Sök i Ratio Lex

Angående godkännande af en med staden Göteborg träffad öfverenskommelse i fråga om dess inqvarteringsskyldighet, äfvensom rörande anslag till ett nytt kasernetablissement derstädes, m. m

1891-03-13 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1891:48, Angående godkännande af en med staden Göteborg träffad öfverenskommelse i fråga om dess inqvarteringsskyldighet, äfvensom rörande anslag till ett nytt kasernetablissement derstädes, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

1

N:o 48.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående godkännande

af en med staden Göteborg träffad öfverenskommelse

i fråga om dess inqvarteringsskyldighet, äfvensom

rörande anslag till ett nytt kasernetablissement derstädes,

m. m.; gifven Stockholms slott den 13 mars 1891.

Sedan stadsfullmägtige i Göteborg, på gjord framställning, förklarat

sig villige att till kronan erlägga ett belopp af 460,900 kronor mot det

dels till staden upplåtes den kronan tillkommande dispositionsrätt till

den s. k. exercisheden, byggnaden å tomten n:o 22 vid Södra Larmgatan

äfvensom kommendantsängen vid skansen Lejonet med derå uppförda

byggnader, deri jemväl inbegripen den s. k. laboratoriebyggnaden

med den mark, hvarå denna byggnad blifvit uppförd, dels staden befrias

för all framtid från skyldigheten att till Göta artilleriregemente

eller motsvarande krigsstyrka, som kan varda i staden förlagd, tillhandahålla

rum och servis in natura, men berättigas att, utan hinder

af den öfverenskommelse i fråga om inqvarteringsskyldigheten, som

kan blifva träffad, fortfarande såsom hittills bibehållas vid den staden

genom kongl. resolutionen den 16 oktober 1723 tillförsäkrade förmån

att uppbära och till sin nytta använda det belopp af 21,028 kronor

3 öre, som af statsverket årligen till stadskassan i ersättning för den

s. k. inqvarteringstolagen utbetalas, vill Kongl. Maj:t, under åberopande

af hosföljande statsrådsprotokoll, härmed föreslå Riksdagen att

dels godkänna den sålunda under förbehåll af Riksdagens samtycke

med staden Göteborg träffade öfverenskommelse;

dels medgifva, att åtskilliga i statsrådsprotokollet närmare angifna,

kronan tillhöriga områden och byggnader i Göteborg må få i

den ordning, Kongl. Maj:t kan pröfva lämpligt, för kronans räkning

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft. (N:o 48.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Mäj.-ts Nåd. Proposition N:o dS.

på sådant sätt föryttras, att den för samtliga områdena och byggnaderna

erhållna köpeskilling icke understiger eu summa af 584,376

kronor;

dels ock, vid bifall till nyss nämnda båda förslag, besluta:

att ej mindre det belopp 460,900 kronor, som staden i sådan

händelse skall till kronan erlägga, utan äfven de för den s. k. kommendantsängen

vid skansen Kronan och öfriga nyss omförmälda områden

och byggnader inflytande, disponibla försäljningsmedel må, sist

nämnda medel intill ett belopp af 1,064,100 kronor, användas till beredande

af nytt kasernetablissement åt göta artilleriregemente;

att det öfverskott å berörda försäljningsmedel, som möjligen

uppstår efter bestridande af nämnda utgift, skall till statsverket ingå

och bland statsverkets inkomster redovisas under titel extra uppbörd;

samt

att medel till ifrågavarande byggnadsarbete må, i den mån sådant

kan blifva nödigt, få intill ett belopp af 1,440,000 kronor, efter

Kongl. Maj:ts bepröfvande, utaf för handen varande tillgångar förskjutas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hj. Palmstierna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

3

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maja Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 13 mars 1891.

Närvarande:

o

Hans excellens herr statsministern friherre Akerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerherg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

östergren,

Groll,

Wikhlad.

18:o.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för finansdepartementet

yttrade departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna:

»I det underdåniga anförande till statsrådsprotokollet för den 14

februari 1890, hvarmed jag inledde frågan om inköp för göta artilleriregementes

räkning af landeriet Qviberg invid Göteborg, redogjorde

jag omständligt för det dåliga skick, i hvilket det för nämnda regemente

afsedda, i Göteborg belägna kaserneteblissement befinner sig,

och de öfriga omständigheter, som göra uppförandet för nämnda regemente

af ett nytt kasernetablissement, till en nästan oundviklig nödvändighet.

Jag tillåter mig ur detta anförande erinra, att betänkliga

sättningar i sjelfva kasernbyggnaden redan år 1871 förmärktes, och att

undersökningar derefter måst regelbundet anordnas för att utröna i hvad

Ang. aflåtande

till Riksdagen

afl nåd. proposition

angående

godkännande afl

en med Göteborgs

stad träffad öfverenskommelse

i fråga om dess

inqvarteringsskyldighet

m. m.,

äfvensom om

uppförande af

nytt kasernetablissement

åt

Göta artilleriregemente.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

man dessa fortskridit, att norra mellanbyggnaden utåt gården redan

böjt sig, att taken i närmare 50 rum gifvit sig, så att särskilda anordningar

för deras understöttande måst vidtagas, och att i öfrigt den

spridda förläggningen och delvisa otillräckligheten af regementets skoloch

öfningslokaler samt förrådsbyggnader städse i hög grad försvårat

öfningarnas ändamålsenliga bedrifvande.

Af ett utaf chefen för göta artilleriregemente under sistlidet år

afgifvet utlåtande i ämnet framgår ytterligare, att kasernen år 1872

formligen utdömts, att vissa rum i densamma måst utrymmas, såsom

farliga att bebo, att lägenheterna deri äro så små, att sängarne måste

ställas i två rader ofvanpå hvarandra, att vid full beläggning förefinnes

24 qvadratfots golfyta och 240 kubikfots luftutrymme per man, under

det att enligt gällande tabell öfver utrymmet i kasernetablissementet

golfytan skall utgöra 47,5 qvadratfot och luftkuben 570 kubikfot, att

de flesta rummen uppvärmas genom öppna murade tegelspisar af äldre,

föga värmegifvande konstruktion, att en del af de öfverstå rummen

fylles med rök, då vid starka vestliga vindar försök göras till eldning,

att golfven i allmänhet äro otäta, så att skurvattnet nedrinner, hvarigenom

under årens lopp den olämpliga underfyllnaden blifvit impregnerad

med allehanda, osunda ämnen, att sjukhuset är obeqvämt och

osundt, så att bröstpatienters sjukdomar der ofta öfvergå till lungsot och

att operationer omöjligen kunna i detsamma företagas, att vid etablissementet

lokaler för regementschefs- och divisionschefsexpeditionerna, för

konstapel- och serg;eantskolorna och för förvaltningsdirektionen äfvensom

samlingsrum för officerare och underofficerare helt och hållet

saknas, att ridhuset är för sitt behof otillräckligt, samt slutligen att

regementet till ersättande af de lokaler, som omöjligen kunnat undvaras,

nödgats af enskilde förhyra rum, derför i årlig hyra utgå omkring

13,900 kronor.

Det anförda må vara nog, och ett ytterligare ådagaläggande af

regementets behof utaf nytt kasernetablissement kan så mycket mera

anses öfverflödigt, som kasernbyggnadens dåliga skick flere gånger

vitsordats af de Riksdagens revisorer, hvilka tid efter annan besökt

etablissementet.

Jag ber .derför att genast få öfvergå till frågorna dels om anskaffande

af nödiga medel till ett nytt kasernetablissement och dels om

planen och kostnaderna för ett sådant etablissements uppförande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 48.

5

Frågan om medels anskaffande för det nya etablissementet. har

gifvit anledning till långvariga undersökningar och talrika förhandlingar

med staden Göteborg. Började redan år 1873, kunna de sägas hafva

från nämnda tid nästan oafbrutet fortgått. Fn redogörelse för dessa

undersökningars och förhandlingars första skeden skulle emellertid numera

sakna intresse, och jag inskränker mig derför till en framställning

af de åtgärder, som ledt till de nu i ärendet föreliggande

resultat.

Uppslaget till dessa åtgärder kan anses vara gifvet genom Eders

Kongl. Maj:ts i anledning af en utaf generalfälttygmästaren och chefen

för artilleriet gjord underdånig hemställan, genom nådigt bref den 2

november 1883 till arméförvaltningen å artilleri- och fortifikationsdepartementen

lemnade uppdrag att uppgöra och till Eders Kongl.

Maj:t inkomma med fullständiga beräkningar öfver de tillgångar, hvilka

vare sig genom försäljning af landtförsvaret tillhöriga, men vid genomförandet

af förslaget om nytt kasernetablissements uppförande obehöfliga

tomter i Göteborg eller eljest kunde blifva tillgängliga såsom bidrag

till bestridande af statens utgifter för nytt etablissement.

Arméförvaltningen begärde, till åtlydnad af detta uppdrag, uppgift

från stadsfullmägtige i Göteborg å den lösesumma, staden kunde

vara villig utgifva, dels för befrielse för all framtid från skyldigheten

att åt göta artilleriregemente eller annan motsvarande krigsstyrka, som

kunde varda i staden förlagd, tillhandahålla rum och servis in natura,

dels för att förvärfva sig uteslutande egande- och dispositionsrätten till

de områden, som upptagas af nuvarande artillerikasernen och den bredvid

liggande materialboden, till den s. k. exercisheden och till kommendantsängen

vid skansen Lejonet, och dels för att komma i besittning

af följande i Göteborg belägna, kronan tillhöriga tomter och byggnader,

nemligen: byggnaden å stalltomten n:o 22 vid Södra Larmgatan;

stalltomten n:is 38 och 44 vid Magasinsgatan med derå uppförda

byggnader;

stalltomten n:o 23 vid Södra Larmgatan med derå uppförd byggnad;

norra hälften af fortifikationshusets tomt med derå uppförd

byggnad;

en plats vid Sahlgrenska sjukhuset med byggnad;

tomten n:o 40 vid Kronhusgatan;

kronobageritomten med byggnad;

ett område norr om Kronhusgatans förlängning med derå uppförd

byggnad; r

området å Lilla Otterhällan med byggnader;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

kommendantsängen vid skansen Kronan med byggnader; samt

garnisonssjukhusets tomt med byggnad.

Stadsfullmägtige å sin sida, som ansågo ärenden af den beskaffenhet,

som det sålunda af arméförvaltningen väckta, lämpligast

böra genom underhandlingar de intresserade parterna emellan afgöras,

föreslogo för sin del tillsättande af en beredning med uppdrag att

uppgöra förslag till lösning af så väl nämnda, till fullmägtige hänskjutna,

som möjligen andra dermed sammanhängande frågor; och blef, efter

det Eders Kongl. Maj:t den 1 oktober 1886 gillat detta stadsfullmägtiges

förslag, nämnden, som skulle bestå af tre utaf kronan och tre utaf

staden valde ledamöter jemte en af de sålunda tillsatte ledamöterne

utsedd ordförande, i slutet af år 1886 konstituerad.

Denna nämnd afgaf den 14 december 1887 sitt förslag till öfverenskommelse,

hvarefter dels arméförvaltningen å ofvan nämnda departement

anmodades att deröfver inkomma med yttrande, dels statskontoret,

kammarkollegium samt kommerskollegium och generaltullstyrelsen anbefaldes

att i vissa delar af ärendet afgifva underdåniga utlåtanden,

dels slutligen stadsfullmägtige i Göteborg på grund af Eders Kong].

Majrts, vid ärendets förberedande föredragning den 6 juni 1890, gifna

töreskrift förelädes att yttra sig, huru vida de voro benägne antaga vissa

punkter i den af beredningen förordade öfverenskommelse; och torde,

sedan samtliga dessa yttranden och utlåtanden inkommit, ärendet nu

vara bragd i det skick, att detsamma kan Eders Kongl. Maj:t till

slutlig pröfning föreläggas.

Då jag alltså öfvergår till en något omständligare redogörelse

derför, anhåller jag till en början få nämna, att en af de tomter, som

utaf arméförvaltningen föreslagits till inlösen af staden Göteborg, nemligen

den, å hvilken artillerikasernen och den der invid liggande materialboden

äro uppförda, numera icke kan till afyttrande ifrågakomma,

i det densamma genom nådig dom den 30 december 1886 förklarats

tillhöra staden. Hvad vidare angår den s. k. kommendantsängen vid

skansen Kronan, täcktes Eders Kongl. Maj:t erinra sig, att redan vid

sistlidne riksdag af Eders Kongl. Maj:t framstäldes förslag om försäljning

af nämnda äng med undantag af sjelfva skansen med kringliggande

platå, och att Riksdagen härtill lemnade bifall dock med vilkor,

att försäljningen så anordnades, att för de områden, som komme att

afyttras, erhölles en köpeskilling, motsvarande, då från lägenheten afräknades

hvad som kunde erfordras för gator och öppna platser, minst

1 krona 25 öre för hvarje qvadratfot. Försäljningssumman skulle under

förutsättning, att det af Riksdagen beräknade minimipris per qvadratfot

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

erhålles, komma att uppgå till 719,000 kronor i rundt tal; och då, enligt

Riksdagens föreskrift, af denna summa den till 323,000 kronor uppgående

köpeskillingen för lägenheten Qviberg bör i främsta rummet gäldas,

skulle alltså återstående beloppet, hvilket enligt Riksdagens beslut

skall till statsverket ingå, men som emellertid lärer böra beräknas såsom

en för det nya kasernetablissementet användbar tillgång, komma att utgöra

396,000 kronor.

Då, såsom jag redan antydt, Eders Kongl. Maj:t ansett endast

vissa delar af beredningens förslag vara af beskaffenhet att kunna af

kronan antagas, torde redogörelsen för de lägenheter, hvilka, med frånvikning

af de båda nyssnämnda, nu kunna ifrågakomma att afyttras,

lämpligen böra delas i två afdelningar, upptagande den ena sådana

tomter och byggnader, som funnits böra till staden Göteborg hembjudas,

och den andra samtliga öfriga lägenheter, hvilka sålunda beräknats

kunna med största fördel för kronan utbjudas till försäljning utan

föregående aftal med nämnda stad. Att i den förstnämnda af dessa

afdelningar jemväl bör ingå framställningen af den tillika väckta frågan

om staden Göteborgs delvisa befrielse från inqvarteringsskyldighet,

torde förstås af sig sjelft.

De lägenheter, som böra hänföras till den första afdelningen,

äro exercisheden, kommendantsängen vid skansen Lejonet och byggnaden

å tomten n:o 22 vid Södra Larmgatan.

Exercisheden. Detta område, som, enligt en på ofvannämnda berednings

föranstaltande, af stadsingeniören i Göteborg H. W. Brandel

upprättad karta, i areal -innehåller 1,277,412 qvadratfot, har, på sätt

den af beredningen verkstälda, af så väl kammarkollegium som arméförvaltningen

vitsordade utredning gifver vid handen, efter all sannolikhet

ursprungligen legat inom rågången af de s. k. Eklandahemmanen,

hvilka förut tillhört kronan och såsom lydande till Säfvedals härad

blifvit genom Konung Gustaf II Adolfs den 4 juni 1621 för Göteborg

utfärdade privilegier af honom skänkta till staden. Nämnda härad och

sålunda äfven Eklandahemmanen indrogos visserligen år 1681 genom

dåvarande reduktionskommissionen till kronan, men då magistraten i

Göteborg häröfver anförde underdåniga besvär, förklarades i resolution

den 17 augusti samma år, att Kongl. Maj:t ville lemna staden Säfvedals

härad med dess tillhörigheter under dess disposition med vilkor

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

att inkomsterna deraf användes till publika byggnaders, bryggors, slussars

och kanalers reparation och vidmagthållande. Å en i staden Göteborgs

förvar befintlig karta, hvilken med anledning af konung Carl

XI:s derom utfärdade befallning af landtmätaren Erik Kuus år 1696

upprättades öfver staden tillhöriga egor utom vallarne, finnes också,

enligt hvad beredningen anmäler, bland nämnda egor upptagen den

mark, som nu ingår i exercisheden.

Sedan ofvannämnda resolution den 17 augusti 1681 utfärdades,

hafva, så vidt känd t är, några vidare bestämmelser i fråga om stadens

rätt till kommendantsängen ej utfärdats, men af det sagda torde emellertid

framgå, att »dispositionsrätten» öfver heden ostridigt tillkommer

staden. En annan fråga blir, hvad med en dylik rätt bör förstås. Att

den ej är detsamma som full eganderätt, anser kammarkollegium i det

yttrande, nämnda kollegium anmodats att rörande denna del af frågan

afgifva, vara uppenbart, då konung Karl XI emot 4 kap. konungabalken

i den då gällande landslagen icke kunde bortgifva kronogods med

sådan rätt; och de s. k. Eklandahemmanen, som fått i jordeböckerna

intill senare tider qvarstå, hafva också, enligt hvad kollegiet anmäler,

bibehållits i desamma under kronotitel. Å andra sidan lärer väl dock

åt statens eu gång gjorda upplåtelse af lägenheten fortfarande böra

tillerkännas all den verkan, som från början var afsedd att dermed

åstadkommas; och då den dispositionsrätt, som skänktes staden, hvarken

till tiden, hvarför den skulle gälla, eller till omfånget erhöll någon

begränsning, torde ett från statens sida möjligen framstäldt anspråk att

på grund af öfverlåtelsens beskaffenhet komma i åtnjutande af mera än

den på alla verkliga rättigheter blottade nakna eganderätten till marken

sakna alla utsigter att af domstolarne bifallas.

Det är också ej på denna grund, som statens anspråk på kommendantsängen

stödjer sig. Derför hafva städse åberopats andra sedermera

tillkomna omständigheter, hvarigenom en verklig, ehuru till sitt

omfång begränsad rättighet öfver nämnda lägenhet inrymts åt staten.

Sedan nemligen den i staden förlagda garnison redan under

första hälften af förra seklet och, enligt hvad ett ännu befintligt magistratsprotokoll

af år 1748 gifver vid handen, säkert före nämnda år

börjat för sina öfningar använda platsen, som emellertid samtidigt begagnades

till betesplats för stadens kreatur och till försäljningsplatser

för sådane, framstäldes tid efter annan från garnisonens sida anspråk

att heden icke vidare skulle för sistnämnda ändamål användas. Anspråken

ledde till åtskilliga vitesförbud, hvarigenom stadens myndigheter

sökte bereda garnisonen tillfälle att utan de hinder, som vållades

opaginerad Kontrollera mot PDF

g

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

af de betande kreaturen, begagna heden till exercisplats. Men då yrkande

år 1859 jemväl framstäldes, att magistraten i Göteborg måtte,

enär fråga blifvit väckt om exercishedens försättande i ett för vapenöfningarnes

ändamålsenliga bedrifvande fullt tillfredsställande skick,

utse eu annan plats än exercisheden för kreatursförsäljningen och dessutom

stadga vite för körvägs tagande öfver heden, förklarade magistraten

i beslut den 14 oktober samma år sig icke kunna bifalla denna

framstälda begäran. Frågan fullföljdes till Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som emellertid ej gjorde någon ändring i det slut, hvari

magistraten stannat; och då slutligen dåvarande krigskollegium öfver

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut hos Kongl. Maj:t anförde

underdåniga besvär, blef frågan afgjord genom ett slags förlikning.

Kongl. Maj:t lät nemligen från staden infordra yttrande, huru vida icke,

emot det att frågan om kreatursmarknadens förflyttning från exercisheden

till annan plats Unge förfalla, staden vore villig att, med frånträdande

af alla anspråk på vidsträcktare begagnande af densamma,

låta vid kronans fortfarande disposition deraf i öfrigt förblifva; och då

magistraten och borgerskapets äldste i sitt härå den 2G oktober 1861

afgifna underdåniga svar hemstälde, att, som någon annan tjenlig plats

än ifrågavarande hed icke funnes i närheten af staden att tillgå för

användande till de stadens behof, som påkallade större utrymme, men

å andra sidan sådana åtgärder, enligt deras förmenande, kunde vidtagas,

att de förbättringar, som af kronan tilläfventyrs verkstäldes för hedens

försättande i ett för vapenöfningarne ändamålsenligt skick, icke skadades,

Kongl. Maj:t ville låta frågan om dispositionen af heden bero

dervid, att densamma fortfarande finge af Göta artilleriregemente begagnas

till vapenöfningar, likväl utan inskränkning i stadens rätt att

använda heden ej allenast till plats för kreatursförsäljning, utan äfven

till andra behof, så beskaffade, att dymedelst hvarken marken toge

skada eller hinder för vapenöfningarne uppstode, behagade Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 18 oktober 1861 bifalla denna underdåniga hemställan.

Man må alltså hysa hvilken åsigt som helst om innebörden af

den rätt till exercisheden, staden genom den kongl. resolutionen den

17 augusti 1681 förvärfva^ torde numera stå fast, att, på grund af

stadens och kronans sålunda genom dess behöriga representanter träffade

öfverenskommelse, staten å ena sidan är tillförsäkrad rättigheten

att under all framtid begagna densamma till exercisplats för Göta artilleriregemente,

under det att staden å andra sidan kommit i otvifvelaktig

besittning af förmånen att likaledes för all framtid använda heden

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 29 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 48.

till plats för kreatursförsäljning och andra behof utan annan inskränkning,

i fråga om dessa senares beskaffenhet, än att de icke få vara

sådana, att genom deras tillfredsställande exercisheden tager skada

eller hinder för Göta artilleriregementes vapenöfningar uppstår. Vid

de förhandlingar, som beträffande detta spörsmål förevoro inför ofvannannämnda

beredning, har man visserligen från stadens sida sökt göra

gällande, att nådiga brefvet- den 18 oktober 1861, såsom utfärdadt i

öfverensstämmelse med hvad stadens myndigheter »tills vidare» medgifvit

och dessutom i administrativ väg tillkommit, icke skulle hafva

någon inverkan på frågan om lagligheten af kronans anspråk på nyttjanderätten

till heden, och att fördenskull staden icke borde utfästa sig

att, i händelse kronan afstode från sina anspråk på rätt till densamma,

derför till kronan utgifva någon ersättning; men uppenbarligen förtjenar

denna invändning intet afseende, då dels magistratens och borgerskapets

ofvannämnda underdåniga hemställan alldeles icke innehåller någon

antydan derom, att det godkännande af kronans anspråk, som i framställningen

innefattades, skulle gälla endast tills vidare, och dels betydelsen

af det utaf stadens myndigheter gjorda medgifvandet i ingen

mån kan förringas deraf, att den statshandling, hvarigenom rättsförhållandet

emellan staten och staden på grund af nämnda medgifvande

reglerades, tillkommit i administrativ väg. Af beredningens sju ledamöter

hafva också de af staten och två af de utaf staden utsedde jemte

ordföranden ansett uppenbart, att staden afhändt sig »den hufvudsakliga

dispositionsrätten» till heden och den sjunde, som i fråga om den summa,

staden borde för statens utlösen betala, afvek från de andras mening,

kunde emellertid ej heller bestrida giltigheten af statens rättsanspråk.

Dessa torde sålunda vara klara, och beredningens pluralitet har

också ansett staden böra gifva lämpligt vederlag för det staten derifrån

afstår. Hvad beloppet af vederlaget beträffar, utgår beredningen derifrån,

att den rätt till heden, kronan innehar, för kronan ej medför annan

fördel än att ett exercisfält åt Göta artilleriregemente derigenom blifvit

utan kostnad för statsverket beredt; och då, enligt beredningens förmenande,

ett lika stort och till exercisplats lika lämpligt område, som exercisheden,

kan anskaffas och till exercisplats apteras för ett belopp ej

öfverstigande 100,000 kronor, föreslår den, att staden erbjuder kronan

detta belopp mot det kronan afstår från alla anspråk på fortfarande

disposition af nämnda hed.

Kommendantsängen vid skansen Lejonet jemte de derstädes uppförda

byggnader.

Mycket delade meningar hafva gjort sig gällande så väl beträffande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

11

frågan om det område, som bör anses höra till denna s. k. kommendantsäng,

som ock angående beskaffenheten af de rättigheter till de olika

delarne af densamma, hvilka tillkomma kronan. Att sjelfva den bergskulle,

hvarå den fordna s. k. Gullbergs fästning legat och der ruinerna

af denna fästning och den sedermera derstädes uppförda skansen "Göta

lejon» ännu äro synliga, med full eganderätt tillhör kronan, är jemväl

af stadens myndigheter medgifvet. Af det till en vidd af 1,400,000

qvadratfot uppgifna område, som under benämningen »kommendatsängen

vid skansen Lejonet» hembjudits staden, utgör emellertid om förmälda

kronan ostridigt tillhöriga område endast 154,000 qvadratfot.

Återstående delar af ifrågavarande ytvidd bestå dels af den egentligen

s. k. kommendantsängen, som, med frånräkning af ett förut till densamma

hörande, men numera till statens jernvägar upplåtet område

innefattar en yta af 157,000 qvadratfot jemförelsevis slät mark, dels

ock af den intill densamma i nordost gränsande fordom s. k. Färjevassen,

som med en vidd af 1,089,000 qvadratfot numera benämnes Gullbergsvass

och genom fyllning förvandlats till fast mark. Det är således

om sistnämnda båda områden, som striden egentligen rört sig.

Hvad den s. k. Färjevassen eller Gullbergsvassen angår, torde emellertid

fullständiga bevis till stöd för kronans anspråk på egande- eller

dispositionsrätten till densamma knappast kunna anses förebragta. Enligt

hvad beredningen upplyser och arméförvaltningen äfven medgifver,

hafva nemligen desamma grundats derpå, att, då enligt vanliga rättsprinciper

den eger vattnet, som eger angränsande land och Gullbergsvassen,

hvilken delvis är belägen längs med kommendantsängen vid

skansen Lejonet, bildats genom uppgrundning och igenfyllning af det å

samma plats förut varande vattnet, kronan måste vara egare till så stor

del af Gullbergsvassen, som kan svara mot kommendantsängens andel

i det forna vattnet. Såsom ytterligare skäl derför har dessutom uti

ett af advokatfiskalsembetet i arméförvaltningen år 1872 afgifvet utlåtande

åberopats, att torrläggningen af Gullbergsvassen delvis åvägabragts

genom fyllning med menniskohand och att, då för detta arbete,

som under loppet af innevarande sekel verkstälts af den s. k.

direktionen för Göteborgs hamn- och elfarbeten samt uppgifvits hafva

kostat 120,000 kronor, skulle användts ett belopp af omkring 15,000

kronor, som härrört utaf de direktionen tillagda, till statsumgälder hänförliga

s. k. hamn- och revier- samt kyrkotolagsmedlen, kronan jemväl

af denna anledning har rättighet att få sig tillagd en del af Gullbergsvassen.

Häremot har emellertid från stadens sida och, såsom mig synes,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

med mera skäl åberopats, dels att under den långa skriftvexling mellan

stadens och statens myndigheter, som i ämnet egt rum, någon bevisning

aldrig kunnat åvägabringas derom, att den s. k. direktionen för Göteborgs

hamn- och elfarbeten, som i regeln uteslutande rör sig med kommunala

medel, verkligen för fyllningen användt medel af natur att kunna

kallas statsmedel, och dels, hvad som för frågan väl måste vara afgörande,

att Kongl. Maj:t redan den 20 augusti 1799 genom det nämnda

dag faststälda reglementet för arbetshus- och fattigförsörjningsanstalternas

förbättring i Göteborg på, såsom det heter i det derom utfärdade

kongl. bref, "evärdeliga tider och till fattigförsörjningsanstaltens fullkomliga

disposition)) öfverlemnat den, enligt hvad det kongl. brefvet

gifver vid handen, då onyttiga och obrukade Gullbergsvassen. Det område,

som benämnes så, är också i sin helhet fortfarande i stadens besittning,

och beredningen har utan meningsskiljaktighet ansett någon del

af Gullbergsvassen icke kunna innefattas under benämningen kommendantsängen

vid skansen Lejonet, hvarmed statens innehaf i denna del

af staden i öfrigt betecknas.

Frågan om eganderätten till den egentligen s. k. kommendantsängen

eller det område om, såsom jag nyss nämnde, 157,000 qvadratfot,

hvilket är beläget vid foten af den bergkulle, der ruinerna af det forna

Gullbergsfästet ännu ligga, synes mig deremot böra afgöras till statens

förmån. Från kronans sida har städse antagits, att detta område, såsom

liggande inom den forna Gullbergskansens befästningslinier, blifvit undantaget,

då de s. k. Gullbergs ängar i öfrigt till Göteborgs stad öfverlemnades,

och har man redan häri funnit ett bevis, att området fortfarande

måste tillhöra kronan. Häremot hafva visserligen stadens myndigheter

så väl vid föregående tillfällen, då frågan förevarit inför arméförvaltningen,

som ock nu senast inför beredningen med mycken styrka

velat göra gällande, att Gullbergsfästet i enlighet med de vid liden för

dess anläggning gällande befästningssystem erhållit mycket ringa omfattning

och sannolikt aldrig sträckt sig utom den bergkulle, å hvilken

ruinerna efter detsamma ännu ligga. Man har för sådant ändamål med

sin bevisföring gått tillbaka ända till fjortonhundratalet och med utsagor,

hemtade från den tidens krönikor, velat göra sannolikt, att så måste

hafva varit förhållandet och att, då Gullbergsfästet slutligen år 1612

förstördes, den s. k. kommendantsängen alldeles icke hörde till dess

befästningsområde. Utgående derifrån har man vidare, hvad tiden efter

Göteborgs grundläggning angår, med kartor och utdrag af stadens räkenskaper

med flera dylika handlingar sökt visa, att ängen under hela

den del af sextonhundratalet, som förflöt efter Göteborgs grundlägg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

ning, och in på sjuttonhundratalet varit i stadens obestridda ego och af

den utarrenderats än till den ena och än till den andra privata personen,

till dess slutligen, såsom från stadens sida påstås, af en ren tillfällighet

arrendet kom att under en följd af år i början af sjuttonhundratalet

öfvertagas af stadens kommendanter i följd den ene efter den

andre- Slutligen skulle eu af dessa, den år 1719 till kommendant förordnade

öfversten för Vestgöta tremänningsregemente friherre B. Ribbing,

med stöd af detta rent tillfälliga förhållande, framstält anspråk

att komma i besittning af ängen såsom en kommendanterne i Göteborg

af kronan på lön anslagen statsegendom och, då detta anspråk af stadens

myndigheter bestridts, egenmägtigt satt sig i besittning af den

samma, som derefter qvarblifvit i kronans händer.

Denna bevisföring må gälla hvad den kan och medgifvas måste, att

egenmägtigheten hos friherre Ribbing så till vida är styrkt, som af samtida

fullt tillförlitliga handlingar framgår, att han under protest af magistraten

i Göteborg låtit genom militärhandräckning åt sig inrymma

ängen, som vid tiden för hans tillträde af kommendantsbefattningen synes

hafva varit af magistraten till enskilda personer upplåten. Hans

anspråk att komma i besittning af densamma blef till och med ogilladt

af regeringen, som, då magistraten hos densamma anmälde Ribbings

fordran, genom bref den 2ö juni 1722 uppdrog åt landshöfdingen att

tillse, det de personer, som innehade ifrågavarande, såsom det heter i

brefvet, »staden tillhöriga landeri», blefve orubbade vid sin arrenderätt

bibehållna. Härigenom är emellertid icke ådagalagdt, att ängen städse

tillhört staden. Rättsförhållandena på sextonhundratalet voro ej så

noga afvägda som nu, och det låter under då rådande omständigheter

lätt tänka sig, att staden från början sjelfrådigt tagit jordområdet i besittning,

oaktadt det varit kronan förbehållet.

Säkert är i hvarje fall, att åren 1644 och 1645 kyrkoherden i

Göteborg innehaft nyttjanderätten till en del af de då s. k. Gullbergs

ängar och att då någon tid derefter nämnda del, såsom det heter i en

kongl. resolution den 31 augusti 1648, blifvit »tagen till kronans skans»,

kyrkoherden erhållit vederlag i räntorna från några hemman å Hisingen,

som ännu i dag utgå till presterskapet i Göteborg.

Ribbings egenmägtigliet skulle i sådant fall hafva inskränkt sig

till att utan vederbörande myndighets mellankomst hafva återförsatt

kronan i besittningen af en densamma med rätta tillkommande egendom.

I allt fall bildar Ribbings tillvägagående grunden till de nu rådande

rättsförhållandena och om följderna af detsamma föreligga fullt

säkra data, hvilka vid en eventuel rättegång torde för staden medföra

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

ganska betydande svårigheter, att, äfven om den kan styrka sin ursprungliga

rätt till ängen, nu göra densamma gällande.

Sedan nemligen Ribbing på ofvan angifna sätt kommit i besittning

af densamma, aflät magistraten den 21 januari 1723 en skrifvelse

till landshöfdingen i länet, deri den tillkännagaf, att den fått sig tillstäld

en ritning af fortifikationsbefälhafvaren i Göteborg majoren leasing,

deraf skulle framgå hvad af ängen vore Gullbergs fästning tillhörigt,

och att, ehuru, efter magistratens förmenande, staden derigenom

för nära skedde, magistraten emellertid vore villig att, så vidt den tillkomme,

låta förblifva vid hvad ritningen utvisade samt medgifva, att

»skilnad» emellan fästningen och landeriet finge efter denna ritning

verkställas. Till följd deraf torde, med användning af Blasings karta,

en gränsutstakning emellan statens och stadens egor hafva egt rum,

dervid kommendantsängen erhållit de gränser, den fortfarande innehar

och som fullkomligt öfverensstämde med hvad Blasings ännu i behåll

varande karta utvisar; och har sedan dess kronan varit i oafbruten besittning

af denna s. k. kommendantsäng, som, enligt hvad handlingarne

utvisa, för närvarande är för kronans räkning utarrenderad mot en årlig

afgift af 180 kronor.

Beredningen, som i fråga om värdet af den bevisning, staden

åvägabragt, går något längre än jag och anser den utmärka, att staden

genom donationen af Gullbergs ängar blifvit egare jemväl till nu ifrågavarande

område, är också, lika med mig, af den öfvertygelse, att det

numera skall för staden vara förenad! med stora svårigheter att få sina

anspråk på ängen lagligen erkända och tillstyrkor fördenskull godvillig

uppgörelse emellan staten och staden, dervid den anser, att staden bör

erlägga ett belopp af 10,000 kronor, mot det att kronan till staden afstår

den rätt, den kan ega till kommendantsängen och dessutom, för

den händelse, på sätt vid beredningens tillsättande eventuel! förutsetts,

Göta artilleriregemente förflyttas till Sköfde, till staden utan lösen öfverlemnar

skansen Lejonet jemte den bergskulle, hvarå densamma är belägen.

Slutligen torde böra nämnas, att jemte kommendantsängen till

Göteborgs stad hembjudits tre byggnader, nemligen två derstädes uppförda

krutmagasin och den s. k. laboratoriebyggnaden, som är belägen

delvis å sjelfva ängen och delvis å mark, som den 19 april 1864 af

stadens drätselkammare för ändamålet till kronan upplåtits, samt att

dessa byggnader, af hvilka laboratoriebyggnaden är af sten i en våning

med plåttak och krutmagasinen af resvirke med papptak, utaf beredningen

åsätta ett värde af sammanlagdt 200 kronor.

i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 48.

Byggnaden a stalltomten n:o 22 vid södra Larmgatan.

På sätt beredningen enhälligt yttrat, torde böra medgifvas, att

den tomt, hvarå denna byggnad är uppförd, icke tillhör kronan. År

1818, då den öfverlemnades till kronan för att användas såsom byggnadsplats

för en stallbyggnad, var den obestridligen en stadens tillhörighet,

och den handling, magistratsprotokollet för den G februari 1818,

som ligger till grund för upplåtelsen, innehåller endast, att magistraten

och borgerskapets äldste, då en förut för artilleristallars uppförande allvist

plats befunnits olämplig för detta ändamål, velat, för att ådagalägga

sin beredvillighet att gå den af dåvarande öfverkommendanten i

ärendet framstälda. begäran till mötes, upplåta plats till dylika stallare

uppförande å nu ifrågavarande tomt. Någon skyldighet att anskaffa

plats för detta ändamål ålåg ej staden och lärer alltså vara klart, att

med den gjorda upplåtelsen måste hafva afsctts allenast att åt kronan

för tillfället bereda en dylik plats, men ej att med full eganderätt till

kronan öfverlemna området. Skall stallbyggnaden bortflytta, hvilket

naturligtvis måste ske, derest nytt fullständigt kasernetablissement åt

Göta artilleriregemente uppföres, torde alltså tomten böra åt staden

Göteborg återlemnas.

Den å tomten uppförda stallbyggnad, hvilken är af sten under

tegeltak och har en längd af 2307* fot, en bredd af 367* fot och eu

höjd af 23 fot, har af beredningen, i enlighet med förutgången värdering

af två utaf beredningen utsedda byggmästare, uppskattats till 700

kronor.

Inqvartering sskyldigheten.

för bedömande af den väckta frågan om Göteborgs stads delvisa

befriande från inqvarteringsskyldigheten torde en kort redogörelse för

de förpligtelser i berörda afseeuden, som för närvarande åligga densamma,

vara af nöden.

De bestämmelser, hvilka reglera inqvarteringsskyldigheten, återfinnas,

hvad städerna utom Stockholm angår, i den af Kongl. Maj:t och

Rikets Ständer antagna, den 22 februari 1841 utfärdade inqvarteringsordningen;

och innehåller den följande hufvudsakliga föreskrifter. Ständig

inqvartering skall utgöras i de städer, der, med afseende å rikets

säkerhet och försvar, Kongl. Maj:t pröfvar nödigt att trupper till fortfarande

tjenstgöring förlägga, och skola alla korpraler och menige tillika

med så stor del af öfver- och underbefäl, som till ordningens vidmagthållande

inom truppen anses nödig, förläggas i kronans kaserner

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.

eller dertill användbara hus. Skulle åter korpraler och manskap icke

kunna inrymmas i kronans hus, och vilja ej heller vederbörande regements-

eller kompanichefer åtaga sig att, mot erhållande af den kontanta

inqvarteringsersättning, som enligt i författningen intagen tariff

af statsmedel utbetalas för hvarje garnisonerad inqvarteringstagare, deri

jemväl inbegripna korpraler och menige, hålla dessa sistnämnda med

ruin, skola rum för dem in natura tillhandahållas af staden, som i sådant

fall erhåller den på den inqvarterade personalen belöpande kontanta

inqvarteringsersättningen. Dessutom åligger det vederbörande

stad att till så väl befäl som manskap utgöra s. k.. servis, hvilken till

personal, som är boende i kronans hus eller åtnjuter inqvartering i

kontant af statsmedel, utgår i kontant efter särskild tariff, men deremot

till korpraler och menige, som äro inqvarterade i stadens hus, måste

utgöras in natura.

Tillämpade på Göteborg, hvilken stad, såsom af min vidare redogörelse

för ämnet kommer att framgå, sjelf tillhandahåller den byggnad,

i hvilken manskapet vid Göta artilleriregemente är inqvarteradt,

innebära alltså dessa stadgande!], att staden, som af statsmedel erhåller

den efter vederbörlig tariff på det inqvarterade manskapet belöpande

kontanta inqvarteringsersättningen, är skyldig att utöfver den inqvartering

in natura staden bestrider dels till det ej inqvarterade befälet utgifva

servisersättning i kontant och dels förse den i dess kasernbyggnad

inqvarterade personalen med servis in natura; och har, beträffande frågan

hvad med sistnämnda uttryck rätteligen bör förstås, Kongl. Maj:t

genom särskildt nådigt bref den 24 augusti 1847 förklarat, att derunder

skola innefattas, utom sängservispersedlar och dylikt, jemväl ved

och ljus.

Då, såsom jag redan nämnt, den kasernbyggnad, staden till fullgörande

af sin nyss nämnda skyldighet i fråga om inqvarteringen upplåtit

till begagnande af Göta artilleriregemente, numera är i det förfallna

skick, att en snar ombyggnad deraf är oundviklig, och staden

sålunda eventuel! kan blifva tvungen att uppföra en helt ny kasernbyggnad,

måste helt naturligt från så väl statens som stadens sida

uppstå önskan, att staden mot bidrag från staden måtte, i sammanhang

med inrättandet af nytt kasernetablissement i öfrigt för Göta artilleriregemente,

åtaga sig uppförandet äfven af sjelfva kasernbyggnaden.

Det är af denna anledning arméförvaltningen till stadens myndigheter

gjort framställning om det bidrag till kostnaden för nytt kasernetablissements

uppförande, som staden kan varda sinnad utgifva mot

det den för all framtid varder befriad från skyldigheten att förse Göta

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

artilleriregemente eller motsvarande truppstyrka, som kan varda i staden

förlagd, med inqvartering in natura; och förstås af sig sjelf!, att,

på sätt arméförvaltningens remiss också innehåller, staden, derest

kasernbyggnad af staten uppföres, jemlikt gällande författning varder

fritagen från skyldigheten att förse den i den blifvande, staten tillhöriga

kasernbyggnaden inrymda trupp med servis in natura.

För att utreda frågan om den summa, staden bör för vinnande

af denna befrielse erlägga, har beredningen låtit upprätta två tabeller,

utvisande den ena de belopp, hvartill, med ledning af nu kända förhållanden,

stadens årliga inkomster och utgifter för inqvarteringsverket

kunna anses komma att uppgå, derest staden fortfar att såsom hitintills

tillhandahålla regementet rum och servis in natura, och den

andra samma inkomster och utgifter, derest stadens skyldighet att

utgöra berörda slag af inqvartering upphör.

Vid uppgörandet af dessa tabeller har beredningen, stödjande

sig på eu uppgjord kostnadsberäkning, utgått från förutsättningen, att

den nya kasernbyggnaden, för hvars uppförande inga andra bestämmelser,

enligt beredningens åsigt, kunna göras gällande än de, som

innehållas i stadens och den allmänna byggnadsordningen, skulle, derest

staden vid nybyggnaden i någon mån fäste afseende vid nutidens anspråk

på storlek och inredning af dylika byggnader, komma att kosta

275,000 kronor, och att stadens årliga utgift för kasernens uppförande

sålunda skulle, efter en beräkning af 100 år för den nya byggnadens

varaktighet och kostnadens amortering med fem procent årligen under

nämnda tid, komma att uppgå till 13,750 kronor.

Tabellerna få med dessa antaganden till utgångspunkt följande

utseende:

Tabell I.

Inkomster:

Hyror för magasin och boningslägenhetor i kasern
-

byggnaden.....................................

Inqvarteringsersättning af kronan

Diverse inkomster...............................

Räntor......................................................

kronor 2,289: 87.

» 9,505: 88.

» 151: 61.

» 56: 52.

Summa kronor 12,003: 88.

Bih. till Eiksd. Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 29 Hlift.

O

rJ

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kortgl. Maj;ts Nåd. Proposition N;o 48.

Utgifter:

Servisersättning till artilleriregementets befäl och

underbefäl...........................................................................

Anskaffning, underhåll och brandförsäkring af man
skapsservisen.

....................................................................

Ved och ljus till manskapet ...............................................

Amortering af nybyggnadskostnaden .............................

Reparationskostnad för den nya kasernen .....................

Renhållning in. fl. utgifter för kasernen ........................

Löner till inqvarteringskommissionens tjensteman......

Skrifmaterialier och ljus till desamma..............................

Servisersättning till fortifikationen....................................

Tillfällig inqvartering...............................................................

Diverse utgifter...........................................................................

kronor 2,451: 30.

» 5,000: —

» 5,152: 90.

» 13,750: —

» 5,000: —

» 808: —

i> 2,537: 50.

» 75: —

» 66: 60.

» 143: 71.

)> 195: 36.

Överskjutande utgifter alltså

Summa kronor 35,180: 37.

............... » 23,176: 49.

Tabell II.

Inkomster:

Inga.

Utgifter :

Servisersättning till göta artilleriregementes eller

annan motsvarande krigsstyrkas befäl och un
-

derbefäl ..........................................................................kronor

Servisersättning till samma regementes eller annan

motsvarande krigsstyrkas konstaplar eller korpraler

och manskap med 1 krona 75 öre till hvarje

af den till 828 man beräknade truppstyrkan...... »

Ersättning för ombesörjande af stadens åliggande

beträffande inqvarteringen ......................................... »

Servisersättning till fortifikationen .................................... »

Tillfällig inqvartering............................................ »

Summa kronor

2,451: 30.

1,449: —

500: —

66: 60.

143: 71.

4,610: 61.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 48.

Skilnaden i årlig utgift för staden skulle alltså, derest kasernbyggnad

uppföres af kronan, komma att uppgå till 18,565 kronor 88

öre, och föreslår beredningen, då denna summa kan anses representera

ett kapital af 350,000 kronor, att staden för den ifrågasatta befrielsen

till staten erlägger sistnämnda belopp.

Beredningen har emellertid föreslagit, att härvid må från stadens

sida fästas det vilkor, att den staden genom kongl. resolutionen den

16 oktober 1723 tillförsäkrade rättighet att uppbära och till stadens

nytta använda det belopp af 21,028 kronor 3 öre, som af statsverket

årligen till stadskassa!! i ersättning för den s. k. inqvarteringstokgen

utbetalas, genom den blifvande öfverenskommelsen om inqvarteringsskyldigheten

icke må rubbas, utan bibehållas oförkränkt. Jag ber för

den skull att i korthet få redogöra jemväl för de förhållanden, som

med denna fråga ega sammanhang.

Den s. k. tolagsafgiften var, såsom bekant, ursprungligen en

tilläggsafgift till tullen på ut- och ingående varor, som vissa städer

berättigades att för bestridande af kostnaderna för åtskilliga dem åliggande

uppgifter af vare sig kommunal eller statsrättslig beskaffenhet

uppbära. Som jag knappast torde behöfva erinra, äro tolagsafgifterna

numera sammanslagna med de vanliga tullafgifterna eller, må hända

rättare, ingå i dessa, och de tolagsberättigade städerna åtnjuta, på

grund af beslutet vid riksdagen 1856—1858, från tullmedlen ersättning

för de mistade tolagsinkomsterna i enlighet med vissa vid nämnda riksdag

bestämda grunder. Efter eu redan förut gjord fixering hade, hvad

staden Göteborg angår, dess inqvarteringstolag, som var en dylik tillläggsafgift,

tillkommen för att lätta dess inqvarteringsbörda, bestämts

till ofvan angifna belopp, som sedermera vid den slutliga regleringen

af tolagen ansågs lika med all annan tolag vara inbegripen i den faststälda

ersättningssumman.

Hvad angår den af beredningen väckta fråga, huru vida rättigheten

till nämnda inqvarteringstolag eller deremot numera svarande del af

ersättningssumman kan anses böra fortfarande ega bestånd, äfven om

skyldigheten att fullgöra inqvartering och servis in natura upphör, torde

de förhållanden, under hvilka inqvartering stolagen tillkom, och de bestämmelser,

som för städerna i allmänhet reglera rättigheten till densamma,

böra tagas i öfvervägande. Hufvudstadgandet derutinnan är

ofvannämnda, af beredningen åberopade resolution på städernas besvär.

Sedan nemligen Stockholms borgerskap den 29 maj 1719 erhållit rättighet

att af inqvarteringstolagen använda hvad som behöfdes för inqvarteringens

betalning, och denna rättighet den 11 augusti samma år ut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kong!, Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

sträckts till alla stapelstäder, som voro besvärade af inqvartering, med

föreskrift likväl att öfverskottet af tolagen skulle till kronans disposition

öfverlemnas, anhöllo städerna, vid 1723 års riksdag, att inqvarteringseller,

såsom den också kallades, tillokningstolagen måtte lenmas och

användas till hvar och eu stads fria disposition.

Kongl. Magt albit på dessa städernas anhållan nämnda resolution,

som har följande lydelse:

»Emedan berörda inqvarteringstolag, likmätigt konung Carl XI:s

bref och förordning af den 16 juli 1688, haft sin upprinnelse af borgerskapets

i Stockholm eget förslag, hvilket påtagit sig denna utgiften

till understöd och lisa uti inqvarteringen och kontributionen för det

fattiga och oförmögna borgerskapet, hvarför jemväl Hans Kongl. Maj:t

uti högstbemälta bref uttryckligen förklarat sig inte vilja veta af denna

afgiften, utan att den af borgerskapet sjelfva måtte uppbäras och distribueras,

vakandes sedermera år 1718 de andra stapelstäderne pålagt en

sådan tillökningstolag sig äfven väl att åtaga, förnämligast till det

fattiga borgerskapets understöd uti de svåra inqvarteringar, hvarmed

detsamma under varande krigstid blifvit besväradt, oaktadt med dem

uti ett och annat mål annorledes är vorden procederat än med Stockholms

stad, hvilken oförändradt och efter högst bemälte brefs innehåll

njutit berörda inqvarteringstolag på samma fot till godo, som den af

staden beviljat blifvit; ty finner Kongl. Maj:t alldeles för rättvist och

skäligt det böra alla stapelstäderne i gemen njuta i detta fall lika förmån

med Stockholms stad, så att de i anledning af oftabemälta 1688

års förordning denna inqvarteringstolag sjelfve måge så uppbära och

till deras egen nytta använda, utan att densamma, tvärt emot dess

egentliga egenskap och städernas bevillning, dem till skada och préjudice,

Kongl. Maj:t och kronan vidare må beräknas eller framdeles till

andra tarfvar disponeras.»

Af ordalydelsen i denna resolution drager beredningen, såsom

mig synes, med fullt skäl den slutsatsen, att stadens rättighet till den

s. k. inqvarteringstolagen ej är beroende af stadens inqvarteringsskyldighet

och att samma tolag ej kan af Kongl. Maj:t indragas, för den

händelse staden af en eller annan anledning skulle från sin inqvarteringsskyldighet

befrias; och har beredningen af sådan anledning tillstyrkt

upptagandet bland vilkoren för den föreslagna öfverenskommelsen af

ofvan nämnda förbehåll, mera, såsom det synes, för att åt staden bevara

en rättighet, som den, enligt beredningens åsigt, i allt fall eger,

än för att, såsom en följd af öfverenskommelsen, åt staden utverka en

särskild förmån.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj.-fs Nåd. Proposition N:o 48.

De förhållanden, för Indika jag sålunda i korthet redogjort, torde

tillräckligt förklara, hvarför jag ansett beredningens förslag i nu nämnda

fyra frågor böra i hufvudsak antagas. Hvad först exercisheden angår,

måste medgifvas, att kronan svårligen kan göra gällande andra anspråk

på densamma än dem, som hafva sin grund i det af Göteborgs magistrat

och borgerskap den 26 oktober 1861 gjorda medgifvande; och då

den enda förmån, som i kraft deraf tillagts kronan, utgör rättigheten

att begagna heden för göta artilleriregementes öfningar samt denna

förmån väl kan anses ersatt med det af beredningen föreslagna belopp,

bär jag så mycket snarare funnit beredningens förslag i denna del af

ärendet förtjent af understöd, som genom Riksdagens bifall till den

väckta frågan om inköpet af landeriet Qviberg ny exercisplats för göta

artilleriregemente redan kan anses vara beredd. På sätt Eders Kongl.

Maj:s täcktes erinra sig, är nemligen dess egoareal tillräcklig att lemna

utrymme till eu dylik plats och, såsom jag hade tillfälle omnämna då

nämnda ärende inför Eders Kongl. Maj: t föredrogs, lämpa sig dervarande

terrängförhållanden mycket väl för detta ändamål.

Hvad vidare beträffar kommendantsängen vid skansen Lejonet,

torde med skäl kunna sägas, att, huru omdömet än må utfalla om den

bevisning, som staden åstadkommit till stöd för sina anspråk på densamma,

kronans åtkomst till ängen å andra sidan ej kan anses så klar

och ostridig, att ej en förlikning emellan staten och staden i detta

hänseende måste vara ensidig; och då den afträdessumraa, beredningen

föreslagit, i det närmaste torde motsvara värdet af de delar af ängen,

hvilka kronan innehar, har jag ansett beredningens förslag jemväl härutinnan

vara för kronan antagligt; och lärer, då tanken på regementets

förflyttning till Sköfde numera öfvergifvits, af sig sjelf förstås, att, om

beredningens förslag i denna del slutligen varder af samtliga vederbörande

antaget, skansen Lejonet med tillhörande bergkulle, som endast

under förutsättning af regementets förflyttning ansetts böra till

staden öfverlåtas, fortfarande förblifver i statens ego.

Hvad slutligen angår byggnaden å stalltomten n:o 22 vid södra

Larmgatan samt frågan om aflösningen af Göteborgs stads inqvarteringsskyldighet,

måste beredningens förslag i dessa delar likaledes betecknas

såsom för kronan antagliga. Det torde nemligen vara föga sannolikt,

att byggnaden å ofvannämnda tomt, hvilken enligt utredningen i målet

måste, derest nytt kasernetablissement. uppföres, från tomten bortflyttas,

skall kunna, vid föryttring till annan än egaren af sjelfva tomten, betinga

ens så högt pris som af beredningen ifrågasatts; och man måste,

beträffande sistnämnda fråga, ihågkomma, att, om kronan af skäl, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong!.. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

ju lätt skulle kunna tänkas, funne sig nödsakad att, äfven i det fall,

att bidrag från stadens sida ej erhölles, låta uppföra ett nytt kasernetablisement

i Göteborg, denna stad skulle utan något sitt åtgörande

och utan erläggande af nu erbjudna 350,000 kronor komma i åtnjutande

af den frihet från inqvartering, staden vill tillösa sig.

Uppfördes kasern på kronans bekostnad, skulle nemligen deraf

blifva en följd, att regementets korpraler och manskap komme att inqvarteras

i »kronans hus» och, såsom jag redan nämnt, är, om på sådant

sätt sörjes för truppens inqvartering, vederbörande stads inqvarteringsskyldighet

inskränkt till att åt densamma utgifva servis i kontant,

eller med andra ord den stad, i hvilken kronan tillhöriga kaserner för

den derstädes garnisonerade trupp finnas, är fri från skyldigheten att

förse truppen med inqvartering och servis in natura. Det är just tillförsäkrandet

af en dylik frihet för framtiden, som för Göteborgs stad

skulle blifva vinsten af den föreslagna öfverenskommelsen, och faktiskt

kommer Göteborg, genom dennas antagande, endast i samma ställning,

som rikets öfriga med garnison försedda städer. Med undantag af

Göteborg finnes nemligen numera ingen sådan, som fullgör sin inqvarteringsskyldighet

in natura, och efter all sannolikhet lär ej heller

någon dylik skyldighet komma att för framtiden af någon utaf dem

utkräfvas.

Äfven det af beredningen föreslagna vilkor om rättighet för staden

Göteborg att, om inqvarteringsskyldigheten, på sätt beredningen

föreslagit, varder aflöst, fortfarande komma i åtnjutande af inqvarteringstolagen,

måste anses billigt. Såsom jag redan antydt, torde gällande

författningar i ämnet i och för sig innebära, att rättigheten till inqvar*

teringstolagen är oberoende af det sätt, på hvilket inqvarteringsskyldigheten

fullgöres, och, enligt hvad de i ärendet hörda embetsmyndigheter

erinra, finnas i sjelfva verket flera städer, som äro i åtnjutande

af inqvarteringstolag utan att någon ständig inqvartering af dem utgöres.

Göteborg, som för den ifrågasatta befrielsen från skyldigheten

att lemna inqvartering in natura skulle utgifva full equivalent och som

sålunda kan sägas komma att ständigt utgöra dylik inqvartering, ehuru

den för framtiden skulle tillgodokomma staten i form af ett kapital,

kan således med fullt fog göra anspråk på att bibehållas vid inqvarteringstolagen;

och det måste dessutom icke förglömmas, att äfven efter

aflösningen skyldigheten att utgöra servis i kontant, hvilket åliggande

städse innefattats under benämningen inqvarteringsskyldighet i detta

ords vanliga bemärkelse, fortfarande kommer att qvarstå.

Utgående från dessa åsigter, som i hufvudsak delas af armé
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

förvaltningen och de öfriga myndigheter, hvilka i ärendet afgifvit underdåniga

utlåtanden, förklarade jag mig, vid ärendets förberedande

föredragning den 6 juni sistlidet år, anse beredningens förslag i nu

angifna fj^ra afseenden vara af beskaffenhet att kunna läggas till grund

för blifvande öfverenskommelse med staden Göteborg. Jag fann emellertid

lämpligt dels att i framställningen till Göteborgs stadsfullmägtige

inrycktes uttryckligt vilkor derom, att staten vid öfverlåtelse till nämnda

stad af den s. k. kommendantsängen vid skansen Lejonet förbehölle

sig fortfarande eganderätten till sjelfva skansen med omkringliggande

platå, dels att, till förekommande af alla framtida tvistigheter, i framställningen

upptoges, att den staden tillhöriga mark, å hvilken den s. k.

laboratoriibyggnaden i närheten af nyss nämnda skans delvis är uppförd,

jemväl ansåges i öfverlåtelsen af kommendantsängen inbegripen och dels

att för samtliga tomter, byggnader och rättigheter, som skulle till staden

Göteborg öfverlåtas, bestämdes en totalsumma, som till beloppet

motsvarade de olika värderingssummor, beredningen ansett skäligt åsätta

nämnda byggnader in. in. Då, såsom Eders Kong!. Maj:t täcktes erinra

sig, beredningen beräknat, för exercisheden 100,000 kronor, för kommendantsängen

med derå uppförda byggnader 10,200 kronor, för byggnaderna

å stalltomten n:o 22 700 kronor och för aflösning af inqvarteringssk}ddigheten

350,000 kronor, skulle denna totalsumma utgöra

460,900 kronor.

Eders Kongl. Maj:t behagade gilla dessa mina åsigter och förslag;

och fann Eders Kongl. Maj:t med anledning deraf, i enlighet med

min underdåniga hemställan, skäligt i nådigt bref låta ej mindre för

stadsfullmägtige i Göteborg gifva till känna, att Eders Kongl. Maj:t

vore sinnad till nästinstundande Riksdag aflåta proposition om dels

upplåtande till staden Göteborg af den kronan tillkommande dispositionsrätt

till den s. k. exercisheden, byggnaden å tomten n:o 22 vid

södra Larmgatan äfvensom kommendantsängen vid skansen Lejonet

med derå uppförda byggnader, deri jemväl inbegripen den s. k. laboratoriibyggnaden

med den mark, hvarå denna byggnad blifvit uppförd,

dels ock befrielse för afl framtid för staden Göteborg från skyldigheten

att till göta artilleriregemente eller motsvarande krigsstyrka, som kan

varda i staden förlagd, tillhandahålla rum och servis in natura, allt

mot det staden till kronan erlägger ett belopp af 460,900 kronor, men

förklaras berättigad att, utan hinder af den öfverenskommelse i fråga

om inqvarteringsskyldigheten, som kan blifva träffad, fortfarande såsom

hittills bibehållas vid den staden genom kongl. resolutionen den 16

oktober 1723 tillförsäkrade förmån att uppbära och till sin nytta an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 48.

vånda det belopp af 21,028 kronor 3 öre, som af statsverket årligen

till stadskassa!! i ersättning för den s. k. inqvarteringstolagen utbetalas,

iin äfven från fullmägtige infordra yttrande, huru vida de under förutsättning

af Riksdagens bifall till de förslag i nämnda hänseenden, som

sålunda komme att underställas densamma, för sin del antogo de för

den ifrågasatta öfverlåtelse!! och befrielsen från inqvarteringsskyldigheten

föreslagna vilkor.

I underdånig skrifvelse den 30 sistlidne september hafva stadsfullmägtige

förklarat, att de antaga dessa vilkor, dock med förbehåll

att anbudet anses förfallet och för staden icke vidare bindande, så

framt det icke å kronans sida är antaget före den 1 oktober 1891.

Eders Kongl. Maj:t torde alltså nu böra aflåta framställning i

ämnet till Riksdagen; och hemställer jag för den skull, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att godkänna den sålunda under förbehåll af

dess samtycke med staden Göteborg träflade öfverenskommelse.

T fråga om ytvidden af de öfriga tomter, som arméförvaltningen

ansett böra vid nytt kasernetablissements uppförande till staden Göteborg

hembjudas, äfvensom beskaffenheten af de derstädes uppförda

byggnader, inhemtas af handlingarne följande:

Stalltomten n:is 38 och 44 vid Magasinsgatan med derå uppförda

byggnader. Tomten innehåller i areal 29,884 qvadratfot och äro å densamma

uppförda dels en stallbyggnad af sten under tegeltak med vidhängande

stallbyggnad af trä och dels ett ridhus af sten med takkonstruktion

af jern, täckt med plåt;

Stalltomten n:o 23 vid södra Larmgatan med derå uppförd byggnad.

Tomten innehåller i areal 11,680 qvadratfot, och utgöres nämnda byggnad

af ett s. k. sjukstall af sten under plåttak;

Norra hälften af fortifikationshusets tomt med derå uppförd byggnad.

Tomtdelen innehåller eu areal af 14,220 qvadratfot, och är derå uppförd

endast eu materialbod;

Platsen vid Sahlgrenska sjukhuset med byggnad. Den innehåller

4,910 qvadratfot, deraf emellertid 1850 qvadratfot ingå i Postgatan och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

25

är å platsen uppförd en materialbod af trä under tegeltak, hvarjemte

en de! af förra Sahlgrenska sjukhuset, som är i enskild mans ego, utskjuter

i tomten;

Tomten n:o 40 vid Kronhusgatan. Denna tomt innehåller 3,344

qvadratfot och tillhöra de å densamma uppförda byggnader enskild

person;

Kronobageritomten n:o 1. Litt. A. Denna tomt innehåller 7,068

qvadratfot och upptages af en stenhusbyggnad under tegeltak;

Området norr om Kronhusgatans förlängning med derå uppförd

byggnad. Denna tomt innehåller 24,045 qvadratfot och finnas å densamma

uppförda två materialbodar af trä och en afträdesbyggnad af sten;

Området å Lilla Otterhällan med byggnader. Området innehåller

330,624 qvadratfot och äro å detsamma uppförda det s. k. artillerietablissementets

byggnader, bestående af fältförråd, matinrättning och

två vaktstugor, alla af tegel, äfvensom det s. k. nya gymnastikhuset, en

träbyggnad under papptak, hvarjemte i fästningsvallarna äro anordnade

tre källarlägenheter, som jemte en i närheten af Otterhällan å stadens

mark belägen materialbod eller den s. k. röda boden jemväl ansetts böra

tillsammans med Otterhällan afyttras; samt

Garnisonssjukhusets tomt med byggnad. Denna tomt innehåller i

areal 8,600 qvadratfot och är derå uppfördt det s. k. garnisonssjukhuset,

en stenbyggnad under tegeltak, med tillhörande uthusbyggnad.

Beredningen, som funnit kronans eganderätt till samtliga dessa

områden vara obestridlig, har hemstält, att de jemte derå uppförda byggnader

måtte få af staden Göteborg inlösas mot följande belopp:

Stalltomten vid Magasinsgatan med byggnad till......

Tomten n:o 3 vid Södra Larmgatan med byggnad

till .......................................................................................

Norra hälften af fortifikationshusets tomt med byggnad

till ..............................................................................

Platsen vid Sahlgrenska sjukhuset med byggnad till

Tomten vid Kronhusgatan ...............................................

Kronobageritomten med byggnad....................................

Tomten vid Kronhusgatans förlängning med byggnader

.................................................................................

Området å lilla Otterhällan med byggnader och lägenheter

..........................................................................

Garnisonssjukhusets tomt med byggnader ................

kronor

76,710: —

11

35,340: —

11

35,000: —

11

12,500: —

11

10,000: —

11

22,000: —

11

25,000: —

11

150,000: —

11

22,000: —

Summa kronor 388,550: —.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 48.

Då emellertid arméförvaltningen å artilleri- och fortifikationsdepartementen

i sitt ofvannämnda yttrande, efter inhemtande af utlåtanden

från tygmästaren och fortifikationsbefälhafvaren i Göteborg,

förklarat sig, lika med nämnda tjensteman, finna berörda af beredningen

föreslagna lösesummor alldeles för låga, bar jag, såsom jag redan

antydt, funnit desamma icke böra läggas till grund för någon öfverenskommelse

med staden Göteborg, utan anbefalt. ny värdering af lägenheterna;

och har jag dervid, då vid upprättandet inom fortifikationen af

plan till ny kasernbyggnad det visat sig, att bibehållandet tills vidare af

regementets invid det s. k. fortifikationshuset belägna tygetablissement

skulle leda till väsentliga kostnadsbesparingar vid det nya kasernetablissementets

uppförande och vid sådant förhållande den till fortifikationshuset

hörande tomt måste åt kronan bibehållas ostyckad, funnit mig

böra föreskrifva, att den nya värderingen icke skulle omfatta den förut

till försäljning ifrågasatta norra hälften af nämnda tomt.

Värderingen, som den 22 sistlidne november förrättats af fortifikationsbefälhafvaren

i Göteborg jemte stadsmäklaren H. W. Ström och

byggmästaren F. V. Petersson, har utfallit så, att

Stalltomten vid Magasinsgatan med byggnad värderats

till...........................................................................

Stalltomten n:o 23 vid Södra Larmgatan med byggnad

till...........................................................................

Platsen vid Sahlgrenska sjukhuset med byggnad

Tomten vid Kronhusgatan..................................................

Kronobageritomten med byggnad....................................

Tomten norr om Kronhusgatans förlängning med

byggnad .........................................................................

Garnisonssjukhusets tomt med byggnad......................

Området å Lilla Otterhällan med byggnader ............

kronor 120,000: —

„ 47,000: —

„ 12,500: —

„ 13,376: —

„ 36,000: —

11

11

75,000

30,500

250,000

Summa kronor

584,376

Oaktadt nyssnämnda norra hälft af fortifikationshusets tomt med

byggnad, som af beredningen uppskattats till 35,000 kronor, nu uteslutits

från värderingen, öfverstiger alltså hela värderingssumman med icke

mindre än 195,826 kronor det belopp, som af beredningen åsatts samtliga

ifrågavarande tomter och byggnader; och har arméförvaltningen

vid värderingsinstrumentets öfverlemnande förmält sig sakna anledning

att mot denna värdering, som enligt dess åsigt verkstälts af fullt sakkunnige

män, framställa någon anmärkning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Äfven jag för min del finner densamma kunna godkännas; och

ber jag som ett. bevis på värderingens tillförlitlighet få meddela, att

anbud om en af tomternas öfvertagande mot värderingssumman redan

inkommit.

Det lär emellertid svårligen kunna ifrågasättas, att staden

Göteborg skulle finnas villig att mot den sålunda föreslagna högre

lösesumman tillösa sig alla de ifrågavarande tomterna. Det synes mig

derför lämpligast, att desamma icke hembjudas nämnda stad utan att

försäljning af hvarje tomt för sig eger rum, dervid naturligtvis intet

hindrar staden att, om den finner sådant med sin fördel förenligt, anmäla

sig såsom köpare till de tomter, af hvilka den önskar komma i

besittning. I öfverensstämmelse med de vilkor, Riksdagen sistlidna år

bestämde för den då medgifna försäljningen af kommendantsängen vid

skansen Kronan, torde vidare, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna

lämpligt att af Riksdagen begära bemyndigande att försälja nu ifrågavarande

tomter, böra såsom vilkor för försäljningen föreslås, att densamma

ordnas så, att hela den af värderingsförrättningen tomterna

åsätta värderingssumma icke kommer att underskridas och att följaktligen,

om förhållandena skulle medföra, att en eller flera af tomterna

kunna säljas för pris, som är högre än det tomterna hvar för sig åsätta

värde, de återstående tomterna må, under förutsättning att den för alla

tomterna beräknade försäljningssumma uppnås, kunna, der så finnes

nödigt, till lägre pris afyttras.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidare äska

Riksdagens medgifvande dertill, att,

med undantag af norra delen af det s. k. fortifikationshusets

tomt med derå uppförda byggnad, samtliga

nyssomförmälda, kronan tillhöriga områden och

byggnader i Göteborg må få i den ordning Kongl.

Maj:t kan pröfva lämpligt för kronans räkning på sådant

sätt föryttras, att den för samtliga områdena och

byggnaderna erhållna köpeskilling icke understiger en

summa af 584,376 kronor.

Hvad slutligen angår planen och kostnaden för sjelfva kasernetablissementet

har chefen för fortifikationen i en den 28 sistlidne februari

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

till Eders Kongl. Maj:t inkommen skrifvelse uti nämnda fråga afgifvit

utlåtande ock dervid tillika öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag

för etablissementets uppförande.

Enligt nämnda handlingar skulle detsamma, som är afsedt att

förläggas å landeriet Qvibergs egor, komma att bestå af kanslibus, 2

kaserner, matinrättningsbyggnad, exercishus, stallbyggnad, ridhus, arrestbyggnad,

skosmedja, sjukhus, bad- och tvättinrättning samt sommarstall

och förrådsbyggnad; och har vidare beräknats, att några å nämnda

landeri nu befintliga byggnader skola kunna användas för inqvartering

af åtskilliga underofficerare, hvarigenom en ganska afsevärd inskränkning

i kasernbyggnadernas storlek har kunnat åvägabringas. Äfven

sjukstall, reservsjukstall och foderlada hafva ansetts kunna inrymmas i

några landeriet tillhörande uthus.

För iståndsättandet af de för nyssnämnda underofficerares inqvartering

afsedda byggnader hafva de inkomster, som beräknats inflyta

från landeriet Qviberg, intill dess detsamma kan varda till regementet

öfverlemnadt, ansetts tillräckliga; hvaremot det belopp, 7,000

kronor, som erfordras för iståndsättande af nämnda uthus, ingår i den

för etablissementet i dess helhet beräknade kostnadssumma.

Denna har af chefen för fortifikationen beräknats till 1,525,000

kronor och upptagas vidare de tillgångar, som chefen för fortifikationen

anser kunna användas till nämnda kostnaders bestridande, sålunda:

Försäljningspriset för kommendantsängen vid skansen

Kronan .................................................................. kronor 719,000: —

Den af staden Göteborg erbjudna löseskilling ...... » 460,900: —

Nyss omförmäld a områdens och tomters försäljningspris

............................................................. B 584,376: —

kronor 1,764,276: —

Då härifrån dragés köpeskillingen för Qviberg.

........................................................ kr. 323,000: —

samt omkostnaderna för nämnda

köp, som af chefen för fortifikationen

beräknats till............ )) 1,276: — » 324: 276; —

skulle alltså återstå ......................................................... kronor 1,440,000: —

eller 85,000 kronor mindre än den för etablissementet beräknade kostnadsfcumma.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

29

Chefen för fortifikationen förmäler sig emellertid hafva grundadt

skäl att antaga, det försäljningen af kommendantsängen kommer att

inbringa mera än nyss angifna af Riksdagen såsom minimum bestämda

belopp; och då vidare, på sätt han erinrar, den beräknade byggnadskostnaden

vid en blifvande entreprenadauktion kan komma att något

nedgå, finner han antagligt, att medel icke skola komma att saknas

för etablissementets fullbordande enligt nu framlagda plan. Skulle

emellertid så blifva händelsen, finner bemälde chef, enligt hvad han

vidare yttrar, uppskof med uppförandet af några utaf de föreslagna

byggnaderna kunna utan allt för stor olägenhet ega rum. Sålunda

skulle den del af förrådsbyggnaden, som är afsedd för de båda reservbatterierna,

i främsta rummet kunna tills vidare undvaras. Äfven sommarstallet,

som är ämnadt att under sommaröfningstiden inrymma de

legd a hästarne, skulle på sådant sätt kunna göras umbärligt, att dessa

hästar insättas i ridhuset, som dock i viss mån måste deraf taga skada;

och slutligen vore det möjligt att för någon tid låta anstå med uppförandet

af bad- och tvättinrättningen, en anordning som dock chefen

för fortifikationen anser icke kunna aflöpa utan känbara olägenheter.

Eu besparing af 64,300 kronor skulle emellertid härigenom kunna

vinnas och de i öfrigt erforderliga 20,700 kronorna kunna, efter chefens

för fortifikationen åsigt, påräknas genom sannolikt öfverskott utöfver

de för de olika tomterna beräknade försäljningspris och genom

minskad entreprenadkostnad.

Lika med chefen för fortifikationen anser jag sannolikt, att något

högre pris, än som beräknats, skola vid den ifrågasatta omfattande försäljningen

af ofvanomförmälda kronan nu tillhöriga områden i Göteborg

kunna erhållas; och jag har ej heller någon erinran att göra mot den

inskränkning i byggnadsarbetet, som chefen för fortifikationen funnit

sig böra såsom en nödfallsutväg föreslå. Det synes mig derför lämpligast,

att medel till byggnadsarbetet äskas på det sätt, att Eders Kongl.

Maj:t må berättigas dertill använda dels det belopp 460,900 kronor,

som vid godkännandet af den med staden Göteborg under förbehåll

af Riksdagens samtycke träffade öfverenskommelse skall af nämnda

stad erläggas, dels ock så stor del af öfriga inflytande, för byggnadsarbetet

ännu disponibla försäljningsmedel, som motsvarar skilnaden

emellan hela beräknade byggnadskostnaden 1,525,000 kronor och nyssomförmälda

summa eller 1,064,100 kronor. Skulle meranämnda försäljningsmedel,

hvilka på grund af nu föreliggande utredning antagas

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

skola uppgå till 979,100 kronor, utgörande skilnaden emellan de senaste

värderingssummorna och kostnaderna för inköpet af landeriet Qviberg

enligt chefens för fortifikationen beräkning, icke öfverskrida sistnämnda

belopp, finge alltså, derest besparingar å byggnadskostnaden ej kunna

vid,, en blifvande entreprenadauktion åvägabringas, en del af byggnadsarbetet

anstå, under det att å andra sidan först den del af försäljningsmedlen,

som öfverstiger förstnämnda belopp 1,064,100 kronor skulle till

statsverket ingå.

Då större delen af försäljningsmedlen icke kan beräknas inflyta

förr än efter ett eller annat år, lärer vidare vara nödvändigt, att Eders

Kongl. Maj:t må inom gränsen af det belopp 1,440,000 kronor, som i

hvarje fall skulle till byggnadsarbetet utgå, få af tillgängliga medel

förskjuta hvad som kan för detsamma erfordras.

Under erinran slutligen, att såsom följd af kasernetablissementets

uppförande dels det för hyra af åtskilliga lokoler nu utgående belopp

13,900 kronor och dels den för närvarande till Göteborgs stad årligen

utgående inqvarteringsersättningen 9,505 kronor 88 öre komma att statsverket

besparas, hemställer jag alltså, att Eders Kongl Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att — vid bifall till förslagen om godkännande af

förutomförmälda, med staden Göteborg träffade öfverenskommelse samt

om försäljning af meranämnda i Göteborg belägna, kronan tillhöriga

områden och byggnader — besluta

att ej mindre det belopp 460,900 kronor, som staden i sådan

händelse skall till kronan erlägga, utan äfven de för den s. k. kommendantsängen

vid skansen Kronan och öfriga nyssomförmälda områden

och byggnader inflytande, disponibla försäljningsmedel må, sistnämnda

medel intill ett belopp af 1,064,100 kronor, användas till beredande

af nytt kasernetablissement åt göta artilleriregemente;

att det öfverskott å berörda försäljningsmedel, som möjligen

uppstår efter bestridande af nämnda utgift, skall till statsverket ingå

och bland statsverkets inkomster redovisas under titeln extra uppbörd;

samt

att medel till ifrågavarande byggnadsarbete må, i den mån sådant

kan blifva nödigt, få intill ett belopp af 1,440,000 kronor, efter

Kongl. Maj:ts bepröfvande, utaf för handen varande tillgångar förskjutas.

Till hvad departementschefen sålunda hemstält

behagade Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

statsrådets öfriga ledamöter, lemna nådigt bifall; och.

skulle proposition i ämnet, sådan den finnes detta

protokoll bilagd, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Emil Hallgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1891:56 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående godkännande af enmed staden Göteborg träffad öfverenskommelse i fråga om dess inqvarteringsskgldigh s. 2 i texten