Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse, för bildande af Kungsörs köping, af mark från Kungsörs kungsladugård

1893-02-24 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:31, Angående upplåtelse, för bildande af Kungsörs köping, af mark från Kungsörs kungsladugård

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

1

N:o 31.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse,

för bildande af Kungsörs köping, af mark från

Kungsörs kungsladugård; gifven Stockholms slott den

24 Februari 1893.

Kungsörs kungsladugård är i jordeboken för Vestmanlands län

upptagen såsom två särskilda kronoegendomar under allmän disposition,

den ena under namn af Kungsörs norra kungsladugård N:o 1 om 11^

mantal i Kungs-Barkarö socken och Åkerbo härad och den andra under

namn af Kungsörs södra kungsladugård N:o 1 om 11| mantal i KungKarls

socken. Hela kungsladugården om 23^ mantal har af Kammarkollegium

genom kontrakt den 23 Oktober 1871 varit utarrenderad på

tjugu års tid från den 14 Mars 1872 till samma dag 1892 emot en

årlig arrendeafgift af 10,000 kronor, hvartill kommit enligt Kollega

resolution den 2 Maj 1882 ett årligt skogsarrende af 20 kronor. Arrendetiden

är genom Kongl. brefvet den 5 Juni 1891 förlängd på ett år till

den 14 Mars 1893, efter hvilken dag Domänstyrelsen enligt Kongl.

brefvet den 8 Juli 1892 har att, i afbidan på afgörandet af väckt

fråga om afsöndring af jord från kungsladugården till område för en

blifvande köping vid Kungsör, ombesörja kungsladugårdens skötsel och

vård på de för kronan förmånligaste vilkor under två år. Den utarrenderade

egendomen innehåller, enligt hvad arrendekontraktet utvisar, en

areal af 1,885 tunnland 15,7 kappland, deraf 808 tunnland 1,l kappland

åker och tomter, 66 tunnland 0,3 kappland äng och 904 tunnland 17,7

kappland skogs- och betesmark.

Redan i sammanhang med det förut å platsen förlagda stuteriets

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

flyttning från Kungsörs kungsladugård och föreskrift om dennas utarrenderande

efter stadgade grunder har Kongl. Maj:t i nådigt bref den

6 Maj 1811 förklarat, att som de å en det Kongl. brefvet bifogad förteckning

N:o 5 upptagna, å Kungsörs backe och åsar befintliga lägenheter

innehades af 101 personer, till en del tillhörande stallstaten, hvilka

på god tro verkstält de skedda uppodlingar på till största delen oländig

mark i hopp att få dem för framtiden begagna samt äfven derå på egen

bekostnad uppfört hus, som af dem beboddes och innehades, Kongl.

Maj:t i anseende till dessa och flera förekomna ömma anledningar funne

godt tillåta, att dessa personer med barn och arfvingar samt deras rättsinnehafvare

finge på det sätt orubbade vid lägenheterna bibehållas, att

den uppodlade och nyttjade jorden blefve genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

försorg taxerad och skattad till vissa årliga dagsverken,

som borde till Kungsörs kungsladugård utgöras; till följd hvaraf Kongl.

Maj:t ock anbefalde Sin Befallningshafvande att om denna taxering och

dagsverksreglering föranstalta, med åliggande att densamma Kammarkollegii

pröfning underställa; hvarefter och sedan dessa dagsverken

blifvit af Kollegium pröfvade och faststälda, de skulle in natura kungsgårdsarrendatorerna

till förmån presteras och således uti arrendevilkoren

upptagas.

Sådan skattläggning har ock af vederbörande verkstälts med beräkning

af ett dagsverke för 2, eller högst 3 kappland efter jordens

större eller mindre godhet och bördighet. Denna skattläggning faststäldes

af Kammarkollegium den 12 November 1811, men som derigenom

en äldre dagsverksskattläggning alldeles förändrats och torpens

namn, som ofta ombyttes med hvarje ny innehafvare, icke återfunnes,

har åt vederbörande i lägenhetsinnehafvarnes närvaro den 16 November

1826 å lägenheterna upprättats en tomtlängd, stäld icke på namn, utan

på nummer, hvilken ock bifogats jordeboken och i enlighet hvarmed,

sedan tre lägenheter återfallit till den norra kungsladugården, i nya

jordeboken upptagas å denna fyra under namn af Kungsörstorp N:ris 1

till och med 4 med tillhopa 26| dagsverken och å den södra kungsladugården

etthundra åtta lägenheter under namn af Kungsörstorp N:ris 1 till

och med 108, af hvilka dock fem icke skattlagts, med tillhopa l,723f-g

dagsverken, hvarförutom eu lägenhet å den förra egendomen genom Kongl.

brefvet den 20 Mars 1863 upplåtits under enskild disposition och genom

Kammarkollegii utslag den 18 Oktober 1866 skattlagts till 44 dagsverken.

Samtliga dessa dagsverken till ett antal af l,794|g hafva enligt 6:te

punkten i arrendekontraktet upplåtits arrendator^ utan disposition af

sjelfva lägenheterna, samt blifvit i jordeboken förda inom kolumn.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Enligt uppdrag af åtskilliga innehafvare af lägenheter och backstugor

å Kungsörs kungsladugårds och komministersboställes egor hafva

å deras vägnar kronofogden M. Selling, W. Asperén med flere i en till

Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning anhållit, att, såvida Kongl.

Maj:t beviljade den eganderätt, som här nedan omförmäles, till den

mark från nämnda kungsladugård och komministersboställe, som inginge

i det å en ansökningen bilagd, af vice kommissionslandtmätaren W. Grann

år 1886 upprättad karta utmärkta område, Kongl. Maj:t täcktes, i anseende

dertill att denna plats allt mer och mer antagit karaktären af

stad eller åtminstone köping, hvaraf följde behofvet, att densamma i

kommunalt hänseende bildade egen kommun hvad beträffade såväl fattigvård

som införandet af ordningsstadga och byggnadsordning, för berörda

område, som innehölle en areal af 168 har 73,4 4 ar, i nåder bevilja af

stad oberoende köpings fri- och rättigheter, hvarigenom området, utom

i kyrkligt afseende, skulle varda skildt från Kung Karls kommun, samt

tillåta, att den blifvande köpingen benämndes Kungsör.

Under förmälan hurusom Kungsör, som vore beläget vid Arbogaåns

utlopp i Mälaren, under sista decenniet, sedan de förut dåliga kommunikationerna

blifvit väsentligt förbättrade, i det att dels Oxelösund—

Flen—Vestmanlands jernväg dragits genom Kungsör med station derstädes

och dels på norra sidan en bro blifvit anlagd öfver Arboga-ån,

erhållit en betydlig ökning såväl i byggnader som befolkning, hvilken

senare numera uppginge till mer än 1,000 personer, hafva sökandena

framhållit, att ortens vidare utveckling i hög grad hämmades deraf, att

befolkningen till största delen bestode af lägenhetsinnehafvare, som icke

hade fullständig eganderätt, utan blott så kallad evärdelig besittningsrätt

jemlikt ofvan åberopade Kongl. brefvet den 6 Maj 1811 till sina lägenheter.

I det område, som finnes utmärkt å förenämnda karta, ingå från

Kungsörs kungsladugårds mark:

l:o) af de i 1811 års Kongl. bref afsedda lägenheter åttio hela

lägenheter, som numera, sedan åtskilliga af dem blifvit delade, innehafvas

af 107 personer; och utgör dessa lägenheters sammanlagda

areal ................................................................................... 63 har 36,52 ar

hvartill komma inkräktningar å kungsladugårdens

mark af en del bland lägenhetsinnehafvame med

tillhopa ................................................................... 5 „ 71,7 4 „

2: o) sådana lägenheter, kallade backstugor, som

med arrendatorns af kungsladugården enskilda till
Transport

69 har 8,2 6 ar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 31.

Transport 69 har 8,2 6 ar

stånd uppförts å samma Kungsörs backe eller sandås

som förutnämnda lägenheter mot utgörande aföfverenskomna

dagsverken till arrendatorn; innehållande den

till backstugorna, hvilka uppgå till ett antal af 39,

brukade marken en sammanlagd areal af................. 5 „ 19,0 5 „

3:o) delar af kungsladugårdens mark, som af

kungsladugården omedelbart disponeras,..................... 57 „ 07,21 „

131 bär 34,5 2 ar;

och utgöres återstoden af det kartlagda området dels af tio lägenheter å

komministersbostället och dels af annan mark lydande under samma boställe

samt egor tillhörande Kung Karls socken, Oxelösund—Flen—

Vestmanlands jern vägsbolag och enskilda personer.

Då på grund af Kongl. brefvet den 6 Maj 1811 nuvarande innehafvare

af de lägenheter, som i det Kongl. brefvet åsyftades, egde rätt

att till främmande personer försälja lägenheterna, men köparne vore förhindrade

att å lägenheterna erhålla lagfart, emedan det Kongl. brefvet

icke bokstafligen gifvit eganderätt, ehuru alla för eganderätten nödvändiga

bestämmelser vore i samma Kongl. bref uttryckta;

då lägenheternas värde egentligen läge i byggnaderna, enär marken

blott utgjorde en bergbunden och skoglös sandbacke eller ås, men, så

länge marken ej innehades under uttrycklig eganderätt, de derå uppförda

byggnader ej hade sitt fulla värde;

då, innan fullständig eganderätt funnes, ej heller funnes möjlighet

till inteckning, i följd hvaraf den mindre bemedlade icke kunde fritt

förfoga öfver sitt rörelsekapital och derföre icke heller utveckla den verksamhet,

som eljest för honom vore möjlig till eget gagn och jemväl till

nytta för det allmänna såväl genom uppkommande allmänna inkomster

af krono- och kommunalutskylder som i öfrigt; och

då, om än en blott besittningsrätt kunde vara tillfyllestgörande så

länge marken vore bebygd med obetydliga byggnader, ovissheten om

eganderätten icke numera, då lägenheterna bestode af mera värdefulla

hus, som beboddes af en talrik befolkning, kunde tillfredsställa dem, som

på byggnadernas uppförande måst nedlägga betydliga penningesummor,

hafva sökandena hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder medgifva,

att den ständiga besittningsrätten till ifrågavarande lägenheter

finge förändras till full eganderätt, dervid lägenhetsinnehafvarne underkastade

sig de vilkor, Kongl. Maj:t kunde finna för godt bestämma för

samma eganderätts vinnande, vare sig dessa bestämdes genom direkt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

skatt till statsverket eller genom jordens afsöndring från kungsladugården

på sätt och efter de grunder, som i sådant fall gälde enligt Kongl. cirkuläret

den 6 December 1878.

Beträffande innekafvarne af de så kallade backstugutorpen å kungs

ladugårdens och komministersboställets mark samt inkräktningarna å kungsladugårdens

egor till vissa af de under mom. 1 här ofvan omförmälda

lägenheter medgåfve sökandena väl, att dessa icke hade samma skäl för

erhållande af eganderätt att åberopa som de i berörda mom. för 63 har

36,5 2 ar upptagna lägenhetsinnehafvare, men då den mark, hvarå dessa

s. k. backstugor vore uppförda, såsom varande nästan uteslutande en

grusås och således ej af något odlingsvärde, endast fått värde genom

bebyggandet, hafva sökandena, under åberopande i tillämpliga delar af

de skäl, som förut anförts för nyttan så väl för staten och kommunen

som för den enskilde genom beviljande af eganderätt mot skälig ersättning

till statsverket, hemstält, att äfven ifrågavarande lägenheters eller

backstugutorps innehafvare måtte få full eganderätt till den mark, de

innehade, mot helst samma vilkor och skyldigheter, som ifrågasatts i

afseende å de under mom. 1 omförmälda lägenheter.

I fråga åter om den mark, som omnämndes under mom. 3 och

hvilken mark, derå ännu icke byggnader uppförts, hufvudsakligen bestode

af en grusås samt till någon del af berghällar, hafva sökandena hemstält,

att, då denna mark för den ifrågasatta nya köpingens bildande och

ordnande vore oundgängligen behöflig, densamma måtte af den blifvande

köpingen eller nya särskilda kommunen genom afsöndring från kungsladugården

få tillvinnas med full eganderätt, allt på de vilkor Kongl.

Maj:t med stöd af Kongl. cirkuläret den 6 December 1878 kunde finna

skäligt bestämma, dock att de delar af denna mark, som å den ansökningen

bilagda karta upptagits till gator, torg och parkanläggningar eller

andra allmänna platser, måtte, till underlättande af de bördor, köpingens

organisering framkallade, till den blifvande köpingen upplåtas utan lösen,

i hvilket fall för 13 har 53,9 5 ar af det under mom. 3 omförmälda område

ej skulle utgå någon ersättning eller skatt till statsverket.

Efter nådig remiss har Kong]. Maj ds och Rikets Kommerskollegium

inhemtat yttranden i ärendet från, bland andra, dels Kongl. Maj ds

Befallningshafvande i Vestmanlands län, som jemte eget utlåtande öfverlemnat

en skrift, deri åtskilliga jordinnehafvare, hvilka förut icke yttrat

sig, instämt i den underdåniga ansökningen, äfvensom yttranden af Kung

Karls sockens kommunalstämma och arrendatorn af kungsladugården, dels

ock Domänstyrelsen, som före afgifvandet af sitt utlåtande hört domänintendenten

i länet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 31.

Af dem, hvilka sålunda yttrat sig, har Kung Karls sockens kommunalstämma

tillstyrkt bifall till ansökningen.

Arrendatorn af kungsladugården och domänintendenten hafva icke

haft något annat att erinra mot ansökningens bifallande, än att det område,

som blifvit ifrågasatt att från kungsladugården upplåtas till köpingen,

borde inskränkas.

Kongl. Majrts Befallningshafvande har anfört, att Kungsörs jemförelsevis

talrika befolkning och täta bebyggande med nödvändighet

betingade, att ordningsstadgan samt byggnads- och brandstadgan för

rikets städer äfvensom, i utsträckt grad, helsovårdsstadgan i hvarje

händelse snart bringades till tillämpning inom visst område å denna

plats. Förslag derom hade ock blifvit hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.

väckt, ehuru detsamma hittills undanskjuta allenast med

hänsyn till den nu föreliggande, länge beredda frågan, hvars afgörande

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den underdåniga ansökningen

enligt lag skulle omedelbart medföra tillämpning af åtminstone vissa

af berörda författningar. Då, utom behofvet af ifrågavarande författningars

tillämpning inom det föreslagna området, i betraktande toges

den utveckling af handel och näringar, hvilken kunde antagas blifva

en följd, om ett i alla afseeuden, med undantag af det kyrkliga, sjelfständigt

samhälle kunde vid Kungsör bildas, tvekade således Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande icke att förorda nådigt bifall till den gjorda

framställningens hufvudsakliga syfte, beredande af köpingsrättigheter

åt den ifrågavarande platsen vid Kungsör.

Beträffande den kronan tillhöriga mark, som erfordrades för den

blifvande köpingen, erinrade Kongl. Majrts Befallningshafvande, hvad

först anginge de jemlikt Kongl. brefvét den 6 Maj 1811 tillkomna

lägenheter, att den upplåtelse af mark, som på grund af berörda Kongl.

bref medgitvits, i sjelfva verket för innehafvarne af denna mark grundlagt

en rätt, som icke mycket skilde sig från eganderätt, samt att det

således syntes Kongl. Majrts Befallningshafvande som om framställningen

om inlösen af denna mark enligt grunderna i Kongl. cirkuläret

den 6 December 1878 faktiskt innefattade en fördel för statsverket

och förty redan af denna anledning borde bifallas.

Vidkommande derefter den öfriga kronans mark, hvarå anspråk

framstälts, tillstyrkte Kongl. Majrts Befallningshafvande, med hänsyn

till det gagn, som ovedersägligen borde tillskyndas det allmänna genom

den förväntade förkofran, som en sjelfständig köpingskommun vore egnad

att bereda handel och näringar, dels att staten afgiftsfritt öfverläte åt

den ifrågasatta köpingen hvad som åtginge till utläggning af gator,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.

torg, parker och andra allmänna platser eller 13,5 3 95 hektar af den

till kungsladugården omedelbart disponerade egorymd, dels ock att

köpingssamhället berättigades att till sig lösa den återstående för dess

byggnadsplan erforderliga egovidd enligt den i Kongl. cirkuläret den

6 December 1878 bestämda grund.

Domänstyrelsen har anfört, att då å den del af Kungsörs södra

kungsladugård, hvarom nu vore fråga, jemte angränsande mark en

jemförelsevis ganska talrik befolkning funnes bosatt inom ett temligen

inskränkt område, syntes befolkningens genom den underdåniga ansökningen

uttalade önskan att få förhållandena å platsen ordnade genom

tillämpning af de under senare tider utkomna författningar för reglering

af samhällens bebyggande, helsovård in. m. ega allt fog för sig,

och vore det gifvet, att det åsyftade ändamålet skulle väsentligen

befordras, om, såsom ifrågasatt blifvit, tillstånd lemnades de å platsen

boende att bilda egen kommun såsom köping. För eu sådan anordning

hade emellertid förutsatts, att Kongl. Maj:t skulle dels bevilja

innehafvarne af en del lägenheter å det för köpingen afsedda område

på kungsladugårdens mark eganderätt till samma lägenheter, dels ock

till den blifvande köpingen under enahanda rätt upplåta andra till

kungsladugården hörande delar, som inginge i den upprättade planen

för köpingen, enligt hvilken köpingsområdet skulle innefatta af kungsladugårdens

mark ej mindre än 131 har 34,5 2 ar och af annan mark

37 har 38,9 2 ar eller tillsammans 168 har 73,4 4 ar.

Att denna areal ginge långt utöfver hvad för den blifvande köpingen

äfven med den snabbaste utveckling erfordrades under flera

generationer, syntes Styrelsen uppenbart, hvarjemte genom upplåtelse

i den ifrågasatta omfattningen af mark från kungsladugården åtskilliga

olägenheter skulle uppstå för jordbruket derstädes. Emot förslaget

mötte dessutom den betänklighet, att enligt detsamma af åtskilliga

enligt 1811 års Kongl. bref upplåtna lägenheter vissa delar skulle falla

inom planen för köpingen och andra utom densamma. I ärendets dåvarande

skick kunde således Styrelsen icke annat än afstyrka bifall

till den gjorda ansökningen, såvidt den afsåge upplåtelse af kungsladugårdens

mark.

För den händelse emellertid Kongl. Maj:t skulle finna den af sökandena

ingifua plan för köpingen böra i sin helhet eller i mindre

omfattning godkännas, i hvilket fall öfverlåtelse af eganderätten till

den kungsladugårdens mark, som komme att falla inom det faststälda köpingsområdet

icke syntes böra förvägras, har Domänstyrelsen beträffande

vilkoren för en sådan öfverlåtelse vidare anfört, att, hvad först anginge

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 31.

sådana lägenheter, som upplåtits jemlikt Kongl. brefvet den 6 Maj

1811, den rätt, som genom detta Kongl. bref tillförsäkrats deri afsedda

lägenheters innehafvare, närmast kunde betecknas såsom ständig besittningsrätt

och att den skedda upplåtelsen för kronan öfver hufvud

taget medförde enahanda verkningar, som om kronan på de stadgade

vilkoren afhändt sig eganderätten till lägenheterna, men att för innehafvarne

förhållandet stälde sig annorlunda. Dessa vore nemligen,

såsom i ansökningen framhållits, genom upplåtelsens beskaffenhet förhindrade

att å lägenheterna erhålla lagfart och följaktligen jemväl att

desamma inteckna. Då lägenheterna numera, sedan dyrbara byggnader

blifvit derå uppförda, i innehafvarnes händer representerade ett ganska

betydligt värde, som ej kunde i realkreditens tjenst användas, vore det

klart, att rörelsen och affärsverksamheten skulle i hög grad tillbakahållas.

Med afseende härå och enär genom en förändring af besittningsrätten

till full eganderätt, såsom förut vore antydt, ej skulle tillskyndas

kronan någon förlust, ansåge sig Styrelsen böra på det sätt tillstyrka

den i ansökningen gjorda hemställan om en dylik förändring, att innehafvarne

af sådana enligt 1811 års Kongl. bref upplåtna lägenheter,

som inginge i köpingsområdet, finge, hvar och en emot erläggande af

visst belopp, t,illösa sig eganderätten till hvar sin lägenhet.

Beträffande derefter de till en del af förenämnda slags lägenheter

gjorda inkräktningar, hvilka, enligt hvad kartan utvisade, blifvit temligen

allmänt bebyggda, och de å kungsladugårdens mark uppförda

s. k. backstugutorp, så syntes dessa kunna i öfverensstämmelse med

grunderna för nådiga cirkirläret den 6 December 1878 till innehafvarne

öfverlåtas mot lösen, bestämd till tjugu gånger den summa, som efter

uppskattning ansåges motsvara jordens behållna afkastning. Den uppskattning,

som således skulle ske, ansåge Styrelsen lämpligen kunna

ega rum i sammanhang med den värdering, hvarom här nedan förmäles.

I fråga om den nu under kungsladugården omedelbart brukade

jord, som kunde blifva köpingen tillagd, hade sökandena hemstält, att

så stor del deraf, som vore afsedd till allmänna platser inom köpingen,

måtte afgiftsfritt upplåtas. Eu sådan förmån hade Styrelsen veterligen

ej hittills medgifvits något annat samhälle, och Styrelsen ansåge sig ej

hafva skäl att tillstyrka ett undantag i förevarande fall. För bestämmande

af den ersättning, som således efter Styrelsens åsigt borde utgå

för all den jord af ifrågavarande beskaffenhet, som komme att ingå i

köpingsområdet, hemstälde Styrelsen, att, i likhet med hvad som nyligen

skett i afseende å kronojord, som Hvetlanda bysamhälle anhållit

få tillösa sig, värdering å marken förrättades på sökandenas bekostnad

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 31.

9

af domänintendenten i länet med biträde af sakkunnige män, dervid

jemväl växande skog borde till sitt värde uppskattas, hvarjemte Styrelsen

ansåge, att den blifvande köpingen borde uppföra och underhålla

stängsel mellan köpingsområdet och kungsladugårdens tillstötande

mark.

Sedan med anledning af hvad Domänstyrelsen sålunda anfört

Kommerskollegium anmodat Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att bereda

sökandena tillfälle att vidtaga de jemkningar i det afgifna förslaget,

hviska kunde anses vara af omständigheterna betingade, har Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande jemte eget samt domänintendentens i länet

yttrande till Kollegium insändt en skrift af sökandena, deruti de framstält

två nya alternativa förslag till köpingsområdets bestämmande.

Enligt dessa förslag, hvilka, i handlingarne benämnda det andra

och det tredje förslaget, finnas åskådliggjorda å en af kommissionslandtmätaren

August Lejdström tagen kopia af Graans förutnämnda

karta öfver Kungsör, skulle för den blifvande köpingen af kungsladugårdens

mark tagas i anspråk:

enligt det s. k. andra förslaget 69 Kungsörstorp eller delar af

sådana med en sammanlagd areal af ........................... 38 har 62,33 ar

inkränktningar å kungsladugårdens mark af en del

bland lägenhetsinnehafvarne med tillhopa............ 4 „ 91,68 „

s. k. backstugutorp med en areal af tillsammans 3 „ 24,9 8 „

af den mark, som af kungsladugården omedelbart

och enligt det s. k. tredje förslaget, som upptager, förutom all den

mark, som afses i det andra förslaget, ytterligare 20 har 49,71 ar,

Kungsörstorpen N:ris 1—5, 22—44, 46—49, 51—66,

68, 69, 74—76, 92—108, innehållande i areal

sammanlagdt ............................................................... 57 har 90,35 ar

inkräktning^ till en del af dem från kungsladugården

.............................................................................. 5 60,12 „

backstugutorpen N:ris 1—3, 7, 8, 12, 14, 15, 17, 19,

21, 23—26, 28—32, 35—45, 47 samt del af N:o

46 med en areal af tillhopa ................................... 3 „ 33,7 3 „

af mark, som af kungsladugården omedelbart disponeras,

....................................................................... 24 81,81 „

disponeras,

24 „ 37,31 „

71 har 16,30 ar

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 18 Käft.

91 har 66,o i ar

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Af dessa båda förslag har det tredje förslaget synts Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande icke vara mer omfattande, än som för en ändamålsenlig

reglering af köpingsområdet. erfordrades, och har Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande, i sådant hänseende modifierande sittTförst afgifna

utlåtande, biträdt detta förslag, hvilket äfven domänintendenten funnit,

såsom mest lämpligt, böra vinna bifall.

Med afseende å det förändrade skick, hvari frågan sålunda kommit,

har Domänstyrelsen, på anmodan af Kommerskollegium, afgifvit

nytt utlåtande i ärendet och deri anfört, att sökandenas andra förslag,

förutom att enligt detsamma mindre mark skulle afliändas kungsladugården

än enligt det tredje förslaget, i det afseende egde företräde

framför sistnämnda förslag, att enligt det andra förslaget gränserna

kring köpingsområdet vore med räta linier uppdragna, under det att

de enligt det tredje förslaget vore i hög grad irreguliera och till och

med en egofigur, som skulle tillhöra köpingen, läge helt och hållet

inom kungsladugårdens område, men att, då emot det andra förslaget

förekomme samma anmärkning, som af Styrelsen i dess förra underdåniga

yttrande framstälts mot deri omförmälda regleringsförslag, eller

att en del af de enligt 1811 års Kongl. bref upplåtna lägenheter eller

de s. k. Kungsörstorpen skulle genom köpingsgränsen styckas, Styrelsen

ansåge detta förslag icke vara antagligt.

Emot det tredje förslaget kunde visserligen, utom hvad redan

erinrats i fråga om gränsernas beskaffenhet, invändas, att den areal

af kungsladugårdens egor, som enligt detta förslag skulle förläggas till

köpingen, syntes Styrelsen större, än som af behofvet påkallades; men

då enligt detta förslag från kungsladugården skulle inom köpingsområdet

indragas nära 40 har mindre, än som från början föreslagits,

hvarigenom kungsladugården finge bibehålla af de i första förslaget

upptagna Kungsörstorp och backstugor 10 af förra slaget och 7 af det

senare med åtföljande arbetsskyldighet, samt sökandenas uppgift, att,

om styckning af Kungsörstorp skulle undvikas, större inskränkningar i

köpingsområdet, än som genom ifrågavarande förslag skett, ej läte sig

förena med en ändamålsenlig anordning af planen för köpingen, vunne

stöd deraf, att flera af dessa torp, såsom de ingifna, kartorna med beskrifningar

utvisade, hade sina egor temligen spridda, ansåge sig Styrelsen

ej böra på grund af den areal, som enligt sistberörda förslag skulle

tilläggas köpingen, motsätta sig förslagets antagande; och då den anmärkta

olägenheten af irreguliera gränslinier mellan köpingsområdet,

sådant det enligt förslaget skulle bestämmas, och kungsladugården i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

första^ rummet skulle drabba köpingen, om denna, såsom i Styrelsens

förra underdåniga utlåtande hemstälts, finge sig ålagd t att ansvara för

stängsel mot kungsladugårdeu, samt dessutom sökandena förklarat,

att vederbörande lägenhetsinnehafvare vore villiga att för beredande

af mera regelbundna gränser underkasta sig gränsreglering genom

egoutbyte, tillstyrkte Styrelsen, under förutsättning att sådan reglering på

köpingens bekostnad egde rum, upplåtelse af den kungsladugårdens mark,

som inginge i det tredje förslaget, i afseende å hvilket Styrelsen tillika

erinrade, att enligt detsamma inom sydvestra gränsen för köpingsområdet

folie en del eller 1,2 5 ar af den å vice kommissionslandtmätaren

Graans karta med 39 betecknade egofigur, hörande till backstugutorpet

N:o 46, hvars öfriga egor med åbyggnad skulle bibehållas under kungsladugården,

samt att följaktligen berörda 1,2 5 ar ej borde hänföras till

mark, som innehafvaren egde att lösa, utan ingå bland det, som till

köpingen omedelbart upplätes.

För egen del har Kommerskollegium i afgifvet utlåtande förklarat,

att Kollegium beträffande frågan, huruvida platsen Kungsör vunnit den

betydenhet i kommersielt och andra närliggande hänseenden, att grundad

anledning vore för handen att medgifva dess skiljande från moderkommunen

till bildande af en egen kommun såsom köping, ansåge sig

kunna instämma i de tillstyrkande yttranden, som i denna del af frågan

afgifvits; ,och har Kollegium, som ansett sig böra med sitt förord

understödja sökandenas tredje förslag och dervid, lika med Domänstyrelsen,

förutsatt, att lämpligare gränslinier för köpingsområdets utmål

å marken komme att genom egoutbyte i vederbörlig ordning beredas,

under förutsättning i öfrigt att inträdandet i köpingsrättigheter skulle

göras beroende deraf, att öfverlåtelse af eganderätten till den kungsladugårdens

mark, som komme att falla inom den nya köpingskommunens

gränser, blefve medgifven och att således denna mark komme att

i sin helhet områdas af antingen köpingskommunen eller enskilde medlemmar

af densamma, tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes under vissa

vilkor tillförsäkra det å förenämnda, af kommissionslandtmätaren Lejdström

uppgjorda kartekopia med tillhörande beskrifning upptagna område

af Kung Karls socken, hvilket, innehållande en areal af 107 har

51,30 ar, begränsades i nordvest och norr af Runnabäck, Arboga å

och sjön Mälaren samt i öfrigt funnes å kartan inneslutet inom svarta,

dels streckade, dels heldragna, delvis med röd eller gul färg belagda,

ytterlinier, jemte ett söder om samma område beläget, å nämnda karta

med N:o 255 betecknadt egostycke om 23 ar, att få utgöra eu köping,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

benämnd Kungsör, samt en från Kung Karls socken i kommunalt och

fattigvårdshänseende skild kommun.

Slutligen har Kammarkollegium afgifvit underdånigt utlåtande

och deri meddelat, bland annat, att å de Kungsörstorp, som enligt det

tredje förslaget skulle komma att ingå i det nya köpingsområdet, belöpte

989|f dagsverken, att enligt 1891 års mantals-och taxeringslängder folkmängden

i Kung Karls socken utgjorde 2,262 personer, deraf å Kungsörstorpen

och backstugorna inom det föreslagna köpingsområdet 657 personer,

att taxeringsvärdet utgjorde å jordbruksfastighet i hela socknen

1.057.600 kronor, å annan fastighet 469,700 kronor och, såvidt lägenheterna

kunnat i taxeringslängden återfinnas, å de nämnda Kungsörstorpen

314,800 kronor och å backstugorna på södra kungsladugården

61.600 kronor, samt att den beskattningsbara inkomsten inom socknen

upptagits till 51,011 kronor; och har Kollegium förmält sig i hufvudsak

instämma i Kommerskollegii underdåniga utlåtande.

Då samtlige vederbörande tillstyrkt, att det område, som upptages

i sökandenas tredje förslag, må få bilda köping under namn af Kungsör,

men för genomförande af detta förslag, bland annat, förutsättes, att

för köpingsområdet erforderlig mark upplåtes från Kungsörs kungsladugård

och att innehafvare af åtskilliga inom området befintliga

Kungsörstorp, inkräktningar och backstugutorp erhålla eganderätt till

sina lägenheter, vill, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för denna dag, Kongl. Maj:t, med afseende å hvad

i ärendet förekommit, härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att, för

den händelse köpingsrättigheter varda Kungsör tillagda, må

dels vid utgången af nu löpande arrendeperiod för Kungsörs

kungsladugård den 14 Mars 1895 till område för köpingen från Kungsörs

södra kungsladugård för alltid upplåtas af de under kungsladugårdens

omedelbara disposition varande egor 24 har 81,81 ar och af det s. k.

backstugutorpet N:o 46 1,25 ar eller tillsammans 24 har 83,06 ar,

dels och Kungsörstorpen N:ris 1—5, 22—44, 46—49, 51—66, 68,

69, 74—76, 92-—108 jemte till en del af dessa torp från kungsladugården

gjorda inkräktningar om 5 har 60,12 ar äfvensom de å kungsladugården

befintliga s. k. backstugutorpen N:ris 1—3, 7, 8, 12, 14, 15,

17, 19, 21, 23—26, 28—32, 35—45 och 47 likaledes den 14 Mars

1895 till vederbörande innehafvare upplåtas, allt under vilkor,

att för den mark, som upplåtes från de under kungsladugårdens

omedelbara disposition varande egor äfvensom från backstugutorpet

N:o 46, såsom ''‘.köpeskilling till kronan erlägges det belopp, hvartill

marken jemte derå växande skog uppskattas vid värdering, som af

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

domänintendenten i länet med biträde af de inom orten utsedde uppskattningsmän

vid arrendevärderingar å kronoegendomar på köpingens

bekostnad verkställes, dock att det sålunda uppskattade köpeskillingsbeloppet

skall underställas Kongl. Maj:ts pröfning och godkännande;

att den sålunda bestämda köpeskillingen skall erläggas, innan

marken får tillträdas;

att, sedan köpeskillingen blifvit erlagd, köpebref å området må

af Domänstyrelsen utfärdas;

att för Kungsörstorpen, inkräktningarne och backstugutorpen såsom

löseskilling till kronan erlägges, för hvart och ett af Kungsörstorpen

N:ris 1—5, 22—40, 42—44, 46—49, 51—61, 63—66, 68, 69,

74—76, 92—108 tjugu gånger det belopp, som motsvarar värdet af de

för lägenheten till kungsladugården utgående dagsverken, beräknadt

efter medium af de tio sista årens markegångspris å dagsverke enligt

markegångstaxan för Vestmanlands län, för hvartdera af Kungsörstorpen

N:ris 41 och 62, hvilka icke äro dagsverken åsätta, det belopp, som

efter uppskattning befinnes motsvara tjugu gånger jordens behållna

afkastning, samt för en hvar af inkräktningarne och backstugutorpen

tjugu gånger det belopp, som efter uppskattning befinnes motsvara

jordens behållna afkastning, hvilket belopp bör ökas med det värde,

marken på grund af läge eller lämplighet för bebyggande kan anses

ega; skolande dessa uppskattningar på lägenhetsinnehafvarnes bekostnad

af domänintendenten med biträde af ofvan omförmälde arrendeuppskattningsmän

verkställas i sammanhang med värderingen af den

mark, som upplåtes från de under kungsladugårdens omedelbara disposition

varande egor;

att, sedan den för hvarje af dessa lägenheter belöpande löseskillingen

blifvit erlagd, köpebref å lägenheten må af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande utfärdas, dock att köpebref ej må meddelas förr,

än nuvarande innehafvarens besittningsrätt blifvit behörigen ådagalagd;

att den i södra kungsladugårdens mantal inbegripna mark, som

sålunda från kungsladugården upplåtes, skall på köpingens bekostnad

i författningsenlig ordning åsättas belöpande andel af kungsladugårdens

mantal samt i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse med denna

jordnaturs grundskatt; samt

att stängsel mellan köpingsområdet och kungsladugårdens tillstötande

mark skall, der så påfordras, af köpingen uppföras och underhållas;
viljande

Kongl. Maj:t tillika föreslå Riksdagen att medgifva, att

de medel, som inflyta för de afyttrade delarne af kungsladugårdens

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

egor, må, efter afdrag af hvad som kan finnas böra tilläggas innehafvaren

af backstugutorpet N:o 46 såsom ersättning för den derifrån

upplåtna marken, få användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

15

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet d Stockholms slott den 24 Februari

1893.

Närvarande:

Hane Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen

föredrog i underdånighet efter gemensam beredning med chefen för

Civildepartementet:

En till Kongl. Maj:t ingifven skrift, deri kronofogden M. Selling,

W. Asperén med flere, enligt uppdrag af åtskilliga innehafvare af lägenheter

och backstugor å Kungsörs kungsladugårds och komministersboställes

egor, i underdånighet anhållit, att, såvida Kongl. Maj:t beviljade

eganderätt till viss i ansökningen omförmäld mark från nämnda

kungsladugård och komministersboställe, hvilken mark inginge i det å

en ansökningen bilagd, af vice kommissionslandtmätaren W. Graan år

1886 upprättad karta utmärkta område, Kong]. Maj:t täcktes i nåder

bevilja af stad oberoende köpings fri- och rättigheter för detta område,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

hvilket derigenom, utom i kyrkligt afseende, skulle varda skildt från

Kung Karls kommun, samt tillåta, att den blifvande köpingen benämndes

Kungsör;

i hvilket ärende ej mindre Kommerskollegium, efter Kongl. Majrts

Befallningshafvandes i Vestmanlands län, Domänstyrelsens och öfrige

vederbörandes hörande, än äfven Kammarkollegium afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande.

Statsrådet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t, med afseende å hvad i ärendet

förekommit, måtte föreslå Riksdagen att medgifva, att, för den händelse

köpings rättigheter blefve Kungsör tillagda, finge

dels vid utgången af nu löpande arrendeperiod för Kungsörs

kungsladugård den 14 Mars 1895 till område för köpingen från Kungsörs

södra kungsladugård för alltid upplåtas af de under kungsladugårdens

omedelbara disposition varande egor 24 har 81,81 ar och af

det s. k. backstugutorpet N:o 46 1,2 5 ar eller tillsammans 24 har

83,0 6 ar,

dels och Kungsörstorpen N:ris 1—5, 22—44, 46—4:9, 51—66, 68,

69, 74—76, 92—108 jemte till en del af dessa torp från kungsladugården

gjorda inkräktningar om 5 har 60,12 ar äfvensom de å kungsladugården

befintliga s. k. backstugutorpen N:ris 1—3, 7, 8, 12, 14, 15, 17,

19, 21, 23—26, 28—32, 35—45 och 47 likaledes den 14 Mars 1895

till vederbörande innehafvare upplåtas, allt under vilkor,

att för den mark, som upplätes från de under kungsladugårdens

omedelbara disposition varande egor äfvensom från backstugutorpet

N:o 46, såsom köpeskilling till kronan erlades det belopp, hvartill marken

jemte derå växande skog uppskattades vid värdering, som af domänintendenten

i länet med biträde af de inom orten utsedde uppskattningsmän

vid arrendevärderingar å kronoegendomar på köpingens bekostnad

verkstäldes, dock att det sålunda uppskattade köpeskillingsbeloppet

skulle underställas Kongl. Maj:ts pröfning och godkännande;

att den sålunda bestämda köpeskillingen skulle erläggas, innan

marken finge tillträdas;

att, sedan köpeskillingen blifvit erlagd, köpebref å området finge

af Domänstyrelsen utfärdas;

att för Kungsörstorpen, inkräktningarne och backstugutorpen såsom

löseskilling till kronan erlades, lör hvart och ett af Kungsörstorpen

N:ris 1—5, 22—40, 42—44, 46—49, 51—61, 63—66, 68, 69, 74—76,

92—-108 tjugu gånger det belopp, som motsvarade värdet af de för

lägenheten till kungsladugården utgående dagsverken, beräknadt efter

medium af de tio sista årens markegångspris å dagsverke enligt marke
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

gångstaxan för Vestmanlands län, för hvardera af Kungsörstorpen N:ris

41 och 62, hvilka icke vore dagsverkeu åsätta, det belopp, som efter

uppskattning befunnes motsvara tjugu gånger jordens behållna afkastning,

samt för eu hvar af inkräktningarne och backstugutorpen tjugu

gånger det belopp, som efter uppskattning befunnes motsvara jordens

behållna afkastning, bvilket belopp borde ökas med det värde, marken

på grund af läge eller lämplighet för bebyggande kunde anses ega;

och skulle dessa uppskattningar på lägenbetsinnehafvarnes bekostnad

af domänintendenten med biträde af ofvan omförmälde arrendeuppskattningsmän

verkställas i sammanhang med värderingen af den mark, som

upplätes från de under kungsladugårdens omedelbara disposition varande

egor;

att, sedan den för hvarje af dessa lägenheter belöpande löseskillingen

blifvit erlagd, köpebref å lägenheten skulle af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande utfärdas, dock att köpebref ej finge meddelas förr,

än nuvarande innehafvarens besittningsrätt blifvit behörigen ådagalagd;

att den i södra kungsladugårdens mantal inbegripna mark, som

sålunda från kungsladugården upplätes, skulle på köpingens bekostnad

i författningsenlig ordning åsättas belöpande andel af kungsladugårdens

mantal samt i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse

med denna jordnaturs grundskatt; samt

att stängsel mellan köpingsområdet och kungsladugårdens tillstötande

mark skulle, der så påfordrades, af köpingen uppföras och

underhållas.

Derjemte hemstälde Statsrådet att Kongl. Maj:t tillika måtte föreslå

Riksdagen att medgifva, att de medel, som ingöte för de afyttrade

delarne af kungsladugårdens egor, finge, efter afdrag af hvad som

kunde finnas böra tilläggas inuehafvaren af backstugutorpet N:o 46 såsom

ersättning för den derifrån upplåtna marken, användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan

— vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smärling.

Bih. till lliksd. Prot. 1893. 1 Samt. 1 Afd. 18 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1893:49 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse, för bildande af Kungsörs köping, af mark från Kungsörs kungsladugård. - 000.00»;.*: f.. s. 14 i texten