Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf Rilén

1896-02-07 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1896:33, Angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf Rilén

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

1

N:o 33.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående efterskänkande

af viss del af kronans rätt till danaarf efter

snickaren Per Gustaf Rilén; gifven Stockholms slott den

1 februari 1896.

Snickaren Per Gustaf Rilén och hans hustru Charlotta Rilén, född

Hagström, hade i inbördes testamente af den 16 september 1849 bestämt,

att den af makarne, som öfverlefde den andra, skulle »med fullkomlig

eganderätt» behålla allt hvad i boet funnes. Den 7 augusti 1885

hade hustrun aflidit, efterlemnande sin bemälde man och såsom enda

kända arfvinge brorsdottern Johanna Lovisa Fock, född Hagström, enka

efter styrmannen Carl Fritiof Fock. Mannen Rilén afled den 22 juli

1892 vid Sundbyberg i Stockholms län utan att efterlemna kända arfvingar.

Den efter honom den 20 oktober samma år förrättade bouppteckning

utvisade en behållning af 4,664 kronor 39 öre.

Efter Riléns död lät enkan Fock, under uppgift att Rilén i lifstiden

gjort muntligt testamente till hennes förmån, till bestyrkande häraf och

i bevakningsändamål vid Sollentuna häradsrätt såsom vittnen den 23

januari 1893 afhöra filaren Anders Lindberg från Sundbyberg och hans

''hustru Margaretha Elisabeth Lindberg, född Ek, dervid, enligt hvad af

det vid förhöret förda protokoll inhemtas, bemälda personer intygade:

l:o) Lindberg, att vittnet åtskillig tid, innan Rilén aflidit, vid ett tillfälle

besökt Rilén i dennes bostad, dervid Rilén för vittnet omtalat, att

han förut skickat efter en son till enkan Fock, för att denne skulle

sätta upp Riléns testamente, men att den sistnämndes dåvarande tjenarinna,

vid namn Augusta Wiberg, sagt Rilén, att det ej ginge an, att

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft. (N:is 33, 34.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

sonen Fock skulle skrifva testamente, hvarigenom hans moder finge

något sig tillerkändt, samt att Rilén vid samma tillfälle sagt, att enkan

I ock skulle »ha allt», fastän det nog icke ginge an, att hennes son

skrefve hans testamente; och hade Rilén vid samma tillfälle fält yttrande

om, att de så kallade »utilisterna» skulle få en summa af ett- eller tvåhundra

kronor utaf hans qvarlåtenskap; 2:o) hustru Lindberg, att vittnet,

som sedan fem år tillbaka skött Rilén och äfven varit hos honom samma

dag han aflidit, vid upprepade tillfällen hört Rilén yttra, att han icke

hade någon annan slägting än enkan Fock, hvilken han ville skänka

all sin qvarlåtenskap; att Rilén vid något tillfälle för vittnet omtalat,

att enkan Focks son på hans begäran varit hos honom för att uppsätta

ett testamente till enkan Fock, ehuru sådant icke blifvit uppsatt, af anledning

att förenämnda Augusta Wiberg sagt Rilén, att det icke ginge

för sig, att sonen skrefve testamente till moderns fördel, samt att Rilén

jemväl vid ett tillfälle yttrat, att Augusta Wiberg icke skulle bekomma

något efter honom. Härjemte intygade vittnena sammanstämmande, att

de åtta dagar, innan Rilén aflidit, under det han ännu varit vid full

sans och egt klart förstånd, samtidigt innevarit hos honom, dervid Rilén

till vittnena yttrat, att hustru Fock »skulle hafva allt», hvarjemte han

tillagt en önskan, att vittnena skulle gå efter en kamrer Norman för

att härom uppsätta skriftligt förordnande, ehuru denne af någon anledning

icke sedermera infunnit sig.

Då några arfvingar efter Rilén icke inom natt och år från dödsfallet

anmält sig, instämde kammaradvokatfiskalsembetet till Sollentuna

häradsrätt enkan Fock äfvensom vaktmästaren i Stockholms stads förmyndarekammare

Gustaf Liljeqvist, den sistnämnde i egenskap af god

man för Riléns okända arfvingar, med yrkande att, då ofvan omförmälda

af Rilén fälda yttranden icke vore att anse såsom i laga ordning tillkommet

testamente, enkan Focks anspråk på qvarlåtenskapen efter Rilén

måtte ogillas och qvarlåtenskapen såsom danaarf tillerkännas Kongl.

Maj:t och kronan, äfvensom Liljeqvist förpligtas att redovisa qvarlåtenskapen

jemte ränta. Genom utslag den 4 december 1894 förklarade

häradsrätten de af enkan Fock såsom testamente bevakade muntliga

yttranden af Rilén icke utgöra hinder för Kong]. Maj:t och kronan att

komma i besittning af qvarlåtenskapen efter Rilén, hvarjemte Liljeqvist

förpligtades att i sin ofvanberörda egenskap afgifva redovisning öfver

sin förvaltning. Sedan enkan Fock och Liljeqvist hos Svea hofrätt fullföljt

talan mot häradsrättens berörda utslag, blef samma utslag genom

hofrättens den 20 december 1895 meddelade, numera laga kraftvunna

dom faststäldt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kengl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Redan innan häradsrättens utslag meddelades, hade i en till Ivongl.

Maj:t ingifven skrift enkan Fock, med åberopande af hvad vid ofvan

omförmälda vittnesförhör förekommit, i underdånighet anhållit, att kronans

rätt till ifrågavarande qvarlåtenskap måtte till hennes förmån efterskänkas,

dervid enkan Fock medelst intyg af vederbörande pastorsembete och

roteman i Stockholm styrkt, att hon vore född den 1 augusti 1834 och

befunne sig i torftiga och knappa omständigheter. Samtidigt hade jemväl

Liljeqvist i särskild underdånig ansökning anhållit, att han, som på

god tro till enkan Fock af boets tillgångar utlemnat dels kontant 10

kronor och dels åtskillig, å en ansökningen bifogad förteckning upptagen

lösegendom till ett värde af sammanlagdt 301 kronor 50 öre,

måtte, derest qvarlåtenskapen efter Rilén komme att såsom danaarf tillfalla

kronan och enk.an Focks berörda framställning ej vunne nådigt

afseende, varda befriad från redovisningsskyldighet för hvad han sålunda

till enkan Fock utlemnat.

I anledning af berörda ansökningar har underdånigt utlåtande

afgifvits af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, som icke

funnit skäl föreligga att tillstyrka efterskänkande af ifrågavarande danaarfsmedel

ens i den del, Liljeqvists ansökning afsåge.

Kaminaradvokatfiskalsembetet, som jemväl blifvit öfver ansökningarne

hördt, har i underdånigt utlåtande anfört., att Liljeqvist numera

till embetet redovisat ej mindre den till enkan Fock utlemnade egendomen

med dess å den vid ofvanberörda ansökning fogade förteckning

upptagna värde, än äfven boets öfriga behållning, eller tillsammans 5,306

kronor 40 öre, som sedermera inlevererats i kronans kassa; att emellertid

danaarfvet i sin helhet, sedan den embetet tillkommande aktoratspro

vision utan ordnats, utgjorde ett ograveradt belopp af 4,775 kronor

76 öre, som i statskontoret innestode; att, enligt hvad embetet inhemtat,

enkan Fock till sitt uppehälle användt den af Liljeqvist till henne på

god tro utlemnade egendomen; samt att, på sätt instrument öfver den

1 september 1885 förrättad bouppteckning efter Rilcns framlidna hustru,

ofvanbemälda Charlotta Rilén, född Hagström, utvisade, behållningen i

boet då utgjorde 3,820 kronor, hvaraf enkan Fock såsom enda kända

och närmaste arfvinge lagligen bort tillkomma hälften eller 1,910 kronor,''

derest ofvannämnda inbördes testamente mellan makarne ej funnits eller

samma testamente afsett endast dispositionsrätten till egendomen under

den efterlefvande makens lifstid; och bär kammaradvokatfiskalsembetet,

då det under sådana förhållanden syntes billigt, att kronan till enkan

Focks förmån afstode från den på nu antydda omständigheter grundade

rätt, i betraktande jemväl af enkan Focks styrkta fattigdom, tillstyrkt,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 33.

att ansökningarne måtte på det sätt bifallas, att af ifrågavarande danaarfsmedel

finge utbetalas dels till enkan Fock 1,598 kronor 50 öre, motsvarande

skilnaden mellan nyss berörda 1,910 kronor och bouppteckningsvärdet

af den lösegendom jemte det kontanta belopp, enkan Fock redan

bekommit, dels ock till vaktmästaren Liljeqvist 311 kronor 50 öre.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit, vill Kongl.

Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att af ifrågavarande

danaarfsmedel må utbetalas till enkan Johanna Lovisa Fock, född Hagström,

ett tusen femhundra nittioåtta kronor 50 öre samt till vaktmästaren

Gustaf Liljeqvist trehundraelfva kronor 50 öre.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Claes Wersäll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7 februari

1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll föredrog i underdånighet:
En

till Kongl. Maj:t ingifven skrift, deri enkan Johanna Lovisa

Fock, född Hagström — med förmälan att förre snickaren Per Gustaf

Rilén från Sundbyberg på grund af inbördes testamente med full eganderätt

bekommit qvarlåtenskapen efter sin den 7 augusti 1885 aflidna hustru

Charlotta Rilén, född Hagström, hvars brorsdotter sökanden vore, men

att Per Gustaf Rilén, hvilken den 22 juli 1892 aflidit Titan att efterlemna

känd arfvinge, till sökandens förmån muntligen förordnat om sin qvarlåtenskap

— i underdånighet anhållit, att då rättegång anhängiggjorts

i ändamål att qvarlåtenskapen efter Rilén måtte såsom danaarf tillvinnas

Kongl. Maj:t och kronan, Kongl. Maj:t täcktes, utan afseende å utgån
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

gen af berörda rättegång, vidtaga åtgärder i syfte att kronans eventuella

rätt till qvarlåtenskapen måtte eftergifvas;

och hade vidare vaktmästaren i Stockholms stads förmyndarekammare

Gustaf Liljeqvist, hvilken såsom god man förvaltat qvarlåtenskapen

efter bemälde Rilén, i särskild underdånig ansökning anhållit,

att, då han på god tro till enkan Fock af boets tillgångar utlemnat förutom

ett kontant belopp af 10 kronor annan lösegendom med ett vid

bouppteckning efter Rilén den 20 oktober 1892 upptaget värde af sammanlagdt

301 kronor 50 öre, Kongl. Maj:t täcktes, derest qvarlåtenskapen

komme att tillfalla Kongl. Magt och kronan såsom danaarf, samt enkan

Focks ofvanberörda underdåniga ansökning ej vunne något afseende,

befria Liljeqvist från redovisningsskyldighet för den egendom, han sålunda

till enkan Fock utgifvit;

öfver hvilka ansökningar underdåniga utlåtanden afgifvits ej mindre

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län än äfven af kammaradvokatfiskalsembetet,

som dervid anfört, att genom Svea hofrätts dom

den 20 december 1895, hvilken numera vunnit laga kraft, de af enkan

Fock såsom testamente bevakade muntliga yttranden af Rilén förklarats

icke utgöra hinder för Kongl. Maj:t och kronan att komma i besittning

af Riléns qvarlåtenskap såsom danaarf samt ofvanbemälde Liljeqvist förpligtats

att i sin egenskap af god man för Riléns okända arfvingar

afgifva redovisning öfver sin förvaltning; att med anledning häraf Liljeqvist

till kammaradvokatfiskalsembetet redovisat ej mindre den till enkan

Fock utlemnade egendomen med dess å en vid ofvanberörda ansökningfogad

förteckning upptagna värde, än äfven boets öfriga behållning,

eller tillsammans 5,306 kronor 40 öre; att emellertid danaarfvet i sin

helhet, sedan den embetet tillkommande aktoratsprovision utanordnats,

utgjorde ett ograveradt belopp af 4,775 kronor 76 öre, som i statskontoret

innestode; att, enligt hvad kammaradvokatfiskalsembetet inhemtat,

enkan Fock till sitt uppehälle användt den af Liljeqvist till henne

på god tro utlemnade egendomen; att, på sätt instrumentet öfver den

1 september 1885 förrättad bouppteckning efter Riléns framlidna hustru,

ofvanbemälda Charlotta Rilén, född Hagström, utvisade, behållningen i

boet då utgjort'' 3,820 kronor, hvaraf enkan Fock såsom enda kända

och närmaste arfvingcn lagligen bort bekomma hälften eller 1,910 kronor,

derest ofvannämnda inbördes testamente mellan makarne ej funnits eller

samma testamente afsett endast dispositionsrätten till egendomen under

den efterlefvande makens lifstid; samt att embetet ansåge, att ansökningarna

borde på det sätt bifallas, att af ifrågavarande danaarfsmedel finge

utbetalas dels till enkan Fock 1,598 kronor 50 öre, motsvarande skilna
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 33.

den mellan nyssberörda 1,910 kronor samt bouppteckningsvärdet af den

lösegendom jemte det kontanta belopp enkan Fock redan bekommit, och

dels till vaktmästaren Liljeqvist 311 kronor 50 öre.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit hemstälde

statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition

föreslå Riksdagen att medgifva, att af ifrågavarande

danaarfsmedel finge utbetalas till enkan Johanna

Lovisa Fock, född Hagström, ettusen femhundra

nittioåtta kronor 50 öre samt till vaktmästaren Gustaf

Liljeqvist trehundraelfva kronor 50 öre.

Hvad statsrådet sålunda hemstält behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan litt. —

vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

i

s r

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:36 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj;ts ■proposition angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf s. 4 i texten