Sök i Ratio Lex

Angående beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende

1891-03-13 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1891:53, Angående beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.

1

N:o 53.

Kong!. Maj:ts nådigå proposition till Riksdagen, angående beredande

af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende;

gifven Stockholms slott den 13 mars 1891.

Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för

denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bemyndiga riksgäldskontor

att tillhandahålla ^telegrafstyrelsen, för fortsatt utveckling af

statens telefonväsende, ett lånebelopp af en million kronor, att, i mån af

behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af

telegrafstyrelsen i riksgäldskontor lyftas och, jemte ränta, som af fullmägtige

i riksgäldskontor bestämmes, återgäldas medelst afbetalningar i den mån

telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så att dylika afbetalningar

böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontor tillkännagifvas

och att riksgäldskontor egen att, sedan tolf år från första lyftningsdagen

förflutit, uppsäga hvad då af lånet må finnas oguldet till återbetalning å den

tid efter uppsägningen, som af fullmägtige bestämmes.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

F. von Essen.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 34 Häft. (No 53.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

mars 1891.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leivenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll, ,

Wikblad.

16:o.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde i

underdånighet:

»I underdånig skrifvelse af den 24 sistlidne februari har telegrafstyrelsen

gjort framställning om beredande af ytterligare lånemedel till

utveckling af statens telefonväsende.

Innan jag redogör för innehållet af omförmälda framställning, anhåller

jag att få meddela följande uppgifter rörande de medel, som hittills varit

för ändamålet att tillgå, och den användning samma medel erhållit.

Telegrafverket har hatt att för telefonväsendet disponera medel under

följande rubriker:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

A. Lån mot ränta och viss kapitalamortering:

l:o) enligt nådigt bref den 6 mars 1883,

från handels- och sjöfartsfonden...... kr. 200,000: —

2:o) enligt nådigt bref den 23 januari 1885,

från handels- och sjöfartsfonden ...... > 100,000: —

3:o) enligt nådigt bref den 13 april 1886:

från handels- och sjöfartsfonden

........................... 100,000: —

från den s. k. gemensamma

fonden i statskontoret 200,000: — » 300,000: _

4: o) enligt nådigt bref den 4 maj 1888,

från handels- och sjöfartsfonden...... » 230,000: —

5:o) enligt nådigt bref den 10 oktober 1890,

från gemensamma fonden .................. » 600,000: — 1,430,000: _

B. Anslag utan återbetalningsskyldighet:

1 :o) enligt nådigt bref den 20 november

1885 och samma års riksdagsbeslut

(bohuslänska telefonlinier) ............... kr. 24,000: —

2:o) enligtnådigtbrefden28marsl888,d:od:o » 15,000: —

3:o) enligt nådigt bref den 12 april 1889 d:od:o » 6,337: 50

4:o) enligt nådiga bref den 5 oktober 1889

och den 6 juni 1890, af Riksdagen

för åren 1890 och 1891 anvisade

medel för rikstelefonväsendet............ » 300,000: — 345,337: 50

C. Bidrag från kommuner, hushållningssällskap,

landsting, m. fl.:

l:o) för telefonförbindelserna i Norrbottens

län: Piteå—Blfsbyn, Törefors—

Bränna och Haparanda—Matarengi kr. 5,350: —

2:o) för telefonförbindelser i Bohuslän:

år 1885 ........................ 8,000: —

» 1888 ........................ 4,862: 50

» 1889 ....................... 2,250: — » 15,112: 50

I). Förskott från Uddevalla stad för rikstelefonlinien

Göteborg—Y enersborg—Uddevalla................................

20,462: 50

26,465: —

Summa kronor 1,822,265: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.

Förestående summa: kronor 1,822,265: — har tillika med nettobehållningen

af abonnements- och samtalsafgifter under nedannämnda år användts,

förutom för utvidgning af de äldre telefonnäten, hufvudsakligen sålunda:

År 1882: telefonnäten i Hernösand och Uddevalla samt

utgreningar från så väl telegrafstationerna derstädes

som de i Gefle, Husum, Kramfors, Nyland,

Stockholm, Söderhamn m. fl................... kr.

» 1883: telefonnäten i Lund och Malmö samt utgrenin
gar

derifrån och från Luleå, Pitea, Slite,

Stockholm m. fl.................................................... *

» 1884: telefonnäten i Eslöf, Landskrona och Trelle
borg

samt utgreningar derifrån och från

Motala, Nyköping, Kamsele m. fl................... »

» 1885: telefonlinien Piteå - Elfsbyn, åtskilliga förbin
delser

i Bohuslän, telefonnäten i Umeå och

Svedala m. fl.......................................................... *

» 1886: telefonnäten i Helsingborg, Engelliolm, Hörby,

Klippan, Teckomatorp och Ystad, förbindelsen

Törefors—Bränna m. fl. arbeten ..................... »

» 1887: telefonnäten i Simrishamn, Skellefteå, Skurup,

Sollefteå och Tomelilla, förbindelsen Haparanda—Matarengi

m. fl. arbeten ..................... »

» 1888: telefonnäten i Göteborg med utgreningar och

Haparanda, påbörjande af rikstelefonlinien

Stockholm—Göteborg, fortsättning af förbindelserna

i Bohuslän samt åtskilliga nya förbindelseledningar

i Skåne m. fl. arbeten......... »

» 1889: telefonnätet i Hessleholm, samtals- och abon
nentstationer

i Stockholm m. fl. orter, fullbordande

af linien Stockholm—Göteborg samt

utsträckning öfver Venersborg till Uddevalla

samt nya förbindelseledningar m. fl. arbeten »

me/maS telefonnäten i. Karlskrona, Norrköping, Malin

1891 '' köping, Katrineholm, Äs, Johanneslund, Ströms
holm,

Kolbäck, Rimbo, (Mala, Yäddö, Bfedsätra,

Flen, Kantorp, Vingåker, Björnlunda,

Stjernhof m. fl., ombyggnad till dubbeltrådiga_____

Transport kr.

44,070: 92

153,831: 93

76,443: 78

73,399: 49

96,258: 49

84,197: 36

433,951: 24

416,812: 74

1,378,965: 95.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

Transport kr. 1,378,965: 95.

delvis eller i sin helhet af näten i Göteborg,

Norberg, Hallstahammar, Malmö, Landskrona,

Helsingborg, Lund m. fl., inköp af de ännu

ej omändrade telefonnäten i Karlshamn, Ronneby,

Sölvesborg, Eskilstuna, Torshälla, Arboga

och Sala; rikstelefonlinien Stockholm—Malmö

med utgreningar till Yexiö och Karlskrona,

linierna Stockholm—Norrtelje—Väddö, Vesterås

—Köping, Hallstahammar—Norberg, Hallstahammar—

Eskilstuna—Flen, Skellefteå^-Byske,

Skellefteå—Burträsk m. fl.;............... omkring » 875,000: —

Värdet å telefonmaterialier i förråd beräknas till ............ » 175,000: —

Summa kronor 2,428,965: 95.

Skilnaden emellan nyss nämnda utgiftssumma ut
jemnad

i rundt tal .....................................................................

och den ofvan upptagna inkomstsumman likaledes

i rundt tal ....................................................................................

kr. 2,430,000: —

» 1,823,000: —

eller kr. 607,000: —

utgör det belopp, som utgått från nettobehållningen af de under alla åren

influtna abonnements- och samtalsafgifter.

Följande tablå utvisar

1883—1890:

1883 .............

1884 .............

1885 .............

1886 .............

1887 .............

1888 .............

1889 .............

1890 ............

1891 (mars)

statstelefonväsendets utveckling under

Telefonledningarnas

Antal

Antal.

Längd i km.

apparater.

487

909,1

555

770

1,362,9

888

1,101

2,172,5

1,255

1,390

3,115,6

1,602

1,687

4,323,9

1,964

2,885

7,219,0

3,389

3,338

8,841,6

3,925

4,300

12,100,o

5,050

—

—

5,700

tiden

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.ts Nåd. Fr oposition No 53.

I omförmälda underdåniga skrifvelse af den 24 sistlidne månad meddelar

telegrafstyrelsen, efter att hafva redogjort för användningen af det

genom nådiga brefvet den 10 oktober 1890 till styrelsens förfogande stälda

lånekapital af 600,000 kronor, att genom användningen af samma kapital

antalet telefonapparater ökats från 3,800 till 5,500, eller med nära 45 procent,

med en beräknad tillökning i bruttoinkomsten af abonnement och samtal från

364.000 kronor till omkring 550,000 kronor, eller med omkring 51 procent.

Då telegrafverkets skuld för telefonanläggningar utgör 1,362,000 kronor

samt till stadgad afbetalning derå jemte ränta vid 1891 års slut erfordras

sammanlagdt 125,000 kronor, återstå alltså 425,000 kronor, hvaraf för drift

och underhåll beräknas åtgå ett kostnadsbelopp af 250,000 kronor samt

175.000 kronor komma att utgöra nettovinst.

Derest allmänhetens fordran om ytterligare utsträckning af rikstelefonnätet,

skall kunna tillfredsställas samt de af Riksdagen med anslag utan återbetalningsskyldighet

understödda telefonanläggningar på långa afstånd skola

komma till sitt fulla gagn och lemna den med dem afsedda inkomst, anser

emellertid telegrafstyrelsen det varda nödvändigt, att äfven de telefonnät,

som ligga i närheten af dessa anläggningar, men ännu icke tillhöra staten,

öfvertagas af telegrafverket. Telegrafstyrelsen har derför till en början med

några af de större telefonföreningarna trädt i underhandling om träffande af

aftal i sådant syfte, och hafva nämnda föreningar förklarat sig önska en

uppgörelse om öfverlåtelse till staten af deras telefonnät. De telefonföreningar,

med Indika styrelsen inledt underhandlingar om dylik öfverlåtelse, äro, bland

andra, de i Norrköping, Nyköping, Linköping, Jönköping, Yexiö, Örebro,

Köping och Söderhamn. Den summa, som erfordras för de sålunda i utsigt

stälda inköpen, uppgår i rundt tal till 470,000 kronor, hvartill kommer för

nätens anslutning till rikstelefonen samt för nya förbindelseledningar m. m.

omkring 160,000 kronor, eller tillhopa 630,000 kronor.

Antalet abonnenter i rikstelefonnätet skulle genom omförmälda enskilda

näts öfvertagande af telegrafverket omedelbart ökas med omkring 2,000

och den årliga bruttoinkomsten med minst 150,000 kronor, förvärfvande!

af så vigtiga nät, som de nyss uppräknade, komme, enligt hvad telegrafstyrelsen

anfört, dessutom att i väsentlig grad medföra tillkomsten af nya

abonnenter i de telegrafverket förut tillhöriga telefonnät. Att äfven en icke

obetydligt ökad inkomst skulle genom de nämnda nätens intagande i rikstelefonnätet

tillföras de interurbana ledningarne framginge deraf, att de flesta

af ifrågavarande städer räknades till landets större industri- och handelsplatser,

hvilka kunde antagas vara i behof af all den lättnad i samfärdsmedel,

som kunde åt dem beredas. Förutom i rent ekonomiskt hänseende syntes

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.

7

det derför vara af vigt för landet i dess helhet, att den sålunda ifrågasatta

utvidgningen af rikstelefonnätet komme till stånd.

Äfven andra orter än de, som nu direkt beröras af de långsträckta

telefonledningarne, hafva till telegrafstyrelsen inkommit med begäran om

anslutning till rikstelefonnätet. Telegrafstyrelsen meddelar sålunda, att för

närvarande från städerna Kalmar och Yestervik samt mellanliggande orter jemte

utgreningar till Vimmerby med flera ställen föreligga förfrågningar angående

vilkoren för desammas sättande i förbindelse med rikstelefonnätet. Detta

kan också utan synnerligt stor kostnad ega rum medelst förbindelselinier till

centraltelefonstationerna i Linköping eller Norrköping och Vexiö samt möjligen

öfver Hultsfred till Nässjö, hvarigenom hela Kalmar län skulle lätt och beqvämt

erhålla telefoniska utfartsvägar åt så väl södra som mellersta delen af

riket. Vidare föreligga anmälanden från de vigtigare orterna i Bergslagen,

såsom Nora, Lindesberg, Kopparberg, Ramsberg, Ludvika och Smedjebacken,

samt från Hedströmmens telefonförening, omfattande trakten omkring jern vägen

Köping—Uttersberg. Likaledes har framställning gjorts derom, att telefonlinien

till Norberg skyndsamligen måtte utsträckas öfver Avesta och Krylbo

med flera platser till Falun.

Också från de norra delarne af riket hafva likartade förfrågningar

blifvit hos telegrafstyrelsen gjorda. Sålunda har Sundsvalls telefonbolag

nyligen ifrågasatt att åter upptaga de för några år sedan öppnade förliandlingarne

om öfverlåtande till staten af dess telefonnät. Då, med

undantag blott af Örnsköldsvik, de öfriga längs kusten norr om Sundsvall

befintliga telefonnäten jemte tillhörande förbindelseledningar redan äro statens

egendom, och den stora interurbana telefonledningen till Norrland inom ett

eller annat år kommer att framdragas öfver Sundsvall, anser telegrafstyrelsen

det i hög grad önskligt, att det enskilda telefonnätet i denna stad må kunna

af telegrafverket inlösas. Tidpunkten dertill är, enligt styrelsens mening, för

närvarande mycket gynsam, dels emedan en telefonlinie genom telegrafverkets

försorg är under anläggning från Sundsvall utefter statsbanan förbi Torpshammar

till Ange, dels emedan telefonnätet i Sundsvall, hvilket efter den

stora branden derstädes år 1888 uppförts endast provisionel^ måste i sin

helhet ombyggas. Denna ombyggnad kunde så bedrifvas, att nätet blefve

klart att införlifvas med rikstelefonen samtidigt med att den interurbana

ledningen söder ifrån framfördes till Sundsvall.

Telegrafstyrelsen anför vidare, att det för att kunna utvidga telefonnätet

i Stockholm i mån af tillkomsten af nya abonnenter vore nödvändigt, att

hufvudledningarne framdroges i kablar under gatorna, emedan luftområdet

inom staden vore så taget i anspråk af förut befintliga elektriska ledningar,

att det delvis vore omöjligt att framkomma med större knippen af telefontrådar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongt Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.

Ju förr början med nedläggning af dylika kablar kunde ske, desto billigare

komme den slutliga anläggningen af telefonnätet i dess helhet att blifva,

emedan telegrafverket naturligtvis icke kunde underlåta att redan nu upplägga

luftledningar till de personer, som anmälde sig att ingå såsom abonnenter

i rikstelefonnätet; men dessa ledningar måste sedermera, då kabelsystemet

i gatorna blifvit ordnadt, ersättas med andra i nämnda system

ingående ledningar, hvarigenom kostnaden nära nog fördubblades.

Äfven i statens telefonnät på öfriga orter vore en snabb tillväxt af

abonnenter att motse, ty nya abonnenter tillkomme i samma mån som statstelefonnätet

utvidgades och större fördelar deraf blefve abonnenterna beredda.

Antalet af de under år 1890 tillkomna abonnenter i statens telefonnät,

förutom de under året inlösta, uppginge till omkring 1,000, och komme

ökningen att under innevarande år blifva betydligt större.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har telegrafstyrelsen i

underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda telegrafverket

utväg att för fortsatt utveckling af statens telefonväsende erhålla ett ytterligare

lån till belopp af 1,000,000 kronor, att i män af behof och på skeende

reqvisitioner ställas till telegrafstyrelsens förfogande, med skyldighet för

telegrafverket att derå göra afbetalning^'' och erlägga ränta, på sätt Eders

Kongl. Maj:t kunde finna för godt i nåder föreskrifva.

Jag hade redan den 12 sistlidne januari vid anmälan af telegrafstyrelsens

framställningar om anslag för år 1892 till fullföljande af anläggningen

af statens interurbana telefonledningar tillfälle att framhålla de skäl, hvilka

ej mindre ur statens än ur den korresponderande allmänhetens synpunkt

talade för angelägenheten deraf, att den tidpunkt, då statens telefonnät komme

att omfatta alla orter af betydenhet i landet, blefve så fort sig göra läte

uppnådd. Samma skäl ega tillämplighet äfven då det gäller utsträckning

af statens lokala telefonnät och dessas tillökande med nya, hvarvid jag särskild!

fäster uppmärksamheten derpå, att, i mån som de lokala telefonnäten

tillväxa, de interurbana ledningarnes rentabilitet ökas. Jag anser mig derför

ega fulla skäl att förorda bifall till telegrafstyrelsens nu gjorda framställning.

Det belopp, telegrafstyrelsen nu begärt, kan emellertid, vid det förhållande

att detsamma dels i och för sig är jemförelsevis ganska stort, dels

ock måste under en längre tid hållas till styrelsens förfogande, ej lämpligen

förskjutas af statskontoret eller från någon under detta embetsverks förvaltning''

stöld fond. Då ifrågavarande bidrag till utveckling af en statens

industriella rörelse komme att utgå endast såsom lån och mot ränta, synes det

ock vara naturligast att anvisa beloppet till utgående från det statens embetsverk,

som har att besörja det väsentligaste af statens lånerörelse, nemligen

riksgäldskontor. En sådan åtgärd skulle jemväl sta i tull öfverens
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

stämmelse med dem, som tillförene i liknande fall af Riksdagen vidtagits.

Ännu är, enligt § 20 af det senast för riksgäldskontoret utfärdade reglemente,

pa nämnda kontor anvisadt ett kreditiv å högst 150,000 kronor till

bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras och till hvilka verkets egna

medel icke lemna tillgång, och enligt § 13 af samma reglemente åligger det

riksgäldskontoret att tillhandahålla medel till fyllande af odlingslånefondens

behof. Med fullt så stort skäl torde det kunna åt riksgäldskontoret uppdragas

att fylla det statens egna lånebehof, om hvilket nu är fråga, och

hvarvid, i öfverensstämmelse med hvad som linnes stadgadt i fråga om statskontorets

rätt att af riksgäldskontoret erhålla kassaförstärkning, behofvet

borde före hvarje utbetalning af Eders Kongl. Maj:t pröfvas.

Hvad sättet för lånebeloppets amortering beträffar, synes någon anledning

ej förefinnas att binda telegrafverket vid en viss, bestämd sådan,

helst naturligt är, att telegrafverket måste önska afbörda sig denna räntebärande

skuld så snart det står i dess förmåga. Huru hastigt detta må

kunna ske, låter sig nu ej tillförlitligt beräknas. Nödvändigt är emellertid

att telegrafverket dels erhåller rätt att medelst partiella afbetalningar gälda

skulden i den mån dess tillgångar sådant medgifva och dels tillförsäkras att

få till sin disposition behålla beloppet under en tillräckligt lång tidrymd,

hvilken jag efter approximativa beräkningar ansett kunna bestämmas till

tolf år, dock icke så att medlen under hela denna tid skulle, oafsedt gjorda

afbetalningar, såsom ett kreditiv hållas verket till banda, utan skulle det

ursprungligen anvisade lånebeloppet småningom definitivt minskas i mån af

gjorda liqvider å skulden. Efter nyssnämnda tidrymds förlopp torde riksgäldskontoret

böra ega att till återbetalning uppsäga den skuldsumma, som

till äfventyrs då ännu kunde finnas ogulden.

I fråga om tiden för sådan uppsägning, äfvensom beträffande räntefoten,

torde annan bestämmelse ej erfordras än att fullmägtige i riksgäldskontoret

ega härom bestämma.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen,

för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, ett lånebelopp af en million

kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Eders

Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och, jemte

ränta, som af fullmägtige i riksgäldskontoret bestämmes, återgäldas medelst

afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock

sa att dylika afbetalningar böra eu månad förut af telegrafstyrelsen för

riksgäldskontoret tillkännagifvas och att riksgäldskontoret egen att, sedan

tolf år från första lyftningsdagen förflutit, uppsäga hvad då af lånet må

Bill. till Riksd. Prof.. 1891. 1 Sami. 1 Afä. 34 Raft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10. Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.

finnas oguldet till återbetalning å den tid efter uppsägningen, som af fullmägtige

bestämmes.

Då jag ej är i tillfälle att bedöma, om och när något lånebehof kan

af det ifrågasatta bemyndigandet för riksgäldskontoret föranledas eller huruvida

riksgäldskontoret är i tillfälle att af om händer hafvande medel bestrida

utbetalningen, torde i detta hänseende ej något förslag böra afgifvas,

utan lärer Riksdagen härom lemna den föreskrift, som kan finnas erforderlig.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat

och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och

skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse bilagan —---vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Hjalmar Rettig.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1891:42 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende. s. 1 i texten