Sök i Ratio Lex

Angående nedsättning under innevarande år i tullen å vissa slag af spanmål m. m

1892-01-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1892:8, Angående nedsättning under innevarande år i tullen å vissa slag af spanmål m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

1

N:o 8.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående nedsättning

under innevarande år i tullen å vissa slag af

spanmål m. m.; gifven Stockholms slott den 13 Januari

1892.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för

denna dag vill Kongl, Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att de enligt

tulltaxan af den 16 Oktober 1891 bestämda tullsatser för spanmål, omalen,

råg och hvete, samt malen, mjöl, alla slag, för tiden till innevarande års

slut nedsättas, för spanmål, omalen, råg och hvete, till 50 öre per 100

kilogram och för spanmål, malen, mjöl, alla slag, till 1 krona 40 öre

per 100 kilogram; att beloppet af den tullrestitution, som jemlikt § 9

mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna medgifves vid utförsel af‘ bröd, som

af utländskt råämne tillverkats inrikes, för nyssnämnda tid nedsättes till

1,3 öre per kilogram; samt att den förändrade tullsatsen å mjöl äfvensom

nedsättningen i tullrestitutionen för bröd tillämpas från det att två

månader förflutit, sedan den nedsatta tullsatsen å omalen råg och hvete

trädt i kraft.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

F. v. Essen.

liih. till Piksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Utdrag af protokollet öfver jinansärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å

Stockholms slott den 13 Januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen

anförde:

»Då spanmålstullar år 1888 i Sverige infördes, på sätt redan förut

skett i flertalet af Europas i jordbrukshänseende mera lyckligt lottade

länder, var åtgärden påkallad af de låga pris, som jordbruksprodukterna

länge betingat, och den bekymmersamma ställning, landets hufvudnäring,

jordbruket, derigenom iråkat. Det framhölls redan vid spanmålstullarnes

påläggande, att afsigten dermed var att genom ett måttligt skydd mot

utländsk konkurrens söka åt jordbrukets alster vinna afsättning till ett,

i förhållande till produktionskostnaderna,4 någorlunda tillfredsställande

pris. Med fog kan icke förnekas, att den möjlighet, som genom åtgär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Ä:o 8.

den beredts jordbrukaren att med förtröstan se framtiden till mötes,

verkat till jordbruksnäringens fromma, likasom ej heller att genom samma

åtgärd ökade arbetstillfällen beredts så väl omedelbart i nämnda närings

tjenst som inom åtskilliga andra näringar. I följd åt särskilda omständigheter

hafva emellertid, såsom kändt, under den senare tiden spanmålsprisen

nått en höjd, som icke varit förutsedd och som måste erkännas

vara högre, än hvad för jordbrukets skäliga tillgodoseende kan vara påkalladt.

Sålunda noterades å Stockholms börs priset å hvete, per 100

kilogram räknadt, den 18 Augusti 1891, således vid tiden för ryska

rågexportförbudets utfärdande, till kronor 21: 5 0, den 15 September till

kronor 18 å 19, den 16 Oktober till kronor 17 å 18: 5 0, den 17 November

till kronor 18 å 19: 7 5 och den 15 December till kronor 18 å 19: 2 5.

Motsvarande prisnoteringar i Göteborg voro: den 1 September kronor 23,

den 15 September kronor 19 å 20, den 16 Oktober kronor 17: 5 0, den

17 November kronor 20: 7 5 och den 15 December kronor 20: 5o. Prisnoteringarne

å råg voro, likaledes per 100 kilogram, i Stockholm den 28

Augusti kronor 19 å 20: 5 0, den 15 September kronor 18 å 18: 7 5, den

16 Oktober kronor 17:50 å 18:75, den 17 November kronor 18:50 å

19: 7 5 och den 15 December kronor 18 å 19:25. I Göteborg noterades

råg till följande priser: den 1 September kronor 17 å 20: 5 0, den 15

September kronor 18: 50 å 20: 50, den 16 Oktober kronor 16: 50 å 17: 25,

den 17 November kronor 20: 5 0 och den 15 December kronor 18. Till

följd af konkurrensen å den inhemska marknaden hafva väl å åtskilliga

orter inom riket torgprisen å hvete och råg stält sig något lägre än de

nu uppgifna noteringarna, men i allt fall måste prisförhållanden, vid

hvilka, såsom i sistlidne December månad, i den större marknaden hvetet

kostat kronor 19 å 20 per 100 kilogram, motsvarande kronor 24: 7 0 å

26 per gammal tunna, samt rågen kronor 18 å 19 per 100 kilogram,

motsvarande kronor 21: 6 0 å 22: 8 0 per gammal tunna, betecknas såsom

ovanligt höga.

Under de rådande prisförhållandena å spanmål har uppmärksamheten

måst rigtas på frågan, huru och i hvad mån åtgärder må böra

vidtagas för att minska det tryck, som de nuvarande spanmålsprisen

utan tvifvel innebära för en stor del af den konsumerande allmänheten,

i hvilket syfte jemväl flera, delvis med talrika underskrifter försedda

petitioner till Kongl. Maj:t ingått.»

Föredragande Departementschefen anmälde härefter följande till

Kongl. Maj:t inkomna underdåniga petitioner om upphäfvande af tullen

å spanmål, nemligen från:

nykterhetsvänner inom Brännkyrka församling;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Axel Lund med flere enligt uppdrag vid ett i Vestervik hållet möte;

riksdagsmännen A. Hedin, friherre A. E. Nordenskiöld med flere

enligt uppdrag vid i Stockholm hållna allmänna möten;

I. Eriksson, A. Hahn med flere medlemmar af Örebro stadssamhälle;
åtskilliga

i Skaraborgs med flere län bosatta personer;

en del invånare i Marstrand;

åtskilliga i Göteborg bosatta personer.

Härefter yttrade Departementschefen vidare:

»Att, såsom i dessa petitioner blifvit ifrågasatt, helt och hållet borttaga

spanmåistullarne kan jag ej tillstyrka. Deremot talar betydelsen

af den näring, dessa tullar äro afsedda att stödja och som visserligen

ej än kan med framgång upptaga den öfvermäktiga konkurrensen från

mera lyckligt lottade länder, hvilka naturligen företrädesvis sända öfverskottet

af sin produktion till länder, hvilka icke påfört spanmål tull.

Mot ett fullständigt borttagande af spanmålstullen talar vidare skadligheten

af totala omkastningar i ekonomiska förhållanden, och olägenheten

af ett dylikt förfaringssätt är i nu föreliggande fall så mycket

större, som de rådande prisförhållandena i väsentlig mån hafva sin

grund i omständigheter af den exceptionela art, att man icke med

någon grad af tillförlitlighet kan bedöma, om dessa förhållanden komma

att under längre tid fortvara. Och visserligen tala de förhållanden, vi

under förlidet år bevittnat, om angelägenheten för oss att så vidt möjligt

söka utveckla vårt jordbruk så, att det lemnar landets befolkning

dess behof af brödsäd, hvarför första vilkoret är, att näringen förmår

lemna den afkastning, att dess idkare kunna uthärda den utländska

konkurrensen. En sådan utveckling af jordbruket kan likväl enligt sakens

natur endast långsamt försiggå, och ännu är det afsedda målet,

landets förande till fullt oberoende af utlandets åtgöranden i fråga om

landets förseende med dess behof af brödsäd, ej hunnet. I detta sammanhang

bör slutligen ej lemnas oanmärkt, att jemväl i utlandet, der

äfven de höga spanmålsprisen gjort sig gällande, man ej ansett sig böra

borttaga bestående tullar, endast i ringare mån nedsätta dem. Sålunda

har nyligen i Tyskland, i sammanhang med den tysk-österrikiska handelstraktatens

antagande, bland annat, tullen å hvete och råg nedsatts

från 5 riksmark till 3 riksmark 50 pfennige samt tullen å mjöl från 10

riksmark 50 pfennige till 7 riksmark 30 pfennige, allt per 100 kilogram.

Genom lag af den 2 Juli 1891 nedsattes i Frankrike för tiden

från och med den 10 Juli samma år till den 1 Juni 1892 tullen å hvete

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

från 5 francs till 3 francs och å hvetemjöl från 8 francs till 6 francs,

likaledes per 100 kilogram.

Men anser man sig ej kunna borttaga spanmålstullarne, synes det

mig likväl gifvet, att desamma under nuvarande förhållanden kunna och

böra nedsättas. Uppenbart är äfven, att en sådan nedsättning kan göras

större, i den mån man begränsar densamma till en närmare tidrymd, för

hvilken de faktorer, som inverka på prisen, ligga klarare och bestämdare

före och sålunda kunna med större säkerhet bedömas. Jag anser

derföre, att, oaktadt förslag till ny tulltaxa lärer komma att för Riksdagen

framläggas, någon ändring i tullsatserna å spanmål för år 1893

icke bör nu ifrågasättas — ehuru jag visserligen antager, att, om förhållandena

år 1893 äro likartade med de nu rådande, en nedsättning

i dessa tullsatser äfven då bör ske — utan synes det mig, att den

nedsättning i tullen å spanmål, som nu kan finnas af omständigheterna

påkallad, bör afse den närmare liggande tiden, dervid någon betänklighet

icke torde böra möta mot att låta nedsättningen gälla ända till årets

slut, enär det synes antagligt, att de förhållanden, som nu ansetts böra

föranleda nedsättningen, icke skola intill tiden för årets skörd undergå

någon nämnvärd ändring och resultaten af årsskörden ej kunna med

någon större tillförlitlighet bedömas förr än mot slutet af året.

Då bland de olika sädesslagen endast råg och hvete ega allmännare

användning såsom lifsmedel och endast å dem någon väsentligare

prisstegring inträdt, torde tullnedsättningen böra inskränkas till dessa

båda sädesslag. Då tullen å omalen spanmål nedsättes, bör uppenbarligen

äfven motsvarande reduktion ega rum i tullen å mjöl af spanmål,

dervid af tulltekniska skäl åtskilnad icke lärer böra göras mellan olika

slag af mjöl. Häruti kan visserligen synas ligga en oegentlighet,

men denna varder vid det förhållande, att mjöl af andra sädesslag än

råg och hvete icke i afsevärd myckenhet införes, utan praktisk betydelse.

Då nämnvärd införsel af bröd icke eger rum, torde tullsatsen för

denna artikel kunna lemnas oberörd af den nu ifrågavarande tullnedsättningen,

hvaremot beloppet af den tullrestitution af 4 öre per kilogram,

som jemlikt § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna medgifves vid

utförsel af bröd, som af utländskt råämne tillverkats inrikes, lärer böra

nedsättas till 1,3 öre per kilogram.

Hvad härefter beträffar storleken af den tullnedsättning, som bör

medgifvas, anser jag, att, på det verkan af densamma må göra sig

märkbar äfven i detaljhandeln, nedsättningen bör bestämmas till så stort

belopp, som lämpligen kan ske utan tullens fullständiga borttagande.

Den nu gällande tullsatsen å hvete och råg af 2 kronor 50 öre per

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 8.

100 kilogram synes mig derföre böra nedsättas med 2 kronor, så att

tullen derefter komme att utgöra 50 öre per 100 kilogram. En nedsättning

af denna betydenhet torde kunna förväntas komma att utöfva

sin verkan å spanmålsprisen inom landet, helst om man fäster afseende

dervid att, enligt uppgift från Generaltullstyrelsen, den 31 sistlidne December

å nederlag lågo oförtullade icke mindre än 16,778,000 kilogram

hvete, 18,105,000 kilogram råg, 2,902,000 kilogram hvetemjöl och

1,476,000 kilogram rågmjöl. Så fort tullnedsättningen inträdt, kunna

dessa betydande partier spanmål väntas blifva utsläppta i marknaden,

hvilken icke bör kunna undgå att röna inverkan af en ökad tillgång af

denna betydenhet.

Vid bestämmandet af tullen å mjöl af spanmål är det af vigt att

tillse, att densamma i förhållande till tullen å omalen spanmål sättes

så hög,, att möjlighet beredes den inhemska qvarnindustrien att upptaga

täflan jemväl med sådana länder, der nämnda industri är genom tull

skyddad. Icke minst för jordbrukarne är det af betydelse, att qvarnindustrien

bibehålies vid erforderligt skydd, enär idkarne af denna industri

utgöra de vigtigaste afnämarne af den spanmål de förra producera.

Under hägnet af det nämnda industri beredda skyddet hafva uppstått

stora qvarnetablissement, hvilkas för landet gagneliga verksamhet icke

bör rubbas genom de åtgärder, som vidtagas i syfte att nedbringa de

för tillfället högt uppdrifna spanmålsprisen. Det land, hvilket för

Sveriges del närmast tillvinner sig uppmärksamhet i förberörda hänseende,

är tyskland. Medelst sin tullagstiftning har detta land i det

närmaste förhindrat all import af mjöl. Under det att derstädes åren

1888, 1889 och 1890 infördes i medeltal 5,097,472 deciton hvete och

8,641,48.3 deciton råg årligen, belöpte sig samtidigt medelimporten af

mjölfabrikat och vanligt bakverk tillsammans till endast 151,275 deciton.

Då den tyska qvarnindustrien sålunda har sig tillförsäkrad den inhemska

marknaden, kan den naturligtvis utomlands till mycket lågt pris afsätta

öfverskottet af sin produktion och är derföre också en farlig konkurrent

för vår egen qvarnindustri. När nu gällande tull å mjöl, alla slag,

4 kronor 30 öre per 100 kilogram, vid 1888 års riksdag åsattes, beräknades,

likasom i Tyskland, mjölutbytet vid förmalning till sikt utgöra

a.f råg 65 procent och af hvete 75 procent. Det skydd, qvarnindustrien

för^ närvarande åtnjuter, belöper sig sålunda nominelt till

45 öre för rågmjöl och 97 öre för hvetemjöl, allt per 100 kilogram

räknadt; men i verkligheten ställer det sig dock något lägre, hufvudsakligast

till följd af den högre frakt, som ett parti säd betingar i förhållande

till motsvarande parti mjöl. Den betydande import af råg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

och hvetemjöl, som, oaktadt tullen allt fortfarande eger rum och som

år 1891 uppgick till sammanlagdt 28,758,000 kilogram, lärer få anses

bevisa, att det nuvarande skyddet icke är för högt, och någon nedsättning

deri bör sålunda, enligt min åsigt, icke ifrågakomma.

Med den i afseende å förmalningen hittills antagna utbytesberäkningen

och med samma skydd som för närvarande, 45 öre för rågmjöl

och 97 öre för hvetemjöl, allt per 100 kilogram räknadt, skulle mot

en tullsats af 50 öre per 100 kilogram för omalen spanmål svara en

tull af 1 krona 22 öre för 100 kilogram rågmjöl och 1 krona 64 öre

för 100 kilogram hvetemjöl. Då det emellertid, såsom redan blifvit

nämndt, med hänsyn till tullbehandlingen möter svårighet att bestämma

olika tullsatser för olika slag af mjöl, lärer, i likhet med hvad för

närvarande eger rum, en gemensam tullsats för mjöl, alla slag, böra

fastställas, för hvilket ändamål ungefärliga medelsiffran mellan nyssnämnda

belopp eller 1 krona 40 öre torde böra väljas.

En samtidig nedsättning af tullen å omalen och malen spanmål

kan icke ske utan att idkarne af qvarnrörelse lida förlust å den förtullade

omalna spanmål äfvensom å de mjölpartier, som hos dem inneligga

vid den tidpunkt, då tullnedsättningen skulle träda i kraft. Till

förebyggande af förlust af denna orsak lärer, efter det tullnedsättningen

för den omalna spanmålen inträdt, nödigt rådrum böra qvarninnehafvarne

beredas, innan nedsättningen i tullen å mjöl göres gällande; och anser

jag berörda rådrum lämpligen kunna bestämmas till 2 månader, hvilken

termin äfven lärer böra fastställas för tillämpningen af nedsättningen

i tullrestitutionen för bröd.

I fråga om den verkan, som den af mig föreslagna nedsättningen

i tullen å spanmål kan väntas komma att utöfva på afkastningen af

tullmedlen innevarande år, torde någon exakt beräkning icke vara möjlig

att uppställa. Så mycket torde emellertid kunna sägas, att den ökning

i tullinkomst, som varder en följd af de nya eller förhöjda tullsatser,

hvilka efter franska och spanska handelstraktaternas utlöpande torde

komma att påföras åtskilliga varor, företrädesvis industri- och lyxartiklar,

kommer att åtminstone till större delen motväga den nedgång,

som eger rum i spanmålstullens afkastning.

Såsom kändt, hafva olika uppfattningar uttalats i fråga om möjligheten

att nedsätta tullbevillningen under den tid, för hvilken densamma

blifvit till utgående faststäld. Beträffande Kongl. Maj:ts räct i

sådant hänseende, om hvilken jag för min del ej hyser något tvifvel,

är det emellertid ej behöfligt att vid detta tillfälle ingå i någon undersökning,

enär det nu, då Riksdagen inom kort är samlad och då ned
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 8.

sättningen skulle komma att gälla större delen af det löpande budgetåret

samt omfatta artiklar, af hvilkas förtullning en betydande statsinkomst

påräknats, icke bör ifrågasättas annat, än att åtgärden göres

till föremål för pröfning ej mindre af Kongl. Maj:t än äfven af den

nu sammanträdande Riksdagen. Båda statsmakternas rätt att under

ofvan angifna tid förändra eller borttaga en afgift af bevillnings natur

har visserligen blifvit motsagd, men denna uppfattning har alltid blifvit

bestridd och har aldrig blifvit af Riksdagen godkänd.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, det behagade

Kong!. Maj:t föreslå Riksdagen, att de enligt tulltaxan af den 16

Oktober 1891 bestämda tullsatser för spanmål, omalen, råg och hvete,

samt malen, mjöl, alla slag, för tiden till innevarande års slut nedsättas,

för spanmål, omalen, råg och hvete, till 50 öre per 100 kilogram och

för spanmål, malen, mjöl, alla slag, till 1 krona 40 öre per 100 kilogram;

att beloppet af den tullrestitution, som jemlikt § 9 mom. 1 i

tulltaxeunderrättelserna medgifves vid utförsel af bröd, som af utländskt

råämne tillverkats inrikes, för nyssnämnda tid nedsättes till 1,3 öre

per kilogram; samt att den förändrade tullsatsen å mjöl äfvensom nedsättningen

i tullrestitutionen för bröd tillämpas från det att två månader

förflutit, sedan den nedsatta tullsatsen å omalen råg och hvete trädt

i kraft.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält, deruti Statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten

gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse bilagan litt. — vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Fr. N:son Ikrfelt.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1892:3 Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande åtskilliga punkter af bevillningsutskottets betänkande n:o 2, angående vissa delar af tullbevillni s. 1 i texten
  2. BevU 1892:2 Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen. s. 1 i texten