den iklädt. sig, anmälan derom bör ske hos

Kong!. Maj:t fem år förut;

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

att läroverkets lokalstyrelse skall bestå af läroverkets inspektor och

rektor samt tre af vederbörande kommunalstyrelse för viss tid valda medlemmar,

dock att, derest landsting eller grannkommuner deltaga i kostnaderna

för läroverkets underhåll, en eller tvenne af sistnämnda ledamöter

må af dessa utses;

att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare

må utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf

1,000 kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor

efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor jemte fri bostad; eu

adjunkt med vanlig adjunktsaflöning; en kollega med lön af 2,000 kronor

jemte två ålderstillägg å 250 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10

års väl vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor;

en gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och tjenstgöringsskyldighet

af 4 timmar i veckan; samt en teckningslärare med ett arfvode af 500

kronor och undervisningsskyldighet af 7 timmar i veckan; äfvensom att

vid hvarje läroverk af detta slag må anställas en skolläkare med arfvode

af 50 kronor jemte samma afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkarne

vid öfriga allmänna läroverk;

att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna läroverk

med 4 ämneslärare må gälla samma bestämmelser som vid läroverk

med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen ökas med en

adjunkt;

att rektorerna vid de i de föregående momenten afsedda läroverken

må tillsättas på förordnande under viss tid samt att samtlige lärare vid

ett dylikt läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller

förändras, öfvertaga den tjenstgöring, som Kong! Maj:t kan finna skäl

dem anvisa; samt

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,

som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit verkställas

eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som

hittills till dem utgått;

9) att profårskurs för blifvande lärare å den praktiska luden samt

vid allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid Jakobs

femklassiga läroverk i Stockholm samt att nämnda läroverk må på för

ändamålet erforderligt sätt ombildas och dervid följande ändringar med

afseende på lärarepersonalen och dess aflöning vidtagas, nemligen: att,

rektor erhåller samma löneförmåner som rektorerna vid högre läroverk,

att ämneslärarnes antal ökas med 3 adjunkter, att teckningsläraren tilllägges

samma aflöning, som åtföljer teckningslärarebefattning af 3:dje

opaginerad Kontrollera mot PDF

I2i

klassen vid allmänt läroverk, samt att gymnastiklärarebefattningen indrages,

äfvensom att en skolläkare må der anställas med ett årligt arfvode af 100

kronor utom den afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkare vid

öfriga allmänna läroverk;

10) att rektor och öfningslärare vid läroverket i Haparanda må erhålla

samma löneförmåner som rektor och öfningslärare vid femklassiga

läroverk;

11) att undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må

meddelas äfven å latinlinien;

12) att undervisning å reallinien må meddelas vid högre läroverket i

Nyköping äfven i sjunde klassen, men vid högre läroverket i Strengnäs

blott till och med femte klassen;

13) att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs

samt en lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna läroverket

i Vesterås må indragas, sedan innehafvarne öfverflyttats till andra

allmänna läroverk;

14) att — i den mån tillgångar blifva disponibla genom tillämpning

af föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk — utom förutnämnda,

följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen: i Stockholm:

vid högre, latin läroverket å Norrmalm en gymnastiklärarebefattning

samt å en för samtliga under direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

lydande läroverk gemensam stat tre lektors- och femton

adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Nyköping en lektorsbefattning;

vid högre läroverket i Malmö en lektorsbefattning; vid högre läroverket i

Helsingborg två lektors- och två adjunktsbefattningar; vid högre realläroverket

i Göteborg eu lektors- och tre adjunktsbefattningar; vid högre läroverket

i Karlstad tre adjunktsbefattningar; samt vid högre läroverket i

Umeå en lektorsbefattning; dock hvad lärarebefattningarna vid läroverket

i Helsingborg angår, med vilkor att stadsfullmägtige derstädes åtaga sig

att med det bidrag, som möjligen kan erhållas af stiftets byggnadskassa

och läroverkets enskilda byggnadsfond, tillhandahålla läroverket erforderliga

och ändamålsenliga undervisningslokaler äfvensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

15) att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk

examen, som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning vid

högre allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter

för att kunna till lektor utnämnas, må ega rätt att vid årsberäkning för

uppflyttning i högre lektorslönegrad räkna sig till godo den tid han från

och med året näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda,

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

med nit och skicklighet vid allmänt läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad

rektor, såsom vikarierande lektor eller ined en tjenstgöring väsentligen lika

med den, som åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må

ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad

den tid utöfver tio år, som han varit berättigad att räkna för uppflyttning

i högre adjunktslönegrad;

att öfningslärare, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie

öfningslärarebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till godo

för uppflyttning i högre lönegrad deri tid han från och med året näst

efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort såsom

vikarierande öfningslärare med full tjenstgöring vid högre allmänt läroverk,

dock med undantag för de två första åren af hans så beskaffade

verksamhet; samt att vikarietjenstgöring vid lägre allmänt läroverk härvid

äfven må tagas i betraktande sålunda, att två års tjenstgöring vid lägre

läroverk må räknas lika med ett års tjenstgöring vid högre läroverk;

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet och

sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst, åtnjuta

samma rätt till lönetursberäkning, som genom kongl. kungörelserna den 29

maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda

läroverk;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1858 angående rätt

till lönetursberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter det,

under hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts erhållande

förminskar den rätt till uppflyttning, lärare eljest skulle hafva

haft för likartad tjenstgöring;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående

rätt för lärare att, för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo

den tid, under hvilken han, efter det han undergått filosofie kandidatexamen,

såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementarläroverket

använd, dock med undantag för de tre första åren af hans så

beskaffade verksamhet, må upphöra att vara gällande för andra än dem,

som redan nu hafva rätt att räkna sig denna förmån till godo;

16) att, med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare

och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och, hvad

angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten eller som

utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyldighet att

vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Maj:t, dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skola under i öfrigt enahanda vilkor

och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma

rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension, som näst

föregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i

minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det varder

behörigen styrkt, att anledning icke förefinnes till antagande, det han eller

hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning före

uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande under sin återstående

lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken pension

skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad i lön och tjenstgöringspenningar,

utgå med ett belopp lika med hela lönen, om han eller

hon befinner sig i annan lönegrad än den högsta, men för den, som

redan uppnått högsta lönegraden eller innehar tjenst, för hvilken inga

lönegrader finnas, så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder felande

tjenstår afdrages en procent af lönen, dock icke mer än tio procent, samt

för lärare eller lärarinna, hvars aflöning icke är på förenämnda sätt fördelad,

skall utgå med ett mot tre fjerdedelar af lönen svarande belopp,

minskadt med en procent för hvarje tjenstår, som felas i pensionsåldern,

dock icke öfver tio procent;

17) att ingen förändring eger rum i afseende å anslagen till djeknepenningeersättning,

till ersättning för förlorad helgonskyld samt till extra

arfvoden åt teckningslärare, men att anslaget till resestipendier åt lärare

i främmande lefvande språk må upptagas å ordinarie stat till enahanda

belopp, hvarmed det förut varit uppfördt å extra stat, eller 6,000

kronor;

18) att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp

af 7,000 kronor;

19) att af anslaget till skrifbiträden åt rektorer bidrag må kunna

utgå icke blott åt rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk i

Stockholm utan äfven åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten

med ett synnerligen stort lärjungeantal, samt att detta anslags belopp ma

höjas till 17,000 kronor;

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

20) att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden

och oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages å

ordinarie stat till 175,000 kronor eller 20,000 kronor mindre än det sammanslagna

belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels å ordinarie,

dels å extra stat uppförda;

21) att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt

gymnastiklärare samt till befrämjande af vapenöfningarna må uppföras ett

anslag af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare och ledare

af skolungdomens fria lekar samt till anskaffande af ammunition för målskjutning

m. m.;

22) att anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de

allmänna läroverken må höjas till 28,000 kronor;

23) att till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskildt

vid de läroverk, der profårskurs är inrättad, må uppföras ett anslag

å 4,000 kronor;

24) att under förutsättning deraf, att samtliga pedagogier, vid

hvilka högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie

anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor må, utöfver hvad redan

förut föreslagits, ytterligare nedsättas med 57,511 kronor 44 öre eller till

5,035 kronor 56 öre; samt

att aflöningen till de på nämnda pedagogiers stat qvarstående lärare

må utgå af anslaget till de allmänna läroverken; äfvensom

25) att Riksdagen, i stället för hittills å extra stat utgående anslag

till allmänna läroverken 382,975 kronor och till pedagogierna 8,750 kronor

samt det till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till

pedagogier och folkskolor 57,511 kronor 44 öre, ville för betäckande af

kostnaderna för den nya normalstaten, beräknade till 2,597,600 kronor,

för de nuvarande lärarnes ålderstillägg under år 1888 enligt nya staten,

beräknade till 750,950 kronor, samt för de i punkterna 17—23 omnämnda

särskilda anslagen till de allmänna läroverken, uppgående tillhopa till

321,951 kronor 43 öre, till ökande af nuvarande ordinarie anslag till

de allmänna läroverken anvisa ett belopp af 763,615 kronor 43 öre;

samt

26) att den inkomst af terminsafgifter, som kommer att till statsverket

inflyta, ma i riksstaten för år 1888 upptagas bland statsverkets inkomster

under benämningen »skolafgifter» och beräknas till ett belopp af

365,000 kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

C. G. Hammarskjöld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga I. a.

Antal lärjungar i medeltal vid höstterminernas början åren 1881—85.

Högre allmänna

läroverk

K

1

a

s

s

e r

och 1

i

n

i

e

r

1

2

3

Summa

1—3

4

5

Summa

4—5

Summa

1-5

6: i

6:

2

7:

i

7:

2

Summa

6—7

Summa

1—7

Gemensam

linie

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

Stockholms Norra Latinlärov.

70

87

85

242

35

46

19

43

143

385

70

54

_

42

_

35

201

586

» Södra »

50

63

60

173

33

21

19

21

94

267

—

34

—

23

—

19

—

19

95

362

» Realläroverk......

29

33

30

92

31

—

31

—

62

154

64

—

47

—

43

—

36

—

190

344

» Nya Elementarsk.

27

39

47

113

74

—

26

22

122

235

—

—

23

36

—

—

6

7

72

307

Upsala ...........................

58

72

69

199

23

52

13

46

134

333

12

49

8

44

8

44

7

40

212

545

(öli,. .............................

31

55

52

138

21

28

13

27

89

227

9

29

4

20

3

14

3

10

92

319

Hudiksvall .......................

23

27

18

68

8

7

3

9

27

95

1

8

—

6

—

5

—

6

26

121

Linköping ........................

42

57

54

153

15

44

11

49

119

272

7

56

7

45

7

37

8

39

206

478

Norrköping .....................

34

59

61

154

32

26

19

25

102

256

9

26

5

21

5

18

4

13

101

357

Vester vi k .......................

20

30

28

78

24

5

18

5

52

130

14

—

10

—

7

—

6

—

37

167

Skara ........ ....................

28

43

49

120

10

45

8

42

105

225

8

52

5

36

6

31

4

24

166

391

Venersborg........................

19

29

29

77

13

21

9

22

65

142

6

20

5

18

5

17

4

10

85

227

Strengnäs .......................

12

16

13

41

4

8

3

11

26

67

3

16

1

11

—

10

—

9

50

117

Örebro ...........................

49

58

76

183

36

30

24

31

121

304

14

38

12

29

12

26

12

24

167

471

Nyköping ......................

22

28

27

77

9

22

5

20

56

133

2

17

1

13

—

12

—

13

58

191

Vesterås...........................

25

31

30

86

9

25

6

25

65

151

3

22

1

18

—

13

—

9

66

217

Falun .............................

28

30

33

91

13

23

12

19

67

158

9

17

6

14

4

9

2

10

71

229

Vexjö ..............................

32

50

57

139

4

48

4

48

104

243

—

48

—

43

—

39

—

26

156

399

Jönköping ........................

27

59

65

151

21

48

17

53

139

290

13

53

11

42

9

35

8

37

208

498

Lund .............................

50

56

64

170

13

67

7

63

150

320

4

67

4

61

3

62

3

44

248

568

Malmö..............................

60

76

71

207

26

53

16

48

143

350

9

47

5

37

4

26

3

21

152

502

Karlskrona ......................

23

46

42

in

22

22

14

19

77

188

9

21

8

17

6

13

6

11

91

279

Kristianstad ....................

27

49

52

128

17

34

8

28

87

215

5

29

1

18

—

15

—

13

81

296

Helsingborg ....................

27

46

54

127

28

30

13

30

101

228

6

30

3

23

2

21

2

17

104

332

Göteborgs Latinläroverk*) ...

50

67

65

182

—

56

—

57

113

295

5

71

5

47

5

40

7

36

216

511

» Realläroverk**) ...

Halmstad .......................

45

66

75

186

95

—

64

—

159

345

33

—

17

—

10

—

7

—

67

412

31

40

39

no

14

29

7

23

73

183

—

20

—

14

—

12

—

10

56

239

Kalmar ...........................

49

64

66

179

12

46

5

52

115

294

4

37

2

27

2

20

3

16

in

405

Karlstad...........................

32

47

50

129

20

35

18

41

114

243

9

43

8

36

8

33

10

27

174

-417

Hernösand........................

30

28

27

85

5

27

3

24

59

144

—

25

—

24

—

19

—

13

81

225

Östersund ........................

28

38

29

95

9

21

6

20

56

151

5

16

2

15

—

12

—

10

60

211

Umeå ..............................

15

25

23

63

5

19

4

19

47

no

5

25

5

24

6

24

5

20

114

224

Luleå .............................

12

17

13

42

2

10

1

9

22

64

—

10

—

8

—

8

—

7

SB

97

Sundsvall ........................

44

42

33

119

17

7

11

5

40

159

8

—

5

—

5

—

3

—

21

180

Visby ..............................

32

32

34

98

14

19

10

17

60

158

6

18

4

15

3

11

4

10

71

229

Summa

1,181

1,605)1,620

4,406 |714

974|447)973

3,108

7,514 |282| 1,014|215|839

163

687|l53

586) 3,939

11,453

*) För realisterna i 6 och 7 afse medeltalen resp. 1, 2, 3 och 4 år. — **) För klass 6—7 afse medeltalen resp. 4, 3, 2 och 1 år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga I. b

Antal lärjungar vid höstterminens början år 1886.

to

00

Högre allmänna

läroverk

K

1

a

s

3 e r

O c

ll

1

n

i

e

r

1

2

3

Summa

1—3

4

5

Summa

4-5

Summa

1—5

6:

1

6: 2

7: 1

7: 2

Summa

J Summa

1—7

Gemensam

linie

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

6—7

Stockholms Norra Latinläroverk

70

100

96

266

48

53

30

55

186

452

82

64

55

31

232

684

» Södra »

44

70

61

175

26

24

26

21

97

272

—

36

—

16

—

26

—

17

95

367

b Realläroverk.........

30

35

35

100

m

—

35

—

71

171

80

—

65

—

42

—

30

—

217

388

» Nya Elementarskola

30

40

44

114

78

—

41

12

131

245

—

—

19

26

—

—

7

7

59

304

Upsala.................................

57

60

57

174

21

40

16

40

117

291

14

35

7

33

4

36

6

29

164

455

Gefle .................................

27

47

54

128

27

17

8

26

78

206

13

12

7

20

5

14

3

15

89

295

Hudiksvall...........................

25

24

25

74

10

8

11

4

33

107

—

5

—

7

—

3

—

4

19

126

Linköping ..........................

35

53

54

142

14

35

10

45

104

246

10

53

4

28

3

36

5

39

178

424

Norrköping ........................

31

58

50

139

38

25

24

31

118

257

9

18

4

18

4

23

7

14

97

354

Vester vik ..........................

18

31

36

85

22

5

25

3

55

140

13

—

12

—

12

—

9

—

46

186

Skara .................................

30

31

54

115

10

29

6

36

81

196

8

47

6

48

7

41

2

29

188

384

Venersborg........................

18

25

31

74

16

14

11

a

52

126

5

19

2

16

4

9

2

17

74

200

Strengnäs ...........................

14

14

15

43

5

10

2

6

23

66

2

17

—

22

—

16

—

11

68

134

Örebro.................................

53

63

53

169

28

40

18

25

in

280

14

24

8

30

8

11

8

25

128

408

Nyköping ..........................

25

23

31

79

14

23

7

17

61

140

6

14

1

12

—

13

—

14

60

200

Vesterås...........................

24

31

19

74

9

22

7

17

55

129

5

33

2

19

—

20

—

14

93

222

Falun .................................

21

40

30

91

13

15

4

20

52

143

2

21

6

15

9

19

5

10

87

230

Vexjö ..............................

28

41

48

117

8

41

—

47

96

213

—

47

—

40

—

37

—

29

153

366

Jönköping ...........................

26

49

56

131

20

53

18

59

150

281

7

55

9

33

9

46

7

26

192

473

Lund ..................... ...........

40

47

72

159

17

56

5

63

141

300

8

66

4

52

6

62

5

44

247

547

Malmö.................................

64

85

81

230

26

39

18

46

129

359

7

53

7

39

3

26

4

32

171

530

Karlskrona........................

28

43

48

119

20

14

16

12

62

181

12

17

5

13

7

26

3

7

90

271

Kristianstad ........................

18

50

45

113

20

26

8

30

84

197

1

30

1

25

—

15

—

11

83

280

Helsingborg ........................

34

50

63

147

32

30

15

36

113

260

9

23

5

24

4

21

3

11

100

360

Göteborgs Latinläroverk.........

35

60

60

155

—

51

—

Öl

102

257

—

62

—

63

—

49

—

40

214

471

» Realläroverk .........

70

70

90

230

96

—

53

—

149

379

50

—

21

—

20

—

5

—

96

475

Halmstad ......................

33

28

39

100

7

24

5

20

56

156

—

17

—

14

—

10

—

15

56

212

Kalmar ..............................

31

48

59

138

17

46

8

28

99

237

4

37

1

28

1

30

1

20

122

359

Karlstad .....................

23

42

49

114

24

40

13

30

107

221

10

38

9

28

5

32

4

35

161

382

Hernösand.........................

34

26

21

81

8

18

3

22

51

132

—

21

—

15

—

17

—

16

69

201

Östersund ...........................

26

39

40

105

14

17

3

13

47

152

7

19

3

9

—

18

—

8

64

216

Umeå ................................

14

15

18

47

5

15

7

22

49

96

7

23

2

21

3

24

2

17

99

195

Luleå .................................

6

17

18

41

3

15

—

17

35

76

—

16

—

11

—

6

—

9

42

118

Sundsvall .....:.....................

46

38

32

116

30

10

8

6

54

170

5

—

7

—

4

—

5

—

21

191

Visby .................................

18

29

24

71

13

16

10

18

571

128

5

10

1

7

2

14

2

7

48

176

Summa!

1,126] 1,522] 1,608

4,256 |775]87l|47l|889

3,0061

7,262 |313|950

218|796|l62|755|l25|603]

3,922

11,184

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Bilaga I. c.

Antal lärjungar i medeltal vid höstterminernas början

åren 1881—85.

Femklassiga allmänna

läroverk

K 1

a s s €

r och 1 i

n i

e r

l

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

4-5

Summa

1-5

Gemensam linie

E.

L.

E.

L.

Stockholm: Jakob..............

44

39

34

117

20

2

11

2

35

152

» Katarina .........

20

30

31

81

21

13

17

12

63

144

» Ladugårdsland

65

91

89

245

46

35

25

35

141

386

Norrtelge............................

18

16

14

48

5

7

2

6

20

68

Enköping............................

12

13

11

36

5

4

2

5

16

52

Söderhamn..........................

19

17

16

52

7

6

4

5

22

74

Eksjö...................................

15

20

19

54

6

20

3

15

44

98

Vadstena............................

11

18

18

47

7

7

5

9

28

75

Mariestad ..........................

20

15

17

52

6

5

4

6

21

73

Borås...................................

19

19

14

52

9

4

2

4

19

71

Lidköping .........................

17

20

18

55

13

5

10

4

32

87

Sköfde................................

24

24

19

67

8

9

5

8

30

97

Eskilstuna ...........................

21

21

17

59

9

6

6

4

25

84

Arboga...............................

15

18

15

48

9

3

7

3

22

70

Ystad.................................

17

24

27

68

11

12

8

13

44

112

Karlshamn........................

33

43

40

116

17

13

8

10

48

164

Landskrona ........................

20

27

22

69

11

9

4

9

33

102

Uddevalla .........................

23

26

24

73

10

12

7

9

38

111

Göteborg............................

52

51

44

147

22

8

12

7

49

196

Oskarshamn.......................

24

23

21

68

12

■—

6

■—

18

86

Kristinehamn ....................

17

19

17

53

8

5

4

5

22

75

Piteå...................................

15

13

10

38

6

3

4

3

16

54

Haparanda..........................

20

20

12

52

2

6

1

4

13

65

Summa

541

607 549

1,697

270

194 157 178

799

2,496

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Bilaga I. d.

Antal lärjungar vid höstterminens början år 1886.

Pemklassiga allmänna

läroverk

K

a s s

3 V

och 1

n i

e r

l

2

3

Summa

1—3

4

5

Summa

4-5

Summa

1-5

Gemensam linie

R.

L.

R.

L.

Stockholm: Jakob...............

66

55

37

158

24

17

41

199

» Katarina........

19

22

33

74

11

5

15

4

35

109

» Ladugårdsland

69

103

94

266

56

36

20

29

141

407

Norrtelge ...........................

12

7

12

31

1

4

2

6

13

44

Enköping.............................

11

9

6

26

4

6

2

4

16

42

Söderhamn..........................

17

16

16

49

12

4

3

9

28

77

Eksjö...................................

10

26

12

48

5

10

3

14

32

80

Vadstena............................

10

11

15

36

7

9

2

4

22

58

Mariestad ...........................

23

20

11

54

3

13

1

7

24

78

Borås.................................

21

15

14

50

6

2

7

3

18

68

Lidköping ...........................

12

19

15

46

8

10

8

9

35

81

Sköfde ...............................

27

34

16

77

10

5

8

10

33

no

Eskilstuna .........................

29

17

12

58

10

3

3

2

18

76

Arboga...............................

13

22

20

55

9

3

6

1

19

74

Ystad .................................

19

31

25

75

9

14

4

9

36

in

Karlshamn..........................

29

49

43

121

27

8

11

13

59

180

Landskrona .......................

24

16

23

63

16

7

4

5

32

95

Uddevalla ...........................

23

26

24

73

14

7

9

9

39

112

Göteborg.............................

67

60

48

175

25

9

15

6

55

230

Oskarshamn .......................

15

21

21

57

12

—

9

—

21

78

Kristinehamn .....................

20

17

16

53

11

7

6

—

24

77

Piteå....................................

15

16

13

44

6

3

4

1

14

58

Haparanda...........................

9

13

9

31

3

2

1

2

8

39

Summa

560

625

535

1,720

289 167

160 147

763

2,483

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Bilaga I. e.

Antal lärjungar vid de till ombildning föreslagna

läroverken.

Läroverk

Medeltal vid höstterminernas

början 1881—85

Höstterminen 188S

Klasser

Summa

Klasser

Summa

1

2

3

1

2

3

Treklassiga:

Söderköping ............................

10

9

7

26

9

12

14

35

Vimmerby ..............................

12

11

10

33

15

12

16

43

Alingsås.....................................

14

14

18

46

24

13

20

57

Falköping...................................

17

20

33

70

9

17

32

58

Askersund..................................

11

9

8

28

7

12

11

30

Sala...........................................

11

10

8

29

19

14

9

42

Trelleborg...................................

8

11

16

35

7

11

5

23

Engelholm .................................

10

13

26

49

19

10

13

42

Varberg....................................

20

16

16

52

22

24

18

64

Marstrand ..............................

8

7

7

22

7

6

6

19

Strömstad.................................

17

11

10

38

25

18

13

56

Åmål ........................................

13

13

17

43

13

14

8

35

Filip stad ..................................

12

12

25

49

11

10

20

41

Arvika..........................................

15

16

13

44

18

17

9

44

Skellefteå...................................

8

9

13

30

7

8

18

33

Örnsköldsvik ............................

11

13

32

56

13

5

23

41

Tväklassiga:

Södertelge ................................

12

27

—

39

18

35

—

53

Köping .....................................

18

21

—

39

22

13

—

35

Nora ........................................

16

14

—

30

16

7

—

23

Enklassiga:

Simrishamn..............................

37

—

—

37

30

—

—

30

Summa

280

256

259

795

311

258

235

804

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Bilaga 1. f.

Antal lärjungar vid de till indragning föreslagna

läroverken.

Läroverk

Medeltal vid höstterminernas

början 1881—85

Höstterminen 1886

Klasser

Summa

Klasser

Summa

1

2

3

1

2

3

Treklassiga:

Vernamo ......................

4

8

12

24

7

4

11

22

Sölvesborg ................................

3

4

8

15

7

4

3

14

Ronneby ....................................

5

14

7

26

2

8

4

14

Tväklassiga:

Hjo......................................

6

8

—

14

3

3

—

6

Hedemora................................

6

5

—

11

9

6

—

15

Grenna .......................................

7

13

—

20

5

17

—

22

Knngelf.....................................

18

7

—

25

8

5

—

13

Kungsbacka................................

8

12

—

20

9

5

—

14

Borgholm..................................

11

9

—

20

5

7

—

12

Enklassiga:

öregrund ....................................

11

—

—

11

13

—

—

13

Ulricehamn.................................

10

—

—

10

6

—

—

6

Mariefred...................................

10

—

—

10

7

—

—

7

Lindesberg ................................

24

—

—

24

22

—

—

22

Säter ........................................

11

—

—

11

19

—

—

19

Falkenberg .................................

11

—

—

11

8

—

—

8

Laholm.......................................

24

—

—

24

24

—

—

24

Mönsterås....................................

14

•—

—

14

11

—-

—

11

Summa

183

80

27

290

165

59

18

242

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Bilaga II.

Antal afdelningar med särskild undervisning inom de högre allmänna

läroverkens fem lägre klasser.

Läroverk

1881

1882

1883

1884

188 B

1-3

4—5

1—3

4-5

1-3

4-5

1-3

4-5

1-3

4-5

Stockholms NorraLatinläroverk

7

4

8

5

8

51

8

61

8

6

» Södra »

6

4

6

4

6

4

6

31

6

3^

» Realläroverk ........

3

2

3

2

3

2

3

2

3

2

» Nya Elementarskola

4

4f

4

4*

4

41

41

41

4

Upsala ...................................

7

5

7

5J

6

5|

6

5J

6

41

Getle ......................................

5

4

5

3J

5

4

5

4

5

4

Hudiksvall .............................

3

2^

3

21

3

21

3

3

2!

Linköping ..............................

6

4!

6

41

6

41

6

41

6

41

Norrköping.............................

5

4

5

4

5

4

5

4

5

4

Vestervik.................................

4

2l

3

3?

3

2?

3

3

Skara.......................................

5

4i

5

41

5

41

4

41

5

4

Venersborg............................

3

H

3

3

3

21

3

21

3

Strengnäs.................................

3

3

21

3

21

3

3

21

Örebro ....................................

7

4

7

4

6

51

6

5

6

5

Nyköping ..............................

3

3

21

3

21

3

2\

3

Yesterås .................................

4

3^

4

41

4

4

3

4

3

4

Falun ....................................

3

H

3

31

3

3?

3

21

3

Yexjö ...................................

5

4 1

5

41

5

41

5

41

5

41

Jönköping .............................

5

6

5

6

5

6

5

6

5

6

Lund....................................

6

5

6

5

6

61

6

6$

6

Malmö ....................................

6

7

51

8

51

71

6

7

Karlskrona.............................

5

3?

5

4

4

4

5

3?

41

31

Kristianstad ...........................

5

3é

5

3?

5

4

5

4

5

4

Helsingborg ...........................

4

4

5

2

5

2

5

4

5

4

Göteborgs Latinläroverk.........

7

4

6

4

5

4

5

4

6

4

» Realläroverk .........

5

5

6

6

7

6

7

6

6

6

Halmstad ................................

4

2J

4

3J.

3!

3J

3

4

3

31

Kalmar....................................

6

41

6

41

6

41

6

41

6

41

Karlstad .................................

5

51

5

51

5

51

5

41

5

4

Hernösand ..............................

3

3?

3

31

3

21

3

3

Östersund ..............................

3

31

4

21

4

21

3

31

4

31

Umeå......................................

3

3

21

3

21

3

21

3

21

Luleå......................................

3

3

21

3

21

3

21

3

2

Sundsvall.................................

5

21

5

21

5

21

5

21

6

Visby ....................................

5

4

6

4

5

4

1 4

21

4

31

Summa afdelningar

163

131j

167

13211 163f | 134111591

1351

1611

| 1331

Medeltal under perioden 1881—85: Afdelningar. Lärjungar. Lärjungar i hvarje afd.

i klass 1—3 .................. 162,95. 4,406. 27,04.

j> » 4—5 .................. 133,40. 3,108. 23,30.

s » 1—5 .................. 296,35. 7,514. 25,36.

Anm. Särskild undervisning under vissa timmar har upptagits såsom bråk af afdelning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' 134

Bilaga III.

Lärjungar vid de högre allmänna läroverken flyttade till högre klass.

Från klass

Närvarande vid vårtermi-

nens slut före flyttningen

Vårterminen

1885

Höstterminen

1885

Summa flyttade

Icke flyttade

Flyttade vid vårterminens slut

efter att i klassen hafva tillbragt

följande antal terminer

Flyttade vid höstterminens början

efter att i klassen hafva tillbragt

följande antal terminer

0

1

2

3

4

5

eller

flere

0

1

2

3

4

5

eller

flere

1 ...............

1,173

52

584

9

93

3

17

174

2

27

961

212

2 ..................

1,503

—

31

779

2

118

1

13

13

247

2

38

—

1,231

272

3 ................

1,439

—

17

772

3

91

1

19

5

245

1

24

—

1,159

280

1 K................

601

—

2

219

1

56

—

1

2

86

1

16

—

383

218

4 L................

967

—

7

549

3

76

1

1

3

139

—

22

_

800

167

5 R..........

399

—

—

188

2

23

—

1

—

51

_

1

_

265

134

5 L...............

837

—

2

485

1

54

4

2

1

89

1

11

_

648

189

6: i R........

256

—

2

142

2

14

—

—

—

35

—

1

—

196

60

6: i L........

1,035

—

6

555

4

89

1

1

2

168

6

12

_

843

192

6: 2 E........

179

—

1

100

—

8

—

—

1

25

—

_

_

135

44

6: 2 L..........

724

—

1

421

3

36

—

1

1

121

—

14

—

597

127

7: i R..........

122

—

—

63

—

14

—

—

1

18

_

1

_

97

25

7: x L..........

680

—

2

382

3

30

1

—

—

116

1

7

—

542

138

Summa

9,915

—

123

5,239

33

702

12

39

46

1,514

14

174

—

7,857

2,058

Från klass

Närvarande vid vårtermi- nens slut före flyttningen

Vårterminen

1885

Höstterminen

1885

Summa

flyttade

Icke

flyttade

Flyttade vid vårterminens slut

Flyttade vid höstterminens

början

efter att

hafva

öfver- hoppat

klassen

å normaltid

efter qvar- sittning i

klassen

efter att

hafva

öfver- hoppat

klassen

å normaltid

efter

qvarsitt- ning i

klassen

1...............

1,173

636

%

54,2 2

105

%

8,95

%

191

%

16,28

29

°/o

2,47

961

%

81,92

212

%

18,08

2...............

1,503

—

—

810

53,89

121

8,05

13

0.86

260

17,30

40

2,66

1,231

81,90

272

18,10

3...............

1,439

—

—

789

54,83

95

6,60

19

1,32

250

17.37

25

1,74

1,159

80,54

280

19,46

4 R.............

601

—

—

221

36,7 7

57

9,48

1

0,17

88

14,64

17

2,83

383

63,72

218

36,28

4 L.............

967

—

—

556

57,50

80

8,27

1

0,10

142

14,68

22

2,28

800

82,7 3

167

17,27

5 R...........

399

—

—

188

47,12

25

6,27

1

0,25

51

12,78

1

0,25

265

66,42

134

33,58

ÖL............

837

—

—

487

58,19

59

7,05

2

0,24

90

10,75

12

1,43

648

77,42

189

22,58

6: l R.......

256

—

—

144

56,25

16

6,25

—

—

35

13,67

1

0,39

196

76,56

60

23,44

6: l L. ......

1,035

—

—

561

54,21

94

9,08

1

0,10

170

16,42

18

1,74

843

81,45

192

18,55

6: 2 R.......

179

—

—

101

56,42

8

4,47

—

—

26

14,53

—

135

75,42

44

24,58

6: 2 L.......

724

—

—

422

58,29

39

5,39

1

0,14

122

16,85

14

1,92

597

82,45

127

17,55

7: l R.......

122

—

—

63

51,04

14

11,48

—

—

19

15,57

1

0,82

97

79.51

25

20,4 9

7: i L.......

680

—

—

384

56,47

34

5,oo|

—

—

116

17,06

8

1,18

542

79,71

138

20,29

Summa

9,915

—

—

5,362| 54,08

747

7,5 s|| 39

0,3 9

1,560

15,73

188

1,90

7,857

79,24

2,058| 20,76

Anm. De lärjungar, som vid höstterminens början »hoppat öfver» en klass, äro upptagna bland de vid

vårterminens slut flyttade.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Bilaga IV.

Antal lärjungar i 7:de klassen af rikets högre allmänna läroverk, hvilka

åtnjutit undervisning i grekiska och hebreiska.

1 8

8 S

1 8

8 4

Läroverk

7:

2

7:

1

7:

2

7:

1

I grekiska

I hebreiska

I grekiska

I hebreiska

I grekiska

I hebreiska

I grekiska

I hebreiska

Stockholms Norra Latinläroverk

11

4

10

4

8

i

16

6

» Södra »

9

3

2

1

4

2

9

3

» Nya Elementarskola

Upsala .......................................

13

Under

visning

6

i liebr

6

eiska f(

16

jrekonu

4

ner ej.

14

1

Gefle.........................................

5

—

9

—

10

1

5

2

Hudiksvall ...............................

1

—

• 2

1

—

—

2

2

Linköping .................................

19

3

20

10

19

3

16

3

Norrköping.................................

6

2

4

—

8

—

7

2

Skara..........................................

17

1

14

2

22

2

19

3

Venersborg................................

3

—

4

1

8

—

6

—

Strengnäs...................................

5

2

3

1

4

2

4

2

Örebro ......................................

6

—

11

—

13

—

7

5

Nyköping .................................

7

1

3

2

6

2

7

2

Vesterås ....................................

4

—

6

1

8

2

—

—

Falun .......................................

2

—

5

1

3

2

2

1

Vexjö ......................................

13

—

17

8

14

1

20

9

Jönköping ..............................

14

—

12

3

21

3

16

—

Lund..........................................

22

X

28

4

35

3

34

7

Malmö .....................................

14

—

9

4

10

—

16

8

Karlskrona................................

3

—

7

3

4

2

3

3

Kristianstad ..............................

7

2

6

5

10

6

7

3

Helsingborg ..............................

8

3

7

2

6

—

9

3

Göteborgs Latinläroverk............

11

—

16

10

16

1

13

4

Halmstad....................................

8

3

7

—

7

2

9

5

Kalmar......................................

8

—

18

3

11

2

9

2

Karlstad ...................................

6

1

12

2

12

2

7

2

Hernösand ................................

5

2

12

5

3

1

11

5

Östersund ...............................

6

2

4

1

3

—

6

—

Umeå .......................................

5

—

6

—

10

—

5

—

Luleå .......................................

—

—

2

—

1

—

—

—

Visby . .......................................

6

1

2

—

1

1

6

4

Summa

241

31

264

80

293

45

285

87

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' 136

Bilaga V. Lärjungar afgångne från nedannåmnda

Läroverk

Klass 1.

Klass 2.

Klass 3.

Summa

Deraf

Summa

Deraf

Summa

Deraf

till allmänt

läroverk

till annan

läroanstalt

öfrige

till allmänt

läroverk

till annan

läroanstalt

öfrige

. ______

till allmänt

läroverk

till annan

läroanstalt

öfrige

Stockholms Norra Latinläroverk: Summa

40

6

7

27

39

3

10

26

57

12

n

34

Årligt medeltal

8

1,2

1,4

5,4

7,8

0,6

2

5,2

11,4

2,4

2,2

6,8

% af klassens medelstyrka

7,7

6

8

Stockholms Södra Latinläroverk: Summa

35

11

4

20

29

9

2

18

50

12

4

34

Årligt medeltal

7

2,2

0,8

4

5,8

1,8

0,4

3,6

10

2,4

0,8

6,8

% af klassens medelstyrka

8

5,7

11,4

Stockholms Realläroverk: Summa

18

9

2

7

23

7

4

12

11

2

1

8

Årligt medeltal

3,6

1,8

0,4

1,4

4,6

1,4

0,8

2,4

2,2

0,4

0,2

1,6

°/o af klassens medelstyrka

4,8

7,3

5,3

Stockholm, Jakobs läroverk: Summa

57

29

11

17

45

7

12

26

58

17

18

23

Årligt medeltal

11,4

5,8

2,2

3,4

9

1,4

2,4

5,2

11,6

3,4

3,6

4,6

o/o af klassens medelstyrka

7,8

13,1

14,2

Stockholm, Ladugårdslands lärov.: Summa

36

11

13

12

48

18

8

22

54

10

11

33

Årligt medeltal

7,2

2,2

2,6

2,4

9,6

3,6

1,6

4,4

10,8

2

2,2

6,6

°/o af klassens medelstyrka

3,7

4,8

7,4

Stockholm, Katarina läroverk: Summa

19

4

9

6

31

9

6

16

39

9

4

26

Årligt medeltal

3,8

0,8

1,8

1,2

6,2

1,8

1,2

3,2

7,8

1,8

0,8

5,2

°/o af klassens medelstyrka

6

10,7

.....

16,8

Norrköpings läroverk: Summa

10

2

_

8

35

7

4

24

26

5

4

17

Årligt medeltal

2

0,4

—

1,6

7

1,4

0,8

4,8

5,2

1

0,8

3,4

°/o af klassens medelstyrka

4,7

8,1

5,6

Örebro läroverk: Summa

14

4

2

8

25

5

4

16

55

10

6

39

Årligt medeltal

2,8

0,8

0,4

1,6

5

1

0,8

3,2

11

2

1,2

7,8

°/o af klassens medelstyrka

8,3

5,5

.....

10,3

Jönköpings läroverk: Summa

7

2

5

29

3

2

24

39

3

1

35

Årligt medeltal

1,4

0,4

—

1

5,8

0,6

0,4

4.8

7,8

0,6

0,2

7

°/o af klassens medelstyrka

3,7

8,2

10,7

Malmö läroverk: Summa

24

2

7

15

41

5

4

32

53

3

5

45

Årligt medeltal

4,8

0,4

1,4

3

8,2

1

0,8

6,4

10,6

0,6

1

9

°/o af klassens medelstyrka

5

8,4

12,7

Göteborgs Realläroverk: Summa

31

11

2

18

48

5

3

40

95

27

8

60

Årligt medeltal

6,2

2,2

0,4

3,6

9,6

1

0,6

8

19

5,4

1,6

12

°/0 af klassens medelstyrka

8

12,1

16

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

läroverk och klasser under åren 1881—85.

Klass 4 R.

Klass 4 L,.

Klass S R.

Klass 6 L.

Klasser 1—S.

Summa

Deraf

U1

0

B

B

p

Deraf

Ul

g

B

p

Deraf

ce

3

B

p

Deraf

02

B

B

p

Deraf

pt —

3 SL

< —

s? g

ST 55:

pt zr.

0

So

s s

11

o-.

05*

CB

5:

O *

< —

1

pt £T.

0 *-*

p P

ål

p p

Öl

''/q*

ce

pt ''1

O 9

< S

2 3

g>

pt ET.

6 ■—*

is

£§

“ 3

C:

Oq*

ce

pt

0 2.

< ~

ce g

CL so:

S

9} -t

d 1—11

5 9

~ B

P SO

££ 3

Öl

Oq*

ce

p: *

O 2L

< —

5 3

CL so:

gt sr.

O ^

§ §

s. p

P so

s

O:

crq"

ce

59

11,8

6

1,2

11

2,2

42

8,4

23,9

30

6

5

1

9

1,8

16

3,2

7

75

15

39

7,8

8

1,6

28

5,6

29,8

29

5,8

3

0,6

11

2,2

15

3

7

329

65,8

74

14,8

67

13,4

188

37,6

9,8

56

11,2

8

1,6

8

1,6

40

8

24,4

11

2,2

4

0,8

2

0,4

5

1

4,8

85

17

42

8,4

5

1

38

7,6

39,2

23

4,6

2

1,4

14

2,8

13,5

289

57,8

88

17,o

.....

32

6,4

169

33,8

12,7

30

6

3

0,6

7

1,4

20

4

12,9

—

—

—

—

48

9,6

1

0,2

8

1,6

39

7,8

25,2

—

—

—

—

130

26

22

4,4

22

4,4

86

17,2

ll,i

45

9

2

0,4

15

3

28

5,6

29,2

—

—

—

—

61

12,2

28

5,6

7

1,4

26

5,2

48,i

—

—

—

—

266

53,2

83

16,6

63

12,6

120

24

16,2

63

12,G

1

0,2

23

4,6

39

7,8

17

18

3,6

10

2

2

0,4

6

1,»

3,4

108

21,6

52

10,4

22

4,4

34

6,8

27

142

28,4

121

24,2

8

1,6

13

2,6

7,5

469

93,8

223

44,6

89

17,8

157

31,4

8,i

32

6,4

5

1

4

0,8

23

4,6

21,9

23

4,o

5

1

3

0,6

15

3

23,i

85

17

33

6,6

11

2,2

41

8,2

48,2

55

11

48

9,6

5

1

2

0,4

3,3

284

56,8

113

22,6

42

8,4

129

25.8

17.9

45

9

4

0,8

7

1,4

34

6,8

21,3

10

2

3

0,6

3

0,6

4

0,8

3,1

49

9,8

24

4,8

25

5

26,3

18

3,6

—

7

1,4

11

2,2

8,8

193

38,6

21

4,2

49

9,8

123

24,6

9,6

63

12,6

2

0,4

20

4

41

8,2

22,8

7

1,4

1

0,2

1

0,2

5

1

3,3

59

11,8

4

0,8

23

4,6

32

6,4

26,7

23

4,6

5

1

8

1,6

10

2

6,5

246

49,2

31

6,2

64

12,8

151

30,2

9,9

24

4,8

1

0,2

—

23

4,6

22,3

16

3,2

4

0,8

2

0,4

10

2

4,2

33

6,o

2

0,4

3

0,6

28

5,6

33,3

29

5,8

2

0,4

4

0,8

.....

23

4.6

8.6

177

35,4

17

3,4

12

2,4

148

29,6

10,2

83

16,6

5

1

13

2,6

65

13

16,5

1 Uppgifter geinen- 1 samma för båda

| linierim.

66

13,2

6

1,2

12

2,4

48

9,6

15

I Uppgifter gemen- ! samma för båda

1 linierim.

267

53,4

21

4,2

41

8,2

205

41

11,7

130

26

18

18

3,o

94

18,8

19,8

—

—

—

—

136

27,2

—

47

9,4

89

17.8

27.8

—

.....

—

440

88

61

12,2

78

15,6

301

60,2

17,5

18

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga VI. a.

Kostnadsberäkning.

Inkomster:

Utgifter:

Afkomst af donationer eller andra såsom särskilda fonder

förvaltade tillgångar, som i statsliggaren antecknas under

rubrik »inom kolumn specificerade inkomster», om
-

kring .............................................

Till statsverket ingående afgifter af

lärjungarne vid de högre och fem
klassiga

läroverken........................

Bidrag af de kommuner, i hvilka lägre

allmänna läroverk med 3 eller 4

ämneslärare äro föreslagna att upprättas

..........................................

Anslag af statsverket .......................

Er. 40,000:

337,000: —

28,000: —

3,265,501: 43

Samma Er. 3,670,501: 43

Föreslagen normalstat........................ Er. 2,597,600: —-

De nuvarande lärarnes ålderstillägg

enligt nya staten...........................

»

750,950:

—

Arfvoden åt bibliotekarier..................

»

7,000:

—

Arfvoden till skrifbiträden åt rekto-

rerna vid de högre samt vissa fem-

klassiga läroverk ...........................

»

17,000:

—■

Djeknepenningeersättning, ej inräknad

i kontanta lönebeloppen till lärarne

»

4,307:

10

Ersättning för förlorad helgonskyld ...

»

2,644:

33

Arfvoden åt extra ock vikarierande

lärare samt till oförutsedda behof...

»

175,000:

—

Extra arfvoden åt teckningslärare......

»

36,000:

—

Extra arfvoden åt gymnastiklärare samt

till befrämjande af vapenöfningar

och fria lekar ..............................

»

42,000:

—

Till praktisk utbildning af blifvande

lärare vid de allmänna läroverken

»

28,000:

—

Till resestipendier åt lärare i fram-

mande lefvande språk ..................

»

6,000:

—

Till resestipendier åt lärare i öfriga

ämnen ..........................................

»

4,000:

—

Samma

Er.

3,670,501:

43

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Bilaga VI. b.

Anslag till allmänna läroverken och vissa pedagogier enligt

staten för år 1887.

Löner och ålderstillägg vid allmänna

läroverken, ordinarie anslag......... Er.

D:o extra ordinarie anslag............... »

Löner och ålderstillägg vid pedago
gierna,

ordinarie anslag............... »

D:o extra ordinarie anslag............... »

Åtkomsten af donationer eller andra

såsom särskilda fonder förvaltade

tillgångar, som i statsliggaren antecknas

under rubrik »inom kolumn

specificerade inkomster», omkring

......................................... »

Arfvoden åt extra lärare, ordinarie

anslag.......................................... »

D:o extra ordinarie anslag............... »

Vikariearfvoden, ordinarie anslag...... »

Extra arfvoden åt teckningslärare ... »

D:0 åt gymnastiklärare.................... »

Till befrämjande af gymnastik och

vapenöfningar.............................. »

Arfvoden åt bibliotekarier ............... »

D:o åt rektorernas skrifbiträden ...... »

Till praktisk utbildning af blifvande

lärare vid de allmänna läroverken »

Till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk................. »

Djeknepenningeersättning, ej inräknad

i kontanta lönebeloppen till

lärarne ....................................... »

Ersättning för förlorad helgonskyld »

2,613,391: 93

336,975: —

57,511: 44

8,750: —

40,000: — Kr. 3,056,628: 37

100,000: —

40,000: —

55,000: — »

195,000:

36,000: —

7,000: —

13,500:

»

56,500: —

4,542:

10,000:

1 o*

II tfV

14,542: 64

20,500:

—

6,000:

»

26,500: -

4,307:

2,644:

10

33 >

6,951: 43

Er. 3,356,122: 44

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Bilaga VI. c.

Fördelning af kontanta anslaget till de allmänna läroverken

enligt staten för år 1887.

A. Ordinarie anslag.

Till löner och ålderstillägg ....................................

» bibliotekarier ........................ Kr. 4,542: 64

» arfvoden till skrifbiträden åt

rektorerna vid de högre läroverken

äfvensom de femklassiga

läroverken i Stockholm

................................. » 10,000: —

» djeknepenningeersättning, ej

inräknad i kontanta lönebeloppen

till lärarne............ » 4,307: 10

» ersättning för förlorad helgonskyld

................................. » 2,644: 33

» arfvoden för extra lärare ...... » 100,000: —

» vikariearfvoden och oförutsedda

behof ................................ » 55,000: —

» befrämjande af gymnastik- och

vapenöfningar.................... » 13,500: —

;> extra arfvoden åt gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken

............................. » 7,000: —

» praktisk utbildning af blifvande

lärare vid de allmänna läroverken

............................. » 20,500: —

» extra arfvoden åt teckningslärare

vid de allmänna läroverken

............................. » 36,000: —

B. Extra ordinarie anslag.

Till tillfällig löneförbättring åt lärare vid de allmänna

läroverken ......................................

» arfvoden åt extra lärare.................................

» resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk .....................................................

Kr. 2,613,391: 93

253,494: 07 Kr. 2,866,886:

336,975: —

40,000: —

6>000: — » 382,975:

Summa Kr. 3,249,861: —

Anm. Härtill kommer det belopp af omkr. 40,000 Kr., som i statsliggaren antecknas under rubrik:

»Inom kolumn specificerade inkomster».

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Bilaga VI. d.

Fördelning af anslaget till pedagogi och folkskolor enligt

staten för år 1887.

A. Ordinarie anslaget ...............

Deraf till pedagogien i Trosa ...... Kr.

» » garnisonsskolan i Kristianstad

..................... »

» » Ålems pedagogi ............ »

» för befrämjande af barna
undervisningen

i de nya

kapellförsamlingarna uti

Vermlands finnmarker ...... »

» till Sällskapet för folkunder
visningens

befrämjande (f.

d. Vexelundervisningssäll
skapet)

.............................. »

Återstoden, utgående till högre undervisning

Kr. 62,622:

11: 12

360:

14:

225:

4.500:

44

5,110: 56

Kr. 57,511: 44

B. Extra ordinarie anslag för tillfällig löneförbättring åt lärare

vid de en- och tvåklassiga pedagogierna............... » 8,750: -

Summa Kr. 66,261: 44

Anm. I Kong!. Maj:ts proposition n:o 1 till innevarande års Riksdag föreslås en nedsättning

dels af totalanslaget, dels åt'' anslaget till befrämjande af barnaundervisningen i de nya kapellförsamlingarna

uti Vermlands finnmark, hvardera å 75 kronor, men då dessa belopp härvid taga ut hvarandra,

medför denna nedsättning ingen ändring i här afsedda slutsiffra.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Bilaga, VI. e.

Beräkning af till statsverket ingående afgifter för

lärjungarne vid:

A. De högre allmänna läroverken.

I klasserna 1—3 åt 4,406

lärjungar å Kr. 20: — Kr. 88,120:

efter afdrag af 25 %...... » 22,030: •

I klasserna 4—5 af 3,108

lärjungar å Kr. 40: — » 124,320: —

efter afdrag af 25 % ...... » 31,080: —

I klasserna 6—7 af 3,930

lärjungar å Kr. 60: — » 236,340: —

efter afdrag af 25 %...... » 59,085: —-

Kr. 66,090: —

» 93,240: -

177,255:

33,940: - 8,485: --

31,960: —

7,990: —

B. De femklassiga läroverken.

I klasserna 1—3 af 1,697

lärjungar å Kr. 20: — Kr.

efter afdrag af 25 %...... »

I klasserna 4—-5 af 799

lärjungar å Kr. 40: — »

efter afdrag af 25 %...... »

Af g är:

för nedsättning af terminsafgifterna

med hälften å den

praktiska linien vid 8 läroverk

..................................

för möjlig minskning af lärjungeantalet

10 % af beloppet

...............................

Beräknad årlig inkomst af terminsafgifterna »

eller i rundt tal ......................................... »

25,455:

* 23,970: Kr. 386,010:

» 10,800:

37,521:

48,321

337,689

337,000

Anm. Antalet lärjungar beräknadt i medeltal för höstterminernas början åren 1881—1885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14?.

Bilaga VI. f.

Föreslagen normalstat.

A. Vid de högre allmänna läroverken:

35 Rektorer

å Kr. 5,000: —

Kr.

175,000: —

208 Lektorer

å

» 3,500: —

»

728,000: —

370 Adjunkter

å

» 2,500: —

925,000: —

35 Musiklärare

å

» 1,000: —

»

35,000: —

35 Gymnastiklärare

å

» 1,200: —

»

42,000: —

7 Teckningslärare

å

» 2,000: —

»

14,000: —

7 D:0

å

» 1,500: —

»

10,500: —

21 D:0

å

» .1,200: —

»

25,200: —

35 Skolläkare

å

» 150: —

»

5,250: — Kr. 1,959,950: —

B. Vid de femklassiga läroverken:

2 Rektorer (i Stockholm) å Kr. 4,500: —

Kr.

9,000: —

20 Rektorer

å

» 4,000: —

»

80,000: —

113 Adjunkter

å

» 2,500: —

»

282,500: —

22 Musiklärare

å

» 500: —

»

11,000: —

22 Gymnastiklärare

å

» 600: —

»

13,200: —

22 Teckningslärare

å

» 600: —

»

13,200: —

22 Skolläkare

å

» 100: —

»

2,200:— » 411,100: —

C. Vid Jakobs läroverk:

1 Rektor

å Kr. 5,000: —

Kr.

5,000: —

9 Adjunkter

å

» 2,500: —

»

22,500: —

1 Musiklärare

å

» 600: —

»

600: —

1 Teckningslärare

å

» 1,200:—•

»

1,200: —

1 Skolläkare

å

» 100: —

»

100:— » 29,400: —

D. F*72 2 lägre allmänna

läroverk med

4

ämneslärare

ä Kr. 11,650 för hvarje läroverk

................. » 23,300: —

E. Vid 19 lägre allmänna

läroverk med

ämneslärare

å Kr. 9,150 för hvarje läroverk.......................... » 173,850: — Kr. 2,597,600:

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Bilaga VI. g.

Normalstat för ett lägre allmänt

1 Rektor ..............

1 Adjunkt..............

1 Kollega..............

1 Teckningslärare..

1 Musiklärare.......

1 Gymnastiklärare

1 Skolläkare ........

läroverk med 3 ämneslärare:

...................... Kr. 3,500: —

................... » 2,500; —

...................... * 2,000: —

..................... » 500: —

...................... » 300: —

...................... » 300; —

..................... » 50: —

Summa Kr. 9,150: —■

Af kommunen garanterade, till statsverket ingående terminsafgifter, beräknade

efter 56 lärjungar i klasserna 1—3 och 24 lärjungar i klasserna 4—5, 1,560 Kr.;

eller, om praktiska linien väljes, hälften deraf, 780 Kr.

Normalstat för ett lägre allmänt läroverk med 4 ämneslärare:

1 Rektor.................................

............................. Kr.

3,500

—

2 Adjunkter..........................

............................. »

5,000

—

1 Kollega ..............................

......................... »

2,000

—

1 Teckningslärare.................

........... ................ »

500

--

1 Musiklärare.......................

............................. »

300

—

1 Gymnastiklärare ...............

............................ »

300

—

1 Skolläkare.....................-......

........................... »

50

—

Summa Kr.

11,650

—

Af kommunen garanterade, till statsverket ingående terminsafgifter, beräknade

med en tredjedels förhöjning af det för ett läroverk med 3 ämneslärare upptagna

beloppet, 2,080 Kr. eller, om praktiska linien väljes, hälften deraf, 1,040 Kr.

hinder antagande att en tredjedel af de föreslagna 19 läroverken med 3 och 2

med 4 ämneslärare kommer att följa den praktiska liniens arbetsordning, kunna

inkomsterna af dessa läroverk beräknas till omkring 28,000 kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Bilaga VI. h.

De nuvarande lärarnes ålderstillägg för år 1888 enligt den

föreslagna staten.

A. Vid de, högre allmänna läroverken:

B.

C.

14 Rektorer

å

Kr

500: —

Kr.

7,000: —

48 Lektorer

å

»

500: —

24,000: —

36 D:o

å

»

1,000: —

»

36,000: —

93 D:o

å

»

1,500: —

»

139,500: —

69 Adjunkter

å

»

500: —

»

34,500: —

76 D:0

å

»

1,000: —

»

76,000: —

61 D:0

å

»

1,500: —

»

241,500: —

9 Musiklärare

å

»

200: —

»

1,800: —

20 D:0

å

»

400: —

»

8,000: —

7 Gymnastiklärare

å

»

200: —

»

1,400: —

16 D:o

å

»

400: —

»

6,400: —

2 Teckningslärare

å

»

200: —

»

400: —

1 D:0

å

250: —

»

250: —

13 D:0

å

»

400: —

»

5,200: —

7 D:0

å

»

500: —

»

3,500: —

Vid de femklassiga läroverken (inbegripna Jakobs och

Haparanda):

11 Rektorer

å

Ki

. 500: —

Kr.

5,500: —

23 Adjunkter

å

»

500: —

»

11,500: —

31 D:o

å

»

1,000: —

»

31,000: —

52 D:0

å

1,500: —

»

78,000: —

2 D:o (i Haparanda)

å

»

500: —

»

1,000: —

1 D:0 »

å

»

1,000: —

»

1,000: —

1 D.o »

å

»

1,500: —

»

1,500: —

Vid de till ombildning föreslagna treklassiga läroverken:

8 Rektorer

å

Kr. 500: —

Kr.

4,000: —

5 Adjunkter

å

»

500: —

»

2,500: —

6 D:o

å

»

1,000: —

»

6,000: —

13 D:0

å

»

1,500: —

»

19,500: —

585,450: —

129,500: —

32,000: —

D.

Vid de till ombildning föreslagna tvåklassiga pedagogierna:
-

1 Rektor

1 Adjunkt

2 Adjunkter

ä Kr. 500: — Kr. 500: —

å » 500: — » 500: —

a » 1,500: — » 3,000: —

4,000: — Kr. 750,950:

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga VI. i.

Summarisk uppgift å antalet lärare inom hvarje lönegrad vid de allmänna

läroverken och tvåklassiga pedagogierna år 1887.

A) Högre allmänna läroverk.

Rektorer

Adjunkter

i lönegraden

Musiklärare

i lönegraden

Tecknings-

och

L ä t o y e r k

såsom rek- torer i

lönegraden

såsom lektorer

i lönegraden

i lönegraden

Gymnastiklärare

i lönegraden

i

2

i

2

3

4

5

1

2

3

4

5

i

2

3

4

5

i

2

3

i

2

3

Stockholms Norra

Latinläroverk...

i

1

1

2

1

1

2

1

2

2

2

1

1

Stockholms Södra

Latinläroverk ..

i

1

2

1

2

1

1

1

2

4

1

i

1

Stockholms Real- läroverk ........

i

1

1

2

1

i

3

2

1

i

i

1

Stockholms Nya

Elementarskola

1

±

1

1

2

2

2

1

2

1

7

1

1

1

Upsala...............

—

1

—-

—

—

—

1

1

1

3

—

2

4

3

3

2

4

—

—

1

—

—

2

Gefle ...............

i

—

—

1

—

—

—

2

1

1

1

2

2

1

3

1

2

i

—

—

—

—

2

Hudiksvall ........

—

1

—

—

—

—

1

1

1

—

1

1

1

2

2

—

2

—

—

1

—

—

2

Linköping ........

—

1

—

—

—

1

—

—

3

—

—

4

2

2

2

3

5

i

—

—

i

1

—

Norrköping .....

i

—

—

—

1

—

—

3

—

—

1

2

—

1

5

2

2

—

—

1

i

—

1

Vestervik .........

—

1

—

—

—

—

1

1

—

—

1

1

—

2

—

1

4

i

—

—

2

—

—

Skara ...............

i

—

—

1

—

—

—

1

2

—

2

2

2

2

1

6

4

—

—

1

—

—

2

Venersborg.........

—

1

—

—

—

—

1

2

—

—

1

2

—

1

3

2

4

i

—

—

2

—

—

Strengnäs .........

i

—

—

—

1

—

—

4

1

—

—

2

—

—

6

—

1

—

—

1

1

—

1

Örebro...............

—

1

—

—

—

—

1

3

2

1

—

1

1

3

3

4

6

—

—

1

1

1

—

Nyköping .........

i

—

—

—

—

—

1

—

2

—

1

2

—

—

5

2

1

—

1

—

—

1

1

Vesteräs............

i

—

—

1

—

—

—

3

1

1

—

2

1

3

2

1

3

—

—

1

—

1

1

Falun ...............

—

1

—

—

—

—

1

1

1

1

1

1

4

1

3

1

2

—

—

1

—

1

1

Vexjö ...........

—

1

_

—

—

—

1

1

1

1

2

2

1

4

3

2

2

—

—

1

—

—

2

Jönköping .........

—

1

—

—

—

—

1

2

1

4

—-

—

2

1

4

3

3

—

—

1

—

—

2

Lund ..............

i

—

—

1

—

—

—

1

1

2

1

2

1

7

3

1

3

—

1

—

1

—

1

Malmö...............

i

—

—

—

—

—

—

1

1

1

1

2

1

4

2

4

3

—

—

1

—

—

2

Kristianstad ......

—

1

—

—

1

—

—

1

—

1

1

2

—

4

—

3

3

—

—

1

1

—

1

Karlskrona.......

i

—

—

1

—

—

—

2

1

1

—

2

2

1

2

1

4

—

—

1

1

—

1

Helsingborg ......

i

—

—

—

—

—

—

1

—

—

2

1

—

2

1

2

2

—

—

1

—

1

1

Göteborgs Latin- läroverk .........

1

1

2

1

4

4

2

1

i

3

1

1

1

Göteborgs Real- läroverk .........

i

i

2

1

1

4

2

2

i

i

2

Halmstad .........

—

1

—

—

—

—

1

1

—

2

—

1

1

2

2

i

1

—

—

1

—

—

2

Kalmar ..........

i

—

—

1

—

—

—

3

2

2

—

—

3

4

2

2

3

—

—

1

1

—

1

Karlstad...........

i

—

—

—

1

—

—

5

1

—

—

1

2

2

2

2

1

—

—

1

1

—

1

Hernösancl .........

i

—

—

—

—

—

—

—

2

—

1

3

—

3

1

1

2

—

1

—

—

—

2

Östersund .........

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

3

1

—

1

2

1

4

—

1

—

1

—

1

Umeå ...............

—

1

—

—

—

1

3

1

—

__

1

2

—

2

2

2

—

—

1

—

—

2

Luleå ..............

i

—

—

1

—

—

—

1

1

—

—

2

1

1

1

1

2

—

—

1

1

1

—

Sundsvall ........

i

—

—

1

—

—

—

1

3

—

—

—

—

8

1

1

1

—

1

—

1

1

—

Visby ..............

i

—

—

1

—

—

—

1

1

—

—

3

1

—

2

2

5

—

—

1

1

—

1

Summa

21

14

i|io!

7

ij

12

55

38

29

24

56

43

69

76

63

98

6

9

20

23

10

36

■

35

31

202

349

35

69

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Bilaga VI. k.

B) Femklassiga läroverk.

Läroverk

Rektorer

i lönegraden

K o

i

1 1 e g e r

lönegraden

i

2

1

2

3

4

5

Stockholm: Jakob.....................

l

_

1

3

1

1

» Katarina...............

i

—

—

1

—

2

4

» Ladugårdsland......

i

—

1

—

4

2

—

Norrtelge ...............................

—

1

1

1

1

2

—

Enköping.......................... ....

l

—-

2

—

—

1

2

Söderhamn...............................

—

1

—

3

2

—

—

Eksjö.........................................

—

1

—

1

1

2

1

Vadstena....................................

—

1

1

—

3

—

1

Mariestad ...............................

—

1

—

—

2

1

2

Borås.......................................

i

—

•—■

1

1

—

3

Lidköping .............................

—

1

1

—

—-

—

4

Sköfde......................................

i

—

—

—

3

1

1

Eskilstuna ...............................

i

—

—

1

2

1

1

Arboga.....................................

i

—

—

•—-

1

3

1

Ystad.......................................

—-

1

1

2

—

—

2

Karlshamn..............................

l

—

—

2

1

—

2

Landskrona ........................

—

1

—

2

1

—

2

Göteborg................................

—

1

—

1

1

2

1

Uddevalla ................................

i

—

1

1

1

1

1

Oskarshamn ............................

i

—

—-

3

—

1

1

Kristinehamn ...........................

—

1

—

2

1

1

1

Piteå.......................................

—

1

1

1

3

—

—

Summa

ii

11

9

23

31

21

31

22

115

Anm. Haparanda läroverk är icke här upptaget, enär rektors och öfningslärares löner utgå efter

den för treklassiga läroverk bestämda stat. — Rektorerna vid Stockholmsläroverken, som åtnjuta i lön

4,000 kronor utan rätt till ålderstillägg, äro här upptagna i lista lönegraden.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Bilaga VI. 1.

C) Treklassiga läroverk.

Läroverk

Rektorer

i lönegraden

K o

i

1 1 e g e r

lönegraden

i

2

i

2

3

4

5

Söderköping..........................

i

1

1

Vimmerby.............................

—

1

1

—

—

—

1

Alingsås ...............................

i

—

1

—

—

1

—

Falköping ...........................

i

—

—

2

—

—

—

Askersund ...............................

i

—

—

—

1

—

1

Sala .....................................

i

—

1

—

—

—

1

Yernamo................................

—

1

1

—

1

—

—

Sölvesborg...............................

—

1

1

—

1

—

—

Ronneby ..............................

—

1

—

—

1

—

1

Trelleborg .............................

—

1

—

—

2

—

—

Engelholm.....................

i

—

—

1

1

—

_

Varberg .................................

—

1

1

—

—

1

—

Marstrand .............................

—

1

2

—

—

—

__

Strömstad ..............

_

1

1

1

_

__

Åmål........................................

i

—

—

1

—

i

Filipstad ..................................

—

1

—

—

—

—

2

Arvika ...................................

—

1

—

—

—

1

1

Skellefteå ........................

—

1

_

_

1

1

_

Örnsköldsvik .........................

i

—

—

1

—

1

Haparanda*)............................

—

r

—

2

1

1

—

Summa

8

12

10

7

10

6

9

20

42

•) Se anm. å bilagan VI. k.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Bilaga VI. m.

D) TVåklassiga pedagogier.

Pedagogier

Rektorer

i lönegraden

K o

1 1 e g e r

önegraden

i

2

3

l

2

3

4

5

Hjo............................................

•—

—

1

—

—

—

—

1

Södertelge.................................

i

—

—

—

—

—

—

1

Köping....................................

—

—

1

—

1

—

—

—

Kora........................................

l

—

—

—

—

—•

—

1

Hedemora ..............................

i

—

—

—

—

1

—

—

Grenna...................................

—

-—

1

—

1

—

—

—

Kungelf ...................................

—

—

1

1

—

—

—

—

Kungsbacka ..............................

i

—

—

1

—

—

—

—

Borgholm ...............................

—

—

1

1

—

—

—

—

Summa

4

—

5

3

2

1

—

3

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Bilaga VI. n.

Lönestat vid de till indragning föreslagna läroverken, hvilkas alla

ordinarie ämneslärare ännu icke afgått.

A. Treklassiga läroverken i

B. Tvåldassigapedcigogierna i Hjo:

C.

Lön

Kr.

Ålders-

tillägg

Kr.

Löneför-

bättring

Kr.

Summa

Kr.

Vernamo: 1 Rektor.......

3,000

500

250

3,750

1 Kollega ............

1,500

1,000

500

3,000

1 Vikarie....

1,500

—

—

1,500

1 Musiklärare........

300

—

—

300

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

1 Teckningslärare ...

300

---

—

300

Sölvesborg: 1 Rektor .............

3,000

500

250

3,750

1 Kollega ...........

1,500

1,000

500

3,000

1 Vikarie..............

1,500

—

—

1,500

1 Musiklärare.........

300

—

_

300

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

1 Teckningslärare ..

300

—

—

300

Ronneby: 1 Rektor ...............

3,000

500

250

3,750

1 Kollega..............

1,500

2,000

250

3,750

1 D:o ......

1,500

1,000

500

3,000

1 Musiklärare.........

300

—

—

300

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

1 Teckningslärare ...

300

—

—

300

Hjo: 1 Rektor ........

2.500

1,000

250

3,750

1 Kollega ............

1,500

2,000

250

3,750

1 Musiklärare.........

200

—

—

200

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

Hedemora: 1 Rektor ...... ...

2,500

—

250

2,750

1 Kollega ..........

1,500

1,000

500

3,000

1 Musiklärare.........

200

—

—

200

1 Gymnastiklärare ..

300

—

—

300

Grenna: 1 Rektor .....

2.500

1,000

250

3,750

1 Kollega ............

1,500

500

500

2,500

1 Musiklärare.........

200

—

—

200

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

Kungelf: 1 Rektor...............

2,500

1,000

250

3,750

1 Vikarie...............

1,500

—

—

1,500

1 Musiklärare.........

200

___

_

200

1 Gymnastiklärare ..

300

—

300

Borgholm: 1 Rektor .....

2,500

1,000

250

3,750

1 Vikarie...............

1,500

—

—

1,500

1 Musiklärare.......

200

__

_

200

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

Oregrund: 1 Lärare ..............

1,300

—

250

1,550

Ulricehamn: 1 D:o

1,500

—

250

1,750

Linde: 1 D:o

1,500

—

250

1,750

Falkenberg: 1 D:o .......

1,500

—

250

1,750

Mönsterås: 1 D:o ...............

1,500

—

250

1,750

Summa Kr.

50,500

14,000 |

6,250 |

70,750

Till ofvanstående summa ...................................................................

bör läggas: dels för uppehållandet af undervisningen till slutet af läsåret 1887—1888 vid de till indragning

föreslagna läroverk, hvilkas ämneslärare redan afgått, nemligen:

Tvåklassiga Pedagogien i Kungsbacka ............................................................ Kr. 2 375: _

Enklassiga Pedagogien i Mariefred..................................................!!”!!!!!!!!!”! » ’750: —

D:o d:o i Säter ............................................................» 750:

P:o d:o i Laholm .................................................................. ,, 750:

dels på indragningsstat uppförd lön för en kollega vid Ulrika Eleonoras redan indragna läroverk ...... »

men deremot fråndrages: »inom kolumn specificerade tillgångar» vid de till indragning föreslagna eller

redan indragna läroverken ...................................................................................... Kr

Kr. 70,750: —

4,625: —

2,000: —

1,170:

hvarför det från statsverket utgående beloppet för dessa läroverk kommer att under år 1888 uppgå till... Kr. 76,205: —

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Bilaga VII.

Jemförande öfversigt af den nuvarande och den föreslagna

lärarestaten.

Medeltal lärjungar

åren 1881—1885

Nuvarande lärarestat

Föreslagen lärarestat

Högre allmänna

läroverk

Klasserna

Summa

ps

CD

t”1

CD

>

Q-

g

co

Q

•c

3

a

So

CD

O

pr

a

w

CD

CD

>

s

c

Q

B

So

H

CD

CD

pr

1—5

6-7

S"

CD

O

''-s

CD

a

*-■

CD

SS

CD

pr

p:

p

CD

09

p:

P

CD

O

CD

CD

B

pr

CD

p:

p’

CD

PT

pT

r

So

CD

09

ce

pj1

■-<

P

CD

A. Fullständiga å båda

linierna:

Nya Elementarskolan i

11

1

1

1

Stockholm..............

235

72

307

1

7

11

1

1

1

1

7

Upsala....................

333

212

545

1

7

16

1

1

1

1

7

16

1

1

1

(lefie...........................

227

92

319

1

7

9

1

1

1

1

7

9

1

1

1

Linköping .................

272

206

478

1

7

14

1

1

1

1

7

14

1

1

1

Norrköping................

256

101

357

1

6

10

1

1

1

1

6

10

1

1

1

Skara..........................

225

166

391

1

7

15

1

1

1

1

7

15

1

1

1

Venersborg.................

142

85

227

1

5

10

1

1

1

1

5

10

1

1

1

Örebro......................

304

167

471

1

7

17

1

1

1

1

7

17

1

1

1

Nyköping1)...............

133

58

191

1

5

8

1

1

1

1

6

8

1

1

1

Falun ......................

158

71

229

1

5

11

1

1

1

1

5

11

1

1

1

Jönköping .................

290

208

498

1

7

13

1

1

1

1

7

13

1

1

1

Lund.......................

320

248

568

1

7

15

1

1

1

1

7

15

1

1

1

Malmö ......................

350

152

502

1

6

14

1

1

1

1

7

14

1

1

1

Karlskrona ...............

188

91

279

1

6

10

1

1

1

1

6

10

1

1

1

Helsingborg .............

228

104

332

1

4

7

1

1

1

1

6

9

1

1

1

Kalmar......................

294

in

405

1

7

14

1

1

1

1

7

14

1

1

1

Karlstad ...................

243

174

417

1

7

9

1

1

1

1

7

12

1

1

1

Umeå ...................

no

114

224

1

5

8

1

1

1

1

6

8

1

1

1

Visby......................

158

71

229

1

5

10

1

1

1

1

5

10

1

1

1

B, Fullständiga på latinlinien

med undervisning på real- linien till och med sjette

klassen:

Hudiksvall...............

95

26

121

1

4

7

1

1

1

1

4

7

1

1

1

Vesterås ....................

151

66

217

1

7

10

1

1| i

1

6

8

1

1

1

Transport

4,712

2,595

7,307]21

128 238

21 21 21

21 132 241

21 21

21

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Medeltal lärjungar

åren 1881-1885

Nuvarande lärarestat

Föreslagen lärarestat

Högre allmänna

läroverk

Klasserna

Summa

w

CD

CD.

>

g

O

3

p

H3

CD

CD

?r

=5

w

CD

tH

CD

>

&

g

c

co

O

g

3

H

CD

CD

pr

0

1-5

6—7

0

CD

o"

CD

a

pr

CD

pT

p

CD

<r*h

53

p

CD

ngslärare

O

CD

O

CD

PC

CD

pr

p:

>1

so

CD

PC

p:

P

CD

o-

eg

pT

''i

So

CD

Transport

4,712

2,595

7,307

21

128

238

21

21

21

21

132

241

21

21

21

Kristianstad ............

215

81

296

1

5

10

1

1

1

1

5

10

1

1

1

Östersund .................

151

60

211

1

5

8

1

1

1

1

5

8

1

1

1

Luleå..........................

64

33

97

1

4

6

1

1

1

1

4

6

1

1

1

C. Fullständiga på latinlinien

med undervisning på real- linien till och med femte

klassen:

Stockholms Norra la- tinläroverk2) .........

385

201

586

1

7

7

1

1

1

7

19

1

1

1

Stockholms Södra la- tinläroverk8) .........

267

95

362

1

7

7

1

1

1

1

7

10

1

1

1

Strengnäs4) .............

67

50

117

1

7

7

1

1

1

1

5

7

1

1

1

Vexjö..........................

243

156

399

1

7

12

1

1

1

1

7

12

1

1

1

Halmstad.....................

183

56

239

1

4

7

1

1

1

1

4

7

1

1

1

Hernösand..................

144

81

225

1

6

7

1

1

1

1

6

7

1

1

1

D, Fullständiga på reallinien

med undervisning på latin- linien till och med femte

klassen:

Vestervik..................

130

37

167

1

3

7

1

1

1

1

3

7

1

1

1

Sundsvall ..................

159

21

180

1

4

6

1

1

1

1

4

6

1

1

1

E. Fullständigt med undervis- ning endast på latinlinien:

Göteborgs latinlärov...

295

216

511

1

7

11

1

1

1

1

7

11

1

1

1

F. Fullständiga med undervis- ning endast på reallinien:

Stockholms reallärov.5)

154

190

344

1

4

7

1

1

1

1

7

7

1

1

1

Göteborgs realläroverk

345

67

412

1

4

9

1

1

1

1

5

12

1

1

1

Summa

7,514

3,939|

11,453|35

202 349|35 34|35

35 208370

35

35

35

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Femklassiga allmänna

läroverk

Medeltal lärjungar

åren 1881—1885

Nuvarande

lärarestat

Föreslagen

lärarestat

Klasserna

Summa

Rektorer

Adjunkter

Musiklärare

Gymnastiklärare

Cts

O

5.

5''

09

p:

P

ce

Rektorer

ö

Musiklärare

Gymnastiklärare

Teckningslärare 1

1—3

4-5

Stockholm: Katarina............

81

63

144

i

7

l

1

1

i

7

1

i

1

» Ladugårdsland...

245

141

386

l

7

i

1

1

i

7

1

i

1

Norrtelge ..............................

48

20

68

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Enköping.................................

36

16

52

l

5

l

1

1

i

5

1

i

1

Söderhamn............................

52

22

74

l

5

i

1

1

i

5

1

l

1

Eksjö......................................

54

44

98

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Vadstena...............................

47

28

75

i

5

l

1

1

l

5

1

i

1

Mariestad ..............................

52

21

73

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Borås ..................................

52

19

71

i

5

i

1

1

l

5

1

i

1

Lidköping ..............................

55

32

87

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Sköfde ....................................

67

30

97

i

5

i

1

1

i

5

1

l

1

Eskilstuna ..............................

59

25

84

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Arboga....................................

48

22

70

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Tstad ..................................

68

44

112

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Karlshamn..............................

116

48

164

l

5

i

1

1

i

5

1

l

1

Landskrona ...........................

69

33

102

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Göteborg.................................

147

49

196

l

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Uddevalla ..............................

73

38

111

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Oskarshamn ...........................

68

18

86

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Kristinehamn .......................

53

22

75

l

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Piteå.......................................

38

16

54

i

5

i

1

1

i

5

1

i

1

Haparanda6)...........................

52

13

65

i

4

l

1

1

i

4

1

i

1

Summa

1,580

764 2,344122

113

2222

22

22113 2222

22

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Medeltal

lärjungar

aren

1881—

1885

Nuvarande lärarestat

Föreslagen lärarestat

Till ombildning föreslagna

läroverk

Rektorer

Adjunkter

Lärare vid en-

klassig pedagogi

Musiklärare

Gymnastiklärare

Teckningslärare

Rektorer

Adjunkter

Kolleger

Musiklärare

Gymnastiklärare

| Teckningslärare

l

A. Femk/assigt läroverk:

Stockholm: Jakob ........................

152

i

6

—

l

1

i

i

9

—

l

—

i

B. Trek/assiga läroverk:

Falköping....................................

70

i

2

—

i

1

l

i

2

l

i

i

i

Varberg..........................................

52

i

2

—

l

1

i

i

2

i

i

i

i

Söderköping .................................

26

i

2

—

i

1

i

i

1

i

i

i

i

Vimmerby ....................................

33

l

2

—-

i

1

i

i

1

l

i

i

i

Alingsås .......................................

46

i

2

—

i

1

i

l

1

i

i

l

i

Askersund.......................................

28

i

2

—

i

1

l

l

1

i

i

i

i

Sala...............................................

29

i

2

—

i

1

i

i

1

i

i

i

i

Trelleborg......................................

35

i

2

—

i

1

i

l

1

l

l

i

i

Engelholm ...................................

49

i

2

—

l

1

i

i

1

l

i

i

i

Marstrand,....................................

22

i

2

—

i

1

i

i

1

l

i

i

i

Strömstad......................................

38

i

2

—

i

1

i

i

1

l

l

i

l

Åmål ...........................................

,43

i

2

i

1

i

i

1

i

i

l

i

Filipstad .......................................

49

i

2

—

i

1

i

i

1

i

i

l

i

Arvika............................................

44

i

2

—

i

1

i

i

1

l

l

i

i

Skellefteå.......................................

30

i

2

—

i

1

i

i

1

i

i

i

i

Örnsköldsvik ................................

56

i

2

—

i

1

i

i

1

i

i

i

i

C. Tväklassiga pedagogier:

Södertelge ....................................

39

l

1

—

l

1

i

i

1

i

i

i

i

Köping ........................................

39

i

1

—

i

1

i

i

1

i

i

i

l

Nora .............................................

30

i

1

—

i

1

i

1

l

i

i

i

D. Enk/assig pedagogi:

Simrishamn....................................

37

—

l

—

—

—■

l

1

i

i

i

i

E. Enskildi läroverk:

Motala'') .......................................

52

—

—

—

—

i

1

i

i

i

i

Summa

999 |

2041

l

20 20 19 22 32 21

22 21 22

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Till indragning föreslagna

läroverk

Medeltal

lärjungar

åren

1881—

1885

Rektorer

Adjunkter

Lärare vid en-

klassig pedagogi

Musiklärare

Gy mn astiklärare

Teckningslärare

Å. Treklassiga läroverk:

Vernamo................................................

24

1

2

—

1

1

1

Sölvesborg...........................................

15

1

2

—

1

1

1

Ronneby ...............................................

26

1

2

''

1

1

1

B. Tvåk/assiga pedagogier:

Hjo.....................................................

14

1

1

—

1

1

—

Hedemora .............................................

11

1

1

—

1

1

—

Grenna...................................................

20

1

1

-—

1

1

—

Kungelf ................................................

25

1

1

—

1

1

—

Kungsbacka ..........................................

20

1

1

—

1

1

Borgholm .........................................

20

1

1

1

1

C. En klass iga pedagogier:

Öregrund ............................................

11

—

—

1

—

—

—

Ulricehamn ........................................

10

—

—

1

''

Mariefred ............................................

10

—

—

1

—

—

—

Linde.....................................................

24

—

—

1

——

—

—

Säter...................................................

11

—

—

1

—

--

—

Falkenberg.............................................

11

•---

—

1

''

Laholm................................................

24

—

—

1

1

Mönsterås .............................................

14

—

—

1

—

| -

—

Summa

290

1 9

12

8

9

9

1 3

1) Detta läroverk har hittills tillhört gruppen B. — 2) 12 här upptagna adjunktsbefattningar äro föreslagna

att uppföras å en för Stockholmsläroverken gemensam stat. — 3) 3 här upptagna adjunktsbefattningar

äro föreslagna att uppföras I eu för Stockholmsläroverken gemensam stat. — 4) Detta läroverk har hittills

tillhört gruppen B. — 5) 3 här upptagna lektorsbefattningar äro föreslagna att uppföras å en för Stockholmsläroverken

gemensam stat. — 6) Detta läroverk har hittills tillhört de treklassiga läroverken. — ’) Det upptågna

lärjungeantalet utgör medeltal för aren 1882—1886.

%

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm, Ivar Haäggströms boktryckeri, 1890.

I

Sammandrag.

Nuvarande lärarestat

Föreslag

en lärarestat

Läroverk

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Lärare vid

enklassig pedagogi

Musiklärare

Gymnastiklärare

Teckningslärare

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Kolleger

Musiklärare

Gymnastiklärare

Teckningslärare

Högre allmänna läro- verk .......................

35

202

349

—

35

34

35

35

208

370

_

35

35

35

Femklassiga allmänna

läroverk ..................

22

—

113

—

22

22

22

22

—

113

—

22

22

22

Till ombildning före- slagna läroverk......

20

—

41

1

20

20

19

22

—

32

21

22

21

22

Till indragning före- slagna läroverk......

9

_

12

8

9

9

3

Summa

86

202

515

9

86

85

79

79

208

515

21

79

78

79

812

250

823

236

156

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1890:88 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition n:o 17 angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna. s. 5 i texten
  2. SU 1890:9a Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställningar angående anslag dels å ordinarie stat till»a s. 2 i texten
  3. 1SärU 1890:3 Utlåtande i anledning af Kongl. Maj ds proposition n:o 17 och inom Riksdagen väckta motioner i dithörande ämnen. a1 i texten