Sök i Ratio Lex

Angående dispositionen af inflytande hyresinkomster från de till svenska kronans egendom i Konstantinopel hörande bodlägenheter

1892-01-13 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1892:10, Angående dispositionen af inflytande hyresinkomster från de till svenska kronans egendom i Konstantinopel hörande bodlägenheter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 10.

1

N:o 10.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

dispositionen af inflytande hyresinkomster från de

till svenska kronans egendom i Konstantinopel hörande

bodlägenheter; gifven Stockholms slott den 13

januari 1892.

Med åberopande af bifogade utdrag af protokoll öfver utrikes departementsärende

vill Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen,

att, i afvaktan på den slutliga pröfningen af väckt förslag rörande

ombyggnad af de, till kronans fastighet i Konstantinopel hörande bodlägenheter,

medgifva, dels att af öfverskotten å de från berörda fastigheter

inflytande hyresinkomster må från och med år 1893 tills vidare

till svenska kyrkan i Paris användas 3,050 kronor årligen, dels ock att

samma öfverskott i öfrigt må tills vidare reserveras och insättas i Sveriges

riksbank på särskild räkning, benämnd »medel influtna från kronans

fastighet i Konstantinopel, till framtida disposition».

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom.

GUSTAF.

C. Lewenhaupt.

Bih. till Biksd. Prof. 1892. 1 Afä. 1 Band. 5 Päft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 10.

Utdrag af protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

2:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i

underdånighet:

»Sedan Kongl. Maj:t i nådig proposition till rikets ständer begärt

ständernas medgifvande att med den svenska beskickningen vid Ottomaniska

Porten tillhöriga egendom i Konstantinopel måtte få vidtagas

de förfoganden, som kunde befinnas bäst leda till att utan särskild

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 10.

kostnad för staten bereda beskickningen en passande ocb värdig bostad,

anmälde Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 20 november 1863,

att de för sin del, på grund af hvad i ämnet blifvit upplyst, medgifvit

Kongl. Maj:t att vidtaga de förfoganden, som i ofvanberörda hänseende

kunde anses lämpliga.

Inom berörda egendom blefvo sedermera under åren 1869 och 1870

arbeten utförda, omfattande dels nybyggnad af beskickningshotellet och

uppförande af bodlägenheter i egendomens gräns åt Peragatan, för

livilka arbeten kostnaden bestreds genom lån, afsedt att amorteras

genom inflytande hyror för bodlägenheterna. Sedan detta lån blifvit

slutbetaldt, anmälde vid regleringen af statsverkets utgifter för år 1887

dåvarande ministern för utrikes ärendena, att särskildt statsanslag för

underhåll af ifrågavarande fastighet kunde för framtiden undvaras; och

blef i följd häraf det anslag å 4,200 kronor, som dittills varit för detta

ändamål under tredje hufvudtiteln uppfördt, ur riksstaten för år 1887

uteslutet. Alla utgifter för fastigheten hafva från och med sistnämnda

år bestriclts af dess hyresafkastning, men då i dessa utgifter ingått omkostnader

för större reparationsarbeten, hafva räkenskaperna för fastigheten

först år 1890 haft att uppvisa öfverskott. Enligt hvad jag den

11 april 1891 inför Kongl. Maj:t anmälde, utgjorde detta öfverskott

4,956 kronor 82 öre. Då emellertid det sålunda tillgängliga öfverskottet

icke syntes tillräckligt betydligt, för att något beslut om sättet

för dess användande redan då kunde anses bedröfligt, täcktes Kongl.

Maj:t föreskrifva, att samtidigt med afgifvande af underdånigt förslag

till utrikesbudget för år 1893, frågan om förvaltningen af svenska kronans

egendom i Konstantinopel och användandet af befintliga öfverskott

å dess afkastning ånyo skulle anmälas.

Då jag nu går att fullgöra denna föreskrift, anhåller jag få erinra,

att den ifrågavarande fastigheten år 1757 genom dåvarande envoyén

G. von Celsing, efter bemyndigande af kanslikollegium, inköptes för

medel, som genom stamböcker, kollektör och eljest insamlats i ändamål

att i Konstantinopel uppföra en luthersk kyrka. I det å tomten då

befintliga hus inreddes emellertid, förutom kyrka, äfven bostad för beskickningen,

i det att Celsing anmälde, att, ”det i anseende till turkarnes

fanatism och den dåvarande stränga regimen i Turkiet ej gått an

att angifva huset såsom kyrkans egendom eller der anordna en mer

lysande kyrkoinrättning”.

Vid den tiden synes beskickningen hafva utöfvat ett visst skydd

öfver lutherska kyrkosamfund i olika delar af Turkiet, och bland församlingar,

med hvilka förbindelser fortfarit till en senare tid, kan sär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 10.

skildt nämnas den evangelisk lutherska församlingen i Bucharest. Pastorn

vid sistnämnda församling ankom sålunda år 1833 till Stockholm för

att hos Hans Maj:t Konungen, som församlingen uppgaf sig betrakta

som sin skyddsherre, göra ansökning om ett understöd, och i anledning

af denna ansökning beviljade Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30

november samma år, en allmän kollekt i Sveriges kyrkor. Men de förbindelser,

som beskickningen underhöll med främmande religionssamfund,

öfvertogos småningom af andra protestantiska beskickningar, och

äfven för protestantiska trosbekännare i Konstantinopel af främmande

nationalitet blef den svenska kyrkan obehöflig, i mån som andra protestantiska

kyrkor der inrättades, och de, som i nyare tid besökt svenska

kyrkan, synas nästan uteslutande hafva utgjorts af svenskar och norrmän.

Lön till en legationspredikant var uppförd å konsulsstaten, ända

till dess att dåvarande ministern för utrikes ärendena den 15 december

1882 föreslog beloppets indragning, dervid ministern anförde:

”Under de senaste två åren har den å konsulsstaten upptagna lön

för en legationspredikant i Konstantinopel, 2,000 kronor, icke utgått.

Anledningen dertill har varit, att det icke lyckats få någon prestman

att mot detta tillskott till annan aflöning såsom missionär eller i annan

egenskap, än mindre att mot ett så ringa arfvode utan tillskott från

annat håll åtaga sig befattningen.”

”Före 1875 utgjorde lönen 4,000 kronor, hvaraf hälften utgick från

kabinettskassan, men då det synes mig tvifvelaktigt äfven att med en

höjning af lönen till detta belopp erhålla kompetent person till en befattning,

som af innehafvaren bland andra särskilda egenskaper kräfver

en mindre vanlig språkkunskap, och som skall utöfvas på en ort, der

lefnadskostnaderna under senare tider varit betydligt stegrade, anser

jag för närvarande bäst att indraga densamma, Skulle framdeles möjlighet

yppa sig till dess återupprättande Titan allt för dryg kostnad,

lärer en provisorisk anordning för sådant ändamål alltid kunna träffas

medelst anlitande af befintliga besparingar, intilldess vederbörlig framställning

om anvisande af lön hunnit af Pdksdagen och Storthinget

pröfvas. Jag är angelägen att genom detta uttalande hålla frågan

öppen, enär en mer än sekelgammal tradition, som är värd all aktning,

ännu kan anses ålägga de Förenade Rikena förpligtelse att under vissa

omständigheter i Turkiets hufvudstad upprätthålla protestantisk gudstjenst

icke blott för landsmän utan ock för religionsfränder af främmande

nationalitet.”

I enlighet med hvad ministern sålunda föreslog blef lönen för

legationspredikanten indragen, och någon fråga om befattningens åter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Broposition N;o 10.

5

upprättande har derefter icke förekommit. Under de senaste åren har

visserligen de Förenade Rikenas sjöfart, som en tid var i aftagande,

ånyo tilltagit, men någon anmälan att behof af en svensk eller norsk

predikant i Konstantinopel skulle förefinnas har icke blifvit gjord, och

den särskilda kapellbyggnad som numera finnes å tomten, användes

icke för närvarande.

De vid Peragatan belägna bodlägenheter lemna en årlig hyresinkomst

af 15,897 kronor och efter afdrag af det för egendomens

underhåll samt för skatter m. m. erforderliga belopp kan enligt de af

Kongl. beskickningen gjorda beräkningar ett årligt öfverskott af omkring

11,000 kronor antagas framgent skola uppkomma. Kongl. beskickningen

har föreslagit att af detta öfverskott bilda en byggnadsfond

afsedd att användas som bidrag till ombyggnad af bodlägenheterna för

erhållande af större hyresinkomst och den direkta utgiften för ett sådant

företag skulle, enligt ett af en framstående arkitekt uppgjordt förslag,

kunna beräknas till omkring 150,000 kronor. Företaget skulle kunna

utföras inom kort tid genom upptagande af ett byggnadslån och derefter

skulle efter afdrag af underhålls- och amorteringskostnåder ett så

stort öfverskott uppkomma, att företaget kunde anses vinstgifvande.

För min del är jag benägen ansluta mig till beskickningens åsigt

om lämpligheten att företaga en ombyggnad af berörda bodlägenheter,

för så vidt en, i förhållande till kostnaderna för ombyggnaden, afsevärd

ökning i fastighetens afkastning skulle kunna vinnas. Och med afseende

på bodarnes fördelaktiga belägenhet vid hufvudgatan i en företrädesvis

af den förmögnare europeiska befolkningen bebodd stadsdel, synes det

icke osannolikt, att företaget, på sätt beskickningen antagit, skulle

komma att visa sig vinstgifvande. Frågan kan dock icke för närvarande

anses tillräckligt utredd, då det uppgjorda byggnadsförslaget torde böra

undergå granskning af annan byggnadskunnig och med förhållandena

på platsen förtrogen person samt jemväl i öfrigt ytterligare upplysningar

inhemta,s för att bereda den största möjliga tillförlitlighet åt beräkningen

af den afkastning, fastigheten i dess tillämnade nya skick kunde

väntas lemna. Intill dess en sådan utredning föreligger, och fördelarne

af det väckta byggnadsförslaget kunna med ledning deraf bedömas,

synes mig frågan om dispositionen af öfverskotten å fastighetens hyresafkastning

böra anstå, och dessa öfverskott tillsvidare reserveras allenast

med det undantag, hvarom jag skall tillåta mig att nu göra framställning.

Bland utgifter under riksstatens tredje hufvudtitel hvilka bestridas

af svenska statsverket allena, finnes i gällande riksstat uppfördt ett

belopp af 2,950 kronor till svenska kyrkan i Paris. Vid föredragning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Broposition N:o 10.

den 11 januari 1886 af frågan om regleringen af riksstatens 3:dje hufvudtitel

för 1887 kade dåvarande ministern för utrikes ärendena på

anförda skäl tillstyrkt Kongl. Maj:t att af Riksdagen begära en höjning

af det sedan flera år med 1,800 kronor utgående anslaget till samma

kyrka, och i enlighet med herr ministerns hemställan hade Kongl. Maj:t

för ändamålet äskat en förhöjning af anslaget med 1,700 kronor, så att

detsamma skulle komma att utgå med 3,500 kronor, men Riksdagen

biföll endast så till vida Kongl. Maj:ts i berörda hänseende gjorda

framställning, att ifrågavarande anslag förhöjdes med 1,150 kronor, utgörande

återstoden af det belopp som blef disponibelt genom den af

Kongl. Maj:t samtidigt föreslagna indragning af anslaget till underhåll

af svenska kronans egendom i Konstantinopel; och anslaget till kyrkan

i Paris har derefter utgått med nämnda belopp 2,950 kronor.

Svenska församligen i Paris har emellertid genom sitt kyrkoråd

inkommit med en underdånig ansökning af den 15 sistlidne oktober,

att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition, att det

nuvarande anslaget till kyrkan höjes från 2,950 till 6,000 kronor. Det

ytterligare anslaget skulle således blifva 3,050 kronor hvaraf 2,186 för

fyllande af brist i kyrkans nuvarande budget och 864 kronor såsom

lönetillökning för kyrkans pastor, hvilken, då han för närvarande uppbär

4,320 kronor från kyrkan och 2,000 kronor från 8:de hufvudtiteln såsom

sjömansprest i hamnarne vid engelska kanalen, härigenom skulle i rundt

tal erhålla 7,200 kronor eller 10,000 francs.

Denna ansökning har blifvit förordad dels af Kongl. Maj:ts

minister i Paris, som vitsordar kyrkans gagnrika verksamhet och till

stöd för löneförhöjningen anfört att lönen är otillräcklig och att man

icke alltid kan påräkna att till pastor erhålla en person, som, i likhet

med den nuvarande innehafvaren af befattningen, är i tillfälle att af

egna tillgångar f}dla bristen i det för lefnadskostnaden i Paris erforderliga

belopp, dels ock af H. H. Erkebiskopen som i yttrande den 4

november likaledes förklarat sig på det lifligaste tillstyrka bifall till

ansökningen; och torde sistnämnda yttrande tillika med ansökningen få

detta protokoll biläggas.

För egen del är jag äfven lifligt öfvertygad om kyrkans gagnrika

verksamhet, och jag anser att man måste befara, att denna verksamhet

kommer att afbrytas, om kyrkan icke erhåller ytterligare bidrag från

svenska staten. Kyrkan med tillhörande tomter, af hvilka endast en

del tagits i anspråk för kyrkobyggnaden, förvärfvades på sin tid för

medel, som, ehuru till en del insamlade genom kollekter i Sverige, likväl

hufvudsakligen erhållits genom af svenska kolonien i Paris på en
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 10.

7

skild väg gjorda insamlingar; men som församlingen senare öfverlemnat

kyrkan med tillhörande tomter till svenska staten, är det, då kyrkan

förklarats vara svenska statens egendom, icke möjligt för församlingen

att upptaga lån på fastigheterna; och å andra sidan, då tomterna och

kyrkobyggnaden åstadkommits hufvudsakligen genom församlingens medel,

lärer någon afyttring icke kunna ifrågasättas utan församlingens

medgifvande.

När kyrkan öfverlemnades till staten ansågs det sannolikt att kyrkan

efter tomternas försäljning skulle komma i så god ekonomisk ställning

att vidare statsunderstöd skulle kunna undvaras, men de förhoppningar

man gjorde sig om tomternas hastigt stigande värde hafva icke

förverkligats, och det är enligt min åsigt icke numera sannolikt att

tomterna, af hvilka endast den bäst belägna hittills kunnat afyttra s,

komma att inbringa så mycket att allt bidrag från statsverket efter

tomternas försäljning skulle kunna indragas, men anslaget torde i hvarje

fall derefter komma att nedsättas, oafsedt att hela frågan huruvida anledning

fortfarande finnes till statsbidrag hvarje år kan ånyo upptagas.

Den nu anmälda bristen i kyrkans budget har i sjelfva verket

alltid förefunnits, ehuru den hittills kunnat betäckas dels genom inkomsten

för den försålda tomten och dels genom enskilda tillfälliga donationer,

och hvad angår förslaget att höja pastorns lön, anser äfven jag

för min del att en sådan förhöjning är i hög grad behöflig.

Då emellertid det nu anmälda behofvet af tillskott i kyrkans inkomster

så till vida kan anses för tillfälligt, som dess behöflighet i

hvarje fall måste underkastas ny pröfning vid en framtida tomtförsäljning,

anser jag mig åtminstone icke för närvarande böra tillstyrka att

hos Riksdagen äska ökning i det för kyrkan i Paris å 3:dje hufvudtiteln

uppförda anslag, men deremot synes det mig att det för kyrkan

nu begärda beloppet skulle kunna tills vidare anvisas till utgående af

öfverskotten å inkomsterna från kronans fastighet i Konstantinopel.

Såsom jag i det föregående erinrat, har sistberörda fastighet förvärfvats

i ett syfte, som ligger mycket nära det ändamål, för hvilket den svenska

kyrkoförsamlingen i Paris blifvit, bildad, i det att man i båda fallen

afsett att å främmande ort bereda tryggadt tillfälle till luthersk religionsutöfning

och religionsvård. Det torde icke kunna förnekas, att

öfverskotten å hyresafkastningen af fastigheten i Konstantinopel finna

en med det ursprungliga syftet för fastighetsköpet närmare öfverensstämmande

användning om deraf anvisas medel för den lutherska kyrkan

äfven å andra orter, än om dessa öfverskott skulle tagas i anspråk för

andra statsändamål. Och någon betänklighet bör icke heller möta med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. till Kongl. Maj:t,s nåd. Proposition N:o 10.

afseende å det belopp, som nu begäres för kyrkan i Paris, då afkastningen

af fastigheten i Konstantinopel numera är tillräckligt stor, för

att, äfven med afdrag af berörda belopp, lemna tillgång till anställande

af en svensk prest vid legationen i Konstantinopel, om och när det

kan visa sig lämpligt och möjligt att ånyo der upprätta en dylik befattning.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att, i

afvaktan på den slutliga pröfningen af väckt förslag rörande ombyggnad

af de till kronans fastighet i Konstantinopel hörande bodlägenheter,

medgifva, dels att af öfverskotten å de från berörda fastigheter inflytande

hyresinkomster må från och med år 1893 tills vidare till svenska

kyrkan i Paris användas 3,050 kronor årligen, dels ock att samma öfverskott

i öfrigt må tillsvidare reserveras och insättas i Sveriges riksbank

på särskild räkning, benämnd ”medel influtna från kronans fastighet i

Konstantinopel, till framtida disposition”.»

Till denna hemställan, behagade Hans Kongl.

Plöghet Kronprinsen-Regenten, jemlikt öfrige närvarande

statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkan, lemna

nådigt bifall, samt befalla att en i enlighet med

det vid detta protokoll fogade förslag uppsatt proposition,

skulle jemte utdrag ur dagens protokoll och

dertill hörande bilagor till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

G. M. Falkenberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 10.

9

Till Konungen.

Sedan under flera år till svenska kyrkan i Paris utgått ett statsanslag

af 1,800 kronor, fann sig församlingen, då åtskilliga dittills inflytande

inkomster ej längre voro att påräkna, nödsakad att år 1884

till Eders Kongl. Majestät ingå med underdånig ansökan om detta anslags

höjande till ett belopp af 5,500 kronor. Till 1886 års riksdag

behagade ock Eders Majestät aflåta nådig proposition om anslagets förhöjning,

dock endast till 3,500 kronor; men Riksdagen fann det oaktadt

skäligt att för tillfället bevilja en förhöjning af blott 1,150 kronor, så

att anslaget derefter utgått med ett årligt belopp af kronor 2,950.

Att vid sådant förhållande den fattiga församlingen under senare

åren haft att kämpa med stora ekonomiska svårigheter,'' det säger sig

sjelft, liksom ock att dessa svårigheter i väsentlig mon hämmande inverkat

på hela den kyrkliga verksamheten.

Visserligen behagade en enskild man (herr D. Carnegie i Göteborg),

behjertande den svåra ekonomiska ställning i hvilken kyrkan

befann sig, till Församlingen välvilligt skänka ett årligt belopp af 500

kronor att utgå under 5 år från och med 1887; men så välkommen

denna gåfva än var, befanns den dock naturligen alldeles otillräcklig

för de för handen varande behofvens fyllande.

En minskning af våra utgifter måste derför ega rum, om denna

ock ej var förenlig med kyrkans och kyrkogerningens välförstådda intresse.

Den enda utgiftspost, deri någon betydligare inskränkning kunde

ega rum, var emellertid blott pastorslönen. Denna hade under de närmast

föregående åren utgått med ett belopp af 12,000 francs (deri inbegripne

de 2,000 kronor, hvilka utgöra pastorsaflöning som sjömansprest

i de nordfranska hamnarne), en summa som, i betraktande af de

dyra lefnadskostnaderna i Paris, näppeligen kan anses för hög. Den

måste likväl, då ny pastor år 1886 tillträdde befattningen, nedsättas

med mer än en fjerdedel af sitt belopp och utgår sedan dess med omBih.

till Riksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 9 Hiift. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 10.

kring 8,700 francs. Det behöfver knappast påpekas, att denna aflöning

är alldeles otillräcklig för en familjs underhåll i Paris, såvida pastor

skall både i förhållande till sin församling och till sina franske embetsbroder

intaga den ställning honom tillkommer. Visserligen är det

sannt, att den fasta lön, som det fransk-protestantiska presterskapet i

Paris uppbär, i allmänhet icke uppgår till det belopp, som den svenske

pastorn åtnjuter; men dervid är att märka, att de franska pastorerne

hafva en väsentlig extra-inkomst i så kallade sportler, hvilka i de större

och förmögnare församlingarne kunna uppgå ända till 10,000 francs

om året,®) en inkomst som ju pastorn i svenska församlingen helt och

hållet saknar.

I betraktande såväl häraf som af andra omständigheter, hvilka

pastor i den bifogade embetsberättelsen påpekar, är onekligen pastorslönens

höjande till dess förutvarande belopp i hög grad önskvärd; men

i likhet med honom och på grunder, som han i samma berättelse angifver,

anse vi dock, att under nuvarande förhållanden, hans aflöning

ej bör sättas till högre belopp än 10,000 francs (sjömansprestaflöningen

deri inberäknad) men visserligen ej heller till mindre.

Oaktadt förenämnda de senare årens betydliga inskränkning i

kyrkans utgifter hafva dock de årliga inkomsterna ej räckt till för dess

bestridande. Bristen har derföre måst fyllas genom minskning af kyrkans

fonder, ett fel visserligen, men dock, under förhanden varande

förhållanden, ett oundvikligt sådant, i väsentlig mon att tillskrifva de

vidtomfattande reparationer, som under do sista åren måst å kyrkobyggnaden

vidtagas.

Det är de årliga räntorna och amorteringar ne af köpeskillingen

för kyrkans 1886 försålda tomt, hvilka måst för dessa och andra utgifter

tagas i anspråk, sedan dock med dessa medel bestridts de löpande

annuiteterna af kyrkans lån från handels- och sjöfartsfonden. Sedan

detta lån nu är i sin helhet betaldt, har af Eders Majestäts minister härstädes

till kyrkorådet öfverlemnats det belopp af 3,647 francs 60 centimer

som ännu återstod af köpeskillingen för den försålda tomten, att

för bestridande af kyrkans utgifter användas. Då dessa medel sålunda

nu äro uttömda, då vidare det af herr Carnegie skänkta årliga beloppet

med innevarande år upphör, och då äfven en af herr A. Nobel i

Paris under kyrkans nuvarande brydsamma läge till densamma skänkt

*)En pastor i församlingen »St. Esprit» i Paris fick för någon tid sedan icke mindre än 11,000

francs för en vigsel. .

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N-.o 10.

11

frikostig gåfva af 5,000 francs endast är ett tillfälligt palliativ, är det

naturligt nog, att församlingen med oro ser framtiden till möte.

I närslutna bilaga n:o 1 taga vi oss friheten att för Eders Kongl.

Majestät i underdånighet framlägga kyrkans ekonomiska ställning i 4

tablåer, af hvilka de 3 första utvisa kyrkans budget, sådan den med

för handen varande tillgångar för närvarande gestaltar sig, den 4:de

åter upptager denna budget sådan vi anse att den bör vara, om vår

kyrkliga gerning här skall utan hinder af ekonomiska svårigheter kunna

utföras till den nytta och välsignelse för härvarande landsmän, som

dermed afses.

Såsom Eders Kongl. Majestät af dessa tablåer finner och i nåder

täcktes behjerta, är ställningen för vår församling bekymmersam nog:

frågan synes på allvar gälla dess vara eller icke vara; ja, dess öde är

utan tvifvel afgjordt, om dess ekonomiska svårigheter ej blifva afhjelpta

— och snart afhjelpta — genom ett förhöjdt anslag af allmänna medel.

Det kan väl tyckas, att församlingens egna bidrag till uppehållande af

den kyrkliga gerningen äro obetydliga och derför både borde och kunde

ökas; men gent emot en sådan mening bedja vi att få i underdånighet

påpeka, dels att den ojemförligt större delen af församlingen (nära %)

utgöres af fattiga tjenare, handtverkare, handelsbiträden, studerande och

artister, dels att kolonien såsom af h. h. erkebiskopen påpekades, då

anslagsfrågan 1886 behandlades i riksdagen — »medels donationer och

sammanskott bygt en kyrka, som år 1882 färdig och skuldfri öfverlemnades

till svenska staten såsom dess egendom» — dels slutligen att

den dessutom samlat en understödsfond på öfver 50,000 kronor, hvilken

är insatt i riksbanken, och hvars ränta genom utrikesdepartementet oss

tillställes för att öfverlemnas till understödskomitén, hvars sjelfskrifno

sekreterare pastor är.

Det torde alltså svårligen kunna väntas, att den fattiga församlingen

skall för den kyrkliga gerningen offra mer än hvad den hittills gjort och

fortfarande gör; åtminstone är intet nämnvärdt att härvidlag hoppas.

Ej heller har verket för närvarande någon inkomst af den till detsamma

hörande, invid kyrkobyggnaden belägna rätt betydliga tomten, och ovisst

är äfven, när en sådan inkomst är att genom uthyrning eller försäljning

påräkna. I alla hänseenden blir denna inkomst, som vi väl knappast

våga beräkna till högre belopp än 2,000 fres årligen, otillräcklig att

fylla de förhanden varande behofven.

Församlingens trängande behof af ett förhöjdt understöd af statsmedel

äro således uppenbara. Men är nu den här utöfvade kyrkliga

verksamheten äfven af den betydelse, att den är förtjent af att staten

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. till Kongl. Majds nåd. Proposition N:o 10.

för den gör ytterligare uppoffring? Till svar liärpå bedja vi att få

hänvisa dels till pastor Hembergs bifogade embetsberättelse öfver denna

verksamhet under förra året, dels till hvad b. b. erkebiskopen härom i

riksdagen yttrade år 1886: »Verkningarna af församlingens kyrkliga

verksamhet har jag under dessa 10 år funnit högst storartade, och jag

har haft godt tillfälle att derom vinna kännedom».

Under sådana förhållanden vända vi oss nu med hopp och förtröstan

till Eders Kongl. Maj:t, visse om att af Eders Kongl. Maj:t för vår

härvarande kyrkogerning få det nådiga och mägtiga stöd, hvaraf den

nu mer än någonsin är i behof, och äfven allvarligt öfvertygade om,

att Riksdagen skall, efter erhållen kännedom om vår pariserförsamlings

både yttre ställning och inre förhållanden, känna sig ega förpligtelse

att i dess nuvarande tryckta ställning komma den till hjelp.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt våga vi i djupaste underdånighet

hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen aflåta nådig proposition, att det till svenska församlingen

i Paris för närvarande af statsmedel utgående årliga anslaget af 2,950

kronor ökas till ett belopp af sex tusen (6,000) kronor, att i denna form

utgå från och med år 1893.

Paris den 15 oktober 1891.

Underdånigst

Kyrkorådet:

J. HEMBERG.

GUSTAF NORDL1NG. EDW. JENSEN. HENRIK LINDBERG.

HERLOFSON. C. WILH. SCHMIDT.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. till Kongl. Majds nåd. Proposition N:o 10.

Öfversigt öfver svenska kyrkans

Taibell N:r

1, år 181)1.

Inkomster:

Utgifter:

Francs.

Francs.

Öfverskott från 1890 ....................

.... 4,292: 51.

För kyrkliga ändamål:

Statsanslag .................. kr. 2,950:

—

Pastors lön af församlingen . .............

6,000: —

Fr. Oarnegie & Go.......... » 500:

—

Organist, kyrkovaktare m. 11...............

1,000: —

å francs 1:

39 4,795: 50.

Reparationer, (utförda 1889 & 90) ......

3,884: 15

Af den försålda tomten .................

.... 3,647: 60.

Förbrukningspersedlar:

Arsafgifter från församlingen ........

900: —

Vin och oblater...........................

15: —

Hyror...... .................................

600: —

Bränsle och lysämne ..................

550: —

Kollekt vid gudstjensterna..............

250: —

Gåfva af borr A. Nobel.................

.... 5,000: —

För andra ändamål:

Förbrukningspersedlar, skrifmaterialier,

kommissionsarfvode, skatter m. m..

500: -

Förskott af herr Herlofson..................

798: 81.

Öfverskott till 1892...........................

6,737: 65.

Summa Francs 19,485: 61.

Summa Francs

19,485: 61.

Tabell N:r

3, år 1893.

Francs.

Francs.

Öfverskott från 1891 ......................

6,737: 65.

För kyrkliga ändamål:

Statsanslag..................... kr. 2,950: —•

Pastors lön af församlingen ...............

6,000: —

å francs 1: 39

4,100: —

Organist, kyrkovaktare m. fl................

1.000: —

Årsafgifter från församlingen .............

900: —

Reparationer, (utförda 1890 & 1891) ...

4,299: 58.

Hyror.............................................

300: —

Förbrukningspersedlar:

Kollekt vid gudstjensterna..................

250: —

Vin och oblater...........................

15: —

Balance ........................................

76: 98

Bränsle och lysämne ..................

550: —

För andra ändamål:

Förbrukningspersedlar, skrifmaterialier,

kommissionsarfvode, skatter m. m.

500: —

Summa Francs

12,364: 58.

Summa Francs

12,364: 58.

Paris den 15 Okt.

1891.

J. Hemberg. Edv. Jensen. Gustaf Nordling.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N-.o 10.

15

i Paris ekonomiska ställning.

Tabell N:r 3, år 1893.

(med förhanden varande tillgångar.)

Inkomster:

Utgifter:

Francs.

Francs.

Statsanslag........

........ 4,100: —

Balance från år 1892 .......................

76: 93

Årsafgifter........

........ 900: —

Kollekt ...........

........ 250: —

För kyrkliga ändamål:

Hyror .............

........ 150: —

Pastors lön.......................................

6,000: —

Balance ...........

....... 3,341: 93.

Organist, kyrkovaktare m. fl................

1,000: —

Underhåll af hus, grafvar och inventarier

Förbrukningspersedlar:

600: —

Vin och oblater...........................

15: —

Bränsle och lysämne ..................

550: —

För andra ändamål:

Förbrukningspersedlar, skatter m. m. ..

500: —

Summa Francs 8,741: 98.

Summa Francs

8,741: 93.

Tabell N:r 4.

(kyrkans önskvärda budget från och med 1898.)

Francs.

Francs.

Hittills utgående statsanslag...........

Årsafgifter från församlingen ........

Kollekt ......................................

Hyror........................................

Behöfligt ytterligare statsanslag ....

.... 4,100. Fgr kyrkliga ändamål:

900: —

Pastors aflöning .............................

Organist, kyrkovaktare m. fl................

.... 150: — o

Underhall af hus, grafvar och inventarier

4,405: —

Förbrukningspersedlar:

7,200: —

1,000: —

600: —

Vin och oblater...........................

Bränsle och lysämne ..................

15: —

550: —

För andra ändamål:

Förbrukningspersedlar, skatter m. m. ...

500: —

Summa Francs 9,865: —•

Summa Francs

9,865: —

Det för kyrkogemingens bestånd och utveckling nödiga anslaget af allmänna medel är sålunda i sin

helhet 8,565 francs eller minst 6,000 kronor.

Henrik Lindberg. Herlofson. C. Wilh. Schmidt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 10.

Till Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes Ärendena,

Stockholm.

Genom skrifvelse den 30 sistlidne oktober anmodad att afgifva ututlåtande

öfver en från svenska församlingen i Paris till Konungen

ställd underdånig ansökan om höjning af det med 2,950 kronor till

samma församling nu utgående årliga statsanslag till 6,000 kronor, får

undertecknad härmed äran anföra följande.

De svårigheter, med hvilka vår kyrkliga Pariserkoloni under många

år haft att kämpa äro för Eders Excellens ännu bättre än för mig bekanta.

Jag beliöfver följaktligen icke beskrifva dem. Beklagligtvis

hafva dessa svårigheter, på grund af förhållanden, som i flera ingångna

skrifvelser och äfven i den underdåniga ansökningen blifvit omförmälda,

nu, trots all enskild offervillighet, stegrats ända derhän, att antingen

måste svenska staten öka sitt redan från början alltför knappa årsbidrag,

eller måste till stor skada för våra landsmän och till en ej mindre förödmjukelse

för vårt land kyrkan snart stängas. Med kännedom om all

den välsignelse, som ifrågavarande kyrkliga verksamhet på den främmande

platsen har medfört och fortfarande medför, kan jag dock icke

föreställa mig, att Sveriges Riksdag, genom en vägran af nödig hjelp,

skulle vilja framtvinga det senare alternativet. Lika med Kong]. Maj:ts

minister i Paris tillstyrker jag derföre på det lifligaste en nådig proposition

i öfverensstämmelse med hvad de sökande begära. Och detta

så mycket heldre, som den begärda förhöjningen alls icke behöfver

blifva permanent, utan kan på extra stat uppföras tills vidare och intill

dess församlingen sjelf genom försäljning af de tomter, hon eger, fått

sin ekonomiska ställning på erforderligt sätt tryggad och förmår gifva sin

pastor tillräcklig lön. Jag tillåter mig dessutom att erinra om ett egendomligt

förhållande, som äfven i sin mån torde utvisa billigheten af

att gå petitionärernas uttalade önskningar till mötes. Den svenske sjömanspresten

i de nordfranska hamnarne aflönas nämligen endast med

2,000 kronor, då deremot hans, i West Hartlepool och Kiel stationerade

kolleger åtnjuta respektive 4,500 och 3,500 kronor. Klart är således,

att detta lönebelopp vore alldeles otillräckligt, om man ej påräknat, att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Majds nåd. Proposition N:o 10. 17

befattningen, såsom ock skett, skulle förenas med pastorsbefattningen i

Paris och att genom begge tjensteman sammanslagning deras innehafvare

borde kunna få sin nöjaktiga bergning. Men att det ej är för

mycket om båda aflöningarna tillsamman, enligt hvad nu äskas, komma

att uppgå till 8,000 kronor, lär ingen, som någorlunda kan beräkna

hvilka omkostnader tjenstgöring och uppehälle på de olika platserna

kräfva, vilja förneka. Huruvida åter den hittills iakttagna lönefördelningen

mellan de två nämnda och i samma hand förenade befattningarne

är den lämpligaste, tillhör ej mig att afgöra. Det synes mig emellertid

icke lida något tvifvel, att sjömansprestens lön skäligen kan höjas till

3,000 kronor och derigenom anslaget till Pariserförsamlingen nedsättas

till 2,000 kronor. I hufvudsak är det ju dock temligen likgiltigt huru

fördelningen sker, och Eders Excellens i samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet

må derom besluta.

Upsala den 4 november 1891.

A. N. SUNDBERG.

Bih. till Rifad. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Åfd. 5 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1892:69 Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen af inflytande hyresinkomster från de till sve s. 1 i texten
  2. SU 1892:42 Statsutskottets Utlåtande N:o 42 s. 1 i texten