Sök i Ratio Lex

Angående ändring i nu gällande bestämmelser i fråga om de från marinregementet till Blekinge bataljon öfverflyttade officerares pensionsrätt

1892-03-10 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1892:55, Angående ändring i nu gällande bestämmelser i fråga om de från marinregementet till Blekinge bataljon öfverflyttade officerares pensionsrätt

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

1

N:o 55.

Kong!, Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändring

i nu gällande bestämmelser i fråga om de från marinregementet

till Blekinge bataljon öfverflyttade officerares

pensionsrätt; gifven Stockholms slott den 10 mars 1892.

Under åberopande af hosföljande statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:

att å sådan från marinregementet till Blekinge bataljon öfverflyttad

officer, som nu är eller hädanefter befordras till kapten eller regementsqvartermästare

på bataljonens stat och som, derest han redan är såsom kapten

eller regementsqvartermästare vid bataljonen anstäld, inom detta års slut

eller, om han framdeles till dylik befattning befordras, inom sex månader

från befordringsdagen förklarar sig sådant åstunda, må, hvad angår rättighet

och skyldighet att med pension afgå, pensionsförmånernas storlek samt förbindelsen

att efter afgången tjenstgöra under krigstid och större rustningar,

få tillämpas de för armén gällande bestämmelser, som innehållas i cirkuläret

angående ny pensionsreglering för armén af den 22 juni 1877 jemte dertill

hörande författningar, dervid såsom tjenstetid vid armén må inräknas äfven

den tidrymd, vederbörande officer tjenstgjort vid marinregementet före detta

truppförbands öfverflyttande till armén; samt

att de fyllnadsbelopp, som sålunda blifva erforderliga utöfver den

pension, sådan officer har att från amiralitetskrigsmanskassan utfå, må få

utbetalas från de medel, livilka anvisas till bestridande af fyllnadspensionerna

i öfrigt vid armén.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.

nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hj. Palmstierna.

Bih. till Riksd. Prot. 1S92. 1 Samt- 1 Afd. 30 Raft. (N:o 55.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

mars 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad och

Gllljam.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Palmstierna

föredrog i underdånighet:

Departementschefen föredrog vidare kaptenen och regementsqvartermästaren

vid Blekinge bataljon G. G. Peuks med flere vid samma bataljon

anstälde officerares underdåniga ansökning den 2 februari 1891 om ändring

i bestämmelserna rörande den dem tillkommande pensionsrätt äfvensom

amiralitetskrigsmanskassans den 16 mars 1891 och arméförvaltningens å

civila departementet den 26 sistlidne februari deröfver afgifna underdåniga

utlåtanden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

Departementschefen yttrade dervid:

»Uti ifrågavarande af vederbörande militärmyndigheter tillstyrkta ansökan

hafva kaptenen och regementsqvartermästaren Feuk äfvensom kaptenerne

E. von Heidenstam, F. Ulner, C. Schmiterlöw och Y. H. Kock samt löjtnanterne

O. Bseckström, O. K. Forssman A. AV. Luthan der, Fr. Lindbom,

C. Blomqvist, A. W. AVollin och W. Agréen, alla tillhörande Blekinge

bataljon, erinrat, att i nådiga brefvet den 5 november 1886 funnes stadgadt,

att officerare och underofficerare vid marinregementet, som blefvo öfverflyttade

till Blekinge bataljon, skulle vara berättigade att mot erläggande af de avgifter,

hvilka då voro eller framdeles kunde varda faststälda, bibehållas vid

den pensions- och gratialsrätt, som, derest de qvarstatt vid marinregementet,

författningsenligt tillkommit dem;

att, på grund af bestämmelsen i åberopade nådiga bref samt kongl.

cirkuläret den 20 november 1860 och gällande reglemente för amiralitetskrigsmanskassan,

sökandena, som blifvit från sina beställningar vid marinregementet

till samma beställningar vid Blekinge bataljon öfverflyttade, vore

berättigade att, först efter uppnådda 30 tjenste- och 55 lefnadsår, vid afskedstagande!

komma i åtnjutande af pension och fyllnadspension, hvaremot

sådan förmån, enligt gällande reglemente för arméns pensionskassa, tillkomme

arméns öfriga officerare redan vid 50 års ålder; samt

att, jemlik! art, IV § 50 i amiralitetskrigsmanskassans reglemente, de

af sökandena, som afginge efter 30 tjenste- och 50 lefnadsår, väl finge njuta

trefjerdedels kassapension, till dess de uppnått femtiofem års ålder, hvarefter

full dylik pension dem godtgjordes, men deremot blefve fyllnadspensionen för

alltid förlustige; _ A

och hafva sökandena för den skull anhallit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nåder medgifva, att de från marinregementet till Blekinge bataljon

öfverflyttade officerare, som önska att efter uppnådda femtio lefnads- och

trettio tjensteår men före femtiofem års ålder afgå från tjensten, måtte efter

afskedstagandet erhålla fyllnadspension till sa stort belopp, att denna fyllnadspension

tillhopa med den pension, som enligt gällande grunder erhålles från

amiralitetskrigsmanskassan, uppginge till enahanda belopp, som de skolat

erhålla, derest de vid afskedstagandet uppnått 55 lefnads- och 30 tjensteår.

Till stöd för denna begäran har af sökandena hufvudsakligen anförts

följande. .

Vid den 1886 gjorda öfverflyttningen från marinregementet till Blekinge

bataljon hade af regementets då tjenande 8 kaptener på stat 5 öfverflyttats,

deraf 4 till kaptens och 1 till regementsqvartermästarebeställning vid nämnda

bataljon, hvars stat endast upptager 4 kaptensbeställningar. Härigenom hade

också utsigterna till kaptensbefordran lör bataljonens löjtnanter, hvilka alla

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 55.

transporterats från marinregementet, blifvit betydligt mindre, än om de fått

qvarstå vid samma regemente med 8 kaptensbeställningar på stat, helst de

sålunda öfverflyttade kaptenerna voro de yngsta i graden. Den äldste löjtnanten

på stat skulle exempelvis, så vida icke någon i kaptensgraden före

pensionsåldern från sin befattning afginge, icke komma i tillfälle att erhålla

kaptenslön förr än år 1895 eller vid uppnådda 51 lefnads- och 30 tjensteår,

den dernäst äldste år 1897 vid uppnådda 55 lefnads- och 32 tjensteår, den

derpå följande år 1898 vid uppnådda 56 lefnads- och 33 tjensteår o. s. v.

samt den yngste först 1901 vid uppnådda 59 lefnads- och 31 tjensteår.

Under sådana förhållanden måste särskildt för dem bland sökandena, som

befunno sig i löjtnantsgraden, framtiden te sig bekymmersam. Vid en ålder,

då arméns öfriga officerare för länge sedan upphört att anses tjenstbara ens

såsom kaptener, måste de fortfarande förrätta subalternofficerstjenst. Ännu

efter mer än 30-årig tjenstetid uppginge hela deras löneinkomst till endast

1,200 kronor ärligen, och när kaptenslön erhölles, kunde den på grund af

deras ålder svårligen få uppbäras längre tid än de två år, som erfordrades

för vinnande af pensionsrätt. Hos sökandena hade äfven farhåga uppstått,

att vid ofvan nämnda ålder möjligen blifva urståndsätta att fullgöra sina

tjensteåligganden på ett så tillfredsställande sätt, som tjensten kräfde, särdeles

vid inträffande kommenderingar till skolor m. m.

Genom marinregementets indragning år 1871 hade sökandenas tjenstgöring

blifvit betydligt förkortad och deras utsigter på den militära banan

väsentligt minskade, helst enligt bestämmelsen i kongl. brefvet den 20 juni

1871 någon befordran till högre grad, än den de vid indragningen innehade,

icke då var medgifven. För att i någon mån betrygga sin ekonomiska ställning

hade flera af sökandena, vid sidan af sina militära beställningar, skaffat

sig andra befattningar så väl i statens som enskildas tjenst. Efter öfverflyttningen

till bataljonen och med den ökade tjenstgöring, som der fordrades,

i synnerhet sedan uppsättning af stamtrupp beslutits, återstode numera för

sökandena intet annat val än att afsäga sig dessa extra befattningar, ty

om de lemnade militärtjensten, skulle de gå förlustige sin pensionsrätt, för

hvilkens bibehållande de under en lång följd af är inbetalt stadgade afgifter

till amiralitetskrigsmanskassan, den yngsta af sökandena i 20 och den äldste

i 28 år. Men om kaptenerna vid bataljonen berättigades att efter uppnådda

50 lefnadsår uppbära i pensionsförmåner enahanda belopp, som tillkomme

dem efter uppnådda 55 lefnadsår, skulle utsigt vara för handen, att flere

begagnade sig af ett sådant berättigande, och derigenom vore äfven tillfälle

yppadt för subalternofficerarne till en befordran, som med afseende på

deras ålder och öfriga ofvan anförda förhållanden vore för dem i hög grad

önskvärd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 55.

Öfver förevarande framställning hafva direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan

och arméförvaltningen å civila departementet anmodats afgifva

yttranden; och har direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan i sitt

underdåniga utlåtande den 16 mars 1891, med vitsordande af sökandenas

uppgifter, förklarat sig icke hafva något att erinra emot den gjorda framställningen,

dervid emellertid direktionen hemställer, att da ett eventuelt bifall

till sökandenas anhållan icke synes direktionen böra verka till förändring i

kassans förbindelser, skilnaden emellan den pension med fyllnadspension, som

kan sökandena tillerkännas, och den pension, som författningsenligt tillkommer

dem från kassan, må få bestridas af statsmedel.

I sitt utlåtande den 26 sistlidne februari upplyser arméförvaltningen,

hvad angår sökandenas pensionsrätt, att enligt de för marinregementet gällande

pensionsgrunder, livilka, jemlikt det af sökandena omförmälda nådiga

brefvet den 5 november 1886, äro på dem tillämpliga, kapten vid afskedstagande!

eger att efter fylda 55 lefnads- och 30 tjensteår i pension åtnjuta

1,628 kronor, att häraf utgå från amiralitetskrigsmanskassan 1,080 kronor

och återstoden 548 kronor, såsom fyllnadspension, från dertill anvisade särskilda

statsmedel; att af fyllnadspensionen den går förlustig, som tager afsked

före 55 års ålder, samt att, såsom sökandena också uppgifva, den, hvilken

vid afskedet uppnått 50 lefnadsår och 30 tjensteår, erhåller trefjerdedelar

af sistnämnda pension, intill dess han hunnit 55 ar, då tull kassapension till

honom utbetalas. Den från marinregementet till Blekinge bataljon öfverflyttade

officer, hvilken efter att hafva uppnått kaptensgraden och en tjenstetid af

30 år, tager afsked mellan 50 och 55 års ålder, skulle således komma att

från amiralitetskrigsmanskassan, intill dess han hunnit sistnämnda ålder, åtnjuta

i pension 810 kronor samt sedermera framgent 1,080 kronor, och erfordrades

följaktligen, för att en sådan afskedstagande skulle komma i åtnjutande af

full pension och fyllnadspension, tillsammans 1,628 kronor, ett årligt tillskott

under den första tiden af 818 kronor och derefter af 548 kronor.

Hvad sjelfva saken angår, finner arméförvaltningen de af sökandena

till stöd för den underdåniga framställningen anförda omständigheter vara af

natur att i hög grad påkalla Eders Kongl. Maj:ts behjertande. Det vore,

yttrar arméförvaltningen, hvarken ur statens eller den enskildes synpunkt

rimligt att tillämpa olika pensionsålder å de till Blekinge bataljon från marinregementet

öfverflyttade officerare och bataljonens öfriga befäl i samma

grader, och något skäl syntes ej heller förefinnas, hvarför de fordringar på

kroppskrafter och rörlighet, som betingat pensionsålderns bestämmande för

arméns öfriga kompaniofficerare och underofficerare till 50 år, icke skulle

vara lika giltiga och tvingande i afseende å de officerare vid Blekinge bataljon,

hvilka förut tjenstgjort vid marinregementet. Sedan officer öfverflyttats

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

från det under indragning stadda marinregementet till aktivt truppförband

vid armén, syntes lian, hvad angår afgångstid och den dermed i närmaste

samband stående frågan om pensionsförmåner, böra ställas lika med det öfriga

befälet vid samma truppförband. En kapten vid de så kallade beväringsbataljonerna

egde, efter uppnådda 50 lefnads- och 30 tjensteår, rättighet och,

derest pensionsvilkoren uppfylts, vid 53 års ålder skyldighet att afgå med ett

sammanlagdt pensionsbelopp af 1,600 kronor; och syntes förvaltningen under

sådana förhållanden samma rättighet och skyldighet böra, hufvudsakligast ur

synpunkten af bataljonens tjenstbarhet, tillkomma jemväl de kaptener vid

Blekinge bataljon, hvilka förut tjenat vid marinregementet.

Förvaltningen tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos

Riksdagen göra erforderlig framställning i syfte att en sådan likställighet

emellan beväringsbataljonernas befäl må ernås; och förklarar förvaltningen

sig finna naturligast, att de fyllnadsbelopp, som utöfver de sökandena från

amiralitetskrigsmanskassan tillkommande pensioner för ändamålets vinnande

blifva af nöden, komma att utgå från de till bestridande af fyllnadspensioner

vid armén i allmänhet afsedda medel.

Lika med förvaltningen finner jag den af sökandena gjorda framställning

förtjent af understöd. Förvaltningen har hufvudsakligen betraktat

frågan ur synpunkten af bataljonens tjenstduglighet, och uppenbart är, att,

då arméns kompaniofficerare i öfrigt vid uppnådda 53 års ålder icke anses

ega den rörlighet och kroppsliga vigör, som för ett nöjaktigt uppfyllande af

deras tjenstepligter erfordras, det måste betecknas såsom en organisatorisk

brist, om, såsom fallet under en ganska lång framtid måste blifva med

Blekinge bataljon, ett truppförband finnes, vid hvilket flertalet officerare

icke allenast i kaptensgraden utaf äfven i löjtnantsgraden öfverskridit

denna ålder.

Det är emellertid icke endast den sålunda af arméförvaltningen påpekade

omständighet, som talar för bifall till sökandenas anhållan. De

kunna till stöd för den samma äfven åberopa starka billighetsskäl. De

hafva samtliga tagit anställning vid marinregementet, då fråga om detsamrnas

indragning ännu ej var bragt å bane och då regementet, ä hvars

stat voro uppförda löner till 3 regementsofficers- och 8 kaptensbeställningar,

sålunda erbjöd samma utsigter till befordran, som öfriga truppförband.

Genom regementets år 1871 beslutade indragning blefvo dessa utsigter i det

närmaste stängda, i det icke ens befordran inom kompaniofficersgraderna

medgafs de då vid regementet anstälde officerare. En sådan förmån beviljades

dem visserligen vid näst påföljande riksdag, men dervid stadgades

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 55.

emellertid såsom vilkor, att de, som begagnade sig af denna befordringsrätt,

skulle vara underkastade förflyttning till annat infanteriregemente ellei corps,

derest Kongl. Maj:t kunde finna sadant lämpligt.

På grund af detta stadgande blefvo sökandena förflyttade till Blekinge

bataljon, vid hvilket truppförband kaptensbeställningarne, på sätt förut blifvit

påpekadt, äro endast fyra; och då dertill kommer, att under den långa tid,

som förflöt emellan 1871, året för marinregementets indragning, och 1886,

året för Blekinge bataljons uppsättning, de forna officerarne vid marinregementet,

i följd af det sammas indragning, vai it utestängda fi an möjlig

heten att uppflyttas i regementsofficersgraden, kan med skäl påstås, att de

ogvnsamma befordringsförhållanden vid Blekinge bataljon, öfver hvilka

sökandena med fog beklaga sig, äro en direkt följd af de bestämmelse, som

vid marinregementets indragning ansetts nödiga och hvilkas utfäi dande

sökandena vid sitt inträde i tjenst icke kunnat förutse. Det inflytande,

dessa bestämmelser öfvat på sökandenas framtidsutsigter, framträder tydligt,

då man jemför de till Blekinge bataljon från marinregementet öfverflyttade

löjtnanternas tjenstetid med den tid, som för arméns öfriga officerspersonal

erfordras för vinnande af befordran till kapten. Denna äi i medeltal 17 ai

och endast undantagsvis inträffar, att 20 ar äro af nöden för genomgåendet

af subalternofficersgraderna. Af de nämnda löjtnanterna vid Blekinge bataljon

räkna deremot tre 27, en 26, en 25, en 24 samt tva^22 tjensteai och, såsom

redan sökandena påpekat, kan under normala förhallanden den yngsta af

dem först vid uppnådda 59 lefnads- och 31 tjensteår påräkna att vaida befordrad

till kapten. .

Det måste vidare ihågkommas, att genom den beslutade uppsättningen

af stamtrupp vid Blekinge bataljon tjenstgöringen för sökandena blifvit mera

omfattande än förut. Under det att intill år 1889 sökandena i regeln voro

upptagna endast af beväringsmötena och de korta befälsmötena, kunrm de

numera dessutom motse kommendering till den under större delen af åiet

pågående volontärskolan; och gifvet är, att en sådan kommendering maste

blifva ganska betungande för sökandena, som under den tid, de varit anstälde

vid marinregementet både kunnat och, med hänsigt till de små löneinkomsterna,

varit nästan hänvisade att vid sidan af sin statstjenst förskaffa sig

annan sysselsättning.

Den utgift, som vid sakens ordnande pa det af förvaltningen föreslagna

sätt för statsverket uppkommer, kan slutligen icke anses ^betydlig.

Det måste nemligen icke förglömmas att, efter det sökandena uppnatt 55 ai,

pension och fyllnadspension i hvarje fall skulle kommit att till dem utbetalas,

och att, om det nu väckta förslaget bifalles, enda skilnaden, hvad angar

tiden efter det sökandena uppnått 55 ar, är den, att fyllnadspensionen kommei

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

att utbetalas från kreditivet på armébefälets pensionering, under det att den

eljest skolat utbetalas från förslagsanslaget till pensionering af flottans befälspersonal.

Man kan sålunda saga, att den ökade statsutgiften med nuvarande

lönebelopp, i hvilka dock Eders Kongl. Maj:t vid nu pågående riksdag föreslagit

någon ändring, består endast i det tillskott, som utöfver sökandenas

kassapension erfordras, för att under de år, som kunna förflyta från det

sökandena taga afsked och till dess de uppnå 55 år, höja deras pension till

det af arméförvaltningen föreslagna belopp.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t. täcktes genom nådig

proposition föreslå Riksdagen att medgifva:

att å sådan från marinregementet till Blekinge bataljon öfverflyttad

officer, som nu är eller hädanefter befordras till kapten eller regementsqvartermästare

på bataljonens stat och som, derest han redan är såsom

kapten eller regementsqvartermästare vid bataljonen anstäld, inom detta års

slut, eller, om han framdeles till dylik befattning befordras, inom sex månader

från befordringsdagen förklarar sig sådant åstunda, må, hvad angår

rättighet och skyldighet att med pension afgå, pensionsförmånernas storlek

samt förbindelser att efter afgången tjenstgöra under krigstid och större

rustningar, få tillämpas de för armén gällande bestämmelser, som innehållas

i cirkuläret angående ny pensionsreglering för armén af den 22 juni 1877

jemte dertill hörande författningar, dervid såsom tjenstetid vid armén må

inräknas äfven den tidrymd, vederbörande officer tjenstgjort vid marinregementet

före detta truppförbands öfverflyttande till armén; samt

att de fyllnadsbelopp, som sålunda blifva erforderliga utöfver den pension,

sådan officer har att från amiralitetskrigsmanskassan utfå, må få utbetalas

från de medel, hvilka anvisas till bestridande af fyllnadspensionerna

i öfrigt vid armén.

Till denna departementschefens hemställan, i hvilken

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen lemna bifall; och skulle proposition, sådan

den finnes protokollet bilagd, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

F. Lagerfelt.

Stockholm, Assoeiations-Boktryckeriet, 1892.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1892:68 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i nu gällande bestämmelser i fråga om de från marinregementet till Blekinge bataljon öfverf s. 1 i texten