Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af mark, tillhörig f. d. militiebostället Kungsgården N:o 1 i Jemtlands län

1896-01-31 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1896:36, Angående upplåtelse till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af mark, tillhörig f. d. militiebostället Kungsgården N:o 1 i Jemtlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

1

N:o 36.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse

till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af

mark, tillhörig f. d. militiebostället Kungsgården N:o 1 i

Jemtlands län; gifven Stockholms slott den 31 januari

1896.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att medgifva,

att af f. d. corpschefsbostället 2V2 mantal n:o 1 Kungsgården följande

områden, nemligen dels lägenheten Svenstorpet, dels den af Jemtlands

fältjägareregemente till skjutbana för närvarande använda mark och

dels de områden, som å en i statsrådsprotokollet omförmäld karta öfver

Frösö läger och trakten deromkring äro betecknade med litt. A och

litt. B, må för tiden från och med den 14 mars 1897 få upplåtas till

nämnda regemente för att med dess mötesplats å Frösön sammanläggas.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas,

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Rappe.

Bih. till Eiksd. Prof. 1836. 1 Sami. 1 Afd. 23 Häft. (N:o 36.J

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 36.

2

\

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 31 januari 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för finansdepartementet

anmälde departementschefen

dels arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga

skrifvelse den 11 januari 1895 angående upplåtelse till Jemtlands fältjägareregementes

mötesplats af mark från f. d. corpschefsbostället

Kungsgården n:o 1 i Jemtlands län, äfvensom domänstyrelsens i detta

ärende den 9 februari och den 22 mars samma år afgifna underdåniga

utlåtanden, och

dels chefens för nämnda regemente, af chefen för sjette arméfördelningen

med tillstyrkan af nådigt bifall den 17 maj samma år insända

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

underdåniga framställning i enahanda syfte, äfvensom domänstyrelsens

den 15 augusti och arméförvaltningens å intendentsdepartementet den

22 sistlidne oktober i anledning deraf afgifna underdåniga utlåtanden.

Departementschefen yttrade härvid:

»Då utvidgning af Jemtlands fältjägareregementes å Frösön belägna

mötesplats visat sig nödvändig, behagade Eders Kongl. Maj:t uti

nådig proposition den 26 januari 1894 föreslå Riksdagen att medgifva,

att af f. d. corpschefsbostället 2Va mantal n:o 1 Kungsgården, vissa

områden, som betecknades med röd färg å en vid statsrådsprotokollet

i ärendet fogad karta, måtte för tiden från och med den 14 mars 1895

få upplåtas till omförmälta regemente för att med dess mötesplats sammanläggas.

De områden, som enligt Eders Kongl. Maj:ts berörda förslag skulle

med mötesplatsen förenas, omfattade boställets hela egoområde med

undantag allenast af dels eu på långt afstånd från sjelfva bostället belägen

fyllnadsjord, benämnd Kånkbacken, och dels större delen af ett

till hufvudgården hörande skogsskifte, benämndt Bynässkiftet. Allt det

öfriga, i areal innehållande omkring 500 tunnland, till stor del odlad

jord, skulle med mötesplatsen förenas.

I underdånig skrifvelse den 5 påföljande maj anmälde Riksdagen,

att densamma visserligen funnit mötesplatsens utvidgning af omständigheterna

påkallad, men att Riksdagen likväl icke ansett sig böra för

närvarande bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit.

Riksdagen hade nemligen inhemtat, att å egendomen funnos åtskilliga

dagsverkstorp, deraf på hufvudgården 18 stycken, hvilka alla

blifvit anlagda under föregående boställsinnehafvares och arrendatorers

tid samt till största delen blifvit af torparne sjelfve upparbetade och

bebygda med virke från boställets skog, men att utredning saknades,

huruvida desse torpare möjligen skulle kunna till en del medgifvas att

tills vidare qvarsitta å torpen äfven vid markens upplåtelse till lägerplats,

eller i hvad mån platser skulle kunna dem beredas å andra områden

af ifrågavarande eller ett närgränsande boställe. Härtill komme,

att utredning jemväl saknades, huru med de å bostället befintliga, kronan

tillhöriga byggnader skulle vid markens öfverlemnande till mötesplatsen

förfaras, äfvensom beträffande användningen af virket från den å det

till skjutbana afsedda området växande skogen.

I anledning af Riksdagens berörda beslut behagade Eders Kongl.

Maj: t genom nådigt bref den 18 maj 1894 anbefalla arméförvaltningen

å intendentsdepartementet att, efter vederbörandes hörande, till Eders

Kongl. Maj:t inkomma med utredning i nyssberörda af Riksdagen an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 36.

gifna hänseenden, hvarjemte åt domänstyrelsen uppdrogs att på de för

kronan fördelaktigaste vilkor, som kunde betingas, ombesörja boställets

skötsel och vård under ett år från den 14 mars 1895. På grund häraf

är bostället, enligt hvad domänstyrelsen anmält, utarrenderadt till den

14 nästinstundande mars.

Sedan arméförvaltningen i ärendet inhemtat yttrande från chefen

för sjette arméfördelningen, hvilken i sin ordning skriftvexlat med

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län och chefen

för Jemtlands fältjägareregemente, afgaf arméförvaltningen den 11 januari

1895 underdånigt utlåtande i ärendet och erinrade dervid till en

början, att då det förut ifrågasatts, att så godt som hela boställets område

skulle till lägerplats upplåtas, förvaltningen antagit, att Norrlands

dragonregemente fortfarande skulle vara förlagdt å mötesplatsen. Då

det emellertid numera blifvit bestämdt, att detta regemente skulle förläggas

till Umeå, ansåg arméförvaltningen, att det område af bostället,

som borde förenas med mötesplatsen, kunde för närvarande betydligt

inskränkas, i hvilket afseende förvaltningen föreslog, att med mötesplatsen

måtte förenas den mark, som erfordrades för utvidgning af

fältjägareregementets skjutbana, samt den del af bostället, på hvilken

torpen n:ris 10, 11 och 13 äfvensom åtskilliga af fältjägareregementets

byggnader voro belägna. Arméförvaltningen ansåg sig derför kunna

inskränka den begärda utredningen till allenast detta område.

Härvid upplyste arméförvaltningen:

att de å den till skjutbana afsedda marken belägna torpen n:ris 14

och 15 kunde utan olägenhet för öfningarne tills vidare bibehållas;

att deremot innehafvarne af torpen n:ris 10, 11 och 13 borde uppsägas

till afflyttning;

att åbyggnaderna å torpet n:o 10, som tillhörde torpinnehafvaren,

borde inlösas af kronan, enär denna lägenhet synnerligen väl lämpade

sig till bostad åt regementets förrådsförvaltare;

att några platser å bostället eller angränsande boställen ej torde

kunna beredas de torpare, som måste afflytta;

att virket i kronans hus å de torp, som innehades af sistnämnda

torpare, borde vid uppkommande behof få af regementet användas;

att då någon skog ej kunde få qvarstå på sjelfva skjutbanan utan

endast i dess förlängning, der den gränsade omedelbart till Bynässkiftet,

lämpligt vore, att ifrågavarande skog fortfarande finge tillhöra

berörda skifte och förvaltas af domänstyrelsen;

att till förekommande af olyckshändelser vid skjutöfningarne, stängsel

borde uppsättas i södra gränslinien mot Bynässkiftet; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

att vid innehafvarnes af torpen n:ris 14 och 15 rätt att qvarsitta

å torpen, borde fästas det vilkor, att innehafvarne såsom godtgörelse

för nu utgående dagsverksskyldighet, erlade den afgift, som domänstyrelsen

torde böra bestämma.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande anförde domänstyrelsen,

bland annat, att om arméförvaltningens berörda förslag godkändes,

komme deraf ej att föranledas någon väsentlig rubbning i boställets

nuvarande egoområde, och torde derför bostället i öfrigt böra genom

domänstyrelsens försorg i vanlig ordning utarrenderas; dock torde dessförinnan

fördelning af boställets mantal böra ega rum mellan den del

af bostället, som skulle upplåtas på arrende, och den öfriga delen.

Den afgäld, som skulle utgå för torpen n:ris 14 och 15, borde ej bestämmas

af domänstyrelsen, som ju ej skulle få någon befattning med

torpen. Den skog, som ej finge qvarstå å skjutbanan, borde försäljas

för statsverkets räkning. Hvad anginge skogen utom skjutbanan, så

vore denna af så ringa omfattning, att äfven om densamma vore afsedd

uteslutande för skogsproduktion, någon hushållningsplan derför ej vore

behöflig, och då för öfrigt den del af skogen, som vore belägen i skjutbanans

förlängning, torde böra för all framtid lemnas orörd till skydd

för trafikerande å Storsjön, och således vården af denna skog kunde

inskränkas till bevakning mot åverkan, kunde domänstyrelsen ej biträda

arméförvaltningens hemställan, att styrelsen skulle omhänderhafva skogens

vård. Deremot tillstyrktes förslaget om uppsättande af stängsel

i skjutbanans södra gräns, hvilken stängsel borde af regementet lör

framtiden underhållas.

I anledning af emellertid uppkommen fråga om en ytterligare

mindre utyidgning af mötesplatsen, hvarigenom äfven torpen n:ris 8 och

9 skulle med mötesplatsen förenas, afgaf domänstyrelsen nytt utlåtande

i ärendet den 22 mars 1895, och förklarade dervid, att styrelsen ej

hade något att häremot erinra.

I anseende till den långt framskridna tiden, då sistnämnda utlåtande

inkom, blef nådig proposition i ämnet icke till 1895 års Riksdag afbiten.

I maj 1895 öfverlemnade chefen för sjette arméfördelningen med

tillstyrkan af nådigt bifall en underdånig skrifvelse, deruti chefen

för Jemtlands fältjägareregemente, med förmälan att åtgärder för

förnyadt utarrenderande af bostället från den 14 mars 1896 inom

kort torde böra vidtagas och då önskvärdt vore, att regementet, så snart

ske kunde, erhölle dispositionsrätt till de under bostället lydande områden,

som borde tilläggas lägerplatsen, hvaribland vore dels den mark,

hvarå regementet tillhöriga byggnader, såsom förråds- och sjukhus, voro

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

belägna, och dels de egor, som för öfningarnas obehindrade gång voro

för regementet erforderliga, hemstälde, att vid förnyadt arrendeaftal

rörande egendomen sådant förbehåll om dispositionsrätt för regementets

behof måtte göras, att, i likhet med hvad förut skett i afseende å

det s. k. Svenstorpet och det till skjutbana upplåtna området, dels de

under bostället lydande, å en bifogad »karta öfver Frösö läger och

trakten deromkring» med n:ris 8, 9, 10, 11 och 13 betecknade torplägenheterna

äfvensom den del af den söder om figurerna n:ris 7 och

8 belägna skogsmark, som begränsades af fig. 8, 9 och 10, landsvägen

till Kungsgården och skiljelinien mellan fig. 7 och 8 framdragen till

nämnda landsväg (dessa områden å kartan betecknade med Lätt. A),

samt en omkring 50 meter bred skogsremsa på hvardera sidan om

skjutbanan (å kartan betecknade med Lätt. B), blefve allt framgent undantagna

och utan inskränkning tillagda regementets lägerområde, dervid

nuvarande lägenhetsinnekafvare kunde få qvarsitta intill dess annan

öfverenskommelse kunde med dem .träffas, och dels all den till Kungsgården

hörande skogsmark, utom det s. k. Bynäset, äfvensom egofigurerna

n:ris 5, 7 och 12 (å kartan utmärkta med Litt. C) finge af regementet

på sådant sätt disponeras, att dessa egor finge under öfningarna

obehindradt beträdas, dock med bibehållen rätt för lägenhetsinnehafvarne

på sätt nyss vore sagdt.

Såsom skäl anfördes, bland annat, att torpens n:ris 5, 7 och 12

afskiljande från bostället och utläggande till utmark skulle för statsverket

vara förmånligt, enär derifrån utgående dagsverken ej motsvarade

värdet af skogseffekter och stängsel till torpen, samt att under

nuvarande förhållanden nödig kontroll från regementsbefälets sida ej

kunde utöfvas öfver hvad som förefölle vid berörda torplägenheter,

hvithet ofta vore af beskaffenhet att störa sedligheten vid regementet.

Häröfver infordrades utlåtande från domänstyrelsen, som inhemtade

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes och t, f. domänintendentens

i länet yttranden.

T. f. domänintendenten tillstyrkte förslaget och hemstälde: art uppgörelse

borde genom chefsembetets försorg träffas med innehafvarne

af lägenheterna n:ris 8, 9, 10, 11 och 13 i fråga om den besittningsrätt

eller den ersättning derför, som möjligen borde dem tillkomma;

att området Litt. B visserligen borde till regementet upplåtas, men skötseln

åt skogen derå för undvikande af obehörig afverkning fortfarande

handhafvas af revirförvaltningen; att både norra och södra gränserna

för Litt. B borde förses med hägnad på regementets bekostnad; att

medel, som inflöte, för försålda skogseffekter från Litt. B borde ingå

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

bland statens skogsmedel; och a«, hvad anginge de å Litt. C belägna,

torpen n:ris 5, 7, 12, 14 och 15, det borde åligga chefsembetet att,

intill dess dessa torp kunde utläggas till utmark, hvilket såväl för exercisöfningarna

som för minskad åtgång af virke och vedbrand från boställets

skog vore fördelaktigt, med innehafvare af torpen uppgöra i

fråga om det intrång och den skada, som genom regementets öfningar

kunde dem tillskyndas.

Äfven Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet tillstyrkte

förslaget under vitsordande af behofvet af lägerplatsens utvidgning,

samt påpekade, att det ifrågavarande förslaget afsåge att åt regementet

med oinskränkt dispositionsrätt förvärfva allenast ett jemförelsevis

obetydligt område, under det att hufvudgården till sin väsentligaste del

fortfarande skulle kunna för statsverkets räkning utarrenderas. De områden,

som skulle till regementet upplåtas, utgjordes hufvudsakligen

och, så vidt Litt. A anginge, nästan uteslutande af torplägenheter.

Ehuru lägenhetsinnehafvarnes besittningsrätt utginge den 14 mars 1896

och de allt hitintills vid arrendeombyten varit beroende af den nytillträdande

arrendatorns godtycke, då ju de aftal, hvarigenom lägenheterna

blifvit till dem upplåtna, blott gällt under hvarje arrendators arrendetid,

samt härtill komme, att det på torpen nedlagda arbetet torde

hafva blifvit torpinnehafvarne ersatt genom lägenheternas afkastning

och de öfriga förmåner besittningsrätten medfört, hade regementschefen

dock föreslagit, att nuvarande torpinnehafvare skulle tillåtas qvarsitta

till dess annan öfverenskommelse kunde med dem träffas, genom

hvilken anordning torparnes anspråk syntes blifva behörigen tillgodosedda.

Kunde emellertid öfverenskommelse under hand ej med torpinnehafvare

träffas och kunde han anses berättigad till någon ersättning

för å torpet nedlagdt arbete, så borde denna årsättning bestämmas vid

laga syn, som förrättades af kronofogde med biträde af två nämndemän

och i närvaro af vederbörande allmänna ombud och torpinnehafvaren.

Beträffande det virke, som komme att afverkas å skjutbaneområdet,

borde detsamma försäljas för statsverkets räkning och försäljningsmedlen

ingå bland skogsmedlen.

Domänstyrelsen erinrade, att styrelsen uti sina föregående underdåniga

utlåtanden yttrat sig ifråga om upplåtelse af den mark, som betecknades

med Litt. A och B, hvadan styrelsen nu endast torde hafva

att yttra sig öfver framställningen, så vidt den afsåge rätt att få beträda

områdena Litt. C; och då någon nämnvärd olägenhet deraf ej

torde föranledas, hemställde styrelsen, under förutsättning att Eders

Kongl. Maj:t beslöte, att hvad af egendomen ej komme att till rege
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

mentets uteslutande disposition upplåtas, skulle fortfarande för kronans

räkning utarrenderas, om bifall till regementschefens framställning, dock

med vilkor att lägenhetsinnehafvarne af regementet hölles skadeslösa

för det intrång och de olägenheter, som genom möjligen företagna

öfningar inom lägenheternas områden kunde innehafvarne tillskyndas,

äfvensom att skarpskjutning å områdena Lutt. C ej finge ega rum.

Jemväl arméförvaltningen har i anledning af regementschefens

ifrågavarande framställning afgifvit underdånigt utlåtande och dervid,

med åberopande af sina föregående underdåniga yttranden i ämnet, tillstyrkt

regementschefens förslag, dock med hemställan:

att innehafvarne af torpen n:ris 10, 11 och 13 måtte uppsägas till

afflyttning, hvarvid hänsyn likväl borde tagas till ersättningsanspråk

för å torpen nedlagdt arbete enligt bestämmelse vid laga syneförrättning;

att de å torpet n:o 10 befintliga byggnader, hvilka tillhörde torparen,

måtte för kronans räkning få inlösas;

att innehafvarne af torpen n:ris 8 och 9 torde få å torpen qvarsitta,

till dess annan öfverenskommelse, efter förslag af regementschefen

och med arméförvaltningens godkännande, kunde med dem träffas, men

att, om dylik öfverenskommelse icke kunde åvägabringas och vederbörande

lägenhetsinnehafvare ansåges berättigad till någon ersättning

för å torpet nedlagdt arbete, denna ersättning måtte få bestämmas

genom laga syneförrättning;

att virket i kronans hus å de torplägenheter, hvilkas innehafvare

sålunda måste uppsägas till afflyttning, finge vid uppkommande behof

af regementet användas.

att å skjutbaneområdet växande skog skulle af domänstyrelsen förvaltas

och af skogsförsäljning inflytande medel ingå till och redovisas

bland statens skogsmedél;

att till förekommande af olyckshändelser stängsel skulle på regementets

bekostnad uppföras i skjutbanans nya gränslinier, så väl den

södra som den norra;

att den till bostället hörande skogsmarken, med undantag af

det så kallade Bynäset, måtte få af regementet så disponeras, att

densamma finge i och för regementets öfningar obehindradt beträdas,

men skarpskjutning der icke ega rum; samt

att derest de inom nämnda skogsmark belägna torplägenheterna

n:ris 5, 6, 7, 12, 14 och 15 skulle för militära öfningar behöfva beträdas,

det borde åligga regementschefen att med vederbörande träffa

aftal om de ersättningsanspråk, som derigenom kunde uppkomma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

Hvad arméförvaltningen sålunda i dess sist omförmälta underdåniga

utlåtande hemstält, anser jag mig böra i allo tillstyrka. ,Att en

utvidgning af Jemtlands fältjägareregementes nuvarande mötesplats är

af behofvet påkallad, torde vara uppenbart, och Riksdagen har äfven

erkänt detta, ehuru Riksdagen, på ofvan omnämnda skäl, ansåg sig

icke kunna bifalla Eders Kongl. Maj:ts år 1894 aflåtna nådiga proposition

i ämnet. Den utredning, Riksdagen då ansåg nödvändig, torde

emellertid nu vara åstadkommen.

Hvad först angår lägenhetsinnehafvarne å bostället och huruvida

dem kunde tillåtas å sina innehafvande lägenheter qvarsitta eller om

dem kunde beredas platser å andra områden af bostället eller något

annat boställe, så ifrågasättes nu, att allenast tre lägenhetsinnehafvare

skulle nödgas från sina lägenheter aflytta, nemligen innehafvarne af

torpen n:ris 10, 11 och 13. Beträffande dessa tre torplägenheter framgår

af protokollet öfver en den 27 maj 1895 vid ifrågavarande boställe

hållen laga af- och tillträdessyn, hvilket protokoll finnes handlingarna

bifogadt: att torpet n:o 10 innehafves af regementskommissarien P. Långström

och att alla husen derå tillhöra honom; att husen å torpet n:o

11, hvilka synas vara kronan tillhöriga, äro gamla och förfallna och

att å torpets område äro uppförda 9 st. regementet tillhöriga byggnader;

samt att torpet n:o 13 innehafves af en skollärare Sundqvist och att

mangårdsbyggnaden å torpet tillhör honom, men öfriga byggnader

kronan. Då nu husen å torpet n:o 10 skulle af kronan inlösas samt

skälig hänsyn tagas till lägenhetsinnehafvarnes ersättningsanspråk för

å torpen nedlagdt arbete, synes någon betänklighet ej böra möta mot

den ifrågasatta upplåtelsen af den anledning, att några platser ej torde

kunna beredas dessa tre lägenhetsinnehafvare å hvarken ifrågavarande

eller något angränsande boställe.

Beträffande de kronan tillhöriga åbyggnaderna å det område, som

skulle upplåtas, utgöras dessa allenast af bus å de torplägenheteri

hvilkas innehafvare måste aflytta; och torde hvad arméförvaltningen i

afseende å användandet af dessa hus föreslagit kunna godkännas.

Likaså torde hvad arméförvaltningen hemstält i fråga om den å

det till skjutbanans utvidgning afsedda området (litt. B) växande skogen

vara tillfredsställande.

Det synes mig således, som skulle något hinder icke förefinnas

för upplåtelse till Jemtlands fältjägareregemente af de å kartan med

litt. A och B betecknade områdena.

Dih. till Riksd. Frot. 1836. 1 Sami. 1 Afd. 23 Iläft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

Genom en sådan upplåtelse skulle regementet erhålla dispositionsrätten

till den mark, hvarå åtskilliga regementet och officerscorpsen

tillhöriga byggnader äro belägna, hvarjemte lägerområdet skulle erhålla

lämpligare form samt en väl behöflig och för närvarande någorlunda

tillfredsställande utvidgning. Skulle eu ytterligare utvidgning af mötesplatsen

framdeles visa sig nödvändig, bör denna, såsom arméförvaltningen

antydt, ske i nordlig rigtning, å egor till hemmanen Vesterhus

n:ris 2 och 3. Jag anser mig derför böra tillstyrka, att de å den

af regementschefen ingifna kartan med litt. A och litt. B betecknade

områdena måtte för framtiden få förenas med mötesplatsen. Emellertid

torde, derest nådig proposition härom till Riksdagen aflåtes, samtidigt

böra föreslås, att jemväl ett par andra områden måtte från bostället

afskilja^ och med mötesplatsen definitivt sammanläggas. Dessa områden

äro dels det till skjutbana för regementet för närvarande upplåtna

området, hvilket område, innehållande i längd 1,400 meter och i

bredd 100 meter, enligt nådigt bref den 15 november 1884 mot ersättning

till dåvarande arrendatorn af bostället uppläts för nämnda

ändamål med föreskrift, att domänstyrelsen skulle vid förnyadt utarrenderande

af bostället iakttaga, att regementet förbehölles rätt att fortfarande

begagna området, och dels det så kallade Svenstorpet, beläget

omedelbart intill regementets nuvarande lägerplats, i afseende å hvilket

torp Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 27 januari 1888 medgifvit,

att brukningsrätten under återstående arrendetiden till den 14

mars 1895 af den till torpet hörande jorden äfvensom eganderätten

till derå befintliga byggnader finge för kronans räkning inlösas för att

till bostad för regementets förrådsvaktmästare användas; och har Eders

Kongl. Maj:t sedermera genom nådigt bref den 13 juli 1894 föreskrifva,

att domänstyrelsen skulle vid förnyadt utarrenderande af bostället

iakttaga, att regementet uti arrendekontraktet förbehölles rättighet att

fortfarande disponera ifrågavarande lägenhet. Såväl skjutbaneområdet

som Svenstorpet äro visserligen på grund häraf för närvarande från

arrendet undantagna, men det torde dock vara lämpligt att de, i likhet

med områdena litt. A och B, för framtiden helt och hållet afskiljas

från bostället och förenas med mötesplatsen, allra helst som, derest

upplåtelse till mötesplatsen vinner Riksdagens bifall, det torde, på sätt

domänstyrelsen hemstält, vara önskvärdt, att en fördelning af boställets

mantal eger rum mellan den del af bostället, som fortfarande skall utarrenderas,

och den del deraf, som ingår i mötesplatsen.

Hvad arméförvaltningen hemstält i fråga om rätt för regementet

att i och för dess öfningar på visst sätt disponera de med litt. C å

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

kartan betecknade områdena, torde icke vara af beskaffenhet, att Riksdagens

samtycke dertill erfordras.

Riksdagens beslut i frågan lärer emellertid ej hinna fattas före

den 14 nästkommande mars, då nu gällande arrendeaftal om egendomen

löper till ända, och torde derför Eders Kongl. Maj:t vilja, på föredragning

af chefen för finansdepartementet, besluta om de åtgärder,

som för egendomens förnyade utarrendering efter nämnda dag må

vara erforderliga.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

att af f. d. corpschefsbostället 27s mantal n:o 1 Kungsgården följande

områden, nemligen dels lägenheten Svenstorpet, dels den af

Jemtlands fältjägareregemente till skjutbana för närvarande använda

mark och dels de områden, som å den af regementschefen i ärendet

ingifna »karta öfver Frösö läger och trakten deromkring» äro betecknade

med litt. A och litt. B, må för tiden från och med den 14 mars

1897 få upplåtas till nämnda regemente för att med dess mötesplats

å Frösön sammanläggas».

Till hvad departementschefen sålunda hemstält,

behagade Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af

statsrådets öfrige ledamöter, lemna nådigt bifall; och

skulle proposition i ämnet, sådan den finnes detta

protokoll bilagd, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Ernst Palm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1896:77 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af mark, tillhörig f. d. m s. 1 i texten
  2. SU 1896:42 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående upp f, >;. ; låtelse till Jemtlands fåltjågarereqementes mötesplats af mark, tillhörig f. d. militi s. 1 i texten