Sök i Ratio Lex

Angående tillstånd för Borås jemn äg saktiebolag att af bolagets skuld till riksgäldskontor et afbetala 300,000 kronor ra. ra

1890-01-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1890:26, Angående tillstånd för Borås jemn äg saktiebolag att af bolagets skuld till riksgäldskontor et afbetala 300,000 kronor ra. ra

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

1

N:o 26.

Kongl. May-ts nådiga proposition till Riksdagen, angående tillstånd

för Borås jemn äg saktiebolag att af bolagets skuld till

riksgäldskontor et afbetala 300,000 kronor ra. ra.; gifven

Stockholms slott den 31 januari 1890.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver

civilärenden för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att dels berättiga Borås jernvägsaktiebolag att, med anlitande

af bolagets reservfond, å bolagets skuld till riksgäldskontoret afbetala

300,000 kronor å tid, då fullmägtige i riksgäldskontoret finna sådant

kunna utan förlust för staten ske, dels ock medgifva att, sedan bolaget

vid det tillfälle, då sagda inbetalning kommer att ega rum, åt det derefter

återstående beloppet jemväl inbetalat hvad som erfordras för detsammas

afrundande till närmast lägre tusental kronor, ny amorteringsplan

må uppgöras, enligt hvilken återstoden af lånet kommer att, med

bibehållande af räntan vid fyra procent om året, slutbetalas samma år,

som lånet enligt nu gällande amorteringsplan skolat slutligen gäldas,

eller år 1906.

De ärendet tillhörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

Bih. Ull Riksd. Prat. 1890. 1 Sami. 1 Afä. 15 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.

Utdrag

af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 januari

1890.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Åicerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaubt,

Statsråden: friherre von Otter,

Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

Östergren,

Groll och

Wikblad.

Statsrådet friherre Åkerhielm anmäldes vara af sjukdom förhindrad

att tillstädeskomma.

30:o.

Departementschefen, statsrådet Groll yttrade härefter:

»Vid 1859 och 1860 årens riksdag beviljade Rikets Ständer för anläggning

af jernväg mellan Borås och vestra stambanan vid Herrljunga

ett lån, motsvarande två tredjedelar af den verkliga anläggningskost
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26. 3

naden, men ej öfverstigande 1,700,000 riksdaler, under vilkor, bland

andra, att å lånesumman borde erläggas dels fyra procent årlig ränta

under den för arbetets utförande afsedda tid, dels ock derefter å hela

det utbekomna lånebeloppet inom slutet af hvarje år fem procent, hvaraf

först borde beräknas fyra procent årlig ränta å hvad af lånet dessförinnan

icke godtgjorts och återstoden utgjorde kapitalafbetalning.

Sedan genom nådigt bref den 15 november 1861, jemte det en

för anläggningen upprättad plan faststäldes, enligt hvilken kostnaden

för jernvägsanläggningen med dertill hörande materiel beräknades

komma att uppgå till 2,155,000 riksdaler, låneunderstödet bestämts

till 1,436,666 riksdaler 67 öre, med skyldighet dock för det för

sagda jernvägsanläggnings utförande bildade Borås jernvägsaktiebolag

att, i händelse verkliga kostnaden för jernvägens byggande samt

erforderlig rörelsemateriels anskaffning skulle befinnas icke uppgå till

den beräknade summan, genast återbära till staten, derest så komme

att yrkas, hvad af bolaget uppburits utöfver två tredjedelar af denna

kostnad, så blef lånet under åren 1862 och 1863 i riksgäldskontoret

lyftadt med 1,436,000 riksdaler och den stadgade kapitalafbetalningen

å lånet började att utgå från och med år 1864.

Sedermera medgåfvo i anledning af derom väckta motioner Rikets

Ständer vid 1865 och 1866 årens riksdag att ränta och kapitalafbetalning

under åren 1866 och 1867 icke skulle beräknas eller erläggas å

ifrågavarande lån. Dervid stadgade dock Rikets Ständer såsom vilkor,

bland andra, dels att, sedan bolaget, i enlighet med en af dess direktion

till riksgäldskontoret afgifven förbindelse, återburit skilnaden mellan

det belopp, 1,436,000 riksdaler, som bolaget fått i nämnda kontor lyfta,

och den summa, som utgjorde två tredjedelar af verkliga anläggningskostnaden

för ifrågavarande jernväg, återstoden af den genom minskad

byggnadskostnad eller annorledes uppkomna behållning af bolagets

samtliga inkomster, hvarå bestyrkt afskrift borde till fullmägtige aflernnas,

skulle för bildandet af en reservfond särskildt afsättas och,

utan sammanblandning med bolagets öfriga tillgångar, förräntas och

redovisas, hvilken reservfond, intill dess hela skulden till riksgäldskontoret

blifvit betald, skulle, så långt fondens tillgångar försloge, användas

till fyllande af den brist i de årliga rånte- och amorteringsliqviderna,

som under ett eller annat år icke kunde genom inflytande

trafikinkomster bestridas, dels ock att ingen utdelning till aktieegarne

finge ega rum under tiden till 1870 års utgång, under hvilken tid hela

nettobehållningen så väl af trafiken som af bolagets öfriga tillhörigheter

borde till ofvan omförmälda reservfond ingå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.

För fullgörande af de utaf Riksdagen sålunda faststälda vilkor aflemnade

bolaget under åren 1866 och 1867 till riksgäldskontoret dels

en af bolagets styrelse, å- bolagets vägnar, den 18 december 1866 utfärdad

förbindelse i fråga om bildandet af en reservfond m. m. af det

innehåll, Riksdagen föreskrifvit, dels ock 58,944 riksdaler 76 öre,

hvilket belopp enligt bolagets revisionsberättelse för år 1866, hvari

verkliga anläggningskostnaden för ifrågavarande jernväg upptagits till

2,065,582 riksdaler 87 öre, utgjorde skilnaden mellan det lyftade lånet

och två tredjedelar af nämnda kostnad.

Återstoden af den genom minskad byggnadskostnad eller annorlunda

uppkomna behållningen af bolagets samtliga inkomster, hvilken

skulle för bildandet af reservfonden afsättas och, utan sammanblandning

med bolagets öfriga tillgångar, förräntas och redovisas, utgjorde enligt

samma revisionsberättelse 108,519 riksdaler 36 öre.

Den oguldna återstoden af statslånet utgjorde vid 1889 års början

870,066 kronor 55 öre och reservfonden uppgick vid samma tidpunkt

till 504,691 kronor 76 öre.

Nu har i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift styrelsen för

Borås jernvägsaktiebolag på grund af styrelsen vid bolagsstämma den

18 juni 1889 lemnadt bemyndigande — med förmälan att bolaget allt

hitintills ordentligt och utan att behöfva anlita reservfonden fullgjort

bolaget åliggande årliga inbetalningar å statslånet — anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t, täcktes till Riksdagen aflåta framställning derom att Riksdagen

för sin del ville medgifva bolaget rättighet att å sin ifrågavarande

skuld till staten af bolagets reservfond afbetala 300,000 kronor

å den tid och under de vilkor, hvarom öfverenskommelse kunde träffas

mellan fullmägtige i riksgäldskontoret och bolagets styrelse, samt att

det belopp, som derefter skulle till riksgäldskontoret årligen inbetalas,

så ändrades, att någon väsentlig rubbning i tiden, hvarunder statslånet

i sin helhet skulle varda till riksgäldskontoret inbetaldt, icke skedde.

Till stöd för denna framställning bär styrelsen åberopat att uti 27

§ af den för bolaget den 11 september 1874 faststälda förnyade ordning

vore stadgadt, att influtna medel borde göras fruktbärande genom insättning

i bankinrättning, men att det med de i penningemarknaden

nu gällande räntesatser icke vore möjligt att å eu stor del af de till

bolagets reservfond hörande medel erhålla lika hög ränta, som af bolaget

betalades å statslånet.

I anledning af fullmägtige i riksgäldskontoret lemnadt tillfälle att

i ärendet sig yttra hafva fullmägtige i skrifvelse den 21 november

1889 upplyst, att lånet komme att enligt amorteringsplanen slutbetalas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

5

under år 1906 och att bolagets för statslånet utfärdade skuldförbindelse

af den 20 februari 1862 blifvit den 20 februari 1882 för riksgäldskontorets

då återstående kapitalfordran jemte ränta i bolagets jernväg

intecknad med bästa förmånsrätt, samt vidare anfört, bland annat,

att, ehuru det icke kunde förnekas att genom en sträng tillämpning af

det af bolagsstyrelsen om förmälda stadgandet i bolagsordningen svårighet

under nu rådande penningeförhållanden förefunnes att göra reservfondens

tillgångar räntebärande till en räntefot i det närmaste motsvarande

den, som vore bestämd för det bolaget beviljade statslån,

denna svårighet dock syntes kunna till väsentlig del undanrödja,

derest bolaget erhöllo nådigt tillstånd att för förräntning af reservfondens

tillgångar uppköpa statens eller allmänna hypoteksbankens

obligationer; att, derest vidtagande af eu ändring i bolagsordningen i

berörda syfte icke skulle befinnas lämpligt eller för ändamålet fullt

tillfredsställande, fullmägtige, enär reservfonden bildats uteslutande i

ändamål att bereda säkerhet för statslånets återbetalning samt någon

minskning i säkerheten för den återstående delen af statslånet icke

genom den ifrågasatta inbetalningen uppkomme, funne att ur denna

synpunkt något hinder för bifall till ansökningen icke borde möta,

förutsatt att inbetalningen skedde å tid, då medlen kunde användas

till konvertering af något statens skuldbelopp, löpande med samma

ränta som ifrågavarande lån eller med högre ränta än detta; samt att,

enär en sådan konvertering möjligen kunde under närmaste framtiden

verkställas, men härvid åtskilliga, ännu ej fullt bestämbara omständigheter

måste ur riksgäldskontorets synpunkt tagas i betraktande, rätt

till nu ifrågavarande inbetalning icke borde bolaget tillerkännas annorledes

än å tid, som fullmägtige vid öfverenskommelse derom med bolaget

funne sig kunna utan förlust för staten medgifva.

Beträffande bolagets anhållan att, i händelse den ifrågasatta inbetalningen

skulle medgifvas, det belopp, som derefter skulle till

riksgäldskontoret årligen inbetalas, måtte så ändras, att någon väsentlig

rubbning i tiden, hvarunder statslånet i sin helhet skulle

varda till riksgäldskontoret inbetaldt, icke skedde, hafva fullmägtige —

med erinran att de till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar

upptoges i riksstaten såsom afdragspost å förslagsanslaget

till annuiteter å statsskulden m. m. och förty, lika med den behållna

inkomsten af statens jern vägs trafik, minskade det belopp, som för statsskuldens

förräntning och amortering måste af skattemedel utgå —anfört

att, då det alltså syntes vara till gagn för statsverket, om annuiteterna

å ett från riksgäldskontoret utlemnadt lån, för hvilket säkerheten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 26.

vore betryggande och hvarå räntefoten ej vore lägre än den, som vid

statens upplåning kunde ernås, ej förkortades utan under längre tid

beredde lättnad i utgifterna för statsskulden, och då således i detta

fall statens och bolagets fördel sammanfölle, fullmägtige funne sig

böra förorda nådigt afseende å bolagets anhållan om den ursprungliga

amorteringstidens bibehållande och dervid endast hade att tillägga att,

i händelse af bifall till ansökningen i dess helhet, det syntes lämpligt

att bolaget vid det tillfälle, då den ifrågasatta inbetalningen komme att

ega rum, af det derefter återstående beloppet jemväl inbetalade hvad

som erfordrades för detsammas afrundande till närmast lägre tusental,

hvarefter ny amorteringsplan borde uppgöras, enligt hvilken sagda

återstod komme att slutbetalas samma år som det ursprungliga lånebeloppet

eller år 1906.

Emedan staten vid det ifrågavarande lånets beviljande icke åsyftat

annat än att främja ett allmännyttigt företag, synes mig staten icke

böra förvägra bolaget förmånen att genom anlitande af sin reservfond i

förtid minska sin skuld, när sådant kan ske utan ränteförlust för staten,

helst statens säkerhet för återstoden af lånet icke genom reservfondens

användande för detta ändamål varder minskad. Och då, på sätt fullmägtige

erinrat, det är med statens fördel öfverensstämmande att

amorteringstiden för lånet icke förkortas, anser jag mig böra förorda

ansökningen jemväl så vidt den afser den ursprungliga amorteringstidens

bibehållande.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att dels berättiga Borås jern vägsaktiebolag att, med anlitande af

bolagets reservfond, å bolagets skuld till riksgäldskontoret afbetala

300,000 kronor å tid, då fullmägtige i riksgäldskontoret finna sådant

kunna utan förlust för staten ske, dels ock medgifva att, sedan

bolaget vid det tillfälle, då sagda inbetalning kommer att ega rum, af

det derefter återstående beloppet jemväl inbetalat hvad som erfordras

för detsammas afrundande till närmast lägre tusental kronor, ny amorteringsplan

må uppgöras, enligt hvilken återstoden af lånet kommer

att, med bibehållande af räntan vid fyra procent om året, slutbetalas

samma år, som lånet enligt nu gällande amorteringsplan skolat slutligen

gäldas, eller år 1906.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

7

Denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

samt befalde uppå statsrådets tillstyrkan att, i enlighet

med ett af föredragande departementschefen nu

uppläst förslag, nådig proposition i ämnet, af den

lydelse bilagan litt. A. till detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1890:40 Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillstånd för Borås jemn äg saktieh olag att af bolagets skuld till riksgäldskontor et afbetala 3 s. 1 i texten