Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande af mark från förra landskamererarebostället 1 /2 mantal Grytan n:o 2 i Brunflo socken af Jemtlands län till skjutfält för Norrlands artilleriregemente

1893-03-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:50, Angående upplåtande af mark från förra landskamererarebostället 1 /2 mantal Grytan n:o 2 i Brunflo socken af Jemtlands län till skjutfält för Norrlands artilleriregemente

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

1

N:o 50.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtande

af mark från förra landskamererarebostället

1 /2 mantal Grytan n:o 2 i Brunflo socken af Jemtlands

län till skjutfält för Norrlands artilleriregemente; gifven

Stockholms slott den 11 mars 1893.

Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden

denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

medgifva:

att af förra landskamrerarebostället 1/2 mantal Grytan n:o 2 i Brunflo

socken af Jemtlands län gårdsskiftet jemte hemskogen och ett omkring

3,300 meter långt och 300 meter bredt bälte af utskogen må, för att användas

till skjutfält, få upplåtas till Norrlands artilleriregemente mot skyldighet

för regementet att af hemmansdelarnes afkomst, deri jemväl inberäknad

den på nyssnämnda del af utskogsskiftet växande skog, bekosta

skjutfältets iordningställande och underhåll äfvensom stängsel emellan

detsamma och återstående delar af utskogsskiftet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Axel Rappe.

Bih. till Rikta. Prof. 1X93. 1 Sami. 1 Afd. 33 Häft. (N:o 50.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, kallet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17

mars 1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre voon Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wiicblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för landtförvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe föredrog

i underdånighet:

Efter gemensam beredning inom landtförsvars- och finansdepartementen,

yttrade departementschefen:

»I anledning af domänstyrelsens, jemlikt nådigt bref den 27 juni

1887, gjorda underdåniga framställning rörande dispositionen från den 14

mars 1894 af det till samma dag för statsverkets räkning utarrenderade

förra landskamrerarebostället Va mantal Grytan n:o 2 i Brunflo socken af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

Jemtlands län, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 8 april

1892 förordnat, att af detta hemman, som består af tre aflägse från hvarandra

liggande skiften, nemligen gårdsskiftet med tillhörande hem- och

utskog, innehållande sammanlagdt 633,28 har, fyllnadsjorden Singsjölandet,

innehållande 403,44 har, och lägenheten Jurikan, innehållande 44,08 har,

skulle så väl fyllnadsjorden som ock den del af gårdsskiftet, som benämnes

utskogen, vid arrendetidens slut från hemmanet afskiljas för att ställas

under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning samt att, efter det

gränsen mellan berörda utskog och gårdsskiftet i öfrigt blifvit af landtmätare

i vederbörande revirförvaltares närvaro mot öfriga hemegor utstakad

och bestämd, äfvensom ej mindre fördelning af hemmanets mantal

genom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg egt rum sålunda,

att särskild andel deraf åsattes dels de till kronopark afsedda områdena,

dels återstående delen af hemskiftet och dels lägenheten Jurikan, än äfven

värdering å sistnämnda lägenhet och den till kronopark ej afsedda del af

gårdsskiftet egt rum i den ordning, som för arrendeuppskattningar är

stadgad, sistberörda två områden skulle under de i nådiga brefvet den 29

maj 1874 bestämda vilkor å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1894.

Under åberopande häraf har generalfälttygmästare!! och chefen för

artilleriet uti underdånig skrifvelse den 15 sistlidne februari hos Eders

Kongl. Maj:t anhållit, att gårdsskiftet af berörda hemman äfvensom den

så kallade hemskogen och en del af utskogen måtte få upplåtas till Norrlands

artilleriregemente att af detsamma användas till skjutfält.

Redan en okulär besigtning af marken hade, yttrar generalfälttygmästaren

i sin berörda skrifvelse, gifvit anledning antaga, att lämpligt

skjutfält för ett i Östersund förlagdt artilleriregemente kunde å nämnda

boställes eger erhållas; och sedan generalfälttygmästaren, med domänstyrelsens

begifvande, låtit närmare undersöka platsen och der upphugga

och afväga en skottlinie, hade deraf framgått att området väl lämpade sig

för det afsedda ändamålet.

Hvad angår omfånget af den jord, som för skjutfältet erfordras, vore,

fortsätter generalfälttygmästaren, meningen visserligen att detsamma till

större delen skulle förläggas på den till kronopark afsedda utskogen, inom

hvilken ett omkring 3,300 meter långt och omkring 300 meter bredt bälte

beräknades för skjutbanan åtgå, men då äfven en ej obetydlig del af hemskogen

behöfde derför tagas i anspråk och vägen från skjutfältet till stora

landsvägen emellan Östersund och Brunflo komme att gå genom hemskogen,

vore, enligt generalfälttygmästarens åsigt, lämpligast att jemväl

gårdsskiftet och den återstående delen af hemskogen Ange af artilleriet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

disponeras, helst gårdsskiftet utan hemskogen ej kunde tillmätas stort

värde samt de å gårdsskiftet befintliga åbyggnader med fördel kunde användas

såsom förrådshus m. in.; hvarförutom den afkomst, som framdeles

under en eller annan form kunde dragas af gårdsskiftet och hemskogen,

väl behöfdes för att, jemte behållningen af den skog, som i och för rödjning

af skjutbanan måste afverkas på utskogen, täcka kostnaderna för

stubbrytning, skjutfältets planering, vägars anläggning och iståndsättande

m. m.

Beträffande vidare kostnaden för anskaffning på föreslagna sättet af

ett skjutfält för Norrlands artilleriregemente, anser generalfälttygmästaren

otvifvelaktigt, att sakens ordnande på det sätt, att mark för ändamålet af

enskild person inköptes, skulle ställa sig vida dyrare, hvarjemte ifrågavarande

egendoms bibehållande i statens ego enligt generalfälttygmästarens

åsigt äfven ur den synpunkten är önskvärd, att i så fall det icke obetydliga

antalet mindre bemedlade lägenhetsinnehafvare å hemskogens område

kunna få qvarstanna, under det att de, för den händelse hemmanet öfvergår

till enskild person, måhända blifva nödsakade att utan ersättning

lemna hus och hem.

Slutligen upplyser generalfälttygmästaren, att den del af utskogen.

som för skjutfältet måste tagas i anspråk, till ungefär hälften består af

skoglös myrmark, hvadan trädfällning i och för skjutfältets rödjning icke

behöfver verkställas på större område af utskogen än omkring 50 hektar,

och att följaktligen någon rubbning i beslutet angående utskogens ställande

under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning ingalunda bör

blifva en följd deraf, att en del af densamma användes såsom skjutfält.

öfver generalfälttygmästarens framställning hafva domänstyrelsen,

öfverjägmästaren i mellersta Norrlands distrikt och Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Jemtlands län anmodats afgifva yttranden, och hafva

dessa myndigheter i de utlåtanden, som med anledning deraf från dem

inkommit, samtliga tillstyrkt bifall till framställningen, dervid dock domänstyrelsen

förmält sig finna nödigt, att artilleriet, derest upplåtelsen komme

till stånd, förpligtas inhägna den del af skjutbanan, som kommer att vara

belägen inom utskogens område.

De åberopa till stöd för framställningen hufvudsakligen följande:

öfverjägmästaren: att, då en ej obetydlig del af boställets inegor jemte

den dertill hörande hemskog skulle komma att tagas i anspråk för skjutfältet,

återstående delen af detta område ej kan med någon fördel försäljas

samt att, ehuru utskogen genom den i midten deraf efter dess

längd upphuggna skjutbanan blifver afdelad i två smala tegar, hvaraf den

norra kommer att hafva en bredd af i medeltal endast 300 meter, något

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50. 5

hinder att ställa dessa tegar under skogsstatens vård likväl ej kan anses

förefinnas;

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande: att ifrågavarande hemman

för år 1892 är i sin helhet bevillningstaxeradt till 21,500 kronor; att detsamma

blifvit, i enlighet med ofvan åberopade nådiga bref den 8 april

1892, i afseende å skattetalet fördeladt, hvarvid den till försäljning bestämda

del af gårdsskiftet eller inegorna med hemskogen, innehållande

178,11 har, ansetts motsvara icke fullt en tredjedel af hela egendomens

uppskattade innehåll eller 29/i92 mantal, derå af berörda taxeringsvärde

belöper en andel af omkring 6,500 kronor, under det att samma egoområde

vid hållen saluvärdering uppskattats till 10,000 kronor; att det

sålunda antagna taxeringsvärdet visserligen icke kan utgöra någon fullt

tillförlitlig grund för beräkning af den köpeskilling, som vid en försäljning

kan komma att betingas, men att å andra sidan, med hänsigt till

den erfarenhet, som vunnits vid försäljning till frälse af närbelägna hemman

af enahanda beskaffenhet och utan någon värdefull skogsmark, det

åsätta saluvärdet synes vara något för högt beräknadt; att enligt Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes mening högst 8,000 kronor kunna påräknas

i köpeskilling för de icke synnerligen värdefulla inegorna jemte

hemskogen; att då, äfven om annan för skjutfältet lämplig mark kan inköpas,

priset derå otvifvelaktigt kommer att ställa sig icke obetydligt

högre, det synes vara för statsverket fördelaktigt att för dess ifrågavarande

oundgängliga behof använda den del af hemmanet, som kan vara derför

erforderlig; att ehuru förutom den mark, som åtgår till sjelfva skjutbanan,

för artilleriets behof i öfrigt icke erfordras hela den öfverblifna arealen

af hemmanets till gårdsskiftet hörande hemskog jemte inegorna, det

efter tillgodoseendet af artilleriets behof återstående området antagligen

icke kan med någon fördel försäljas; samt att, om den närmast skjutfältet

belägna mark kommer i enskild persons hand, olägenheter möjligen kunna

befaras skola deraf uppstå såväl för artilleriet som den enskilde; och

domänstyrelsen: att enligt instrument öfver den saluvärdering, som

på grund af nådiga brefvet den 8 april 1892 blifvit förrättad, de särskilda

egoslag, som ingå i den enligt samma nådiga bref till försäljning afsedda

del af hemmanets gårdsskifte, hvilken, på sätt ofvan är nämndt, värderats

till 10,000 kronor, utgöras af 15 har odlad jord och gräsbärande vallar,

31,31 har naturlig slätt och hagar samt 131,80 har skogsmark; att, efter

hvad hos styrelsen förvarade skogsindelningshandlingar utvisa, växande

skogen å den del af »utskogen», som af skjutbanan skulle upptagas, i allmänhet

är gles och till stor del består af granskog med ringa växtlighet;

Bih. till Rilcsd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 33 Häft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 50.

samt att styrelsen, som den 27 sistlidne februari erhållit del af Eders Kongl.

Maj-.ts befallningshafvandes den 22 i samma månad meddelade utslag angående

den af Eders Kongl. Maj:t föreskrifna mantalsfördelningen, hvarigenom,

såsom förut omnämnts, gårdsskiftets inegor med hemskogen åsatts

i9/i9i mantal, ej funnit skäl att å kronans vägnar söka ändring i berörda

utslag, hvilket följaktligen är att såsom laga kraftvunnet anse.

Lika med generalfälttygmästaren och de i målet hörda myndigheterna

anser jag det nu föreslagna sättet för anskaffandet af ett skjutfält för

Norrlands artilleriregemente vara det för kronan fördelaktigaste och jag

hemställer fördenskull i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att medgifva,

att af förra landskamrerarebostället Vs mantal Grytan n:o 2 i Brunflo

socken af Jemtlands län gårdsskiftet jemte hemskogen och ett omkring

3,300 meter långt och 300 meter bredt bälte af utskogen må, för att användas

till skjutfält, få upplåtas till Norrlands artilleriregemente mot skyldighet

för regementet att af hemmansdelarnes afkomst, deri jemväl inberäknad

den på nyssnämnda del af utskogsskiftet växande skog, bekosta

skjutfältets iordningställande och underhåll äfvensom stängsel emellan

detsamma och återstående delar af utskogsskiftet.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat

och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, på

tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, till alla delar

gilla och godkänna; och skulle proposition i ämnet, sådan

den finnes detta protokoll bilagd, till Riksdagen

aflåtas.

Ex proiocollo

Emil Hallgren.

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1893:55 Statsutskottets Utlåtande N:o 55 s. 1 i texten