Sök i Ratio Lex

Angående öfverlåtelse till staden Visby af vissa kronan tillhöriga tomter i nämnda stad

1893-03-11 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:48, Angående öfverlåtelse till staden Visby af vissa kronan tillhöriga tomter i nämnda stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.

1

N:o 48.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

öfverlåtelse till staden Visby af vissa kronan tillhöriga

tomter i nämnda stad; gifven Stockholms slott den 17

mars 1893.

Med åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

medgifva

dels att de kronan tillhöriga, med n:ris 58, 59 och 60 å en af förste

landtmätaren Magn. Isr. Lallerius år 1807 upprättad karta betecknade

tomter må med full eganderätt till staden Visby öfverlåtas mot lösen,

som bestämmes i den ordning förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgar;

dels ock att den för nämnda tomter inflytande löseskilling må användas

på enahanda sätt, som är bestämdt i fråga om köpeskillingarna

för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning eger rum jemlikt

nådiga brefvet den 29 maj 1874.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 31 Haft. (N:o 48.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 11 mars

1893.

Närvarande:

Hane Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

Friherre Rappe och

Christerson.

7:o.

Efter gemensam beredning med cheferna för landt.försvars- och

finansdepartementen anförde föredragande departementschefen statsrådet

Groll i underdånighet:

»Uti en af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län

med underdånig skrifvelse den 29 maj 1888 öfverlemnad skrift hafva

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48. 3

stadsfullmäktige i Visby i underdånighet anliållit, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes tillåta att nämnda stad, med afseende å behofvet af nedan

omförmälda gatureglering jemte vattenledning samt bibehållande och

utvidgande af stadens planteringar, finge mot staden tillhörig mark, som

efter affattning å karta på grund af landtmätares och gode mäns uppskattning

pröfvades utgöra fullgod! vederlag, tillbyta sig följande kronan

tillhöriga, å en af förste landtmätaren Magn. Isr. Lallerius år 1807

upprättad karta med nedanstående nummer betecknade tomter i nämnda

stad, nemligen n:o 60, eller den så kallade kalkugnstomten, tomterna

n:ris 58 och 59, kallade slottsåkern, samt tomten n:r 55, den sistnämnda

hel och hållen eller till så stor del, som kunde för kronans räkning

undvaras, allt mot förpligtelse för staden att vidkännas samtliga kostnader

för egoutbytet.

Till stöd för berörda ansökning, hvarvid fogats kopia af ofvan

nämnda karta jemte dertill hörande beskrifning, har af stadsfullmäktige

anförts:

beträffande kalkugnstomten, att denna tomt, hvars sydligaste del

sedan äldre tider varit utlagd till Kalkugnsgatan i dennas från Nya

vägen till hamnen ledande del, vore i och för gatureglering synnerligen

behöflig; att staden, som vore betänkt på att ordna den mellan hamnen

och kronans tomter i strandrotens första qvarter belägna s. k. blekhagebacken

medelst beqvämare uppgångsvägar och planteringar, ville från

den derstädes belägna men svåråtkomliga »piparhålskällan» leda vattenledningsrör

upp till kalkugnstomten och der anlägga en pumpinrättning,

hvilken anordning skulle blifva till gagn för de stadens invånare,

som hade sina bostäder å nyssnämnda kronotomter, och sålunda bereda

dessa ett ökadt värde; att den del af ifrågavarande tomt, som icke behöfdes

för vattenledning eller gatureglering, skulle, sedan den af staden

blifvit planerad och försedd med planteringar, kunna blifva en sommartiden

af badgäster och resande mycket eftersökt plats, samt att kronan

af denna tomt icke njöte någon afkastning;

rörande slottsåkern, att detta område sedan nära trettio år tillbaka varit

utarrenderadt åt stadens planteringsgille, och att det af kammarkollegium

den 14 oktober 1882 för nämnda gille utfärdade kontrakt, hvarigenom

lägenheten på tjugo års tid från den 14 mars 1884 emot årligt arrende

af 50 kronor till gillet upplåtits, numera med domänstyrelsens tillstånd

fått af staden öfvertagas; att af slottsåkern, som jemväl benämndes

slottsparken, eu mindre del åt öster nyligen utlagts till gata, hvaremot

återstoden genom planteringsgillets försorg ordnats till en prydlig och

besökt promenadplats, samt att, om staden förvärfvade eganderätten till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

ifrågavarande område, och detta sålunda kunde såsom park bibehållas,

sådant skulle vara till gagn och trefnad icke blott för staden och allmänheten

utan äfven för det framför slottsparken belägna landshöfdingeresidenset,

som deremot skulle lida stort men, derest området belamrades

med byggnader; samt

vidkommande tomten n:o 55, att denna omkring kronomagasinet belägna

tomt, så långt tillbaka någon kunde minnas, varit en öppen plats,

hvilket bestyrktes af den till Lallerii karta hörande beskrifning, der tomten

betecknades såsom torg omkring kronomagasinets tre sidor; att

norra delen af nämnda tomt, sådan den å samma karta blifvit angifven,

utgjort och ännu utgjorde en gata, förmedlande trafiken mellan slottsbacken

och Nya vägen, hvarjemte å den vester om kronomagasinet belägna

del fört dels eu väg, förmedlande trafiken emellan Magasinsgatan,

å ena, samt S:t Hansgatan och Mellangatan, å andra sidan, dels ock

en gångstig från sistnämnda gator till Skeppargatan, begge ledande till

slottsparken och en derstädes belägen pump för vattenupphemtning;

att emellertid under sommaren 1887 större delen af nyssnämnda vester

om kronomagasinet belägna område, som genom planteringsgillets försorg

försetts med planteringar och för sin vackra utsigt varit en omtyckt

hviloplats, blifvit genom de militära myndigheternas försorg inhägnad,

så att den deröfver ledande trafiken, särskildt för hemtning af vatten

från pumpen i slottsparken, måst taga en afsevärd omväg, samt att

staden för undvikande af denna olägenhet och för gatureglering önskade

komma i besittning af tomten i dess helhet eller af så stor del deraf,

som kronan kunde undvara, hvilket enligt stadsfullmäktiges åsigt vore

händelsen med den del öster och norr om kronomagasinet, som för

närvarande vore utlagd till gator, äfvensom af den vestligaste delen af

det inhägnade området.

Härjemte hafva stadsfullmäktige uti särskild skrift, som af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig skrifvelse jemväl af

den 29 maj 1888 öfverlemnats, i underdånighet anhållit om nådig fastställelse

af sådan utaf fullmäktige, efter byggnadsnämndens i staden

hörande, vid sammanträde den 8 i samma månad antagen plan till reglering

af ifrågavarande område,

att en gata i Magasinsgatans riktning upptoges öfver torget n:o 55

och tomten n:o 59 till en bredd af 40 fot;

att Kalkugnsgatan, der så ske kunde, utvidgades till 40 fots bredd

samt med bibehållande af nämnda bredd utdroges öfver tomten n:o 60;

att Nya vägen utvidgades till en bredd af 40 fot;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

5

att sydöstra hörnet af tomten n:o 55 afskures och lades till slottsbacken;

samt

att all öfrig obel^ggd mark inom ifrågavarande område ordnades

till planteringar, allt på sätt funnes närmare angifvet å en bifogad,

af kom missi onslandtmätaren O. Warfvinge upprättad karta.

Till följd af erhållna nådiga remisser bär öfverintendentsembetet

afgifvit särskilda underdåniga utlåtanden af den 3 juli 1888 och deri

dels angående den understälda regleringsplanen hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t måtte meddela fastställelse af samma plan, allenast med

den jemkning att bredden å de gator, hvilka föreslagits till 40 fot,

blefve bestämd till 12 meter eller 40,4 fot, dels ock rörande det ifrågasatta

egobytet anfört, att embetet, så vidt på dess pröfning ankomme,

icke funnit något att erinra emot bifall till samma byte, livilket syntes

vara ett bufvudsakligt vilkor för genomförande af regleringsplanen.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 14 augusti 1888 bar

arméförvaltningen, som yttrat sig öfver det ifrågasatta egobytet allenast

i hvad det rör tomten u:o 55, meddelat hurusom med anledning

af den föreslagna regleringen militärbefälet på Gotland uti särskilda

förvaltningen tillhandakomna skrivelser anmärkt att, om denna reglering

med deraf följande egobyten vunne Eders Kongl. Maj:ts godkännande,

skötseln af den mängd persedlar, afsedda för Gotlands nationalbeväring,

som förvarades uti det till förråd förvandlade kronomagasinet,

blefve så godt som omöjliggjord, alldenstund derför oundgängligen

fordrades eu inhägnad plats omkring magasinet, hvarest persedlarne

kunde uttagas för vädring, piskning och annan rengöring, men

genom bifall till nämda reglering den del af tomten n:o 55, hvilken

såsom behöflig för nyssnämnda förrådsgöromål efter arméförvaltningens

beslut blifvit inhägnad, skulle för regleringsändamål blifva erforderlig

och således icke vidare för nyssberörda vigtiga förrådsbestyr vara disponibel.

För egen del har arméförvaltningen, som inhemtat ytterligare upplysningar

från militärbefälet, instämt i den af militärbefälet dervid uttalade

uppfattning att, derest den nu inhägnade platsen vid kronomagasinet

skulle vare sig delvis eller i sin helhet utbytas, förrådsskötseln

derigenom omöjliggjordes, och kronomagasinet blefve för sitt

nuvarande ändamål obrukbart, samt ej heller kunde för andra militära

behof användas; och har arméförvaltningen på grund häraf ansett sig

icke kunna tillstyrka bifall till stadsfullmäktiges förevarande framställning,

i hvad den anginge tomten n:o 55, med mindre än att jemväl

kronomagasinet af stadsfullmäktige inlöstes för en summa af 25,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

kronor eller kostnaden för uppförande af en ny förrådsbyggnad för

Gotlands infanteriregemente; hvarjemte förvaltningen under nämnda

förutsättning förklarat sig icke hafva något att erinra mot bifall till

den i öfrigt gjorda framställningen.

Härefter har domänstyrelsen inkommit med infordradt underdånigt

utlåtande af den 30 december 1891 och deri anfört, att kronan sedan

äldre tider inom Visby stad egt jordområden, hvilka, derest de icke

användts för något kronans behof, disponerats dels till gator och torg

och dels till tomter, som af enskilde fått begagnas mot viss tomthyra;

att en särskild jordebok funnits öfver dessa till antalet ej obetydliga

kronotomter, men att, då denna vid 1802 års brand jemte åtskilliga

andra kammarkollegii handlingar gick förlorad, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Gotlands län genom kollegii skrifvelse den 1 oktober

1806 anmodats att låta upprätta ny jordebok öfver samtliga kronans tomter

med iakttagande dervid af hvad till förvarande af kronans rätt kunde

pröfvas nödigt; att, då detta ej låtit sig göra utan tomternas föregående

uppmätning, Lallerii ofvan omförmälda karta upprättats, hvarefter med

ledning af densamma ny jordebok öfver kronans tomter uppgjorts å

landskoutoret den 9 juni 1807 i närvaro af magistratens ombud; att denna

jordebok derpå utgjort föremål för kammarkollegii advokatfiskalskontors

granskning, dervid kontoret, enligt hvad dess den 14 juni 1815 afgifna

memorial utvisade, ej haft att framställa någon anmärkning emot de i jordeboken

upptagna tomternas antal och utsträckning; att uti denna jordebok

funnes under nummer 53, 54 och 55 införda de å Lallerii karta

med nummer 58, 59 och 60 utmärkta tomterna med anteckning att

dessa tomter, hvilka samtliga innehades af »kalkugnintressenterna i

staden» påstodes »vara fri jordhyra genom kronokalkugnsköpet till skatte»,

hvarmed hänsyftades på ett om Visby kronokalkugn den 27 juni 1758

med enskild person afslutadt skatteköp; att, sedan advokatfiskalskontoret

hos kollegium hemstält, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

måtte affordras upplysning, på hvad grund kronokalkugnsintressenterna

innehade och sig till nytta begagnade dessa tomter samt kollegium

till denna hemställan lemnat bifall, rättegång med föranledande

deraf uppstått mellan kronan och kalkugnsintressenterna; samt att

denna rättegång slutligen afgjorts genom Eders Kongl. Maj:ts och rikets

Svea hofrätt^ dom den 8 juni 1847 på sådant sätt, att. sj elfva kalkugnstomten,

eller den i jordeboken med nummer 55 betecknade, förklarats

hafva ingått uti nämnda skatteköp och derigenom vara kronan afhänd,

hvaremot beträffande de begge med nummer 53 och 54 i jordeboken

betecknade tomterna faststälts kämnersrätt ens i Visby utslag, hvari
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

genom dessa tomter förklarats ej vara under skatteköpet inbegripna

utan en kronans tillhörighet.

Vidare har domänstyrelsen meddelat, att numera jemväl kalkugnstomten

vore kronans tillhörighet, sedan, enligt hvad af nådiga brefvet

den 24 maj 1872 inhemtades, Riksdagen, i syfte att befria kronan från

den henne åliggande skyldigheten att åt dåvarande egare af Visby

gamla kronokalkugn anskaffa ett visst qvantum ved, medgifva återinlösen

af samma kalkugn med tillhörande vedgård, lador och tomter,

samt köpekontrakt härom upprättats den 30 december sistnämnda år.

I fråga om dispositionen af omförmälda tre tomter har domänstyrelsen

erinrat dels angående de med nummer 58 och 59 å Lallerii karta

betecknade tomter att, sedan genom nådigt bref den 13 oktober 1848

förordnats, att dessa tomter skulle i likhet med öfriga kronans lägenheter

under arrende upplåtas, samt nämnda tomter utarrenderats

från den 14 mars 1854 till den 14 mars 1884 emot årligt arrende

af 20 riksdaler banko, de vid arrendeperiodens slut, med föranledande

af innehållet i nådiga brefvet den 29 maj 1874, blifvit ifrågasatta till

försäljning, men att, sedan vederbörande myndigheter framhållit, att

dessa tomter såsom belägna i närheten af det till utredningsförråd

förvandlade kronomagasinet, vid en blifvande omorganisation af landtförsvaret

kunde blifva lämpliga platser för uppförande af hus och byggnader

för kronans räkning, genom nådiga brefvet den 19 maj 1882

föreskrifvits, att tomterna borde genom kammarkollegii försorg utarrenderas

i vanlig ordning från den 14 mars 1884 till samma dag 1904

med i kontraktet intaget vilkor att, derest under arrendeperioden lägenheterna

för något kronans behof erfordrades, arrendatorn skulle vara

skyldig att desamma påföljande midfasta efter derom erhållen underrättelse

afträda utan rätt till ersättning för den sålunda skedda inskränkningen

i arrendetiden; samt att i enlighet härmed den 14 oktober

1882 utfärdats kontrakt för Visby stads planteringsgille om tomternas

öfvertagande emot en årlig arrendeafgift af 50 kronor, hvilket kontrakt

sedermera enligt domänstyrelsens resolution den 31 mars 1887 öfverlåtits

å Visby stad, dels ock beträffande den å Lallerii karta med nummer G0

betecknade kalkugnstomten att, sedan på framställning af Eders Kongl.

Maj :ts befallningshafvande förordnats, att sjelfva tomten tillsvidare skulle

för kronans räkning bibehållas och endast kalkugnen med tillhörigheter

försäljas, samt tvenne auktioner hållits och försök jemväl under hand

gjorts för berörda försäljnings verkställande, utan att antagliga anbud

erhållits, genom nådigt bref den 17 juni 1873 föreskrifvits, att kalkugnen

med tillhörigheter tillsvidare skulle i dess befintliga skick bibehållas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Hvad beträffar den å Lallerii karta med n:o 55 betecknade tomten,

bär domänstyrelsen upplyst, att densamma icke funnes i förutnämnda

jordebok upptagen samt att anledningen härtill vore att söka deri att,

enligt hvad af kartebeskrifningen inhemtades, hela dess område vid tiden

för kartans och jordebokens upprättande disponerats såsom torg,

på tre sidor omgifvande magasinsbyggnaden. Med tillkännagifvande, att

domänstyrelseu icke är i tillfälle att kunna meddela på hvad grund

staden disponerade detta tomtområde, anser likväl styrelsen att, då detsamma

icke finnes i jordeboken såsom kronans tillhörighet upptaget,

samt staden alltjemt och ända till dess under år 1887 militärmyndigheterna

inhägnat en del af detsamma användt området till allmän plats,

staden borde lemnas i oförkränkt dispositionsrätt deraf till dess detsamma

genom laga domstols beslut törklarats vara kronans tillhörighet,

samt att något medgifvande från kronans sida för staden att för uppgifna

ändamålet disponera detta område icke påkallades.

Hvad åter angår öfriga i den underdåniga framställningen omförmälda

tomter, har styrelsen icke något att erinra mot att desamma,

derest de ej längre pröfvades behöfliga för det i nådiga brefvet den

19 maj 1882 antydda militära ändamål, från kronan afstodes till staden,

men kunde icke tillstyrka, att tomternas öfverlåtande åt staden skedde

medelst utbyte mot staden tillhörig jord, dels af den anledning att

kronan inom och invid Visby stad redan nu innehade en mängd mindre

lägenheter, hvilkas ändamålsenliga förvaltning mött och alltjemt mötte

svårigheter, dels af skäl att det värde, som i och invid städer belägna

områden hade, icke bestämdes af jordmånens beskaffenhet utan af läget

och andra förhållanden, i följd hvarå! gradering af den art, som föiekomme

vid egoutbyte, icke kunde, der tråga vore om stadstomter, tjena

såsom grund för värdeberäkningen. Domänstyrelsen har derföre, i händelse

Eders Kongl. Maj:t täcktes fästa afseende å stadsfullmäktiges ansökning

i denna "del, hemstält att ansökningen endast på det sätt matte

bifallas, att lösen för tomterna bestämdes på sätt och i den ordning,

som i nådiga förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof stadgades.

Slutligen har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig’

skrifvelse den 9 juni 1892 ötverlemnat från stadsfullmäktige infordradt

yttrande i anledning af hvad arméförvaltningen och domänstyrelsen

i ärendet föreslagit och hemstält; och hafva fullmäktige, hvad

först angår den å Lallerii karta med n:o 55 betecknade, tomten, anfört

att, då det vore för staden af största vigt att få den ifrågasatta regleringsplanen

genomförd, tör hvilket ändamål bland annat fordrades,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

att den på de militära myndigheternas föranstaltande gjorda inhägnaden

af en del af denna tomt, åter borttoges, samt då staden, enligt hvad

domänstyrelsen utredt, rättvisligen borde lemnas i oförkränkt dispositionsrätt

af tomtområdet, fullmäktige bestrede arméförvaltningens påstående

att, derest staden ville för regleringsplanens genomförande åtkomma

den nu inhägnade delen af området, staden då jemväl skulle

inlösa f. d. krön omagasinet med 25,000 kronor, hvilken summa flerdubbelt

öfverstege denna byggnads verkliga värde och vore så stor att,

derest kronans rätt till området vore oomtvistad, stadens tillgångar icke

skulle medgifva staden att för regleringen utgifva densamma, men att

staden emellertid ville, för att tillmötesgå kronans behof af utrymme

för förrådsbestyren, till kronan afstå dispositionsrätten till den del af

tomtområdet, som staden ansåg sig kunna undvara; anhållande fullmäktige,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes förklara hinder icke möta för bifall

till domänstyrelsens hemställan, i hvad den rörde det å Lallerii karta

med n:o 55 betecknade området.

Beträffande tomterna n:ris 58, 59 och 60 å sistnämnda karta hafva

stadsfullmäktige, med erinran att ofvan nämnda nådiga bref den 19 maj

1882 endast hade afseende å förstnämnda båda tomter, ansett att, då

de militära myndigheter, som yttrat sig öfver stadsfullmäktiges förevarande

underdåniga framställning, icke haft något att invända mot afståendet

af dessa båda tomter till staden, bibehållande åt kronan af

samma tomter för militära ändamål, på sätt i nyss åberopade nådiga

bref omförmäldes, icke vidare vore af behofvet påkalladt, samt med

biträdande af de utaf domänstyrelsen anförda skäl mot det ifrågasatta

utbytet af kronans tomter mot staden tillhörig mark, i öfverensstämmelse

med styrelsens förslag, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes medgifva det nyss omförmälda tomter n:ris 58, 59 och

60 finge till Visby stad öfverlåtas mot lösen, som bestämdes på sätt

och i den ordning, som stadgades i nådiga förordningen den 14 april

1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Den af stadsfullmäktige antagna regleringsplanen synes lända till

fördel för staden Visby, hvarför jag anser, att den bör vinna Eders

Kongl. Maj:ts godkännande allenast med den jemkning, som af öfverintendentsembetet

föreslagits. För planens fullständiga genomförande

erfordras, att staden eger förfoga öfver förut omförmälda med n:ris

55, 58, 59 och 60 å Lallerii karta betecknade tomter. Af dessa äro

de tre sistnämnda ostridigt tillhöriga kronan, men någon omständighet

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 1 Rami. 1 A/d. 31 lläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

synes numera icke lägga hinder i vägen för att dessa tomter varda

mot ersättning å staden öfverlåtna med full eganderätt, hvartill dock

jemväl samtycke af Riksdagen erfordras. Hvad deremot angår tomten

n:o 55, så synes någon giltig grund icke kunna åberopas för att kronan

skulle vara egare till samma tomt, hvadan mig synes, att några

svårigheter icke böra uppställas från kronans sida för staden att öfver

denna tomt fritt förfoga i den mån Kongl. Maj:t finner tomten behöfva

tagas i anspråk för regleringsplanens genomförande.

Hvad beträffar beloppet af ersättningen för de tre tomterna 58, 59

och 60, så torde detta lämpligast böra bestämmas i den ordning, som

i expropriationsförfatt.ningen är stadgad, och inflytande löseskillingen

synes böra användas på enahanda sätt, som är föreskrifvet i afseende

å medel, hvilka inflyta genom försäljning af mindre kronoegendomar.

Derest Eders Kongl. Maj:t gillar hvad jag i fråga om regleringsplanen

anfört, hemställer jag alltså, att Eders Kong]. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen medgifva

dels att de kronan tillhöriga, med n:ris 58, 59 och 60 å den af

förste landtmätaren Magn. Isr. Lallerius år 1807 upprättade karta betecknade

tomter finge med full eganderätt till staden Visby öfverlåtas

mot lösen, som bestämmes i den ordning förordningen den 14 april

1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgar,

dels ock att den för nämnda tomter inflytande löseskilling finge

användas på enahanda sätt, som är bestämdt i fråga om köpeskillingarna

för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning eger rum

jemlik! nådiga brefvet den 29 maj 1874.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla och

förordnade, att nådig proposition i ämnet skulle till

Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan till detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Chr. L. Tenow.

Stockholm, K. L. Beckman, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1893:60 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse till staden Visby af vissa kronan tillhöriga tomter i nämnda stad. s. 1 i texten