Sök i Ratio Lex

Om uppgörelse med Stockholms stad angående öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till vissa delar af Helgeandsholmen

1895-03-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1895:43, Om uppgörelse med Stockholms stad angående öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till vissa delar af Helgeandsholmen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

1

N:o 48.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, om uppgörelse

med Stockholms stad angående öfverlåtande på staten af

den rätt, staden må ega till vissa delar af Helgeandsholmen;

gifven Stockholms slott den 22 mars 1895.

I underdånig skrifvelse den 19 sistlidne januari hafva fullmägtige i

riksbanken och riksgäldskontoret anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes godkänna

följande af Stockholms stadsfullmägtige för deras del biträdda

“Förslag

till uppgörelse mellan å ena sidan staten och å andra sidan Stockholms

stad i fråga om öfverlåtande på staten af den rätt, staden md ega till

vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten.

Emot det att Stockholms stad till förmån för svenska staten afsäger

sig alla anspråk på eganderätt till de delar af Helgeandsholmen, hvilka i det

af stadens ombudsman och stadsingeniören den 5 april 1892 gemensamt afgifna

tjensteinemorial angifvits tillhöra staden, nemligen dels Gamla Norrbrogatan,

den emellan Gamla och Nya Norrbro löpande gata jemte området norr derom,

den genom holmen gående kanalen och utfyIlningarna vid tomterna n:ris 1—0

i (ivarteret Norrbro, innehållande i areal tillsammans omkring 0,040 qvadratmeter,

dels ock vidliggande vattenområde, till den utsträckning detta af fullmägtige

finnes behöfva tagas i anspråk för utförande af 1888 års Riksdags af

Dill. till Itiksd. Prof. 1835. 1 Sami. 1 Aid. 37 Höft. (N:o 43.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Kong!. Maj:t den 22 juni samma år godkända beslut om uppförande å Helgeandsholmen

af riksdags- och riksbanksbyggnader,

förklarar å andra sidan staten:

a) att de begränsningslinier, som, enligt hvad bilagda situationsplan

utvisar, uppdragits mellan å ena sidan Arsenals-, Kungsträdgårds- och Hamngatorna

samt å andra sidan det staten tillhöriga Carl XITI:s torg, skola för

framtiden vara gällande;

b) att staten till förmån för Stockholms stad afstår från eganderätten

till de delar af Humlegården, hvilka blifvit tills vidare upplåtna att tilläggas

dels Sturegatan (kongl. bref den 10 mars 1877), dels Carlavägen (kongl. bref

den 6 juli 1877), dels ock Vestra Humlegårdsgatan (kongl. bref den 9 juli

1880) in. m., och hvilka delar hålla i areal omkring 15,014 qvadratmeter,

såsom närmare framgår af bilagda situationsplan jemte tillhörande specifikation;

c) att staten medgifver den ändring i kontraktet mellan öfverintendentsembetet

å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar och Stockholms stads drätselnämnd

den 8 maj 1877 angående vården om den kronan tillhöriga Humlegården,

att uppsägningstiden förlänges från två till tio år, dock med staten

fortfarande förbehållen rätt, att, derest under upplåtelsetiden beslutes tillbyggnad

af bibliotekshuset, sådant må utan hinder af denna upplåtelse ega rum ett år

efter sedan staden derom erhållit tillkännagifvande.

Denna öfverenskommelse berör icke den på domstols pröfning beroende

frågan om reglering af Helgeandsholmens stränder."

Sedan öfverintendentsembetet i ärendet afgifva infordradt underdånigt

utlåtande, vill Kongl. Maj:t härmed, under åberopande af bilagda protokoll

öfver finansärenden för denna dag, föreslå Riksdagen att medgifva,

att — för träffande af aftal mellan staten och Stockholms stad i fråga

om öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till vissa delar af

Helgeandsholmen och vidliggande vatten, i enlighet med ofvan intagna

förslag, allenast med det tillägg till punkten c) i berörda förslag, att hvad i

samma punkt stadgas beträffande tillbyggnad af bibliotekshuset i Humlegården

äfven skall gälla i fråga om uppförande af annan byggnad derstädes — Kongl.

Maj:t må ega att till förmån för Stockholms stad afstå från den kronan tillkommande

eganderätt. till de delar af Carl XIILs torg och Humlegården, som

afses i punkterna a) och b) af ofvan omförmälda förslag.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och

ynnest städse väl bevägeu.

OSCAR.

Claes Wersäll.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

3

Utdrog af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 mars

1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet:

Sedan 1888 års Riksdag fattat beslut om uppförande å Helgeandsholmen

af riksdags- och riksbankshus, hafva Stockholms stads ombudsman och stadsingeniör

i ett den 5 april 1892 gemensamt afgifvet tjenstememorial framstam

påstående, att staden vore egare till vissa delar af Helgeandsholmen jemte, vidliggande

vatten. Med anledning häraf uppdrogo fullmägtige i riksbanken och

riksgäldskontoret åt tillförordnade sekreteraren i riksgäldskontoret, vice häradshöfdingen

P. R. Rabe att granska och afgifva yttrande angående den i berörda

tjenstememorial gjorda utredningen; och efter det sådant yttrande den

31 augusti 1893 afgifvits, anhöllo fullmägtige i en till Stockholms stadsfullmägtige

den 23 november samma år afbiten skrifvelse, att stadsfullmägtige

ville uppgifva, huruvida och på livilka vilkor staden kunde vara villig att till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

förmån för staten afstå från den rätt, staden, jemlik! vice häradshöfdingen

Rabes yttrande, egde till den obebygda, för allmänt behof använda del af

Helgeandsholmen mellan Gamla och Nya Norrbro, som motsvarade Lastadiegatan;

hvarjemte fullmägtige, med afseende på möjligheten att trätfa en öfverenskommelse

i denna fråga och hvad dermed kunde ega sammanhang, begärde,

att en förberedande öfverläggning för sakens utredning måtte ega rum mellan

delegerade af fullmägtige och stadsfullmägtige.

I anledning åt berörda skrifvelse beslöto stadsfullmägtige den 20 mars

1894 att åt Stockholms stads drätselnämnds första afdelning lemna i uppdrag

att sjelf eller genom särskild! utsedda personer inträda i underhandling med

fullmägtige eller af fnllmägtige utsedde delegerade angående vilkoren för öfverlåtelse

på staten af stadens rätt till delar af Helgeandsholmen och vidliggande

vatten.

Efter det sedermera ej mindre drätselnämndens första afdelning än äfven

fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret utsett vissa personer att med

hvarandra inleda de förberedande underhandlingarna, hafva de sålunda å båda

sidorna utsedde delegerade den 10 november 1894 enat sig om följande

“Förslag

till uppgörelse mellan d ena sidan staten och å andra sidan Stockholms

stad i fråga om öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till

vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten.

Emot det att Stockholms stad till förmån för svenska staten afsäger

sig alla anspråk på eganderätt till de delar af Helgeandsholmen, hvilka i det

af stadens ombudsman och stadsingeniören den 5 april 1892 gemensamt afgifna

tjenstememorial angitvits tillhöra staden, nemligen dels Gamla Norrbrogatan,

den emellan Gamla och Nya Norrbro löpande gata jemte området norr

derom, den genom holmen gående kanalen och utfyIlningarna vid tomterna

n:ris 1 6 i qvarteret Norrbro, innehållande i areal tillsammans omkring 6,040

qvadratmeter, dels ock vidliggande vattenområde, till den utsträckning detta

af fullmägtige finnes behöfva tagas i anspråk för utförande af 1888 års Riksdags

af Kongl. Maj:t den 22 juni samma år godkända beslut om uppförande å

Helgeandsholmen af riksdags- och riksbanksbyggnader,

förklarar å andra sidan staten:

a) att de begränsningslinier, som, enligt hvad bilagda situationsplan

utvisar, uppdragits mellan å ena sidan Arsenals-, Kungsträdgårds- och Hamngatorna

samt å andra sidan det staten tillhöriga Carl XlII:s torg, skola för

framtiden vara gällande;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kanyl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 43.

b) att staten till förmån för Stockholms stad afstår från eganderätten

till de delar af Humlegården, hvilka blifvit tills vidare upplåtna att tilläggas

dels Sturegatan (kongl. bref den 10 mars 1877), dels Carlavägen (kongl.

bref den 6 juli 1877), dels och Vestra Humlegårdsgatan (kongl. bref den 9

juli 1880) m. in., och hvilka delar hålla i areal omkring 15,014 qvadratmeter,

såsom närmare framgår af bilagda situationsplan jemte tillhörande

specifikation;

c) att staten medgifver den ändring i kontraktet mellan öfverintendentsembetet

å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar och Stockholms stads drätselnämnd

den 8 maj 1877 angående vården om den kronan tillhöriga Humlegården,

att uppsägningstiden förlänges från två till tio år, dock med staten

fortfarande förbehållen rätt, att, derest under upplåtelsetiden beslutes tillbyggnad

af bibliotekshuset, sådant må utan hinder af denna upplåtelse ega rum ett år

efter sedan staden derom erhållit tillkännagifvande.

Denna öfverenskommelse berör icke den på domstols pröfning beroende

frågan om reglering af Helgeandsholmens stränder."

Ifrågavarande förslag öfverlemnades den 15 november 1894 till fullmägtige

i riksbanken och riksgäldskontoret, och efter granskning af detsamma

afläto fullmägtige den 24 i samma månad skrifvelse till stadsfullmägtige, hvari

fullmägtige, som förklarade sig fortfarande hysa den uppfattning, hvilken i

ofvanberörda skrifvelse den 23 november 1893, med stöd af vice häradshöfdingen

Rabes yttrande, blifvit uttryckt beträffande omfattningen af stadens

eganderättsanspråk på delar af Helgeandsholmen m. in., tillika meddelade,

att de, med afseende på önskvärdheten deraf att tvist i frågan mellan staten

och staden om möjligt kunde undvikas, funnit delegerades förslag till uppgörelse

antagligt, hvadan fullmägtige vore villige att ingå till Eders Kongl.

Maj:t med underdånig framställning om godkännande från statens sida åt

samma uppgörelse, derest stadsfullmägtige före början af 1895 års lagtima

riksdag förklarade sig, i hvad staden anginge, antaga densamma och derom

hos fullmägtige gjorde anmälan.

Enligt beslut den 11 nästlidne januari, som den 5 påtöljde februari

blifvit af öfverståthållareembetet faststäldt, hafva stadsfullmägtige för sin del

godkänt ofvan omförmälda förslag till uppgörelse mellan å ena sidan staten

och å andra sidan Stockholms stad i fråga om öfverlåtande på staten åt den

rätt, staden kunde ega till vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande

vatten; och i underdånig skrifvelse den 19 nämnde januari hafva fullmägtige

i riksbanken och riksgäldskontoret anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

godkänna ifrågavarande uppgörelse samt, om densamma vinner Eders Kongl.

Maj:ts bifall, inhemta Riksdagens samtycke till samma uppgörelse i de delar

sådant erfordrades.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o d3.

I anledning af denna framställning har öfverintendentsembetet på grund

af nådig befallning afgifvit underdånigt utlåtande och dervid meddelat, att

vid granskning af de utfästelser, hvarpå staten skulle enligt nu ifrågasatta

uppgörelse ingå för erhållande af eganderätt till Helgeandsholmen i dess helhet,

embetet för sin del icke funnit skäl till anmärkning mot att, på sätt föreslaget

blifvit, vissa delar af Carl XlILs torg och Humlegården komme att till

staden öfverlåtas. Beträffande åter den af staden betingade förlängning i

tiden för uppsägning af det mellan öfverintendentsembetet och Stockholms stad

den 8 maj 1877 ingångna kontrakt i fråga om Humlegårdens vård erinrar

embetet, att i detta kontrakt staten förbehållits rätt att — utom hvad angår

tillbyggnad åt bibliotekshuset -— äfven ett år efter i vederbörlig ordning skedd

anmälan låta i Humlegården uppföra nybyggnad för allmänt behof. Nu hade

emellertid, såvidt af det Eders Kongl. Maj:ts pröfning understälda förslaget

framginge, i sammanhang med att uppsägningstiden blifvit föreslagen att förlängas

från två till tio år, mot hvilken förlängning i och för sig öfverintendentsembetet

icke hade något att invända, berörda bestämmelse i fråga om uppförande

åt nybyggnad i Humlegården uteslutits. Med afseende härå framhåller

öfverintendentsembetet, att, då kronans tillgång på välbelägna tomter inom

hufvudstaden, helst efter den under nästlidet år verkstälda försäljning åt

veterinärinstitutets förra egendom, blifvit ytterst begränsad samt vidare uppförandet

af en eller flere byggnader utefter särskildt Karlavägen eller förläggande

inom den vidsträckta Humlegården af någon för platsen lämplig

monumental anordning, enligt embetets åsigt, icke skulle i afsevärd mån betaga

ifrågavarande område egenskapen af park eller öppen promenadplats,

det ovilkorligen måste — i all synnerhet derest den betydande förlängning i

uppsägelsetiden, som nu ifrågasatts, blefve inedgifven — anses för staten vara

af största vigt att bibehållas vid densamma hitintills öppen lemnad rätt att,

om annan eller lämpligare byggnadsplats i något fall icke stode att finna,

kunna efter en tid af allenast ett år, sedan staden af härom fattadt beslut

erhållit del, uti Humlegården uppföra för statsändamål afsedd nybyggnad.

Beträffande vården af Humlegården, hvilken redan genom nådigt bref

den 15 februari 1820 förklarats skola såsom promenadplats alltid väl underhållas

och vara för allmänheten utan afgift tillgänglig, har Eders Kongl.

Maj:t, i anledning af en utaf öfverintendentsembetet gjord underdånig framställning,

den 19 april 1877 förklarat, att Humlegården finge till Stockholms

stad tills vidare och under förbehåll af två års ömsesidig uppsägning upplåtas

utan afgift, med förbindelse för staden att låta försätta och underhålla densamma

i ett efter tidens fordringar afpassadt och prydligt skick såsom en för allmänheten

utan afgift tillgänglig promenadplats samt på vilkor i (ifrigt, bland andra, att,

derest under upplåtelsetiden beslötes vare sig tillbyggnad af bibliotekshuset

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

eller uppförande i parken af annan byggnad för allmänt behof, sådant finge

utan hinder af denna upplåtelse ega rum ett år efter sedan staden derom

erhållit underrättelse.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t, på underdåniga framställningar af

Stockholms stadsfullmägtige, den 10 mars 1876 och den 6 juli 1877 medgift,

att dels för Sturegatans utvidgning till 60 fots bredd och dels för

Norra Humlegårdsgatans utvidgning till en esplanad af 140 fots bredd finge

tills vidare, utan afbidan å Riksdagens beslut i frågan, begagnas erforderlig

mark af Humlegården med vilkor att inga särskilda kostnader för nämnda

gators ordnande och underhåll Eders Kongl. Maj:t och kronan tillskyndades:

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t den 9 juli 1880 likaledes tills vidare, jemväl

utan afbidan å Riksdagens beslut och med nyssberörda vilkor, af Humlegården

upplåtit den vid Vestra Humlegårdsgatans reglering, enligt faststäld plan,

för gator erforderliga mark.

Vid ofvan omförinälda, af delegerade för fullmägtige i riksbanken och

riksgäldskontoret samt för Stockholms stads drätselnämnds första afdelning

den 10 november 1894 upprättade och af Stockholms stadsfullmägtige godkända

förslag till uppgörelse om öfverlåtande på staten af den rätt, Stockholms

stad må ega till vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten, har

jag ej annat att erinra, än att jag på de af öfverintendentsembetet anförda

skäl finner staten icke böra afstå från sin i kontraktet med Stockholms stad

af den 8 maj 1877 angående vården om Humlegården innefattade rätt att

ett år, sedan staden af härom fattadt beslut erhållit del, i Humlegården uppföra

för statsändamål afsedd nybyggnad. Om det än i och för sig måste

anses föga sannolikt, att staten kommer att begagna sig af denna rätt, bör

likväl vid uppkommande svårighet att erhålla annan lämplig plats för något

tillämnadt byggnadsföretag all möjlighet icke vara afskuren att kunna förlägga

ett sådant till Humlegården. En i sådant syfte vidtagen ändring i vilkoren

för uppgörelsen synes icke böra möta betänklighet från Stockholms stads sida,

då farhåga icke med fog bör kunna hysas, att staten skulle vidtaga åtgärder,

hvarigenom Humlegårdens betydelse såsom eu af hufvudstadens främsta offentliga

parker skulle komma att förringas. Att sådant i afsevärd grad skulle ega

rum, derest eu offentlig byggnad uppfördes t. ex. i nordvestra hörnet af

Humlegården, lärer icke kunna påstås.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i

nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att — för träffande af aftal

mellan staten och Stockholms stad i fråga om öfverlåtande på staten af den

rätt, staden må ega till vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten,

i enlighet med det i sådant hänseende den 10 november 1894 upprättade

förslag, allenast med det tillägg till punkten c) i berörda förslag, att hvad

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

i samma punkt stadgas beträffande tillbyggnad af bibliotekshuset i Humlegården

äfven skall gälla i fråga om uppförande åt annan byggnad derstädes — Eders

Kougl. Maj:t må ega att till förmån för Stockholms stad afstå från den kronan

tillkommande eganderätt. till de delar af Carl XIILs torg och Humlegården,

som afses i punkterna a) och b) af ofvan omförmälda förslag.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält,

deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — till

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Malm.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1895:78 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om uppgörelse med Stockholms stad angående öfverlåtande på staten af den rätt, staden må eg a s. 3 i texten
  2. SU 1895:70 Utlåtande, i anledning af Köngl. Maj:ts proposition om uppgörelse med Stockholms stad angående öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till vissa dela s. 1 i texten