Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1897:25, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

1

N:o 25.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till ^Riksdagen, angående ett jordbyte

å förra kronojagbacken Skämbylötli eller Åkerbyhult

n:o 1 i Södermanlands län; gifven Stockholms slott den

13 november 1896.

Under åberopande ‘af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva, dels att det område om 2,3 ar, som vid försäljning till

skatte den 2 juni 1831 af den inom Åkers socken och härad af Södermanlands

län belägna kronojagbacken Skämbylöth eller Åkerbyhult n:o 1,

äfven Åkerbylöth kallad, undantagits för att framgent bibehållas såsom

understöd för nämnda sockens fattige, må med full eganderätt upplåtas

till enskild person i utbyte mot ett vid ifrågavarande jagbacke beläget,

till Skämbylöth hörande område om 23 ar, som finnes upptaget å en af

kommissionslandtmätaren E. Indebetou år 1891 upprättad karta med tillhörande

beskrifning, samt under vilkor att sistnämnda område lemnas

gravationsfritt och att Åkers kommun eller den, som eljest kan komma

att innehafva detta område eller någon del deraf, må ej mindre begagna

den väg, som från landsvägen leder till området genom detsamma omgifvande

egor, än äfven hemta vatten från närmaste källa å Slcämbylöths

mark, dels ock att det kronan sålunda tillbytta området må af Åkers

socken disponeras för dess fattigvård.

Det till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

Bill. till Riksd. Prof. 1S97. 1 Sami. 1 Afd. 17 Haft. (N:is 25, 26.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Utdrag af protokollet Öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

november 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm.

Wikblad,

Gilljam,

friherre Kappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt och

von Krusenstjerna.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

anförde departementschefen, statsrådet Gilljam:

»Hos Eders Kongl. Maj:t har Åkers kommun i Södermanlands

län i underdånighet anhållit om nådig fastställelse å ett byte af mark,

disponerad för fattigvården inom nämnda kommun, mot ett under enskild

eganderätt lydande område.

Af handlingarna i ärendet inhemtas, att Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Södermanlands län genom resolution den 22 oktober

1778 medgaf framlidne kommerserådet J. D. Wahrendorff rätt till en plats

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

på flen s. k. jagbacken Skämbylöth eller Åkerbyhult, äfven kallad Akerbylöth,

i Åkers socken och härad för att der uppbygga ett hus, afsedt

för en af Wahrendorff till förmån för fattiga och orkeslösa gubbar stiftad

barmhertigh etsinrättning. Ifrågavarande barmhertighetsinrättning öfvergick

dock sedermera först till ett barnhus för fattiga och värnlösa flickor samt

derefter, i sammanhang dermed att huset förflyttades närmare Åkers

styckebruk, till fattighus för socknen. Till befästande af det upplåtna

områdets användande för sistnämnda ändamål anhöll kommerserådet

Wahrendorffs son bergsrådet A. von Wahrendorff hos Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, att han eller den, som framdeles underhölle Åkers

barnhus, måtte få på det för socknens fattiga fördelaktigaste och tjenligaste

sätt disponera ifrågavarande plats. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

yttrade i utslag den 10 december 1819, att ehuruväl det befunnes,

att den å platsen uppförda byggnad efter inrättningens förvandling

från sitt första ändamål till enskildt barnhus för Åkers styckebruk, blifvit

från samma plats förflyttad till ett bruket närmare beläget ställe; likväl

och som densamma en gång blifvit till ett välgörande behof upplåten

och jemväl vid tiden för utslagets meddelande användes till ett icke

mindre vigtigt och godt ändamål än det först afsedda, enär afkomsten

deraf begagnades till förmån för Åkers församlings fattiga, pröfvade Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande rättvist förklara, det skulle mer omförmälda

plats på kronojagbacken Åkerbylöth i Åkers socken bibehållas

såsom understöd för någon af barmhertighetsinrättningama inom berörda

socken med rättighet för Åkers bruksegare att i samråd med församlingens

kyrkoråd och fattigföreståndare förordna på hvad sätt afkomsten i sådant

afseende nyttigast måtte disponeras; i följd hvaraf vid möjligen efter

rikets ständers beslut framdeles skeende försäljning af ofvanberörda kronojagbacke,

denna plats komme att derifrån undantagas; men med den öfriga

delen af samma jagbacke, hvarå ingen gjort någon pretention och som

sålunda icke blifvit Kongl. Maj:t och kronan frånliänd, skulle förfaras på

lika sätt, som med kronans öfriga jagbackar framdeles komme att förordnas;

doek skulle detta utslag underställas kammarkollegii pröfning och

dess vidare beslut afvaktas, innan utslaget finge gå i verkställighet. Då

ifrågavarande jagbacke försåldes till skatte, undantogs i kammarkollegii

den 2 juni 1831 utfärdade skattebref nämnda område för att till sitt

ändamål framgent bibehållas.

Åkers kommun, som både före år 1831 och efteråt användt den

å platsen uppförda byggnad till fattighus, fann emellertid under de senare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

*

åren byggnaden både otidsenlig och otillräcklig för nämnda ändamål samt

dessutom i ett af ålder ganska förfallet skick, hvarjemte det till fattighuset

hörande området, som ligger strax söder om den till Mariefred

ledande landsvägen och i areal innehåller allenast 2,3 ar eller 1,5 kappland,

ansågs för litet för uppförande af nytt, tidsenligt fattighus med

tillhörande uthus. Kommunen inledde derför med numera aflidne godsegaren

A. Hedenström underhandlingar om upplåtelse af en för ifrågavarande

ändamål lämplig lägenhet. Enligt köpebref den 8 oktober 1890

försålde Hedenström emot ett pris af 1,000 kronor till Åkers församling

en på Skämbylöths eller Åkerbykults egor å Lötbacken belägen bostadsbyggnad,

innehållande sju rum, att användas till fattighus. Tillika leinnade

Hedenström församlingen såsom gåfva att nyttjas för samma ändamål

en invid nyssnämnda boningshus belägen byggnad, innehållande

tre rum.

I utbyte emot den å Skämbylöths egor belägna mark om 666 qvadratalnar

eller 2 ar 30 qvadratmeter, der det gamla fattighuset uppförts,

lemnade Iledenström å den plats, der de af honom till församlingen afyttrade

husen äro belägna, ett område, som efter gradering motsvarade

den mark församlingen innehade. Det tillbytta egoområdet med tillhörande

åbyggnader skulle genast få af församlingen tillträdas. De närmare

bestämmelserna rörande ifrågavarande aftal träffades den 5 juni 1891

och sammanfattades i en förening, som bekräftade innehållet i köpebrefvet

af den 8 oktober 1890 samt derutöfver tillförsäkrade församlingen rätt att

dels begagna en väg, som från landsvägen ledde till nya fattighuset,

dels ock att för fattighusets räkning hemta vatten i närmast belägna

källa inom Skämbylöths område. Samtidigt med föreningen upprättades

af kommissionslandtmätaren E. Indebetou, sedan egorna blifvit å marken

uppgångna och kartlagda, beskrifning och protokoll öfver egoutbytet,

hvarvid det församlingen tilldelade området befans utgöra 23 ar.

Öfver den af Åkers kommun nu gjorda ansökning hafva infordrade

utlåtanden afgifvits af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, domänstyrelsen

samt kammarkollegium; och hafva alla dessa myndigheter tillstyrkt

nådigt bifall till ansökningen.

I afseende på dispositionen öfver de inom Södermanlands län befintliga

jagbackar har förut förekommit följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

Genom nådig proposition af den 9 december 1817 framstälde

Kongl. Maj:t till riksens ständer förbållandet med dessa jagbackar, hvilka

fordom skulle hafva tjenat till jagtställen för kungliga personer, ehuru

lägenheterna dåmera icke för sådant ändamål nyttjades, utan vore af en

särskild beskaffenhet i förhållande till andra Kongl. Maj:ts och kronans

parker. Jagbackarna vore nemligen kringspridda, ofta af ett inskränktare

utrymme och mindre tjenliga till skogväxt samt framför allt svåra att

behörigen vårda i anseende till deras läge inom enskildes egor. Då

Kongl. Maj:t emot 77 § regeringsformen icke ansåg sig utan riksens

ständers bifall och samtycke kunna för alltid afhända Kongl. Maj:t och

kronan dessa parker, föreslog Kongl. Maj:t riksens ständer, att åt Kongl.

Maj:t måtte blifva uppdraget att om användandet af alla särskilda lägenheter,

hvilka framdeles kunde blifva erkända för Kongl. Maj:ts och

kronans ostridiga egendomar, på sådant sätt förordna, som kunde finnas

med Kongl. Maj:ts och kronans fördel mest förenligt.

Kiksens ständer yttrade till svar härå i underdånig skrifvelse den

23 maj 1818 bland annat, att riksens ständer funnit beskaffenheten af

dessa lägenheter vara sådan, att de dels till det mesta redan vore, dels

ock framdeles efter verkstälda undersökningar borde förmodas kunna

blifva Kongl. Maj:ts och kronans ostridiga egendomar, för hvilka något

hinder icke syntes möta att kunna vidtaga de åtgärder och författningar,

som med Kong]. Maj:ts och kronans fördel funnes mest förenliga. Sedan

riksens ständer af de vid den nådiga propositionen fogade handlingar

inhemtat, att bland jagbackame funnes sådana, hvartill åtskilliga personer

yrkat fri dispositions- och eganderätt, ansåge riksens ständer emellertid,

att dessa jagbackar, för det dåvarande och innan sådant anspråk blifvit

i laga och behörig ordning pröfvadt och afgjordt, icke kunde såsom en

ostridig Kongl. Maj:ts och kronans egendom anses. Kiksens ständer hemstälde,

att alla ifrågavarande jagbaekar, med undantag af dem, hvarpå

anspråk till egande- och dispositionsrätt blifvit gjorda, finge å offentlig

auktion upplåtas under skattemannarätt och med de vilkor, hvarunder

besittningsrätten å skattehemman och lägenheter efter gällande författningar

i allmänhet åtnjötes.

Genom kongl. bref den 16 juli 1823 förordnades, att kronans

disponibla jagbackar skulle på offentlig auktion under skattemannarätt

till försäljning utbjudas på de af rikets ständer föreslagna vilkor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

„ Af hvad i ärendet förekommit finner jag goda skäl tala derför,

att Åkers socken ma beredas tillfälle att pa det i ansökningen angifna

sätt komma i besittning af ett område, som bättre lämpar sig till tomt

för fattighus än den dertill å jagbacken Skämbylötb af kronan upplåtna

plats. Den transaktion, hvarigenom detta skulle möjliggöras, torde dock

ej kunna hänföras till egoutbyte i vanlig mening, utan sammanfalla med

det fång, som i 1 kap. 1 § jordabalken kallas skifte. Da eganderätten

till den äldre fattigbustomten icke synes hafva frångått kronan, lärer

denna tomts afhändande åt enskild person icke kunna ske utan Riksdagens

samtycke.

Med anledning af hvad jag anfört hemställer jag underdånigst,

det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva, dels att

det område om 2,3 ar, som vid försäljning till skatte den 2 juni 1831

af den inom Åkers socken belägna kronojagbacken Skämbylöth eller

Akerbyhult undantagits för att framgent bibehållas såsom understöd för

nämnda sockens fattiga, må med full eganderätt upplåtas till enskild

person i utbyte mot förenämnda område om 23 ar, som finnes upptaget

å den af kommissionslandtmätaren Indebetou år 1891 upprättade karta

med tillhörande beskrifning, samt under vilkor att detta område lemnas

giavationsfutt och att Åkers kommun eller den, som eljest kan komma

att innehafva samma område eller någon del deraf, må ej mindre begagna

den väg, som från landsvägen leder till området genom detsamma omgifvande

egor, än äfven hemta vatten från närmaste källa å Skämbylöths

mark, dels ock att det kronan sålunda tillbytta området må af Åkers

socken disponeras för dess fattigvård.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen på tillstyrkan

af statsrådets öfriga ledamöter i nåder gilla; och skulle

proposition till Riksdagen aflåtas med den lydelse bilagan

B vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Carl Tornérhielm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1897:18 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående ett jordbyte å förra kr ono jagbacken Skämbylöth eller o Åkerby hult n:o 1 i Södermanlands län. s. 17 i texten