Sök i Ratio Lex

Angående delning af Hernösands stift

1893-03-17 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:47, Angående delning af Hernösands stift

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majd» Nåd. Proposition N:o 47.

1

N:o 47.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående delning

af Hernösands stift; gifven Stockholms slott den 11 mars

1893.

Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

medgifva:

att Vesterbottens och Norrbottens län må från den 1 januari 1895

frånskiljas Hernösands stift för att bilda ett särskildt stift.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

G. F. Gilljam.

Bil,, till Rikad. Prot. IS.93. 1 Sami. 1 Afd. 30 Haft. (N:o 47.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17

mars 1893.

Närvarande:

t

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre vo0N Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Departementschefen, statsrådet Gilljam yttrade:

»Redan länge har det visat sig önskvärdt, att Hernösands stift, omfattande

mera än hälften af rikets areal, måtte blifva deladt i tvenne.

Behofvet häraf har år efter år gjort sig alltmer kännbart; och frågan om

stiftets delning är hos Eders Kongl. Maj:t anhängiggjord genom en af

kyrkomötet den 29 september 1888 aflåten underdånig skrifvelse.

I sagda skrifvelse anhåller kyrkomötet, det täcktes Eders Kongl. Maj:t

låta företaga den utredning och de åtgärder, som för delningens genomförande

kunde pröfvas erforderliga, öfver denna framställning hafva

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

kammarkollegium och statskontoret, efter nådig remiss, infordrat underdåniga

utlåtanden ej mindre af domkapitlet i Hernösand än äfven af

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands, Jemtlands,

Vesterbottens och Norrbottens län; och sedan kollegierna, med öfverlemnande

af de sålunda infordrade yttrandena, för egen del afgifvit underdånigt

utlåtande, anhåller jag att nu få till Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning anmäla detta ärende.

Beträffande de förhållanden, hvilka göra den ifrågasatta delningen

erforderlig, får jag, med ledning af den i ärendet förebragta utredning,

anmärka följande.

Hernösands stift, som omfattar rikets fyra nordligaste län, har eu

ytvidd af 236,657 qvadratkilometer, under det hela rikets omfattar 433,000

qvadratkilometer, upptagande således Hernösands stift ett område betydligt

större än alla de andra stiften tillsammans, medan det i afseende å kommunikationer

är mindre lyckligt lottadt än något af de öfriga. Dess folkmängd

uppgick den 31 december 1890 till 536,833 personer. Allenast

Lunds stift kan uppvisa en högre folkmängdssiffra. Folkökningen fortgår

inom de trakter, som omfattas af Hernösands stift, mycket hastigare än i

mellersta och södra Sverige. Under perioden 1881—1890 ökades befolkningen

inom nämnda stift med 86,778 personer eller med 19,28 procent,

medan procenten för folkökningen uti hela riket utgjorde 4,80 samt uti

hela riket utom Hernösands stift 3,22. Med afsende å pastoratens antal

öfverträffa endast fem af de öfriga stiften Hernösands; och det är påtagligt,

att antalet pastorat skall inom Hernösands stift tillväxa fortare än

inom öfriga stift, beroende på dervarande pastorats stora utsträckning och

behofvet af deras delning. Medelarealen af ett pastorat är inom Hernösands

stift 2,191 qvadratkilometer, för lappmarkspastoraten uppgår medelarealen

till mer än tredubbelt denna siffra, för pastoraten i kustlandet till

mer än hälften deraf. Inom andra stift är medelarealen af ett pastorat

högst 403 qvadratkilometer, lägst 60 qvadratkilometer, för hela riket utgör

pastoratens medelareal 318 qvadratkilometer. Beträffande undervisningsanstalterna

är antalet allmänna läroverk och folkskolelärareseminarier samt

vid dem anstälda ordinarie lärare endast inom ett stift större än inom

Hernösands, och af hela antalet folkskolor inom riket utgöra de till sistnämnda

stift hörande 9,7 procent eller icke obetydligt mer än medelsiffran

för samtliga stiften, 8,3 procent. Eu för Hernösands stift egendomlig

svårighet erbjuder vården om kyrka och skola i lappmarken och

finnbygden med deras af språkförhållanden och andra omständigheter betingade

egendomliga organisation. Genom de långa och besvärliga resorna

för visitation i pastoraten och inspektion af läroverken inskränkes dessa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

vigtiga förrättningars antal, så att äfven med bästa vilja och förmåga hos

biskopen stiftet icke kan erhålla den tillsyn, som kräfves af såväl lag som

det faktiska behofvet. Hvad göromålen i domkapitlet beträffar hafva

dessa, efter hvad domkapitlets utlåtande gifver vid handen, på senaste åren

tillvuxit i sådan grad, att det domkapitlets ledamöter åliggande arbete

upptagit flerdubbelt längre tid än den minskning af två timmar i veckan

i undervisningsskyldighet, som läroverksstadgan medgifver de lärare, hvilka

tillika äro domkapitelsledamöter, hvarjemte expeditionens tjensteman endast

med stor ansträngning hunnit fullgöra sina åligganden.

Nu anförda omständigheter synas mig uppenbart ådagalägga, att en

delning af Hernösands stift är af verkligt behof påkallad. Också hafva

samtliga de myndigheter, som i ärendet yttrat sig, samstämmigt förordat

en dylik åtgärd.

Beträffande sättet för delningen hafva domkapitlet och öfriga vederbörande

tillstyrkt, att Vesterbottens och Norrbottens län skulle afskiljas

för att bilda det nya stiftet. Detta senare skulle då få en areal af 161,''234

qvadratkilometer med 227,567 invånare, 43 pastorat, 2 högre och 3 lägre

allmänna läroverk samt ett folkskolelärarinneseminarium, hvaremot det

gamla stiftet efter delningen komine att omfatta 75,423 qvadratkilometer

med 309,218 invånare, 65 pastorat, 3 högre och 1 lägre allmänt läroverk

samt ett folkskolelärareseminarium. Genom en dylik delning skulle visserligen

det nya stiftet få något mindre folkmängd och antal pastorat än

det återstående gamla stiftet, men detta förhållande komme, såsom jemväl

af domkapitlet anmärkts, att väsentligen motvägas af den större arealen

och de svårare kommunikationerna samt icke minst deraf, att handläggningen

af alla finska och de allra flesta lappska ärenden skulle tillkomma

det nva stiftets styrelse. Härjemte har framhållits, helt visst med skäl,

hurusom det skulle medföra större enkelhet och reda i flera afseenden, att

gränsen mellan stiften sammanfölle med länsgränsen, helst derigenom äfven

vunnes en billig jemkning i afseende på areal och folkmängd, då deremot

en delning efter endera af dessa grunder skulle göra det ena stiftet i ettdera

hänseendet alltför stort i förhållande till det andra. Om stiftsdelningen

på föreslaget sätt genomfördes, skulle deraf föranledas en mindre

ändring i nu bestående kontraktsindelning. Ångermanlands nordöstra

kontrakt omfattar nemligen för närvarande, utom socknar i Vesternorrlands

län, jemväl Nordmalings och Bjurholins socknar i Vesterbottens län och

skulle alltså, med sin nuvarande sammansättning, komma att tillhöra båda

stiften, till förekommande af hvilken oegentlighet nämnda båda församlingar

kunde förenas med närmaste kontrakt inom Vesterbottens län.

Lämpligaste platsen för den nya stiftsstyrelsen synes vara Luleå.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 47.

Genom styrelsens förläggande till en residensstad komme samarbetet mellan

den kyrkliga och verldsliga myndigheten att underlättas; och af de två

residensstäder, som skulle komma att tillhöra det nya stiftet, är Luleå

den mest centralt belägna, hvarförutom sagda stad torde inom kort icke

blott komma i lätt förbindelse med den södra delen af stiftet utan äfven

gå eu ganska betydande utveckling till mötes. Härtill kommer, på sätt

jemväl i de underdåniga utlåtandena framhållits, att Luleå ligger vida

närmare än Umeå till de baktalande församlingarna och de flesta

lapparnes hemvist.

Beträffande det nya domkapitlets sammansättning tillåter jag mig i

underdånighet erinra derom, att enligt det förslag till lag om stiftsstyrelse,

som Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition den 10 nästlidne februari

föreslagit Riksdagen att antaga, stiftsstyrelsen inom hvarje stift skall utöfvas

dels af biskop, dels af ett domkapitel, bestående af fem ledamöter,

nemligen biskopen såsom ordförande, domprost, der sådan finnes, såsom

vice ordförande, en af Konungen utnämnd stiftssekreterare samt två af

Konungen för fem år i sänder förordnade ledamöter, dels ock af biskopen

med biträde af stiftssekreteraren såsom föredragande, men med biskopen

ensam tillkommande beslutanderätt. Skulle berörda lagförslag icke af

Riksdagen antagas, synes någon annan anordning i fråga om det nya

domkapitlets sammansättning icke böra ifrågasättas än den, som för närvarande

gäller för öfriga domkapitel. I sådant afseende har domkapitlet

i Hernösand föreslagit, att det nya domkapitlet i Luleå skulle bestå af,

förutom biskop, sex lektorer vid Luleå läroverk. Då för närvarande

allenast fem lektorsbefattningar finnas vid sagda läroverk, skulle för ändamålet

erfordras inrättande af ytterligare en lektorstjenst derstädes. I afseende

härå synes emellertid följande vara att erinra. I kongl. förordningen

den It februari 1687 om rättegång i domkapitlen § 1 föreskrifves,

att i stiftsstäder, der icke akademier äro, biskopens ordinarie assessores

skola vara kyrkoherden uti domkyrkan och lectores. Enligt denna föreskrift

borde, derest Luleå blefve stiftsstad, kyrkoherden i Luleå stad ingå

såsom ordinarie ledamot i domkapitlet. Vidare kan anmärkas, att enligt

kongl. brefvet till Linköpings konsistorium den 7 juni 1884, jemfördt med

kongl. brefvet till samtliga konsistorierna den 15 juli 1752 och kongl.

resolutionen den 11 mars 1806, domkapitel synes vara beslutmessigt, då

fyra ledamöter äro tillstädes, hvilka äro om beslutet ense, eljest då fem

ledamöter äro närvarande. Någon ökning af lektorernas antal vid Luleå

läroverk synes fördenskull icke vara erforderlig med hänsyn till det blifvande

domkapitlets sammansättning. För fall af vakanser eller annat uppkommet

förfall för de ordinarie ledamöterna anvisar ofvanberörda paragraf af rätte
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

gångsordinantien utvägen att genom adjunktion af dertill lämpade män

göra kapitlet fulltaligt.

För ernående af Hernösands stifts delning enligt de grunder, dem jag

nu angifvit, erfordras såväl Riksdagens som allmänna kyrkomötets medverkan.

I 4 § af presterskapets privilegier är stadgadt, bland annat, att

alla biskopar skola oförändradt njuta och behålla efter gammal häfd sina

biskopsstift. Frågan om förändrad stiftsindelning, vare sig i allmänhet

eller i ett särskilt fall, måste fördenskull behandlas i den ordning 114 §

regeringsformen föreskrifver, och således sjelfva spörjsmålet, huruvida

Vesterbottens och Norrbottens län må frånskiljas Hernösands stift för

att utgöra eget stift, underställas så väl Riksdagens som kyrkomötets

godkännande. Vidare påkallas, för delningens genomförande, ändring i

kongl. förordningen den 16 november 1863 angående allmänt kyrkomöte.

Förslag till dylik ändring tillkommer det icke mig att för Eders Kongl.

Maj:t framlägga, men lärer sådant förslag, derest Eders Kongl. Maj:t nu

besluter nådig framställning enligt nyssnämnda paragraf af regeringsformen

beträffande stiftets delning, komma att af statsrådet och chefen för justitiedepartementet

underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning för att derefter

föreläggas Riksdagen och kyrkomötet till godkännande. Slutligen erfordras

framställning till Riksdagen om anvisande af medel till bestridande af de

med stiftsdelningen förenade kostnader.

Hvad angår dessa kostnader lärer proposition med förslag till deffnitiv

stat för den ifrågastälda nya stiftsstyrelsen i Luleå ej lämpligen kunna till

detta års riksdag aflåtas. Liksom den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

nya organisation af stiftsstyrelserna torde nemligen delningen af Hernösands

stift ej kunna träda i verkställighet förr än med år 1895, och kostnadsfrågan

ställer sig dessutom väsentligen olika, allt efter som den föreslagna

omorganisationen af domkapitlen varder godkänd eller ej. För de omständigheter,

hvilka för kostnadsfrågan äro bestämmande, bör jag dock

här redogöra, på det förslagets finansiella innebörd må kunna bedömas;

och torde jag härutinnan få anföra följande.

I fråga om sättet att bereda skälig löneinkomst åt biskopen i det nya

stiftet lärer icke böra ifrågasättas, att åt honom skulle på lön anslås något

prebendepastorat, utan synes lämpligast, att en bestämd kontant lön åt

honom anvisas. Genom nådiga brefvet den 15 juni 1861 angående reglering

af biskoparnes löner hafva dessa löner i de särskilda stiften bestämts

från 16,000 till 10,000 kronor, deribland för biskopen i Hernösand till

12,000 kronor. Då, enligt hvad Hernösands domkapitel uttalat, hvart och

ett af de två stift, i hvilka Hernösands stift skulle delas, för sin behöriga

vård komme att kräfva å stiftsstyrelsens sida fullt upp så mycket arbete

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

som de flesta större stift inom det öfriga riket, synes, i enlighet med hvad

jemväl kammarkollegium och statskontoret hemstält, lönen åt biskopen

i det nya stiftet icke lämpligen böra sättas lägre än lönen åt biskopen i

Hernösands odelade stift, eller 12,000 kronor, hvartill borde komma särskild

hyresersättning, som enligt mom. 2 af de genom nådigt bref den 15

juni 1861 fastställa grunder för reglering af biskoparnes löner skall till

biskop, der biskopshus ej finnes, utgå med belopp ej öfverstigande 1,500

kronor.

Medel till denna lön och hyresersättning torde kunna bekommas ur

biskopslöneregleringsfonden, hvilken uppkommit genom inkomster, som afskilts

från vissa biskopslöner och bestämts till jemnande af andra. Vid

1892 års slut egde denna fond en behållning, som beräknats uppgå till

412,467 kronor 99 öre. Inkomsterna under år 1892 hade uppgått till

mera än 46,400 kronor, deraf ränta och kapitalvinst 16,133 kronor 47 öre.

De till utgående från fonden anvisade årliga utgifter till lönefyllnad åt

åtskilliga biskopar m. m. utgöra tillsammans 24,210 kronor 49 öre. Vid

sådant förhållande och då den reglering af prebendepastoraten, hvarom

föreskrift i åberopade nådiga bref af den 15 juni 1861 meddelats,

nu mera blifvit fullständigt genomförd, och biskopslöneregleringsfonden

alltså icke kommer att för detta ändamål drabbas af ytterligare utgifter

utöfver de redan nu utgående, synes fonden väl tåla den utgift, som för

ifrågavarande ändamål kan påfordras.

Hvad härefter angår ledamöterna i det nya domkapitlet, tillåter jag

mig att, för den händelse det af Eders Kongl. Maj:t framlagda förslaget

till lag om stiftstyrelse vinner Riksdagens bifall, i afseende å ledamöternas

ersättning åberopa hvad jag derom anfört till statsrådsprotokollet den 10

nästlidne februari, hvarvid jag, beträffande särskildt stiftssekreterarens aflöning,

uttalade den mening, att sagda aflöning skäligen syntes böra utgå

med ett belopp af 5,500 kronor, deraf 4,000 kronor lön och 1,500 kronor

tjenstgöringspenningar, med ett ålderstillägg å lönen efter tio år af 500

kronor. Derest åter sagda förslag icke kommer att bifallas, och följaktligen

den tillärnade nya stiftsstyrelsen skulle komma att anordnas enligt nu

gällande bestämmelser för domkapitlens sammansättning, kan ifrågasättas,

huruvida icke kyrkoherden i Luleå stadsförsamling och de nuvarande

lektorerna vid läroverket, hvilka icke mottagit sina befattningar med

skyldighet att tjenstgöra i domkapitel, borde erhålla särskild godtgörelse

för det ökade arbete, som ett ledamotskap i domkapitlet skulle för dem

medföra, och hvilket för lektorerna icke i afsevärd mån kan anses uppvägas

af den förminskning i antalet undervisningstimmar, som enligt 13 §

i gällande läroverksstadga skulle medgifvas dem såsom domkapitlets leda
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

möter. I infordrade yttranden från nuvarande kyrkoherden i Luleå stadsförsamlings

pastorat 0. A. Wester äfvensom från nuvarande lektorerna i

kristendom och filosofisk propedevtik, i historia och modersmålet samt i

matematik och fysik vid nämnda läroverk — de tvenne öfriga lektorerna

åtnjuta tjenstledighet för sjukdom — hafva dessa förklarat sig villiga att

inträda såsom ledamöter i det tillärnade domkapitlet, utan att ifrågasätta

särskild ersättning härför, kyrkoherden Wester under uttalande af den förhoppning

att de presterliga krafter, som erfordrades för församlingsvården

inom pastoratet, måtte så ordnas att densamma icke behöfde lida intrång

af kyrkoherdens domkapitelsgöromål. Någon annan kostnad för

godtgörelse åt ledamöterna i det tillämnade domkapitlet torde således,

under antagande att den föreslagna lagen om stiftsstyrelse icke kommer

till stånd, icke blifva erforderlig, än den jemförelsevis mindre betydande

ersättning, som komme att utgå till de personer, hvilka, enligt hvad jag

förut nämnt, skulle vid vakanser eller annat förfall för de ordinarie ledamöterna

inträda såsom adjungerade ledamöter i kapitlet.

Deremot måste för det nya domkapitlets expedition i hvarje fall

kostnader blifva oundvikliga, dels, derest merberörda förslag till lag om

stiftsstyrelse icke vinner godkännande, åt en konsistorienotarie, dels i hvarje

fall till aflönande af amanuens och nödigt vaktmästarebiträde vid domkapitlet

samt till hyra af sessions- och expeditionslokaler för domkapitlet

äfvensom till bestridande af andra för dess expedition nödiga utgifter.

Såsom jag i mitt förut åberopade anförande till statsrådsprotokollet

den 10 nästlidne februari närmare utvecklade, kan, derest åsyftad omorganisation

af stiftsstyrelserna icke kommer till stånd och följaktligen

konsistorienotariebefattningarna framgent skola bibehållas, en lönereglering

för dessa tjenster icke längre undanskjutas.

Under nämnda förutsättning och i afbidan på att ett allmänt ordnande

af konsistorienotariernas löneinkomster varder åvägabragt, synes aflöningen

för en blifvande konsistorienotarie vid domkapitlet i Luleå böra

så ordnas, att han, utöfver de inkomster, som enligt nu gällande grunder

för konsistorienotariernas aflöning utgå från Vesterbottens och Norrbottens

län till notarien vid Hernösands domkapitel och som efter stiftets delning

borde öfverflyttas till den förre, finge sig tillerkändt, att utgå tillsvidare,

ett skäligt anslag af statsmedel såsom arfvode.

Till ledning vid bestämmandet af detta arfvode hafva från domkapitlet

i H er/lösand infordrats uppgifter beträffande omförmälda från Vesterbottens

och Norrbottens län inflytande inkomster för konsistorienotarien i

Hernösands stift; och framgår af dessa uppgifter, att dennes ifrågavarande

inkomster utgjort:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

lösen för fullmakter under åren 1885—1890 i medeltal

för år ................................................................................... kronor 548: 85

inkomster af tvenne årliga kollekter, jemlikt nådiga brefvet

den 1 september 1730, i medeltal för åren 1886

—1890.................................................................................... » 168:06

provision af kollektmedel, hvilken uppgifves vara tem
ligen

lika för alla år.......................................................... » 189: 02

provision af lägenheter, som stått lediga för presterskapets

enke- och pupillkassas räkning, i medeltal under

åren 1886—1890 ................................................................ > 566: 43

annan expeditionslösen under år 1890 ................................. * 98: —

Summa kronor 1,570: 36.

Enär emellertid provisionen för de lägenheter, som för presterskapets

enke- och pupillkassas räkning stå lediga, årligen minskas, har domkapitlet

ansett att vid bestämmande af konsistorienotariens i Luleå aflöning

samma inkomster ej böra beräknas till högre belopp än 1,200 kronor för

år. Då jemväl ett till konsistorienotarien vid Hernösands domkapitel utgående

belopp af 300 kronor, utgörande arfvode för notariens bestyr med

Lappmarks ecklesiastikverks angelägenheter, syntes domkapitlet böra öfverflyttas

på konsistorienotarien i det nya stiftet, har domkapitlet beräknat

sammanlagda beloppet af de inkomster, som från konsistorienotarien vid

Hernösands domkapitel borde öfvergå till konsistorienotarien vid Luleå

domkapitel, till 1,500 kronor.

Den aflöning, som derutöfver skäligen borde tillkomma sistnämnde

notarie, har af domkapitlet föreslagits till 3,000 kronor om året; och anser

äfven jag, att detta belopp lämpligen kunde tills vidare bestämmas

såsom arfvode åt notarien jemte omförmälda, till 1,500 kronor beräknade

särskilda inkomster, som förut tillkommit konsistorienotarien i Hernösand.

Vidkommande derefter amanuensen och vaktmästaren, synas de arfvoden,

som torde böra dem tillerkännas, till dess den för konsistorieamanuenserna

och domkapitlens vaktbetjente i lika mån som för konsistorienotarierna

erforderliga lönereglering kommit till stånd, kunna bestämmas

till ungefär enahanda belopp, hvartill amanuensens och vaktmästarens

vid domkapitlet i Hernösand inkomster under de senaste åren

uppgått, nemligen för amanuensen 1,600 kronor och för vaktmästaren omkring

500 kronor jemte bostad och vedbrand.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1893. 1 Samt. 1 Afd. 30 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Beträffande slutligen öfriga kostnader för det blifvande domkapitlets

expedition har domkapitlet i Hernösand beräknat samma kostnader till

följande belopp:

hyra för sessions- och expeditionslokal samt bostad för

vaktmästaren........................................ kronor 1,500: —

andra för expeditionen nödiga årliga utgifter.................. » 600: —

anskaffande af möbler, kassaskåp, andra nödiga inventarier,

böcker, kartor m. m., för en gång .................. » 3,500: —.

I sammanhang med nu omnämnda beräkning af kostnaden för den

nya stiftsstyrelsens i Luleå expedition har domkapitlet i Hernösand hemstält,

att, i den mån genom stiftsdelningen inkomster skulle komma att

frångå tjenstemännen vid domkapitlets i Hernösand expedition och öfverflyttas

till tjenstemännen vid det föreslagna nya domkapitlet, ersättning

måtte de förra härför beredas. Härvid måste visserligen å ena sidan tagas

i betraktande, att desse tjenstemäns arbete komme att blifva i väsentlig

mån minskadt genom stiftsdelningen, men å andra sidan äfven hänsyn

tagas dertill, att deras arbete hittills varit öfver höfvan betungande och

att de med deras befattningar förenade löneinkomster äro så knappa, att

endast med beräkning af de inkomster, hvilka för närvarande af dem åtnjutas,

duglige innehafvare till samma befattningar torde kunna erhållas.

Med afseende härå synes mig den ersättning, som, till dess ny reglering

för tjensteman och vaktbetjente vid rikets samtliga domkapitel må komma

till stånd, bör beredas nuvarande innehafvarne af ifrågavarande befattningar

för den minskning i inkomster, som till följd af stiftsdelningen

skulle drabba dem, icke böra sättas i väsentlig mån lägre än dessa inkomster.

Den öfversigt jag nu lemnat, torde utvisa, att stiftsdelningen låter

sig verkställa för en kostnad, som, i betraktande af de stora fördelar, den

nya anordningen skulle medföra för kyrka och skolväsende inom den

nordligare hälften af vårt land, ingalunda kan anses betydande. Då af

skäl, som jag förut anfört, den definitiva regleringen af utgifterna för den

nya stiftsstyrelsen icke lämpligen kan göras till föremål för beslut af innevarande

års Riksdag, får jag för närvarande, under erinran om hvad

jag anfört derom att sjelfva delningsfrågan i och för sig lärer böra behandlas

i den ordning, 114 § regeringsformen angifver, underdånigst hemställa,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva,

att Yesterbottens och Norrbottens län må från den 1 januari 1895

frånskiljas Hernösands stift för att bilda ett särskilt stift.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält,

deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan

till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Edward Bäcklin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1893:102 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioti angående delning af Hernösands stift. a1 i texten
  2. SLU 1893:4 Utlåtande i anledning af ej mindre Kongl. Majis proposition angående delning af Hernösands stift än äfven en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten