Sök i Ratio Lex

Angående öfverflyttning till allmänna indragning sstaten af åtskilliga lärares aflöning samt rörande understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken under förfall på grund af sjukdom

1894-03-09 · 54 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1894:57, Angående öfverflyttning till allmänna indragning sstaten af åtskilliga lärares aflöning samt rörande understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken under förfall på grund af sjukdom

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Muj:ts Nåd Proposition N:o 57.

1

N:o 57.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående öfverflyttning

till allmänna indragning sstaten af åtskilliga

lärares aflöning samt rörande understöd åt extra ordinarie

lärare vid allmänna läroverken under förfall på

grund af sjukdom; gifven Stockholms slott den 9 mars

1894.

Med åberopande af bifogade utdrag af protokoll öfver ecklesiastikärenden

vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att medgifva:

dels att de lönebelopp, som skola utgå till de i berörda protokoll

omförmälta lärare, kvilka qvarstå på de jemlikt nådiga brefvet den 16

december 1892 indragna läroverkens stat, må uppföras å allmänna indragningsstaten

under riksstatens nionde hufvudtitel;

dels att vid allmänt läroverk eller pedagogi anstäld extra ordinarie

lärare, som af vederbörande eforalstyrelse erhållit förordnande under

hel läsetermin eller derutöfver med full tjenstgöring, men som af vederbörligen

styrkt sjukdom förhindrats att tjenstgöra, må, derest han före

detta förordnande tjenstgjort vid dylikt läroverk minst ett år, erhålla understöd

för den tid, hvarunder han varit ur stånd att tjenstgöra, till belopp

motsvarande hälften af det arfvode, som på grund af ifrågavarande

förordnande eljest skulle tillkommit.honom för samma tid, dock att dylikt

understöd icke må utgå för längre tid än ett läsår, äfven om förordnandet

för längre tid meddelats; äfvensom att för bestridande af härigenom förBih.

till Riksd. Prof. 18.94. I Sami. 1 Afd. SO'' Haft. (N:o 51.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

anledda utgifter må till Kongl. Maj:ts förfogande ställas ett förslagsanslag

af 5,000 kronor årligen.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

mars 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Akbrhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Gilljam anförde vidare

i underdånighet:

Uti en af åtskillige lärare, såväl ordinarie som extra ordinarie, vid

rikets allmänna läroverk till Eders Kongl. Maj:t ingifven petition hafva

petitionärerna i underdånighet hemstält, huruvida icke åt de extra ordinarie

lärarne, hvilka genom Riksdagens beslut fått sina löneförmåner icke

obetydligt förbättrade, äfven borde och kunde beredas en annan och mera

betryggad samt för såväl lärarekåren som staten mera värdig ställning än

hittills, samt för detta ändamål anhållit:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att i den vidsträcktaste

mån, som förhållandena det medgåfve, besätta de lärarebefattningar,

som nu uppehölles af extra ordinarie lärare, med ordinarie;

s. 4 Kontrollera mot PDF

t

4 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

att vid befordringar till ordinarie lärareplatser måtte i likhet med

hvad förhållandet vore på andra tjenstemannabanor, inrymmas större betydelse

åt tjenstgöringsmeriter;

att åt de extra ordinarie lärare, som det oaktadt fortfarande behöfdes,

måtte beredas en fastare och mera betryggad ställning, helst på det sätt

att de erhölle sina förordnanden af kongl. ecklesiastikdepartementet; samt

att åt extra ordinarie lärare, som efter viss tids tjenstgöring af sjukdom

eller ålder urståndsattes att tjenstgöra, måtte beredas skäligt understöd.

Till förklaring af de nu rådande olyckliga förhållandena och till stöd

för sin framställning hafva petitionärerna i hufvudsak anfört följande:

Enär det växande behofvet af lärarekrafter i allmänhet hos oss tillgodosetts

genom anställande af extra ordinarie lärare i stället för genom

ordinarie platsers upprättande, måste för närvarande omkring 180 lärareplatser,

hvilka år från år visat sig nödvändiga, upprätthållas af extra ordinarie

lärare, ehuru sådana endast borde användas såsom vikarier vid inträffande

ledigheter eller i de undantagsfall, då läroverk visade en så

hastig tillväxt, att denna kunde anses vara endast tillfällig. I följd häraf

hade vid somliga större läroverk, hvilka snabbt utvecklat sig, antalet

extra lärare blifvit oproportionerligt stort i jemförelse med antalet ordinarie

lärare. Så tjenstgjorde t. ex. under läsåret 1891—1892

vid Göteborgs realläroverk 14 ordinarie och 12 extra lärare,

vid högre allmänna läroverket i Helsingborg 12 ordinarie och 9 extra

lärare,

vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm 19 ordinarie och

12 extra lärare,

vid högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm 15 ordinarie

och 9 extra lärare o. s. v.

Genom berörda sätt att fylla behofvet af ökade lärarekrafter hade

utsigten till befordran för de extra ordinarie lärarne blifvit öfver höfvan

inskränkt, i det att derigenom dels årliga medeltalet af ledigförklarade

tjenster blefve mindre, dels antalet sökande större, än hvad under sundare

förhållanden skulle hafva varit fallet; och ju längre detta system tillämpades,

dess större blefve detta missförhållande.

Emellertid minskades utsigten till befordran för en stor del af de

obefordrade ytterligare genom gällande befordringslag. Denna uppstälde

nemligen såsom befordringsgrund i första rummet undervisningsskicklighet,

ådagalagd vid undervisningsprofvet för den sökta platsen, men fäste sig

vid tjensteålder och betyg öfver föregående tjenstgöring endast i sista hand

och bidroge derigenom till uppkomsten af en klass af gamla extra ordi

narie lärare, som nästan kunde sägas vara uteslutna från befordran. Åt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

KonglMaj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

detta verkligen vore förhållandet framginge redan genom en jemförelse

mellan två hvarandra så närbelägna tidpunkter som vårterminen 1889 och

vårterminen 1892. Det visade sig nemligen af tillgängliga uppgifter, att

under denna korta tid antalet extra ordinarie lärare i åldern 45—61 år

vuxit med 113 procent och i åldern 40—44 år med 10 procent, under

det att hela antalet blott ökats med 20 procent. Fördubblingen af antalet

i högsta åldersklassen berodde tydligen derpå, att en stor del af dem,

som 1889 tillhört näst högsta klassen, icke vunnit någon befordran, utan

ryckt upp i förstnämnda klass.

Dylika äldre extra ordinarie lärares ställning vore i synnerhet bedröflig:

deras förordnande kunde upphöra när som helst utan något deras

eget förvållande, och träffades de af sjukdom, äfven blott för en kortare

tid, förlorade de sin anställning och lemnades af staten alldeles utan existensmedel,

så att för dem intet annat återstode än att anlita den enskilda

eller allmänna barmhertigheten. Än värre blefve emellertid förhållandet,

då de till sist blefve af ålder urståndsätta eller mindre lämpliga att vidare

tjenstgöra.

Till svårigheten att vinna ordinarie anställning komine nemligen en

genomgående osäkerhet under den extra ordinarie tjenstgöringen, beroende

dels derpå, att den extra ordinarie läraren icke finge behålla någon del

af sitt arfvode, derest han vore af sjukdom hindrad att tjenstgöra, dels

af sättet för de extra ordinarie lärarnes anställning. De förordnades nemligen

på vederbörande rektors förslag af de olika stiftens eforer vanligen

på termin, mera sällan på läsår och komme derigenom i en beroende och

prekär ställning, som icke hade någon motsvarighet inom andra tjenstemannakårer,

der extra ordinarie tjensteman användes. Detta anställningssätt,

på grund hvaraf till och med personer, som icke varit kompetenta

till ordinarie lärarebefattning, kunnat för längre tid få anställning vid

läroverken, innebure ganska ringa säkerhet för en extra lärare, som blefve

utan plats, att icke vid sökande af nytt förordnande blifva förbigången

af yngre, mindre meriterade medsökande; och äfven om ny anställning

af sådan extra lärare vunnes, så blefve han ofta nödsakad att undervisa i

helt nya ämnen, hvilket vore till skada både för honom sjelf och ännu

mer för undervisningen.

Den undervisande och uppfostrande verksamhet, som en extra lärare

under trycket af en sådan ställning och med sådana framtidsutsigter kunde

utöfva, blefve också på ett betänkligt sätt förlamad och förryckt samt

medförde icke allt det gagn, den eljest kunnat. Om lärarekåren skulle på ett

någorlunda tillfredsställande sätt kunna motsvara de anspråk, hvilka så i

fråga om kunskaper och skicklighet som i socialt hänseende stäldes på

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 57.

densamma, och framför allt om den skulle kunna inför lärjungar och målsmän

bevara den auktoritet och det oberoende, som ett rätt utöfvande af

lärarekallet kräfde, så vore det nödvändigt, att icke inom densamma skapades

ett lärareproletariat.

Efter det Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss öfverlemnat petitionen

till den för utarbetande af förslag till stadga för rikets allmänna

läroverk den 6 juni 1890 i nåder förordnade kommitté, och dervid anbefalla

kommitterade ej mindre att taga petitionen i öfvervägande vid behandlingen

af sådana med dess syfte sammanhängande frågor, om hvilka

kommitterade fått uppdrag att afgifva yttrande och förslag, än äfven att

till Eders Kongl. Maj:t afgifva det utlåtande i öfrig!, hvartill petitionen

kunde anses föranleda, hafva kommitterade den 14 december sistlidet år

afgifvit yttrande i ämnet, hvilket är af följande lydelse:

»Komiterade äro öfvertygade, att, såsom i petitionen finnes angifvet,

orsaken till det ogynsamma läge, hvari de extra ordinarie ämneslärarne

hos oss för närvarande befinna sig med afseende på utsigten till ordinarie

anställning, närmast är att söka i det förhållandet, att behofvet af ökade

lärarekrafter vid de allmänna läroverken under längre tid och i stor utsträckning

tillgodosetts genom anställande af extra lärare, hvilka med

hänsyn till tjenstgöring varit likstälda med de ordinarie lärarne, men som

förordnats blott för en termin eller ett år i sänder. Forskar man åter

efter grunden till detta förfaringssätt, torde man finna den i den hos oss

sedan gammalt gängse uppfattningen, att alla inträdessökande, som uppfylt

vilkoren för intagning i viss klass vid allmänt läroverk, också der

böra mottagas. Tydligt är nemligen, att tillämpningen af denna grundsats

måste föranleda, att understundom lärjungeantalet i vissa klasser af

de särskilda läroverken vid början af en läsetermin visar sig'' vara så stort,

att det icke längre kan undervisas af samme lärare, hvarför dessa klasser

måste delas i parallelafdelningar och nya lärarekrafter i hast anskaffas.

Detta har skett genom anställande af duplikanter och extra lärare. Då

de nya lärareplatser, som sålunda uppkommit, föranledts af ett tillfälligt

behof, skulle de försvinna, då behofvet upphört. Så har också på somliga

ställen egt rum; men på andra ställen har tilloppet af lärjungar under eu

längre tid varit lika stort eller ökats, och i följd häraf har extra lärarnes

antal vid dessa läroverk måst bibehållas oförändradt eller ökas, till dess

man beslutit sig för att anse behofvet af ökade lärarekrafter vid nämnda

läroverk konstant och med anledning deraf inrättat nya fasta lärareplatser

vid desamma eller upprättat helt och hållet nya läroverk för att upptaga

de lärjungar, som icke finge plats vid de äldre. Har en dylik reglering

af ett eller annat skäl uteblifvit under en längre tid, hvarunder lärjunge
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 57.

antalet betydligt vuxit eller förändrade undervisningsmetoder gjort det

nödvändigt att minska lärjungeantalet i de särskilda afdelningarna, uppstår

tydligen småningom en talrik skara af extra lärare, som år efter år

anställas och användas, och som i sj elfva verket utgöra en konstant lärareklass

med lägre aflöning och utan de förmåner i öfrigt, som tillkomma

ordinarie lärare.

Lätt är att inse, att, så länge de allmänna läroverken anses skyldiga

att mottaga alla inträdessökande, som fullgjort vilkoren för inträde, så

länge måste behofvet af extra lärare i någon mån qvarstå; ty äfven om

lärjungeantalet i det hela förblefve konstant eller blott obetydligt stege,

komme det dock utan tvifvel att olika fördela sig på de särskilda läroverken,

men först efter några år kunde man afgöra, om ökningen på ett

ställe och minskningen på ett annat vore så konstant, att åtgärder borde

vidtagas för att öka antalet ordinarie lärare vid det förra och minska detsamma

vid det senare.

Redan ganska tidigt insåg man äfven nödvändigheten af att vid statens

läroverk använda duplikanter och extra lärare, ehuru man vid här afsedda

tid icke ansåg omöjligt för en lärare att med framgång undervisa en klass

på 50 lärjungar och derutöfver. Sålunda heter det i 1820 års skolordning,

tredje sektionen, kap. 3 § 11: »Duplicanter och Yicarier, de förra i af
seende

på en större mängd ungdom, de senare för sjukdom och andra

tillfälliga laga förfall, eller lagligen meddelad permission, utnämne Biskopen

inför Consistorii Protocoll — — —. Då den orsak, hvarföre Duplicanten

eller Yicarien är tillsatt, uphörer, varde han ifrån sin befattning och thy

åtföljande förmåner entledigad». Denna föreskrift upprepas i 1856 års

skolstadga § 72, der den har följande lydelse: »Duplikant, vikarie och

extra lärare ege Ephorus, efter inhemtadt utlåtande af vederbörande Rektor,

att inför Consistorii protokoll förordna — — — —. Saknar läroverk

medel till duplikants, vikaries eller extra lärares aflöning, må Ephorus,

innan förordnande meddelas, hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan

om behofvet». Senare delen af denna föreskrift lyder i skolstadgan af

1859 § 82 åter sålunda: »Har antalet af lärjungar vid något läroverk så

tilltagit, att de ordinarie lärarne ej förmå behörigen upprätthålla undervisningen,

göre Eforus ofördröjligen derom hos Kongl. Maj:t underdånig

anmälan».

Dels brist på medel till duplikanters och extra lärares aflöning, dels

den ofvan nämnda åsigten angående det antal lärjungar, som samtidigt

kunde af en lärare undervisas, gjorde emellertid, att antalet extra lärare

under förra hälften af detta århundrade aldrig blef synnerligen stort. Så

utgjorde duplikanternas antal 1824: 7, 1832: 5 och 1843: 11, hvarjemte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kont/l Maj ds Nåd. Proposition N:o 57.

1824 förekommo 7 och 1832: 8 extra lärare i naturalhistoria, hvilka sistnämnda

dock icke föranledts af lärjungeantalets storlek, utan af behofvet

att utvidga undervisningen med detta ämne, ehuru tillgång till ordinarie

lärare deri ej fans.

De hinder för undervisningens ändamålsenliga bedrifvande, som föranleddes

af de allt för stora klasserna, folio emellertid snart i ögonen, och

till deras undanrödjande yrkade man än på anslag för anställande af duplikanter,

än att ett högsta lärjungeantal skulle bestämmas för hvarje klass

och att, sedan detta antal vid en skola var fullt, flere lärjungar der icke

skulle mottagas. Nya skolor skulle deremot upprättas för att upptaga

dem, som ej finge plats i de gamla. Sålunda antog 1825—28 års kommitti

till öfverseende af rikets allmänna undervisningsverk, att 30, högst 40

lärjungar vore det största antal, som af en lärare kunde efter ambulatorisk

läsning med full framgång undervisas, samt ansåg oundvikligt att, der

detta antal betydligt ökades, behofvet fyldes genom duplikanter. Mot

detta förslag anmärkte 1832 års skolrevision, att, om en skola eller eu

klass blefve så uppfyld med lärjungar, att den ej kunde skötas af de vanliga

lärarne, utrymmet merendels äfven vore så knappt, att en ännu större

trängsel skulle både vara menlig för lärjungarnes helsa och hinderlig för

flere öfningar. Det syntes derför ej vara skäl att genom antagande af

flere lärare på ett sådant ställe ännu mera öka dessa svårigheter. Hellre

borde man undersöka, af hvilka orsaker detta starkare tillopp föranleddes;

och vore de öfriga skolorna i stiftet föga besökta, skulle man tillse, om

det härledde sig deraf, att lärarne vid dessa vore mindre skickliga eller

samvetsgranna, eller deraf att lärokurserna vid alla stiftets skolor icke vore lika

ordnade o. s. v. Vore åter alla stiftsskolorna så mycket besökta, att brist

på utrymme yppades öfverallt, behöfde tydligen stiftets läroverk utvidgas,

hvilket, enligt revisionens tanke, lämpligare kunde ske derigenom, att någon

af de smärre skolorna förökades med en eller flera nya klasser, än derigenom

att en redan fullständig skola erhölle eu ny lärare. Antagandet af duplikanter

vid fullständig skola skulle alltid mer eller mindre rubba hennes

plan och borde äfven ur detta skäl icke tillstyrkas. På grund häraf gör

revisionen följande hemställan: »I Förberedande Classen må vara högst

50, i de öfriga 30, högst 40 Lärjungar. Anmäler sig till inskrifning ett

så stort antal, att ej alla kunna mottagas enligt denna bestämning, så böra

till rum i Förberedande Classen, ibland dem, som i pröfningen blifvit godkände,

de äldste hafva företräde. De som en gång blifvit i Skolan intagne

och befinnas fullt skicklige till uppflyttning i högre Class, böra dertill

hafva företrädesrätt framför dem, som, utan att förut hafva varit i skolan,

sig till inträde anmäla, men i afseende på de sednare förhålles lika som

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

med dem, Indika söka inträde i den Förberedande Classen». Denna revisionens

hemställan föranledde ingen åtgärd från regeringens sida, och den

följande eller 1843 års skolrevision intog i denna fråga en helt annan

ståndpunkt. Med afseende härå yttrar revisionen, att, ehuru revisionen icke

är i tillfälle att bestämma, huru stort antal lärjungar kan af en lärare

behörigen skötas, helst sådant i så betydlig mån ankommer på lärares

olika förmåga, torde dock för gifvet kunna antagas, att flere än 25 till 30

lärjungar icke kunna af en lärare behörigen skötas, och att, då antalet

går deröfver, duplikant må tillsättas. Och hemställer revisionen, att, som

af de inkomna berättelserna framgått, att uti flera högre och lägre skolor

tilloppet af lärjungar är så stort, att deras undervisning icke kan af det

för handen varande lärareantalet tillbörligt bestridas, genom nådig proposition

till rikets näst sammanträdande ständer måtte varda äskadt ett

anslag, af hvilket på underdånig anmälan af vederbörande eforer arfvoden

för så lång tid behofvet kräfver må åt extra lärare i nåder varda anvisade.

För skolornas skyldighet att mottaga alla inträdessökande, som fullgjort

vilkoren för intagning, uttalar sig 1856—58 års riksdag ganska bestämdt,

men synes afse, att det derigenom uppkommande behofvet af ökade

lärarekrafter skulle tillgodoses genom anställande af ordinarie och icke af

extra ordinarie lärare. I sin underdåniga skrifvelse den 25 februari 1858

säga nemligen rikets ständer, att rikets ständer, som ansett, att då vid de

högre elementarläroverken lärjungarnes antal stiger till 200, ett normalantal

af 16 lärare torde böra antagas, samt att, då antalet af lärjungar

ökas med 30 eller 40, en lärare utöfver det nämnda normalantalet bör

påräknas, funnit det böra föreskrifvas, dels att städse de två yngste lärarne

vid hvarje skola, i händelse de genom framdeles inträffande förändringar

skulle finnas umbärlige, måtte förklaras skyldige att inträda i

tjenstgöring vid annan skola, helst inom stiftet, dels att läroverksstyrelsen

i hvarje stift må tilläggas rättighet att för hvarje gång lärjungeantalet

vid ett läroverk ökas med 30 eller 40, om så lämpligt prölvas, inkomma

med anmälan om behofvet af ännu en ny lärare, hvilken då må anställas

med samma rättigheter och skyldigheter som de öfrige.

I öfverensstämmelse med denna grundsats, som af Riksdagen i det

hela synes hafva fasthållits under de två följande årtiondena, beviljades

anslag dels till inrättande af nya läroverk dels hufvudsakligen till utvidgande

af de befintliga genom tilläggande af en mängd nya ordinarie lärarebefattningar.

Så steg vid här ifrågavarande läroverk de ordinarie lärarebefattningarnas

antal, som år 1824 utgjorde 362, 1832: 376, 1843: 380

och 1853: 394 (deraf 26 lärare i främmande språk och naturalhistoria

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 36 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

med lägre aflöning), år 1858 till 528, 1864 till 613, 1873 till 756 och

1882 till 808 (Bil. A).

Oaktadt denna raska stigning af de ordinarie lärarnes antal, kunde

emellertid extra lärare ej undvaras. Visserligen minskades understundom

deras antal ganska betydligt, då ett större antal fasta platser tillkommit,

men snart steg det åter ganska snabbt. Så utgjorde (Bil. A) antalet af

statsmedel aflönade duplikanter och extra lärare år 1824: 14, 1832: 13,

1843: 11, 1853: 70, 1864: 44, 1873: 74 och 1882: 116. Till jemförelse

härmed torde böra anföras lärjungeantalet vid ifrågavarande läroverk under

nämnda år, för så vidt det kunnat utrönas. Detta utgjorde (Bil. A) år

1824: 4,852, 1832: 5,053, 1843: 5,817, 1858: 7,819, 1864: 11,664, 1873:

12,373 och 1882: 15,107.

Redan^ 1870—72 års skolkommitté anmärkte, att ofvannämnda af

1856 58 ars riksdag uppstälda och af regeringen gillade grundsats icke

kunnat genomföras, i synnerhet derför att behofvet af lärarekrafter vid

ett. läroverk icke blott berodde på antalet lärjungar i det hela, utan nästan

i. lika hög grad pa deras fördelning på särskilda klasser och undervisningslinjer.

Det hade derför ofta visat sig, att ett läroverk med ett vida mindre

lärjungeantal än ett annat kräft ett större antal lärare. Kommittén framhåller

vidare de olägenheter upprättandet af paradelafdelningar medför för

undervisningen. För att få en parallelafdelning till stånd är det nemligen

ej nog med att anställa en ny lärare, ty denne kan i allmänhet icke öfvertaga

hela undervisningen i den nya afdelningen, utan ett utbyte af lärarekrafter

i flere klasser maste vanligen ega rum för att få undervisningen

för den nya afdelningen något sa när väl ordnad. Denna rubbning i arbetsordningen

upprepas ar efter år, ty om en parallelafdelning det ena

året upprättas i andra klassen, så föranledes deraf i vanliga fall en parallelafdelning

i tredje klassen under det följande året och en i ijerde under

det derpå .följande o. s. v. Det kan derför icke undvikas, att åtskilliga

lärjungar till stort men för sina studier få år efter år byta om lärare i

samma ämnen. Denna med flera olägenheter, som härflyta ur de ständigt

vexlande parallelafdelningarna, har föranledt kommittéen att föreslå, att

sa kallade parallelklasser eller parallelafdelningar skola upphöra och endast

enkla klasser och afdelningar finnas, samt att ett lärjungeantal af 40 för

hvar och en af de fem lägre klasserna samt 30 för hvardera af de öfriga

klassernas afdelningar må bestämmas såsom det högsta tillåtna.

o Detta kommittéens förslag väckte emellertid lifligt motstånd från många

hall och af flera skäl, deribland att man ansåg det af kommittéen såsom

tillåtet föreslagna lärjungeantalet för de särskilda klasserna alldeles för

högt, samt att man ej kunde godkänna de medel, hvarigenom kommittéen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

sökte minska tilloppet till den lärda skolan. Allt förblef derför uti ifrågavarande

afseende vid det gamla ända till år 1881, då ett försök gjordes

att i någon mån fixera parallelafdelningarna vid de talrikare besökta läroverken

samt att hindra förändring af arbetsordningen omedelbart efter läsårets

början eller under detsamma. Sistnämnda år föreskrefs nemligen den

10 juni i sammanhang med bestämmande af det antal extra lärare, som

under det följande läsåret finge vid särskilda läroverk anställas, dels det

antal afdelningar, i hvilka lärjungarne inom de tre lägsta klasserna och

undantagsvis äfven inom fjerde och femte klasserna skulle för samma läsår

vid undervisningen i läsämnena fördelas, dels att det högsta antal lärjungar,

som inom dessa läroverk och klasser finge i hvarje särskild afdelning

emottagas, skulle, der icke annorlunda särskildt föreskrefves, bestämmas

hufvudsakligen enligt följande grunder.

1) Lärjungar, som fullgjort de för flyttning till eller intagning i eu

klass uti gällande skolstadga föreskrifna vilkor, finge i hvarje för den

klassen bestämd afdelning emottagas till ett antal af 30, i nedan angifna

ordning:

a) lärjungar, tillhörande läroverket;

b) till intagning vid läroverket anmälde lärjungar, som tillhöra läroverkets

lärjungeområde;

c) till intagning vid läroverket anmälde lärjungar från annat allmänt

läroverks lärjungeområde.

2) Befunnes antalet lärjungar, tillhörande de i momentet 1 a och b

nämnda grupper, större än som rymdes inom de för klassen bestämda afdelningar

med 30 lärjungar i hvarje, skulle läroverket vara skyldigt att

af sådana lärjungar undervisa i hvarje afdelning till och med 35, hvaremot

ingen lärjunge, hörande till gruppen 1 c, då finge i klassen intagas.

3) Uppginge antalet lärjungar af gruppen 1 a i någon klass till 35

eller flere på hvarje för klassen bestämd afdelning, finge i den klassen

ingen ny lärjunge vid läroverket inskrifvas.

Skulle vid läsetermins början efter verkstäld flyttningsexamen befinnas,

att antalet lärjungar i denna grupp i någon klass öfverstege 40 på hvarje

sådan afdelning, borde rektor skyndsamt ingå till chefen för ecklesiastikdepartementet

med anmälan om förhållandet jemte förslag till den åtgärd,

som af omständigheterna ansåges påkallad.

4) I fråga om de fem nedersta klasserna skulle lärjunge anses tillhöra

lärjungeområdet för det allmänna läroverk, som vore beläget närmast

intill den ort, der lärjunge hade sitt egentliga hem, och i hvilket

undervisning meddelades i samma klass och på samma linie som den, i

hvilken han sökte inträde. Yngling, som vid läsetermins början anmält sig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 57.

till intagning i en af berörda klasser vid något af ofvan nämnda läroverk

samt visat sig ega de för klassen erforderliga kunskaper, men i följd af

bristande utrymme icke kunnat der emottagas, skulle i motsvarande klass

vid annat läroverk, der eljest giltigt hinder för hans mottagande icke

funnes, vinna inträde, så framt anmälan derom ofördröjligen gjordes.

Dessa bestämmelser hafva sedermera år efter år upprepats och utsträckts

att gälla för de fem lägre klasserna och undantagsvis för sjette

klassen vid de läroverk, der af statsverket aflönade extra lärare finnas

anstälde.

Nekas kan visserligen icke, att genom anförda bestämmelser en viss

stabilitet införts i berörda läroverks arbetsordning, så att efter deras utfärdande

ändringar af densamma genast efter läsårets början mera sällan

förekommit, men då de endast gälla för läroverk, der genom statsmedel

aflönade extra lärare varit anstälda och då antalet extra lärare och parallelafdelningar

vid de särskilda läroverken understundom från år till år vexlat,

qvarstå ännu flere af de olägenheter, som extra lärare- och parallelafdelningssystemet

ansetts medföra.

I följd af det stora antal lärareplatser, som upprättades under de

sista åren på 1850-talet samt under förra delen af 1860-talet, saknades

under sistnämnda årtionde ofta kompetente sökande till de ledigförklarade

lärarebefattningarna, så att åtskilliga befattningar blefvo anslagna

lediga tio gånger och mer, utan att någon kompetent sökande anmälde

sig. Med anledning häraf beviljades under denna tid af Kongl. Maj:t i

ganska stor utsträckning ansökningsrätt till dylika platser åt vikarierande

och extra lärare, som erhållit goda vitsord för sin tjenstgöring, utan

hinder deraf, att de icke aflagt vederbörlig akademisk examen. Och sålunda

blefvo så småningom de nya befattningarna med ordinarie innehafvare

besatta. I följd af lättheten att vinna anställning på lärarebanan ökades

äfven deras antal, som genom akademiska studier förberedde sig till inträde

å densamma. Då emellertid icke få nya lärareplatser tillkommo

under senare delen af 1860-talet äfvensom under det följande årtiondet,

kunde under hela 1870-talet ordinarie anställning vinnas utan längre dröjsmål

af kompetent och duglig sökande, och äfven under sistnämnda decennium

beviljades dispens från de faststälda kompetensfordringarna åt

ett ej så ringa antal extra ordinarie lärare. Att medelåldern af de nyanstälde

lärarne vid midten af detta årtionde det oaktadt var temligen

hög (bil. B: 1 och 2), torde derför hafva berott dels på den längre tid,

som de akademiska studierna kräfde för dem, som aflade sina examina

under 1860- och förra delen af 1870-talet, än för dem, som senare aflagt

examen, dels derpå, att de, som efter erhållen nådig dispens från akade
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

misk examen vunno anställning, ofta voro temligen gamla. Från början

af 1880-talet förändra sig emellertid förhållandena på lärarebanan snabbt.

Tilloppet till densamma ökas oupphörligt och underlättas genom de lindringar

i fordringarna för filosofie kandidat- och licentiatexamina, som

blefvo en följd af bestämmelserna i nådiga brefven den 26 januari 1877

och den 12 september 1879. Många af dem, som efter aflagd akademisk

examen sökte och erhöllo sysselsättning såsom extra ordinarie lärare vid

de allmänna läroverken, saknade dock kompetens för ordinärt anställning,

dels emedan de icke undergått examen i för detta ändamål erforderliga

ämnen, dels emedan de icke genomgått föreskrifven profårskurs. En stor

del af dessa dröjde ganska länge med förvärfvande af dylik kompetens,

och ett ej ringa antal vann den blott genom nådig dispens.

Huru stort tillopfet till lärarebanan under denna tid varit, torde

bland annat framgå deraf, att, då medeltalet af dem, som under aren

1875—1880 genomgingo profårskurs (bil. C), utgjorde 27,6, detta medeltal

för åren 1880—1885 steg till 45,2 och för åren 1885—1890 till 48,4,

under det att årligen vida flere anmälde sig till profårs genomgående, än

som kunde beredas tillfälle dertill.

Samtidigt dermed att antalet aspiranter till lärareplatser betydligt

ökades, minskades nu helt plötsligt antalet till ansökning lediga lärarebefattningar

i nästan lika hög grad. Visserligen tillkommo nemligen under

åren 1882 — 1884 7 nya lektorat och 3 nya adjunkturer (bil. D) på grund

af beslut, som redan under 1870-talet fattats angående några läroverks

utvidgning, men i stället fingo ganska många af de redan befintliga lärarebefattningarna

icke vid inträffad ledighet besättas med ordinarie innehafvare

i följd af särskilda nådiga föreskrifter. För dessa föreskrifter och

den verkan, de medfört, lemnas redogörelse i det följande samt genom

bilagorna E: 1—7.

Genom nådigt cirkulär den 11 juli 1862 bestämdes, att, då till rektor

vid högre elementarläroverk förordnades ordinarie lärare vid annat läroverk,

dennes befattning finge med annan ordinarie innehafvare besättas,

hvilken dock skulle vara skyldig att, när förre innehafvaren återtoge utöfningen

af densamma, träda i tjenstgöring vid det läroverk, Kongl. Maj:t

funne skäligt bestämma. Då genom detta cirkulär icke blifvit bestämdt,

huru det borde förfaras, då lärare vid högre elementarläroverk förordnades

till rektor vid samma läroverk, tillsattes i början vanligen hans förra befattning

med ny ordinarie innehafvare, men då olägenheter häraf visade

sig uppkomma, föreskrefs under 1880-talet i allmänhet vid dylika fall i

sammanhang med förordnandet, att den förordnades förra tjenst skulle

uppehållas genom vikarie med ett högre arfvode än det eljest utgående.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong!. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 57.

På grund häraf uppehöllos, såsom af bilaga E: 1 framgår, 18 lektorsbefattningar

genom vikarier, då genom nådiga cirkuläret den 12 september 1890

utan inskränkning bestämdes, att, då ordinarie lärare af Kongl. Maj:t förordnas

till rektor vid allmänt läroverk, hans befattning skall besättas med

ny ordinarie innehafvare, hvilken skall vara underkastad ofvan nämnda

skyldighet.

I nådigt bref den 8 februari 1867 (bil. E: 2) föreskrefs, att tvenne

lediga adjunktsbefattningar vid Malmö högre elementarläroverk tills vidare

skulle uppehållas med vikarier. Denna föreskrift upphäfdes genom nådigt

beslut den 28 augusti 1885, enligt hvilket dessa befattningar tingo i vanlig

ordning tillsättas.

På ansökning af rektor och lärarekollegium vid Falu högre allmänna

läroverk och i öfverensstämmelse med domkapitlet» i Yesterås hemställan,

förordnade Kongl. Maj:t den 16 augusti 1878 (bil. E: 3), att en för tillfället

ledig adjunktsbefattning vid Falu läroverk tills vidare icke skulle

med ordinarie innehafvare återbesättas, utan borde uppehållas med vikaide,

hvilken företrädesvis skulle hafva att undervisa på det högre skolstadiet.

Genom nådigt cirkulär den 12 juni 1882 meddelades föreskrift, att

vid treklassiga allmänna läroverk äfvensom vid pedagogier läraretjenster,

hvilka derefter blefve lediga, icke finge med ordinarie innehafvare besättas,

utan skulle tills vidare uppehållas på förordnande. I följd af denna föreskrift

hafva, såsom bilagan E: 4 visar, 42 lärarebefattningar, som derefter

blifvit lediga, icke fått tillsättas. Af dessa hörde 16 till läroverk, som

genom nådiga beslut den 22 maj 1891 och den 16 december 1892 blifvit

indragna, men de öfriga 26, nemligen 13 rektorat, 12 kollegat och 1

pedagogbefattning höra till läroverk, som ännu ega. bestånd.

Genom nådigt bref den 24 oktober 1885 förordnades, dels att vid

läroverken i Hudiksvall, Enköping, Norrtelje, Mariestad och Arboga lediga

eller ledigblifvande lärarebefattningar icke skulle med ordinarie innehafvare

besättas, utan tills vidare uppehållas på förordnande, dels att samma bestämmelse

skulle gälla en kollegabefattning vid hvartdera af läroverken i

Borås, Lidköping, Eskilstuna, Göteborg, Kristinehamn och Piteå. Med anledning

af dessa bestämmelser, som upphäfdes genom nådigt beslut den

15 april 1887, utom beträffande rektorsbefattningar vid de nämnda femklassiga

läroverken, hafva 1 rektorat och 3 kollegabefattningar under kortare

tid stått lediga (bil. E: 5).

Genom nådigt cirkulär den 15 april 1887 föreskrefs, att lediga och

ledigblifvande rektorsbefattningar vid de femklassiga allmänna läroverken

icke finge med ordinarie innehafvare besättas, utan skulle tills vidare på

förordnande uppehållas, samt att vid inträffande ledighet 2 lektorsbefatt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 57.

ningar vid läroverket i Strengnäs samt 1 lektors- och 2 adjunktsbefattningar

vid läroverket i Vesterås tills vidare icke skulle återbesättas. På

grund af denna föreskrift hafva (bil. E: 6) 2 lektorsbefattningar vid läroverket

i Strengnäs stått lediga, till dess de genom nådigt beslut den 12

september 1890 indrogos, samt 10 rektorsbefattningar vid femklassiga läroverk,

deri inbegripen den i förra stycket nämnda, upphållits genom vikarier,

till dess de blifvit, i öfverensstämmelse med nådiga kungörelsen den 16

december 1892 och kongl. cirkuläret af samma dag, tillsatta; och har slutligen

en ledig adjunktsbefattning vid läroverket i Vesterås förblifvit obesatt

och en uppehållits med vikarie, till dess ordinarie innehafvare hunnit i

enlighet med nådiga brefvet den 31 december 1890 tillsättas.

I öfverensstämmelse med 1890 års riksdags beslut indrogos dels genom

nådigt bref den 22 maj 1891 2 tvåklassiga och 4 enklassiga pedagogier

med slutet af läsåret 1890—91, hvarigenom 8 vid tillfället lediga ämneslärareplatser,

nemligen 2 rektors-, 2 kollega- och 4 pedagogbefattningar,

försvunno (bil. E: 7), dels genom nådigt bref den 16 december 1892 med

slutet af läsåret 1892—93 2 treklassiga allmänna läroverk samt 4 tvåklassiga

och 4 enklassiga pedagogier, hvarigenom de ordinarie ämneslärarebefattningarnas

antal minskades med 18, nemligen 6 rektors-, 8 kollega-

och 4 pedagogbefattningar (bil. E: 7), af hvilka 1 rektors-, 5 kollegaoch

2 pedagogbefattningar vid tillfället voro lediga.

Enligt 1890 års riksdags medgifvande skulle emellertid, i den mån

tillgångar blefve disponibla genom tillämpning af bestämmelserna om indragning

af nyss berörda läroverk, upprättas 32 nya ämneslärareplatser,

nemligen 8 lektors- och 24 adjunktsbefattningar. Af dessa hafva enligt

nådigt bref den 19 juni 1891 9 adjunktsbefattningar blifvit å läroverkens

stat uppförda och förklarade till ansökning lediga (bil. D). När de öfriga

15 adjunkts- och 8 lektorsbefattningarna kunna komma att tillsättas, är

ännu obestämdt. I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts proposition och

nämnda riksdags beslut skola nemligen de vid läroverkens indragning å

dessas stat qvarstående lärarne uppföras på indragningsstat med de löneförmåner,

som enligt gällande ordinarie stat dem tillkomma. Menas här

med indragningsstat en de allmänna läroverkens indragningsstat och icke

den allmänna indragningsstaten, skulle tydligen följden blifva, att de nya

befattningarna icke skulle få tillsättas, förr än medel till deras aflöning

blefve disponibla genom de å de indragna läroverkens stat qvarstående

lärarnes afgång genom döden, hvilket åter, då flere bland dessa äro medelålders

män, kan draga ut till långt in på nästa århundrade.

Sammanfatta vi det sålunda anförda, visar sig, att sedan år 1882 ej

mindre än 80 äinneslärarebefattningar längre eller kortare tid stått lediga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

utan att få tillsättas, att 28 af dessa ännu äro obesatta (bil. E: 3 och 4),

ehuru de tillhöra läroverk, hvilka äro afsedda att fortfarande ega bestånd,

samt att härigenom de extra ordinarie lärarnes befordran blifvit i väsentlig

mån fördröjd. Vidare finna vi, att de ordinarie ämneslärarebefattningarnäs

antal, som vid början af år 1882 var 802, under samma år ökadqs med 6

och under 1884 med 4, så att det då utgjorde 812 (bil. D). År 1890

minskadescdetta antal med 2 och 1891 med 8, men ökades sistnämnda år

med 9. År 1893 minskades det åter med 18, så att det för närvarande

utgör 793 eller 9 mindre än vid början af år 1882. Lägger man härtill,

att af dessa 793 28 stå lediga utan att få tillsättas, samt att 32 äro så

beskaffade, att de, ifall de blifva lediga, tills vidare icke få återbesättas

(Bil. E: 4), så inses lätt, huru mycket utsigterna till befordran under det

sista årtiondet minskats. Ännu tydligare framträder detta, om man jemför

de ordinarie och de extra ordinarie lärarnes antal med hvarandra. För

att finna de tjenstgörande ordinarie lärarnes antal måste man från de

fasta lärareplatsernas antal 793 först afräkna de 28, som stå lediga utan

att få tillsättas, och vidare antalet ordinarie lärare med så godt som ständig

tjenstledighet, hvilket torde uppgå till omkring 50 (bil. F). Såsom

tjenstgörande skulle då återstå 715, men af dessa åtnjuta omkring 60 årligen

tillfällig tjenstledighet, som understundom sträcker sig öfver hela

läsåret, men i allmänhet inskränker sig till en termin eller kortare tid.

Såsom medeltal för hela året torde derför de faktiskt tjenstgörande ordinarie

lärarnes antal icke kunna antagas högre än 690. De extra ordinarie

lärarnes antal torde åter kunna anslås till omkring 290, nemligen 136 af

staten aflönade extra lärare, 19 af kommun eller enskilda aflönade extra

lärare samt omkring 135 vikarier, deri ej medräknade sådana, som tjenstgöra

några få veckor, men egentligen icke egnat sig åt lärarebanan (bil. G).

Nära 30 procent af hela lärarepersonalen äro således för närvarande

extra ordinarie lärare. Att detta förhållande är ytterst ofördelaktigt såväl

för undervisningen som för lärarekåren i dess helhet, men i synnerhet för

de extra ordinarie lärarne är ostridigt. Under läsåren 1876—1893 hafva

i medeltal årligen tillsatts 7 lektors- och 18,5 adjunkts- och kollegabefattningar

med förut obefordrade lärare (bil. B), och af dessa hafva i medeltal

2,9 varit docenter vid något af rikets universitet, så att högst 24 af de

vid läroverken tjenstgörande extra ordinarie lärarne årligen vunnit fast

anställning vid desamma. Under förutsättning af att dessa föivhållanden

förblefve oförändrade under den närmaste framtiden samt att samtliga nu

befintliga extra ordinarie lärare qvarstannade vid de allmänna läroverken

och der sökte anställning, äfvensom att tillsättning af lärareplatser egde

rum efter sträng anciennitet, så att ingen af dem, som hädanefter inträdde

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

såsom extra ordinarier på lärarebanan, före dem vunne befordran,° skulle

det nemligen dröja 12 år, innan de alla erhållit ordinarie plats. Da emellertid

enligt gällande befordringslag flere tjensteår gifva företräde,, endast

då alla andra befordringsskäl äro lika, och då detta lagens medgifvande

åt tjensteåldern ytterligare inskränkes genom bestämmelsen, att vid tillsättningen

skäligt afseende äfven skall fästas å behofvet af yngre och

friskare krafter till sysslans bestridande, inses lätt, att en stor del af de

nuvarande extra ordinarie lärarne, derest denna lag förblir oförändrad,

knappast har någon utsigt till befordran. Dels äro nemligen många af dem

redan till ålder komna, dels kan man antaga, att årligen några nya tillkomma,

som i undervisningsskicklighet och kunskaper visa sig öfverlägsna

flertalet af de äldre.

Hvilka följder de i det föregående anförda förhållanden och bestämmelser

haft för lärarekåren och särskild! för de extra ordinarie lärarne,

visas till en del af bilagorna.

Af bilagorna B: 1 och 2 framgår, att medelåldern vid första gången

vunnen befordran under åren 1868—1893 vexlat pa sätt nedanstående

tabell utvisar.

Medelålder vid första gången vunnen befordran

f 5 r

utnämnde under

läsåren

1868—72

1876-81

1881—86

1886—91

1891-93

lektorer .............................

31,5

32,5

32,9

34,0

35,1

adjunkter eller kolleger

29,9

33,1

35,3

37,1

39,1

Häraf ser man, att vid slutet af 1860- och början af 1870-talet, då

tillgången på lediga lärarebefattningar i allmänhet var ganska god och då

befordringarna kunna anses hafva försiggått temligen raskt, lektorsbefattning

i regel kunde erhållas före fylda 32 år och adjunktsbefattning före

fylda 30 år. Under senare delen af 1870-talet steg medelåldern för lektorer

med 1 år men för adjunkter med mer än 3 år. Under 1880- och

de första åren af 1890-talet fortsätter stigningen från period till period

för lektorer med V2 år, l’/2 år och 2V2 år samt för adjunkter med 2 år,

4 år och 6 år, så att en under åren 1891—1893 nyutnämnd adjunkt i

Bih. till Rikad. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 38 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 57.

regeln var mer än 9 år äldre än sådan lärare utnämnd under åren 1868—72.

Hvad en dylik åldersskilnad i ekonomiskt hänseende har för en betydelse

är lätt att inse. Deraf att medelåldern för lektorer stigit vida långsammare

än den för adjunkter, kan man draga den slutsatsen, att de, som vid in•

trädet på lärarebanan gjort djupare studier och aflagt högre examina, i

regeln haft större framgång och trots den längre tid, de väl i allmänhet

egnat åt sina studier, vid tidigare ålder vunnit fast anställning än de, som

mött med ringare examensbetyg. I denna uppfattning styrkes man ytterligare

genom en blick å bilagan B: 3, af hvilken framgår, att ett ganska

stort antal af dem, som under åren 1876—1893 utnämndes till adjunkter,

aflagt högre examina, än som af lagen kräfts för kompetens till adjunktsbefattning.

Så voro af 315 under denna tid utnämnde adjunkter 90 filosofie

doktorer eller licentiater, 1 teologie kandidat och minst 60 filosofie kandidater

enligt 1853 års stadga, under det att endast 20 saknade akademisk

examen.

Tabellerna B: 1 och 2 upplysa vidare, att af dem, som utnämnts till

lektorer under perioderna 1876—81, 1881—86, 1886—91 och 1891—93 voro

30 år eller derunder respektive 10, 13, 5 och 5 samt öfver 40 år respektive 0,

3, 4 och 4, och att af dem, som under samma perioder utnämnts till adjunkter,

voro 30 år eller derunder respektive 31, 7, 2 och 5 samt öfver 40 år

respektive 6, 9, 17 och 19. Häraf finner man, att framstående duglighet

och kunskaper visserligen ännu kunna möjliggöra en rask befordran på

lärarebanan, men att deras antal, som först vid högre ålder erhålla fast

anställning, oafbrutet och starkt stiger.

För de extra ordinarie lärarnes ålders- och kompetensförhållanden,

sådana dessa voro under vårterminerna 1889 och 1893, lemnas redogörelse

i bilagorna H: 1 —4. Då emellertid tillräckliga och tillförlitliga primäruppgifter

med afseende å lefnads- och tjensteålder endast för 1889

stått kommitterade till buds, hafva de beträffande år 1893 måst inskränka

sig till en undersökning af kompetensförhållandena. Såsom af bilagan

H: 1 framgår, egde 159 af de under vårterminen 1889 tjenstgörande 253

extra ordinarie lärare, angående hvilka fullständiga uppgifter erhållits,

kompetens för sökande af lektors- eller adjunktsbefattning, under det att

94 saknade dylik kompetens. Af de kompetente voro de två yngste 25

år och blott 10 voro under 30 år, 59 voro 30 till 34 år, 48 voro 35—39

år och 42 voro 40—59 år. Af dem, som saknade kompetens, var den

yngste 23 år, 21 voro under 30 år, 36 voro 30—34 år, 22 voro 35—39

och 15 voro 40—58 år. Bilagan H: 2, som redogör för tjensteåldern,

visar, att af dem, som 1889 egde kompetens, 77 tjenstgjort 5 år eller kortare

tid, 64 tjenstgjort från och med 5 7* till och med 10 år, samt 18

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

tjenstgjort 11 —19 år, under det att bland dem, som vid nämnda tid saknade

kompetens, 67 tjenstgiort 5 år eller kortare tid, 19 5 Va—10 år och

8 IOV2— 20 V2 år. Då emellertid flere af dem, som 1889 voro kompetente

till sökande af ordinarie lärareplats, icke vid inträdet på lärarebanan egde

sådan kompetens, faller en icke ringa del af dessas tjenstgöring på den

tid, under hvilken de saknade kompetens, hvilket framgår af bilagan H: 3,

hvilken angifver den tid, som de 159 kompetente extra ordinarie lärarne

tjenstgjort efter vunnen kompetens, äfvensom deras lefnadsålder. Häraf

finner man, att efter vunnen kompetens en, som var 39 år gammal, tjenstgjort

13 år, 4 hade tjenstgjort 1 1 och 4 10 år, och dessa åttas lefnadsålder

låg mellan 38 och 50 år; 14 hade tjenstgjort 8—9 år och voro i en

ålder mellan 34 och 59 år. Af två, som voro 44 . år gamla, hade den ene

tjenstgjort 2, den andre 3 år och af två, som voro 42 år, hade en tjenstgjort

1 och den andre IV2 år. Af två, som voro 41 år, hade en tjenstgjort

1 V* och en 2 år, och af två, som voro 38 år, hade en tjenstgjort

Va och en 1 Va år.

Otvifvelaktigt torde derför vara, att för åtskilliga befordran försenats

genom den omständigheten, att de icke vid inträdet på lärarebanan egt

föreskrifven kompetens. Emellertid har förhållandet i detta afseende betydligt

förbättrats på de fyra sista åren, ty då 1889 94 af 253 eller 37

procent saknade kompetens, voro år 1893 af 291 blott 49 eller nära 17

procent utan kompetens (bil. H: 4). Enligt uppgift i petitionen har deremot

åldersförhållandena inom extra lärarekåren under de sista åren blifvit

ännu ogynsammare än under 1889, så att åldersgruppen 45—61 år

vuxit med 113 procent och åldersgruppen 40 — 44 med 10 procent. Kommitterade

hafva icke varit i tillfälle att kontrollera dessa siffror, men hafva''

intet skäl att betvifla deras vigtighet.

Såsom ett medel till undanrödjande af detta missförhållande föreslås

i petitionen, att vid befordringar till ordinarie lärareplatser må inrymmas

större betydelse åt tjenstgöringsmeriter.

Utan svårighet torde man blifva ense derom, att anciennitetsprincipen

vid befordringar inom lärarekåren icke kan med stränghet tillämpas. Ty

det måste ofta inträffa, att den till tjensteåren äldste bland dem, som ega

formel kompetens till en ledig befattning, icke är lämplig för densamma

eller ens i stånd att på ett något så när tillfredsställande sätt uppehålla

den, emedan hans studier och föregående lärareverksamhet fallit inom helt

andra ämnen än dem, som höra till den ifrågavarande platsen. Men det

torde äfven erkännas, att det ej skulle vara lämpligt, att vid tillsättning

af lärareplatser tillämpa anciennitetsprincipen ens i den utsträckning,

sådant verkligen låter sig göra, då ju läroverkens och undervisningens be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

hof af dugande och insigtsfull lärare härvid måste vara hufvudsynpunkten.

Men lärarens kall kräfver mer än annan embetsverksamhet särskild!

anlag och håg för detsamma samt fortsatta studier, och blott rutin och

flit kunna icke å lärarebanan i samma grad ersätta dessa egenskaper som

å de lägre platserna inom embetsverken. Detta hindrar emellertid icke,

att mer afseende lämpligen och billigtvis bör fästas vid tjenstgöringsmeriter,

än som af nu gällande bestämmelser medgifves. Kommitterade hafva

derför i det förslag till ändringar af befordringslagen, som kommitterade

afgifvit i samband med sitt förslag till ändrad anordning af undervisningsprofven

för lärarebefattningar, företagit en omarbetning af 1878 års skolstadgas

§§ 64 och 68 i afsigt att åt en längre väl vitsordad föregående

tjenstgöring gifva större betydelse, särskildt vid extra ordinarie lärares befordran

till adjunktsbefattning. I stället för att för närvarande den föregående

tjenstetidens längd endast skall tagas i betraktande, om alla andra

befordringsskäl äro lika, och detta blott såvida icke till sysslans bestridande

anses kräfvas yngre och friskare krafter, hafva kommitterade sålunda

föreslagit, att denna inskränkning icke må gälla i fråga om extra

ordinarie lärare, samt att tjenstgöringens längd må gälla såsom befordringsgrund

jemte nit och skicklighet att undervisa samt lärdomsförtjenster,

ehuru såsom svagare än dessa. Härigenom kan således en väl

vitsordad tjenstgöring, om den varit tillräckligt lång, öfverväga ett icke

allt för stort företräde hos en medsökande med afseende å de båda förutnämnda

befordringsgrunderna. Längre anse sig kommitterade icke i detta

hänseende böra gå, utan hålla före, att berättigade klagomål öfver nu gällande

bestämmelser skulle kunna anses afhjelpta genom fastställande af

den föreslagna lydelsen af skolstadgans § 63 (nuvarande §§64 och 68).

Tydligt är emellertid, att, om än härigenom äldre extra ordinarie

lärares befordran underlättas, undanrödjas derigenom ingalunda de olägenheter

extraläraresystemet medfört eller det bekymmer, hvarmed de extra

ordinarie lärarne se sin framtid till mötes. Detta kan endast ske genom

att öka antalet af de platser, som få med ordinarie innehafvare besättas.

Såsom ofvan blifvit framhållet, stå, i öfverensstämmelse med nådiga

cirkuläret den 12 juni 1882, 26 ämneslärarebefattningar lediga vid 17

treklassiga allmänna läroverk och 4 pedagogier, hvarjemte de öfriga 32

ämneslärarebefattningarna vid dessa läroverk vid de nuvarande innehafvarnes

afgång tills vidare icke få återbesättas. Vare sig nu ifrågavarande

läroverk framdeles skola bibehållas oförändrade, ombildas eller tilläfventyrs,

beträffande ett eller annat bland dem, indragas, synas inga egentliga olägenheter

kunna uppstå derigenom, att bemälta cirkulär så till vida upphäfdes,

att lediga eller ledigblifvande ämneslärarebefattningar vid berörda

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

läroverk finge i vanlig ordning tillsättas, om blott i samband dermed stadgades,

att de sålunda tillsatta lärarne skulle vara skyldige att underkasta

sig den förflyttning till annan skola och den förändrade tjenstgöring, som

Kongl. Maj:t kunde finna skäligt föreskrifva. Komme några af dessa lärare

att sakna användning vid det läroverk, de närmast tillhörde, skulle

det nemligen icke möta någon större svårighet att anvisa dem sysselsättning

vid annat läroverk.

Den adjunktsbefattning vid allmänna läroverket i Falun, som enligt

nådiga brefvet 1878 tills vidare skall uppehållas genom vikarie, anse

kommitterade äfven kunna utan olägenhet förses med ordinarie, innehafvare,

då för närvarande god tillgång finnes pa sökande till adjunktsplats,

hvilka äro väl förberedda för undervisning på det högre skolstadiet.

Deremot finna sig kommitterade icke böra föreslå tillsättning af den adjunktsbefattning,

som på grund af nådiga brefvet den 31 december 1890

står obesatt vid allmänna läroverket i Vesteras, förrän den beslutade

indragningen af en lektorsbefattning vid läroverket egt rum. Detta läroverk

synes nemligen för närvarande icke hafva behof af flere lärare

än dem, som nu tjenstgöra derstädes.

I det föregående hafva kommitterade vidare nämnt, att 1890 års riksdag

medgifvit upprättande af 8 nya lektors- och 24 nya adjunktsplatser

vid de allmänna läroverken, samt att af dessa redan 9 adjunktsplatser

blifvit å vederbörande läroverks stat uppförda och i vanlig ordning tillsatta,

men att de återstående 8 lektors- och 15 adjunktsbefattningarna

icke torde få tillsättas, förr än medel för detta ändamål blifva disponibla

genom de lärares afgång, hvilka den 1 juli 1893 qvarstodo på de indragna

läroverkens stat. Tillsättningen af flere eller färre af dessa platser skulle således

komma att uppskjutas till en obestämbar framtid. De läroverk,

hvilka dessa platser tilldelats, äro emellertid i stort behof af desamma, hvilket

lätt inses vid en blick på bilagan G, som innehåller uppgift a det antal

extra lärare, som vid läroverken varit anstälda under årtiondet 1882—1892.

Kommitterade anse sig derför böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att de lönebelopp, som skola utgå till de på de indragna

läroverkens stat qvarstående lärarne, ma uppföras a allmänna indragningsstaten

och att således de beviljade nya lärarebefattningarna ma

få oförtöfvadt tillsättas.

Genom bifall till hvad kommitterade i dessa båda punkter hemstält

skulle å ena sidan de ordinarie lärarnes antal ökas med 50 samt a andra

sidan antalet vikarier minskas med 27 och antalet extra lärare med 23.

Antalet extra ordinarie lärare skulle det oaktadt komma att uppgå till

omkring 240 och de af staten aflönade extra lärarnes till öfver 110.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 57.

Äfven under förutsättning att lärjungeantalet vid de allmänna läroverken

komme att ansenligt minskas, torde dock denna minskning knappast

kunna antagas blifva så stor, att mer än 50 af dessa nu erforderliga

lärarekrafter blefve obehöfliga. Och denna minskning, om den inträder,

torde näppeligen blifva af någon längre varaktighet, då med den allmänna

bildningens stigande behofvet af högre undervisning och dermed äfven

lärjungeantalet vid de härför afsedda läroverken oupphörligt växer. Visserligen

kan under några år ett stillastående eller till och med ett sjunkande

af berörda lärjungeantal inträffa, men när de tillfälliga omständigheter,

som hållit detsamma nere, upphöra, stiger det, såsom af vårt skolväsendes

utveckling under detta århundrade visas, åter med rask fart. Utan att behöfva

befara, att några af de ordinarie lärarne skulle blifva utan användning,

skulle man derför, enligt kommitterades åsigt, kunna gifva 60 af de

ofvan nämnda extra lärarne fast anställning, om i sammanhang dermed

meddelades bestämmelser, enligt hvilka ett större antal ordinarie lärare än

hittills vore skyldiga, att, derest de kunde umbäras vid de läroverk, der

de vunnit anställning, underkasta sig den förflyttning till* annat läroverk

och den förändrade tjenstgöring, som Kongl. Maj:t funne skäligt bestämma.

För närvarande gäller dylik bestämmelse med afseende å de två yngste

lärarne vid högre allmänt läroverk och beträffande yngste kollega vid treoch

femklassiga läroverk. .Detta antal flyttbara lärare kunde antingen

fördubblas eller ock för hvarje läroverk särskilt bestämmas med hänsyn

till antalet der tjenstgörande lärare af lektors- och adjunktsgrad.

Den kostnad, som skulle förorsakas statsverket genom öfverflyttandet

af 60 af de nuvarande extra lärarne på ordinarie stat, synes icke blifva

öfver måttan stor, men är tydligen i väsentlig mån beroende på, huru

många af de nya platserna skulle blifva lektors- och huru många adjunktsbefattningar.

Med hänsyn härtill vilja kommitterade erinra derom, att

lektorer blott förekomma vid de högre allmänna läroverken samt utgöra

något öfver Vj af samtliga vid dessa läroverk anstälde ordinarie ämneslärare.

Tillämpades detta förhållande äfven på de ifrågavarande nya befattningarna,

skulle 20 blifva lektors- och 40 adjunktsbefattningar. Så

många nya lektorsplatser synas dock icke böra ifrågasättas, då parallelafdelningarna

företrädesvis förekomma i de lägre och mellanklasserna;

men för att tillgodose de läroverk, der parallelafdelningar inom de högsta

klasserna framdeles anses erforderliga, äfvensom åtskilliga bland dem,

som för närvarande sakna full lektorsuppsättning, torde minst 12 nya

lektorsbefattningar kräfvas. Då för närvarande extra lärare, som fullgjort

vilkoren för att kunna till ordinarie lärare utnämnas, i arfvode åtnjuter

1,800 kronor, under det ordinarie adjunkt uppbär i lön 1,500 kronor och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

23

såsom tillfälligt lönetillägg 500 kronor eller tillsammans 2,000 kronor och

ordinarie lektor 2,500 kronor i lön och 500 kronor i lönetillägg eller tillsammans

3,000 kronor, skulle således den ökade kostnaden för 12 nya

ordinarie lektorer blifva 14,400 kronor och för 48 nya ordinarie adjunkturer

9,600 kronor eller tillsammans 24,000 kronor. Härtill kommer dock

kostnaden för ålderstilläggen. Dessa skulle visserligen först komma att

utgå efter viss tids tjenstgöring; men då flertalet af dem, som utnämndes

till adjunkter, i följd af sin föregående extra ordinarie tjenstgöring kan

antagas berättigadt att genast vid tillträdet erhålla ett första ålderstillägg

med 500 kronor, torde ett belopp af 24,000 kronor böra beräknas såsom

för detta ändamål redan från början erforderligt. Sammanlagda ökningen

i kostnaden skulle således uppgå till 48,000 kronor.

Emellertid torde det ej vara lämpligt, att ett så stort antal lärareplatser

på en gång tillsättes. Om derför dels de ofvan nämnda 27 lärarebefattningar,

som vid åtskilliga läroverk för närvarande stå lediga utan

att få tillsättas, dels de 23 af 1890 års riksdag beviljade nya lärareplatserna

finge under åren 1894 och 1895 tillsättas, skulle kommitterade vilja

föreslå, att af de nu ifrågavarande 60 lärareplatserna en tredjedel eller 20

upprättades under hvart och ett af de tre följande åren.

Kommitterade hemställa derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till hvar

och en af riksdagarne 1895—1897 göra framställning om upprättande af

4 nya lektors- och 16 nya adjunktsbefattningar, med rätt för Eders Kongl.

Maj:t att efter sig företeende omständigheter bestämma, vid hvilka läroverk

de särskilda befattningarna närmast skola fästas.

Då kommitterade nu öfvergå att yttra sig angående det i petitionen

framstälda yrkandet på ändrade bestämmelser rörande sättet för de extra

ordinarie lärarnes anställning, vilja kommitterade först fästa uppmärksamheten

derå, att flere af dem, som undertecknat petitionen, förklarat sig

icke instämma i detta yrkande. De olägenheter, som, enligt hvad i petitionen

uppgifvits, skulle härflyta ur det hittills gängse sättet för extra

ordinarie lärares anställning, skulle hufvudsakligen vara, att den extra

ordinarie läraren förordnas blott på kortare tid och lätt kan blifva helt

och hållet utan anställning; att han ofta måste flytta till annat läroverk

och öfvertaga undervisning i andra ämnen än dem, åt hvilka han förut

egnat sin verksamhet; att sådana, som sakna kompetens till ordinarie

lärareplats, kunna förordnas framför dem, som ega dylik kompetens, något,

som äfven understundom egt rum; och att derför den extra ordinarie

lärarens ställning är i hög grad osäker och otillbörligt beroende af de

lokala myndigheterna, rektor och eforus. Till undanrödjande af dessa

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

olägenheter yrkas, att de extra ordinarie lärarne må förordnas på längre

tid samt af kongl. ecklesiastikdepartementet.

För att utröna, i hvilken utsträckning redan anstälda extra ordinarie

lärare blifvit alldeles utan anställning eller varit underkastade förflyttning

till annat läroverk, hafva kommitterade med ledning af de 11 sista årens

redogörelser för de allmänna läroverken följt de under vårterminen 1893

vid dessa läroverk anstälda vikarierande och extra lärares föregående

tjenstgöring. Härvid har visat sig, att af de 291 extra ordinarie lärare,

som under hela nämnda termin eller någon större del deraf innehaft förordnande

vid de allmänna läroverken och af hvilka, enligt hvad ofvan

angifvits, vid denna tid 49 och förut ett ännu större antal saknade kompetens,

ej mindre än 261 efter en gång vunnen anställning oafbrutet

tjenstgjort. De öfriga 30, af hvilka åtminstone hälften torde hafva saknat

kompetens, hafva under längre eller kortare tid (1—10 terminer) varit

utan anställning vid allmänt läroverk; men af dessa hafva, enligt hvad

till kommitterades kännedom kommit, 13 af brutit sin lärareverksamhet för

att idka akademiska studier och 3 såsom vikarier måst lemna rum för

ordinarie lärare. Beträffande de återstående 14 hafva kommitterade deremot

icke kunnat vinna någon upplysning angående anledningen till afbrottet

i deras tjenstgöring. Antagligt är emellertid, att åtskilliga varit

hindrade af sjukdom och att de öfriga icke kunnat erhålla anställning,

ehuru de sökt sådan. Vidare har af undersökningen framgått, att förflyttning

af extra ordinarie lärare från ett läroverk till ett annat ej ofta

förekommit, utan att det öfvervägande flertalet under många år, somliga

hela sin tjenstetid, varit anstälda vid samma läroverk.

Då behofvet af extra ordinarie lärare på olika tider är olika stort,

ligger det i sakens natur, att icke alla vid en viss tidpunkt anstälda extra

ordinarie lärare kunna hafva utsigt att få fortsatt, oafbruten anställning,

och ännu mindre är tydligen utsigten att få sådan anställning vid samma

läroverk. Då vidare en extra ordinarie lärare icke kan öfvertaga hvilken

undervisning som helst, måste understundom inträffa, att i och för en

speciel tjenstgöring en yngre eller mindre meriterad föredrages framför

en äldre eller i det hela mera meriterad. Tager man dessa omständigheter

i betraktande, torde man näppeligen kunna undgå att erkänna, att

af ofvan angifna förhållande framgår, det de tillsättande myndigheterna

ingalunda förfarit hänsynslöst, utan efter bästa förmåga tillgodosett de

redan anstälde extra ordinarie lärarne. Att dessa lärare understundom

måste öfvertaga undervisning i andra ämnen än dem, som de anse sig

bäst kunna sköta, är en olägenhet, som de dela med de ordinarie lärarne

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 57. 25

och som, så länge vikarier och extra lärare äro behöfliga, icke torde kunna

undanrödjas.

Genom cirkulär den 18 november 1882 fäste statsrådet och chefen

för kongl. ecklesiastikdepartementet samtliga eforal styrel sers uppmärksamhet

på önskvärdheten deraf, att vid inträffande behof af nya vikarierande eller

extra lärare vid de under deras inseende stående allmänna läroverk, särskilt

afseende göres på sådana sökande, som på stadgadt sätt förberedt

sig för lärarekallet, under förutsättning att de jemväl med hänsyn till dem

tillkommande undervisningsämnen kunna anses ega erforderlig skicklighet.

Att det oaktadt ett ganska stort antal extra ordinarie lärare, som saknade

kompetens, tjenstgjorde ännu år 1889 oeh äfven under vårterminen 1893,

ehuru deras antal under mellantiden betydligt minskats, har i det föregående

blifvit framhållet. Huruvida lämplige, kompetente sökande vid

deras anställning verkligen voro att tillgå, hafva kommitterade deremot

icke kunnat utröna.

Då arfvoden åt extra lärare samt tjenstledighet för ordinarie lärare

i allmänhet icke beviljas för längre tid än ett år i sänder, kan tydligen

förordnande för extra ordinarie lärare i regeln icke meddelas för längre

tid. På de flesta ställen torde äfven vara sed att utfärda förordnande för

hela den tid, under hvilket behofvet af extra ordinarie lärare är obestridligt.

Några myndigheter hafva dock för vana att icke utfärda förordnande

för längre tid än en termin i sänder. Ehuru kommitterade anse lämpligt

att dylika förordnanden meddelas för så lång tid på en gång, som ske

kan, finna de dock icke någon särskild åtgärd med afseende härå erforderlig,

då de äro öfvertygade, att sist bemälda myndigheter af sig sjelfva

skola utsträcka tiden för berörda -förordnanden, då det kan påvisas, att

de extra ordinarie lärarne deraf kunna skörda en verklig fördel, utan att

läroverkens intresse derigenom åsidosattes.

Med afseende å förslaget, att de extra ordinarie lärarne skulle erhålla

sina förordnanden af kongl. ecklesiastikdepartementet, är att anmärka, att

det vore föga formenligt, att de extra ordinarie lärarne tillsattes af ecklesiastikdepartementet,

under det att de ordinarie lärarne tillsattes af konsistorierna;

att departementet tydligen icke kunde meddela dessa förordnanden

annat än efter hörande af vederbörande eforus och rektor, då departementet

icke på annat sätt kunde få insigt i det speciella behof af

lärarekraft, som för tillfället vore att fylla, samt saknade personlig kännedom

om de sökande; äfvensom att för utfärdandet af nämnda förordnanden

sålunda skulle åtgå mycket längre tid än för närvarande, hvarigenom

i många fall högst beaktansvärda svårigheter skulle uppstå.

Kommitterade hemställa derför, att hvad i petitionen blifvit anfördt

Bill. till Kikad. Krut. IS!)4. I Band. I Afd. Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

och yrkadt med afseende å sättet för de extra ordinarie lärarnes tillsättning

icke må till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Hvad slutligen angår den i petitionen framstälda anhållan, att åt

extra ordinarie lärare, som efter viss tids tjenstgöring af sjukdom eller

ålder urstandsättes att tjenstgöra, måtte beredas skäligt understöd, torde

det icke kunna förnekas, att för extra ordinarie lärare, hvilken af sjukdom

hindras att tjenstgöra, ställningen blifver bekymmersam och att billigheten

synes kräfva, att han icke lemnas helt och hållet utan understöd.

Kommitterade kunna icke angifva något exempel på, att extra ordinarie

tjensteman erhålla sin aflöning eller någon del deraf för tid, hvarunder

de icke tjenstgöra. Men såsom ett i viss män likartad! fall torde kunna

anföras den rätt, som af 1893 års riksdag, med anledning af enskild motion,

medgafs åt teckningslärare, att vid tjenstledighet på grund af sjukdom

uppbära en del af det arfvode för åt dem uppdragen extra ordinarie

tjenstgöring, som skulle hafva till dem utgått, derest de sjelfve bestridt

densamma. Samma skäl, som förmådde Riksdagen att bevilja teckningslärarne

ersättning för det arfvode för extra ordinarie tjenstgöring, som de

på grund af sjukdom måste afstå, synas nemligen kommitterade tala för,

att denna förman äfven • må beviljas de extra ordinarie lärarne, alldenstund

deras tjenstgöring vid läroverken måste anses upptaga hela deras

tid och de utöfva sin verksamhet med samma ansvar och sjelfständighet

som de ordinarie lärarne.

Beträffande de närmare bestämmelser, som med afseende å dylik

ersättning eller understöd kunna anses erforderliga, vilja kommitterade

föreslå:

att. ifrågavarande understöd må utgå af statsmedel till hvarje extra

ordinarie lärare vid allmänt läroverk eller pedagogi, som af vederbörande

eforalstyrelse erhållit förordnande med full tjenstgöring under hel läsetermin

eller derutöfver, men af vederbörligen styrkt sjukdom varit oförmögen

att fullgöra sin tjenstgöring, derest han före detta, förordnande

tjenstgjort vid dylikt läroverk minst ett år; samt

att understödet må utgå för den del af tiden för förordnandet, under

hvilken den extra ordinarie läraren varit af sjukdom hindrad att tjenstgöra

och annan lärare förordnats att tjensten uppehålla, samt med hälften

af det belopp, som skulle hafva utgått till den extra ordinarie läraren,

derest han under nämnda tid sjelf tjenstgjort; dock att sådant understöd

icke ma utgå för längre tid än ett läsår, äfven om förordnande på längre

tid skulle hafva meddelats.

Då de extra ordinarie lärare, som tjenstgöra såsom vikarier för tjenstledige

ordinarie lärare, hvilka det åligger att sjelfva bekosta vikariernas

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

aflöning, eller såsom extra lärare vid läroverk, vid hvilka undervisningen

på kommunens bekostnad utsträckts, förordnas af vederbörande eforalstyrelse,

så att det uteslutande beror på denna, hvilka personer, som anställas,

synas äfven dessa extra ordinarie lärare vid sjukdomsfall böra

erhålla stadgadt understöd af statsmedel. Att understödet föreslagits skola

utgå blott under den tid förordnandet varar och högst under ett år, har

åter sin grund deri, att den extra ordinarie läraren icke tillhör läroverket

längre, än hans förordnande räcker, och att förordnanden af här ifrågavarande

slag i allmänhet gifvas på högst ett år i sänder. Hvad slutligen

understödets belopp angår, hafva kommitterade inskränkt sig till att föreslå,

att detsamma må bestämmas till hälften af det arfvode, som eljest

skulle hafva utgått. De ordinarie lärarne hafva att vid tjenstledighet för

sjukdom afstå dels ''/« af lönen, dels den del af det tillfälliga lönetillägget,

som belöper sig på tiden för tjenstledigheten. En ordinarie adjunkt i

lägsta lönegraden afstår således vid tjenstledighet för sjukdom omkring

2/ä af sin aflöning och öfriga ordinarie lärare en mindre del deraf. Men

då de ordinarie lärarne i allmänhet hafva familj, äro de extra ordinarie

lärarne i regeln ogifta, hvarför de vid sjukdomsfall böra kunna anses

hjelpta med ett mindre belopp.

För de bestämmelser, som i öfrigt föreslagits, torde särskilda skäl icke

behöfva anföras.

Vid beräkningen af den kostnad, som understöd vid sjukdomsfall åt

extra ordinarie lärare skulle enligt angifna bestämmelser medföra, hafva

kommitterade utgått från den förutsättning, att genom tillsättning af dels

redan befintliga, dels af Riksdagen redan beviljade ordinarie lärareplatser,

de extra ordinarie lärarnes antal kan nedbringas till 240. Antages vidare,

att årligen något öfver 8 procent eller 20 af dessa under i medeltal

10 läsveckor genom sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, skulle understöd

behöfva meddelas för 200 sjukveckor. Sannolikheten af detta antagande

kunna kommitterade icke ådagalägga genom någon statistisk utredning

af de extra ordinarie lärarnes sjukdoms förhållanden, då primäruppgifter

för eu sådan statistik saknats; men vid undersökningen af de

extra ordinarie lärarnes tjenstgöringstid under sista årtiondet fingo kommitterade

det intrycket, att angifna antal sjukveckor snarare borde anses

för stort än för litet, De extra ordinarie lärarnes arfvoden äro för närvarande

bestämda till 1,500 kronor, 1,800 kronor eller 2,000 kronor för

läsår och kunna i medeltal upptagas till 1,800 kronor, som det stora flertalet

uppbär. Understödet under sjukdom skulle således utgå med i

medeltal 900 kronor för läsår eller 25 kronor för vecka, hvaraf åter följer,

att totalkostnaden skulle kunna anslås till omkring 5,000 kronor om året.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Beträffande de extra ordinarie lärare, som på grund af ålder möjligen

befinnas otjenstbara, torde fråga om understöd åt dem böra i hvarje särskilt

fall underkastas nådig pröfning.

Kommitterade hemställa derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen:

att extra ordinarie lärare vid allmänt läroverk eller pedagogi, som

af vederbörande eforalstyrelse erhållit förordnande under hel läsetermin

eller derutöfver med full tjenstgöring, men som af vederbörligen styrkt

sjukdom förhindrats att sin tjenst bestrida, må, derest han före detta förordnande

tjenstgjort vid dylikt läroverk minst ett år, erhålla understöd,

motsvarande hälften af det arfvode, som på grund af ifrågavarande förordnande

skulle tillkommit honom, för den tid, hvarunder han varit ur

stånd att tjenstgöra, dock att dylikt understöd icke må utgå för längre

tid än ett läsår, äfven om förordnandet för längre tid meddelats; samt

att för bestridande af härigenom föranledda utgifter ett förslagsanslag

af 5,000 kronor må ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.

Till besvarande af den nådiga remissen anse sig således kommitterade

böra i underdånighet föreslå och hemställa:

l:o) att nådiga cirkuläret den 12 juni 1882 angående ledigblifvapdc

läraretjenster vid treklassiga allmänna läroverk och pedagogier så till vida

upphäfves, att lediga eller ledigblifvande ämneslärarebefattningar vid berörda

läroverk må i vanlig ordning tillsättas, dock att härvid föreskrifves,

att sålunda tillsatt lärare skall vara skyldig underkasta sig den förflyttning

till annat läroverk och den förändrade tjenstgöring, som Eders Kongl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma;

2:o) att den adjunktsbefattning vid högre allmänna läroverket i Falun,

som på grund af nådiga brefvet den 16 augusti 1878 uppehälles med

vikarie, må förses med ordinarie innehafvare;

3:o) att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att de lönebelopp,

som skola utgå till lärare, hvilka qvarstå på de jemlikt nådiga

brefvet den 16 december 1892 indragna läroverkens stat, må uppföras å

allmänna indragningsstaten och att i följd häraf samtlige af 1890 års riksdag

beviljade nya lärarebefattningar må få oförtöfvadt tillsättas;

4:o) att gällande bestämmelser rörande lärareplatsers tillsättning må

ändras på sätt kommitterade hemstält i sitt den 24 nästlidne november

afgifna förslag till ändrade bestämmelser rörande undervisningsprof för

lärarebefattningar vid rikets allmänna’ läroverk jemte dermed i samband

stående frågor;

5:o) att Eders Kongl. Maj:t täcktes till hvar och en af riksdagarne

1895—-1897 göra framställning om upprättande af 4 nya lektors- och 16

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

nya adjunktsbefattningar, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att efter sig

företeende omständigheter bestämma, vid hvilka läroverk de särskilda befattningarna

närmast skola fästas;

6:o) att hvad i petitionen blifvit anfördt och yrkadt med afseende å

sättet för de extra ordinarie lärarnes anställning icke må till någon Eders

Kongl. Mapts åtgärd föranleda; samt

7:o) att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att extra ordinarie

lärare vid allmänt läroverk eller pedagogi, som af vederbörande eforalstyrelse

erhållit förordnande under hel läsetermin eller derutöfver med

full tjenstgöring, men som af vederbörligen styrkt sjukdom förhindrats

att sin tjenst bestrida, må, derest han före detta förordnande tjenstgjort.

vid dylikt läroverk .minst ett år, erhålla understöd, motsvarande hälften

af det arfvode, som på grund af ifrågavarande förordnande skulle tillkommit

honom, för den tid, hvarunder han varit ur stånd att tjenstgöra,

dock att dylikt understöd icke må utgå för längre tid än ett läsår, äfven

om förordnandet för längre tid meddelats, äfvensom att för bestridande

af härigenom, föranledda utgifter ett förslagsanslag af 5,000 kronor må

ställas till Eders Kongl Maj:ts förfogande.»

Då jag är något tveksam, huruvida icke ett upphäfvande, på sätt

kommitterade föreslagit, af nådiga cirkuläret den 12 juni 1882 angående

ledigblifvande läraretjenster vid treklassiga läroverk och pedagogier skulle —

äfven om dervid föreskrefves, att den, som vid dylika läroanstalter vunne

ordinarie anställning, skulle vara skyldig att underkasta sig förflyttning

till annat läroverk och förändrad tjenstgöring — komma att i viss

mån lägga hinder i vägen för en ändamålsenlig lösning af den pa dagordningen

stående frågan om de treklassiga läroverkens och pedagogiernas

ombildning, anhåller jag att efter närmare utredning framdeles få göra

underdånig framställning i denna fråga.

Beträffande kommitterades hemställan under mom. 2 att en vid allmänna

läroverket i Falun ledig adjunktsbefattning måtte förses med ordinarie

innehafvare, har jag endast att erinra derom, att Eders Kongl. Maj:t

den 2 sistlidne februari beslutat, att nämnda lärarebefattning skall åter

besättas med ordinarie innehafvare.

I anledning af och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl.

Maj:ts nådiga proposition till 1890 års riksdag angående ändrade bestämmelser

med afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna medgaf

Riksdagen, dels att åtskilliga treklassiga läroverk och pedagogier skulle med

de ordinarie ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1893, indragas,

samt att de vid dessa läroverks indragning å deras stat (kvarstående lärare

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

skulle uppföras å indragningsstat med de löneförmåner, som eldigt gällande

ordinarie stat dem tillkomme, dels ock att — i den mån tillgångar blefve

disponibla genom nämnda läroverks indragning — vissa nya lärareplatser

finge inrättas. I enlighet med detta Riksdagens beslut har Eders Kongl.

Maj:t förordnat den 22 maj 1891, att pedagogierna i Kungsbacka, Borgholm,

Öregrund, Mariefred, Säter och Laholm skulle indragas, och den 16

december 1892, att treklassiga allmänna läroverken i Vernamo och Ronneby,

tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora, Grenna och Kungelf samt enklassiga

pedagogierna i Ulricehamn, Lindesberg, Falkenberg och Mönsterås

skulle från den 1 juli 1893 indragas. Genom särskilda nådiga bref har

Eders Kongl. Maj:t derefter, i öfverensstämmelse med bernälda Riksdags

beslut, medgifvit att följande vid berörda läroverks indragning å deras stat

qvarståendc lärare skulle uppföras å indragningsstat med nedannämnda

löneförmåner, som enligt gällande ordinarie stat tillkommit desse, nemligen:
-

Rektorn vid Hjo pedagogi, J. F. Kylander................................ Kr. 3,500

Läraren vid Mönsterås pedagogi, J. W. Goijer.......................... » 1,500

Rektorn vid Ronneby lägre allmänna läroverk, O. Ingstad..... » 3,500

Kollegan vid samma läroverk, C. A. Westerlund ...................... » 3,500

Musikläraren vid samma läroverk, E. Svensson ................... » 300

Rektorn vid Vernamo lägre allmänna läroverk, S. P. Nilsson » 3,500

Musikläraren vid samma läroverk, D. S. Gasslander ................ » 300

Kollegan vid Grenna pedagogi, N. Brenner ........................... » 2,500

Musikläraren vid samma pedagogi, A. Lagerström ............... » 200

Kollegan vid Hedemora pedagogi, J. I. Wahlman .................. » 3,000

Musikläraren vid samma pedagogi, P. G. Tengman ............. > 200

Rektorn vid Kungelfs pedagogi, H. G. Lindhult................. » 3,500

Läraren vid Falkenbergs pedagogi, G. Hedén........................ » 1,473

Musikläraren vid Kungsbacka pedagogi, L. P. Wahlin .............. » 200

Summa Kr. 27,173.

Då icke uttryckligen blifvit utsagdt, vare sig i Riksdagens skrifvelse

eller i berörda nådiga bref, huruvida med indragningsstat här afsetts allmänna

indragningsstaten eller de allmänna läroverkens indragningsstat,

har någon tvekan rådt med afseende härå, men enär Riksdagen vid beviljande

af de nya lärareplatserna förklarat, att dessa finge tillsättas blott

i den mån tillgångar blefve disponibla genom ofvan omförmälda läroverks

indragning, förklarade Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref till statskontoret

den 8 december 1893, att ifrågavarande lönebelopp skulle utgå af an
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

slagen till de allmänna läroverken. På grund af denna uppfattning har,

sedan statskontoret vid särskilda tillfällen inkommit med uppgift å för

ändamålet disponibla medel, genom nådigt beslut den 19 juni 1891 och

den 2 februari innevarande år tillstånd gifvits till tillsättande af åtskilliga

af de nya lärareplatser, som beviljats af 1890 års riksdag, under det att

andra måste förblifva obesatta, till dess medel till deras upprättande blifva

disponibla genom ofvan nämnde på indragningsstat uppförde lärares afgång.

Då det emellertid, såsom af kommitterade äfven blifvit framhållet,

är af synnerlig vigt såväl för de läroverk, bvilka dessa platser tilldelats,

som för de obefordrade lärarne, att sistberörda lärarebefattningar, nemligen

tre lektors- och fyra adjunktsbefattningar å en för samtliga under

direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk lydande gemensam

stat, eu lektorsbefattning vid hvartdera af allmänna läroverken i Malmö

och Nyköping samt tre adjunktsbefattningar vid allmänna läroverket i

Karlstad, få så snart som möjligt tillsättas, anser jag mig böra tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen, att de lönebelopp, som utgå till

ofvan bemälde lärare vid de indragna läroverken, må öfverflyttas från staten

för de allmänna läroverken till allmänna indragningsstaten under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Rörande kommitterades hemställan under mom. 4 angående ändring

i gällande bestämmelser om lärareplatsers tillsättning, så att tjenstetiden

finge en större betydelse, lärer jag få tillfälle att yttra mig, då jag kommer

att inför Eders Kongl. Maj:t föredraga kommitterades den 24 november

1893 särskilt afgifna förslag i nämnda hänseende.

Jemte det jag anhåller att framdeles få återkomma till kommitterades

hemställan under mom. 5 om upprättande af än flera nya lärarebefattningar,

hvilken hemställan icke för närvarande påkallar någon Eders Kongl.

Maj:ts åtgärd, instämmer jag i hvad kommitterade yttrat med anledning

af hvad som i petitionen blifvit anfördt och i underdånighet yrkadt med

afseende å sättet för de extra ordinarie lärarnes anställning samt hemställer,

att detta yrkande icke må vinna nådigt afseende.

Då de extra ordinarie lärares ställning, hvilka af sjukdom hindras

att fullgöra dem meddeladt uppdrag, är högeligen behjertansvärd, kan jag

ej annat än instämma i kommitterades hemställan, att något understöd

vid dylika fall måtte dem beredas. Och då jag intet har att anmärka

mot de närmare bestämmelser kommitterade för sådant understöds meddelande

föreslagit, hemställer jag i underdånighet, i det jag hänvisar till

kommitterades utredning angående storleken af det belopp, som för ändamålet

kan anses vara erforderligt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att vid allmänt läroverk eller pedagogi anstäld extra ordinarie

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 57.

lärare, som al vederbörande eforalstyrelse erhållit förordnande under hel

läsetermin eller derutöfver med full tjenstgöring;, men som af vederbörligen

styrkt sjukdom förhindrats att tjenstgöra, må, derest han före

detta förordnande tjenstgjort vid dylikt läroverk minst ett år, erhålla understöd

för den tid, hvarunder han varit ur stånd att tjenstgöra, till beloppet

motsvarande hälften af det arfvode, som på grund af ifrågavarande

förordnande eljest skulle tillkommit honom för samma tid, dock att dylikt

understöd icke må utgå för längre tid än ett läsår, äfven om förordnandet

för längre tid meddelats; äfvensom att, för bestridande af härigenom föranledda

utgifter må till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställas ett förslagsanslag

af femtusen kronor.

Hvad departementschefen sålunda yttrat och hemstält

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af •

statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla och gilla;

och skulle proposition af den lydelse bilagan n:o 3 till

detta protokoll utvisar till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

C. von Schulzenheim.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

33

Bil. A.

Tabellarisk öfversigt öfver antalet lärare och lärjungar vid de allmänna

läroverken.

Läsetermin

Lär

are

Lärjungar

Ordinarie

Duplikanter

Extra lärare

i natural- historia

Summa

V.T. 1824 ...............

362

7

7

376

4,852

» 1832....................

376

5

8

389

5,053

» 1843 .....................

380

11

—

391

5,817

H.T. 1853....................

394

70

—

464

—

» 1858 ....................

528

—

—

—

7,819

V.T. 1864.....................

613

44

—

657

11,664

H.T. 1873 ....................

756

74

—

830

12,373

» 1882 ...................

808

116

—

924

15,107

» 1892 ....................

811

136

—

947

14,740

Bih. till Rilcsd. Prot. 18.94, 1 Sand. 1 Afd. 3b‘ Håft. &

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Tabellarisk öfversigt öfver lärares ålder vid första gången

Ecklesiastikår

Å 1

der

Å

1 d

r

Ålder

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

A. Lektorer.

1876—1877 .......................

1

1

1

1

1

1877—1878 ......................

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1878—1879.......................

—

—

1

—

2

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

1879—1880 .......................

—

—

—

—

1

—

2

1

3

1

—

1

—

—

2

—

1880—1881........................

—

—

—

1

1

—

3

1

—

2

1

1

—

—

1

—

1881—1882........................

—

—

—

1

1

1

1

1

—

—

—

—

1

—

—

—

1882—1883........................

—

—

—

—

—

1

1

1

1

—

—

1

—

—

1

—

1883—1884........................

—

—

—

2

2

—

2

—

—

—

2

—

—

—

—

—

1884—1885........................

—

—

—

—

1

2

1

—

—

1

1

—

—

—

—

—

1885—1886...................

—

—

—

—

1

1

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

1886—1887.......................

—

—

—

—

—

—

1

3

—

—

1

—

—

—

—

—

1887—1888........................

1

—

—

—

1

1

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

1888—1889........................

—

—:

—

—

1

—

—

2

—

1

—

—

1

1

1

1

1889—1890........................

—

—

—

—

—

—

2

1

—

—

2

1

—

—

—

—

1890—1891........................

—

—

1

—

—

—

1

—

1

—

1

—

—

1

—

—

1891—1892 .......................

—

—

—

—

—

2

1

—

1

1

—

—

1

—

—

—

1892—1893......................

—

—

1

—

1

1

1

—

1

—

1

—

1

1

—

Summa

1

1

3

4

14

10

18

11

9

6

9

8

3

3

7

1

1 I medeltal årligen 7 st. under åren 1876—1893.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57

35

Bil. B: 1.

vunnen befordran ecklesiastikåren 1876—1893.

Å

1 d e r

Ålder

Medelålder

Antal

Anmärkningar

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

för

år

för

6 år

för-

år

med.

för

5 år

''

31 4

5

Enligt underdånigt betän-

kande och förslag an-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,7

—

3

—

gående lönereglering för

_

_

.

__

_

31,4

5

_

lärarne vid rikets all-

manna läroverk m. m.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

33,6

—

11

—

afgifna den 17 maj 1879,

32,7

32,5

11

7

utgjorde medelåldern vid

befordran till lektorsbe-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,2

—

6

—

fattning under åren 1868

__

_

_

33 5

_

6

_

—1872 31,5 år, hvarvid

likväl afseende fästats

1

—

—

—

—

—

—

—

1

—

33,6

—

10

—

äfven vid dem, som vun-

1

_

_

33,6

_

7

___

nit transport från förut

innehafd adjunktsbefatt-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,8

32,9

4

6,6

ning.

—

1

—

—

—

—

—

—

—

34,0

—

6

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

33,3

—

7

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

35,1

—

8

—

1

34,4

—

7

—

32,8

34,0

5

6,6

—

2

1

—

36,4

—■

9

—

1

33,8

(35,i)

9

—

3

4

1

—

—

1

—

—

2

—

33,4

—

1171

—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Tabellarisk öfversigt öfver lärares ålder vid första

Ecklesiastikår

Å l

Jer

Å

1 d e r

A 1 d

r

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

B. Adjunkter och kolleger.

1876—1877........................

1

5

3

4

5

2

3

2

1

3

1

1877—1878........................

—

—

—

—

3

2

3

3

1

—

—

—

—

1

—

—

1878—1879........................

—

—

—

3

1

4

3

3

3

1

1

1

1

—

—

2

1879—1880........................

—

—

1

—

2

1

2

3

3

1

4

3

—

—

—

1

1880—1881........................

—

1

—

2

2

1

2

1

2

3

1

—

—

2

—

1881—1882.......................

—

—

—

—

1

1

1

—

3

3

2

3

3

2

2

1

1882—1883........................

—

—

•—

—

1

—

3

—

3

2

1

2

1

1

1

1

1883—1884......

_

_

_

_

1

2

-

3

1

.

1

1

_

1884—1885.......................

—

—

—

1

—

1

3

1

.3

—

1

1

1

1

1885—1886......................

1

—

—

—

1

—

—

—

2

1

2

—

—

—

1

1886—1887......................

2

1

2

1

3

—

2

4

—

1887—1888......

_

_

_

_

_

1

_

1

1

_

2

2

2

2

1888—1889........................

1

2

1

1

1

1

1889—1890...................

—

—•

—

—

—

—

2

1

—

4

3

—

1

1

2

—

1890—1891.......................

—

—

—

—

1

—

—

2

2

2

—

1

■—

3

1

—

1891—1892......................

—

—

1

1

—

—

1

—

—

1

1

1

1

—

2

—

1892—1893........................

—

—

—

1

1

1

—

1

2

3

4

—

1

2

4

4

Summa

1

1

3

6

18

16

22

24

28

31

30

17

12

18

22

15

1 Dessutom 1 51 år, 1 53 år.

2 I medeltal årligen 18,5 under åren 1876—1893.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 57.

37

Bil. B: 2.

gången vunnen befordran ecklesiastikåren 1876—1893.

Ålder

Å

1 d

r

Medelålder

Antal

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

för

år

för

5 år

föl-

år

med.

för

6 år

1

1

33,1

32

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,4

—

13

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

32,7

I -

24

—

1

—

- —

—

—

—

—

—

1

—

34,1

—

23

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

33,6

33,1

18

22

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

35,8

—

24

—

1

3

—

—

—

—

—

—

—

—

35,9

—

20

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

35,2

—

10

—

1

35,1

—

14

—

1

34,1

35,3

9

15,4

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

36,6

—

16

—

1

—

1

—

1

38,4

—

14

—

3

—

2

—

—

—

—

—

—

37,5

—

12

—

1

1

—

2

—

—-

—

—

—

—

36,6

—

18

—

—

2

1

—

—

—

1

—

—

—

36,9

37,1

16

15,2

1

1

—

—

—

—

1

—

1

1’

39,9

—

16

—

2

3

1

2

2

1

1

—

—

—

38,3

(39,i)

36

—

12

12

6

6

6

1

3

—

2

I1

35,6

—

co

—

Anmärkningar

Enligt underdånigt betänkande

och förslag angående

lönereglering för

lärarne rid rikets allmänna

läroverk m. m.,

utgjorde medelåldern vid

befordran till adjunktsbefattning

under åren

1868-1872 29,9 &•,hvarvid

likväl afseende fästats

äfven vid dem, som vunnit

transport från en

adjunktsbefattning till en

annan.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 57.

Bil. B: 3.

Tabellarisk öfversigt öfver de akademiska kunskapsprof, som lärare aflagt

före första gången vunnen befordran.

Fil. doktor

Fil. licent.

Fil. kandidat

Teolo-

Ecklesiastikår

enligt

1853 års

stadga

enligt

1870 års

stadga

enligt

1870 års

stadga

enligt

1853 års

stadga

enligt

1870 års

stadga

gie kan- didat

Öfrige

Summa

Docent

Lektorer.

1876—1886

37

25

3

—

—

31

—

68

29

1886—1887

1

3

2

—

—

_2

—

6

3

1887—1888

—

6

—

—

—

1

—

7

3

1888—1889

1

6

1

—

—

—

—

8

5

1889—1890

—

5

—

—

—

2

—

7

2

1890—1891

—

4

—

—

—

1

—

5

—

1891—1892

1

8

—

—

—

2

--

9

—

1892 — 1893

—

8

—

—

—

1

—

9

3

Summa

40

65

6

—

—

8

—

119

45

Adjunkter.

1876—1886

38

7

8

48 2

75 42

_2

173

187

2

1886—1887

1

4

4

4

3

—

—

16

—

1887—1888

1

—

1

3

7

—

24

14

—

1888—1889

1

—

1

2

6

—

2

12

—

1889—1890

2

1

1

1

13

—

—

18

—

1890—1891

1

2

—

1

12

—

—

16

1

1891 — 1892

2

1

2

1

10

—

—

16

—

1892—1893

—

7

5

—

22

1

1

36

1

Summa

46

22

22

60 27 115

1

22

315

4

1 Af fil. doktorerna hade dessutom 2 aflagt teologie kandidatexamen.

2 » » » » » 1 » » »

3 Af dessa var 1 fil. magister vid Helsingfors universitet.

4 » » »1 prestvigd.

5 Ovisst om examen aflagts enligt 1853 eller 1870 års stadga.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

39

Bil. C.

Antal lärarekandidater, som nöjaktigt afslutat profåret.

Läsår

H.T.

V.T.

Samma

Anmärkningar

1875—1876

6

25

31

Anmärkning 1. Före utfärdandet af 1875

1876—1877

3

19

22

års profårsstadga hade vid 21 särskilda

1877—1878

5

19

24

läroverk profår genomgåtts af omkring

1878—1879

11

21

32

200 (191—-224) lärarekandidater.

1879—1880

9

20

29

Anmärkning 2. Medeltalen för läsår under

1880—1881

14

22

36

de tre första här upptagna femårsperio-

1881—1882

14

30

50

derna har utgjort: 27,6, 45,2 och 48,4.

1882—1883

14

31

45

1883—1884

13

36

49

1884—1885

12

34

46

1885—1886

11

39

50

1886 — 1887

13

31

44

1887 — 1888

17

35

52

1888—1889

16

31

47

1889—1890

16

33

49

1890—1891

17

35

52

1891 — 1892

16

31

47

1892—1893

12

35

47

Summa

219

533

752

Medium

12,2

29,7

41,8

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Bil. D.

Från och med år 1882 tillkomna nya lärarebefattningar:

1. Genom kongl. brefvet den 27 maj 1881 erhöll Stockholms södra latinläroverk

från den 1 januari 1882 lektorsbefattningarnas antal ökadt

med 3.

2. Genom kongl. brefvet den 28 april 1882 erhöll realläroverket i Göteborg

2 nya lektors- och 1 ny adjunktsbefattning från den 1 juli 1882.

3. Genom kongl. brefvet den 29 juni 1883 erhöll realläroverket i Göteborg

2 nya lektors- och 2 nya adjunktsbefattningar från den 1 juli

1884.

4. Genom kongl. brefvet den 19 juni 1891 medgaf Kongl. Maj:t, att 8

nya adjunktsbefattningar på en för Stockholms läroverk gemensam

stat och 1 kollegabefattning vid femklassiga läroverket i Göteborg

finge anslås till ansökning lediga.

Anmärkning. Genom dessa kongl. bref hafva således tillkommit

7 nya lektorsbefattningar och

12 nya adjunkts- och kollegabefattningar.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.-ts Nåd-. Proposition N:o 57.

41

i

Bil. E: 1.

Lektorsbefattningar, som stått lediga till följd deraf, att till rektor

förordnats- lektor vid samma läroverk (jemt. kongl. brefvet den 11 juli

1862).

Anmärkning. Ändrade bestämmelser utfärdade genom kongl. cirkuläret

den 12 september 1890. t

Läroverk

Linköping ..............................

Norrköping............................

Skara....................................

Yenersborg..........................

Strengnäs ...............................

Örebro.....................................

Jönköping .............................

Kristianstad..........................

Karlskrona ...........................

Helsingborg..........................

Göteborg: Latinläroverket ,

» Realläroverket .

Kalmar....................................

Karlstad...............................

Umeå........................................

Luleå :....................................

Stockholm: Södermalm ....

» Realläroverket

Lektors
befattning
.

............. 1

.............. 1

.............. I

............. 1

............. 1

......,....... 1

............. 1

..........*... 1

.............. 1

............. 1

.............. 1

.............. 1

.............. 1

.............. 1

.............. 1

............. 1

.............. 1

.............. 1

Summa 18

Bil. E: 2.

Genom kongl. brefvet den 8 februari 1867 förordnades, att tvenne

lediga adjunktsbefattningar vid Malmö högre elementarläroverk tills vidare

skulle uppehållas med vikarier.

Anmärkning. Bestämmelsen upphäfdes genom kongl. brefvet den 28

augusti 1885.

Bih. till Riksd. Prot. 18,94. 1 Sami. 1 Afd. 36 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Bil. E: 3.

Genom kongl. brefvet den 16 augusti 1878 förordnades på derom

gjord hemställan, att en vid högre elementarläroverket i Falun ledig

adjunktsbefattning tills vidare icke skulle med ordinarie innehafvare besättas,

utan genom vikarie uppehållas.

Bil. E: 4.

Genom kongl. cirkuläret den 12 juni 1882 förordnades, att vid treklassiga

allmänna läroverk äfvensom vid pedagogier läraretjenster, hvilka

hädanefter blefve lediga, icke finge besättas med ordinarie innehafvare,

utan skulle tills vidare upprätthållas på förordnande.

Till följd häraf hafva följande läraretjenster stått lediga vid

1. Treklassiga läroverk

Indragna

Icke indragna

Kollega-

befattningar

Rektors-

befattningar

Kollega-

befattningar

Söderköping ................................................

_

1

_

Yimmerby ..........................................................

—

—

1

Alingsås ............................................................

—

1

*

Askersund..............................................

—

1

1

Sala...............................................

—

1

*

Vernamo.................................

2

—

—

Sölvesborg...................................................

—

1

1

Ronneby.................................................................

1

—

Trelleborg......................................................

—

—

2

Engelholm ............................................... .....

—

1

—

Varberg .......................................................

—

1

1

Strömstad ..............................................

—

—

1

Marstrand .........................................................

—

1

1

Åmål ......................................................................

—

1

2

Filipstad ............................................................

—

1

1

Arvika ..............................................................

—

—

1

Skellefteå............................................................

—

1

—

Summa

3

11

12

* En ledig kollegabefattning besatt genom transport af lärare från indraget läroverk.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 57.

43

2. Tvåklassiga pedagogier

Indragna

Icke indragna

Rektors-

befattningar

Kollega-

befattningar

Rektors-

befattningar

Kollega-

befattningar

Hjo ..................................................

1

,

_

Köping ...............................................

—

—

1

—

Nora ...................................................

—

—

1

—

Hedemora ........................................

1

_

—

—

Grenna .................................................

—

—

—•

Kungelf.................................................

—

1

—

—

Kungsbacka ...................................

1

1

—

—

Borgholm .......................................

1

1

—

—

Summa

3

4

2

—

Indragna

Icke indragna

pedagog-

pedagog-

befattningar

befattningar

1

1

1

—

1

—

1

1

1

6

1

3. Enklassiga pedagogier

öregrund ...

Ulricehamn.

Mariefred ....

Linde ........

Säter.............

Simrishamn

Laholm ......

Summa

Öfversigt.

Lediga, icke indragna rektors- och kollegabefattningar ........................ 25

» » » pedagogbefattningar ........................................... 1

Indragna rektors- och kollegabefattningar..................................................... 10

» pedagogbefattningar .................................................................... 6

Summa 42

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Bil. E: 5.

Genom kongl. brefvet den 24 oktober 1885 föreskrefs, dels att vid

läroverken i Hudiksvall, Enköping, Norrfelje, Mariestad och Arboga lediga

eller ledigblifvande lärarebefattningar icke skulle med ordinarie innehafvare

besättas, utan tills vidare uppehållas på förordnande, dels ock att detsamma

skulle gälla en kollegabefattning vid hvartdera af läroverken i

Borås, Lidköping, Eskilstuna, Göteborg, Kristinehamn och Piteå.

Anmärkning. Bestämmelsen upphäfd genom kongl. brefvet den 15

april 1887 utom beträffande rektorsbefattningarna vid ofvan nämnda femklassiga

läroverk.

Till följd af förstnämnda kongl. bref hafva följande lärarebefattningar

stått lediga vid

-———-----

Läroverk

Rektors-.

befattning

Kollega-

befattning

Enköping............................................................

1

1

Norrtelje..........................................................

—

1

Lidköping ...................................................

—

1

Summa

1

3

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

45

Bil. E: 6.

Genom kongl. cirkuläret den 15 april 1887 förordnades, att lediga eller

ledigblifvande rektorsbefattningar vid de femklassiga allmänna läroverken

icke iinge med ordinarie innehafvare besättas, utan skulle tills vidare på förordnande

uppehållas; samt att vid inträffande ledighet 2 lektorsbefattningar

vid läroverket i Strengnäs samt 1 lektors- och 2 adjunktsbefattningar vid

läroverket i Vesterås tills vidare icke skulle återbesättas.

Anmärkning. Genom kongl. brefvet den 31 december 1890 förordnades,

att den ena af de två ofvannämnda adjunktsbefattningarna i Vesterås

finge i vanlig ordning tillsättas; hvarjemte genom kongl. cirkuläret den

16 december 1892 och nådiga kungörelsen af samma dag förordnades, att

rektorsbefattningarna vid de femklassiga läroverken skulle tillsättas i samma

ordning som rektorsbefattningarna vid de högre allmänna läroverken.

Till följd af förstnämnda kongl. cirkulär hafva följande lärarebefattningar

stått lediga vid

Läroverk

Lektors-

befattningar

Rektors-

befattningar

Adjunkts-

befattningar

•

Strengnäs ..........................................................

2

—

—

Vesterås ..........................................................

—

--

2

Norrtelje......................................................

—

1

—

Enköping........................................................

—

1

—

Vadstena..........................................................

—

1

—

Mariestad..........................................................

—

1

—

Sköfde ............................................................

—

1

—

Eskilstuna .....................................................

—

1

—

Ystad ...........................................................

—

1

—

Landskrona .............................................

—

1

—

Haparanda.................................................

—

1

—

Stockholm: Jakob ..........................................

—

1

—

Summa

2

10

2

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

/

Bil. E: 7.

Genom kongl. brefven den 22 maj 1891 och den 16 december 1892

hafva i enlighet med 1890 års riksdags beslut indragits följande lärarebefattningar

vid

Läroverk

Rektors-

befattningar

Kollega-

befattningar

Peda^og-

befattningar

1. Treklassiga läroverk:

Vernamo ...................

1

2

_

Ronneby ..........................................

1

2

—

2. Tvåklassiga pedagogier:

Hjo.............................................................

1

1

—

Hedemora..................

1

1

___

Grenna .......................................................

1

1

Kungelf ......................................................

1

1

_

Kungsbacka ...........................................

1

1

—

Borgholm ..................................................

1

1

—

3. Enklassiga pedagogier:

Oregrund ..................................................

1

Ulricehamn..............................•

_

1

1

Mariefred ................................

_

_

Linde ...........................

1

1

1

1

Säter.......................................

Falkenberg ...........................

Laholm ...............................................

_

.

Mönsterås ..................

1

8

Summa

8

10

Dessutom beslöt 1890 års riksdag för sin del, att 2 lektorsbefattningar

vid Strengnäs läroverk och 1 lektorsbefattning vid Vesterås''läroverk skulle

indragas. Genom nådigt bref den 12 september 1890 blefvo de 2 lediga

lektorsbefattningarna vid Strengnäs läroverk indragna, hvaremot lektorsbefattningen

vid Vesterås läroverk först vid inträffande ledighet skall indragas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

47

Bil. F.

Lärares vid de allmänna läroverken och pedagogierna tjenstledighet

ecklesiastikåren 1882—1892.

Ecklesiastikår

Rektorer

och

pedagoger

Lektorer

Adjunkter

och

kolleger

Tjenstledige

Summa

Helt är

En termin

eller

deröfver

Mindre än

en termin

1882—1883 .......

18

34

73

67

18

40

125

1883—1884.......

22

34

72

59

24

45

128

1884—1885......

16

30

75

56

26

39

121

1885—1886 ......

15

34

64

56

26

31

113

1886—1887........

14

32

70

57

22

37

116

1887—1888......

14

30

64

56

22

30

108

1888—1889 .......

18

32

65

58

22

35

115

1889—1890........

12

30

84

54

22

50

126

1890—1891 ........

19

24

72

53

23

39

115

1891 — 1892.........

15

32

79

49

23

54

126

Medium

16,3

31,2

71,8

56,5

22,8

40,o

119,3

Anmärkning. Såsom tjenstledig har icke upptagits lärare, som varit

förordnad att sköta annan lärarebefattning vid hithörande läroverk. Deremot

har upptagits såväl partiel som fullständig tjenstledighet, oberoende

af den tid, som densamma omfattat. Uppgifterna afse förhållandet under

läsåret.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 57.

Bil. G.

Extra lärarnes*) antal höstterminerna 1882—1892.

Läroverk

1882

1883

1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

A. Högre allmänna

läroverk.

Stockholm:

Norra latinläroverket ......

12

14

16

17

17

17

16

>

16

16

12

13

Södra » ......

5

4

4

5

4

4

4

4

7

9

1H

1

Realläroverket..................

5

5

6

6

7

8

8

8

6

5

9

Nya elementarskolan ...

—

—

—

1

1

1

1

1

1

1

1

Upsala .................................

6

5

6

5

4

3

2

2

2

2

2

Gefle .................................

2

3

3

3

3

3

3

3

3

4

4

Linköping ..........................

5

6

6

6

6

5

4

3

2

1

1

Norrköping.........................

3

4

4

4

4

4

4

4

4

4

4

Yestervik.............................

1

—

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Nyköping............................

1

l2

Venersborg ............................

2

1

1

1

1

—

—

—

—

—

—

Yexiö...................................

1

2

2

2

2

2

2

2

—

—

—

Jönköping ..........................

6

6

6

6

7

6

6

6

6

6

5

Lund..................................

6

6

6

6

7

7

6

5

5

5

5

Malmö ...............................

4

5

7

7

7

8

8

9

9

9

9 3

Karlskrona......................

4

3

3

3

3

3

3

3

3

4

4

Kristianstad .....................

1

2

2

2

2

2

1

1

1

1

1

Helsingborg .....................

6

7

7

8

8

8

7

7

9

9

9 4

Ystad ..................................

1

2

1

Göteborg:

Latinläroverket ..............

9

9

8

7

7

7

6

5

4

4

4

Realläroverket.................

5

9

7

7

8

9

10

11

11

12

13 5

Halmstad.............................

2

2

2

2

2

2

1

2

2

3

3

Kalmar...............................

—

1

—I

—

Transp.

85

94

97

99

101

100

93

93

93

95 |l01 i

*) Aflönade af statsmedel.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

49

Läroverk

1882

1883

1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

Transp.

85

94

97

99

101

100

93

93

93

~95

ioii

Karlstad .................................

10

8

9

8

8

6

5

6

6

8

71 2 3 4 5 6

TTp.rnosanrt

1

_

_

.

_

_

_

_

_

1

Östersund.................................

1

I

1

2

2

2

1

—

—

—

Umeå.......................................

2

2

2

2

2

2

2

1

1

1

1

Luleå......................................

1

1

Sundsvall...............................

1

1

1

2

3

3

—

—

1

2

4

Visby.......................................

B. Lägre allmänna

läroverk.

4

3

1

1

1

Stockholm:

Jakob .................................

—

1

1

2

2

2

2

3

3

3

3

Katarina..............................

1

—

—

—

—

—

1

2

3

4

31

Ladugårdslandet..................

7

7

7

7

7

7

7

7

7

7

7

Eskilstuna ..............................

1

Karlshamn .............................

1

2

2

2

2

1

1

1

1

1

2

Göteborg.................................

3

3

3

3

3

4

4

5

5

4

5

Summa

116

122

124

128

131

127

117

118

120 126136

Stockholmsläroverken tillsamm.

30

31

34

37

37

38

38

40

42

40

47

Anmärkning. Enligt 1890 års rikdags medgifvande skall i den mån

tillgångar blifva disponibla genom vissa läroverks indragning, 8 lektorsoch

15 adjunktsbefattningar upprättas, nemligen

1 vid de under direktionen öfver Stockholms

stads undervisningsverk lydande läroverk

...............................................................

2 » h. allmänna läroverket i Nyköping......

3 » » » '' » i Malmö............

4 » » » » i Helsingborg

5 » » realläroverket i Göteborg......

6 » » allmänna läroverket i Karlstad.........

3 lektorsbef. 7 adjunktsbef.

1 » —

1 » —

2 » 2

1 » 3

— 3 »

Summa 8 lektorsbef. 15 adjunktsbef.

Bih. till Riksd. Prof. 18.94. 1 Sami. 1 Afd. 36 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Extra lärarnes*) antal höstterminerna 1882—1892.

Läroverk

1882

1883

1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

Ystad.......................

2

4

5

5

6

Sundsvall....................................

1

1

1

1

1

1

1

1

Söderköping ..............................

—

—

—

—

—

1

1

1

1

1

Alingsås ....................................

1

1

2

Falköping....................................

2

2

2

2

2

2

1

1

1

1

1

Sala ..........................................

Sölvesborg ................................

—

—

—

—

—

—

—

1

1

2

1

Trelleborg .................................

1

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

Engelholm ...............

1

1

1

_

_

__

_

Yarberg ....................................

—

—

—

1

1

1

1

1

1

1

Åmål.........................................

1

Filipstad ....................................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Skellefteå..................................

—

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

Örnsköldsvik ............................

3

3

3

''2

2

1

—

—

1

2

1

Södertelje...................................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Köping.....................................

—

1

Simrishamn ..............................

—

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Summa

11

12

12

11

11

10

10

15

16

19

19

*) Aflönade af vederbörande kommuner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition N;o 57.

bl

Bil. H: 1.

De extra ordinarie lärarnes lefnadså/der vårterminen 1889.

Antal

e. o.

lärare.

Antal

e. o.

lärare

f

B*

Extra lärare

Vikarier

Samma

CD

B*

Extra lärare

Vikarier

Summa

P

P-

00

pc

w

o

B

*b

cd .

*—1

3

pr

o

S

"O

CD

«

o

5

CD

B

pr

o

B

-ö

CD

w

O

B

“B

CD

i—i

B

pr

o

B

►B

CD

GG

B

s

s

p

P

Q-

00

po

•"*

O

B

►B

CD

B

pr

o

B

*B

w

o

B

*B

CD

»—i

s

pr

o

B

*B

w

o

B

*B

CD

•—i

B

P-

O

B

*B

GG

B

s

B

p

CD

B

et-

ta

CD

3

CD

CD

3

et-

CD

B

CD

B

c-t-

CD

CD

B

g-

CD

B

B

CD

rt-

CD

CD

e-t-

CD

CD

rt-

CD

s

CD

rrt-

CD

sr

g-

CD

B

<—t-

CD

3

23

_____

___

„

1

___

1

1

39

3

1

4

2

7

3

10

24

—

—

—

2

—

2

2

40

2

1

4

2

6

3

9

25

1

1

1

1

2

2

4

41

3

1

5

1

8

2

10

26

—

1

1

6

1

7

8

42

3

—

5

2

8

2

10

27

—

2

1

2

1

4

5

43

2

—

—

2

2

2

4

28

1

—

2

1

3

1

4

44

5

1

1

1

6

2

8

29

2

—

1

4

3

4

7

45

1

1

1

1

2

2

4

30

2

2

4

6

6

8

14

46

1

—

1

—

2

—

2

31

17

4

7

3

24

7

31

47

2

—

1

—

3

—

3

32

3

2

5

6

8

8

16

48

33

6

3

4

1

10

4

14

49

1

—

1

—

2

—

2

34

7

5

4

4

11

9

20

50

1

—

—

—

1

—

1

35

10

7

3

2

13

9

22

51

—

1

1

—

1

1

2

36

9

3

—

2

9

5

14

58

—

—

—

1

—

1

1

37

4

1

5

2

9

3

12

59

1

—

—

—

1

—

1

38

2

—

8

2

10

2

12

S:a

89

37

70

57

159

94

253

Anmärkning.

Antal extra ordinarie lärare............................................................ 253.

Kompetente................................................................................... 159 = 62,8 %.

Inkompetente......................................................................................... 94 = 37,2 %.

Förhållandet mellan kompetente och inkompetente............................. 17:10.

s. 52 Kontrollera mot PDF

\

52

Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Bil. H: 2.

De extra ordinarie lärarnes tjenstetid vårterminen 1889.

>

Antal e.

o. lärare

>

Antal e.

o. lärare

* £

CD

t5T.

cd

a

Kompetente

Inkompetente

Kompetente

Inkompetente

CD

£

B

5*

CD

•-*

Extra lärare

Vikarier

Summa

Extra lärare

Vikarier

Summa

ef

CD

ef

CD

H

3<

5’

CD

Extra lärare

Vikarier

Summa

Extra lärare

Vikarier

| Summa

L

1

2

3

5

____

5

5

19

1

1

2

2

3

6

9

2

9

11

20

2

2

4

—

1

1

3

—

4

4

2

6

8

21

—

—

—

—

1

1

4

3

9

12

6

9

15

22

3

2

5

—

1

1

5

3

1

4

1

3

4

23

1

1

2

—

—

—

6

5

7

12

2

6

8

24

2

1

3

1

—

1

7

3

2

5

1

—

1

25

1

—

1

—

—

—

8

5

3

8

5

4

9

26

1

—

1

—

—

—

9

5

2

7

—

1

1

27

—

—

—

—

1

1

10

9

2

11

2

3

5

28

1

1

2

—

—

—

11

1

—

1

2

1

3

29

1

—

1

—

—

—

12

8

2

10

4

—

4

30

1

—

1

—

1

1

13

5

6

11

—

—

—

31

—

—

—

—

—

—

14

10

3

13

1

—

1

32

1

—

1

1

_

1

15

2

4

6

1

1

2

35

—

—

l

—

1

1

16

3

3

6

4

—

4

38

—

1

1

—

—

—

17

4

—

4

—

1

1

41

—

—

—

—

1

1

18

3

4

7

2

1

■

3

S:a

89

70

159

37

57

94

Anmärkning.

De kompetentes tjenstetid före vunnen kompetens = 408 terminer = 21,9 %

af tjenstetiden.

De kompetentes tjenstetid efter vunnen kompetens = 1,457 terminer = 78,i %

af tjenstetiden.

Summa 1,865 terminer = 100 %.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

53

Bil. Ii: 3.

De kompetente extra ordinarie lärarnes ålder samt tjenstetid efter vunnen

kompetens. Vårterminen 1889.

Antal lärare, hvilkas tjensteterminer efter vunnen

kompetens utgjort

>

Ö

p"

£

CD

Terminer

Terminer

Terminer

-Terminer

5Ö?

ll

2

3

4!

5

6

7 1

8 I

9 1

10

11

12

13

14

15

16

17

18

20

22

26

BO

»1

CD

25

1

1

2

1

27

1

28

1

2

3

29

—

1

1

1

—

—

3

30

—

2

—

2

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

31

—

3

2

1

1

4

—

2

2

2

1

4

1

1

—

—

—

—

—

—

—

24

32

1

]

1

^ 1

—

2

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

‘—

8

33

1

1

—

2

1

2

—

1

2

10

34

1

1

—

—

1

1

1

—

—

—

—

1

1

3

—

1

—

—

—

—

—

11

35

—

—

—

2

—

2

—

2

1

3

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13

36

1

—

1

—

1

—

—

3

—

1

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

9

37

—

1

—

—

—

2

1.

—

—

1

—

2

—

1

—

—

1

—

—

—

—

9

38

1

—

1

—

—

2

—

—

—

1

—

2

—

1

1

—

—

—

1

—

—

10

39

—

—

1

—

1

1

—

—

—

—

—

—

1

1

1

—

—

—

—

—

1

7

40

6

41

—

—

1

1

—

1

—

2

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

1

—

8

42

—

1

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

3

—

—

—

8

43

1

2

44

]

1

1

2

1

—

6

45

2

46

—

1

—

2

47

3

49

nn

1

1

1

—

2

1

uU

51

1

59

—

1

S:a

7

14

9

In

7

119

3

1 13

4

12

i

14

5

14

1 3

1 4

2

8

| 4

1 4

1

159

Dih. till Riksd. Prut. 1894. 1 Sami. 1 Afd. Höft. 8

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Bil. H: 4.

Vårterminen 1893 tjenstgörande extra ordinarie lärare.

Extra lärare, aflönade af staten:

118 komp., 18

inkomp.

Summa

136

» » »

» kommuner:

14 » 5

>

>

19

V ikarier, »

» »

» statsmedel:

» enskilde

87 » 22

>

»

109

1. af anslag

å ord. stat

23 > 4

»

>

27

Summa 242 (83,2%), 49 (16,8 %). Summa 291

Anmärkning. Bland vikarierna äro icke upptagna sådana, som endast

tjenstgjort under några få veckor.

STOCKHOLM, IVAK HÖGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1894:105 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående öfverflyttning till allmänna indragning sstaten af åtskilliga lärares aflöning samt s. 9 i texten
  2. SU 1894:75 Memorial, i anledning af kamrar nes skiljaktiga beslut beträffande Kongl. Maj:ts proposition angående öfverflyttning till allmänna indragningsstaten afl åtskill a1 i texten
  3. SU 1894:66 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående öfverflyttning till allmänna indragning sstaten af åtskilliga lärares aflöning samt rörande under s. 1 i texten