Sök i Ratio Lex

Angående anslag till beredande åt lappar inom Jukkasjärvi och Enontekis socknar af Norrbottens län af eftergift i viss dem åliggande ersättningsskyldighet

1896-04-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1896:59, Angående anslag till beredande åt lappar inom Jukkasjärvi och Enontekis socknar af Norrbottens län af eftergift i viss dem åliggande ersättningsskyldighet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

1

N:o 59.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag

till beredande åt lappar inom Jukkasjärvi och Enontekis

socknar af Norrbottens län af eftergift i viss dem

åliggande ersättningsskyldighet; gifven Stockholms slott

den 11 april 1896.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

på extra stat för år 1897 bevilja ett'' anslag af 7,300 kronor, att användas

till beredande åt lappar inom Jukkasjärvi och Enontekis socknar

af Norrbottens län, hvilka deraf äro i behof, af eftergift i dem åliggande

skyldighet att återgälda af statsmedel förskjutna ersättningar för

skador, som af renar förorsakats å de bofastes egor inom Norge.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

V. L. Groll.

Bih. till Rikad. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 39 Haft. (No 59.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong]. Maj:ts Nåd. Proposition No 59.

Utdrag af protokollet öfver ''civilärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms

slott den 17 april 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll och

Annerstedt.

Departementschefen statsrådet Groll anförde i underdånighet:

»Enligt förordningen rörande de lappar, som med renar flytta

emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, den 6 juni

1883, skall i allmänhet skada, som af renar göres å de bofaste tillhöriga

eg or, ersättas af den eller dem, genom hvilkas renar skadan

blifvit förorsakad, eller, derest utredning derom ej kan åstadkommas,

af de lappar, Indika vid tiden för skadans föröfvande uppehållit sig i

distriktet. Sedan skyldighet att ersätta sådan skada blifvit genom dom

eller förlikning faststäld, utbetalas ersättningsbeloppet förskottsvis af vederbörande

landshöfding eller amtman i det rike, der skadan skett, hvarefter,

så vidt betalningsskyldighet ålagts undersåte i det andra riket,

fqrskottet skall genom vederbörande landshöfding eller amtman i detta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

3

rike af allmänna medel återgäldas. Sålunda utgifvet förskott kan hos

den betalningsskyldige indrifvas på enahanda sätt som är bestämdt i

fråga om skatter.

Nu har uti en till Kongl. Maj:t den 10 april 1895 ingifven skrift

lappmannen Per Olsson Fjelldal, enligt honom af Jukkasjärvi sockens

lappallmoge vid hållet sammanträde lemnadt uppdrag, andragit bland

annat: att den del af socknens lappar eller omkring hälften, som under en

del af sommaren flyttade till Norge för att beta sina renar, dervid för skador,

som af renarne förorsakades å norskt område, årligen finge sig ålagdt

utgifva ersättning med belopp, som efter lapparnes förhållanden ofta vore

synnerligen höga; att vid tiden för ansökningens ingifvande dylika ersättningar

till belopp af 5,000 till 6,000 kronor varit förfallna till betalning af

socknens lappar och till indrifning hos utmätningsman utestående; samt att

under rådande bekymmersamma omständigheter, då renhjordarne till följd

af ogynsamma betesförhållanden i betydlig grad minskats, lapparne ej

förmådde erlägga denna summa utan att flere af dem komme att alldeles

utarmas; och har Fjelldal, på grund af hvad sålunda andragits,

i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes efterskänka nämnda

af statsmedel förskjutna belopp antingen helt och hållet eller till så

stor del deraf, som efter omständigheterna kunde anses vara med billighet

öfverensstämmande.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, som anbefallts

att häröfver afgifva yttrande och som inhemtat att svårighet jemväl

mött att hos lapparne inom Enontekis lappmark utfå de ansenliga

ersättningsbelopp af ifrågavarande art, Indika dessa hade att utgifva,

har dels från länsmännen i båda dessa lappmarksdistrikt infordrat redogörelser

för de åtgärder, som vidtagits för uttagande af utestående

ersättningsbelopp, äfvensom yttrande angående fortsatt indrifvande af

dessa medel, dels ock åt lappfogden inom länet uppdragit att i samråd

med ofvan bemälde länsmän jemte tillkallade lappförmän eller ordningsmän

eller nämndemän af lappallmogen söka utreda, huruvida någon

eftergift i afseende å återbetalningen af det utestående skadeersättningsbeloppet

kunde vara af omständigheterna påkallad, samt i sådan

händelse afgifva förslag, hvilka bland lapparne dylik eftergift med

hänsyn till deras ekonomiska ställning kunde anses böra medgifvas,

äfvensom angående i hvilken mån eftergift kunde böra ega rum.

Sedan den sålunda af Kongl. Maj:ts befallningshafvande föranstaltade

utredningen egt rum, har Kong], Maj:ts befallningshafvande den

29 februari 1896 algifvit underdånigt utlåtande i ärendet och deruti

yttrat:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

Af svenska staten förskjutna ännu utestående skadeersättningar af ifrågavarande

art uppginge till ett sammanlagdt belopp af 22,338 kronor 84 öre,

hvaraf det tillhörde lappar inom Jukkasjärvi att återgälda 6,649 kronor

24 öre och lappar inom Enontekis att ansvara för återstående 15,689 kronor

60 öre. De vid 1894 års slut utestående motsvarande beloppen utgjorde

respektive 3,845 kronor 24 öre och 13,784 kronor 85 öre. Enligt

hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande af länsmännens och lappfogdens

yttrande inhemtat, hade lapparne, ehuru de hyst den uppfattningen,

att de ständigt till deras nackdel afgjorda skadeersättningsanspråken

varit öfverdrifvet höga och stundom helt och hållet obefogade, likväl i

allmänhet sökt, så långt i deras förmåga stått, genom mindre afbetalningar

å olika tider eller genom upplåning af penningar återgälda de

af staten förskjutna beloppen. Endast ett fåtal både dock varit i stånd

att betala hela sin skuld, och för de flesta hade denna ökats genom de

årligen återkommande ersättningskrafven. Under vintern 1893—1894,

den för lapparne svåraste i mannaminne, då snötäcket efter ihållande

''töväder och omedelbart derpå följande stark kyla förvandlats till en

ogenomtränglig isskorpa, hvarigenom renlafven blifvit oåtkomlig, hade

alla årskalfvar samt hälften af de vuxna renarne dött och de qvarlefvande

ej kunnat sammanhållas utan spridt sig åt alla håll för att söka

sig föda. Flera bland de mindre bemedlade lapparne hade på detta

sätt förlorat all sin egendom. Då intet funnes hos dessa att taga, vore

det uppenbart, att å dem belöpande andelar i ersättningsbeloppen måste

afskrifvas. Men bland de öfriga lapparne funnes många, hvilka skulle

bringas till armod genom tvångsåtgärder för restbeloppens indrifvande.

Lapparnes utarmande skulle derjemte i hög grad menligt återverka på

socknarnes ekonomi, enär lapparne, enligt öfverenskommelse, sedan

lång tid tillbaka i väsentlig män bidroge till kommunalutgifterna inom

dessa socknar, der utskylderna, särskildt till den för lapparne och de

bofaste gemensamma fattigvården, vore ytterst betungande. På grund

af hvad sålunda andragits syntes en eftergift i afseende å återbetalningen

af de utestående ersättningsbeloppen med nödvändighet vara af förhållandena

påkallad, hvaremot någon tvekan kunde råda, i hvilken mån eu

dylik eftergift borde ega rum. I detta afseende ansåge Kongl. Maj:ts

befallningshafvande det hvarken nödigt eller nyttigt att, på sätt Jukkasjärvi

lappallmoge alternativt anhållit, det vid tiden för ansökningens tillkomst

af statsverket förskjutna utestående beloppet i dess helhet afkortades, enär

åtskilliga bland de betalningsskyldige lapparne fortfarande vore i den

ställning, att de kunde betala på dem belöpande andelar samt det för

öfrigt kunde befaras, att lapparne, i förhoppning att jemväl framgent

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

5

erhålla eftergift af ersättningar för de skador deras renar orsakade,

skulle göra sig skyldiga till liknöjdhet och försumlighet vid bevakningen

af sina hjordar. I det från lappfogden inkomna afkortningsförslaget

hade hemstälts, att af de vid 1894 års slut utestående ersättningsbeloppen

tillhopa 7,257 kronor 47 öre måtte eftergifvas, och skulle

häraf tillgodokomma lappar inom Jukkasjärvi 3,409 kronor 24 öre samt

lappar inom Enontekis 3,848 kronor 23 öre. Då detta förslag, enligt

hvad lappfogden meddelat, uppgjorts med största hänsyn till hvars och

ens betalningsförmåga, ansåge sig Kongl. Maj:ts befallningshafvande

böra tillstyrka bifall till hvad lappfogden sålunda föreslagit.

Enligt ofvan omförmälda af lappfogden i samråd med vederbörande

kyrkoherdar och länsmän äfvensom ordningsmän, förmän och

nämndemän bland lappallmogen uppgjorda afkortningsförslag skulle

inom Jukkasjärvi socken efterskänkas för 57 personer belopp vexlande

mellan 4 kronor 72 öre och 328 kronor 45 öre, hvarjemte till

afskrifning föreslagits ett belopp af 213 kronor 75 öre, i fråga om

hvilket de ersättningsskyldige ej vore kända, samt inom Enontekis

socken eftergift meddelas 118 personer med belopp vexlande mellan

51 öre och 150 kronor.

Statskontoret, hvars yttrande i ärendet jemväl infordrats, har, under

hufvudsakligt instämmande med Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om

beviljande för ifrågavarande ändamål af ett anslag till afrundadt belopp

af högst 7,300 kronor att, efter den vidare undersökning, som

kunde erfordras, bereda lappar inom Jukkasjärvi och Enontekis socknar,

hvilka deraf vore i behof, eftergift eller lindring i dem åliggande

skadeersättningar af ifrågavarande slag.

Då af hvad i ärendet förekommit lärer framgå, att lapparne, hvilkas

existensvilkor under de senaste åren till följd af ogynsamma väderleksförhållanden

varit synnerligen svåra, icke kunna till fullo gälda ifrågavarande

ersättningsbelopp utan att eu stor del af dem bringas till

fullständigt armod, synes mig statens mellankomst vara nödig för att

befria dem, i mån af behof, från skyldigheten att återgälda nämnda

belopp; och som Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansett sig kunna

biträda det af lappfogden uppgjorda afkortningsförslaget såsom upprättadt

med noga tagen hänsyn till de ersättningsskyldiges ekonomiska

ställning, torde samma förslag kunna i hufvudsak följas.

Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

på extra stat för år 1897 bevilja ett anslag af 7,300 kronor att anJJth.

till kikad. Prof. 1896. 1 Rami. 1 Afd. 99 Höft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

vändas till beredande åt lappar inom Jukkasjärvi och Enontekis socknar

af Norrbottens län, hvilka deraf äro i behof, af eftergift i dem

åliggande skyldighet att återgälda af statsmedel förskjutna ersättningar

för skador, som af renar föröfvats å de bofastes egor inom Norge.

Till denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten

lemna bifall samt förordnade, att nådig

proposition i ämnet af den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar, skulle i vanlig ordning till Riks<

• dagen aflåtas.

1 • Ex protocollo

Aug. Alströmer,

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 189G.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1896:66 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående anslag till beredande åt lappar inom Julckasjärvi och Enontekis socknar af Norrbottens län af eft s. 1 i texten