Sök i Ratio Lex

Med. förslag till lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, sa ock angående forum för riksbanken, till ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken samt till ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor

1897-02-05 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1897:28, Med. förslag till lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, sa ock angående forum för riksbanken, till ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken samt till ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

1

N:o 28.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med. förslag till

lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,

sa ock angående forum för riksbanken, till ansvarighetslag

för fullmäktige i riksbanken samt till ansvarighetslag

för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor;

gifven Stockholms slott den 5 februari 1897.

Under åberopande af bilagda i statsrådet ocb högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga

dels, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition den 9 januari 1897 med förslag till lag för Sveriges

riksbank, härvid fogade förslag till lag med vissa bestämmelser om

riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken,

dels ock bifogade förslag till ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken

och till ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid riksbankens

afdelningskontor.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annerstedt.

Bih. till Riksd. Frot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 19 Häft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Förslag

till

Lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, sa ock

angående forum för riksbanken.

Med upphäfvande dels af lagen för Rikets Ständers bank den 1

mars 1830 jemte de särskilda stadganden, som utgöra ändring i sagda

lag, dels af öfriga föreskrifter angående särskildt forum för riksbanken,

så ock med ändring af hvad lag och författningar i öfrigt innehålla

emot denna lag stridande, förordnas som följer:

1 §•

Riksbanken vare ensam berättigad att utgifva banksedlar.

2 §•

Vägrar riksbanken, under hvad sken det vara må, att sedel vid

uppvisandet inlösa, må den, som innehar sedeln, derom göra skriftlig

anmälan hos Svea hofrätt, hvilken, efter att deröfver hafva hört fullmäktige

i riksbanken, eger att med frågan enligt lag och författningar

förfara. Öfver hofrättens beslut må klagan genom besvär hos Konungen

fullföljas inom den tid och i den ordning, som i 30 kap. 18 § rättegångsbalken

sägs.

Finner hofrätten, att sedelns vägrade inlösen härrört af bankens

oförmåga att genast uppfylla sina förbindelser, göre hofrätten hos

Konungen derom anmälan. Konungen pröfvar, hvilka utvägar, i öfverensstämmelse

med grundlagarne, lämpligast må vidtagas för att upprätthålla

allmänna förtroendet och åter sätta riksbanken i stånd att sina

sedlar vid anfordran inlösa.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

3

3 §.

Riksbanken vare nti de mål, för hvilka ej bär ofvan eller eljest

genom lag annorlunda stadgas, lydande under Stockholms rådstufvurätt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1899; dock att de mål,

som derförut på grund af äldre lag blifvit emot riksbanken i Svea

hofrätt anhängiggjorda, skola af hofrätten handläggas och med slut afhjelpas,

äfvensom att enskild bank, som eger rätt att utgifva banksedlar,

må enligt förut gällande bestämmelser intill utgången af år 1903

den rätt tillgodonjuta.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Förslag

till

Ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken.

Med upphäfvande af ansvarighetslagen för Riksdagens fullmäktige

i Sveriges riksbank den 12 september 1868 förordnas som följer:

1 §■

öfverträder eller eftersätter fullmäktig i riksbanken de pligter,

honom i sådan egenskap åligga enligt rikets grundlagar eller de för

förvaltningen af riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen

eller enligt de särskilda föreskrifter, Riksdagen eller dess bankoutskott

meddelat, eller förbryter han sig eljest i utöfningen af sin befattning,

straffes derför så, som i allmän lag om brott af embetsmän

för hvarje fall är stadgadt; svare ock till skadestånd.

2 §•

Riksdagen eller dess bankoutskott eller revisorer ege förordna om

åtal för förbrytelse, som i 1 § är sagd. Det åtal skall af Riksdagens

justitieombudsman anställas.

Yppas anledning till sådant åtal under tid, då Riksdagen eller

dess revisorer icke äro församlade, eller har fullmäktig olofligen såsom

kommissionär tagit befattning med vexeldiskontering eller anskaffande

af lån eller kreditiv i riksbanken, ege justitieombudsmannen att, utan

särskildt förordnande, åtal väcka. Fullmäktig, som varder under åtal

stäld, afhålle sig från utöfningen af sin befattning, intill dess målet blifvit

genom laga kraft egande utslag afgjordt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

5

3 §•

Svea hofrätt vare laga domstol att åtal enligt denna lag upptaga

och afdöma.

Den, som med hofrättens utslag icke åtnöjes, ege att deröfver hos

Konungen anföra besvär inom den tid och i den ordning, som för fullföljd

af talan i brottmål i allmänhet är stadgadt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Förslag

till

Ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

Med upphäfvande af ansvarighetslagen för de af Riksdagen förordnade

ledamöter i styrelserna för Sveriges riksbanks lånekontor i

orterna den 12 september 1868 förordnas som följer:

1 §•

öfverträder eller eftersätter ledamot i styrelsen vid något riksbankens

afdelningskontor de pligter, honom i sådan egenskap åligga

enligt de för förvaltningen af riksbanken utfärdade lagar, ordningar,

stadgar och reglementen eller enligt de särskilda föreskrifter, Riksdagen

eller dess bankoutskott eller ock fullmäktige i riksbanken meddelat, eller

förbryter han sig eljest i utöfningen af sin befattning, straffes derför så,

som i allmän lag om brott af embetsmän för hvarje fall är stadgadt;

svare ock till skadestånd.

2 §.

Riksdagen eller dess bankoutskott eller revisorer, så ock fullmäktige

i riksbanken ege förordna om åtal för förbrytelse, som i 1 § är sagd.

Det åtal skall af Riksdagens justitieombudsman anställas.

Styrelseledamot, som varder under åtal stäld, afhålle sig från utöfningen

af sin befattning, intill dess målet blifvit genom laga kraft egande

utslag afgjordt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

7

3 §•

Svea hofrätt vare laga domstol att åtal enligt denna lag upptaga

och afdöma.

Den, som med hofrättens utslag icke åtnöjes, ege att deröfver hos

Konungen anföra besvär inom den tid och i den ordning, som för fullföljd

af talan i brottmål i allmänhet är stadgadt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

lördagen den 9 januari 1897

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anförde i

underdånighet:

I sammanhang med förut denna dag fattadt nådigt beslut om aflåtande

af proposition till Riksdagen med förslag till lag för Sveriges

riksbank liar Eders Kongl. Maj:t täckts, med bifall till derom af chefen för

finansdepartementet gjord hemställan, uppdraga åt chefen för justitiedepartementet

att för vidare behandling i öfverensstämmelse med § 87

mom. 1 regeringsformen inför Eders Kongl. Maj:t framlägga förslag till

särskild lag, hvarigenom lagen för Rikets Ständers bank den 1 mars

1830 upphäfves; och skulle jemväl till denna särskilda lag öfverfiyttas

6 och 44 §§ i ett inom finansdepartementet uppgjordt förslag till lag

för Sveriges riksbank, hvilket finnes såsom bilaga fogadt vid Eders

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen den 7 februari 1896

angående ändring af vissa §§ i regeringsformen och riksdagsordningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 28.

Till åtlydnad af berörda nådiga befallning torde jag nu få i underdånighet

anmäla ett i omförmälda syftning inom justitiedepartementet

upprättadt lagförslag, deri tillika återgifvits det i den föreslagna lagen

för Sveriges riksbank upptagna stadgandet om uteslutande rätt för riksbanken

att utgifva banksedlar, hvilket stadgande synes innefatta ett

ämne af civillags natur.

De med den ifrågasatta banklagstiftningen nära sammanhängande,

af 1889 års bankkoinité afgifna förslag till ansvarighetslagar för fullmäktige

i Sveriges riksbank och för ledamöter i styrelserna vid Sveriges

riksbanks afdelningskontor torde nu jemväl böra underkastas behandling

i enlighet med § 87 mom. 1 regeringsformen. I desamma hafva emellertid

några mindre jemkningar af redaktionel art funnits erforderliga.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst de sålunda

upprättade förslagen till

l:o) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,

så ock angående forum för riksbanken,

2:o) ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken och

3:o) ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid riksbankens

a fdelningskontor,

af den lydelse bilagorna K, L, M vid detta protokoll utvisa,

hemstälde han i underdånighet, att högsta domstolens yttrande

öfver nämnda förslag måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler,

genom note ur protokollet inhemtas.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i

nåder lemna bifall.

Ex protocollo

Aucj. von Hartmansdorff.

Bih. till Riksd. Prat. 7807. 1 Sami 1 Afd. 10 Haft.

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Bilaga K.

Förslag

till

Lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, sd och

angående forum för riksbanken.

Med upphäfvande af lagen för Rikets Ständers bank den 1 mars

1830 jemte de särskilda stadganden, som utgöra ändring i sagda lag,

så ock med ändring af hvad förordningen angående rätter domstol för

frågor, som röra Rikets Ständers bank och riksgäldskontoret, den 10

juni 1841 samt lag och författningar i (ifrigt innehålla emot denna lag

stridande, förordnas som följer:

1 §•

Riksbanken vare ensam berättigad att utgifva banksedlar.

2 §■

Vägrar riksbanken, under hvad sken det vara må, att sedel vid

uppvisandet inlösa, må den, som innehar sedeln, derom göra skriftlig

anmälan hos Svea hofrätt, hvilken, efter att deröfver hafva hört fullmäktige

i riksbanken, eger att med frågan enligt lag och författningar

förfara, öfver hofrättens beslut må klagan genom besvär hos Konungen

fullföljas inom den tid och i den ordning, som i 30 kap. 18 § rättegångsbalken

sägs.

Finner hofrätten, att sedelns vägrade inlösen härrört af bankens

oförmåga att genast uppfylla sina förbindelser, görc hofrätten hos

Konungen derom anmälan. Konungen pröfvar, hvilka utvägar, i öfverensstämmelse

med grundlagame, lämpligast må vidtagas för att upprätthålla

allmänna förtroendet och åter sätta riksbanken i stånd att sina

sedlar vid anfordran inlösa.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 28.

11

3 §•

Riksbanken vare uti de mål, för livilka ej här ofvan eller eljest

genom lag annorlunda stadgas, lydande under Stockholms rådstufvurätt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1899; dock att de mål,

som derförut på grund af ofvannämnda förordning den 10 juni 1841

blifvit emot riksbanken i Svea hofrätt anhängiggjorda, skola af hofrätten

handläggas och med slut afhjelpas, äfvensom att enskild bank, som eger

rätt att utgifva banksedlar, må enligt förut gällande bestämmelser intill

utgången af år 1903 den rätt tillgodonjuta.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bilaga L.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Förslag

till

Ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken.

Med upphäfvande af ansvarighetslagen för Riksdagens fullmäktige

i Sveriges riksbank den 12 september 1868 förordnas som följer:

1 §•

Öfverträder eller eftersätter fullmäktig i riksbanken de pligter,

honom i sådan egenskap åligga enligt rikets grundlagar eller de för

förvaltningen af riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen

eller enligt de särskilda föreskrifter, Riksdagen eller dess bankoutskott

meddelat, eller förbryter han sig eljest i utöfningen af sin befattning,

straffes derför så, som i allmän lag om brott af embetsman

för hvarje fall är stadgadt ; svare ock till skadestånd.

2 §•

Riksdagen eller dess bankoutskott eller revisorer ege förordna om

åtal för förbrytelse, som i 1 § är sagd. Det åtal skall af Riksdagens

justitieombudsman anställas.

Yppas anledning till sådant åtal under tid, då Riksdagen eller

dess revisorer icke äro församlade, eller har fullmäktig olofligen såsom

kommissionär tagit befattning med vexeldiskonteriug eller med anskaffande

af lån eller kreditiv i riksbanken, ege justitieombudsmannen att, utan

särskildt förordnande, åtal väcka. Fullmäktig, som varder under åtal

stäld, afhålle sig från utöfningen af sin befattning, intill dess målet blifvit

genom laga kraft egande utslag afgjordt.

3 *■

Svea hofrätt vare laga domstol att åtal enligt denna lag upptaga

och afdöma.

Den, som med hofrättens utslag icke åtnöjes, ege att deröfver hos

Konungen anföra besvär inom den tid och i den ordning, som för fullföljd

af talan i brottmål i allmänhet är stadgadt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 28.

15

Bilaga M.

Förslag

till

Ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

Med upphäfvande af ansvarighetslagen för de af Riksdagen förordnade

ledamöter i styrelserna för Sveriges riksbanks lånekontor i

orterna den 12 september 1868 förordnas som följer:

1 §•

Öfverträder eller eftersätter ledamot i styrelsen vid något riksbankens

afdelningskontor de pligter, honom i sådan egenskap åligga

enligt de för förvaltningen af riksbanken utfärdade lagar, ordningar,

stadgar och reglementen eller enligt do särskilda föreskrifter, Riksdagen

eller dess bankoutskott, eller fullmäktige i riksbanken meddelat, eller

fÖrbryter han sig eljest i utöfningen af sin befattning, straffes derför

så, som i allmän lag om brott af embetsman för hvarje tall är stadgadt;

svare ock till skadestånd. !

2 §•

Riksdagen eller dess bankoutskott eller revisorer, så ock fullmäktige

i riksbanken ege förordna om åtal för förbrytelse, som i 1 § är sagd

Det, åtal skall af Riksdagens justitieombudsman anställas.

Styrelseledamot, som varder under åtal stäld, afhålle sig från utöfningen

af sin befattning, intill dess målet blifvit genom laga kraft

egande utslag afgjordt.

3 §.

Svea hofrätt vare laga domstol att åtal enligt denna lag upptaga

och afdöma.

Den, som med hofrättens utslag icke åtnöjes, ege att deröfver hos

Konungen anföra besvär inom den tid och i den ordning, som för fullföljd

af talan i brottmål i allmänhet är stadgadt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 28.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts

högsta domstol onsdagen den 20 januari 1897.

Andra rummel.

^ Närvarande:

Justitieråden: Ahlgren,

Åbebgsson,

Herslow,

Skabin,

Norberg,

Hammarskjöld,

Carlson.

T. f. byråchefen för lagärenden, revisionssekreteraren Hammarskjöld

fortsatte och afslutade under högsta domstolens sammanträde denna

dag föredragningen af de till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande

öfverlemnade, i protokollet för den 18 innevarande januari omförmälda

förslag till

l:o) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,

så ock angående forum för riksbanken;

2:o) ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken; samt

3:o) ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid riksbankens

afdelningskontor;

varande berörda förelag bilagda detta protokoll.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. 15

l:o) Förslaget till lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,

sa ock angående forum för riksbanken.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig i följande yttrande:

»Af förordningen angående rätter domstol för frågor, som röra

Rikets Ständers bank och riksgäldskontoret, den 10 Juni 1841 synes

icke med full bestämdhet framgå, att samtliga äldre föreskrifter om

särskildt forum för riksbanken genom samma förordning upphäfts. Icke

heller är det tydligt, att alla dylika föreskrifter, som sålunda måhända

ännu gälla, stå i strid emot förslaget, som i 3 § allenast innehåller, att

riksbanken lyder under Stockholms rådstufvurätt i de mål, för hvilka

ej annorlunda genom lag stadgas. Till följd häraf, och då i förslagets

ingress —- jemte det att lagen för Rikets Ständers bank den 1 mars

1830 med deri sedermera gjorda ändringar upphäfves — allenast förklaras

för ändradt hvad ofvannämnda förordning samt lag och författningar

i {ifrigt innehålla emot den föreslagna lagen stridande, synes

enligt förslagets ordalydelse den möjligheten ej vara utesluten, att vissa

äldre författningar om särskildt forum för riksbanken fortfarande ansåges

gällande. Detta torde emellertid hvarken vara lämpligt eller med förslagets

syftning öfverensstämmande. På grund häraf hemställes, att åt

ingressen måtte gifvas en ändrad affattning, hvarigenom all anledning

till tvekan i berörda hänseende undanrödjes.»

1 §•

Justitierådet Carlson yttrade: »Meningen med stadgandet i 1 § kan

icke vara att i civillag fastslå riksbankens rätt att utgifva banksedlar,

då denna rätt tillkommer riksbanken enligt regeringsformen. Denna

paragraf och den del af promulgationsbestämmelsen, som hänför sig till

densamma, böra derför betraktas såsom innefattande allenast förbud för

andra än riksbanken att utgifva banksedlar. Föreskrifter i detta ämne

eller, praktiskt sedt, om upphörande af enskilda bankers rätt att utgifva

egna sedlar synas emellertid hvarken vara hänförliga under den

föreslagna lagens rubrik eller stå i sådant sammanhang med stadgandona

i 2 och 3 §§ rörande riksbanken, att de böra med dessa sammanföras

i en lag; hvarför jag hemställer, att nämnda föreskrifter utbrytas ur

förslaget och upptagas i en särskild lag med lämplig rubrik.»

Justitieråden Herslow och Skarin ansågo, att, enär rätt för riksbanken

att utgifva banksedlar redan vore stadgad i grundlag (regeringsformens

72 §), det vore riktigast, att bestämmelsen i förevarande § af

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts 1Säd. Proposition N:o 28.

förslaget inskränktes till ett förbud för alla andra, än riksbanken, att

utgifva sådana sedlar.

Justitierådet Hammarskjöld, med hvilken Justitierådet Åbergsson

instämde, utlät sig:

»Innehållet af denna § återfinnes äfven i 3 § af det förslag till

lag för Sveriges riksbank, hvilket för jemförelses skull blifvit högsta

domstolen till kännedom meddeladt. Att sålunda samma stadgande införes

i tvenne lagar, den ena civillag, den andra icke, torde vara hvarken

behöfligt eller lämpligt. Stadgandet, såsom innehållande icke blott en

regel för riksbanken utan äfven ett förbud för andra att utfärda förbindelser

af ett visst slag, synes vara af civilrättslig natur och således

hafva sin rätta plats i civillag.)»

Justitierådet Carlson yttrade: »Då ändamålet med de afvikelser

från allmänna rättegångslagen, hvilka stadgas i 2 §, lärer vara att åt mål

mot riksbanken angående inlösen af banksedlar bereda skyndsamt afgörande,

torde tiden lör fullföljd af talan mot hofrättens utslag i sådana

mål böra inskränkas till hälften af den föreslagna, i likhet med hvad

iör utsökningsmål är stadgadt. Mot paragrafens öfriga bestämmelser,

hvilka äro hemtade ur nu gällande lag för Rikets Ständers bank, kan

erinras,

att första punkten är så dunkelt affattad, att den icke bort få

inflyta oförändrad i en ny lag;

att föreskriften i tredje punkten torde vara obehöflig, sedan Konungen

erhållit rätt att utse ordförande hos fullmäktige i riksbanken;

samt att innehållet af sista punkten icke kan anses vara af civillags

natur.»

I afseende å öfvergångsbestäinmelsen yttrade Justitierådet Hammarskjöld,

med hvilken justitierådet Åbergsson instämde:

»Då, såsom vid 1 § blifvit anmärkt, förbudet för andra än riksbanken

att utgifva banksedlar blifvit införd t i förslagen både till denna

lag och till lag för Sveriges riksbank, har öfvergångsbestäinmelsen om

enskild sedelutgifvande banks rätt att utgifva banksedlar intill utgången

af år 1903 äfvenledes måst upptagas i båda förslagen. I afseende å

olämpligheten af samma bestämmelses införande i; tvenne olika lagar

samt om dess rätta plats åberopar jag hvad jag vid 1 § yttrat.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 28.

I öfrigt lemnades förevarande lagförslag af högsta domstolen utan

anmärkning.

2:o) Förslaget till ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken; och

3:o) Förslaget till ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid

riksbankens af delning skontor.

Sistnämnda tvenne lagförslag lemnades af högsta domstolen utan

anmärkning.

Ex protocollo:

Au g. von Hartmansdorff.

Dih. till Riks. Prot, 1897. 1 Sami, 1 Afd. 19 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IS

Konyl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Utdrag af protokollet öfver justiticdepartementsärcnden, hållet inför

Ilam Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 5 februari 18.97

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkeriiielm,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Kaffe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Justitieråden: Afzelius,

Lindbäck.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i

underdånighet:

Högsta domstolens utlåtande öfver de vid statsrådsprotokollet för

den 9 nästlidne januari fogade förslag till lag med vissa bestämmelser

om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken,

till ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken samt till ansvarighetslag

för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen:

»Vid förslaget till lag med vissa bestämmelser om riksbankens

sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken har af

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2S.

högsta domstolen hemstälts om förtydligande deraf, att för framtiden

icke några äldre bestämmelser om särskildt forum för riksbanken skola

gälla. Med anledning af denna hemställan torde åt förslagets ingress

höra gifvas en i någon mån ändrad affattning.

Förslagets 1 § innehåller, att riksbanken skall ensam vara berättigad

att utgifva banksedlar, hvilket stadgande tydligen innefattar förbud för

annan än riksbanken att utfärda sådana förbindelser. Under det att icke

någon erinran framstälts mot ett dylikt förbuds upptagande i civillag, liar

det af några ledamöter inom högsta domstolen anförts, att, enär rätt

för riksbanken att utgifva banksedlar redan vore i grundlag stadgad,

civillagstiftningen blott borde innehålla, att icke någon annan skulle ega

sådan rätt, hvilken bestämmelse borde utbrytas ur förevarande förslag

och upptagas i en särskild lag. Hvad sålunda anmärkts synes mig dock

icke böra föranleda någon ändring i den föreslagna paragrafen. Att riksbanken,

såsom der sker, förklaras ega uteslutande rätt att utgifva banksedlar,

torde nemligen utgöra ett fullt lämpligt uttryck för hvad med

stadgandet måste åsyftas. "■

Då föreskrifterna i 2 § bibehållits vid hufvudsakligen samma lydelse

som i gällande lag för riksbanken, torde hvad af en ledamot i högsta

domstolen vid denna paragraf blifvit anmärkt icke innebära tillräcklig

anledning att deri vidtaga någon ändring.

Förslaget till lag angående riksbankens sedelutgifningsrätt m. m.

förutsätter uppenbarligen, att den ifrågasatta lagen för Sveriges riksbank

kommer till stånd. Denna förutsättning gäller deremot icke för förslagen

till ansvarighetslagar, hvilka förslag äro så affattade, att de kunna antagas

oberoende af ändring i banklagstiftningen i öfrigt».

Föredragande departementschefen homstälde härefter, att för Riksdagen

måtte, jemlikt § 87 regeringsformen, till antagande framläggas

dels, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition den 9 januari 1897 med förslag till lag för Sveriges

riksbank, det i enlighet med hvad af departementschefen anförts jemkade

förslaget till lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,

så ock angående forum för riksbanken,

dels oek förslagen till ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken

och till ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor,

hvilka förslag af högsta domstolen lemnats utan anmärkning.

Till hvad departementschefen sålunda hemstält

behagade Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan jern
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2U

Kanyl Mnjds Nåd. Proposition N:o 28.

väl af statsrådets öfriga ledamöter, lemna nådigt bifall;

och skulle nådig proposition, af den lydelse bil. vid

detta protokoll utvisar, till Riksdagen aHåtas.

Ex protocollo:

Aug. von Hartmansdorff.

i''j - i> •• ■:!■ ■ ■: ■. :• <| kj ui i

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1897:85 Riksdagens Skrifvelse N:o 85 s. 1 i texten
  2. SärU 1897:1 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1 s. 1 i texten