Sök i Ratio Lex

Angående dispositionen af Ottenby kungsladugård med underlydande

1892-03-10 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1892:50, Angående dispositionen af Ottenby kungsladugård med underlydande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

1

N:o 50.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående dispositionen

af Ottenby kungsladugård med underlydande;

gifven Stockholms slott den 10 mars 1892.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva

att, derest Ottenby stuteri med hingstdepot nedlägges, Ottenby

kungsladugård jemte den öfriga fasta egendom, som nu för stuteriet

disponeras, må få utarrenderas och arrendet användas till de ändamål,

för h vil ka det å riksstaten uppförda anslaget till hästafvelns förbättrande

är afsedt.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

Bih. till Piksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Ajä. 28 Iläft. (N:is 50—53.J

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

Utdrag

af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10 mars

1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad och

Gilljam.

Chefen för civildepartementet statsrådet Groll anmälde, att stuteriöfverstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 8 nästlidne februari, i enlighet

med stuterikommissionens enhälligt uttalade åsigt, hemstält, att Ottenby

stuteri med hingstdepot måtte indragas och dithörande landtbeskällareområde

förses med hingstar från de öfriga depoterna enligt stuteriöfverstyrelsens

bestämmande; att Ottenby kungsgård måtte den 14 mars

1894 få öfverlemnas till domänstyrelsens förvaltning, men afkastningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

o

deraf fortfarande såsom hittills användas till liästafvelns befrämjande;

samt att den obehöfliga stuteri- och jordbruksmaterielen vid Ottenby

måtte få försäljas och derigenom inflytande medel äfvensom redan uppburen

brandskadeersättning för stuteriets nyligen nedbrunna stallbyggnad

användas till nödig och tidsenlig utvidgning och remontering af hingstdepoterna;

och yttrade departementschefen härefter:

Af de utaf staten inrättade stuterier vid Strömsholm, Flyinge och

Ottenby har stuteriet å sistnämnda ställe senast tillkommit; det förskrifver

sig från början af 1830-talet. Sedan nemligen rikets ständer i

underdånig skrifvelse den 25 november 1829 anmält sitt beslut att, för

befordran af de svenska hästracernas förbättring, öfverlåta Ottenby kungsgård

med tillydande — så snart arrendet deraf på ett eller annat sätt i

laga ordning upphörde och med vilkor att ingen kostnad för återvinnandet

af kungsgården drabbade staten — för att till stuteri användas i enlighet

med de föreskrifter, Kongl. Maj: t efter vederbörandes hörande

kunde finna lämpligt meddela, förordnade Kongl. Maj:t den 23 september

1830, med gillande af ett emellan arrendatorn och stuteriöfverstyrelsen

uppgjordt kontrakt om arrendets upphörande, att arrendet af

kungsgården med dertill hörande lägenheter skulle med fardagstiden år

1830 anses hafva upphört och kungsgården af stuteriöfverstyrelsen öfvertagas

för att till stuteri användas, hvarefter Kongl. Maj:t under år 1831

faststälde de grunder, hvarefter stuteriet skulle ordnas. Enligt den sålunda

fastställa planen skulle hästbesättningen vid stuteriet i medeltal

utgöras af 4 stambeskällare, 8 landtbeskällare, 60 moderston, 31 föl i

fjerde året, 33 föl i tredje året, 35 föl i andra och 37 föl i första året

eller tillsammans 208 hästkreatur, hvaraf 30 stycken äldre och yngre

hästar voro beräknade att årligen försäljas. Omkring detta antal hölls

stuteriets hästbesättning sedermera, intill dess, med anledning af ett

derom utaf en af Kongl. Maj:t år 1868 tillsatt komité afgifvet förslag,

hästantalet ej obetydligt inskränktes.

Denna komité, som hade till uppgift att utarbeta förslag till stuteriväsendets

ändamålsenliga ordnande, lemnade i sitt den 17 december

1869 afgifna betänkande en irtförlig redogörelse för de åtgärder, som

enligt komiténs tanke borde från statens sida vidtagas för den inhemska

hästafvelns befrämjande. Såsom de främsta medlen för vinnande af

detta mål angaf komitén dels ett väl ordnadt och försedt landtbeskälleri,

hvarifrån goda beskällare skulle tillhandahållas de olika delarne af landet,

dels ock premiering af enskilde tillhöriga hästar. Men derjemte

ansåg komitén stuterier tills vidare vara för landet nödvändiga för att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 50.

oberoende af utlandet uppehålla en ädel hästafvel, hvarigenom landtbeskällaredepoterna

kunde åtminstone till en del förses med hingstar

af rid- och vagnshästslag. Så länge enskilde personer och föreningar

i allmänhet ännu saknade tillräckliga medel att anskaffa, underhålla och

sprida en sådan afvelsmateriel, som vore nödig för kavalleriets remontering,

hästafvelns i allmänhet befrämjande och hästindustriens utveckling,

samt att bära den risk och de förluster, en ädel afvel genom mångfaldiga

tillfälligheter vore underkastad; så länge hästafveln i flera delar

af landet icke kunde fylla för handen varande behof af hästar för egna

näringar, och så länge hos större delen af befolkningen kärlek till hästen,

sinne för och kunskap i hästuppfödning saknades, ansåg nemligen

komitén den ädla hästafveln icke utan fara för förfall kunna helt och

hållet lemnas i allmänhetens händer, utan fortfarande böra genom stamstuterier

skyddas. För anläggningen af ett dylikt stam-(pépiniére-)stuteri,

som sålunda skulle hafva till uppgift att underhålla en ren eller

kroaserad, men ädel afvel, farm komitén Ottenby kungsgård företrädesvis

egna sig. Komitén, som af anförda skäl ansåg, att Strömsholms

stuteri borde förändras till landtbeskällaredepot och att stuteriet vid

Flyinge hufvudsakligen borde verka som bingstdepot, men tillsvidare

jemväl som stuteri, föreslog derföre, att stuteriet vid Ottenby skulle bibehållas,

jemte det ett så stort antal landtbeskällare borde derstädes

uppställas som kunde blifva behöfliga för Kalmar län och Öland. Den

väsentligaste förändring i förutvarande förhållanden, som komitén i sin

plan för Ottenby stuteri föreslog, bestod i en förminskning af hästbesättningen,

så att afkastningen af den kungsgården tillhörande jord

blefve så nära som möjligt tillräcklig för stuteriets underhåll och förvaltning.

Enligt komiténs åsigt borde vid stuteriet underhållas 6 beskällare,

6 landtbeskällare, 40 moderston, 15 fyråringar, 28 treåringar,

28 tvååringar, 28 ettåringar och 30 pattföl, eller tillsammans före den

årliga auktionen 181 och efter densamma 157 hästkreatur. Med denna

hästbesättning borde enligt komiténs beräkning omkostnaderna för stuteriet

kunna bestridas med egendomens afkastning jemte ett kontant tillskott

från statsanslaget till hästafvelns förbättrande af allenast 1,576

kronor 93 öre.

Genom nådigt bref den 1 november 1872 behagade Eders Kongl.

Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad komitén föreslagit, fastställa plan

för anordnande af statens stuterier och dermed sammanhängande inrättningar

för den inhemska. hästafvelns befrämjande. Denna plan, som

fortfarande i allt väsentligt, allenast med en sedermera vidtagen förändring

i afseende å Flyinge, ligger till grund för statens anordningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

5

för hästafvelns förbättrande, utgör, såsom antydts, en förening af stuteri-,

landtbeskällare- och premierings systemen. Ottenby stuteri skulle enligt

denna plan fortfarande bibehållas såsom stam stuteri, (pépiniöre) med hufvudsaklig

uppgift att uppdraga och vidmakthålla en i möjligaste måtto

ädel afvel, men derjemte innefatta en mindre depot af hingstar eller

landtbeskällare till antal, som erfordrades för fyllande af behofvet inom

det landtbeskällareområde, som skulle förläggas under nämnda depot.

Stuteriet vid Flyinge skulle hufvudsakligen verka såsom hingst- eller

landtbeskällaredepot med så fulltalig uppsättning, som stuteriets tillgångar

medgåfve, men tillsvidare jemväl såsom stuteri, innefattande ett

mindre antal af stam- och afvelsdjur af ädelt slag, hvaremot stuteriet

vid Strömsholm skulle öfvergå till uteslutande hingst- eller landtbeskällaredepot

med beskällare för alla gagnsbruk. Vid enhvar af dessa

inrättningar skulle inrättas en stall- eller kuskskola för stallärlingarnes

utbildande i hästens vård och skötsel samt i körning och ridning.

Vid Ottenby skulle enligt planen underhållas dels omkring 40 moderston

och 6 stam- eller stuteribeskällare jemte der uppväxande föl och

unghästar, dels ock 6 hingstar att tjenstgöra såsom landtbeskällare inom

det under stuteriet lagda område. Antalet beskällare har dock sedermera

minskats; genom nådigt bref den 18 april 1890 har nemligen

förklarats, att såsom stam- och landtbeskällare skulle vid stuteriet underhållas

tillsammans allenast omkring 10 hingstar. Af de vid stuteriet

födda och uppdragna unghästar skulle först uttagas för stuteriets eget

behof de för stuteriafvel mest tjenliga och utmärkta djur af han- och

honkön. Sedan derefter dugliga hingstar afsatts för samtliga landtbeskällaredepoterna,

skulle de återstående unghästarne, som uppnått tre års

ålder, föryttras å auktion; derjemte skulle, innan de uppnått denna ålder,

säljas sådana föl och unghästar, som uppenbarligen icke kunde komma att

blifva dugliga till afvelsdjur.

Vid Flyinge skulle enligt planen tills vidare finnas omkring 20

moderston och 40 hingstar, men om och när detta stuteri ansåges icke

längre vara behöfligt, skulle de derifrån afgående moderstona ersättas

af hingstar till det antal, som för Flyinge landtbeskällareområde kunde

finnas behöfligt. Hvad angick Strömsholm, skulle hingstbesättningen

derstädes småningom ökas derhän att, då stuteriets förändring till uteslutande

hingstdepot blifvit genomförd, vid depoten funnes ett antal af

ungefär 80 hingstar.

För tillämpning af landtbeskällaresystemet skulle enligt oftanämnda

plan landet delas i tre distrikt. Den nu gällande distriktsindelningen

är enligt det den 20 februari 1874 faststälda reglemente för landt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 50.

beskälleriet följande: ett distrikt omfattar Gotland, Öland och öfriga

delar af Kalmar län samt Blekinge län och förses i regeln med beskälare

från Ottenby; ett distrikt omfattar Skåne samt Hallands, Kronobergs

och Jönköpings län samt förses enligt regeln med beskälare från

Flyinge; och det tredje distriktet, hvilket i regeln erhåller beskällare

från Strömsholm, omfattar hela det öfriga Sverige. Landtbeskälleriet

är i öfrigt så ordnadt, att hingstar antingen vid betäckningstidens början

från depoten utföras och under nämnda tid stationeras i städer, köpingar

eller orter på landet, der en större häststock finnes (s. k. hingstkringföring

eller stationering) eller ock för hela året utställas hos enskilde

personer, hvilka ombesörja djurens utfodring, skötsel och användande

(s. k. utplacering). Dessutom kunna enskildes stokreatur föras

till depoterna för att der betäckas.

Såsom allmän regel vid förvaltningen af stuterierna och hingstdepoterna

skulle enligt den faststälda planen gälla, att i den mån sådant

kunde ske utan förfång för den uppgift, hvarje dylik inrättning finge

sig uppdragen, inrättningens årliga utgifter afpassades och rättades efter

de inkomster, som årligen inflöte dels från de inrättningen anslagna

jordegendomar, dels ock genom försäljning af dervid uppfödda föl och

hästar samt i afgifter för betäckning.

Likaledes förutsattes att hingstdepoterna skulle remonteras dels och

hufvudsakligast med materiel från statens stuterier, dels ock, i den mån

tillgångarne sådant medgåfve, genom inköp från utlandet af beskällare

af ädel ras.

Emellertid visade det sig, att stuterierna, på samma gång de befunnos

vara ur stånd att förse hingstdepoterna med erforderligt antal remonter

af nöjaktig beskaffenhet, för sin skötsel togo i anspråk så stor del af

det till hästafvelns förbättrande anvisade årliga statsanslag, att endast

obetydliga belopp kunde användas till hingstdepoternas remontering,

hvadan det var att befara att clepoternas hingstbesättning både till antal

och beskaffenhet skulle komma att förfalla. Med anledning häraf tillsatte

Eders Kongl. Maj:t den 13 april 1886, uppå hemställan af stuteriöfverstyrelsen,

en komité med uppdrag att uppgöra förslag till de förändrade

anordningar i afseende å statens stuteriinrättningar, som för

vinnande af ett ändamålsenligare användande af de till hästafvelns förbättrande

anslagna tillgångar kunde finnas af förhållandena påkallade.

Denna komité, som den 13 oktober 1886 afgaf sitt betänkande,

uttalade sig visserligen, med åberopande af hvad ''1868 års komité i

fråga om stuterierna anfört, i princip för bibehållande af stuterisystemet,

helst den omständigheten, att det alltid blefve vanskligt att bygga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

7

hingstdepoternas remontering på import från utlandet, gjorde det, om

icke nödvändigt, åtminstone önskligt att fortfarande bibehålla ett

pépiniére-stuteri. Men detta uttalande skedde under förbehåll att stuteriverksamheten

kunde så ordnas, att den icke genom att kräfva allt för

stor del af det begränsade statsanslaget inverkade hämmande på förmågan

att väl remontera landtbeskälleridepoterna. Under inga förhållanden

ansåg komitén att mer än ett stuteri borde finnas i landet, då

erfarenheten ådagalagt, att ett litet stuteri aldrig kunde bära de kostnader,

som derpå nedlades; och på grund deraf samt då, i händelse något

stuteri skulle bibehållas, detsamma borde vara förlagdt till Ottenby,

hemstälde komitén att Flyinge stuteri måtte såsom sådant upphöra. Hvad

åter angick Ottenby, kom komitén efter en utförlig utredning af förhållandena

vid detta stuteri — hvartill jag längre fram torde få återkomma

— till det resultat att den hästuppfödning, som utginge från

Ottenby och komme staten till godo, icke vore af sådan beskaffenhet,

att den vore värd de kostnader, densamma medförde, och att derföre

Ottenby stuteri icke borde bibehållas i sitt dåvarande skick. Deremot

vore_ det visserligen ett eftersträfvansvärdt önskningsmål, om vid Ottenby

kunde anläggas ett stuteri i större skala, försedt med nya stambeskällare

och afsedt att underhålla 100 moderston. Emellertid skulle

kostnaden för ett så stort stuteri, det minsta som komitén ansåge böra

ifrågakomma, taga i anspråk nästan hela det befintliga statsanslaget

utan att dock kunna fylla det årliga behofvet af landtbeskällare, hvadan

en dylik anläggning skulle fordra en förhöjning af statsanslaget.

Skulle ett stuteri i denna skala icke kunna åstadkommas, ansåg komitén,

på grund af de utaf komitén gjorda beräkningarne och med fästadt

afseende å nödvändigheten att kunna disponera öfver en större del af

statsanslaget för landtbeskälleriets räkning, sig böra föreslå att Ottenby

stuteri såsom sådant måtte upphöra samt Ottenby kungsgård utarrenderas

och arrendebeloppet få användas för hästafvelns främjande. Med

anledning af denna komités förslag har sedermera genom nådigt bref

den 3 juni 1887 förordnats, att stuteriet vid Flyinge skulle upphöra

och derstädes dädanefter endast finnas hingstdepot. Deremot fann

Eders Kongl. Maj:t, då komiténs • förslag rörande-Ottenby den 21

december 1888 inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, detta förslag icke

för det dåvarande föranleda till någon åtgärd.

De tillgångar, som utom de till stuteri- och hingstdepotinrättningarna

anvisade egendomar med hvad dertill hörer äro för närvarande anslagna

till hästafvelns förbättrande, utgöras af ett årligt kontant reservationsanslag

af 108,550 kronor, hvaraf dock 50,000 kronor äro uteslutande af
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

sedda för premiering och således endast 58,550 kronor kunna användas

för nämnda inrättningars behof. Medan den till Ottenby stuteri anslagna

egendomen skötes i eget bruk för stuteriets räkning, är deremot jordegendomen

såväl vid Flyinge som vid Strömsholm utarrenderad för depotens

räkning.

Såväl vid Ottenby som vid hvardera af de båda hingstdepoterna

handhafves förvaltningen under stuteriöfverstyrelsen af en chef. Dessutom

finnas vid enhvar af dessa inrättningar anstälde 1 beridare, 1 bokhållare,

1 stuteriveterinär eller hästläkare och 1 fodermarsk. Sammanlagda

aflöningsbeloppen för tjenstemännen utgöra, med inräknande af

de mindre arfvoden, som vid hvarje af ifrågavarande inrättningar utbetalas

till läkare samt vid Strömsholm jemväl till en skollärare,

vid Ottenby ............................ 10,400 kronor

» Strömsholm...................... 11,150 »

» Flyinge ............................. 10,300 »

oberäknadt kofoder och ved.

Stallbetjeningen utgöres vid Ottenby af 1 hofsmed, 1 stovaktare,

I kusk, 14 stalldrängar, 6 stallgossar, 2 spanndrängar och 1 brandvakt.

Dessutom finnas derstädes för jordbruket anstäld följande betjening,

nemligen 1 skrifvare, 1 rättare, 1 fördräng, 1 slöjdare, 10 arbetsdrängar,

1 ladugårdspiga för halfva året, 2 stuteripigor, 1 deja samt

II torpare. Såväl stallbetjeningen som jordbrukspersonalen aflönas enligt

stater, som äro af Eders Kongl. Maj:t faststälda, dels med kontanta

penningar dels och hufvudsakligen medelst naturaförmåner.

Till stöd för det nu väckta förslaget om nedläggande af stuteriet

vid Ottenby åberopar stuteriöfverstyrelsen — med erinran att, sedan vid

en den 1 oktober 1891 vid Ottenby timad eldsvåda samtliga uteslutande

för stuteriet afsedda byggnader, nemligen stallar, ridhus och foderskullar,

nedbrunnit, de betänkligheter, hvilka tillförene emot ett dylikt förslag

kunnat framställas på den grund, att nämnda byggnader skulle blifva

värdelösa, numera förfallit — i främsta rummet hvad 1886 års stuterikomité

anfört, särskildt i fråga om det ekonomiska resultatet af detta

stuteri; och jag torde derföre böra närmare redogöra för denna komités

yttrande i denna del.

Medan 1868 års komité beräknade den årliga afkastningen af Ottenby

egendom till 23,648 kronor och att af statsanslaget allenast 1,576

kronor 93 öre om året skulle behöfva för detta stuteri tagas i anspråk

(hvarvid dock remonteringen, som ansågs böra bestridas medelst stats
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majrfs Nåd. Proposition No 50.

9

anslaget, icke togs i beräkning), både, enligt hvad 1886 års komité

meddelar, i verkligheten egendomens årliga afkastning i medeltal för

åren 1876—1885 utgjort allenast 8,698 kronor 45 öre samt af statsanslaget

årligen i medeltal för samma år vid Ottenby åtgått 34,827

kronor 49 öre. Med detta anslag hade dock äfven remonteringen betalats,

hvarföre, om härifrån droges den årliga medelkostnaden för hästinköp,

3,438 kronor 18 öre, det statsbidrag, som behöfts för admin stration

och skötsel, i medeltal utgjort 31,389 kronor 31 öre eller'' inära

30,000 kronor mera än hvad 1868 års komité beräknat. Då under

nämnda tioårsperiod i årligt medeltal hästförsäljningen inbringat 18,617

kronor 30 öre, betäckningsafgifterna uppgått till 1,554 kronor 50 öre samt

utarrenderade beten inbragt 682 kronor 10 öre, med hvilket sistnämnda

belopp summan af egendomens afkastning alltså borde ökas, så tunne

man, om ofvan meddelade siffror sammanstäldes, att under ifrågavarande

period 1876—1885 årligen följande belopp användts för Ottenby

stuteris och liingstdepots skötsel och administration:

jordbrukets afkastning ................................. kr. 8,698: 45

betesmedel......................................................... » 682: ^10 pr,

försålda hästar ............................................................................ »

betäckningsafgifter..................................................................... »

..................................................... :»

9,380: 55

18,617: 30

1,554: 50

34,827: 49

64,379 :84

3,438: 18

60,941: 66

af statsanslaget ____

kronor

hvarifrån dock borde dragas kostnaden för den årliga remonteringen

.................................................................................

då återstoden blefve.......................................................... kronor

Af de siffror lcomitén meddelar för stuteriet och hingstdepoten vid

Flyinge framgår, att jemväl derstädes det ekonomiska resultatet blifvit

synnerligen ogynsamt. Medan 1868 års komité för denna inrättning beräknat

ett statsanslag af 2,811 kronor 62 öre vara tillräckligt, har i

verkligheten, oaktadt egendomens afkastning uppgått till högre belopp

än sistnämnda komité antagit, af statsanslaget ett belopp af 24,510

kronor årligen under ofvannämnda tioårsperiod tagits i anspråk, och

detta ehuru för den årliga remonteringen icke användts mer än 4,929

kronor 24 öre. Deremot har, enligt de af komitén meddelade uppgifter,

Strömsholms liingstdepot under samma period af statsanslaget icke

tagit i anspråk mer än 3,172 kronor 1 öre årligen, hvadan, då för den

årliga remonteringen derstädes användts 8,444 kronor 63 öre, afkastningen

af egendomen icke blott varit tillräcklig att underhålla hingstdepoten,

utan äfven lemnat ett öfverskott, såsom bidrag till depotens

Bill. till Riksd. Prat. 1892. I Sami. 1 Afd. 28 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

remontering, af 5,272 kronor 62 öre årligen eller under nämnda tio år

af tillsammans 52,726 kronor.

Med ledning af ofvan meddelade uppgifter har komitén vidare anstalt

en beräkning af hvad hvarje från Ottenby stuteri till statens hingstdepoter

uttagen häst kostat statsverket. Då i ofvanstående uppgift å

de medel, som användts för stuteriet och hingstdepoten vid Ottenby,

uteslötes inkomsten för försålda hästar och betäckningsafgifterna, visade

sig att statens årliga kostnad för denna inrättning i medeltal under de

tio åren 1876—1885 utgjort

egendomens afkastning ............................ kr. 8,698: 45

betesmedlen .................................................. » 682: 10 pr g ggp. gg

kontant statsanslag ............................................................... » 34,827: 49.

Summa kronor 44,208: 04.

Om härifrån droges dels 3,000 kronor, motsvarande den beräknade

årliga kostnaden för de 6 landtbeskällare, som vid Ottenby underhållits,

dels ock den årliga förlust, 225 kronor 25 öre, som uppstått på

landtbeskälleriet i följd deraf, att betäckningsafgifterna icke varit tillräckliga

att bestrida kostnaden för hingstarnas utförning, utgjorde återstoden,

eller 40,982 kronor 79 öre, det belopp, som stuteriet vid Ottenby

årligen kostat statsverket. Under de fem sista åren af perioden

hade af stuteriets uppfödning för statens räkning uttagits tillhopa 11

hingstar, deraf till Strömsholm uttagits 9, och 10 ston, eller i medeltal

för år 4,2 hästar (öfriga unghästar hade försålts och inkomsten

derför användts till betäckande af stuteriets utgifter), och för de till

Strömsholm lemnade hingstarna hade Ottenby stuteri godtgjorts med

1,000 kronor per häst.

Om nu statens kostnad för Ottenby stuteri .............. kr. 40,982: 79

med tillägg af den godtgörelse Strömsholm årligen lemnat » 1,800: —

summa kronor 42,782: 79

delades med 4,2, som utgjorde den årliga hästleveransen, så uppstode

en kostnad för hvarje häst af 10,186 kronor 38 öre. Det ekonomiska

resultatet af stuteriets verksamhet vore alltså, att stuteriet lemnat staten

under fyra åt åren 1881—1885 2 hingstar och 2 ston årligen samt

det femte året 3 hingstar och 2 ston, allt för en kostnad af 10,186

kronor 38 öre per djur.

I afseende härå — yttrar komitén vidare — kunde emellertid den

invändning göras att ett stuteris verksamhet icke finge bedömas och

beräknas på detta sätt, utan att hänsyn jemväl borde tagas till det in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 50.

11

flytande, stuteriet i öfrigt hade på landthästafveln såväl genom det

föredöme till ädel afvel, som genom stuteriet framhölles, som ock genom

de djur, hvilka derifrån öfverginge till och direkt gagnade privathästafveln.

Men härå ville komitén svara att blott ett försvinnande

fåtal af de hästar, som såldes vid Ottenby, komme afveln till godo,

dels emedan inga hingstar, utan endast vallacker och ston såldes, dels

ock emedan nästan alla de bättre djuren inköptes till hofstallet, officershästar

eller remonter och sålunda i allmänhet ej hlefve använda som

afvelsdjur; men äfven om det föredöme och det obetydliga bidrag till landthästafveln,

som stuteriet lemnade, borde särskildt värderas, och äfven

om härför beräknades exempelvis 40 procent af den årliga kostnaden,

och hvarje för staten bibehållen häst sålunda skulle komma att kosta

omkring 6,000 kronor, så vore denna summa enligt komiténs åsigt för

hög, enär utlandet och privatindustrien för samma pris kunde erbjuda

en bättre qvalitet än med den dåvarande materielen vid Ottenby kunde

frambringas.

I jemförelse med perioden 1876—1885 har, enligt hvad stuteriöfverstyrélsen

i nu föreliggande skrifvelse meddelar, den derpå följande

femårsperioden 1886—1890 i ekonomiskt hänseende lemnat ett något

gynsammare resultat. Till underlättande af en jemförelse härutinnan

har styrelsen uppgjort följande tablå:

Medeltalsberäkningar

för åren

Följande belopp hafva årligen i medeltal kommit stuteriet till godo,

1876—1885.

1886—1890.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

nemligen:

jordbrukets afkastning .....................................................................

9,380

55

14,664

85

försålda hästar ...............................................................................

18,617

30

14,471

20

betäeknmgsafgifter ..........................................................................

1,554

50

989

—

af statsanslaget .............................................................................

34,827

49

22,400

—

summa kronor

64,379

84

52,525

05

Om härifrån afdvages för årlig remontering.........................................

3,438

18

2,179

—

återstå ........................................................................................

60,941

66

50,346

05

hvilket belopp auvändts till inrättningens skötsel och administration.

Ottenby stuteri- och hingstdepot gemensamt kostade............................

44,208

04

37,064

85

Om härifrån dragés den årliga kostnaden för landtbeskälloriot ...............

3,325

25

3,149

23

utgör återstoden ............................................................... kronor

det belopp, som Ottenby stuteri årligen kostat statsverket.

40,982

79

33,915

62

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

För donna kostnad har Ottenby stuteri lemnat följande bidrag till

egen och depoternas remontering under åron

1881—1885.

1886 -1890.

till Ottenby ..........................

» Strömsholm...............................................................................

12 hästar.

9

9 hästar.

15

tillhopa

eller i medeltal pr år ....................................................................

21 hästar.

4,2

24 hästar.

4,8

Om nu statens kostnad för Ottenby stuteri...

med tillägg af don godtgörolso Strömsholm årligen i medeltal lemnat .....

40,982

1,800

79

33,915

3,000

62

eller tillhopa.....................................

delas med respektive 4,2 och 4,8 eller den årliga hästleveransen under dessa

bada femårsperioder, utgör kostnaden för hvarje häst under förra fem- årsperioden kronor 10,186: 38 och under senare femårsperioden kronor

7,690: 75.

42,782

79

36,915

62

Ehuru — yttrar stuteriöfverstyrelsen vidare — all möjlig omtanke

och sparsamhet iakttagits i fråga om inrättningens skötsel och

administration, hade sålunda detta likväl icke medfört ett gynsammare

resultat, än att under sistberörda femårsperiod i medeltal den

årliga kostnaden lör stuteriets skötsel och administration uppgått

till 50,346 kronor 5 öre, stuteriet årligen kräft ett bidrag från statsanslaget

al 22,400 kronor, och stuteriet (depotverksamheten oberäknad)

medfört en årlig kostnad för staten af 33,915 kronor 62 öre,

samt hvarje häst, som för statens räkning derifrån uttagits, kostat staten

7,690 kronor 75 öre, under det att, enligt hvad stuteriöfverstyrelsen

på grund af de senaste årens erfarenhet meddelar, den remontering

af hingstdepoterna, som åstadkommits genom inköp, kostat staten vida

mindre belopp, på samma gång den med hänsigt till qvaliteten i allmänhet

öfverträffat den, som kunnat erhållas från Ottenby. Sålunda hade

under år 1886 från Hannover lör tillhopa 4,664 kronor 56 öre inköpts

8 hingstföl, af hvilka 3 ingått som beskällare och då i medeltal kostat

2,380 kronor 52 öre. År 1887 hade för en sammanlagd kostnad af

6,928 kronor 73 öre inköpts 14 hingstföl, af hvilka 6 insatts som beskällare

och då i medeltal kostat 1,850 kronor 79 öre. Af 11 föl,

hvilka år 1888 inköpts för tillhopa 6,082 kronor 70 öre, hade 5 ingått

som beskällare till ett medelpris af 2,418 kronor 34 öre. Under nämnda

tre år hade sålunda sammanlagdt inköpts 33 hingstföl, af hvilka 14 ingått

som beskällare med en medelkostnad af 2,167 kronor. Men äfven

om hingstar af 2 eller 3 års ålder inköptes för att vid 4 års ålder in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 50.

13

gå som beskällare, blefve kostnaden för dylika inköp betydligt mindre

än kostnaden för de beskällare, som uppföddes vid Ottenby. Dylika

under de senare åren dels inom dels utom landet inköpta beskällare

hade nemligen i medeltal kostat omkring 3,000 kronor.

Stuteriöfverstyrelsen framhåller vidare till stöd för förslaget om

Ottenby stuteris nedläggande den stora vigten af landtbeskälleriet och

behofvet af ökade tillgångar för att tillgodose detsamma. Landtbeskälleriet

vore den kraftigaste häfstången för hästafvelns höjande och landtbeskällaredepoternas

materiel hade ett alltför stort och direkt inflytande

på hela landthästafveln för att den icke ständigt borde vara i såväl

qvalitativt som qvantitativt hänseende fullt tidsenlig, det vill säga remonteras

med ett efter behofvet lämpadt antal beskällare af så god beskaffenhet

som med disponibla tillgångar vore möjligt att åstadkomma.

Redan sedan längre tid tillbaka vore landtbeskälleriets vigt och betydelse

för hästafveln allmänt erkänd i de stora kulturländerna. Så vore

i Frankrike landets hästafvel, med undantag af ett mindre stuteri med

orientaliska hästar, uteslutande baserad på landtbeskälleri, för hvilket

ändamål i landet underhölles omkring 2,500 staten tillhöriga landtbeskällare,

fördelade på 22 depoter, som remonterades genom inköp.

I Österrike-Ungern underhölles omkring 2,500 landtbeskällare, af hvilka

största delen likaledes remonterades genom inköp. I Preussen funnes

vid 17 depoter sammanlagdt omkring 2,400 landtbeskällare, under det

att dervarande stuteriers besättning uppginge till omkring 630 moderston.

Om man nu, såsom erfarenhet gifvit vid handen, antoge den

årliga afgången bland hingstarne till 10 procent, skulle således i Preussen

för den årliga remonteringen erfordras 240 hingstar, under det att de

630 moderstona i lyckligaste fall kunde till den erforderliga remonteringen

bidraga med högst 65 hingstar om årot, hvaraf framginge

huruledes jemväl i sistnämnda land stuteriernas insats i remonteringen

vore jemförelsevis obetydlig.

Såsom bevis för att äfven inom Sverige landtbeskälleriets betydelse

för hästafveln insåges och af allmänheten med alltjemt stigande

intresse omfattades, ville stuteriöfverstyrelsen åberopa följande sifferuppgifter

rörande landtbeskällarnes vid Flyinge hingstdepot verksamhet

under nedannämnda år, nemligen:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

År.

Antal

utplacerade

beskällare.

Antal betäckta

ston.

Antal betäckta

ston i medeltal

pr hingst.

1880 ...............................................................

24

944

39,8

1890 .............................................................

85

1,980

56,20

1891 ..............................................................

42

2,517

59,39

Det resultat, som dessa siffror utmärkte, måste betraktas såsom

synnerligen gynsamt, då i Preussen, med dess vida bättre afvelsmatoriel,

antalet betäckta ston endast uppginge till i medeltal 51 pr hingst.

I afseende å behofvet af ökade tillgångar för att tillgodose landtbeskälleriet

borde i främsta rummet framhållas kostnaderna för depoternas

utvidgning och remontering. Af de från olika delar utaf det till

Flyinge hingstdepot hörande landtbeskällareområde tid efter annan ingående

ansökningar om inrättandet af nya landtbeskällarestationer hade,

i anseende till det ringa antalet beskällare, endast en del kunnat bifallas,

men denna efterfrågan ådagalade mer än väl nödvändigheten af

att snarast möjligt öka depotens afvelsmateriel för att kunna i någon

mån tillgodose hästuppfödarens behof af beskällare. Detta behof vore

desto mer känbart i de skånska länen, sedan med sqvadronshingsthålln

fn gen k upphörande år 1889 de vid de skånska kavalleriregementena

dessförinnan befintliga 40 sqvadronshingstarna, hvilka i nämnda län till

någon del fyllt allmänhetens kraf på sådana djur, indragits. Den under

de senare åren ofantligt ökade freqvensen till de från Flyinge hingstdepot

utstationerade hingstarne lemnade ett ojäfaktigt bevis på nödvändigheten

att utvidga nämnda depot genom uppbringande af dess afvelsmateriel

till det antal, som motsvarade efterfrågan. Utom de vid depoten

befintliga omkring 60 beskällarne skulle i anledning häraf och med

hänsigt jemväl dertill, att det område, som hittills försetts med landthushållare

från Ottenby, hädanefter skulle komma att tillgodoses med

landtbeskällare från Flyinge hingstdepot, ytterligare 20 stycken hingstar

kunna för det närvarande finna full användning inom det till depoten

hörande landtbeskällareområde, hvilket antal antagligen inom en icke

aflägsen framtid behöfde ytterligare ökas derhän, att vid Flyinge depot

komme att underhållas omkring 100 hingstar. Under förutsättning att

det vid Strömsholms hingstdepot enligt stat för närvarande bestämda

antal af omkring 80 beskällare under den närmaste tiden bl ef ve till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

15

räckligt att tillgodose det till depoten hörande områdets behof af landtbeskällare,

skulle således sammanlagda antalet af depoternas beskällare

komma att uppgå till 180 stycken, och för remonteringen af detta antal

skulle, med beräkning af 10 procents årlig afgång, behöfva anskaffas

18 hästar om året. Denna remontering kunde nu fortfarande såsom

hittills verkställas genom inköp såväl af äldre hingstar som af föl, hvilka

sistnämnda skulle uppfödas vid depoterna, till dess de kunde såsom

beskällare insättas. Kostnaden för hvarje beskällare skulle under sådana

förhållanden, såsom ofvan visats, komma att uppgå i förra fallet

till omkring 3,000 kronor och i senare fallet till omkring 2,167 kronor,

allt i medeltal per djur. Den ringa insats, hvarmed Ottenby stuteri

hittills bidragit till depoternas remontering, eller med 3 beskällare om

året, vore altför liten för att ega någon betydelse vid afgörandet af frågan

om sättet för denna remontering, ehuruväl detta antal, vid jemförelse

med de utländska stuteriernas remonteringsförmåga, ingalunda kunde

anses litet, utan tvärtom svårligen skulle, med nuvarande antal moderston,

kunna ökas.

Lika oafvisligt som behofvet af ökadt antal beskällare vore krafvet

på materielens goda beskaffenhet, och stoegaren, som numera åtminstone

i de företrädesvis hästproducerande provinserna lärt sig inse fördelarne

af att kunna hafva tillgång till beskällare af synnerligen framstående

egenskaper, skydde för sådant ändamål ingalunda den kostnad,

som en förhöjd betäckningsafgift medförde, fullt förvissad, att denna

utgift blefve honom i rikt mått godtgjord genom den bättre fölafkomma,

han kunde påräkna. Men för att kunna tillhandahålla beskällare af

sådan beskaffenhet och med hänsigt jemväl dertill att tillgången på

ädelt blod, hvilket erfordrades för såväl kavalleri- som lyxhästen, icke

måtte saknas, måste tid efter annan med ej ringa kostnad någon fullblodshingst

inköpas.

Af de utgifter, som vidare, om än indirekt, af landtbeskälleriet med

nödvändighet påkallades och till hvilkas bestridande tillgångar borde

beredas, ansåge styrelsen sig böra framhålla kostnaderna för anskaffande

icke allenast af större antal stallbetjening i samma mån landtbeskällarestationerna

ökades, utan framför allt och oberoende af depoternas utvidgning

en stallbetjening med de qvalifikationer, som numera fordrades

af personer, som, anförtrodda statens dyrbara hingstar, utsändes till

stationerna, i hvilket hänseende den nuvarande personalen icke kunde

anses tillfredsställa de mest anspråkslösa fordringar. Anledningen härtill

vore utan tvifvel att söka i den omständighet, att deras aflöning

icke stode i något rimligt förhållande till de anspråk, man måste ställa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

på dem. Deras enligt gällande stater bestämda löner uppginge nemligen

knappast till de belopp, hvarmed den enskilde i dessa tider aflönade

en statdräng. Att den unga stalldrängen, så snart han inhemta!

nödig kännedom om hästens skötsel och vård, under sådana förhållanden,

vid första tillfälle som erbjöde sig, utbytte sin stalldrängssyssla

vid depoten mot en dylik med vida förmånligare aflöningsvilkor förenad

plats hos den enskilde, läge i öppen dag. Då nu såsom ett

oeftergiflig! vilkor måste uppställas, att den på stationerna utgående

stallbetjeningen bestode af utvaldt, dugligt folk, fullt nyktra och pålitliga

samt väl instruerade och vande att handtera dessa djur, livilka

sistnämnda egenskaper näppeligen förvärfvades under en kortare tjenstgöring,

framginge häraf betydelsen för landtbeskälleriet af att vid depoterna

ständigt funnes tillgång på så beskaffad stallbetjening, och det

enda medlet för att ernå detta mål och att kunna vid depoten qvarhålla

redan inlärde och för berörda ändamål fullt lämplige stalldrängar

.vore en tidsenlig aflöningsförhöjning för nämnda betjening.

Slutligen ville stut.eriöfverstyrelsen erinra om de ingalunda obetydliga

kostnader, som blefve en följd af landtbeskälleriets utvidgning, i

det att ej mindre nödiga bostäder åt det ökade antalet stallbetjening

än äfven ett ridhus för hästarnes rast måste vid Flyinge hingstdepot

uppföras.

Ehuru de sålunda antydda utgifterna för landtbeskälleriet kunde

synas stora, vore det likväl stuteriöfverstyrelsens fulla öfvertj^gelsc att,

om Ottenby stuteri nedlades och stuteriöfverstyrelsen fortfarande såsom

hittills finge disponera de till hästafvelns befrämjande för närvarande

anvisade tillgångar, styrelsen skulle kunna, utan ytterligare tillskott,

med om händer hafvande medel icke allenast bestrida de sålunda för

landtbeskälleriets utvidgning nödiga utgifterna, utan äfven genom ett

väl ordnadt landtbeskälleri föra hela landets hästafvel framåt.

Att de medel, staten anser sig böra anslå till hästafvelns förbättrande,

i mycket vidsträcktare mån verka till åstadkommande af en förbättrad

afvel, om de användas för inrättande af ett väl ordnadt landtbeskälleri,

än om de anslås till underhållande af ett stuteri, äfven om

detta drifves i större skala och med bättre afvelsmateriel än det nuvarande

stuteriet vid Ottenby, torde ligga i öppen dag, då man betänker,

att hingsten årligen bidrager till en mångfaldigt talrikare afkomma

än stoet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Majds Nåd, Proposition N:o 50.

Landtbeskälleriets företräde i antydda hänseende framför stuteriväsendet

framgår af de siffror, som innehållas i följande tabell.

O t t e n b

y-

F1 y i n g e.

Strömsholm.

Antal

beskällaro vid

årets slut.

Antal

moderston vid

årets slut.

Summa vid

årets slut.

Antal vid

stuteriet födda

föl.

Antal betäckta

ston, tillhöriga

enskilde.

Antal

boskällare vid

årets slut.

Antal betäckta

ston, tillhöriga

enskilde.

Antal

beskällare vid

årets slut.

Antal betäckta

ston, tillhöriga

enskilde.

1882...............

15

37

52

30

188

40

1,469

80

2,373

1883...............

15

39

54

26

299

42

1,708

78

2,484

1884...............

16

43

59

24

274

37

1,444

82

1,996

1885...............

14

41

55

36

264

32

1,399

80

2,018

1886...............

13

40

53

29

237

35

1,405

78

1,595

1887...............

10

34

44

27

168

35

1,441

71

1,429

1888...............

10

37

47

31

155

36

1,466

63

1,443

1889...............

10

37

47

26

186

46

1,806

70

1,824

1890...............

8

35

43

33

205

47

2,250

54

1,948

1891...............

7

36

43

28

390

53

2,871

59

2,090

Till ledning vid en jemförelse mellan de resultat i afseende å hästafvel,

som en hvar af de särskilda stuteri- och depotinrättningarne enligt

dessa uppgifter kan anses hafva åstadkommit, och de kostnader,

inrättningen medfört för statsverket, anser jag mig böra meddela följande,

på uppgifter af 1886 års komité grundade sammanställning af

de belopp, som i medeltal för hvart af åren 1876—1885 lör dessa^inrättningar

åtgått, förutom inkomst genom betäckningsafgifter och sålda

hästar:

Vid Ottenby:

jordbrukets afkastning och betesmedel................................. kr. 9,380: 55

af statsanslaget .......................................................................... » 34,827: 49

tillsammans kr. 44,208: 04

eller sedan afdrag skett för utgifter för den årliga re
monteringen

med ......................................................... 3,438: 18

kronor 40,769: 86.

Bih. till Rihsd. Prat. 1892. 1 Sami. 1 Åfd. 28 Haft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 50.

Vid Fly inge:

egendomens afkastning och betesmedel ............................. kr. 32,299: 68

af statsanslaget............................................................................. » 24,510: —

tillsammans kr. 56,809: 68

eller efter afdrag för den årliga remonteringen med...... » 4,929: 24

kronor 51,880: 44

Vid Strömsholm:

egendomens afkastning och betesmedel .............................. kr. 46,130: 79

af statsanslaget............................................................................. » 3,172: 01

tillsammans kr. 49,302: 80

eller sedan afdrag skett för den årliga remonteringen med » 8,444: 63

kronor 40,858: 17

Med det förut sagda vill jag ingalunda hafva förnekat gagnet af

ett väl ordnadt stuteriväsen med uppgift företrädesvis att förse hingstdepoterna

med beskällare af ädel ras och sålunda göra dessa depoter

för sin remontering mindre beroende af utlandet och af den enskilda inhemska

hästindustriens ställning. Tvärtom skulle otvifvelaktigt ett dylikt

stuteri kunna utöfva en mycket fördelaktig inverkan. Men enligt

beräkning af 1886 års komité skulle underhållet vid Ottenby af ett stuteri,

försedt med duglig hästmateriel och af den storlek, att det kunde

frambringa beskällare till icke allt för öfverdrifven kostnad, erfordra ett

kontant statsanslag af mer än 53,000 kronor om året och således i

det närmaste medtaga hela det nu för stuteri- och landtbeskällareväsendet

afsedda statsanslaget, hvarjemte för stuteriets uppsättning skulle

erfordras ett anslag för en gång af 200,000 kronor. Då emellertid en så

betydlig förhöjning af det anslag, som nu utgår för hästafvelns förbättrande,

icke torde böra ifrågasättas, och frågan sålunda nu endast

är huru de för hästafvelns förbättrande anvisade tillgångarna skola kunna

på det fördelaktigaste sätt tillgodogöras, så böra i min tanke dessa tillgångar

i främsta rummet användas för landtbeskälleriets behof; och att för

behörigt tillgodoseende af dessa behof kräfvas ytterligare medel, utöfver

dem som för närvarande dertill disponeras, synes mig vara ådagalagdt

genom hvad stuteriöfver styr elsen i sin nu förevarande skrifvelse i sådant

afseende anfört. Enda sättet att utan anslagsförhöjning bereda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 50.

19

tillgång härför är emellertid indragning af det nu befintliga stuteriet

vid Ottenby, hvarigenom icke blott det betydliga belopp af statsanslaget

till hästafvelns förbättrande, som detta stuteri visat sig årligen taga

i anspråk, skulle blifva för landtbeskälleriet disponibelt, utan ock ett

afsevärdt belopp skulle vinnas i följd af försäljning af stuteriets hästmateriel,

i den mån den icke kunde finna användning vid hingstdepoterna,

äfvensom af de vid Ottenby för jordbruket afsedda kreatur och inventarier

m. m. Förutom det nu antydda skälet emot att under nuvarande

förhållanden öfver hufvud hos oss underhålla ett stuteri, talar för indragning

af det nu befintliga stuteriet vid Ottenby dessutom dels att,

på sätt de utaf 1886 års komité och stuteriöfverstyrelsen meddelade uppgifter

gifva vid handen, detta stuteri med sin nuvarande organisation

endast obetydligt förmår bidraga till hingstdepoternas remontering och

att kostnaderna för dessa bidrag måste, äfven om värdet af stuteriets

hästleveranser till hingstdepoterna uppskattas till vida högre belopp än

det faststälda lösningspriset af 1,000 kronor per djur, anses öfverdrifvet

höga, dels ock att, på sätt särskildt 1886 års komité betonat,

afvelsmaterielen vid stuteriet icke är af den beskaffenhet som önskligt

vore. Komitén, som sjelf granskade häststammen vid Ottenby, kom

dervid till det resultat att bland de äldre hingstarne knappast någon

var qvalificerad att vara stambeskällare vid ett statsstuteri för ädla

hästar, att bland stona visserligen några få utmärkta djur funnes, ehuru af

dessa de flesta snart vore i följd af sin ålder kassabla, hvaremot äfven

ett icke ringa antal aldrig borde användas till moderston, samt att bland

de tvååriga hingstarne knappast någon gaf godt hopp om sig att kunna

ingå ens som landtbeskällare. Komiténs slutomdöme var derföre att,

om ett stuteri borde bibehållas vid Ottenby, detta borde erhålla nya

stambeskällare och att en stor utgallring måste göras bland moderstona.

I dessa hänseenden hafva visserligen åtskilliga förändringar till det

bättre vidtagits sedan år 1886, i mån som tillgångarne dertill lemna!

möjlighet, men ännu torde afvelsmaterielen i dess helhet ej hunnit uppbringas

till erforderlig duglighet.

Slutligen bör icke lemnas oanmärkt att genom Ottenby stuteris indragning

och depotverksamhetens koncentrering vid Flyinge och Strömsholm

en afsevärd besparing i administrationskostnader bör kunna göras.

Med hvad ofvan blifvit anfördt tror jag det vara till fjdlest ådagalagd!,

att det för vår hästafvel vore till gagn, om stuteriet vid Ottenby

indroges och de derigenom disponibla tillgångarne i stället komme landtbeskälleriet

till godo, samt att, om stuteriet skall bibehållas, det kräfves

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

icke obetydliga utgifter för dess försättande i sådant skick att stuteriet

skall kunna medföra något väsentligt gagn för landets hästafvel.

Frågan om indragningen har ock kommit i sådant skede, att

den just nu bör tagas i öfvervägande, emedan de för stuteriet

afsedda byggnaderna nyligen nedbrunnit och följaktligen, ifall stuteriet

skall bibehållas, nya dylika byggnader måste uppföras. Sådant

lärer icke kunna ske utan att särskildt bidrag af statsmedel dertill

anvisas. Väl har stuteriet i brandskadeersättning för de nedbrunna

byggnaderna uppburit en summa af 37,954 kronor 9 öre. Men, ehuru

de nu nedbrunna byggnaderna efter den brand, som år 1870 öfvergick

Ottenby, kunde uppföras för ett belopp, ungefär motsvarande den då

uppburna brandskadeersättningen, torde det med visshet kunna antagas,

att den brandskadeersättning, som nu uppburits, icke skall blifva tillräcklig

att betäcka nybyggnadskostnaderna, då dels arbetslöner och

prisen å materialier stigit sedan år 1870, dels ock å de nya byggnaderna

taket, hvilket efter 1870 års brand gjordes af spån, nu torde

böra göras af något mot eldfara mera betryggande ämne.

Derest, i händelse stuteriet indrages, jordegendomen finge för stuteriöfverstyrelsens

räkning utarrenderas, skulle äfven de medel, som

sålunda blefve för nämnda styrelse tillgängliga, kunna användas till

landtbeskälleriets uppdrifvande.

Den egendom, som af stuteriet disponeras, består af kungsladugården

Ottenby, 73/4 mantal, f. d. schäferiängarne Stohagen och Skogsgårdsäugen,

lägenheten Ottenbylund samt kronohemmanen Prestorp, Va

mantal, och Prestorps utjord, V8 mantal. Arealen utgöres af omkring

540 tunnland åker, 1,150 tunnland äng och 900 tunnland betesmark,

och antalet boskapskreatur, som der underhållas, uppgick vid slutet af

år 1891 till 128. Då år 1874 fråga förevar om utarrendering af egendomen

med undantag af 85 tunnland åker, 34 tunnland äng och 670

tunnland betesmark, som skulle bibehållas för stuteriets egen räkning,

beräknade stuteriöfverstyrelsen arrendet efter 18 kronor pr tunnland

åker, 10 och 8 kronor pr tunnland äng och 3 kronor pr tunnland

betesmark till 19,643 kronor att betalas med 8,000 centner hö å 1 krona

50 öre, 5,000 kubikfot hafre å 1 krona 50 öre, 4,800 centner halm,

motsvarande värdet af den stallgödsel och tångtägt, arrendatorn kunde

bekomma, samt återstoden i penningar. Af 1886 års komité beräknades

åter arrendet för hela egendomen till 18,500 kronor. Under de

senaste tre åren har af kastningen utgjort

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

21

Hafre.

Eg.

1889 ........................ 65,048

1890 ........................ 68,206

1891 ........................ 85,788

Diverse andra Rotfrukter- Hö. Halm.

sädesslag.

Hl. Hl. Kg. Kg.

1,582 1,534 392,219 154,090

1,898 1,984 530,307 268,308

......................... „7___ 1,358 1,134 434,903 199,190

Försäljningen dels af hästbesättningen vid Ottenby, i den mån den

icke lämpligen kan användas vid Flyinge eller Strömsholm, dels ock

af egendomens kreatur och öfriga inventarier skulle äfven inbringa en

för utvidgningen och remonteringen af liingstdepoterna afsevärd summa.

Enligt räkenskaperna voro vid 1890 års slut boskapskreatur och inventarier

upptagna till 21,301 kronor 26 öre, och hästarne bokförda till

ett värde af 96,940 kronor 37 öre, hvilket sistnämnda belopp dock

lärer vida öfverstiga hvad som kan anses utgöra deras verkliga värde.

Dessutom kan, om Ottenbys användande till stuteri och hingstdepot

upphör, ofvannämnda brandförsäkringssumma för de nedbrunna byggnaderna,

hvilka tillkommit för stuterimedel, disponeras vid liingstdepoterna,

under det att deremot brandförsäkringssumman för det uppbrunna

hö- och halmfodret med all säkerhet kommer att tagas i anspråk för

betäckande af den närmaste tidens fourageringskostnad.

Af hvad i detta ärende förekommit framgår, enligt min tanke,

uppenbart, att det icke kan vara med god hushållning öfverensstämmande

att stuteriet eller hingstdepoten vid Ottenby fortfarande bibeliålles,

och torde jag få tillfälle att längre fram underställa Eders Kongl.

Maj:ts pröfning denna fråga; men då, i händelse stuteriet indrages, afkastningen

af Ottenby icke lärer, utan Riksdagens samtycke, kunna

disponeras för hästafvelns förbättrande, hemställer jag nu_i underdånighet

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva

att, derest Ottenby stuteri med hingstdepot nedlägges, Ottenby

kungsladugård jemte den öfriga fasta egendom, som nu för stuteriet

disponeras, må få utarrenderas och arrendet användas till de ändamål,

för hvilka det å riksstaten uppförda anslaget till hästafvelns förbättrande

är afsedt.

Uti hvad departementschefen sålunda yttrat och

hemstält instämde Statsrådets öfrige ledamöter; och

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla hvad Statsrådet

sålunda hemstält samt förordna att nådig proposition,

af den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

E. K. Almqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1892:60 Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen af Ottenby kungsladugård med underlydande. s. 1 i texten