Sök i Ratio Lex

Angående förhöjning af tullen å spanmål in. rn

1895-01-05 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1895:4, Angående förhöjning af tullen å spanmål in. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

1

baal

N:o 4.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående förhöjning

af tullen å spanmål in. rn.; gifven Stockholms

slott den 5 januari 1895.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för

denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen,

att de enligt tulltaxan af den 8 juni 1892 bestämda tullsatser för

nedannämnda artiklar må höjas

för spanmål, omalen, råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor,

äfvensom andra slag, ej specificerade, till 3 kronor 15 öre per 100

kilogram;

för malt, äfven krossadt, till 4 kronor per 100 kilogram;

för spanmål, malen, mjöl och gryn, alla slag, för rismjöl och risgryn

samt för mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna

inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier, till 6 kronor

50 öre per 100 kilogram; och

för bröd, andra slag, till 6,5 öre per kilogram;

att artikeln kli må åsättas eu tullafgift af 30 öre per 100

kilogram;

att de sålunda föreslagna tullarne må såsom tilläggsafgifter till

nu gällande tulltaxa jemväl under innevarande år utgöras;

samt att beloppet af den tullrestitution, som jemlikt § 9 mom. 1 i

tulltaxeunderrättelserna medgifves vid utförsel af bröd, som af utländskt

råämne tillverkats inrikes, må höjas till 6 öre per kilogram.

liih. till Riksd. Prof. 1895. 1 Sand. 1 Afd. 4 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kong], nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Er. Gust. Boström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 januari

1895.

Närvarande:

.v t: rf

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, hans excellens herr statsministern

Boström anförde i underdånighet:

»Det bekymmersamma läge, hvari den svenska jordbruksnäringen

för närvarande befinner sig, gör det för mig till en bjudande pligt att

hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning om vidtagande af åtgärd i

syfte att söka förekomma, att det betryck, hvaraf jordbruksnäringen

lider, må blifva denna närings idkare öfvermäktigt. Då jordbrukets

betryck torde vara att till väsentligaste delen tillskrifva de låga pris,

till hvilka från utlandet införd säd och mjöl kunna här i landet afyttras,

lärer den närmaste och snabbast verkande åtgärden vara att

söka i eu ökning af det tullskydd, Bom är jordbruksnäringen beredt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Jag erinrar derom, att, då tull å spanmål år 1888 infördes, tullsatserna

bestämdes, för omalen spanmål till 2 kronor 50 öre pr 100

kilogram — med undantag för hafre och vicker, hvilka sädesslag påfördes

en tull af 1 krona, och malt, som åsattes en tull af 3 kronor —

samt för malen spanmål till 4 kronor 30 öre, allt pr 100 kilogram. Med

anledning af en, väsentligen af det ryska rågexportförbudet föranledd,

ansenlig stegring af spaumålsprisen af lät Eders Kongl. Maj:t till 1892

års lagtima Riksdag framställning om nedsättning till samma års slut

af tullen för omalen spanmål till 50 öre pr 100 kilogram och för malen

spanmål till 1 krona 40 öre pr 100 kilogram. Riksdagens beslut med

anledning häraf utföll sålunda, att spanmålstullarne definitivt nedsattes

till 1 krona 25 öre pr 100 kilogram för omalen spanmål — med undantag

för hafre och vicker, för hvilka tullen bortföll, och för malt, som

påfördes en tull af 1 krona 50 öre — och till 2 kronor 50 öre för

malen spanmål, allt likaledes pr 100 kilogram.

Jag lärer icke behöfva framlägga något utförligt bevismaterial

till stöd för hvad jag yttrat om jordbrukets betryck. Detta är nemligen

i närvarande stund så stort, att ingen företeelse på det ekonomiska

lifvets område kan sägas vara mera framträdande. Endast för att i

någon mån antyda vidden deraf anhåller jag att få anföra några få

siffror.

Å Stockholms börs utgjorde nedannämnda dagar nästlidet år prisnoteringarne

för hvete och råg pr 100 kilogram: för hvete den 3 juli

kronor 11 å 11:75, den 31 juli kronor 11 å 10:75, den 31 augusti kronor

10:7 5 å 10:25, den 2 oktober kronor 10, den 26 oktober kronor 10 å

9, den 4 december kronor 9:75 å 10:75 och den 31 december kronor 9:75

å 10:7 5 samt för råg den 3 juli kronor 9:25 å 9:60, den 31 juli kronor 9,

den 31 augusti kronor 8:50 å 8:75, den 2 oktober kronor 8:25 å 8, den 26

oktober kronor 8:25 å 8, den 4 december kronor 8:60 å 9 samt den 31 december

kronor 8:60 å 9. I Göteborg utgjorde motsvarande prisnoteringar:

för hvete den 13 juli kronor 12, den 31.juli kronor 11, den 14 september

omkring kronor 11, den 5 oktober kronor 11, den 2 november omkring

kronor 10, den 27 november kronor 10 å 10:5 0 och den 21 december kronor

10 å 10:50 samt för råg den 3 juli kronor 9:40 å 9:50, den 31 juli omkring

kronor 9, den 14 september kronor 9:2 5, den 5 oktober kronor 9 å

9:25, den 2 november kronor 8:50 å 9, den 27 november kronor 9:25

å 9:35 och den 21 december kronor 9 å 9:25. För stora partier hvete

och råg, som införts från utlandet, hafva dock betalts vida lägre pris än

de enligt börsnoteringarne vid tillfället gällande. Sålunda såldes, enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

hvad jag inhemtat, i oktober nästlidet år större partier hvete med aflastning

från Svarta hafvet i påföljande november till kronor 7:6 9,

tullen oberäknad. Från Svarta hafvet såldes vidare med aflastning så

väl i oktober som i november större partier råg till kronor 6:5 2 pr

100 kilogram, tullen oberäknad.

Markegångspriset (litt. A) å hvete och råg utgjorde nedannämnda

år i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län pr hektoliter

(1 hektoliter motsvarande för hvete ungefär 77,5 kilogram och för

råg ungefär 71,4 kilogram):

Stockholms län.

Malmöhus län.

Göteborgs och Bohus län.

Hvete.

Råg.

Hvete.

Rag.

Hvete.

Rag.

år

1889

kronor

10: 77

7: 80

10: 6 7

8: 44

10: 50

8: 10

n

1890

*))

11: 12

8: 10

11: —

8: 30

10: 50

8: 25

n

1891

11

13: —

11: 45

12: —

10: -

12: 25

11: —

11

1892

11

10: 70

8: 20

10: —

8: 40

10: 10

8: 9 0

11

1893

9: 76

7: 3 0

9: —

7: 2 0

9: —

8: —

11

1894

11

7: 60

5: 75

7: 10

6: —

8: —

7: —

Ringa utsigt förefinnes, att spanmålsprisen på verldsmarknaden

skola, åtminstone i den närmaste framtiden, komma att på ett mera

stadigvarande sätt åter höja sig. Tvärtom föreligga omständigheter,

som synas berättiga till den förmodan, att en ytterligare nedgång i

dem kan vara att befara. Till dessa torde få räknas silfverprisets

hastiga och våldsamma fall. Erfarenheten har nemligen gifvit vid

handen, att, till följd af silfrets värdefall i förhållande till guldet, spanmål

kan från länder med silfvermyntfot inlöras till ytterligt låga pris.

Väl gifvas tecken, hvilka antyda, att en ökning i guldproduktionen är

att förvänta, men särskildt med hänsyn dertill, att silfverproduktionen

i sin ordning är mäktig af eu högst betydlig utveckling, komma säkerligen

många år att förflyta, innan ökningen i verldens guldförråd kan

varda så betydlig, att den förmår neutralisera verkningarne af den

ofantliga nedgången i silfverpriset.

Hvad särskildt vårt land beträffar, har på senaste tiden tillkommit

eu omständighet, som säkerligen kommer att ytterligare nedtrycka

spanmålsprisen. Genom en lag af den 14 april 1894, som

träd! i kraft den 1 påföljande maj, har nemligen i Tyskland träffats

en anordning, som i viss mån utöfvar samma verkan som om exportpremier

vid utförsel af spanmål medgåfves. På grund af denna lag

meddelas, på begäran, vid utförsel af hvete, råg, hafre, skidfrukt^,

korn, raps och roffrö, så vidt den utförda qvantiteten utgör minst 500

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

kilogram, s. k. införselbevis (»Einfuhrscheine»), som inom utgången

af en viss tid (sex månader) kunna användas som tulliqvid vid införsel

af samma varuslag. Likaledes meddelas på begäran åt innehafvare

af qvarnar och mälterier vid utförsel af deras fabrikat införselbevis,

som berättiga dem till tullfri införsel af en mot det utförda fabrikatet

svarande qvantitet utländsk spanmål. Med stöd af ett i lagen förbundsrådet

lemnadt bemyndigande har vidare denna myndighet bestämt,

att de sålunda utfärdade införselbevisen inom en närmare angifven

tidrymd äfven skola kunna för det tullbelopp, hvarå de lyda,

användas till betalning af tull vid införsel af ett antal andra varor

(t. ex. kaffe, thé, ris, sill, tran, petroleum, således varor, hvilka icke

produceras inom landet). Denna bestämmelse är meddelad, på det att

icke införselbevisen, 60m äro föremål för försäljning från exportörernas

sida, genom att finna användning inom allt för trånga gränser skola

sjunka i kurs och afyttras allt för mycket under det värde, å hvilket

de lyda. Huru kraftigt detta premieringssystem verkat, inhemtas deraf,

att medan under månaderna maj—september 1893 Tysklands export

utgjorde af hvete 50,000 kilogram, af råg 60,000 kilogram och af

korn 600,000 kilogram, utgjorde motsvarande qvantiteter för maj—

september 1894 — de fem första månaderna efter det ofvanberörda

lag trädt. i kraft — af hvete 35,370,000 kilogram, af råg 29,640,000

kilogram och af korn 3,800,000 kilogram. Af sistnämnda qvantiteter

gingo icke mindre än 16,117,000 kilogram hvete och 8,135,000 kilogram

råg till Sverige, allt enligt uppgifter från svensk-norske generalkonsuln

i Hamburg. Då premieringssystemet redan under den nyssnämnda

korta tiden hunnit utöfva en så betydlig verkan, kan man förutse, att,

sedan vidare kretsar kommit till kännedom om fördelarne af spanmålsexport

under sådana vilkor, denna inom kort skall antaga högst betydande

proportioner.

Såsom upplysande i fråga om verkningarna af detta system må

nämnas, att i sistlidne september köptes samma dag, som hvete i Berlin

noterades till pris motsvarande kronor 11: 6 0 pr 100 kilogram, hvete

i Königsberg fritt ombord för kronor 8: 13 pr 100 kilogram samt att i

påföljande oktober samma dag, som hvete i Berlin noterades till pris

motsvarande kronor 11: 04 pr 100 kilogram, köptes hvete fritt ombord i

Stralsund för kronor 7: 9 5 pr 100 kilogram.

Följande tabell angifver i tusental kilogram införseln af omalen

spanmål för hvart och ett af åren 1888—1894.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

7

'' . 1 ■

Spanmål, omalen.

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

Hvete .....................

48,368

54,242

57,284

74,177

118,187

121,357

154,259

Häraf från:

.

■t

Norge ..................

— —

». • . •> v. ■ TT

6

Finland..................

- r—

---

- -

8

- -

- -

---

Ryssland..............

12,898

12,788

14,679

13,021

11,146

9,401

19,429

Tyskland.............

27,166

26,610

19,615

26,283

30,391

37,756

70,197

Danmark...............

8,256

13,830

22,686

20,063

32,780

25,007

16,519

Holland ...............

- -

- -

- -

198

— —

202

142

Belgien...............

>. - ---

- -

- -

2,812

13,622

10,269

5,524

England ..............

43

1,011

302

2,731

6,918

320

2,630

Frankrike ...........

- -

1

Bulgarien ..........

2,099

- -

Rumänien ............

848

1,334

- -

N. Amerika .........

_ _

-- -

- -

9,060

21,503

22,368

13,450

La Plafca-staterna..

— __

— —

— —

— —

977

12,602

26,360

Påg...........................

130,409

132,054

117,537

87,632

75,815

80,310

135,303

Häraf från:

Norge ..................

89

100

32

25

40

200

319

Finland ...............

3,381

1,578

1,791

3,288

163

382

771

Ryssland...............

113,596

113,592

109,511

72,906

25,699

54,254

83,034

Tyskland..............

11,512

13,924

4,717

8,640

26,662

10,469

36,553

Danmark...............

1,828

2,859

1,486

2,193

7,518

3,470

14,624

Holland ...............

- -

- -

- -

- -

3,294

120

— —

Belgien..................

- -

-

---

- -

3,424

489

— —

Frankrike ............

- -

- -

— —

_ —

1,056

— —

— —

Spanien ...............

— —

— —

— —

— —

2,223

— —

- -

Rumänien ............

10,924

. - -

N. Amerika .........

— —

— —

— —

577

5,699

— —

---

Korn .......................

1,227

889

3,492

1,000

9,428

5,897

17,629

Häraf från:

Norge .................

146

385

273

155

1,249

1,026

192

Finland..................

24

- -

- -

52

---

- -

8

Ryssland..............

538

194

570

- _

• 2,223

1,986

6,838

Tyskland..............

--- -

1,159

179

1,545

1,607

3,404

Danmark...............

417

126

1,418

613

2,328

1,273

7,186

Holland ..............

629

— —

— —

Frankrike ............

— —

178

69

— —

1,243

- -

- -

Majs .......................

172

9,336

16,428

7,847

18,359

9,684

10,728

Häraf från:

Finland.................

6

Tyskland ............

- -

- -

2,055

891

1,002

2,368

2,407

Danmark...............

168

2,773

9,281

5,899

12,228

5,521

7,276

Belgien..................

- -

— —

— —

— —

1,234

519

1,035

England ...............

— —

1,118

1,490

9

289

---

3

Rumänien ............

- -

- -

---

- -

- -

758

- -

N. Amerika ........

— - -

5,441

3,597

1,047

3,367

509

- -

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Om än spanmålsprisens nedgång utgjort väsentligaste anledningen

till jordbrukets betryck, hafva likväl äfven andra omständigheter tillstött,

hvilka verkat i samma rigtning. Ladugårdsskötsel^ hvilken på

senare tider tagit ett betydligt uppsving, har drabbats af ett hårdt

slag genom de förbud mot införsel af boskap från Sverige, hvilka utfärdats

i nästan alla länder, der vår boskap förut funnit afsättning,

och hvilka orsakat en högst väsentlig nedgång i vår kreatursexport.

Exporten af nötkreatur utgjorde:

år

1889 .................

................ 37,413

stycken

11

1890 ................

................ 36,379

11

11

1891................

.............. 30,441

It

11

1892 ...............

................ 19,275

11

11

1893 .................

................ 12,600

11

järn— nov. ,,

1894 .................

................ 12,640

11

Af får utfördes:

år 1889 .................

................ 43,889

stycken

11

1890 .................

.............. 34,306

11

11

1891...............

................ 27,167

11

11

1892 .................

................ 19,005

11

11

1893 ................

320

11

jan.—nov. „

1894 .................

................ 1,530

11

Dertill kommer, att den år från år så betydligt stegrade smörexporten

blifvit mindre lönande, sedan priset äfven på denna vara

väsentligt sjunkit. I detta afseende beder jag att få anföra, hurusom

den högsta noteringen (toppnoteringen) för 100 kilogram felfritt

smör i Köpenhamn åren 1881—1893, i medeltal af noteringen för hvarje

månad under året, utan hänsyn dervid till de öfverpris, som under

senare år i vissa fall må hafva erhållits, gestaltat sig på följande sätt:

1881:

240a

kronor

1886:

188,5

kronor

1891:

191,4

kronor

1882:

233,0

1887:

189,0

11

1892:

195,5

ti

1883:

224,2

1888:

183,2

ti

1893:

185,9

11

1884:

218,7

1889:

191,9

ti

1885:

200,7

tf

1890:

183,7

11

I medeltal för månaderna januari—oktober 1894 har samma

notering utgjort 163,4 kronor.

Ett talande bevis på det betryck, hvari jordbruksnäringen befinner

sig, ligger vidare i det allmänt kända förhållande, att en mängd

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

jordegendomar, större och mindre, äro till salu utan att finna köpare

ens till pris väsentligen understigande taxeringsvärdet, Det är gifvet,

att jordbruket lika litet som hvarje annan näring kan bestå, om dess

alster ej kunna afyttras till pris, som åtminstone motsvara produktionskostnaden.

Och ingen, som har kännedom om jordbruk, lärer kunna

påstå, att i vårt land säd kan produceras till de pris, som på senare

tider varit och ännu äro rådande. Af den omständigheten, att det

oaktadt några större olyckor ännu ej inträffat, får ej dragas den slutsats,

att på enahanda sätt kan fortgå, ty gifvet är, att om man ock till en

tid kan söka reda sig genom åtgärder, sådana som ett ökadt anlitande

af krediten och en stegrad afverkning af förefintliga skogstillgångar,

dylika åtgärder, som i öfrigt måste för framtiden verka en nedsättning

i den enskildes ekonomiska ställning och, hvad den forcerade skogsafverkningen

beträffar, i fastigheternas afkastningsförmåga, visserligen

kunna undanskjuta tidpunkten för den hotande krisen, men icke afvända

densamma.

En höjning af spanmålstullarne från det låga belopp, hvartill de

år 1892 nedsattes, måste vid öfvervägande af samtliga utaf mig nu

anförda omständigheter otvifvelaktigt anses utgöra en nödvändighet

för det svenska jordbruket, en åsigt, hvilken jemväl lifligt framhållits i

ett stort antal till Eders Kong]. Maj:t inkomna petitioner i ämnet.»

Herr statsministern föredrog härefter följande till Kongl. Maj:t

inkomna underdåniga petitioner angående förhöjning af spanmålstullarne,

nemligen från

Stockholms

läns hushållningssällskap,

Upsala

77

77

Södermanlands

77

77

Östergötlands

V

77

Jönköpings

7?

V

Kalmar

„ norra

7>

Kalmar

„ södra

77

Kronobergs

77

77

Blekinge

77

77

Hallands

77

77

Elfsborgs

„ södra

77

Skaraborgs

77

77

Vermlands

77

Vestmanlands

77

77

Bih. till Tliksd. Prof. 1895. 1 Sand. 1 Afd. 4 Höft.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

riksdagsmannen Per Larsson enligt uppdrag af ett i Roma i

Gotlands län hållet möte,

jordbrukare i Höreda socken af Jönköpings län,

Blekinge läns landtmannaförening,

riksdagsmannen Sten Nordström enligt uppdrag af ett i Mariestad

hållet möte,

Näs härads i Vermland landtbruksklubb,

Ölme sockens i Vermlands län kommunalstämma samt

Hedemora landtmannaförening.

Efter att hafva redogjort för innehållet af berörda petitioner yttrade

herr statsministern vidare:

»Då man besinnar, i hvilken grad jordbruket är vårt lands modernäring,

måste det, med tanken fäst på de svåra rubbningar i hela

landets välstånd och icke minst i dess kreditförhållanden gent emot

utlandet, som måste varda en följd af den våldsamma nedpressning

af fastighetsvärdena, eu jordbrukskris måste draga med sig, med skäl

anses som en angelägenhet af största vigt för samhället i dess helhet,

att dessa rubbningar i möjligaste mån förebyggas. Det må härvid ej invändas,

att de tullar, genom hvilka sagda produkters sjunkande i värde

skulle förebyggas, endast skulle komma de större godsegarne, hvilka

ensamma förmenats producera spannmål till afsalu, till nytta, ty hvarje jordegare,

som har jordbruket till sin uteslutande förvärfskälla— och till denna

kategori hör det öfvervägande flertalet smärre jordegare — måste för att

kunna betala sina skatter och inköpa de för hans och hans familjs behof

erforderliga förnödenheter af hvarjehanda slag, som ej af jorden framalstras,

årligen afyttra en större eller mindre mängd af landtmannaprodukter.

Ju större afkastning landtmannens arbete lemnar, i desto

högre grad blifver han afnämare af andra näringars alster. Landtbruksarbetaren

kan då finna sysselsättning i sitt eget yrke och tvingas ej

att söka arbete i städerna i täflan med dessas egen arbetarebefolkning.

En åtgärd, som bereder tillgång till bättre aflönadt arbete på landet,

kan derföre icke vara annat än till nytta för samhället i dess helhet.

Rätt förstådt., äro näringarne i ett land solidariska.

Innan jag yttrar mig angående de belopp, till hvilka enligt min

mening spanmålstullarne böra höjas, torde det tillåtas mig att meddela

några uppgifter angående de tullsatser, som i några andra länder för

närvarande äro gällande för de vigtigaste spanmålsslagen.

I Tyskland blefvo de år 1879 införda spanmålstullarne åren 1885

och 1887 icke oväsentligt höjda, hvarefter desamma åter blifvit genom

afslutade handelstraktater nedsatta för de länder, med hvilka dessa tråk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

tater blifvit afslutade eller hvilka eljest kommit i åtnjutande af bestämmelserna

i dessa traktater. Till denna kategori hör det öfvervägande

flertalet länder. Jag anhåller att här få meddela de sålunda för närvarande

gällande tullsatserna och upptager till jemförelse med dem de

åren 1879, 1885 och 1887 faststälda:

1879.

Mark.

1885.

Mark.

1887.

Mark.

Gällande fördrags- enliga tullsatser.

Mark.

nalen spanmål:

hvete och råg.................

för 100 kg.

1: 00

3: 00

5:

00

3: 5 0

hafre ....................................

1: 00

1: 50

4:

00

2: so

bohvete................................

n

0: 5 0

1: oo

2:

00

2: oo

skidfrukter ........................

91

1: 00

1: oo

2:

00

1: 50

spanmål, andra slag, ej

specificerade ................

>1

1: oo

1: 00

1:

00

1: oo

korn ....................................

n

0: 50

1: 50

2:

25

2: 00

majs ...................................

•n

0: 50

1: 00

2:

00

1: 60

malt........................................

99

1: 20

3: 00

4:

00

3: 60

alen spanmål:

mjöl och gryn ................

99

2: oo

7: 50

10:

50

7: 30

I Frankrike äro tullsatserna olika allt efter som varorna å ena

sidan äro af europeiskt ursprung eller importerade direkt ffån länder

utom Europa eller å andra sidan äro produkter från länder utom Europa,

men importerade från nederlag i Europa. Endast för den förra kategorieu

af tullsatser torde här behöfva redogöras. Tullsatserna utgöra:

å omalen spanmål:

hvete................................................................................ för 100 kilogram

hafre, korn, råg och majs .................................... „ „

bohvete............................................................................ „ ,,

malt.................................................................................... ,, ,,

å malen spanmål:

hvetemjöl, allt efter den finhetsgrad,

hvarmed mjölet blifvit Biktadt, ... för 100 kilogram 11: oo

mjöl af hafre, råg, korn och majs „ „

„ „ bohvete.................................... „ „

gryn ..................................................... » n

Francs.

7: 0 0

3: 00

2: 50

4: oo

16: oo

4: oo

5: 00

12: oo

Den i ögonen fallande skilnaden mellan tullsatserna för hvetemjöl

och för rågmjöl torde finna sin förklaring deruti, att införseln af råg

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

och rågmjöl är för Frankrike af försvinnande liten betydelse. Sålunda

utgjorde år 1892 Frankrikes hela införsel af råg 65,600 kilogram och

af rågmjöl 81,500 kilogram.

I Ryssland är omalen spannmål tullfri, medan för mjöl, malt och

gryn af alla slag är faststäld en tullsats af 20 kopek per pud, motsvarande

3 kronor 52 öre per 100 kilogram. I Finland åtnjutes tullfrihet

för så väl omalen som malen spannmål, med undantag för majs,

som drager tull af 2 finska mark 50 penni för 100 kilogram, samt för

hirs, spelt och lmser, för hvilka sädesslag tull erlägges med 1 mark per

hektoliter. Dock äro de sålunda tullpligtiga artiklarna fria från tull,

då införseln sker från Ryssland.

I Danmark äro så väl omalen spannmål som mjöl fria från tull.

Det förtjenar emellertid anmärkas, att regeringen vid tre särskilda tillfällen

under senare tider föreslagit åsättande af tull å spanmål, dels

både omalen och malen, dels endast malen. Regeringen föreslog nemligen

år 1886, att tull måtte åsättas omalen spanmål med 0,7 5 öre och

mjöl med 2 öre per pund (resp. kronor 1: 50 och 4 per 100 kilogram);

år 1889 att mjöl måtte åsättas en tull af öre per pund (1 krona per

100 kilogram) samt år 1893 att mjöl måtte beläggas med en tull af

H öre per pund (3 kronor per 100 kilogram).

Hvad nu angår de belopp, till hvilka spanmålstullarna lämpligen

bön» fastställas, torde det till en början vara klart, att, ehuruväl

det ur åtskilliga synpunkter kunde anses önskvärdt, att tullen för hvete

sattes högre än tullarna för öfriga slag af spanmål, den nuvarande

anordningen bör bibehållas, enligt hvilken tullen är lika för alla slag af

omalen spanmål, utom hafre och vicker, likasom äfven för alla slag af

malen spanmål endast en tullsats finnes bestämd. De skäl af tullteknisk

art, som nödvändiggjort denna anordning, hafva tillförene tillräckligt

blifvit pröfvade, hvadan jag nu icke behöfver uppehålla mig

vid dem, endast erinrande, att, då hvetet är icke obetydligt tyngre än

rågen, hvetetullen per hektoliter faktiskt ställer sig något högre än

rågtullen.

Såsom ofvan blifvit nämndt, har i Tyskland den förut till 5

mark för 100 kilogram bestämda tullen för hvete och råg i sammanhang

med afslutandet af handelstraktater med Österrike-Ungern, Ryssland

m. fl. makter blifvit vid införsel från det öfvervägande flertalet

länder sänkt till 3 mark 50 pfennig, i svenskt mynt i rundt tal

motsvarande 3 kronor 15 öre, för 100 kilogram. Uppenbart är, att,

då i två närbelägna länder tullen å en vara är olika hög, importen af

denna vara under i öfrigt lika förhållanden företrädesvis skall söka

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N-.o 4.

sig till det land, som bär den lägre tullsatsen. Då sålunda tullen

för omaleu spanmål i Sverige är kronor 1: 2 5, men i Tyskland kronor

3: 15, måste det derföre anses af vigt, att denna skilnad i tullsatser

så vidt möjligt utjemnas. Af denna orsak anser jag mig böra

tillstyrka, att då, enligt livad jag redan förordat, tullen å spanmål

nu bör liöjas, beloppet af t ullen för om alen spanmål sättes lika med

den tyska tullsatsen eller till 3 kronor 15 öre för 100 kilogram. Denna

tullsats torde böra gälla för alla slag af omalen spanmål med undantag

af hafre och vicker, bvilka icke utgöra föremål för nämnvärd import

och derföre synas fortfarande höra åtnjuta tullfrihet, äfvensom afmätt,

för hvilken vara tullsatsen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den

förut iakttagna proportionen mellan tullsatserna för densamma och för

korn, torde böra bestämmas till 4 kronor för 100 kilogram.

Vid bestämmandet af skyddet för jordbruksnäringen är det af

synnerlig vigt, att tullen för mjöl sättes i riktigt förhållande till tullen

för den omalna spanmålen. Sättes tullen för låg, kan det lätteligen

inträffa, att det skydd, som man genom tullen å omalen spanmål velat bereda

jordbruket, förminskas derigenom, att spanmålen i förmålen form

tillåtes inkomma med relativt lägre tull och det sålunda bättre lönar

sig att införa mjöl än omalen spanmål. Då qvarnindustrien är jordbrukets

naturliga afnämare, är det ej minst för jordbruket af vigt, att

tillräckligt skydd beredes sagda industri. År skyddet otillräckligt,

d. v. s. är förhållandet sådant, att mjöl af utländsk spanmål ej kan

inom landet framställas till det pris, hvartill mjöl kan importeras, tvingas

qvarnegarne att genom nedsättning af prisen å den inhemska spanmålen

söka utjemna detta missförhållande. En qvarnindustri åter, som åtnjuter

de nödvändiga betingelserna för att kunna fortlefva och lemna

sina idkare skälig ränta på det i qvarnetablissementen nedlagda kapitalet,

erbjuder jordbrukets idkare tillfälle till den säkraste och jemnaste

afsättning, och tillvaron af en sådan industri måste derföre anses vara

af stor betydelse för jordbruksnäringen.

Då med tullen för omalen spanmål såsom utgångspunkt mjöltullens

belopp skall bestämmas, böra, bland annat, följande omständigheter

komma i betraktande. Till eu början är det gifvet, att tullen för eu viss

gifven qvantitet mjöl, för att rent aritmetiskt taget blifva lika med tullen å

omalen spanmål, skall motsvara tullen å den qvantitet omalen spanmål,

som erfordras för att utvinna den förstnämnda qvantiteten. Om t. ex., såsom

i § 9 mom. 3 af tulltaxeunderrättelserna antages, mjölutbytet vid förmalning

af råg till sikt utgör 664 procent (i Tyskland antages utbytet

utgöra 65 procent), skall tullen å 100 kilogram rågsikt, efter eu dylik om
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

räkning, motsvara tullen å 150 kilogram omalen råg. Vidare bör beaktas,

att då ett parti mjöl gifvetvis betingar lägre frakt än det parti

säd, som erfordras för utvinnande af sagda parti mjöl, och således det

skydd, som genom fraktkostnaden beredes den inhemske producenten,

är mindre för en viss gifven qvantitet mjöl än för samma qvantitet

säd, denna skilnad bör utjemnas genom en högre tull för mjölet. 1

vårt land, der sjökommunikationen på grund af de klimatiska förhållandena

är stängd en del af året, nödgas qvarnegarne ofta på en

gång förse sig med större lager af spanmål, som delvis först efter en

längre tids förlopp kan förmalas och afyttras. Detta förhållande föranleder

dertill, att i mjöltullen billigtvis bör ingå något belopp för ränta

å det sålunda i spanmålen nedlagda kapitalet. Ytterligare bör vid mjöltullens

bestämmande hänsyn tagas dertill, att de fördelar af ett eller

annat slag, som främmande länders qvarnindustri må åtnjuta framför

den svenska, må i möjligaste mån utjemnas. Sådana fördelar äro i

allmänhet de, hvilka tillkomma industrien i större och rikare länder,

såsom billigare räntefot, större och jemnare afsättningsförhållanden och

i regeln mindre omkostnader. Men härtill kommer, då man särskild! tager

hänsyn till den tyska qvarnindustrien, den svenska qvarnindustriens

farligaste konkurrent, en speciel omständighet, som ej får lemnas ur räkningen.

Den tyske qvarnegaren kan nemligen faktiskt genom att från

spanmålsexportörer inköpa sådana införselbevis, om hvilka förut är

nämndt, från utlandet införa sin råvara mot erläggande af lägre tull än den

i tulltaxan bestämda. Införselbeviset gäller nemligen till sitt nominela

värde såsom liqvid vid erläggandet af t ull för den införda spanmålen, och

gifvet är, att innehafvaren af ett sådant bevis måste för att till detsamma

finna en afnämare, som anser med sin fördel förenligt att använda

detsamma såsom tulliqvid framför kontanta penningar, afyttra

beviset till ett pris, som mer eller mindre understiger det nominela.

Eu tydlig föreställning om verkningarna af de förmåner, den tyska

qvarnindustrien åtnjuter, lemnas af följande tabell, som för hvart och

ett af åren 1888—1894 i tusental kilogram upptager införseln från

olika länder till Sverige af hvetemjöl och rågmjöl.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 4.

15

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

Spanmål malen:

Ilvetemjöl ....................

21,008

20,466

15,409

15,569

21,822

31,949

37.384

Häraf från:

Danmark....................

14,551

13,710

10,709

8,537

9,251

7,944

8,042

Tyskland....................

5,759

6,367

4,393

6,283

8,859

16,9S0

21,149

Norge ........................

287

115

no

—

752

1,189

363

England ...................

190

120

—

335

1,868

1,233

543

N. Amerika ................

118

—

—

—

—

1,526

942

Ryssland...................

—

122

—

184

—

—

—

Holland ...................

—

—

—

—

921

3,013

5,642

Belgien ....................

—

—

—

—

106

—

656

Rågmjöl........................

16,909

16,393

12,944

10,158

11,748

17,507

24,077

Häraf från:

Tyskland....................

10,699

14,392

9,399

8,053

10,760

16,633

23,501

Ryssland....................

3,315

840

2,697

1,216

171

—

—

Danmark....................

1,430

683

243

161

243

201

161

Norge ........................

1,400

470

605

633

482

624

411

Denna tabell utvisar ej allenast, att införseln af hvete- och rågmjöl

under de senare åren högst betydligt ökats, utan äfven att denna

ökning till allra väsentligaste delen kommit på Tyskland, som till stor

del — hvad rågmjöl beträffar nästan helt och hållet — utträngt öfriga

länder från den svenska marknaden. Medan sålunda den danska införseln

af hvetemjöl ännu år 1888 var omkring tre gånger så stor som

den tyska, är förhållandet numera omvändt, i det att den danska införseln

icke uppgår till hälften af den tyska samt år för år varit i så godt som

ständigt sjunkande. Det är för öfrigt icke blott i Sverige som den tyska

qvarnindustriens stora konkurrensförmåga gjort sig känd. Då regeringen

i Danmark åren 1889 och 1893 föreslog införande af mjöltull, anfördes

båda åren såsom det förnämsta motivet för den föreslagna åtgärden,

att Tysklands premierade qvarnindustri utträngde den danska på främmande

marknader och hotade att göra det äfven på den inhemska.

Jemväl från Finland förspörjes samma klagan.

Att fastställa en allmängiltig proportion mellan tullen å den omalna

spanmålen och mjöltullen låter sig icke göra. Dertill äro de faktorer,

till hvilka hänsyn bör tagas vid bestämmandet af det belopp, hvarmed

mjöltullen skall öfverskjuta tullen å den omalna spanmålen, af alltför

vexlande art. Den bästa ledningen härvid erhålles af erfarenheten.

Rådfrågas denna, visar det sig, att, ehuru den år 1892 faststälda relationen

mellan tullen å säd och tullen å mjöl, eller 1:25—2:5 0, efter ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(3

Kongl. Mgj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

bytet räknadt bereder qvarnindustrien något större skydd än den före 1892

års tullnedsättning gällande relationen 2:50—4:30, förstnämnda relation

likväl ingalunda är tillfredsställande. Införseln af utländskt mjöl har

år för år stegrats och de senast faststälda inkomsttaxeringarne ådagalägga,

att flera af de större qvarnaffärerna icke åtnjutit någon beskattningsbar

inkomst samt att andra åtnjutit en inkomst, som endast utgör

en ringa ränta på det i affären nedlagda kapitalet. När man å andra sidan

finner, hurusom Tyskland, efter att hafva pröfvat flera olika relationer

mellan tullarne för omalen spannmål och mjöl — denna relation faststäldes

år 1879 till 1—2, år 1885 till 3—7:50 och år 1887 till 5—10:50

— numera stannat vid en relation af 3:50—7:30, synas mig giltiga

skäl föreligga att tillgodogöra sig den i Tyskland vunna erfarenheten

och äfven här fastställa sistberörda proportion mellan ifrågavarande

tullsatser.

Den tyska tullsatsen utgör, såsom redan blifvit nämndt, 7 mark

30 pfennig pr 100 kilogram, hvilket i svenskt mynt i rundt tal motsvarar

6 kronor 57 öre. Till motsvarande belopp lärer enligt min

mening mjöltullen böra bestämmas; dock att siffran lämpligen torde

böra afjemnas till 6 kronor 50 öre. Då man besinnar, att det skydd, som

betecknas af den nämnda tullsatsen, ansetts nödigt i Tyskland, der

qvarnindustrien äfven i öfrigt åtnjuter en synnerligen gynnad ställning,

samt att skyddet i ett stort och rikt land som Frankrike i regeln är

ännu större, lärer det ingalunda kunna sägas, att det skydd, som

genom den föreslagna tullsatsen skulle beredas vår qvarnindustri,

blefve för högt. Ej heller behöfver man befara, att derigenom ett

monopol skulle beredas de nuvarande qvarnetablissementen, då med

visshet kan förväntas, att hvarje försök från deras sida att dominera

marknaden skall mötas af den inhemska konkurrensen.

Tullsatserna för rismjöl och risgryn samt mjöl af arrowrot och andra

vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spanmål eller hänföras till

medicinalier, hvilka tullsatser i 1888 års tulltaxa voro bestämda till

samma belopp som tullen för malen spanmål, eller 4 kronor 30 öre

pr 100 kilogram, sänktes i 1892 års tulltaxa till lika belopp med den

i samma tulltaxa upptagna, nedsatta mjöltullen, eller 2 kronor 50 öre

pr 100 kilogram. Under förutsättning af bifall till min hemställan

om mjöltullens bestämmande till 6 kronor 50 öre för 100 kilogram,

torde de för tulltaxerubrikerna rismjöl och risgryn samt mjöl af arrowrot

m. m. för närvarande gällande tullsatser äfvenledes böra höjas till

sistnämnda belopp.

Den för artikeln kli år 1888 införda tull af 30 öre pr 100 kilo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

gram borttogs åter år 1892. Att en tullafgift för kli — äfven om

den icke är högre än att den rätteligen kan betraktas som en registreringsafgift

— finnes i tulltaxan upptagen, måste emellertid, särskilt

vid en förhöjning i mjöltullen, anses af vigt. En tullafgift för kli

kommer nemligen att medföra en noggrannare undersökning af varan,

hvarigenom förebygges det eljest lätt tänkbara missbruket, att under

namn af kli malen spanmål införes i riket.

Om än nämnvärd införsel af bröd icke eger rum, lärer likväl

tullsatsen för artikeln bröd, andra slag, böra, i jemnbredd med mjöltullens

höjning, ökas från 2,5 öre pr kilogram till 6,5 öre pr kilogram;

och torde jemväl beloppet af den tullrestitution af 2,3 öre pr kilogram,

som jemlikt § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna medgifves vid utförsel

af bröd, som af utländskt råämne tillverkats inrikes, böra höjas

till 6 öre pr kilogram.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, det måtte

Eders Kongl. Maj:t. i nådig proposition föreslå Riksdagen,

att de enligt tulltaxan af den 8 juni 1892 bestämda tullsatser

för nedannämnda artiklar må höjas

[för spanmål, omalen, råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor,

ifvensom andra slag, ej specificerade, till 3 kronor 15 öre per 100kilogram;

för malt, äfven krossadt, till 4 kronor per 100 kilogram;

för spanmål, malen, mjöl och gryn, alla slag, för rismjöl och

risgryn samt för mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna

inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier, till 6 kronor

50 öre per 100 kilogram; och

för bröd, andra slag, till 6,5 öre per kilogram;

att artikeln kli må åsättas en tullafgift af 30 öre per 100 kilogram;

att de sålunda föreslagna tullarne må såsom tilläggsafgifter till

nu gällande tulltaxa jemväl under innevarande år utgöras;

samt att beloppet af den tullrestitution, som jemlikt § 9 mom. 1 i

tulltaxeunderrättelserna medgifves vid utförsel af bröd, som af utländskt

råämne tillverkats inrikes, må höjas till 6 öre per kilogram.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och

skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Mahn.

Bih. till Ri/csd. Prot. 1895. 1 Samt. 1 Afd. 4 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1895:2 Betänkande, angående vissa ännu oafgjorda delar af tullbevillningen. s. 1 i texten