Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften

1896-04-10 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1896:53, Angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:Q 53.

1

N:o 53.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående vissa

ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften;

gifven Stockholms slott den 10 april 1896.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna

dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta, att §§ 3 och 37

i nådiga förordningen angående stämpelafgiften den 9 augusti 1894 skola i

nedannämnda delar erhålla följande förändrade lydelse:

§3-

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

Bevis, produktions-, —--

„ om registrering, tecknadt a

ordning för aktiebolag eller

stadgar för förening för ekonomisk

verksamhet eller å

protokoll om beslut angående

ändring i sådant bolags ordning

eller sådan förenings

stadgar eller å framställning

om medlems inträde i eller afgång''
-

ur sådan förening

1 Afd.

Kr. ö.

2 Afd.

Kr. ö

3 Afd.

Kr. ö.

4 Afd. 5 Afd.

_

Kr. | ö. Kr.

fritt

Bill. till Piksd. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. (N:o 53.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Instrument; — — — — — —

Kallelse å okände borgenärer i an- ledning af ansökning om till- stånd att nedsätta aktiebolags

kapital ...................................

1 Afd.

2 Afd.

3 Afd.

4 Afd.

5 Afd.

Kr.

1

ö.

Kr.

1

ö.

Kr.

fri

Ö.

tf.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kallelsebref i anledning af ansök- ning om tillstånd att nedsätta

aktiebolags kapital eller till

aktieegare om bolagsstämma

eller till medlem af registrerad

förening om sammanträde ...

„ i mål angående-----

Protokoll vid underdomstol, om för- ordnande eller entledigande af

förmyndare--— -trt —

„ vid underdomstol, om för- ordnande af gode män eller

liqvidatorer enligt lagen om

aktiebolag eller lagen om re- gistrerade föreningar för eko- nomisk verksamhet ...............

. ..._

.... -

_fri

tf

—

Resolution, kommunikations---

„ angående föreläggande enligt

lagen om registrerade före- ningar för ekonomisk verk- samhet ...................................

fri

Underrättelse eller uppgift rörande

utmätning — — — — —

„ angående beslut om vägrad

registrering af anmälan till

aktiebolagsregistret eller före- ningsregistret .....................

fri

-

-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

3

, § 37.

Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt ändamål

obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så’framt det blad,

hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman utbytas mot annan

stämpel. Dylikt utbyte må äfven ega rum för stämpel å vexel, som på grund

af uteblifvet godkännande återgått till vexelutställaren, då af denne blifvit

ådagalagdt, att vexeln icke blifvit för sitt ändamål använd. Vid utbyte, som

här är omförmäldt, skall för hvarje stämpel betalas 3 öre.

Stämplar — —--erhållits.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och

ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Claes Wersäll.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongi. Majds Nåd. Proposition N:o 53.

'' it [f.''Vi ; ,)''■[ , ;: ,.i 30 ''ifi , "i.i, v ''"''i '' I."'',; ■ ''il; , (j

->pg. " t: i i''u .il,ii; o i»u.f;»i f f Dop. k</jiidotJJ.-, In

1! iK./ J» til . !W •: / ji ■ iild ! ;li'' 7JS! - jf-gfik '' . iiå

. .i i T''! •'' .fi)l > 1;;

. fli* -..... vill v

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 10 april 1896.

Närvarande:

, 1Å 1 O U rJ

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkekhielm,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde:

Sedan Kongl. Maj:t under den 28 juni 1895 besluta lagar om

aktiebolag, om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, om aktiebolag,

som drifva försäkringsrörelse, samt om registrering af bankaktiebolag,

har inom justitiedepartementets lagbyrå blifvit uppgjord en promemoria om de

ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften, hvilka af omförmälda

lagars innehåll ansåges böra föranledas; och har chefen för nämnda

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 53.

departement med skrifvelse den 11 oktober 1895, för den vidare behandling,

som kunde finnas erforderlig, till finansdepartementet öfverlemnat berörda promemoria,

som är af följande lydelse:

l:o. Nya tariffsatser infogas:

för kungörelse i anledning af ansökan om tillstånd att nedsätta aktiebolags

kapital (Lagen om aktiebolag 26 § 2 mom.);

för kungörelse i anledning af ansökan om upplösning af aktiebolag eller

registrerad förening (Lagen om aktiebolag 55 § 1 inom., Lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet 37 § 1 inom.).

För båda slagen af kungörelser lära stämpelpapper böra vara desamma

som för offentlig stämning.

2:o. Stämpelfrihet medgifves:

för bevis om registrering, tecknadt å ordning för aktiebolag eller stadgar

för förening för ekonomisk verksamhet eller å protokoll om beslut angående

ändring i sådant bolags ordning eller sådan förenings stadgar eller å framställning

om medlems inträde i eller afgång ur sådan förening (Lagen om

aktiebolag 69 § 3 mom. eller 70 § 2 inom., Lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet 50 § 2 mom., 59 § 3 mom. eller 60 §

2 monn);

för bevis, att registrering af anmälan till aktiebolagsregistret eller föreningsregistret

blifvif vägrad, (Lagen om aktiebolag 68 § 2 mom., Lagen om

registrerade föreningar för‘ekonomisk verksamhet 58 § 2 mom.);

för kallelsebref i anledning af ansökan om tillstånd att nedsätta aktiebolags

kapital (Lagen om aktiebolag 26 § 2 inom.);

för kallelsebref till aktieegare om bolagsstämma eller till medlem af

registrerad förening om sammanträde (Lagen om aktiebolag 38 §, Lagen om

registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet 21 §);

för protokoll, vid underdomstol, om förordnande af gode män eller liqvidatorer

enligt Lagen om aktiebolag 55 § eller Lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet 37 §;

för protokoll eller resolution om föreläggande enligt Lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet 58 eller 66 §; huruvida protokoll

skall i dylikt ärende föras, beror på lydelsen af den till handläggning inom

civildepartementet öfverlemnade, ifrågasatta kungörelsen om föreningsregistrens

förande in. m.

Uti infordradt, den 20 sistlidne mars inkommet underdånigt utlåtande

hafva statskontoret och kammarrätten anfört, hurusom uti ifrågavarande promemoria,

med hänvisning till § 26 mom. 2 i lagen om aktiebolag samt till

§ 55 mom. 1 i samma lag och § 37 mom. 1 i lagen om registrerade före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

ningar för ekonomisk verksamhet, föreslagits, att i stämpelförordningen skulle

införas nya tariffsatser dels för kungörelse i anledning af ansökning om tillstånd

att nedsätta aktiebolags kapital, dels ock för kungörelse i anledning af

ansökning om upplösning af aktiebolag eller registrerad förening, i båda dessa

fall till samma belopp som för offentlig stämning eller 1 krona.

Beträffande det förra af dessa tillägg hafva embetsverken endast anmärkt,

att åt rubriken syntes böra gifvas samma benämning, hvarmed den

stämpelpligtiga handlingen i åberopade lagrum betecknades, eller: “kallelse å

okände borgenärerHvad det senare tillägget vidkomme, ansåge embetsverken,

att, då enligt deras förmenande kungörelse i dessa fall icke komme

att utfärdas i sådan form, att den kunde anses såsom utgående expedition

och såsom sådan med stämpel beläggas, den för dylik kungörelse föreslagna

stämpelafgiften icke borde ifrågakomma.

Mot det föreliggande förslaget, så vidt det afsåge stadganden om stämpelfrihet

för vissa deri angifna handlingar, hade embetsverken ej annat att

erinra, än dels att åt den föreslagna rubriken: “bevis att registrering af anmälan

till aktiebolagsregistret eller föreningsregistret blifvit vägrad" syntes

riktigare böra gifvas följande lydelse: “Underrättelse angående beslut om vägrad

registrering", och dels att de två föreslagna nya rubrikerna: “kallelsebref“

lämpligen borde sammanslås till en.

I enlighet med hvad sålunda förekommit hafva embetsverken föreslagit

vissa tillägg till § 3 i nådiga förordningen angående stämpelafgiften den 9

augusti 1894 samt dervid tillika meddelat, att, då ännu icke vore afgjordt,

huruvida protokoll skulle föras i ärende rörande sådant föreläggande, som omförmäldes

i §§ 58 och 66 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet, i det af embetsverken uppgjorda förslaget icke intagits bestämmelse

om stämpelfrihet för protokoll i dylikt ärende.

Med afseende å hvad sålunda anförts hemställer jag, att Kongl. Maj:t

måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta, att § 3 i nådiga förordningen

angående stämpelafgiften den 9 augusti 1894 måtte inedannämnda

delar erhålla följande förändrade lydelse:

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.

7

1 Afd.

Bevis, produktions-, — — — - „ om registrering-, tecknadt å

ordning för aktiebolag eller

stadgar för förening för ekonomisk

verksamhet eller å

protokoll om beslut angående

ändring i sådant bolags ordning

eller sådan förenings

stadgar eller å framställning

om medlems inträde i eller

afgång ur sådan förening ..

Kr.

2 Afd.

Kr. ö.

3 Afd.

Kr. 8.

_fritt_

4 Afd.

Kr.

5 Afd.

Kr. 5

Instrument; — — — — — - Kallelse å okände borgenärer i anledning

af ansökning om tillstånd

att nedsätta aktiebolags

kapital .................................

Kallelsebref i anledning af ansökning

om tillstånd att nedsätta

aktiebolags kapital eller till

aktieegare om bolagsstämma

eller till medlem af registrerad

förening om sammanträde

„ i mål angående —--

_fritt_

Protokoll vid underdomstol om förordnande

eller entledigande

af förmyndare----

„ vid underdomstol, om förord

nande af gode män eller liqvidatorer

enligt lagen om aktiebolag

eller lagen om registrerade

föreningar för eko

nomisk verksamhet ..............

-fri».

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

1 Afd.

Kr.

2 Afd. I 3 Afd.

Kr.

ö. Kr.

4 Afd.

Kr. ö

5 Afd.

Kr. ö.

Resolution, kommunikations---

» angående föreläggande enligt

lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet

................................

-fri
-

Underrättelse eller uppgift rörande

utmätning — — — — —

„ angående beslut om vägrad

registrering af anmälan till

aktiebolagsregistret eller föreningsregistret.

.........................

Jri_

Med förmälan att vid Sveriges allmänna handelsförenings årsmöte den

13 augusti 1895 upplysts, att sådant utbyte, som enligt § 37 i gällande förordning

angående stämpelafgiften är medgifvet för den händelse, att stämpel

genom misskrifning eller annorledes blifvit för sitt ändamål obrukbar, vägrats

hvad an ginge stämpel, åsatt vexelblankett, hvarå accept sedermera icke erhållits,

samt att föreningen med anledning häraf beslutit öfverlemna åt sin

styrelse att, på sätt denna funne lämpligt, söka åstadkomma sådan rättelse

med afseende å tolkningen af nämnda §, att utbyte ej måtte vägras för stämpel,

som blifvit åsatt dylik vexelblankett, har i en till Kongl. Maj:t ingifven

skrift styrelsen för nämnda förening, med åberopande af innehållet i ett skriften

bilagdt protokoll öfver mötesförhandlingarne, i underdånighet anhållit, att

Kongl. Maj:t täcktes taga berörda angelägenhet i nådigt öfvervägande, hvarvid

styrelsen tillika hemstält, huruvida icke, till undanrödjande af det omförmälda

missförhållandet, lämpligen kunde till ofvan åberopade § fogas ett tillägg,

så lydande: “Dylikt utbyte må äfven ega rum för stämplar till handlingar,

innefattande uppdrag om inkassering af penningar, anvisningar eller icke accepterade

vexlar, som på grund af bristande betalning eller uteblifvet godkännande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 53.

återgått till utfärdarne, och af handlingen otvetydigt framgår, att den icke

för sitt ändamål blifvit använd".

Häröfver hafva statskontoret och kammarrätten, på nådig befallning,

afgifvit underdånigt utlåtande och deruti till en början anmärkt, att i den

föreliggande framställningen åt det föreslagna tillägget till § 37 gifvits en vida

större omfattning än den, hvartill det åt bemälda styrelse lemnade uppdragbort

föranleda, i det att enligt styrelsens förslag rätt till utbyte af stämplar

skulle medgifvas icke blott då stämpel blifvit åsatt vexel, som på grund af

uteblifvet godkännande återgått till utställaren, utan jemväl då stämpel blilvit.

åsatt handling, innefattande uppdrag om inkassering af penningar, anvisning

eller vexel, då dylik handling på grund af bristande betalning återgått till utställaren.

Att medgifva stämpelutbyte på den grund, att betalning icke erhållits

för stämpelbelagd handling af ifrågavarande slag, vore dock att i fråga

om stämpelfrihet införa en grundsats, som, följdriktigt genomförd, skulle kräfva

eu fullständig omarbetning af lagstiftningen i detta ämne; och redan af detta

skäl ansåge embetsverken något afseende å framställningen i denna del icke

böra fästas.

Embetsverken hafva vidare framhållit, att begagnande af vexlar vid

köpekontrakt, der kontant betalning icke ifrågakomme, måste lända till reda

och ordning samt sålunda och äfven i öfrigt medföra fördel för dem, som

hade sin verksamhet inom affärslifvets område; och hafva embetsverken erinrat,

hurusom i motiverna till det förslag till ny stämpelförordning, hvilket af dertill

utsedde komiterade afgifvits den 27 oktober 1893 och som i hufvudsakliga

delar läge till grund för nu gällande förordning i ämnet, anförts, att de utgifter,

som till staten utginge under form af stämpel, till sin natur vore af

två väsentligen olika slag, nemligen dels sådana, som erlades för expeditioner

från offentliga myndigheter, och dels sådana, som utgjordes med anledning af

vissa rättshandlingar enskilde emellan, samt att, då det förra slaget af stämpelafgifter

allenast afsåge att ersätta staten vissa tjänster, vore deremot det senare

slaget att anse såsom en skatt på öfverflyttning af värdebelopp från eu

hand till en annan, alltså ett komplement till inkomstbeskattningen. Äfven

med detta vexelstämpelns syfte vore, efter embetsverkens tanke, förenligt, att

sådana bestämmelser i fråga om denna stämpel vidtoges, att vexelutställaren

icke i något fall nödgades att för samma aftal vidkännas vexelstämpel två

gånger, hvilket skulle inträffa, om köparen af en vara af någon anledning,

exempelvis i fråga om betalningstiden, icke godkände vexeln, utan återsände

densamma till utställaren och denne utfärdade ny vexel, ändrad i öfverensstämmelse

med köparens önskan. Det kunde ock inträffa, att, då säljaren hos

köparen företedde eu vexel för accept, den sistnämnde föredroge att erlägga

Bill. till Ililcsd. Prof. 1830. 1 Sami. 1 Afd. 35 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 53.

kontant betalning. I sådant fall hade den af säljaren utfärdade vexeln icke

vid aftalet kommit till användning, och den å vexeln anbragta stämpeln borde

derföre få utbytas, helst stämpelpligtighet för räkningar icke vore påbjuden.

Till förekommande deraf, att stämpel å vexel, som varit för sitt ändamål använd,

komme att utbytas mot ny stämpel, erfordrades dock, att vexelutställare,

som anmälde stämpel å vexel till utbyte, skulle ådagalägga, att vexeln ej

kommit till användning, h vilket syntes embetsverkeu kunna ske genom framläggande

af bref rörande det aftal, vexeln afsåge, eller annorledes.

På grund af hvad sålunda blifvit. anfördt hafva embetsverken hemstält,

att första stycket af § 37 i nådiga förordningen angående stämpelafgiften

måtte erhålla följande lydelse: “Har genom misskrifning eller annorledes stämpel

blifvit för sitt ändamål obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl

allenast så framt det blad, hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman

utbytas mot annan stämpel. Dylikt utbyte må äfven ega rum

för stämpel å vexel, som på grund af uteblifvet godkännande återgått till

vexelutställaren, då af denne blifvit ådagalagdt, att vexeln icke blifvit för sitt

ändamål använd. Vid utbyte, som här är omförmäldt, skall för hvarje stämpel

betalas 3 öre“.

Från den mening, som innehålles i embetsverkens berörda utlåtande,

hafva tre ledamöter varit skiljaktige; och hafva dessa reservanter anfört, att

med den af omförmälda komiterade uttalade uppfattning af vexelstämpelns

syfte blefve vexels stämpelpligtighet icke beroende af den omständighet, huruvida

vexeln kunde användas såsom fordringsbevis och diskonteras, utan fast hellre

af det förhållande att den ansåges utgöra ett uttryck för varu- eller penningetransaktion;

att i följd häraf såsom vilkor för ett sådant utbyte af vexelstämpel,

som nu blifvit ifrågasatt, måste stadgas skyldighet för vederbörande

att behörigen styrka, att den transaktion, som föranledt vexelns utställande,

icke kommit till stånd; att för fullgörande af en dylik skyldighet så afsevärda

svårigheter syntes möta, att medgifvandet i sjelfva verket skulle blifva utan

betydelse; samt att i den föreliggande underdåniga framställningen hvarje utredning

saknades angående beskaffenheten af de skäl, som kunde förmå eu

vexelgifvare, till hvilken vexel på grund af uteblifvet godkännande återgått,

att genom utställande af en ny vexel rörande samma affär som den förra betala

dubbel stämpel. Tillika hafva reservauterne erinrat, att enligt § 22 i

vexellagen godkännande af vexel finge inskränkas till en del af vexelsumman,

äfvensom att vexlar och anvisningar, betalbara vid uppvisandet, i stor mängd

utstäldes endast för inkassering af förfallna bokfordringar: och i fråga om

dylika vexlar hände antagligen ofta, att accept uteblefve på den grund, att

varuemottagaren föredroge kontant liqvid. På grund af det sålunda anförda

hafva reservanterne ansett sig icke kunna till nådigt bifall förorda den under
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

dåniga framställningen, utan för sin del hemstält, att densamma icke måtte

till någon Kongl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Strängt principielt taget är man visserligen i likhet med nyssnämnde

reservanter berättigad säga, att, då vexelstämpeln är afsedd att utgöra en skatt

på öfverflyttning af värdebelopp från eu hand till en annan, det för medgifvande

af utbyte af stämpel till vexel, som icke accepterats, icke är uog att

styrka, att vexeln icke användts, utan att det derjemte borde bevisas, att

sjelfva den transaktion, som föranledt. vexelns utställande, icke kommit till

stånd, i hvilket fall åter medgifvandet blefve i det närmaste värdelöst. Detta

betraktelsesätt borde också utan tvifvel vara bestämmande för afgörandet af

den föreliggande frågan, derest vår stämpellagstiftning, i likhet med ett flertal

främmande länders, vore bygd på den grundsats, att hvarje handling, som utgör

ett uttryck för öfverflyttningen af ett värdebelopp från en hand till en

annan, skulle vara underkastad stämpel. Detta är emellertid så långt ifrån

fallet; att talrika i rörelsen förekommande dylika handlingar, såsom ointecknade

skuldebref, räkningar, qvittenser o. s. v., hos oss äro stämpelfria. Vid sådant

förhållande och då en vexel, derå accept icke erhålles, närmast är jemförlig

med en icke accepterad räkning, synes mig något hinder ur synpunkten af

följdriktighet i stämpelförordningens bestämmelser icke böra möta för medgifvandet

af den af Sveriges allmänna handelsförening begärda rätten till utbyte

af stämpel, i hvad den afser vexel, som på grund af uteblifvet godkännande

återgått till utställaren. Då det i öfrigt är önskvärdt, att bestämmelserna i

stämpelförordningen i möjligast minsta mån verka besvärande på användandet

af vexlar vid köpeaftal, der kontant betalning icke eger rum, samt faran för

missbruk förebygges genom fordran, att vexelutställaren skall ådagalägga, att

vexeln icke bl hvit för sitt ändamål använd, anser jag mig ega giltiga skäl

att tillstyrka, det Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen att besluta, att § 37

i gällande förordning angående stämpelafgiften skall erhålla följande förändrade

lydelse:

Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt ändamål

obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så framt det blad,

hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman utbytas mot annan

stämpel. Dylikt utbyte må äfven ega rum för stämpel å vexel, som på grund

af uteblifvet godkännande återgått till vexelutställaren, då af denne blifvit

ådagalagdt, att vexeln icke blifvit för sitt ändamål använd. Vid utbyte, som

här är omförmäldt, skall för hvarje stämpel betalas 3 öre.

Stämplar — — — — erhållits.

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Råd. Proposition R:o 53.

och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla

och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTEYCKEEI-AKTIEBOLAG, 189G.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1896:26 Betänkande i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften. s. 1 i texten