Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse af 2 § 4:o och 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen

1896-01-31 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1896:23, Med förslag till ändrad lydelse af 2 § 4:o och 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition Ko 23.

1

N:o 23.

Kongl. Ma,j:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag

till ändrad lydelse af 2 § 4:o och 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen

; gifven Stockholms slott den 31 januari 1896.

Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll, vill

Kongl. Maj:t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning

framlägga följande förslag till ändrad lydelse af 2 § 4:o och 3 § 10:o

tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen

iakttagas:

Att protokoll---uppenbara.

Att ej några — — — femtio riksdaler.

Att sådana handlingar rörande försvarsverket, hvilkas kungörande

kan medföra våda för rikets säkerhet, och om hvilka Konungen förordnat,

att de skola hållas hemliga, icke må utlemnas eller i tryck

offentliggöras. Den häremot bryter, straffes med fängelse från och

med en månad till och med två år eller i ringare fall med böter

från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med tre

hundratrettiotre riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Att, i hvad — — — femtio riksdaler.

Det skall ock---sexton skillingar.

Att protokoll---sexton skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra fall än allmänna lagen och nu

gällande författningar utstaka, meddela eller till tryck utlemna utdrag

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 15 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

af kyrkoböcker eller af andra själavården och kyrkodisciplinen rörande

handlingar, i afseende på enskilda personers lefverne och seder, såvidt

de lända dem till skada eller förklenande; och att ej heller utdrag af

det i riket inrättade straffregister må meddelas i andra fall, än gällande

författning utstakar. Den häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton

skil lingar.

Att sådant — — — hufvudsaken.

I öfrigt . — — stadgadt är.

§ 3.

10:o. Allt kungörande i tryck af hvad som hörer till statens å

färde varande underhandlingar med främmande magter, eller eljest af

Konungens, i sammanhang med dem, tillärnade beslut och afsigter,

samt dess ministrars, råds och sändebuds värf, om det ej sker med

regeringens tillstånd, eller med officiel tillåtelse; förbrytelsen straffes

enligt allmän lag, och skriften konfiskeras; och

kungörande i tryck, under krigstid eller vid krigsfara, sedan

Konungen deremot meddelat förbud, af underrättelser om krigsmagtens

ställning eller rörelser eller om andra åtgärder eller anstalter för försvaret.

Den häremot bryter, straffes efter allmän lag, om gerningen är i

den med straff belagd, men eljest med fängelse från och med en månad

till och med två år eller i ringare fall med böter från och med trettiotre

riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler

sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Aug. Östergren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

fredagen den 31 januari 1896,

•

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Östergren anförde i

underdånighet:

Inför Eders Kongl. Maj:t får jag härmed underdånigst anmäla

två särskilda framställningar om tillägg till gällande tryckfrihetsförordning,

hvilka framställningar synas mig böra föranleda, att förslag

i ämnet förelägges Riksdagen.

I underdånig skrifvelse den 21 sistlidne november har t. f.

chefen för generalstaben anfört, att i tryckfrihetsförordningen lagligt

skydd saknades mot offentliggörandet såväl af mobiliseringsplaner och

liknande försvarsverket rörande handlingar som ock, vid krigsfara eller

under krigstid, af underrättelser om krigsmagtens ställning eller rörelser

eller om andra åtgärder eller anstalter för försvaret, hvilkas kungörande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 23.

kunde medföra våda för rikets säkerhet, och att det vore så mycket

mera beklagligt, att denna brist i lagstiftningen icke för länge sedan

blifvit afhulpen^ som hemlighållandet redan under fredstid af den del

utaf krigsförberedelserna, hvilken kunde innefattas under benämningarna

mobiliseringsplaner och liknande försvarsverket rörande handlingar,

vore en åtgärd så naturlig och nödvändig, att den måst anbefallas och

vidtagas, oaktadt gällandeÄrgrundlag deråt ej gåfve stöd; och har t. f.

chefen för generalstaben förty gjort framställning derom, att erforderliga

bestämmelser i berörda hänseenden måtte införas i tryckfrihetsförordningen.

Den sålunda begärda lagstiftningsåtgärden har redan tillförene

varit ifrågasatt.

I det förslag till tryckfrihetslag, som genom nådig proposition

framlades för 1887 års i januari sammanträdande Riksdag, föreslogs

dels att, om Konungen föroranat, att vissa handlingar rörande försvarsverket,

hvilkas kungörande kunde medföra våda för rikets säkerhet,

skulle hållas hemliga, sådana handlingar icke finge utlemnas eller i

tryck . offentliggöras, dels att, om Konungen vid krigsfara eller under

krigstid genom offentlig kungörelse förbjudit meddelande åt allmänheten

af underrättelser om krigsmagtens ställning eller rörelser eller

om andra åtgärder eller anstalter för försvaret, sådana underrättelser

icke finge i tryck offentliggöras, dels att öfverträdelse af hvad sålunda

vore stadgadt skulle bestraffas med böter från och med 25 till och

med 500 kronor eller fängelse från och med en månad till och med

2 år. Detta förslag blef som bekant i anseende till Riksdagens upplösning

icke af Riksdagen behandladt.

Sedermera väcktes vid 1893 års riksdag af enskild motionär förslag

om tillägg dels till § 2 mom. 4 af gällande tryckfrihetsförordning af

innehåll, att mobiliseringsplaner och dithörande handlingar rörande

försvarsverket, hvilkas kungörande Konungen funne kunna medföra

våda för rikets försvar och säkerhet och derför böra hållas hemliga,

icke finge utlemnas, och att, om sådana handlingar i tryck kungjordes,

utgifvaren skulle straffas med fängelse i högst 2 år; dels ock till 3 §

10 mom. samma förordning i syfte att såsom missbruk af tryckfriheten

skulle anses allt kungörande i tryck af hvad som i krigstid för fienden

uppenbarade krigsmagtens ställning eller rörelser eller något rådslag

eller beslut derom, och att dylik förbrytelse skulle bestraffas enligt

allmän lag samt skriften konfiskeras.

I det utlåtande, som konstitutionsutskottet afgaf i anledning af

sistberörda förslag, anförde utskottet, att, då såsom undantag från den

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

i tryckfrihetsförordningen gifna regel, att det skall vara en hvar tillåtet

att i tryck utgifva allmänna handlingar, vore stadgadt, att protokoll

hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och kommandomål eller

statsrådets protokoll och handlingar icke kunde före 50 år efter protokollets

eller handlingens datum till tryckning befordras eller utan vederbörandes

tillstånd utbekommas, borde det, enligt utskottets uppfattning,

icke råda någon tvekan derom, att mobiliseringsplaner och dithörande

handlingar, å hvilka fastställelse af Kongl. Maj:t meddelats, vore i

tryckfrihetsförordningen skyddade mot obehörigt offentliggörande. Deremot

och särskildt med hänsyn till föreskriften i samma förordning

att alla handlingar, hvilkas offentliggörande ej blifvit i förordningen

uttryckligen förbjudet, kunde i tryck utgifvas, vore det tvifvelaktigt,

huruvida förslag till mobiliseringsplaner eller förarbeten dertill eller

sådana handlingar, som möjligen upprättades till fullständigande af

förut uppgjorda planer, kunde, innan vederbörlig fastställelse derå kommit,

undandragas allmänhetens kännedom. Utskottet funne förty en lagstiftningsåtgärd

i ändamål att i nämnda afseende förtydliga tryckfrihetsförordningens

bestämmelser vara både behöflig och gagnelig.

Olika meningar hade emellertid — anförde utskottet vidare —

inom utskottet yppats dels derom, huru det skydd mot obehörigt offentliggörande,

som åt ifrågavarande handlingar skulle beredas, lämpligast

borde komma till stånd och i tryckfrihetsförordningen uttryckas, dels

ock beträffande det ansvar, som borde följa å ett dylikt offentliggörande.

Under det eu mening velat stadga, att mobiliseringsplaner

och dithörande handlingar ej någonsin finge utan Konungens tillstånd

utlemnas, äfvensom ansett, att å offentliggörandet i tryck af sådana

handlingar, när de skulle hållas hemliga, ej borde följa mindre straff

än fängelse, så hade en annan åsigt velat göra gällande, att utlemnande

af mobiliseringsplaner och till grund för dem liggande handlingar

skulle kunna förvägras endast i det fall, att deras offentliggörande

blifvit, såsom för rikets säkerhet vådligt, genom förordnande af Konungen

i statsrådet förbjudet; och borde enligt sistnämnda åsigt öfverträdandet

af detta förbud kunna, der omständigheterna ej vore synnerligen försvårande,

få umgällas med böter.

Beträffande det föreslagna tillägget till § 3 mom. 10 tryckfrihetsförordningen

hade inom utskottet erkänts vigten af ett lagstadgande,

egnadt att förekomma meddelande i tryck under krigstid af underrättelser

om krigsmagtens ställning eller rörelser eller om andra åtgärder

för försvaret. Men äfven i afseende å detta stadgandes affattning hade

meningsskiljaktighet inom utskottet uppstått. En mening hade velat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

till 10 momentets nuvarande lydelse foga ett tillägg af innehåll, att hvad

som i samma mom. stadgats äfven skulle gälla för det fall, att någon

under krigstid i tryck kungjorde hvad som för fienden uppenbarade

krigsmagtens ställning eller rörelser eller något rådslag eller beslut

derom, hvarigenom tryckfrihetsförordningens bestämmelse i förevarande

hänseende ansågs komma i full öfverensstämmelse med stadgandet i

8 kap. 9 § strafflagen. En annan mening åter hade i nära öfverensstämmelse

med den grundsats, som i tyska presslagen fått sitt uttryck,

velat åt det ifrågasatta stadgandet gifva den affattning, att meddelande

i tryck af underrättelser om krigsmagtens ställning eller rörelser eller

om andra åtgärder för försvaret skulle allenast i det fall anses såsom

missbruk af tryckfriheten, att Konungen vid krigsfara eller under krig

genom kungörelse förbjudit sådana underrättelsers offentliggörande;

och skulle för öfverträdelse af detta förbud stadgas särskilt straff,

som dock ej borde bestämmas svårare än böter eller fängelse.

Till följd af dessa meningsskiljaktigheter, hvilka icke kunnat

med hvarandra sammanjemkas, hade det — meddelar utskottet slutligen

— icke lyckats utskottet att utarbeta ett ändringsförslag af den

beskaffenhet, att utskottet kunnat ega förhoppning att detsamma skulle

vinna Riksdagens bifall, hvadan och då utskottet antoge, att, derest

Kongl. Maj:t skulle finna frågan vara af sådan vigt, att den borde utan

samband med de andra förändringar af tryckfrihetsförordningen, som

kunde vara önskvärda, göras till föremål för särskild lagstiftning, framställning

derom från Kongl. Maj:t vore att förvänta till annan Riksdag,

utskottet hemstälde att motionen icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Då ärendet sedermera förekom till behandling i Riksdagens kamrar

erkändes visserligen behofvet och önskvärdheten af en lagstiftning i

ifrågavarande hänseenden, hvadan ock Första Kammaren återremitterade

ärendet till förnyad behandling af utskottet; men, då andra kammaren

biföll utskottets hemställan, kom frågan att förfalla.

T. f. chefen för generalstaben har i sin nu anmälda underdåniga

framställning anstält jemförelse mellan de bestämmelser i ifrågavarande

hänseende, som föreslagits i den till 1887 års Riksdag aflåtna nådiga

proposition och i motionen vid 1893 års riksdag och dervid, beträffande

först skydd mot obehörigt offentliggörande af vissa försvarsverket

rörande handlingar, erinrat, att uttrycket i motionen »mobiliseringsplaner

och dithörande handlingar» icke vore uttömmande, i det

vissa handlingar, som strängt taget icke kunde räknas till vare sig

»mobiliseringsplaner» eller »dithörande handlingar», dock borde hållas

hemliga såsom exempelvis de på en allmän försvarsplan grundade och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

enligt olika förutsättningar redan i fred upprättade planerna för härens

strategiska uppmarsch, hvilkas genomförande berörde många olika myndigheter.

Ur denna synpunkt Grek då det icke kunde vara annat än förmånligt

att laglig form gåfves åt handläggningen af samtliga de ärenden,

hvilka måste hållas hemliga, har t. f. chefen för generalstaben ansett

företräde böra gifvas åt den affattning, som förekommer i 1887 års

förslag.

Jemväl beträffande förbudet mot offentliggörande i visst fall af

underrättelser om krigsmagtens ställning och rörelser m. m. har t. f.

chefen för generalstaben anslutit sig till 1887 års förslag. Att, såsom

i motionen till 1893 års riksdag föreslagits, stadga dylikt förbud allenast

i krigstid, innebure en påtaglig lucka, i det derigenom krigsmagtens

ställning och rörelser m. m. icke komrne att åtnjuta skydd mot offentliggörande

före krigsförklaring, hvaremot denna lucka fyldes genom det

i 1887 års förslag använda uttrycket »vid krigsfara eller under krigstid».

Vidare skulle enligt motionen förbudet afse endast underrättelser

om »krigsmagtens ställning eller rörelser eller något rådslag eller beslut

derom», under det 1887 års förslag genom uttrycket »krigsmagtens

ställning eller rörelser eller om andra åtgärder eller anstalter för försvaret»

i erforderlig grad utvidgade det område, som förbudet komme

att gälla.

T. f. chefen för generalstaben har, med hänsyn till hvad han

sålunda anfört, hemstält, att till tryckfrihetsförordningen måtte göras

två så lydande tillägg, nemligen:

i § 2 mom. 4:

»att sådana handlingar rörande försvarsverket, hvilkas kungörande

kan medföra våda för rikets säkerhet och hvilka Konungen derför förordnat

skola hållas hemliga, icke må utlemnas eller i tryck offentliggöras.

Öfverträdelse häremot straffes med fängelse från och med en

månad till och med två år eller i lindrigare fall med böter från och

med 25 till och med 500 kronor, hvarjemte skriften konfiskeras»;

och i § 3 mom. 10:

»Har Konungen vid krigsfara eller under krigstid genom offentlig

kungörelse förbjudit meddelande åt allmänheten af underrättelser om

krigsmagtens ställning eller rörelser eller om andra åtgärder eller anstalter

för försvaret, må sådana underrättelser icke i tryck offentliggöras.

Öfverträdelse häremot straffes med fängelse från och med en

månad till och med två år eller i lindrigare fall med böter från och

med 25 till och med 500 kronor, hvarjemte skriften konfiskeras.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Majis Nåd. Proposition N:o 23.

Vid öfvervägande af de sålunda framkomna förslag till lagstiftning

i ifrågavarande hänseenden och de i anledning deraf afgifna yttranden,

anser jag mig till en början böra erinra, att, äfven om, såsom konstitutionsutskottet

vid 1893 års riksdag antagit, mobiliseringsplaner och

dithörande handlingar, å hvilka fastställelse af Kongl. Maj:t meddelats,

kunna anses vara enligt gällande tryckfrihetsförordning skyddade mot

obehörigt offentliggörande, sådant skydd i allt fall icke förefinnes för

andra dylika handlingar, än som intagits i eller fogats som bilaga vid

protokollet, liksom ej heller för de på Kongl. Maj:ts beslut i ärendet

grundade expeditioner, hvilka, så snart de utgått till vederbörande

myndigheter, enligt nu gällande lag lära vara för en hvar tillgängliga.

Behofvet af den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden torde således vara

obestridligt.

Hvad angår den affattning, som bör gifvas åt de erforderliga

stadgandena, anser jag mig böra i hufvudsak biträda t. f. chefens

för generalstaben förslag.

Det synes mig alltså böra åt Konungen öfverlemnas att bestämma

hvilka försvarsverket rörande handlingar, som böra hållas hemliga, helst

det svårligen lärer vara möjligt att inom den trånga ramen af ett grundlagsbud

nöjaktigt angifva samma handlingar, så att å ena sidan sådana

icke undanhållas offentligheten, hvilka kunna utan skada offentliggöras,

och å andra sidan handlingar, hvilkas hemlighållande är af vigt för

rikets säkerhet, icke varda på grund af ett ofullständigt grundlagsstadgande

delgifna allmänheten. Beträffande det ansvar, som bör följa

å obehörigt offentliggörande i tryck af handling, som sålunda bör hållas

hemlig, synes mig visserligen med hänsyn till förbrytelsens farlighet

ansvaret i regel ej böra sättas lägre än fängelse, men, som i vissa fall

den offentliggjorda handlingen kan vara af underordnad vigt eller förbrytelsen

i öfrigt vara jemförelsevis obetydlig, synes mig i dylika ringare

fall förbrytelsen böra fä umgällas med böter.

Hvad derefter angår offentliggörande i visst fall af underrättelser

om krigsmagtens ställning och rörelser m. m. synes mig t. f. chefen

för generalstaben hafva anfört tillfyllestgörande skäl derför, att dylikt

offentliggörande bör vara förbjudet vid krigsfara såväl som under

krigstid och afse ej blott krigsmagtens ställning eller rörelser utan ock

andra åtgärder eller anstalter för försvaret. Att Konungen bestämmer

när förbudet skall träda i tillämpning, är uppenbarligen nödigt, då

förbudet skall gälla äfven vid krigsfara, och innebär dessutom en afsevärd

fördel så till vida, som i sammanhang dermed jemväl kunna gifvas

närmare föreskrifter, hvilka möjliggöra underrättelsers meddelande så

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

snart och i den mån sådant kan ske utan men för försvarsverket. I

fråga om det ansvar, som bör följa å öfverträdelse af omförmälta förbud,

torde skilnad böra göras mellan det fall, då en underrättelse af ifrågavarande

slag blifvit offentliggjord i uppsåt att derigenom för fienden

uppenbara krigsmagtens ställning eller rörelser eller något rådslag eller

beslut derom, och det fall då dylikt förrädiskt uppsåt icke föreligger,

utan offentliggörandet skeft allenast i syfte att åt allmänheten inom

fosterlandet lemna meddelanden om landets försvarsverk. I förra fallet

finnes uppenbarligen ingen anledning att för brottet, derför att det

föröfvats medelst tryckt skrift, stadga mindre ansvar än som i 8 kap.

allmänna strafflagen finnes för samma brott, på annat sätt begånget,

bestämdt; i senare fallet åter torde visserligen förbrytelsens farlighet

för riket betinga, att den i regel belägges med urbota straff, men detta

straff’ dock kunna stanna vid fängelse, hvarjemte äfven här i ringare

fall bötesansvar bör kunna anses tillfyllest.

Den andra af ofvan omförmälta underdåniga framställningar angående

ändring i tryckfrihetsförordningen har blifvit gjord af den utaf

Eders Kongl. Maj:t den 11 september 1891 tillsatta komité för utarbetande

af föreskrifter till beredande af upplysningar angående dömde

förbrytare m. m.

I det underdåniga betänkande, som denna komité den 30 september

1892 afgifvit, har komitén förmält sig anse lämpligaste sättet att

bereda domstolar och andra myndigheter upplysningar rörande dömde

förbrytare vara, att för ändamålet inom justitiedepartementet inrättades

ett särskildt straffregister, innehållande uppgifter angående dem, som

genom utslag af rikets domstolar blifvit dömda till straffarbete eller

fängelse eller för snatteri till böter, hvarjemte registret äfven skulle

innehålla uppgifter angående dem, som blifvit stälda under framtiden

för gröfre brott; och har komitén jemväl öfverlemnat uppgjordt förslag

till »förordning angående straffregister», hvilket förslag, för att redan

nu komma till Riksdagens kännedom,"torde få såsom bilaga fogas till

detta protokoll.

Angående straffregistret har komitén ansett det vara af synnerlig

vigt, att de deri ingående straffuppgifterna icke varda tillgängliga

för den stora allmänheten, hvadan ock i 15 § af omförmälta författpingsförslag

intagits bestämmelser angående de fall, i hvilka utdrag af registret

borde få utbekommas.

Bill. till Piksd. Prof. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 15 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. ''Proposition N:o 23.

För att dylikt skydd skall kunna åt straffregistret beredas erfordras

emellertid — enligt hvad komitén påvisat — att gällande tryckfrihetsförordning

undergår någon ändring, i hvilket afseende komitén

föreslagit, att till den i 2 § 4 mom. tryckfrihetsförordningen nu förekommande

bestämmelse att »ingen må tillåtas att i andra fall, än allmänna

lagen och nu gällande författningar utstaka, meddela eller till

tryck utlemna utdrag af kyrkoböcker eller af andra själavården och

kyrkodisciplinen rörande handlingar, i afseende på enskilda personers

lefverne och seder, såvidt de lända dem till skada eller förklenande»,

måtte fogas ett tillägg derom, att ej heller utdrag af det i justitiedepartementet

inrättade straffregister må meddelas i andra fall än gällande

författning utstakar.

I afseende på detta förslag anför komitén vidare, att förbudet

mot utlemnande af utdrag ur kyrkoböckerna eller af andra själavården

och kyrkodisciplinen rörande handlingar i afseende på enskilda personers

lefverne och seder vore inskränkt till sådana fall, då utdragen skulle

lända de enskilda till skada eller förklenande. Blefve enahanda inskränkning

gällande i fråga om utdrag af registret, skulle deraf följa,

att från registret finge utgifvas intyg derom, att angående viss uppgifven

person icke förekomme någon anteckning i straffregistret, så

snart förhållandet verkligen vore sådant. Beträffande den, som vid

sökande af anställning eller eljest vid påfordran icke kunde förete dylikt

intyg, skulle åter dragas den slutsats, att han blifvit för brott dömd;

och på detta sätt skulle i verkligheten hafva tillskapats en ny art

frejdebetyg, som i icke ringa mån kunde motverka hvad man åsyftat

att vinna med de påbudna inskränkningarna i prestbetygens innehåll.

Af sådan anledning hade komitén ansett förbud mot meddelande af

utdrag ur straffregistret icke, såsom förbudet mot utlemnande af utdrag

ur kyrkoböcker och dylika handlingar, böra göras beroende derpå,

huruvida upplysningarna voro för den efterfrågade personen gynsamma

eller icke.

Vid öfvervägande af komiténs förslag till förordning angående

straffregister har jag funnit detsamma vara egnadt att läggas till grund

för blifvande bestämmelser i ämnet. Jag är äfven ense med komiterade

derutinnan, att, om ett straffregister varder inrättadt, det jemväl bör

vara skyddadt mot obehörigt offentliggörande.

Då detta skydd icke kan åstadkommas i annan ordning än som

för grundlagsändring finnes stadgad, synes mig angeläget vara att redan

nu förslag till dylik grundlagsändring förelägges Riksdagen.

I afseende på grundlagsändringens beskaffenhet synes mig komi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:t$ Nåd. Froposition N:o 23.

terades förslag vara lämpligt; dock torde det icke vara nödigt att i

grundlag fastslå, att straffregistret skall föras i justitiedepartementet,

utan möjlighet lemnas öppen att, i händelse så skulle finnas lämpligare,

förlägga registret äfven till annan myndighet. Det synes mig alltså

böra såsom tillägg till ofvanberörda föreskrift i tryckfrihetsförordningen

stadgas, att utdrag af det i riket inrättade straffregister icke må meddelas

i andra fall än gällande författning utstakar.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, har jag låtit utarbeta

förslag till ändrad lydelse af 2 § 4:o och 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen,

och hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t, med

godkännande af detta förslag, täcktes till Riksdagens antagande framlägga

detsamma.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda

hemstält;

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lemna

bifall samt förordna, att det anmälda förslaget skulle

till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning

framläggas medelst nådig proposition af den lydelse,

bilagan litt. B. vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Aug. von Hartmansdorff.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

Bilaga.

Förslag

till

Förordning angående straffregister.

1 §•

I justitiedepartementet skall, till upplysning för vederbörande myndigheter,

finnas straffregister, innehållande sådana uppgifter, om hvilka

i denna förordning förmäles, angående dem, som genom utslag af rikets

domstolar blifvit dömda till straffarbete eller fängelse eller, för snatteri,

till böter.

Registret skall derjemte innehålla uppgifter angående dem, som

blifvit stälda under framtiden för gröfre brott.

2 §•

Uppgift till registret (stratfuppgift) lemnas från domstolarne särskilt

för en hvar, om hvilken blifvit så dömdt, som i 1 § sägs.

3 §•

I stratfuppgift från underdomstol upptages

1) den dömdes familjenamn jemte möjligen använda andra tillnamn

eller binamn och samtliga förnamnen, med iakttagande att familjenamnet

skrifves med större stil, än den öfriga texten; att i fråga om qvinna,

som är eller varit gift, födelsenamnet antecknas främst med tillägg inom

parentes af mannens fullständiga namn; samt att af förnamnen tilltalsnamnet

understrykes;

2) föräldrarnes namn och yrke;

3) den dömdes födelsetid [år, månad och dag] samt födelseort;

4) befattning eller yrke samt civilstånd;

5) kyrkoskrifningsort;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

6) domstolen äfvensom utslagets dag och nummer i domboken;

7) brott, hvarför den lagförde blifvit dömd till ansvar eller stöld

under framtiden, tillämpade lagrum samt ådömdt straff, så ock annan

påföljd enligt strafflagen.

Har i utslag, hvarigenom någon blifvit dömd till straffarbete eller

fängelse, tillika meddelats bestämmelser rörande förvandling af böter till

frihetsstraff, uppgifvas samtliga straffen, ändå att böterna ålagts för

annan förseelse än snatteri.

Saknas upplysning rörande någon omständighet, hvarom uppgift

bort lemnas, eller förefinnes i något fall ovisshet om uppgiftens tillförlitlighet,

skall sådant å behörigt ställe anmärkas.

4 §.

Sådan straflfuppgift, hvarom i 3 § förmäles, skall från hofrätt meddelas

i fall, der hofrätten omedelbarligen dömt, så ock der, i besvärseller

underställningsmål, någon, om hvilken straffuppgift icke af underdomstolens

beslut påkallats, blifvit af hofrätten dömd på sätt i 1 § sägs.

5 §•

I besvärs- och underställningsmål, der underdomstols utslag är af

innehåll, som i 1 § är sagdt, meddelas från hofrätt straffuppgift, upptagande
1)

den dömdes familjenamn och förnamn;

2) domstol, som meddelat det öfverklagade eller understälda utslaget;
3)

, dag, då detta utslag meddelats;

4) brott, i fråga hvarom talan blifvit fullföljd eller underställning

egt rum, så ock, med angifvande af lagrum, straff jemte annan påföljd,

hvartill för samma brott blifvit af underdomstolen dömdt;

5) af hvilken eller hvilka besvär anförts;

6) dag, då utslag gifvits af den domstol, från hvilken uppgiften

lemnas;

7) målets utgång enligt sistnämnda utslag.

6 §•

I mål, i hvilka Kongl. Maj:t dömt, lemnas från nedre justitierevisionen

straffuppgifter i enlighet med de beträffande hofrätt gifna be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

stämmelser; och skall i fall, der Kongl. Maj:t af nåd efterskänkt eller

mildrat straff, som i 1 § omförmäles, eller beviljat eftergift i ådömd

påföljd enligt strafflagen, jemväl derom meddelas underrättelse.

Från kammarrätten skall straffuppgift ock lemnas, der enligt de i

denna förordning stadgade grunder anledning dertill förekommer.

7 §•

Uppgift, som afses i 3 §, aflfattas i enlighet med bilagda formulär

A; uppgift, hvarom förmäles i 5 §, aflfattas enligt formuläret B. Den

förra benämnes straffuppgift A, den senare straffuppgift B.

I fråga om tillägg till dessa straflfuppgifter, i ändamål att desamma

tillika må kunna tjena såsom uppgifter för rättsstatistiken, gäller hvad

derom särskildt förordnas.

8 §•

De från domstolarne till registret ingående straflfuppgifter, hvilka

böra utskrifvas på likformiga blanketter af starkt papper, skola till bestyrkande

af uppgifternas öfverensstämmelse med protokoll eller utslag

underskrifvas af vederbörande domare eller tjensteman, som utslagets

expedierande åligger.

Straflfuppgift insändes inom fjorton dagar efter utslagets afkunnande,

men, der utslaget icke muntligen afkunnats, inom samma tid från

utgifvandet.

Rörande dagen, då uppgift afsändes, göres anteckning, vid underdomstol

i brädden af det protokoll, hvari utslaget är intaget, samt vid

öfverdomstol och hos nedre justitierevisionen å konceptutslaget.

9 §.

I justitiedepartementet skola straflfuppgiftema A, ordnade på grund

af familjenamnens begynnelsebokstäfver, förvaras i skåp (registerskåp)

med särskilda fack efter bokstafsföljden.

Förekomma flera uppgifter af detta slag om samma person under

samma familjenamn, förvaras uppgifterna tillhopa inom ett omslag, å

hvilket tecknas familjenamnet jemte förnamn och födelsetid.

Finnes enligt straflfuppgift någon hafva, utom det ursprungliga

familjenamnet, användt andra tillnamn, inskrifves hvarje sådant tillnamn

å särskild blankett med tillägg af förnamn och födelsetid samt hänvis
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

ning till hufvuduppgiften; och skola dessa blanketter i facken inläggas

efter de inskrifna tillnamnens begynnelsebokstäfver.

10 §.

Ur straffuppgift B skall, ofördröjligen efter det sådan uppgift till

registret inkommit, göras kortfattad anteckning å straffuppgift A om

namnet å den myndighet, som sist dömt, utslagets dag och målets utgång.

Straffuppgift B inlägges i särskild!, för dylika uppgifter afsedt

registerskåp, i hvilket uppgifterna förvaras i enahanda ordning, som i

fråga om straffuppgift A här ofvan föreskrifvits.

11 §■

Med ledning af förteckningar, som fångvårdsstyrelsen har att

hvarje månad för den närmast föregående månaden till registret öfverlemna,

skall å straffuppgift A beträffande dels dem, som på grund af

domstols utslag äro förlustiga medborgerligt förtroende intill dess viss i

utslaget utsatt tid förflutit från det de efter utståndet straff frigifvits,

dels ock dem, som äro dömda till fängelse för stöld eller snatteri, antecknas

dagen, då en hvar, efter att hafva undergått det honom genom

utslaget ådömda straff, blifvit från straffanstalt frigifven.

12 §.

Hvarje anteckning, som göres å straffuppgift sedan den till registret

inkommit, skall verkställas med rödt bläck samt till riktigheten af

vederbörande bestyrkas.

13 §.

Straffuppgift afskiljes ur registret:

a) derest den, om hvilken uppgiften meddelats, enligt vunnen upplysning

genom laga kraft egande utslag blifvit frikänd eller ock ansetts

skyldig allenast till ansvar af den beskaffenhet, att registret icke enligt

1 § skall derom innehålla uppgift;

b) då den, som afses i uppgiften, veterligen aflidit eller 90 år förflutit

från hans uppgifna födelseår.

Det åligger fångvårdsstyrelsen att hvarje år inom mars månads

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

utgång till registret öfverlemna förteckning å de i straff- och tvångsarbetsanstalterua

intagna personer, som under näst föregående året aflidit.

14 §.

Öfver de till registret hörande straffuppgiftema A skola föras anteckningar,

utvisande för hvarje särskildt fack i registerskåpen antalet

af de straffuppgifter, som skola finnas i facket förvarade.

Registerskåp skall hållas under den vård, att obehörigt tillträde

dertill förebygges.

15 §.

Utdrag af registret meddelas, då framställning derom göres af

Konungens befallningshafvande, domstol, allmän åklagare eller annan

myndighet, den der enligt lag eger förordna om häkte å person, hvilken

hålles misstänkt för brott; så ock på begäran af fångvårdsstyrelsen.

Till andra myndigheter, än nu är sagdt, skall registerutdrag lemnas,

der sådant blifvit begärdt för visst ändamål, som af chefen för justitiedepartementet

godkännes.

Begäran om registerutdrag göres skriftligen å särskild blankett

(formulär C); dock att sådan framställning må i brådskande fall ske

genom telegram.

16 §.

Registerutdrag skrifves på den blankett, hvarå utdraget blifvit

begärdt. År begäran gjord i telegram, skola de i telegrammet lemnade

uppgifter inskrifvas på vederbörligt ställe å den blankett, som för registerutdraget

användes.

Registerutdrag skall afsändas genast eller sist dagen efter det begäran

om detsamma inkommit.

Jemte det skriftliga utdraget må, på begäran, telegrafiskt meddelande

ur registret lemnas, derest betalning för telegramkostnaden

blifvit erlagd.

U §•

I fråga om meddelanden från och till utländska myndigheter rörande

gifna straffdomar kommer att gälla hvad derom på grund af aftal

med vederbörande magter kan varda särskildt bestämdt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

17

18 §.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från och. med den

1 januari ; dock att uppgifter från hofrätt och nedre justitierevisionen

icke skola till registret insändas i mål, hvari redan före sagde

dag utslag af innehåll, som i 1 § sägs, är vordet af någon myndighet

meddeladt.

Bill. till Biksd. Prof. 1806. 1 Sand. 1 Afd. 15 Iläft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1896:7 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7 s. 1 i texten