Sök i Ratio Lex

Med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

1897-02-26 · 119 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 109 av 119 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1897:29, Med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majås Nåd. Proposition N:o 29.

1

N:o 29.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ny förordning angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst; gifven Stockholms slott den 26 februari 1897.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att antaga närlagda förslag till ny förordning angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst jemte instruktion för taxeringsmyndigheterna.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Claes Wersäll.

Bih. till lliksd. Prot. 1897. 1 Sand. 1 Afd. 20 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

3

Förslag

till

Förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Bevillning af fast egendom.

1 §•

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknaB frälseränta,

skall, med de undantag, som i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med sex öre för hvarje fulla etthundra

kronor samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje

fulla etthundra kronor af uppskattningsvärdet.

2 §•

Bevillning för fast egendom erlägges af egaren, utom i följande

fall, då bevillningen utgöres af innehafvaren, nemligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är

af allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja

upplåten, för i stad befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren

ej må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig

lösen gifves, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergs
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

handteringens understöd, till sågverk eller kanalbolag, eller ock innehafves

af stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen, så vida egaren enligt 4 § oj eller

b) är från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en

person upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid

från annan egendom afsöndrad.

3 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde.

Detta värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms

storlek, beskaffenhet och afkastning inhemtade upplysningar samt erhållna

uppgifter om areal och olika egoslag samt arrende- eller hyresafgifter,

köpeafhandlingar och värderingar för egendomens belåning

eller försäkrande mot brandskada.

2 mom. Frälseränias kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger

det belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång

uppgått, så framt icke räntan, i enlighet med 14 § i kongl. kungörelsen

den 11 maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall

detta senare bör läggas till grund för beräknandet af räntans belopp.

Dock iakttages, att frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal

kronor, så att möjligen Överskjutande belopp icke beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad,

skall utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under fem år,

derest icke under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna

fastighetstaxeringar sådana inträffade förhållanden, som i 2 § af den

för taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion närmare omförmälas,

påkalla förändrad värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i 4 § cj, eger icke rum.

4 §•.

Fastighetsbevillning erlägges icke af:

a) staten;

b) städer och andra menigheter, akademier, vetenskapliga samfund,

allmänna undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar: för

dem tillhöriga allmänna platser, tomter och byggnader;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser tillbegagnande

under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och

bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst;

börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af

fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt

flottled: för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för

sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för

anläggningens begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra

byggnader.

5 §■

Vid uppskattning af fast egendom skola särskilda värden, slutande

å fulla hundratal kronor, utsättas:

a) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller

lägenheten består af två eller flere brukningsdelar eller afsöndring af

jord derifrån egt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring;

samt

för skogsområde, som omförmäles i 2 § a)\

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och dermed jemförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för

det derå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskildt upptaget; samt

för frälseränta.

6 §•

Fast egendom taxeras inom den ort, der egendomen är belägen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete

i i
För

all behållen inkomst, vare sig af kapital eller arbete, skall,

med de undantag, som i 11 § omförmälas, bevillning erläggas med eu

för hundra af inkomstbeloppet.

8 §•

1 mom. Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af

patronus ecclesise.

2 mom. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jemte dertill hörande verk,

inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska

verkstäder, bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller

förädling anlagda inrättningar; mejerihandtering och andra binäringar

till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget jordbruks

produkter; penningerörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart, handtverk

eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, jernväg eller annan farled

samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjenst eller särskildt uppdrag, såsom:

aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest icke fastighetsbevillning

derför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller

enskild tjenst förenad förmåu; så ock den behållna inkomst, som, enligt

gällande föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla

de under konsistoriernas vård eller annan allmän förvaltning stälda

kassor;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån;
d)

all annan i denna § ej särskildt omförraäld inkomst, som icke

är genom fastighetsbevillning beskattad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

7

9 §•

Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro:

a) svensk medborgare, som är i riket bosatt: för all den inkomst,

han åtnjuter, vare sig bär eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är i riket bosatt: för den inkomst,

han härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom

resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af tre

på hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller härifrån

uppbär lön eller pension: för den inkomst, som af honom här förvärfvas

eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes..

Hvad här ofvan säges om enskild person gälle ock i tillämpliga

delar om menigheter, samfund, stiftelser, verk och inrättningar samt

andra juridiska personer, i den mån de icke äro i denna förordning

från inkomstbevillning frikallade, äfvensom om oskiftadt sterbhus och

bolag, derunder jemväl inbegripna sådana, som enligt särskild författning

äro skyldiga afstå sin vinst.

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Inkomst af kapital och arbete taxeras för det löpande året.

2 mom.

a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller

pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående

året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten törsta

året den åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående

året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt de upplysningar

taxeriugsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för

det löpande året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det löpande

året upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående

årets inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd

af det löpande året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock

pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande

året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning

förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersätt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

ning och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a)

är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet

och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse

eller yrke, och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma

icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras

till bevillning det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar,

upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt

markegångspris utgör.

3 mom. Vid beräkning af inkomst utaf kapital och arbete md

afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt dertill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan

farled samt flottled tillhörande, mark och byggnad, som enligt 4 § är

fri från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke

nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

4 mom. Deremot må afdrag ske:

vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande

belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som

af egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 8 §

2 mom. a) l:o och 3:o sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden

och arbetare samt andra dermed jern förliga utgifter;

d) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

tjenstehästar samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier

och andra expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat

ställe än tjenstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga

boningsort, arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering

utom station, fältaflöning under krigstid samt arfvode eller traktamente

för riksdag eller revision å annan ort, än der arfvodes- eller traktamentstagaren

är bosatt;

f) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen:

den afgift tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-, enkeoch

pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning

till vikarie eller tjenstebiträde, presternas i jordeboken upptagna utlagor,

i den mån de icke äro eftergifna, ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfouden

för prestgårdarne i Skåne, samt kostnader

för sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för hvilka ersättning icke

är särskildt anvisad.

11 §•

Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1. mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke

rum: när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster, deri inbegripna

äfven hustruns, understiga 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till 1,200 kronor, äro 450 kronor,

uppgå de till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, äro 300 kronor

äf inkomsten af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke eger rum eller

som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å

ort, der kostnaden för bostad är synnerligen hög i jemförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, der

särdeles ömmande omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet,

olyckshändelse och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning,

vare sig dén eger rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande

omständigheter eller båda dessa skäl, icke må för någon skattskyldig

öfverstiga 200 kronor.

För inkomst, som beskattas inom annan kommun än den, der den

skattskyldige är mantalsskrifven, samt för bolags inkomst får hvarken

befrielse från eller lindring i bevillningen enligt detta moment åtnjutas.

2. mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

Bih. till Bilcsd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 hläft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiifonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jemte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än

den i 8 § 2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för

sådan inkomst, som icke härflyter af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

ny^tiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare;

samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana

rånte- och kapitalforsäkringsanstalter, som afse att bereda vinet

endast åt insättare; e.

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt

för inkomst af kapital;

d) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska magter

anstälde, jemte alla öfrige under utrikesdepartementet lydande embetsoch

tjensteman samt vaktbetjente: för den del af deras aflöning eller

pension, som motsvarar norska statsverkets bidrag dertill;

e) främmande magters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jemte deras betjening: för all annan inkomst än den,

som utgöres af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhålles genom här idkad rörelse;

/) utländing, som här vistas för att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

12 §.

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus ecclesise; för inkomst af tionde eller ersättning derför:

der inkomsten utgår;

b) bank-, jernvägs- och kanalbolag: der bolagets rörelse drifves;

vare sig genom hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor eller vid

större och mindre stationer;

c) annat bolag: å den eller de orter, der bolagets rörelse eller

någon hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller i afse
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

värd omfattning drifves; men i fall sådana bestämda orter icke förefinnas:

der bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksegare samt annan yrkes- och näringsidkare;

för inkomst af rörelsen eller yrket: å den eller de orter, der rörelse

eller yrke eller någon hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt

sätt eller i afsevärd omfattning idkas; dock skola handlande i de städer,

hvilka innefatta flere församlingar, för den handelsrörelse de derstädes

idka, äfvensom de skattskyldige, hvilkas rörelse eller yrke utöfvas

på flere orter, men endast kortare tid på hvarje ort, taxeras inom

den församling, der de äro mantalsskrifne;

e) egare af fartyg, hvaruti flere hafva del; för inkomst af fartyget:

der hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller

om sådan ej finnes: der fartyget har sin hemort;

/’) d,5 under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

stälda kassor; för den i 8 § 2 mom. b) omförmälda inkomst vid lediga

ecklesiastika sysslor: i den ort, der densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare; för

lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;

samt

h) utrikes boende pensionstagare; för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: der pensionen utbetalas.

För annan inkomst än den här ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: der han är mantalsskrifven; eller om han icke är

inom riket mantalsskrifven: der han inom riket hufvudsakligen vistas.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering

13 §.

Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och

hvarje skattskyldigs årliga inkomst verkställes af bevillning sberedning ar

samt taxeringsnämnder och pröfning snämnder, hvilkas sammansättning

och åligganden här nedan bestämmas.

14 §.

Skyldige att, i den ordning här nedan stadgas, utan särskild anmaning

på heder och samvete afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen

äro:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

a) egare af fastighet eller sådan innehafvare deraf, som i 2 § omförmäles,

så vida för nästföregående år taxeringsvärde af minst 5,000

kronor varit fastigheten åsatt;

_ b) ^ verk''- eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll;

c) annan skattskyldig, som under nästföregående år uppskattats

för eller. åtnjutit minst 1,000 kronors inkomst af kapital eller enligt

lag är pligtig att föra handelsböcker.

15 §.

1 mom. Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af jordbruksfastighet

skall, första gången år 1898 och derefter hvart femte år, aflemna

skriftlig uppgift, enligt faststäldt formulär, om egendomens enligt

tillgängliga handlingar eller annorledes kända areal i åker, äng

samt skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, och, der sådant kan

uppgifvas, egendomens genom ordentlig gradering kända innehåll i fullgod

jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet för utarrenderad

egendom.

2 mom. '' Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af annan fastighet

skall å tid, som i 1 mom. sägs, aflemna skriftlig uppgift, enligt

faststäldt formulär, om markens eller tomtens areal, derå uppförda

byggBsder och dessas brandförsäkringsvärde samt om årliga hyressumrnan

för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för hyresfritt upplåtna,

för af egaren sjelf begagnade samt för andra ej uthyrda lägenheter

inom sådan egendom.

3 mom. Utgöres fastigheten af frälseränta, fiske eller vattenfall,

eger uppgiftsskyldighet enligt denna § icke rum.

16 §.

1 mom. Verk eller bolag, som i 14 § b) omförmäles, skall till

fullgörande af den enligt samma § verket eller bolaget åliggande skyldighet

att afgifva uppgift till ledning vid taxeringen af sin inkomst

hvarje år aflemna bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade

räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret

uppkomna vinst, ränta å eget kapital inräknad; skolande vid

detta utdrag fogas bestyrkt afskrift eller tr}mkt exemplar af verkets

eller bolagets revisionsberättelse för senaste räkenskapsår.

Skattskyldig, hvarom i 14 § c) formäles, skall likaledes hvarje

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

år enligt faststäldt formulär aflemna skriftlig uppgift å den inkomst,

lian åtnjutit'' af kapital eller af rörelse, för hvilken han euligt''lag är

pligtig att föra handelsböcker.

2 mom. Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som

drifves på två eller flere orter, skola särskild! angifva, huru, enligt den

skattskyldiges åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas

på en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas, och

skall i fråga om inkomst af bankrörelse skattskyldig, som drifver sådan

rörelse, vid uppgifterna foga utdrag af de särskilda kontorens

månadsrapporter, upptagande balansen å in- och utlåningsräkningarna

vid hvarje månads slut.

17 §•

Sådan i 14 § c) omförmäld skattskyldig, som under nästföregående

år taxerats för inkomst, hvilken sammanlagdt icke uppgått till 1,800

kronor, och icke enligt lag är pligtig att föra handelsböcker, ege att,

i stället för den i 16 § 1 mom. stadgade skriftliga uppgift, muntligen

afgifva de upplysningar, som för hans taxering erfordras.

18 §.

Skyldighet att afgifva uppgift, hvarom i denna förordning sägs,

åligge för omyndig eller sådan frånvarande, för hviken god man af

domstol förordnats, förmyndaren eller gode mannen för hvad han

har under sin förvaltning.

19 §.

För annan än enskild person åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande

styrelse, förvaltning eller ombud.

20 §.

Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af

honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande,

ege att för sådant äudamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberednings

ordförande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

21 §.

1 mom. Skattskyldig, som enligt de i denna förordning meddelade

bestämmelser icke är pligtig att afgifva uppgift till taxeringen,

vare dock skyldig att efter anmaning, som i 25 § 2 mom. sägs,

lemna uppgift å det belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller

arbete det nästföregående året uppgått.

2 mom. En hvar skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela

upplysningar, som kunna tjena till ledning vid lians taxering.

22 §.

Till ytterligare ledning vid taxeringen, skola derjemte följande

uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist

meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,

hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt kopeafhaudlingens

datum, anmärkas, när försäljningeu skett af föräldrar till barn, om

och i så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse

för inventarier eller inbergad gröda, om förbehåll gjorts om s. k.

undantagsförmåner samt om köpet skett å exekutiv eller konkurBauktion;
b)

af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypotekBinrättning

till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid

derå, efter det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns

erhållande anstäld och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter

eller vederbörande brandstodskomité:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus

och byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt

för hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit

mot brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,

för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

b) af statsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk,

vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse

för allmän inrättning eller stiftelse, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent

eller annan eger utbekomma aflöning eller pension:

uppgift angående hvar och en person för det löpande året tillkommande

fast lön eller pension, äfvensom under nästföregående år

uppburna särskilda belopp af tjenstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente,

arfvode, uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar, portions-,

inqvarterings- eller beklädnadsersättning, provision eller gratifikation

och andra löneförmåner, hvarjemte, då med tjenstebefattning följer fri

kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst af sportler, expeditionslösen,

bötes- eller beslagsandelar eller andra obestämda eller extra

inkomster, sådant bör i uppgiften särskildt antecknas;

c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:
uppgift

angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till

minst 500 kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:

uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för

nästföregående år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda

återförsäkringspremier;

e) af styrelse för verk eller bolag, som i 14 § b) sägs; så ock

af sådan i 14 § c) omförmäld skattskyldig, som under nästföregående

år taxerats för inkomst af rörelse eller yrke till belopp af minst 3,000

kronor eller som är pligtig att föra handelsböcker:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön- och arfvodestagares

samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift, hvarom i 2:o) b) och e) stadgas, må icke något slag af

de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om

enligt denna förordning afdrag för någon del deraf må vara vid taxeringen

medgifvet; dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande

200 kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som åtnjutit

dylik pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

23 §.

Blanketter till de uppgifter, som i 15 och 16 §§ omförmälas,

skola kostnadsfritt tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i

bevillningsberedning samt derjemte i Stockholm hos öfverståthållare
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

erabetet, i öfriga städer bos magistraten och å landet hos ordförande

i kommunalnämnd.

I enahanda ordning tillhandahållas blanketter enligt särskildt

faststäldt formulär åt skattskyldige, som, ehvad de enligt bestämmelserna

i denna förordning äro pligtige afgifva uppgift till taxeringen

eller icke, önska om sin beskattningsbara inkomst lemna fullständigare

uppgift än sådan, hvarom i 16 § 1 mom. förmäles.

24 §.

De i 15, 16, 21 och 22 §§ omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt

för hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i

stad samt före den 1 april aflemnas, antingen direkt till ordföranden i

vederbörande bevillningsberedning eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet

och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det

fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den skattskyldige

är bosatt. Sådana uppgifter må kunna i betaldt bref med allmänna

posten insändas.

Med aflemnande af uppgift från verk eller bolag till ledning för

dess egen taxering må dock njutas anstånd till utgången af april

månad; och derest hinder möter att, innan bevillningsberedningens

sammanträde afslutats, aflemna sådan uppgift, må densamma, efter

derom hos beredningens ordförande gjord skriftlig anmälan, i stället till

kronans ombud hos taxeringsnämnden aflemnas så fort ske kan och i

hvarje händelse före den 1 juni.

Muntlig uppgift, som i 17 § omförmäles, skall afgifvas inför

vederbörande bevillningsberedning, dervid beredningens ordförande skall

å blankett, hvarom i 23 § förmäles, införa de lemnade upplysningarne,

livilkas rigtighet den skattskyldige har att med sin underskrift bestyrka.

25 §.

1 mom. Derest uppgift, som i 15, 16 eller 17 §§ omförmäles, icke

inom föreskrifven tid afgifvits eller ock afgifven sådan uppgift befinnes

i visst afseende ofullständig, må bevillningsberedningens ordförande

eller kronans ombud hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämud, i

händelse sådant finnes för taxeringen erforderligt, om förhållandet

göra anmälan, i Stockholm hos öfverståthållareembetet, i öfriga städer

hos magistraten samt å landet till länsmannen i orten, hvilka myndig
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 29.

heter det derefter åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa den

försumlige anmaning att inom åtta dagar efter anmaningens mottagande

afgifva fullständig uppgift vid äfventyr, som i 27 § sägs. Sådan anmaning

skall, der infordrandet föranledts af ofullständighet i aflemnad

uppgift, jemväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften befunnits

ofullständig.

2 mom. Upplysning, som i 21 § 1 mom. sägs, ege såväl bevillningsberedningens

ordförande som kronans ombud hos taxeringsnämnd

eller hos pröfningsnämnd att infordra i enahanda ordning, som finnes

i 1 mom. af denna § föreskrifven.

26 §.

1 mom. Varder uppgift, som i 22 § omförmäles, icke inom föreskrifven

tid aflemnad, ege bevillningsberedningens ordförande eller kronans

ombud hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd att densamma

infordra.

2 mom. År den uppgiftspligtige icke offentlig myndighet eller

tjensteman, må infordrandet jemväl kunna ega rum genom Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, hvilken eger dervid förelägga lämpligt vite.

3 mom. För taxeringen eljest erforderlig officiel uppgift skall, då

begäran derom framställes, af vederbörande embetsverk lemnas; hvarförutom

bevillningsberedningens ordförande äfvensom kronans ombud

hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd må ega att taga del af

sådana hos domare eller domstol förvarade handlingar, som i beskattningsafseende

kunna tjena till ledning.

4 mom. Efter anmaning, som i 25 § 2 mom. sägs, vare ock

andra verk eller bolag samt enskilda arbetsgifvare än de i 22 §

2:o) e) nämnda pligtige att aflemna sådan uppgift angående lön- och

arfvodestagares samt öfriga arbetares löneförmåner, som i sistnämnda

författningsrum omförmäles.

27 §.

i

Underlåter någon att inom stadgad tid afgifva enligt 15 § eller 16 §

föreskrifven uppgift eller att inkomma med sådan särskildt infordrad

uppgift eller upplysning, som i 25 § omförmäles, hafve förlorat rätten

att fullfölja talan i fråga om taxeringsvärdet å den fastighet eller beloppet

af den inkomst, som uppgiften eller upplysningen skolat afse.

Bih. till Biksd. Prot. Ib97. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Hörsammas icke sådan anmaning, som i 25 § 1 mom. sägs, och

afser densamma uppgift, hvarom i 16 § stadgas, skall den försumlige

höta ett belopp, svarande mot tio procent af den bevillning, som inom

beredningsdistriktet varder den skattskyldige påförd för deri inkomst,

som uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftspligtige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,

ege de i denna § stadgade påföljder icke rum.

28 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 22 § och 26 § 4

mom. stadgas vare den försumlige, derest han är offentlig tjensteman,

underkastad ansvar såsom för annat tjenstefel, men böte eljest 25 kronor.

29 §.

Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva, i hvad

mån afgifven uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för

taxeringen, eger bevillningsberedningen att föreslå samt taxerings- och

pröfning8nämnderna att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering.

Granskningen af de skattskyldiges till ledning för egen taxering

lemnade uppgifter skall härvid verkställas endast af berednings eller

nämnds ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot,

som ordföranden anser böra tillkallas; och må vid granskningen i

taxerings- eller pröfningsnämnd jemväl vederbörande kronoombud vara

tillstädes.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom beredningen

eller nämnden vidare redogörelse lemnas, än som för taxeringen

oundgängligen erfordras.

Derest af skattskyldig lemnad uppgift icke följes vid hans taxering,

skola skälen derför i taxeringslängden eller beskattniugsnämndens

protokoll angifvas; och skall tillika, då sådant frångående af lemnad

uppgift egt rum hos taxerings- eller pröfningsnämnd, så fort ske kan

underrättelse derom genom utdrag af nämndens protokoll med allmänna

posten den skattskyldige kostnadsfritt tillsändas.

30 §.

Uppgift af skattskyldig till ledning för hans egen taxering må

ej, utan att den skattskyldige medgifvit uppgiftens offentliggörande, vara

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

tillgänglig för andra än de personer, hvilka jemlikt 29 § och 36 § b)

skola granska uppgiftens innehåll, kronans ombud hos taxerings- och

pröfningsnämnderna samt de embets- och tjenstemän, hvilka i och för

sin befattning deraf erhålla del, och må ej heller utan den skattskyldiges

samtycke i taxerings- eller pröfningsnämnds protokoll intagas;

skolande efter taxeringsårets utgång såväl nu omförmälda som alla

öfriga uppgifter, hvilka enligt denna förordning aflemnats, med det

undantag, hvartill stadgandet i 70 § föranleder, öfverlemnas till bevillningsberedningens

ordförande, hos hvilken de skola behörigen förvaras

intill dess fem år förflutit, hvarefter de af honom förstöras.

Om eftertaxering.

31 §.

1 mom. Derest i afgifven uppgift eller upplysning enligt 16 §,

18 §, 21 § 2 mom. eller 25 § skattskyldig eller förmyndare eller god

man för sådan mot bättre vetande lemnat origtigt meddelande och

derigenom från taxering undandragit inkomst, skall vid den taxeringsforrättniug,

då kännedom erhålles om sådant svikligt förfarande, den

skattskyldige särskildt taxeras för den inkomst, hvarför bevillning till

följd af berörda förfarande icke blifvit påförd; och böte den skattskyldige

eller, der den origtiga uppgiften lemnats af förmyndare eller

god man, denne ett belopp, motsvarande fem gånger den bevillning,

som genom det svikliga förfärandet undandragits kronan. Lag samma

vare, der någon mot bättre vetande i uppgift enligt 15 § angående

fast egendom lemnat origtigt meddelande.

2 mom. Har inkomst, som af skattskyldig åtnjutits, undgått bevillning

af annan orsak än att afgifven uppgift varit veterligen origtig,

skall vid den taxeringsförrättning, då utredning härom vinnes, den

skattskyldige särskildt taxeras för den sålunda obeskattade inkomsten.

3 mom. Taxering på grund af denna § skall ske senast inom tre

år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres bevillningen,

derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo. År boet skiftadt,

påföres bodelegare icke mera än hvad af bevillningen å hans lott

belöper och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

l:o) Bevillning sberedningarna.

32 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet utgöra ett berednirigsdistrikt.

I Stockholm eger öfverståthållareembetet att bestämma antalet af de

bevillningsberedningar, som der skola tillsättas, samt det distrikt, hvarje

bevillningsberedning skall omfatta. För annan stad, hvarest flera bevillningsberedningar

erfordras, eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande att,

efter magistratens hörande, bestämma beredningarnas antal och beredningsdistrikten.

På landet må Kongl. Maj:ts befallningshafvande fördela

större kommuner i två eller flera beredningsdistrikt äfvensom förena

två eller flera mindre kommuner till ett beredningsdistrikt.

Till ordförande och föredragande i bevillningsberedning skall Kongl.

Maj:ts befallningshafvande förordna lämplig, helst inom beredningsdistriktet

bosatt person. Sådant förordnande meddelas för tiden intill

det år, då nästa allmänna fastighetstaxering eger rum, Kongl. Maj:ts

befallningshafvande dock obetaget att, derest anledning dertill förekommer,

återkalla förordnandet före utgången af den tid, för hvilken detsamma

meddelats.

33 §.

Bevillningsberedning utgöres af, jemte ordföranden, visst antal

för hvarje år, på sätt här nedan stadgas, utsedde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter, till antal af tre, högst fem, väljas

af stadsfullmägtige eller, der stadsfullmägtige icke finnas, af allmän rådstuga

bland sådana inom beredningsdistriktet boende personer, hvilka

under senast förflutna år derstädes erlagt fastighets- eller inkomstbevillning.

På landet skola ledamöter i bevillningsberedning, till antal

af två, högst sex, väljas på kommunalstämma bland de i orten bosatta

personer, hvilka under sist förflutna år erlagt fastighets- eller

iukomstbevillning inom distriktet. Äro flere kommuner förenade till ett

beredningsdistrikt, skola för hvarje kommun väljas högst tre ledamöter

i beredningen, med iakttagande likväl att antalet ledamöter i beredningen

icke må i något fall öfverstiga sex.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna i bevillningsberedningen

utses, skall äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften

af de ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne

emellan bestämmas. För öfrigt bör vid val af både ordinarie ledamöter

och suppleanter tillses, att, så vidt möjligt är, såväl fastighetsegare

som näringsidkare och löntagare komma att i beredningen ega säte

och stämma.

34 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän kungörelse underrättar Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i början af hvart och ett år de skattskyldige

om de personer, hvilka komma att inom hvarje ort såsom ordförande

leda bevillningsberedningens arbeten för samma år, samt om de särskilda

bereduingsdistrikt, deruti länet blifvit indeladt, hvarjemte Kongl. Maj:ts

befallningshafvande meddelar föreskrift om det antal beredningsledamöter,

som inom hvarje bereduingsdistrikt skall väljas, samt om hvad

i öfrigt vid dessa val bör iakttagas. Uti denna kungörelse erinras

vederbörande om skyldigheten att aflemna de uppgifter, som i afseende

på den förestående bevillningstaxeringen skola meddelas, samt om påföljden

för uraktlåtenhet derutinnan, hvarjemte underrättelse meddelas

om tid och ställe för uppgifternas aflemnande äfvensom hvarest blanketter

till de i 15, 16 och 21 §§ omförmälda uppgifter tillhandahållas,

likasom derom att skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten

af honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess

fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande

bevillningsberednings ordförande.

2 mom. Val af ledamöter och suppleanter i bevillningsberedningen

skola förrättas före den 15 februari; börande genast efter valförättningens

slut den, som dervid fört ordet, om valet underrätta ej mindre

de valde än ordföranden i beredningen.

35 §.

På det bevillningsberedningens ledamöter må ega tillfälle att inhemta

nödig kännedom om sina åligganden, bör erforderligt antal exemplar

af denna förordning med dertill hörande instruktion och formulär

genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg öfverlemnas i stad

till magistraten och på landet till ordföranden i kommunalstämman för

att genast efter valet tillhandahållas en hvar af beredningens valde

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong!. Maj:t? Nåd. Proposition N:o 29.

ledamöter. Sådant exemplar skall jemväl nyutsedd ordförande i bevillnings

beredning tillställas.

I Stockholm tillhandahålles nämnda författning vederbörande ordförande

och ledamöter i beredningarna omedelbart af öfverståthållareembetet.

36 §.

Bevilluingsberednings ordförande åligger särskildt:

a) att, i öfverensstämmelse med hvad i 20 och 23 §§ stadgas,

tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 23 § omförmälas, samt

på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar rörande

beskaffenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet

för dess fullgörande;

b) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflemnade

uppgifter och anmälningar, vidtaga föreskrifna åtgärder för

utebiifna eller eljest erforderliga uppgifters införskaffande, dervid bör

tillses, att genom infordrande af sådana upplysningar, som i 21 § 1 mom.

omförmälas, ledning vinnes för taxering af jemväl sådana skattskyldige,

hvilka icke enligt 14 § äro pligtige att utan särskild anmaning aflemna

uppgifter, samt i öfrigt söka att inhemta upplysningar till ledning för

en noggrann och tillförlitlig taxering äfvensom att, då anledning till

tillämpning af 28 § förekommer, derom göra anmälan hos Kongl. Maj:ts

befallningshafvande för den åtgärd, som för sådant ändamål må på sagda

myndighet ankomma;

c) att bestämma tid och ställe för beredningens sammanträde

samt derom ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i beredningen,

utan äfven på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldige

inom beredningsdistriktet underrättelse; börande beredningssammanträdena,

hvilka på landet alltid skola hållas inom distriktet,

utsättas så tidigt, att samtliga beredningarna senast den 31 maj må

hafva afslutat sina arbeten;

d) att vid beredningens sammanträden föra ordet, tillhandahålla

och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen erhållna uppgifter

och upplysningar, med den inskränkning, hvartill stadgandet i 29 §

föranleder, i taxeringslängden på behöriga ställen anteckna uppgifternas

nummer, uppgifna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å fastigheter

äfvensom, derest skattskyldig gjort sig skyldig till försumlighet,

hvarom i 27 § förmäles, derom göra anteckning i längden; skolande

derjemte särskild förteckning å sådana försumlige taxeringsnämnden

meddelas;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

e) att, då inkommen uppgift å aflöning eller pension eller annan

dylik inkomst afser person, som ej är inom distriktet mantalsskrifven,

till vederbörande afsända uppgiften eller transsumt af densamma och

i senare fallet derom verkställa anteckning å uppgiften;

f) att, då kommun eller annan menighet, samfund, verk eller inrättning,

stiftelse, oskiftadt dödsbo, förening eller bolag af beredningen

föreslagits till utgörande af bevillning för inkomst och styrelsen eller

förvaltningen icke har sitt säte inom distriktet, om sådant förslag

underrätta ordföranden i bevillningsberedningen å den ort, der styrelsen

eller förvaltningen har sitt säte, med uppgift tillika å det föreslagna

taxeringsbeloppet; skolande jemväl rörande annan skattskyldig, hvilken,

utan att vara inom beredningsdistriktet mantalsskrifven, derstädes upptagits

till bevillning för inkomst af nyssnämnda slag, enahanda underrättelse

meddelas beredningens i mantalsskrifningsorten ordförande;

g) att, då sådan underrättelse, som under f) sägs, kommit honom

tillhanda, anteckna innehållet i taxeringslängdens anmärkningskolumn,

så vida underrättelsen afser någon, som är till bevillning i längden

uppförd, samt i annat fall äfvensom då beredningen afslutat sina sammanträden

delgifva kronans ombud hos taxeringsnämnden underrättelsens

innehåll för anteckning i nämndens protokoll och den vidare åtgärd,

som på nämnden må ankomma;

h) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen taxering

aflemnade uppgifter, ehvad de afse pågående eller redan verkstäld

taxering, icke varda för obehöriga tillgängliga, för hvilket ändamål

sådana uppgifter böra, då de icke för taxeringen erfordras, under säkert

lås förvaras, äfvensom att, då han från sin befattning afgått, till sin

efterträdare aflemna samtliga i enlighet med stadgandet i 30 § hos

honom förvarade handlingar, som icke enligt bestämmelserna i samma

§ blifvit af honom förstörda; samt

i) att utan lösen tillhandahålla skattskyldig, som sådant påfordrar,

diariibevis öfver lemnade uppgifter.

37 §.

Till bevillningsberedningens ordförande skall å landet häradsskrifvaren

och i stad vederbörande tjensteman senast den 20 april, vid bot

af tre kronor för hvarje Överskjutande dag, hafva aflemnat på mantalslängden

grundade, enligt faststälda formulär uppstälda längder, upptagande

samtliga inom beredningens distrikt belägna fastigheter, å

hvilka jemlikt 5 § särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

fastigheternas egare eller i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare.

Dessutom böra vid samma tillfälle till beredningens ordförande aflemnas

tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen,

uti hvilken enligt faststäldt formulär uppgjorda längd

beredningen införer alla de personer, som beredningen anser skyldige

att dylik bevillning inom distriktet erlägga. I stad böra beredningarna

till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta nödigt biträde

af vederbörande uppbörds- eller annan dertill utsedd tjensteman.

Å tid, som nyss är sagd, skola jemväl till beredningens ordförande

aflemnas, på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad,

utom Stockholm, genom magistratens försorg, så väl de i 49 § 3 mom.

omförmälda afskrifter af nästföregående års taxeringslängder som äfven

de i 47 och 59 §§ omförmälda utdrag af protokollen hos det årets vederbörande

taxeringsnämnd och pröfningsnämnd.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning

stadgade grunder åligger det beredningen att föreslå och uti förberörda

längder införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för

hvilket bevillning skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje skattskyldig,

med iakttagande dervid att uppskattad inkomst af rörelse, yrke

eller eljest, allt efter som inkomsten deltager i vägunderhåll eller ej,

införes i vederbörlig kolumn, på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar;

och bör beredningen dervid följa den inom samma ort senast upprättade

mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma

blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad, jemte alla dertill hörande

uppgifter och handlingar senast den 20 april tillställas ordföranden i

ortens bevilluingsberedning.

Finnes inom distriktet samhälle, för hvilket ordningsstadgan, helsovårdsstadgau,

brandstadgan eller byggnadsstadgan för rikets städer är

i tillämpliga delar gällande, skola de inom detta samhälle förekommande

fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskildt angifvas

och sammanföras.

38 §.

Beslut må icke kunna fattas af bevilluingsberedning, som omfattar

blott en kommun eller en del deraf, derest icke ordföranden och minst

två ledamöter äro närvarande, ej heller af beredning, omfattande två

eller flera kommuner, med mindre, utom ordföranden, en ledamot från

hvarje kommun är tillstädes; börande i allt fall, da ordinarie ledamot

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konql. Majds Nåd. Proposition N:o 29. 25

i beredningen är frånvarande, vederbörande suppleant ofördröjligen tillkallas.

Derest vid föreslående af fastighetsvärde eller inkomstberäkning

skiljaktighet i meningarne inom beredningen uppstår, skola beloppen

upptagas i öfverensstämmelse med den mening, som de flesta ledamöterna

yttrat, samt, om rösterna utfalla lika, med den, som ordföranden

biträdt; och åligger det ordföranden att i de fall, då hans mening icke

gjort sig gällande, uti taxeringslängdens anteckningskolumn särskildt

upptaga den taxering, han ansett böra föreslås; varande det jemväl

hvar och en af de öfriga bereduingsledamöterna obetaget att få sin

särskilda mening för taxeringsnämnden anmäld, såvida densamma, skriftligen

affattad, till beredningens ordförande aflemnas.

39 §.

Bevillningsberedningens förslag, behörigen summerade, tillika med

mantalslängden jemte de till hvardera hörande uppgifter och öfriga

handlingar skola senast den 6 juni af beredningens ordförande aflemnas

i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga städer till magistraten;

börande, utom hvad Stockholms stad angår, vid berörda handlingar

jemväl fogas de enligt 37 § beredningens ordförande tillhandakomna

afskrifter af föregående årets taxeringslängder och protokollsutdrag.

Sagda myndigheter skola senast fjorton dagar före taxeringsnämndens

sammanträde kungöra, att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt

och aflemnadt samt att kännedom om detsammas innehåll kan

på angifvet ställe inhemtas; åliggande det i Stockholm öfverståthållareembetet

och i öfriga städer magistraten att till taxeringsnämnden öfverlemna

beredningens förslag och mantalslängden jemte alla öfriga enligt

denna § till dem aflemnade handlingar.

På landet skola beredningens förslag, behörigen summerade, senast

den 6 juni af beredningens ordförande öfverlemnas till kommunalstämmans

ordförande, som det åligger ofördröjligen efter mottagandet kungöra,

att ifrågavarande förslag blifvit uppgjorda och aflemnade samt

att kännedom om deras innehåll kan på angifvet ställe inhemtas. Förslagen

skola sedermera af honom till vederbörande kronofogde öfversändas

så tidigt, att desamma kunna komma denne tillhanda tio dagar

före taxeringsnämndens sammanträde. Mantalslängden med tillhörande

uppgifter samt taxeringsuppgifterna och öfriga beredningens ordförande

tillhandakomua handlingar skola af honom efter förrättningens slut tillBih.

till Rilcsd. Prot. 1897. 1 Sand. 1 Adf. 20 Iläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

ställas vederbörande kronofogde, hvilken det åligger till taxeringsnämnden

medföra såväl samtliga dessa handlingar som ock beredningens

förslag.

40 §.

Skattskyldig, som är missnöjd med beredningens förslag, eger

att hos taxeringsnämnden uppgifva de skäl och styrka de förhållanden,

på grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.

41 §.

Magistratsperson, kronofogde eller länsman må ej utan laga förfall

kunna afsåga sig erhållet förordnande att vara ordförande i bevillningsberedningen.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet bosatt person vare skyldig

att, såvida han icke de fem nästföregående åren deltagit i distriktets

bevillningsberedning eller är af laga förfall hindrad, emottaga uppdrag

att vara ordförande eller ledamot i beredningen. Utom distriktet bosatt

person är icke utan sitt eget medgifvande skyldig att sådan befattning

sig åtaga.

42 §.

Der ordföranden i bevillningsberedningen, utan att af laga förfall

vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde

eller underlåter att inom föreskrifven tid aflemna beredningens

förslag och öfriga handlingar, vare han förfallen till böter af femtio

kronor. Infinner han sig icke å den af honom för beredningens sammanträde

utsatta ort och tid, böte tjugufem kronor. Ledamot af beredningen

eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträdet

uteblifver, böte tio kronor.

43 §.

Ordförande i bevillningsberedning skall jemväl inställa sig hos

taxeringsnämnden för samma ort samt eger, äfven om han är vald till

ledamot af nämnden, åtnjuta traktamentsersättning under tiden för sin

närvaro vid nämnden med sex kronor om dagen och kostnadsersättning

för sin resa till och från nämndens sammanträdesort, då resan sker med

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 29.

skjuts, efter tre kronor för milen, men, då resan sker på ångfartyg eller

jernväg, med ett belopp, motsvarande i förra fallet afgiften för enkel

hyttplats eller, då hytt ej förekommer, en salongsplats och i senare

fallet afgiften för plats i första klassens vagn eller, der sådan ej tinnes,

i andra klassens.

2:o) Taxeringsnämnderna.

44 §.

De på taxering beroende fastighetsvärden och inkomstbelopp bestämmas

af den för sådant ändamål utaf de skattskyldige, på sätt nedan

stadgas, utsedda taxeringsnämnd. Taxeringsdistrikts område bestämmes

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande. Det utgöres i allmänhet af hvarje

särskild stad samt på landet af två, tre eller fyra beredningsdistrikt,

men, der Kougl. Maj:ts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, må

sistnämnda antal ökas eller minskas äfvensom större stad fördelas i flera

taxeringsdistrikt. Hvart och ett taxeringsdistrikt har sin taxeringsnämnd,

hvilken bör hålla sina sammanträden inom staden eller distriktet;

dock må för landet utsedd taxeringsnämnd äfven sammanträda i närbelägen

stad.

45 §.

Efter dertill åt städernas magistrater samt kronofogdarne och

häradsskrifvarne för det löpande året uppgjorda förslag, som före april

månads utgång skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet insändas,

bestämmer Kongl. Maj:ts befallningshafvande viss tid, efter den

20 juni, samt ställe för taxeringsnämndernas sammanträden. Dervid

bör tillses, att på landet vederbörande kronofogde och häradsskrifvare

må kunna öfvervara hvarje taxeringsnämnds sammankomst samt att

de bemälda nämnder åliggande taxeringsförrättningar senast den 20 juli

kunna vara afslutade.

46 §.

Så fort sig göra låter utfärdar Kongl. Maj:ts befallningshafvande

allmän kungörelse angående anställande af val till ledamöter i taxerings
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

nämnderna samt tid och ställe för nämndernas sammanträden. Denna

kungörelse bör jemväl innehålla bestämda föreskrifter om hvad vederbörande

tjenstemän samt de skattskyldige hafva att med hänsyn till

dessa nämnder iakttaga, äfvensom angående samma nämnders och deras

ledamöters åligganden. Senast inom fjorton dagar efter den, då denna

kungörelse blifvit på vanligt sätt i församligen offentliggjord, utlyses

å landet kommunalstämma för anställande af omförmälda val. I stad

förrättas valen inför magistraten af stadens vid allmän rådstuga eller

vid val af stadsfullmägtige röstberättigade invånare efter den vid allmänna

rådstugan eller val af stadsfullmägtige gällande röstgrund; och skall,

då stad är delad i flera taxeringsdistrikt, hvarje distrikt för sig utse

sina ledamöter i taxeringsnämnden.

47 §.

På landet bör antalet af hvarje taxeringsnämnds ledamöter vara

nio, då taxeringsdistriktet icke utgöres af mera än en kommun. Omfattar

åter taxeringsdistriktet två kommuner, skall taxeringsnämnden

bestå af tio ledamöter, bland hvilka fem utses af hvardera kommunen;

och om tre eller flere kommuner tillhöra samma taxeringsdistrikt, bör

hvarje kommun utse i förra fallet fyra och i senare tre ledamöter i

detta distrikts taxeringsnämnd.

I stad skall likaledes taxeringsnämnd bestå af nio ledamöter, då

taxeringsdistriktet omfattar blott ett beredningsdistrikt. Inbegripas åter

två beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt, skola ledamöterne i

taxeringsnämnden vara tio, deraf fem utses från hvartdera beredningsdistriktet;

och då taxeringsdistriktet omfattar tre eller flere beredningsdistrikt,

utses från hvarje beredningsdistrikt i förra fallet fyra och i

det senare tre ledamöter i taxeringsnämnden.

Vid samma tillfälle, som ledamöterne i taxeringsnämnden väljas,

bör äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften af

de ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne emellan

bestämmas.

48 §.

För att vara valbar till ledamot i taxeringsnämnd erfordras att

inom taxeringsdistriktet hafva under nästföregående år utgjort fastighetseller

inkomstbevillning; börande åtminstone en af dem, som utses till

ledamöter i taxeringsnämnden, hafva deltagit i årets bevillningsbered
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

ning. Vid valet skall först denne ledamot och sedan öfriga ledamöter

i taxeringsnämnden utses. För öfrigt bör vid ifrågavarande val tillses,

att, såvidt möjligt är, såväl fastighetsegare som näringsidkare och löntagare

komma att i nämnden ega säte och stämma.

Efter valets förrättande bör den, som dervid fört ordet, om detsammas

utgång skyndsamt underrätta, i Stockholm öfverståthållareembetet

och på landet kronofogden, samt dervid tillika meddela hvilka

bland de valde i årets bevillningsberedningar deltagit; skolande i stad

magistraten och på landet kronofogden underrätta de valde ledamöterne

och suppleanterne om det dem gifoa uppdrag, hvarvid tillika till en

hvar af de valde, som icke i beredningen deltagit, skall öfverlemnas

ett exemplar af denna förordning.

Den, som valts till ledamot i taxeringsnämnden, är, så vida han

icke af laga förfall derifrån hindras, skyldig att detta uppdrag fullgöra.

Inträffadt förfall bör ofördröjligen anmälas för magistraten eller kronofogden,

så att före nämndens sammanträde suppleant hinner inkallas.

Ledamot i taxeringsnämnd eller tillkallad suppleant, som utan anmäldt

laga förfall uteblifver från nämndens sammanträde, böte fem kronor.

Taxeringsnämnds vid utlyst sammanträde närvarande ledamöter ega

att, om det för taxeringsförrättningens fortgång erfordras och utsedd

suppleant för tillfället icke finnes att tillgå, inkalla annan till ledamot

valbar person att i förrättningen deltaga.

Taxeringsnämnd får icke träda i verksamhet eller fortsätta sina

göromål, så vida icke de. närvarande vederbörligen valde eller tillkallade

ledamöterne utgöra minst två tredjedelar af det antal, hvaraf nämnden

bör bestå.

49 §.

Landshöfdingen i länet är berättigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar,

men icke i besluten deltaga. Då landshöfdingen är närvarande,

före han ordet; egande eljest nämnden att inom sig med slutna

sedlar välja ordförande, och bör vid sådant val ordet föras af den till

lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

50 §.

1 mom. Under taxeringsnämnds sammanvaro bör alltid kronoombud

vara tillstädes för att efter sorgfällig granskning af bevillningsberedningens

förslag göra de anmärkningar och framställningar, hvar
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

till han för iakttagande af kronans rätt finner sig ega anledning.

Detta ombud, hvilket det dessutom åligger noga tillse, att anteckningarna

i taxeringslängden varda verkstälda i öfverensstämmelse med nämndens

beslut, förordnas i stad af Kongl. Maj:ts befallningshafvande; och bör

företrädesvis dertill utses den person eller någon af de personer, som

enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förordnande deltagit i samma

års bevillningsberedning. På landet är kronofogden i orten kronoombud

hos taxeringsnämnden.

2 mom. Protokollet hos taxeringsnämnden föres i Stockholm af

person, som dertill af öfverståthållareembetet förordnats, och i öfriga

städer af en utaf magistraten utsedd person, så vida icke denna protokollsföring

åligger någon viss, der anstäld tjensteman. På landet skall

sagda protokoll föras af kronofogden. Af nämndens beslut föranledda

anteckningar i taxeringslängden skola under sammanträdet verkställas

på landet af häradsskrifvaren och i stad antingen af den person,

magistraten förordnat att i sådant afseende vid bevillningstaxeringen

biträda, eller af den tjensteman, hvars åliggande dessa anteckningars

verkställande tillhör; och äro samtlige desse tienstemän äfvensom vederbörande

bevillningsberednings ordförande pligtige att nämnden med

upplysningar tillhandagå.

3 mom. Skulle taxeringsnämnden i ett eller annat hänseende

icke iakttaga denna förordnings föreskrifter eller icke verkställa taxeringen

i öfverensstämmelse med upplysta och bestyrkta förhållanden,

åligger det kronoombudet, häradsskrifvaren och ordföranden i vederbörande

bevillningsberedning att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning

äfvensom nämndens i anledning deraf meddelade yttrande

skola i protokollet intagas.

51 §.

Har kronofogde, häradsskrifvare eller annan person, som det

åligger att enligt 50 § 1 och 2 mom. vara tillstädes och tjenstgöra

vid taxeringsnämnds sammankomst, derifrån utan laga förfall uteblifvit

efter den för nämndens sammanträde utsatta tid eller har hans dessförinnan

inträffade förfall icke blifvit vederbörligen anmäldt, böte han

tjugufem kronor. Derest ordförande i bevillningsberedning utan laga

förfall från nämndens sammanträde uteblifvit, böte tio kronor.

Kan, till följd af en eller annan anledning, taxeringsförrättningen

icke företagas eller fortgå, bör anmälan derom af nämnden göras hos

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som då vidtager den åtgärd, förhållandet

finnes påkalla.

52 §. .

Skulle taxeringsnämnden vid granskningen af bevillningsberedningens

förslag finna erforderligt, att från embetsverk och myndigheter,

styrelser och förvaltningar eller enskilde ytterligare uppgifter

och upplysningar inhemtas, skall sådant ske genom kronans ombud

hos nämnden.

Derest uppgift eller upplysning, som, vare sig opåmint eller efter

anmaning af kronans ombud hos taxeringsnämnd, skolat afgifvas till

ledning vid taxeringen, icke meddelats, åligger det sagda ombud att

derom göra anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som om

förhållandet meddelar kronans ombud hos pröfningsnämnden underrättelse

samt vidtager den ytterligare åtgärd, hvartill anledning kan

förefinnas.

53 §.

Uppstå skiljaktiga meningar bland taxeringsnämndens ledamöter

och måste omröstning för frågans afgörande anställas, skall denna

vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken flertalet bland

ledamöterne biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den, som länder

till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas, gälle

den mening, ordföranden biträder.

54 §.

Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock

är skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda för att meddela

upplysningar rörande taxeringen i hvad den honom angår.

55 §.

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra

låter, bör begärd upplysning om den af taxeringsnämnden skattskyldig

påförda taxering honom på stället meddelas.

Dessutom och på det hvar och en skattskyldig må komma i tillfälle

att erhålla kännedom om de hos taxeringsnämnden skedda än
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.

dringar i bevillningsberedningens förelag, åligger det den, eom fort

nämndens protokoll, att, senast fjorton dagar efter det taxeringsförrättningarna

inom fögderi eller stad blifvit afslutade, aflemna, i Stockholm

till öfverståthållareembetet, i öfriga städer till magistraten och på

landet till kommunalstämmans’ ordförande, för hvarje kommun på landet

och hvarje beredningsdistrikt i stad utskrifna utdrag af sagda protokoll,

utvisande alla af nämnden beslutade förändringar uti och tillägg till

beredningens förslag. Dessa protokollsutdrag, hvilka äfven böra upptaga

de anteckningar, som enligt 36 § g) blifvit i protokollet gjorda,

skola under viss bestämd och vederbörligen kungjord tid, som icke

må understiga fjorton dagar, på lämpligt och dervid äfven tillkännagifvet

ställe hållas de skattskyldige till handa.

56 §.

Justeringen af det hos taxeringsnämnden förda protokoll skall

verkställas inför nämnden eller senast åtta dagar efter nämndens sammanträde

inför ordföranden jemte minst två af nämnden utsedde ledamöter.

Justeringen bestyrkes genom å protokollet tecknadt intyg af

nämndens ordförande och två ledamöter. Så snart de i 55 § omförraälda

protokollsutdrag äro utskrifna, bör protokollet aflemnas till den

tjensteman, som det tillhört att anteckningarna i taxeringslängden verkställa.

Denna längd underskrifves af både nyssbemälde tjensteman

och kronoombudet, hvarjemte rigtigheten af deruti skedda, på taxeringsnämndens

beslut grundade anteckningar äfven vitsordas af ordföranden

och två ledamöter i samma nämnd.

57 §.

1 mom. Sedan taxeringsnämndernas förrättningar inom stad eller

fögderi afslutats, skall i stad vederbörande tjensteman och på landet

häradsskrifvaren ofördröjligen uträkna samt i taxeringslängden införa

de bevillningsafgifter, som på grund af taxeringsnämndernas beslut

skola påföras.

2 mom. Senast den 15 augusti skola taxeringsprotokoll och längder

med sammandrag jemte tillhörande handlingar, äfvensom afskrifterna

af föregående årets taxeringslängder till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet insändas, på landet omedelbart af vederbörande häradsskrifvare

och i stad genom magistratens försorg; varande i annat fall

den tjensteman, hvars försumlighet föranledt inträffadt dröjsmål, för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29. 33

fallen till böter af tre kronor för hvarje dag, hvarmed ofvan bestämda

tid öfverskrides.

I_ Stockholm bör den tjensteman, som det tillhör att anteckningarna

i taxeringslängden verkställa, inom samma tid och vid enahanda

äfventyr till öfverståthållareembetet inlemna taxeringsprotokoll och

längder med tillhörande handlingar.

3 mom. Afskrift af taxeringslängderna, i hvad de angå hvarje

särskild kommun . på landet, skall jemväl senast den 15 augusti af

häradsskrifvaren tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande

för att genom hans försorg i den ordning, som i 55 § föreskrifves,

hållas de skattskyldige till handa; börande afskriften sedermera af ordföranden

förvaras för att, på sätt i 37 § stadgas, öfverlemnas till

ordföranden i påföljande årets bevillningsberedning.

I stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift

af taxeringlängderna för hvarje särskildt beredningsdistrikt i samma

ordning hållas de skattskyldige till handa samt påföljande år öfverlemnas

till vederbörande ordförande i det årets bevillningsberedningar.

58 §.

Innan taxeringsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina medlemmar

föreslå i Stockholm fyra, men i öfriga städer och på landet tre

personer till ledamöter i samma års pröfningsnämnd, hvarvid bör tillses,

att, såvidt möjligt är, bland de föreslagna finnas såväl fastighetsegare

som näringsidkare och löntagare.

Om de personer, som sålunda blifvit af taxeringsnämnden föreslagna

att enligt stadgandet i 61 § utses till ledamöter i pröfningsnämnden,

skall i Stockholm taxeringsnämnds ordförande, i öfriga städer

magistraten och på landet kronofogden ofördröjligen meddela Kong].

Maj:ts befallningshafvande underrättelse.

59 §.

Skattskyldig, som icke åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, så ock vederbörande kommun eller vägstyrelse,

som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, må deri söka ändring hos

pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftligen affattade, skola

senast innan klockan tolf å fjortonde dagen före den, då pröfningsnämuden

sammanträder, eller, om fjortonde dagen är helgedag, å nästBih.

till lliksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Åfd. 20 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

följande dag till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas; dock att

besvär mot beslut af taxeringsnämnd i Stockholms stad må ingifvas

senast klockan tolf å åttonde dagen före pröfningsnämndens sammanträde

eller, om åttonde dagen är helgedag, å nästföljande dag; börande

de skattskyldige genom den i 62 § omförmälda kungörelse härom

erinras.

3 :o) Pröfning snämnderna.

60 §.

För att granska taxeringarna samt pröfva och afgöra anförda

besvär eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas

vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämnd årligen

under senare hälften af september månad sammanträda för hvart

och ett län i länets residensstad och för Stockholms stad i Stockholm;

egande denna nämnd att, efter tagen erforderlig kännedom om hvad

taxeringslängder samt protokoll äfvensom, med den inskränkning, hvartill

stadgandet i 29 § föranleder, aflemnade uppgifter innehålla och noggrann

pröfning af alla nämnden understälda frågor och förhållanden,

meddela sådana rättelser och ändringar i eller göra sådana tillägg till

den verkstälda taxeringen, hvilka finnas af rättvisa och billighet samt

en författningsenlig och jemlik beskattning påkallade.

61 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af tjugu, högst trettio ledamöter,

hvilka Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger utse bland de af taxeringsnämnderna

dertill föreslagna personer. Bland ledamöterne i pröfningsuämnden

skall minst hälften och i Stockholms stad minst eu fjerdedel

vara egare af fast egendom; och böra nämndens ledamöter så utses,

att nämnden, såvidt förhållandena medgifva, kommer att utgöras af ett

efter beskattningens belopp och mängden af de skattskyldige skäligen

lämpadt antal dels näringsidkare och dels löntagare, samt att inom

nämnden icke saknas tillförlitlig kännedom om länets särskilda delar,

dessas ekonomiska tillstånd och hufvudsakliga näringar.

Den, som till ledamot i pröfningsnämnd blifvit utsedd, men utan

vederbörligen anmäldt laga förfall vid nämndens sammankomst sig icke

infinner, skall bota tio kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

35

62 §.

Uti derom utfärdad kungörelse uppgifver Kongl. Maj:ts befallningshafvande

dem, som till ledamöter i pröfningsnämnden blifvit utsedde,

samt underrättar länets invånare om tid och ställe för nämndens

sammanträde; och åligger det Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i

god tid låta ett exemplar af denna kungörelse en hvar af nämndens

ledamöter tillställas, hvarjemte genom sagda myndighets försorg förteckning

öfver de inkomna besvärsskrifterna med kortfattad redogörelse

för de i besvären gjorda yrkanden bör, så fort ske kan, till ledamöterna

öfversändas; dock att sådan förteckning icke erfordras för ledamöterna

i Stockholms stads pröfningsnämnd.

63 §.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i

länet vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. År

landshöfdingen hindrad att dessa sammankomster bevista, ege nämnden

att sjelf genom val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande,

och bör vid sådant val ordet föras af den till lefnadsåren

äldste bland nämndens ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter och måste till följd deraf omröstning

anställas, skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterne biträdt, eller, om rösterna

utfalla lika, den, som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna

grund ej tillämpas, gälle den mening, som biträdes af ordföranden.

64 §.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör

landskamererare!! samt för Stockholm kamereraren vid öfverståthållareembetets

afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens

sammankomster, med skyldighet att efter sorgfällig beredning göra de

anmärkningar och framställningar, hvartill han för iakttagande af kronans

rätt och i öfrigt för en behörig taxering finner sig eg a anledning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

65 §.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger, der så anses erforderligt,

kalla bevillningsberednings ordförande äfvensom kronans ombud hos

taxeringsnämnd och häradsskrifvare att, för upplysningars meddelande,

före och under pröfningsnämndens sammankomst infinna sig å den ort,

der nämnden sammanträder.

66 §.

Protokollet vid pröfningsnämndens sammankomster föres och de

af nämndens beslut föranledda anteckningar i taxeringslängderna samt

i den uti 67 § omförmälda särskilda längd verkställas af den eller de

personer, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande dertill förordnat. Sådant

förordnande tår icke meddelas åt någon, som i annan egenskap

skall hos pröfningsnämnden vara tillstädes.

Justeringen af det hos pröfningsnämnden förda protokoll skall

verkställas inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens

sista sammanträde inför ordföranden jemte minst två af nämnden dertill

utsedde ledamöter, hvilka skola inställa sig på ordförandens kallelse.

Justeringen bestyrkes genom ett af nämndens ordförande och

två ledamöter å protokollet tecknadt intyg.

67 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, der jemväl, i händelse skattskyldig underlåtit att afgifva

honom enligt 25 § af kronans ombud hos nämnden affordrad uppgift

eller upplysning, anteckning om sådan försumlighet bör ske. Fastighets-

och inkomsttaxering, som till följd af pröfningsnämndens beslut

tillkommit eller blifvit faststäld annorlunda än taxeringsnämnden bestämt,

skall upptagas i särskild längd, deruti de protokollsparagrafer,

som innehålla dylika beslut, böra angifvas. Kronoombudet åligger att

med sin underskrift å så väl taxeringslängderna som nyssnämnda särskilda

längd vitsorda deruti, enligt pröfningsnämndens beslut, införda

förändringar eller gjorda tillägg. Den, som fört pröfningsnämndens

protokoll, åligger att i Stockholm till öfverståthållareembetet och i länen

till vederbörande magistrater eller kommunalstämmors ordförande före

oktober månads utgång, vid bot af fem kronor för hvarje dag, hvarmed

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

den sålunda bestämda tiden öfverskrides, aflemna för hvarje beredningsdistrikt

i stad och hvarje kommun på landet utskrifna utdrag af nämnda

protokoll, utvisande alla af pröfningsnämnden beslutade förändringar

uti och tillägg till de af taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder.

Dessa protokollsutdrag, hvilka jemväl skola innehålla underrättelse

om hvad den, som med pröfningsnämndens beslut icke åtnöjes,

har att iakttaga, skola hållas de skattskyldige tillhanda under viss tid

af minst fjorton dagar, hvarom kungörelse bör på vanligt sätt ofördröjligen

utfärdas; börande, utom hvad Stockholm angår, i denna kungörelse

upptagas namn och hemvist för de skattskyldige, i afseende å

hvilkas taxering pröfningsnämnden vidtagit ändring. På sätt i 37 §

stadgas, skola nyssnämnda protokollsutdrag påföljande år öfverlemnas

till vederbörande ordförande i det årets bevillningsberedningar.

1 Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens protokoll, i hvad

det innehåller beslut om ny taxering eller förhöjning i den af taxeringsnämnden

verkstälda taxering, senast den 15 december vederbörande

skattskyldig tillställas.

2 mom. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms stad angår, taxeringslängder jemte

tillhörande handlingar, taxeringsnämndernas protokoll samt de hos

pröfningsnämnden förda längder öfversändas till vederbörande häradsskrifvare

eller magistrat för debiteringens verkställande.

De i 57 § 3 mom. omförmälda afskriftor af föregående årets

taxeringslängder skola hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande qvarstanna

för att der förvaras.

68 §.

Å pröfningsnämndens sammanträdesort icke bosatte ledamöter i

denna nämnd samt de kronans ombud hos taxeringsnämnd, häradsskrifvare

och bevillningsberedningsordförande, som på Kongl. Majrts befallningshafvandes

kallelse från annan ort för upplysningars meddelande före

eller under pröfningsnämndens sammankomst sig infunnit, äro berättigade

att åtnjuta traktamentsersättning med sex kronor om dagen

samt resekostnadsersättning, då resan sker med skjuts, efter tre kronor

för milen, men, då resan sker på ångfartyg eller jernväg, med ett

belopp, motsvarande i förra fallet afgiften för enkel hyttplats eller,

då hytt ej förekommer, en salongsplats och i senare fallet afgiften

för plats i första klassens vagn eller, der sådan ej finnes, i andra

klassens.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Enahanda ersättning tillkommer äfven ledamot af pröfningsnämnden,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse af ordföranden inställer

sig för att i protokollsjusteringen deltaga.

69 §.

I Stockholms stad skola de åligganden, som Kongl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande inom öfriga delar af riket med hänsigt till

pröfningsnämnden fått sig uppdragna, tillhöra öfverståthållareembetet;

kommande äfven, hvad Stockholm beträffar och såvidt härom meddelade

föreskrifter äro der tillämpliga, alla andra Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

i afseende på taxeringarne och dermed sammanhängande frågor,

tillhörande bestyr att åligga öfverståthållareembetet, som alltså har att

af vederbörande tjenstemän och skattskyldige emottaga enahanda förslag

och uppgifter med flera handlingar, som i landsorten skola till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande aflemnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, då

öfverståthållaren icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara

ordförande.

70 §.

/ mom. Har skattskyldig icke hos pröfuingsnämnd öfverklagat

taxeringsnämnds beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos

taxeringsnämnden åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad

eller nedsatt, må skattskyldig icke emot pröfningsnämnds beslut

föra vidare talan än angående höjning af sålunda nedsatt taxering

till det af taxeringsnämnden åsätta belopp.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i 27 § förlorat rätt till talan,

äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun eller vägstyrelse,

och skola besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl.

Majrts befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i december

månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest

icke varda till pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring

från vederbörande infordrats och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarna

varda fogade så väl utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas

protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan

angå, som ock de till bevilluingsberedningen och bemälda

nämnder i frågan ingifna handlingar, insänder Kongl. Maj:ts befallnings
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

hafvande till kammarrätten samtliga kandlingarne med de upplysningar

och erinringar, som besvären anses påkalla.

2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder

Kongl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning

å anförda besvär.

71 §.

Har skattskyldig blifvit för samma inkomst taxerad å mer än en

ort eller har någon taxerats för inkomst å ort, der han icke enligt

bestämmelserna i 12 § varit skattskyldig för något slag af inkomst

och ej heller mantalsskrifven, ege han att öfver sålunda vidtagen obehörig

taxering hos kammarrätten anföra besvär, hvilka inom natt och

år, efter det att bevillning på grund af den obehöriga taxeringen honom

affordrats, skola ingifvas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det

län, der taxeringen egt rum, hvarefter med ärendet förfares i enahanda

ordning, som i 70 § 1 mom. stadgas.

4:o) Allmänna föreskrifter.

72 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillniugsberedning samt

ledamot af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd må endast den vara,

som råder öfver sig och sitt gods samt är i besittning af medborgerligt

förtroende.

2 mom. Sådan ordförande och ledamot åtnjuter i och för utöfningen

af sitt uppdrag enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar

tillförsäkra riksdagsman.

73 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillniugsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdragställa

sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter, denna förordning

och den till ledning för taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion

innehålla, samt, efter sorgfällig granskning och samvetsgrann pröfning

af meddelade uppgifter och för öfrigt upplysta eller kända förhållanden,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

efter bästa förstånd samt på heder och samvete föreslå, bestämma och

fastställa taxeringeu, så att densamma varder i möjligaste måtto jemlik

och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd samt kronans ombud hos dylik nämnd

och biträdande tjensteman får icke, utom vid beredningens och vederbörande

nämnds sammanträde och jemväl då endast med iakttagande

af hvad i 29 och 30 §§ stadgas, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade

uppgift eller upplysning; och må de under öfverläggningarna

inom sagda beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade

åsigter rörande enskildes ekonomiska ställning icke på något Bätt utspridas.

Den häremot bryter vare, derest han på grund af tjenstebefattning

erhållit kännedom om det yppade förhållandet, underkastad

ansvar såsom för tjenstefel och straffes eljest med böter från och med

25 till och med 500 kronor.

Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada

uppkommit, vare den felande derjemte skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd skall afträda så väl då fråga förekommer

om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering som ock

då fråga är om taxering af bolag, hvars styrelse han tillhör, eller af

skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och 3 mom. skola vid hvarje bevillningsberednings,

taxeringsnämnds och pröfningsnämnds första sammanträden

uppläsas.

74 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandene i bevillningsberedningarna,

till arfvoden åt kronans ombud vid taxeringsnämnd i stad och för

protokollsföringen hos sådan nämnd samt för protokollsföringen och

andra anteckningar under pröfningsnämndens sammankomster, till kostnad

för tryckning eller utskrift af förteckningar öfver de till pröfningsnämnden

inkomna besvärsskrifter äfvensom till vedergällning för det i

samband med taxeringsförrättningarna för öfrigt lemnade biträde af

städernas tjenstemän eller andra personer, som icke ega att vid samma

förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, må hvarje pröfningsnämnd,

med undantag af Stockholms stads, för hvilken nedanstående

särskilda stadgande gäller, använda och fördela högst ett belopp,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

KoyujI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

motsvarande tre procent af de första 100,000 kronor, hvartill länets

hela bevillningssumma efter denna förordning för året uppgår, två

procent af derpå följande 50,000 kronor och en procent af allt hvad

bevillningssumman öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna

bevillningssumma sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden

beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning

eller vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas,

eller ett sådant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda

ersättning och vedergällning under ett följande år; börande vid

de särskilda ersättningarnes bestämmande afseende fästas på för uppdragets

utförande erforderlig skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjensteman,

som i och för tjensten är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning,

eger icke att derför åtnjuta arfvode af bevillningen.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande aflåtas särskildt utdrag af nämudens protokoll,

hvarefter det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets

landtränteri och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna

redovisas.

3 mom. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till taxeriugslängder,

till ersättning åt ordförandene i bevillningsberedningarna,

till arfvode åt kronans ombud och för protokollsföringen samt andra

anteckningar under taxeringsnämndernas och pröfningsnämndernas

sammankomster äfvensom till vedergällning för det i samband med

taxeringsförrättningarna för öfrigt lemnade biträde af personer, som

icke ega att vid samma förrättningar beräkna traktamentsersättning,

må af Stockholms stads pröfningsnämnd användas och disponeras ett

belopp, som svarar emot högst en och en half procent af samma stads

efter denna förordning utgående hela bevillningssumma för året; gällande

jemväl för bemälda pröfningsnämnd det i 1 mom. af denna §

gjorda förbehåll för det fall, att bevillningssumman skulle komma att

öfverstiga pröfningsnämndens beräkning. Om det af pröfningsnämnden

sålunda beviljade belopp och detsammas fördelning skall underrättelse

genom utdrag af nämndens protokoll meddelas statskontoret, hvarifrån

beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre arket för den afskrift af taxe
O
ringslängderna,

hvilken det enligt 57 § 3 mom. åligger häradsskrifvareu

att till kommunalstämmas ordförande aflemna, samt den i 43 och 68 §§

bestämda rese- och traktamentskostuadsersättning bör, efter granskning

Bih. till RiJcsd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

af derå ingifna räkningar, utan sammanblandning med de i föregående

tre moment omförmälda taxeringskostnader och arfvoden med flere utgifter,

utbetalas lör länen af vederbörande landtränteri och för hufvudstaden

af statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter reqvisition utlemna erforderligt antal exemplar

af denna förordning äfvensom blanketter till taxeringslängder, jemte

sammandrag, samt till pröfningsnämndernas längder, för att genom

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg vederbörande tillställas. För

Stockholms stad ombesörjer öfverståthållareeuibetet tryckning och tillhandahållande

af blanketter till taxeringslängder.

Blanketter till uppgifter, som i 15, 16 och 21 §§ omförmälas, så

ock till protokollsutdrag, som i 29 § sägs, skola genom Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes försorg tryckas och vederbörande tillsändas; börande

kostnaden derför gäldas, på sätt i 4 mom stadgas.

75 §.

1 mom. Åtal för förseelse, som i 31 § 1 mom. eller 73 § 2 mom.

omförmäles, anhängiggöres vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna författning

meddelade föreskrifter eller af annan orsak eljest fråga uppstår om tillämpning

af deruti stadgadt bötesansvar, skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i bevillningsbereduing, taxeringsnämnd eller

pröfningsnämnd eller annan behörig person anmälan derom göras hos

Kongl. Majrts befallningshafvande, som, efter pröfning af härvid förekommande

förhållanden, förordnar om uttagandet af de böter, hvartill

en eller annan finnes hafva gjort sig förfallen, samt vidtager de åtgärder,

som anmäld försummelse eller uteblifven verkställighet af hvad

i denna förordning stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, hvarom i 31 § 1 mom. förmäles, är föremål för allmänt

åtal; förseelse, som i 73 § 2 mom. omförmäles, må ej af allmän åklagare

åtalas, der ej målsegaude densamma till åtal augifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes åt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han, på grund af ofvan åberopade stadganden,

blifvit fäld till böter, eger att, med iakttagande af hvad i allmänhet

är stadgadt angående böters nedsättning och dylika utslags Överklagande,

öfver det meddelade beslutet anföra besvär hos kammarrätten,

hvilka besvär böra vara dit inkomna innan klockan tolf å trettionde

dagen efter erhållen del af samma beslut.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts JSåd. Proposition N:o 29.

3 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter

allmän strafflag.

76 §.

Af bevillniugsberedning, taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd

behandlad taxeringsfråga må icke, till följd af gjord anmärkning eller

anförda besvär eller af annan anledning, återförvisas till samma berednings

eller nämnds förnyade behandling. Ej heller må någon förklariugsskyldighet

bemälda beredning eller nämnder åläggas.

77 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande

den af vederbörande tjensteman för skattskyldig uträknade

bevillning äfvensom till rättelse deraf, att origtig person upptagits såsom

skattskyldig för fast egendom, men deremot icke i afseende å

verkstäld taxering, i annan mån än för så vidt den afser skattskyldig

medgifven lindring i bevillningen; egande kammarrätten i anledning

af sålunda framstäld anmärkning föreskrifva erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkstälts å orätt ort eller underlåtits

eller ej skett till rigtigt belopp å rätt ort, eger kammarrätten, efter

vederbörandes hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å

ort, som vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall

icke må höjas utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest

besvären icke innefatta yrkande om sådan höjning. Jemväl må, om

någon af kammarrätten befrias från bevillning på den grund, att annan

person bort uppföras till utgörande af densamma, kammarrätten öfverflytta

taxeringen å denne.

78 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsmål,

eger att deri hos Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före

klockan tolf å sextionde dagen efter erhållen del af utslaget skola till

finansdepartementet ingifvas tillika med bevis om dagen, då klaganden

af utslaget erhöll del; skolande borgen för kostnad och skada icke

erfordras.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

79 §.

1 mom. Besvär, om hvilka i denna förordning förmäles, må jemte

tillhörande handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och

ordning, på klagandens eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten

insändas till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt

förordningen ingifvas.

2 mom. Den, som vill öfver taxeringsnämnds eller pröfningsnärnnds

beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende

anmäler sig hos vederbörande myndighet eller tjensteman,

kostnadsfritt erhålla för dylikt besluts Överklagande erforderligt utdrag

af taxeringslängden samt af nämndens protokoll; och må ej heller lösen

fordras för andra protokollsutdrag och expeditioner, som till följd af

vederbörande nämnders beslut böra utfärdas.

80 §.

I de städer, der magistrat ej finnes, skola alla bestyr och åligganden,

nämnda myndighet enligt denna förordning fått sig uppdragna,

tillhöra stadsstyrelsen.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

81 §.

_ Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola de bevillningsafgifter,

som enligt föreskrifterna i denna förordning böra utgå

för de af taxerings- och pröfningsnämnderna bestämda fastighetsvärden

och inkomstbelopp, i författningsenlig ordning debiteras samt utan hinder

af anförda besvär öfver taxering eller debitering uppbäras.

82 §.

Har skattskyldigs taxering i anledning af anförda besvär öfver

pröfningsnämnds beslut blifvit upphäfd eller nedsatt, eller har eljest

frihet från eller lindring i bevillning blifvit skattskyldig medgifven,

eger den skattskyldige att hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

län, hvarest taxeringen skett, på anmälan kostnadsfritt återfå den bevillning,

som af honom erlagts utöfver hvad som rätteligen skolat utgå.

83 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning

skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken bör

upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom samma socken

på landet eller uppbördsdistrikt i stad belägna fasta egendom samt

beloppet af den deraf utgående bevillning;

b) den skattskyldiges uppskattade inkomst af kapital eller arbete,

enligt 11 § medgifvet afdrag samt påförd bevillningsafgift.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,

som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift, har att i

sådant hänseende iakttaga.

• 84 §.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna

under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende

å de influtna medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders

erläggande och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar

skola tillämpas jemväl på bevillningsuppbörden och

dermed förenade bestyr.

85 §.

Har skattskyldig, sedan mantalsskrifning förrättats, afstått sin egendom

till borgenärer eller efter den 1 maj det år, för hvilket bevillning

senast honom påförts, med döden afgått, bör, utan afvaktan al konkursmassans

eller sterbhusets utredning, den för honom belöpande och

vederbörligen bevakade bevillningen gäldas utaf hans afträdda eller

efterlemnade tillgångar.

86 §.

Utom den afkortning af påförd bevillning för inkomst af kapital

eller arbete, hvilken föranledes af bristande tillgång till dess gäldande,

får afkortning ega rum endast af bevillning för lön, pension eller dylik

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Råd. Proposition R:o 29.

inkomst, som genom dödsfall, afsked eller annan orsak under årets

lopp upphört, i hvilket fall sådan bevillning blott erlägges för den tid,

hvarunder löneinkomsten eller andra med tjenstebefattning förenade

fördelar af den skattskyldige eller hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker

afkortning och nedgår den inkomst, som varder föremål för bevillning,

härigenom till sådant belopp, att frihet från eller lindring i bevillningen

enligt 11 § 1 mom. bort åtnjutas, må dylik frihet eller lindring

vid afkortningen medgifvas.

Den för fast egendom utgående bevillning får icke afkortas.

Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.

87 §.

Vid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner

och författningar stadga r rande redogörelser och räkenskaper för andra

till statskontoret ingående årliga skattebidrag tjena till efterrättelse.

88 g. ,

1 inom. Sammandrag af taxeringslängderna, upptagande jemväl

den påförda bevillningen och upprättadt i öfverensstämmelse med härvid

fogadt formulär, skall årligen för Stockholms stad inom årets slut

och för annan stad samt för fögderi före den 15 december insändas

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa sammmandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blifvit förklarade eller rättade, böra

inom Stockholms stad af dervarande uppbördsverk och inom länen af

landskontoren uppgöras särskilda sammandrag öfver hvart och ett läns

hela bevillning, hvilka sistnämnda sammandrag, dertill tryckta blanketter

genom statskontorets försorg vederbörande tjenstemän tillhandahållas,

skola af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till nämnda verk insändas

före slutet af januari månad påföljande år.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen

hunnit derstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföregångna

åren jemföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom

statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg från trycket

utgifvas och med allmänna tidningarne utdelas.

89 §.

För den händelse att restantierna å bevillningen inom någon ort

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

skulle, utan att ett sådant förhållande af giltiga orsaker föranledts,

uppgå till ett anmärkningsvärdt högt belopp, åligger det statskontoret

att låta vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna

påkallade och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

Denna författning skall tillämpas från och med den i januari 1898

till slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af fast egendom

samt af inkomst varder af Riksdagen faststäld.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

1 §•

Värdet af fast egendom föreslås och bestämmes med ledning af:

l:o) jord bruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark jemte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskildt upptaget, m. m. äfvensom

utsäde och kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jemväl behörigt

afseende fästas vid egendomens läge, jordens och skogens beskaffenhet

samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder,

med undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad; skolande,

då frälseränta förenats med eganderätten till den jord, hvaraf sådan

ränta dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma

ökas med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter

5 procent;

2:o) egendomens vid verkstäld värdering för erhållande af lån från

hgpoteksinrättning antagna värde, så vida sådan värdering skett under

nästföregångna fem år och det egendomen dervid åsätta värdet sedermera

icke blifvit i väsentlig mån föräudradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna fem år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke derunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet

afslutats mellan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts

om så kallade undantagsförmåner, eller dervid förekommit andra särskilda

omständigheter, som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens

bestämmande utöfver eller under egendomens verkliga värde;

börande vid bestämmande af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten

af sådana byggnader, som på egendomens afkastning icke

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

hafva något egentligt inflytande, likasom värdet af kreatur, redskap

och andra inventarier eller förlag vid jordbruksfastighet icke heller må

vid fastighetsvärdets bestämmande tagas i beräkning;

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit

derunder inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde

från annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m.,

eller skyldighet att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra

andra arbeten å den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma

afträda, eller så vida icke, efter hvad vid jemförelse mellan denna

och närbelägna egendomar af lika storlek och beskaffenhet sig visar,

hyres- eller arrendebeloppet blifvit bestämdt med afseende å slägt- eller

andra kända förhållanden mellan egaren och hyresmannen eller arrendatorn;
5:o)

brandförsäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller

i köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt

å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra der

uppförda hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och

dess binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda

lustställen och dermed jemförliga mindre lägenheter, som utgör dessas

egentliga värde, så vida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga

det belopp, som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara

de brandförsäkrade husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller dermed

jemförlig ort belägen egendom med dertill hörande särskilda förmåner;

7:o) då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här

ofvan upptagna grunder, bör egeudomens värde upptagas till ett belopp,

som motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jemförliga

egendomar, på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande

det vederbörande taxeringsmän att vid taxeringen tillämpa den eller

dem af här ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till

egendomens uppskattning till sitt verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än

den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,

så ock då förändring göres i det senast faststälda taxeringsvärdet,

böra de särskilda skäl, hvilka dertill föranledt, i taxeririgshandlingarne

eller nämndens protokoll antecknas. Åbyggnader å stadsegendom

samt öfriga i 5:te punkten här ofvan uppräknade hus och

Bih. till lliksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Åfd. 20 Eäft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

by&gnader få ej, utan på enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning,

upptagas till lägre värde än det, för hvilket samma byggnader

äro hos allmän brandförsäkringsinrättning emot brandskada försäkrade,

ej heller till lägre värde än det, som motsvarar den behållna hyresafkastningen,

kapitaliserad efter 5 procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela

det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskildt utsättes värdet

af sjelfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för

jordbruket och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader,

samt särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för

hvilka bevillning anses böra utgöras.

2 §•

Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen

och denna instruktion föreskrifna grunder skall verkställas

år 1898 och sedermera hvart femte år, från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna

fastighetstaxeringar brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på

dess område eller å öfriga i 1 § 5 mom. af denna instruktion uppräknade

hus och byggnader blifvit ökadt eller minskadt, eller fast egendoms

värde antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar

eller andra inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt eller

genom inträffad eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik anledning

märkligen förminskats i förhållande till dess uppskattade värde, då bör

detta värde jemkas efter de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden

mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid

först derefter inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall värdet införas

endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

Uppskattning af inkomst af bergsbruk och dertill hörande näringar samt

qvarnar och fabriker m. fl. verk och inrättningar.

3 §•

Vid beräkningen af den behållna årliga inkomsten utaf bruk och

fabrik samt annan dertill hänförlig inrättning jemföres värdet af der

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

under senast förflutna året tillverkade eller förädlade varor med värdet

af härvid använda råämnen, jemte öfriga med dessa varors tillverkning

eller förädling förenade kostnader; börande taxeringsmännen om dessa

värden och kostnader förskaffa sig tillförlitliga och fullständiga underrättelser.

i i

Vid beräkning af den behållna inkomsten af mjöl- och såg- samt

andra qvarnar afses ej allenast qvarnarnas storlek och stenparens, ramarnas

och sågbladens samt stamparnas och valkarnas antal, utan hufvudsakligen

mäld- och skogs- samt vattentillgången jemte tulltägtens belopp

och det tillfälle till mjöl- eller brädhandel m. m., som läget och kommunikationsmedlen

bereda.

Uppskattning af inkomst genom skeppsrederi, sjöfart, handel, bankrörelse och

handtverk samt annan jordbruket icke tillhörande näring.

5 §•

Med ledning af de i afseende på fartyg föreskrifna uppgifter angående

läste- eller tontal, byggnadsmaterial och anbringad ångmaskins

drifkraft m. m. uppskattas fartygsegarens inkomst eller fraktförtjenst

efter fartygets storlek och beskaffenhet samt de, så vidt kändt är, under

nästföregångna år verkstälda resors äfvensom besörjda varu- och persontransporters

förmånlighet.

6 §.

Skeppare, ångfartygsbefälhafvare, styrmän, maskinister samt matroser

och andra sjömän taxeras till bevillning för sina inkomster genom

arfvoden, kaplake och så kallade hyror m. m., äfvensom för värdet af

fri kost och andra förmåner efter enahanda beräkningsgrunder, som äro

stadgade för den vid industriella företag eller i enskild tjenst anstälda

personals inkomstbevillning.

7 §•

Den inkomst, handlande, handtverkare eller annan näringsidkare

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

eger af sin rörelse, uppskattas, med fäst afseende å härvid förekommande

allmänna eller tillfälliga förhållanden, efter rörelsens beskaffenhet

och det belopp, hvartill den årliga varuomsättningen eller tillverkningen

uppgår, antalet af de vid rörelsen biträdande eller använda personer,

dessas befattningar och lönevilkor,afsättnings-och arbetstillfällen, handelsbodars

och verkstäders läge jemte öfriga omständigheter, som anses

inverka på förmånligheten af idkad handel eller annan näring. Skulle

taxeringsmännen sakna närmare kännedom rörande verkliga beskaffenheten

af den rörelse, om hvars beskattning fråga är, och aflemnade

uppgifter icke innehålla tillfyllestgörande upplysning derom, böra de,

på sätt dem lämpligast synes, förskaffa sig de underrättelser, som erfordras

för rörelsens rättvisa beskattning.

8 §•

Med afseende å hvad i 12 § b) af förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst stadgas angående ort, der inkomst

af bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drifves vid flera

kontor, alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret af sådan

beskaffenhet, att vid beskattning afdrag derför eger rum, påföras rörelsen

i dess helhet, hvarefter beräkningen af den del af beskattningsbara

inkomsten, som belöper å hvarje särskildt kontor, sker på följande sätt.

De belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid hvarje månads

Blut balanserats å kontorets in- och utlåningsräkningar, sammanläggas

och summan delas med månadernas antal, hvarefter den sålunda erhållna

qvoten anses utvisa medelbeloppet af kontorets in- och utlåning för

året. Efter det förhållande, hvari denna in- och utlåning står till den

på enahanda sätt bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman för

alla kontoren, uträknas den del af beskattningsbara inkomsten, som bör

taxeras i den ort, der kontoret är beläget. Utelöpande postremissvexlar

och egna banksedlar inräknas icke i in- och utlåningsrörelsen.

9 §•

Utländing, som efter dertill enligt särskild författning förvärfvad

rätt reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder

ut till försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket

befintliga varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 7—12 §§

af bevillningsförordningen bestämda grunder; skolande hvad sålunda

är vordet stadgadt ega tillämpning äfven i det fall, att utländing med
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts ]S/åd. Proposition N:o 29. 53

för utländska varor, som förut blifvit under en eller annan form reqvirerade.

10 §.

Hvar och eu skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för

den skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär

eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid

bevillningstaxeringen för ett eller annat yrke påförda beskattning icke

medför eljest saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af

detta yrke, så äro taxeringsmännen icke pligtige att undersöka och

pröfva behörigheten till detsammas idkande.

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjenst eller

särskildt uppdrag.

11 §•

I allmänhet bör vid bevillningstaxeringen hvarje löntagares inkomst,

så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst antingen i penningar

eller spanmål och andra naturapersedlar utsatt belopp, upptagas

på grund af derå erhållen officiel eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid

spanmåls jemte andra in natura utgående varors och pei-sedlars värde

beräknas efter ortens senast faststälda markegångspris och sådana persedlar,

som icke finnas i markegångstaxan uppförda, åsättas de värden,

som persedlarne inom orten anses ega.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad förmån af fri

bostad beräknas till det belopp, som i årlig hyra inom samma ort vanligen

erlägges för en bostad af enahanda antal lika beskaffade rum och

lägenheter. Der tillfälle till sådan jemförelse saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes nyssnämnda förmåns värde efter annan,

enligt taxeringsmännens åsigt tillämplig beräkningsgrund. I de fall,

då embets- och tjensteman, såsom boställshafvare, bör erlägga fastighetsbevillning

för bostället, skall han icke taxeras till inkomstbevillning för

sin förmån af fri bostad på samma ställe.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts jVAd. Proposition N:o 29.

12 §.

De med embeten och tjenster eller andra befattningar förenade

obestämda och till beloppet vexlande inkomster taxeras enligt kända

eller uppgifna förhållanden och med fäst afseende å sådana tillfälliga

omständigheter, som under senaste tiden inverkat på dessa inkomsters

belopp; börande derjemte såsom ledning för uppskattningen af dylika

extra inkomster eller så kallade sportler, vid tillämpliga fall, följas

den beräkningsgrund, som iakttagits vid bestämmandet af årlig ersättning

åt innehafvare af likartad tjenst, då sådan dermed förut förenad

iukomst upphört.

13 §.

I afseende på skattskyldigs taxering för inkomst såsom fullmägtig

eller ombud för andra personer tillämpas, der sådant sig göra låter,

hvad rörande taxering af löntagares till beloppet obestämda inkomster

är stadgadt.

Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra här ofvan

icke omförmäla tillgångar.

14 §.

Sedan all annan inkomst, för hvilken bevillning skall utgöras,

är beräknad, bör inkomsten af fruktbärande kapital bestämmas till hvad

taxeringsmännen, på grund af egen kännedom samt alla meddelade

eller eljest tillgängliga upplysningar, anse denna inkomst verkligen

utgöra. Saknas annan tillförlitlig beräkningsgrund, då skall jemförelse

anställas emellan, å ena sidan, den skattskyldiges alla sammanlagda

kända årsinkomster af fast egendom, rörelse, yrke, tjenst, pension, lott

i bolag och annan, särskild bevillning underkastad inkomstkälla samt,

å andra sidan, den skattskyldiges alla sannolika lefnadskostnader. Skilnaclen

eller det belopp, hvarmed lefnadskostnaderna kunna finnas öfverskjuta

nämnda sannolika årsinkomster, anses då utgöra den skattskyldiges

inkomst af kapital.

Vid beräkning af skattskyldiges okända lefnadskostnader i stad,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.9. 55

köping eller dermed jemförlig ort må desamma i allmänhet icke anses

vara lägre än i nedanstående förhållande till beloppet af den årliga

hyra, den skattskyldige erlägger för de af honom och hans egen familj

begagnade rum och lägenheter, eller sålunda att, när denna hyra stiger

öfver 300 till och med 500 kronor, lefnadskostnaderna och således äfven

den skattskyldiges årsinkomster anses uppgå till minst tre gånger hyrans

belopp; när hyran är högre än 500 till och med 1,000 kronor, lefnadskostnaderna

anses vara fj^ra gånger hyrans belopp; när hyran är högre

än 1,000 till och med 1,500 kronor, lefnadskostnaderna anses vara fem

gånger hyrans belopp, samt, när hyran är högre än 1,500 kronor,

lefnadskostnaderna anses uppgå till minst sex gånger hyresbeloppet;

ankommande det på taxeringsmyndigheterna att bestämma, i hvad mån

hyresbelopp, som icke uppgår till mer än 300 kronor, må läggas till

grund för inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo egna hus, uppskattas hyresvärdet

för de rum och lägenheter, hvilka de för sig och familj begagna, genom

jemförelse med andra lika beskaffade lägenheter.

I öfrigt böra taxeringsmännen härvid taga i betraktande, huruvida

talrik familj, embetsåligganden eller annat förhållande nödsakat

till begagnande af flera och dyrare rum än vanligt, och om af sådan

anledning kan vara skäligt att göra nedsättning i den efter nyssnämnda

grunder beräknade inkomst, eller om underhåll af hästar och åkdon,

talrik betjening m. m., som, då sådant icke för den skattskyldiges

yrke erfordras, utmärker ett yppigare lefnadssätt, lemnar anledning till

beräkning af högre inkomst.

Förluster, af hvilka kapitalet drabbats under året näst före det,

hvarför bevillning påföres, afräknas från egarens kapitalförmögenhet,

och erlägges bevillning för den afkastning, återstående kapitalbeloppet

anses lemna.

Allmänna föreskrifter.

15 §.

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas

såsom minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve

taxeringsmyndigheterna efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

16 §.

Enär vederbörande bolag eller inrättning skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det i bolaget eller inrättningen nedlagda

aktiekapitalet och för den vinst, som rörelsen derutöfver lemnar,

så böra de enskilde delegarne icke taxeras för inkomst från samma

bolag eller inrättning.

17 §•

Der bevillningsberedning föreslår eller taxerings- eller pröfningsnämnd

beslutar tillämpning af den i 11 § 1 mom. af bevillningsförordningen

stadgade bestämmelse om ökning, af det belopp, för hvilket

bevillning icke eger rum eller som lår från uppskattad inkomst såsom

bevillningsfritt afdragas, skall af beredningen i taxeringsläugden och

af taxerings- eller pröfningsnämnd i dess protokoll noggrann redogörelse

meddelas, då ökningen är för viss ort allmän på grund af hög

bostadskostnad, om de i orten rådande förhållanden härutinnan och,

då ökningen grundar sig på ömmande omständigheter, för dessas beskaffenhet

i hvarje särskildt fall.

18 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital

eller arbete, skall den behållna afkomsten så väl af skattskyldig

tillhörande fast egendom som ock af sådan särskildt beskattad rörelse,

som drifves i bolag eller idkas å annan ort än den, der den skattskyldige

är mantalsskrifven, tagas i beräkning vid bestämmandet af

hans sammanräknade årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom

iakttages, att inkomst af jordbruksfastighet beräknas till 6 procent och

inkomst af annan fastighet till 5 procent af taxeringsvärdet. Om sålunda

skattskyldig finnes i sin mantalsskrifningsort hafva t. ex. 450

kronors inkomst af kapital eller arbete samt tillika eger stadsfastighet,

taxerad till 2,000 kronor och hvilken alltså bör upptagas till 100 kronors

afkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst uppgår till 550 kronor,

får enligt föreskriften i andra stycket af det ifrågavarande momentet,

jemfordt med hvad ofvan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet

för ett belopp af 450 kronor och kommer sålunda i det

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

förutsatta fallet icke att erlägga någon bevillning för inkomst, hvaremot

den skattskyldige, som, jemte 450 kronors inkomst af kapital,

tillika åtnjutit exempelvis 2,000 kronors inkomst af aktier, skolat erlägga

full bevillning för de 450 kronorna. Har den skattskyldige 1,100 kronors

inkomst af kapital eller arbete, 400 kronors inkomst af aktier samt

derjemte eger jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af 5,000 kronor

med 300 kronors deraf beräknad afkomst och således i sammanräknade

årsinkomster åtnjuter tillhopa 1,800 kronor, kommer bevillning att, utan

medgifvande af något afdrag, honom påföras för hans först berörda

inkomst af 1,100 kronor o. s. v.

*

Bih. till Biksd. Prof. i897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Bäft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 1.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i N. N. socken, N. N. härad och N. N. län

för år 18

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Den skattskyldige.

Nummer å uppgift

eller annan bilaga.

Egendomen.

O

*-i

CL.

CO

er

o

pr

in

P

P

B

B

ro

n

Mantal.

Officiella uppgifter om

Af bevillningsberedningen

föreslaget värde

senaste köpe-

skilling.

tr

►ö

o

oT

GR

<

»:

&.

(0

gällande brand-

försäkrings-

värde.

å jordbruks- fastighet.

å annan

fastighet.

Parti-

summa.

i

Hufvud-

summa.

m

Ö ^

B p

B ä

p T

Hufvud-

summa.

Brukspatron J. E. Berg-

i

Råbelöf frälse säteri.........

i

2

50,000

50,000

_

50,000

_

_

__

ström

D:o mjölqvarn, 3 par

stenar..........................

—

—

—

—

15,000

—

—

18,000

—

Svanå skatte.....................

i

1

T

6,000

5,000

—

6,000

—

—

—

D:o stångjernsbruk ......

—

—

—

40,000

—

—

50,000

—

Frälseränta af ^ mantal Ny-

forss, enligt sistlidet års

markegång 130 kr. 25 öre

—

—

—

—

—

—

56,000

2,600

70,600

Hemmansegaren Nils

2

Röksta skatte ..................

i

3

f

20,000

18,000

_

18,000

. -

_

_

Larsson

D:o frälse .................

3

1

T

—

6,000

—

7,000

—

—

—

D:o oljeslageri ............

—-

—

—

5,000

—

—

5,000

—

D:o såg med 2 ramar...

—

—

—

—

—

—

—

6,000

—

D:o bränvinsbränneri-

byggnader.........

—

—

—

—

—

—

—

2,000

--

D:o tegelbruk ...........

—

—

—

—

—

—

—

1,000

—

Ny ängen utjord ...............

6

—

—

—

1,000

26,000

—

14,000

Hemmansegaren Sven

,

Röksta skatte ..................

2

3

f

18,000

18,000

___

___

18,000

__

_

Persson

Kronolänsmannen A.

3

Sanda boställe..................

1

1

_

_

_

__

10,000

—

Blomberg

Venamo härad ...........

—

Skogsbergs allmänningsdel

—

—

—

—

--

—

10,000

—

—

Hofstena socken...........

—

Folkskolebyggnad ...........

—

—

—

—

5,000

—

—

—

1,000

L. N. Cronvall ............

—

Åby stenkärlsfabriks bygg-

nader...........................

—

—

—

500

—

—

500

Summa

—

4J

_

—

120,000

86,100

Förrättningsstället N. N. den......Maj 18

Bevillningsberedningen.

N. N.

Ordförande.

N. N.

Ledamot.

N. N.

Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Den skattskyldiges samt egendomens namn, nummer och mantal skola vara af häradsskrifvaren införda, då

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de

tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 29

61

Af taxeringsnämnden

skattadt värde

upp-

cm

S

2 •*

§-5*

09

Uträknad bevillning

Q*

*n

coo

•tf

å jordbruks- fastighet.

å annan

fastighet.

8* i.

o er

S?

»1

—i.

O

o? ***

H S;

o er

O:

CC

P

Gu O:

•tf 5‘

SO CP5

*-t OQ

ZT. P

•öfningsn

protokol

Bevillningsberedningens anteckningar.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

ce

p

tf SO

B £

so 1*

•

Hufvud-

summa.

iz: so:

B

o

~

et>

a

09

P71 M/

•-t

§ “

O Os

• a>

&

er

s

TT

V

Ef v*

S "

O Os

•-t <-t

• a>

annan

B

B

B

1 B

H

p §

ca

o.

o

tf

09

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

55,000

15

| Beredningens ordförande ansåg värdet böra

\ föreslås till 55,000 kronor.

_

_

_

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1—

''

—

56,000

—

70,600

—

33

60

35

30

68

90

—

—

| Med afseende å hemmanets beskaffenhet

19,000

7,000

4

J och vid jemförelse med Röksta N;o 2

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

ansågs köpeskillingen för hög.

_

—

4,000

—

5

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,000

—

6

—

—

—

—

—

—

7,000

16

.

_

2,000

—

—

—

1,000

23

1,000

27,000

—

15,000

—

16

20

7

50

70

—

—

—

19,000

—

—

7

11

40

—

—

11

40

—

—

—

10,000

—

6

—

—

—

6

—

—

—

10,000

—

—

6

—

—

—

6

—

—

I Här är endast upptagen den„del af fastig-

—

—

1,000

—

—

50

''

50

—

| heten, som är uthyrd. Årliga hyres-

1 beloppet 50 kronor.

—

—

500

—

—

—

25

—

25

—

—

-

122,000 — 87,100; -

Förrättningsstället N. ''

73 Iso

den

43

55

116 75

.....18.

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

längden till bevillningsberedningens ordförande aflemnas.

ändringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 2.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i N. N. stad af N. N. län

för år 18 . . .

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Den skattskyldige.

Nummer å uppgift eller

annan bilaga.

Egendomens beskaffenhet

samt stadsjordens rymd.

Qvarter.

|] Hus- eller gårdsnummer. |

Officiella

uppgifter om

Af bevillningsberedningen

föreslaget värde

senaste köpe-

skilling.

hypoteksvärde. 1

gällande brand- försäkringsvärde.

å jordbruks- fastighet.

å annan

fastighet.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Parti-

summa.

Hufvud- i summa.

Grosshandlaren J. Lönn

50

Huset vid Salttorget......

Lejonet

7

|

_

40,000

_

45,000

45,000

Tomten ...................

—

1

—

—

—

—

1,000

—

Magasinet vid hamnen

Sjöbodarne

6

—

—

—

—

—

4,000

—

Stadsjord, 3 hektar ......

—

—

—

—

3,000

—

—

—

Marielund, landeri.........

—

—

—

—

4,000

—

—

—

D:o lustbyggnader

—

—

—

—

—

7,000

3,000

53,000

Staden

52

Tullhusbyggnaden vid

Tullgatan ...............

Sjöbodarne

9

—

—

55,000

—

—

27,500

—

Tomten ....................

—

—

—

—

—

—

2,500

30,000

Fabriksbolaget Billing & C:i

53

Huset vid Drottninggatan

[Hästen

11

I

_

25,000

_

—

30,000

—

30,000

Tomten ..................

—

(

—

—

—

—

500

—

Fabriksbyggnad vid Tull-

gatan ....................

Sjöbodarne

11

1

—

60,000

—

—

60,000

—

> 50,000

Tomten ....................

—

(

—

—

—

—

8,000

_

Beteshage å utmarken

—

—

—

—

600

—

98,500

Snickaren P. Eklöf

—

Tomten vid Tullports-

gatan ....................

Vägvisaren

8

—

—

—

—

—

—

-1

Summa

1

|",60o|

181,500

N. N. den ..... Maj 18

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N.

Ledamot.

N. N.

Ledamot.

Anmärkningar*.

l:o. Den skattskyldiges namn och titel, egendomens beskaffenhet samt husets eiler gårdens nummer jemte qvarteretä

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de

tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JS'':o 29.

65

j Af taxeringsnämnden upp- skattadt värde

Cor>

Uträknad bevillning

£! >

GOD

å jordbruks

å

annan

*3 M

3 3.

StgTg,

B- o5

P 5.

a* g;

CD

►Ö O:

3 31

j

j fastighet.

fastighet.

pr M

2".

t-CTC}

O

rz ^

O ca

O P'' c

zn

S

P OTQ

>■< QQ

s-S''

!g“|

Bevillningsberedningens anteckningar.

OO

'' g ^

j B g

j B §;

; ss •

*

Hufvud-

summa.

Parti-

summa.

'' Hufvud-

summa.

— p:

r i

cl

cd

s

03

O» °

Cl

?T Sf C

3 **

§ ©g.

O o:?

CD

jr wg

O O: ö

B ,

s • |

§'' CrjT

s

S

»=3

g-|

B

• B

£-* »:

5

B

CL

CD

B

QQ

i i i m i

7,000

i M i i i

53,000

1 1 II 1 |

_

4

I

20

£1 II 1 1

Sllll |

_

30

_

70

II 1 M 1

—

—

—

—

30,000

—

_

15

15

—

(Här är endast upptagen den del af fastigheten, som J

l är uthyrd. Årliga hyresbeloppet 1,500 kronor.

—

—

35,000

—

u

30,000

25

/Beredningens ordförande ansåg värdet å tomten j

—

—

1,000

—

1

\ böra föreslås till 1,000 kronor.

—

—

60,000

—

_

10,000

_

5

—

600

—

106,000

—

—

36

53

—

53

36

—

—

-

- 1

/Tomtens värde kan ej skattas högre än till 75 !

1

7,6001

189,000

I

4

66

94

50;

99

0 61

N. N. den............... 18...

N. N. n. N.

Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N. n. N.

Ledamot. Ledamot.

namn skola vara af vederbörande tjensteman införda, då längden till bevillningsberedningens ordförande aflemnas.

andrmgar, som af profmngsnämnden blifvit, beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller

Bih. till Riksd, Prof. 1897. 1 Sanil. 1 Afd. 20 Iläft.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

■•w Jii■1 ''i''.i :j

.''■■j tf

•i * l;iv

l .

iraj---

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 3.

V

Af N. N. läns pröfningsnämnd beslutade ändringar i taxeringen af

läst egendom, för hvilken bevisning erlägges

i N. N. fögderi

för år 18

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

''

Egendomen.

Nummer.

K

p

Af taxeringsnämnden

uppskattadt värde

Uträknad

1

bevillning

Den skattskyldige.

P

fl

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

å

jordbruks-

fastighet.

i

annan

fastighet.

5

N. N.

j

j Brukspatronen J.E. Bergström

socken.

Råbelöf frälse säteri..........

1

2

50,000

30

|

i Hemmansegaren Nils Larsson

Röksta såg.......................

—

—

8,000

—

—

4

—

Summa

—

50,000

8,000

30

4

—

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså

—

—

5,000

—

3

—

—

j

> J 1

» minskning > »

—

—

—

1,000

—

—

—

50

Kronor

—

55,000

7,000

33

—

3

50

N. N. den ...........................18...

N. N.

Rigtigheten af

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanvillning,

på sätt formuläret N:o 7 närmare visar.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 29. 69

Af pröfningsnämnden

uppskattadt värde

CJOO

Oj *—

St*

” o:

2- b

o CK3

w* 22

s D

o sot

r- B

p

''

Uträknad

bevillning

Anteckningar.

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

55,000

15

33

Annot. i taxeringslängden sid.......

—

7,000

16

—

—

3

50

D:o i d:o sid. ......

55,000

7,000

—

33

—

3

50

—

—

—

-

—

ofvanstående längd vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

lagda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

t! > .j

lv

'' . >*

■ v,.-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 4.

c

Taxeringslängd

öfver sådan staten samt kommuner och menigheter, allmänna

undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar m. 11. tillhörig fast

egendom, för hvilken bevillning enligt 4 § i bevillningsförordningen

icke erlägges,

i N. N. socken, N. N. härad och N. N. län

för år 18 . ..

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

Af bevillningsberedningen

föreslaget värde

E g a r e.

»

Egendomen.

a

g

å fastighet, till-

å fastig-

Innehafvare.

B

o

a

£1

hörig staten.

het, till- hörig

Jord-

bruks-

fastig-

Annan

fastig-

het.

kommu- ner, me- nigheter

het.

m. fl.

Staten .......................

Arrendatorn A, Carlsson

Vellnora kungsgård.........

1

3

50,000

D:o qvarn, 4 par stenar

—

—

—

20,000

—

Ultuna landtbruksinstitut

Ultuna kungsgård............

1

6

200,000

—

—

Hofstena socken ........

30,000

4,000

Folkskolebyggnad...........

—

—

—

—

Sockenstuga ................

—

-f

—

—

6,000

Metodistsamfundet ......

Kyrka ...........................

—

—

—

—

5,000

10,000

N. N. regementes officers-

Byggnad å mötesplatsen

kår ................. . . .

8,000

Summa

250,000

20,000

63,000

Förrättningsstället N. N. den ... Maj 18

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

Summa af taxeringsnämnden åsätta värden ....................

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså

,, » »i ,, minskning „ ,,

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanvillning,

på sätt formuläret N:o 7 närmare visar.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

73

Af taxeringsnämnden upp- skattadt värde

COO

rf

P

Af pröfningsnämnden än- drade värden

C03

►ö

å fastighet, tillhörig

staten.

å fastig- het, till- hörig

seringsnä

protokoll

ä fastighet, tillhörig

staten.

å fastig- het, till- hörig

öfningsnä

protokoll

Bevillningsberedningens anteckningar.

Jord-

bruks-

fastighet.

Annan

fastighet.

kommu- ner, me- nigheter

m. fl.

• 3

B

a>

«t>

B

OQ

Jord-

bruks-

fastighet.

Annan

fastighet.

kommu- ner, me- nigheter

m. fl.

* B

B

(D

B

00

60,000

_

_

7

55,000

_

10

—

20,000

—

—

—

—

—

—

200,000

—

—

—

—

—

—

—

• —

—

30,000

4,000

—

—

—

—

—

/Hela värdet utgör 5,000 kronor. För 1,000

\ kronor erlägges bevillning

—

—

6,000

~

—

—

—

—

—

—

5,000

—

—

—

—

—

—

—

10,000

—

—

—

12,000

11

—

—

8,000

_

_

___

_

_

260,000

20,000

63,000

Förrättningsstället N. N. den .....................

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N.

N. N.

Ledamot.

Ledamot.

260,000

20,000

63,000|

—

—

2,000

5,000

—

N. N. den ................ 18...

N. N.

Att de af pröfningsnämnden beslutade ändringar äro rigtigt införda vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

lagda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad be
Bih.

till Riksd. Prof. 1897. 1 Samt. 1 Afd. 20 Häft. 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

inom

och

län

för år 18 . . .

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Öl

0

B

e

cd

*-*

po

Den skattsk

y 1 d i g e b

ö|

a

B

Af

hevillningsberedningen

B

CD

t

po

uppskattad inkomst

M. 5

CD

o- &

%%

a

CD

J.

uppgift

bilaga

namn och titel eller yrke.

bostad.

fö &

B

2 CD

D -

er

P

af allmän tjenst eller

pension.

P

>-*5

(f

B

&

af rörelse, yrke

eller eljest

Summa.

B g.

B P

Cg g»

CTQ

CD

B

B

pr er

CD

>1

§

B

§

emman eller

it.

w

p

;ild tjenst eller

pension.

som ej del- tager i väg- underhåll.*

annan.

o? 3

3<*

►n cd

eu B

B

E*®3.

crq y"

CD *-*■

B

C00

g %

g. p

gr

5"

CB3

CD

er

p

►t

1

Brukspatronen J. E. Bergström

Råbelöf....................

i

1,000

-

—

—

10,000

11,000

—

11,000

Rättaren Måns Trulsson......

» ....................

—

—

-

600

—

—

600

450

150

Mjölnaren A. Fogelberg ......

Råbelöfs qvarn ........

—

-

—

700

300

—

1,000

450

550

2

Hemmansegaren Nils Larsson

Röksta ...................

i

—

_

—

—

1,700

1,700

—

1,700

F. d. Grosshandlaren E. Berg

Ahlby....................

2

7,500

_

-

—

—

7,500

—

7,500

3

Länsmannen A. Blomberg ...

Sanda ...................

1

—

1,000

300

400

—

1,700

—

1,700

L. N. Cronvall ............

För Åby stenkärlsfabrik

—

—

—

1,000

1,000

1,000

Skomakaren L. Jönsson......

Hofstena ................

_

—

700

—

700

600

100

Grosshandlaren G. J. Lönn...

Extra Provinsialläkaren 0.

Sundbyberg.............

25

1,000

-

1,000

4,000

6,000

6,000

Sandberg........................

Rimbo ..................

—

—

1,000

—

—

3,000

4,000

—

4,000

Sömmerskan Clara Jansson

» ................

—

—

_

—

500

—

500

450

50

Arrendatorn A. Carlsson ....

Vellnora kungsgård ...

—

—

_

—

1,000

—

1,000

j 300

786

Densamme ......................

—

—

—

—

400

—

400

314

Kamereraren S. Wandberg..

Hammarby ...............

—

1,000

—

600

—

—

1,600

300

1,300

Skepparen L. Johansson.....

Simpnäs .................

—

—

—

600

1,000

—

1,600

—

1,600

| Densamme m. fl..............

» ..................

—

—

—

-

500

500

—

500

Kommissionären N. Edlind .

Österby.....................

—

500

—

500

500

_

| 1,500

300

'' 1,200

Summa! 111,000| 2,OOo! 3,300| 6,30)! 19,700| 42,30o| 2,850! 39,450

Förrättningsstället N. N. den ...... Maj 18...

Bevillningsbe redningen

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar, som

beskattningsbara inkomstbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstad3:o.

Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad icke

munalutskylders debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppen särskildt upptagas, på sätt detta formulär visar.

4:o. Då uppgift jemlikt 18 § i bevillningsförordningen affordrats skattskyldig, bör beviset derom taxeringslängden bifogas.

5:<>. I stad upptages all rörelse af inkomst i kolumnen för rörelse, yrke m. m., som ej deltager i vägunderhåll.

* I» skyldighet att bygga och underhålla allmän väg deltaga, jemlikt 6 § i lagen om väghållningsbesvärets utgörande å

ordbruksfasti het och ej heller annan inkomst, som up r till 1,000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

77

COO

c00

Af taxeringsnämnden

d!

uppskattad inkomst

M. B

CD

n" Oj

d 03

å?

B S-

P

d

P

<T>

d*

03

a

e+

p:

vr

H

pj

23

03

CD

tS 2;

a £ 5.

W d

0 *—03

g

d

03

CD

p

p

►-*»

af rörelse, yrke

<0

d

d

SD*

B

p

&

d Oj d

d p:

!!Er!

O CD P-

p:

B

Bevillningsberedningens

P

B

d

CD

eller eljest

Summa.

3* »

2

d C71

P? d

d

Q-

er

d

a

d

Oj

anteckningar.

K*

CD

U-

i än tjens

pension.

;ild tjens

pension.

som ej

tager i

i underi

P

d

d

2a tr

O! P

<-t er?

® ct»

Oj P

d tX

§ £f

s- • ET

5*

d

CD

‘d

O

d

d

03

ET

03

►ö W CD

55 P

ro 7 _

d d &

• —• d

d co

d

09

O

et-

£L

d

£◄ a

!- P: d

d

d,QS-

03 _

CD

Cr*

P

&*

O,

05 Ji

d* sr

g Oj

K*

d

<-t

ST

-&0TQ 7-

d

• cOO

B ®

| Inkomst af Råbelöfs qvarn .. 2,000 kr.

1,000

—

—

—

10,000

11,000

—

11,000

—

110

—

-

—

12,500

20

t> af Svanå jernbruk ... 8,000 »

| Beredningens ordförande ansåg inkomsten

l af jernbruket böra beräknas till 9,000 kr.

. —

—

600

—

—

600

450

150

—

1

50

—

—

—

—

_

_

700

300

_

1,000

450

650

_

5

5 0

—

_

_

—

[Eger fastighet till värde af 2,000 kr. .

—

—

—

—

1,700

1,700

1,700

—

17

—

—

—

—

—

1 Inkomst af Röksta såg......... 1,000 kr|

I s » tegelbruk 700 t

7,500

—

—

—

—

7,500, —

7,500

—

75

—

—

—

9,000

23

''Oljeslageri har ej under året drifvits.

—

1,000

300

400

—

1,700

1,700

—

17

—

—

—

—

—

Innehar boställe taxeradt till 6,000 kr.

—

—

—

—

1,000

1,000

—

1,000

—

10

—

—

—

—

—

jMantalsskrifven i N. N. kommun och

\ således ej berättigad till afdrag.

—

—

—

700

—

700

600

100

—

1

-

—

—

—

—

Har 6 barn. Hustrun sjuklig.

[1,000 kr. af skeppsrederi. Har under-

1,000

—

—

1,000

5,000

7,000

—

7,000

11

70

—

—

—

—

28

\ låtit aflemna enligt 18 § bevillnings- l förordningen infordrad uppgift.

—

1,000

—

—

3,000

4,000

—

4,000

—

40

—

—

—

-

—

—

—

—

1,200

—

1,200

1 300

975

12

j 20

9

75

—

—

786

|go

Inkomst af kungsgårdsarrende 1,000 kr.

—

—

—

400

—

400

325

3

25

—

—

314

» af qvarnarrende...... 400 »

1,000

—

600

—

—

1,600

~ 300

1,300

—

13

—

—

—

-

-

—

—

600

1,000

—

1,600

—

1,600

—

16

—

—

—

—

—

1,000 kr. af skeppsrederi.

—

—

—

500

—

500

—

500

—

5

—

—

—

—

—

Har annan inkomst för skonerten Svalan.

500

—

500

500

—

1,500

300

1,200

—

12

—

—

—

—

—

11,000

2,000

3,300

6,000 20,700 43,000

2,4Q0

40,600

406

—

—

—

Förrättningsstället N. N. den .............. 18....

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig uppgift å det

kommas, underrättelse derom i anteckningskolumnen införas.

blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende å korn
-

landet den 23 Oktober 1891, ej inkomst af kanal, jernväg, annan farväg, skeppsrederi, sjöfart eller af arrende af staten tillhörig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär No 6.

Af

____________ läns

pr* uingsnämnd

beslutade ändringar i taxeringen af inkomst utaf

kapital och arbete i

för år 18 . . .

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Nummer och uppgift eller annan

bilaga.

Den skattskyldiges

Nummer å hus, hemman eller

lägenhet.

Af taxerin

gsnämnden

Uträknad bevillning.

namn och titel eller yrke.

bostad.

uppskattad inkomst

medgifvet afdrag enligt 11 §

i bevillningsförordningen.

antagen beskattningsbar

inkomst.

af kapital.

af allmän tjenst eller

pension.

af enskild tjenst eller

pension.

af rörelse, yrke

eller eljest

Summa.

som ej del- tager i väg- underhåll. *

annan.

N. N. socken.

Brukspatronen J. E. Berg-

ström .....................

Råbelöf..........

1

1,000

—

—

—

10,000

11,000

—

11,000

110

—

F. d. GrosshandlarenE.Berg

Ahlby..............

2

7,500

—

—

—

—

7,500

—

7,500

75

jArrendatorn A. Carlsson

Vellnora kungs-

gård ...........

—

—

—

—

1,200

—

1,200

1

975

9

J

300

!

Densamme .....................

—

—

—

—

400

—

400

1

325

3

25

1

Summa

8,500

—

—

1,600

10,000

20,100

300

19,800

198

—

Den af pröfningsnämden beslutade

förhöjning utgör alltså.....

—

2,000

—

—

—

1,000

—

—

—

—

minskning „ „ .....

—

—

—

200

—

—

—

och förhöjning utöfver minskningen ........

—

—

—

—

2,800

—

2,800

28

—

Säger

10,500

—

_

1,400

11,000 22,900

300

22,600

226

—

N. N. den ..............................

N. N.

Rigtigheten af ofvanstående

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanvillning,

på sätt formuläret N:o 7 närmare visar.

Se inkomstlängden form. 5.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Eongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 81

Af pröfningsnämnden

ten

*-!

O:

ET

5*

*5

p

p:

B

D

CU

d

&

p

p

Cu

C

<T>

H

J?

CFQ

CP5

09

er

CD

<

Anteckningar.

SO,

«]

SO

-*»

P

- B

speta

SO

cd

P

gL

SF?

ttad inkomst

af rörelse, yrke

eller eljest

B

_ a*

i. ?

^ cd

P **■

5''S»

QTQ S

05 -S

SO

P

P

OQ

(D

P

lit

t*r

SO

*2.

p

äu tjenst eller

>ension.

ild tjenst eller

pension.

som ej del-

tager i väg- underhåll.*

annan.

Summa.

S? p

2 Cf q

o

>1 <0

eu £3

P

S''°S-

t—i

P |_k

von

1 »

03 S.

et

P#

P*

crq

05

o*

p

05

►i

O

O

gr

o

g

5’

ep

p"

5

ep

1,500

11,000

12,500

12,500

20

125

Annot. i taxeringslängden sid.......

9,000

—

—

—

—

9,000

-

9,000

23

90

-

—

—

D:o i d:o sid.......

_

_

_

1,000

_

1,000

|

786

j

7

86

—

_

Inkomst af kungsgårdsarrendet annot. i

300

60

d:o sid.......

—

—

—

400

—

400

1

314

3

14

—

—

Inkomst af Vellnora qvarnarrende annot.

i d:o sid.......

10,500

—

1,400

11,000'' 22,900

30o| 22,600j

226

—

—

I

längd vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

agda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad be
-

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft.

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 7.

Sammandrag

af

taxeringslängderna i N. N. fögderi (stad) af N. N. län

för år 18 . . .

s. 84 Kontrollera mot PDF

Taxeringsdistriktets nummer.

84

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Härad.

(Stad.)

Socken.

(Taxerings
distrikt.

)

Af taxeringsnämnden uppskattade värden å fast egendom,

för hvilken bevillning

erlägges.

för hvilken bevillning icke erlägges,

Jord
bruks
fastighet
-

Annan

fastighet.

såsom tillhörig staten.

Summa.

Jord
bruks
fastig
het.

Annan

fastig
het.

Summa.

såsom

tillhörig

kommuner,

menigheterm.

fl.

Summa.

Summa

värde å

all fast

egendom.

N. N.

2;a N. N.

N. N.

N. N.

N. N.

N. N.

Summa

1,000,000

320.000

400.000

730.000

600,000

410,000

1,600,000 500,000

100,000

730,000|200,000 10,000

2,500,000

300,000 750,000 125,000

600,000

210,000

125,000

90.000

25.000

15.000

650,000; 1,380,000 10,0001 15,000| 25,000 30,000

690,000|2,290,000

235,000 965,000

140,000j 890,000

55, OOOl 1,435,000

l,960,000|4,460,000|835,000j 125,000 960,000

160,000j 1,120,000|5,580,000

Från ofvanstående summa ......

Afgår:

Af pröfningsnämnden beslutad

minskning ...........................

2,500,000

1,960,000

1,000

4,460,000

1,000

835,000

5,000

125,000

960.000 160,000

5,000 —

1,120,000

5,000

5,580,000

6,000

Säger

2,500,000

1,959,000

4,459,000

830,000

125,000

955,000

160,000

1,115,000

5,574,000

Tillkommer:

Af pröfningsnämnden beslutad

förhöjning ...........................

5,000

5,000

2,000

2,000

7,000

Summa

2,505,000

1,959,000 4,464,000

o

eg

co

125,000

955,000

162,000

1,117,000 5,581,000

Anmärkning.

! I kolumnen för uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljest upptages sammanlagda beloppet af suminkomst

af rörelse, yrke eller eljest»jipptagna kolumner för inkomst, som ej deltager i vägunderhåll och för

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 85

Af taxeringsnämnden uppskattad inkomst

U träk

nåd bevillning

jaf kapital.

af allmän

tjenst

eller pen- sion.

af enskild

tjenst

eller pen- sion.

af rörelse

eller yrke

eller

eljest.

Summa.

Medgifvet

afdrag enligt

11 § af

bevillnings-

forordningen.

Beskatt-

ningsbar

inkomst.

för jord- bruks- fastighet.

för annan

fastighet.

för

inkomst af

kapital och

arbete.

Summa.

7,200

8,900

2,700

18,900

37,700

1,350

36,350

6C0

—

300

363

50

1,263

50

3,000

2,400

1,000

14,000

20,400

1,100

19,300

192

—

205

—

193

—

590

—

2,000

5,000

400

9,000

16,400

1,200

15,200

270

—

150

—

152

-

572

—

8,000

4,000

500

12,000

24,500

1,700

22,800

438

—

325

—

228

—

991

—

20,200

20,300

4,600

53,900

99,000

5,350

93,650

1,500

980

—

936

50

3,416

50

N. N. den

N. N.

Häradsskrifvare.

20,200

20,300

4,600

53,900

200

99,000

5,350

93,650

1,500

980

50

936

50

3,416

50

50

20,200

20,300

4,600

53,700

99,000

5,350

93,650

1,500

—

979

50

936

50

3,416

—

2,000

1,800

-

1,800

3

18

21

22,200

20,300

4,600

53,700

100,800

5,350

95,450

1,503

—

979

50

954

50

3,437

—

N. N. den

N. N.

Häradsskrifvare.

morna uti de i taxeringslängderna öfver inkomstbevillningen under rubriken: »af taxeringsnämnden uppskattad

annan inkomst.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Formulär N:o 8.

Sammandrag öfver bevillningen af fast egendom samt af inkomst äfvensom

erlägges uti.......................

Uppskattadt värde

Uträknad bevillning

af enskild

tjenst

eller

pension.

af allmän

tjenst

eller

pension.

å jordbruksfastighet.

för jordbruksfastighet.

ä annan

fastighet.

Summa.

Summa.

annan

fastighet.

kapital.

N. N.

Summa

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

87

öfver taxeringsvärdet å sådan fast egendom, för hvilken bevillning icke

län för år 18.........

af inkomst.

Summa

bevillning

af fast

egendom

samt af

inkomst.

Uppskattadt värde å fast egendom, för hvilken

bevillning icke erlägges,

inkomst

Medgifvet

afdrag

enligt 11 §

af bevill- ningsför- ordningen.

Beskatt-

ningsbar

inkomst.

Uträknad

bevill-

ning.

säsom tillhörig staten.

såsom

tillhörig

kommuner,

menigheter

m. fl.

Summa. ,

af rörelse

eller yrke

eller

eljest.

Summa.

Jord-

bruks-

fastighet.

Annan

fastighet.

Summa.

i

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kongl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 29.

Formulär N:o 9.

till bevillningsberedningen år

Upp
-

stad socken af

Hvarje fastighets

Jordbruksfastighet.

namn

(qvarter).

nummer.

mantal

eller annan

beteckning.

Areal.

Innehåll i fullgod jord.

Åker.

Äng.

Skogs- och

betesmark.

• 1

Åker.

Äng.

Skogs- och

betesmark.

Hektar. j Hektar.

Hektar.

Hektar.

Ilektar.

Hektar.

Att denna uppgift, såvidt undertecknad känner, är med sanna förhållandet öfverensstämmande,

i Mars ............

(Namn och adress)

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

89

gift

.... härad

och .......

T*>/.

län angående nedannämnda fastigheter.

II

Annan fastighet.

|

1

1

Årlig arrende*;

afgift för ut- j ^ar^s eller

arrenderad || tomts areal,

egendom.

II

Byggnaders

brand-

försäkrings-

värde.

Årlig hyres- summa för

uthyrd

egendom.

Hyresvärde

för hyresfritt

upplåtna, för

af underteck- nad sjelf be- gagnade samt

för andra ej

uthyrda lägen- heter.

!

Anmärkningar.

»*

.

• .

Kronor. |jQvadratmeter.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

betygas på heder och samvete.

Bih. till Riksd. Prat. 1897. 1 Sami, 1 Afd. 20 Iläft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JY.-o 29.

l:o) Enligt 15 § i förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst skall fastighetsegare, åbo, innehafvare af ofri tomt

1 stad, skogsområde, boställe och lägenhet, som i nämnda förordnings

2 § omförmälas, första gången år 1898 och derefter hvart femte år

aflemna uppgift till ledning för fastighetens taxering; dock att denna

uppgiftsskyldighet eger rum endast så vida för nästföregående år taxeringsvärde

af minst 5,000 kronor varit fastigheten åsatt.

Denna uppgift skall innehålla upplysning:

beträffande jordbruksfastighet: om egendomens enligt tillgängliga

handlingar eller annorledes kända areal i hela och tiondedels hektar af

åker, äng samt skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, och, der

sådant kan uppgifvas, egendomens genom ordentlig gradering kända

innehåll i fullgod jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet

för utarrenderad egendom;

beträffande annan fastighet än jordbruksfastighet: om markens eller

tomtens areal, derå uppförda byggnaders brandförsäkringsvärde samt

om årliga hyressumman för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för hyresfritt

upplåtna, för af egaren sjelf begagnade samt för andra ej uthyrda

lägenheter inom egendomen.

Utgöres fastighet af frälseränta, fiske eller vattenfall, eger uppgiftsskyldighet

enligt ofvan åberopade § icke rum.

2:o) Uppgift skall upprättas särskildt för hvarje kommun på landet

och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april aflemnas

antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning

eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller

kronofogden i det fögderi, der fastigheten är belägen eller den skattskyldige

är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna

posten insändas.

3: o) Derest flera än en fastighetsegare afgifva uppgift å samma

blankett, skall enhvar underteckna densamma med angifvande af sin

bostad; skolande i sådant fall uppgiften bekräftas på följande sätt:

»Att denna uppgift, såvidt, undertecknade känna, är, i hvad densamma

angår den af oss, hvar för sig, uppgifna fastighet, med sanna

förhållandet öfverensstämmande, betygas på heder och samvete.»

4:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift enligt detta formulär medför

förlust af rätten att fullfölja talan i fråga om taxeringsvärdet å den

fastighet uppgiften skolat afse.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

91

Formulär N;o 10.

Uppgift

till bevillningsberedningen år ......... i ......................................... stad socken

af .......................................... härad och ......................................... län.

Undertecknads behållna inkomst af kapital har sistlidna år utgjort.

............................................................................... Kronor

Att undertecknads inkomst åt kapital sistlidna år icke öfverstigit

ofvan angifna belopp, varder härmed på heder och samvete betygadt.

i mars ..........

Namn ...............

Titel eller yrke

Adress ........

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

l:o) Enligt 16 § i förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst åligger det skattskyldig, som under nästföregående

år uppskattats för eller åtnjutit minst 1,000 kronors inkomst af kapital

eller enligt lag är pligtig att föra handelsböcker, att till ledning vid taxeringen

hvarje år aflemna skriftlig uppgift å den inkomst ban åtnjutit af

kapital eller af rörelse, för hvilken han är skyldig att föra handelsböcker,

hvarjemte beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves

på två eller flera orter, särskildt skall angifvas, huru, enligt den skattskyldiges

åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på

en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas. Jemlikt

10 § i förordningen skall ifrågavarande inkomst af kapital eller

rörelse, som taxeras för löpande året, upptagas med det belopp, hvartill

den under nästföregående år uppgått.

2:o) Uppgift skall upprättas särskildt för hvarje kommun på landet

och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april aflemnas

antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller

ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl.

Maj :ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden

i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den

skattskyldige är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna

posten insändas.

3:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift medför förlust af rätten att

fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat

afse. Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från taxering

undandrages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte bötesansvar

är derför stadgadt.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

93

Formulär N:o 11.

Uppgift

till bevillningsberedningen år ........ i ..........

af .......................................... härad och ..........

......................... stad socken

....................... län.

Undertecknads behållna, härstädes beskattningsbara inkomst af

rörelse eller yrke har sistlidna år utgjort:

Kronor

l:o) .................................................................

2:o) ..............................................................

3: o) ..................................................................

4:o) ................................................................

'' 5:o) ..................................................................

6:o) ..................................................................

Summa

Den här ofvan upptagna affär har äfven bedrifvits på nedannämnda

orter, hvarest den beskattningsbara inkomsten deraf bör upptagas

sålunda:

Kronor

Att undertecknads inkomst af rörelse, för hvilken jag enligt lag

är pligtig att föra handelsböcker, sistlidna år icke öfverstigit ofvan angifna

belopp, varder härmed på heder och samvete betygadt.

i mars

Namn ................

Titel eller yrke

Adress .......

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

l:o) Enligt 16 § i förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst åligger det skattskyldig, som under nästföregående

år uppskattats för eller åtnjutit minst 1,000 kronors inkomst af kapital

eller enligt lag är pligtig att föra handelsböcker, att till ledning vid taxeringen

hvarje år aflemna skriftlig uppgift å den inkomst han åtnjutit af

kapital eller af rörelse, för hvilken han är skyldig att föra handelsböcker,

hvarjemte beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves

på två eller flera orter, särskildt skall angifvas, huru, enligt den skattskyldiges

åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på

en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas. Jemlikt

10 § i förordningen skall ifrågavarande inkomst af kapital eller

rörelse, som taxeras för löpande året, upptagas med det belopp, hvartill

den under nästföregående år uppgått.

2:o) Uppgift skall upprättas särskildt för hvarje kommun på landet

och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april aflemnas

antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller

ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden

i det födgeri, der taxeringen anses skola ega rum eller den

skattskyldige ar bosatt ; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna

posten insändas.

3:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift medför förlust af rätten att

fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat

afse. Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från taxering

undandrages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte bötesansvar

är derför stadgadt.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 29.

95

Formulär N:o 12.

Uppgift

till bevillningsberedningen år ............... i .....................................;....... stad

socken af ................................... härad och .......................................... län

angående undertecknads härstädes beskattningsbara inkomster.

Kronor

öre

Kronor

öre

l:o) Inkomst af kapital:

Ränta af utlånade och deponerade medeli

samt räntebärande obligationer ..........

hvarifrån afdrages:

ränta å upplånadt kapital ....................

då till beskattning återstå ....................

2:6) Inkomst af allmän tjenst eller pension:

Årlig lön pension .................................

bostadsförmån hyresersättning..............

beklädnadsersättning...............................

tjenstgöringspenningar dagaflöning arfvode

.....................................................

vikariatsarfvode .......................................

extra inkomster:

Kronor öre

hvarifrån afdragas:

afgift till pensions-, enke- och pupill-,

understödskassa.................................

aflöning af tjenstebiträde vikarie......

kostnader för särskildt anbefalda tjensteresor,

för hvilka ersättning icke är

särskildt anvisad,.......................

då till beskattning återstå

Transport

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kongl. Majis Nåd. Proposition N:o 29.

Transport

Kronor

öre ! Kronor öre

Kronor

3:o) Inkomst af enskild tjenst eller pension:

Årlig aflöning pension såsom ..............

d:o d:o d:o såsom ............

bostadsförmån hyresersättning..............

beklädnadsersättning.................................

naturaförmåner, bestående af:

i värde uppgående till

lifränta gratifikation ...

extra inkomster:

hvarifrån afdragas:

afgift till pensions-, enke- och pupill-,

understödskassa ..............................

aflöning till tjenstebiträde vikarie .

då till beskattning återstå ................

4:o) Inkomst af rörelse eller yrke eller eljest

Sistlidna års bruttoinkomst har utgjort

a) af .......................................

b) » .......................................

c) » .......................................

d) » .....................................

hvarifrån afdragas:

5 % af taxeringsvärdet å

de mig tillhöriga fastig''

heter, som för min ofvan

Transport

Kronor ore

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 97

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Transport

nämnda rörelse användts,

utgörande tillhopa ............

ränta å lånt rörelsekapital...

omkostnader för rörelsens be- drifvande:

hyresafgift för fastighet ......

underhåll af d:o ......

d:o af inventarier......

aflöning, föda och öfriga kost- nader för de i och för rörel- sen använda biträden och

arbetare.................................

öfriga afgående poster, nem- ligen:

! -

•

1

|

då till beskattning återstå...

öfriga inkomster under denna

rubrik:

!

1

hvarifrån afdragas följande

utgifter:

då till beskattning återstå ....................................

Summa inkomst af rörelse, yrke eller eljest''

Summa beskattningsbar inkomst

Härtill kommer min hustrus inkomst:

af ......................................................................................

j såsom................................................................................

1 Summa summarum

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Min här ofvan under mom. 4:o a) omförmälda affär har äfven bedrifvits

på nedannämnda orter, hvarest den beskattningsbara inkomsten

deraf bör upptagas sålunda:

■| ------- i

i Kronor j öre j

» .................................................................................................

|

0g(>f f

Undertecknad innehafver följande fastigheter, nemligen:

I

i ..................................................... taxerad till ................................. j

» ..................................................... » » ................................

idkar serskild ................................rörelse i................................

stad socken med der beskattningsbar inkomst af....................

har sistlidna år åtnjutit utdelning å aktier och banklotter I

i

till belopp af .....................................................................................i

För innevarande år är undertecknad mantalsskrifven i

........................ stad socken af ....................................... härad och

................................. län.

Rigtigheten af denna uppgift, såvidt hithörande förhållanden äro

mig kända, bestyrkes på heder och samvete.

i mars

(Namn) ..................

(Titel eller yrke) .....

(Adress).................

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

l:o) Enligt 21 § 2 mom. och 23 § i förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst eger skattskyldig, som, ehvad han

enligt gällande bestämmelser är pligtig afgifva uppgift till taxeringen eller

icke, önskarom sin beskattningsbara inkomst lemna fullständigare uppgift

än sådan, hvarom i 16 § 1 mom. förmäles, härför begagna blankett enligt

detta formulär; börande uppgiften upprättas särskildt för hvarje kommun

på landet och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april

aflemnas antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning

eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga

orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den

stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega

rum eller den skattskyldige är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref

med allmänna posten insändas.

2:o) Jemlikt 10 § 2 mom. i förordningen skola inkomst af kapital

och all annan inkomst af arbete än lön eller pension upptagas med

det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, hvaremot

med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön, deri icke

inberäknade tjenstgöringspenningar och dagaflöning, så ock pension upptages

med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i

stat eller annorledes bestämd.

3:o) Enligt samma § 3 mom. må vid beräkning af inkomst utaf

kapital och arbete afdrag icke ske för den skattskyldiges och hans familjs

utskylder och lefnadskostnader samt dertill hänförliga utgifter; för ränta

å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda kapital;

för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning af inventarier

eller kapitalafbetalning å skuld.

4:o) Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från

taxering undandrages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte

bötesansvar är för sådant förfarande stadgadt.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari

1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet

:

För beredande af föreliggande frågor angående förändringar i

skatteväsendet, såsom frågorna om utvidgning af arfsbeskattningen, om

utsträckt tillämpning af stämpelbeskattningen samt om revision af förordningen

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jemte

dermed sammanhängande ämnen, bemyndigade Eders Kongl. Maj:t den

19. maj 1893 chefen för finansdepartementet att tillkalla de personer,

hvilkas biträde han för beredningen af omförmälda frågor funne nödigt

anlita, och förklarade Eders Kongl. Maj:t dervid tillika, att vid nämnda

beredning, hvilken skulle ega rum enligt de närmare föreskrifter, departeBih.

till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

mentschefen egde meddela, hänsyn borde tagas till de uttalanden, som

innefattades i bemälde departementschefs anföranden till statsrådsprotokollet

den 13 januari och den 14 oktober 1892 samt i Riksdagens

underdåniga skrifvelse den 27 november samma år, äfvensom till hvad

i öfrigt vid hithörande frågors behandling inom Riksdagen förekommit.

Sedan de personer, hvilka på grund af detta nådiga bemyndigande af

chefen för finansdepartementet tillkallades, den 27 oktober 1893 afgifvit

förslag till ny stämpelförordning i syfte att bereda utvidgning af arfsbeskattningen

och utsträckt tillämpning af stämpelbeskattningen, hvilket

förslag sedermera föranledt till aflåtande af nådig framställning till Riksdagen

och utfärdande af författning i ämnet, inkommo omförmälda

komiterade den 2 november 1894 till Eders Kongl. Maj:t med betänkande

och förslag till förordning angående inkomstbevillning. På grund

af nådig remiss afgaf kammarrätten, efter att hafva inhemtat yttranden

från öfverståthållareembetet och Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande

i rikets Bamtliga län, den 25 april 1895 underdånigt utlåtande öfver

omförmälda förslag.

Då detta förslag blifvit i vigtiga hänseenden bygdt på andra

grunder än nu gällande förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst, i det att, bland annat, följande förändringar af mera

hufvudsaklig betydelse föreslagits, nemligen borttagande af den nuvarande

fastighetsbevillningen och dess ersättande med en i vissa afseenden

med nuvarande inkomstbevillning likartad bevillning för inkomst

af fast egendom, införande af ren inkomstbevillning för afkastning af

skog utöfver husbehofvet, förhöjning i bevillningen för inkomst af kapital,

beskattning af den utdelning, delegare i aktiebolag eller enskild sedelutgifvande

bank uppbär från bolaget eller banken, medgifvande i större

utsträckning än för närvarande af afdrag vid inkomsttaxeringen för

ränta å skuld samt införande af obligatorisk sjelfdeklaration, uppdrog

Eders Kongl. Maj:t den 11 september 1895 åt en komité att till Eders

Kongl. Maj:t inkomma med yttrande i fråga ej mindre om lämpligheten

af nyssberörda nya beskattningsgrundsatsers upptagande i bevillningslagstiftningen

än äfven om det sätt, hvarpå sagda grundsatser blifvit

i författningsförslaget tillämpade. Underdånigt utlåtande afgafs af denna

komité den 9 påföljande december.

Den granskning af hufvudprinciperna i 1894 års komitéförslag,

som varit uppdragen åt 1895 års bevillningskomité, har gifvit till resultat,

att komitén i hufvudsak anslutit sig till förslaget om införande af obligatorisk

sjelfdeklaration, medan komitén endast i väsentligt modifierad

form och med åtskilliga afvikande meningar förordat förslagen om för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

höjning i bevillningen för inkomst af kapital och beskattning af den

utdelning, delegare i aktiebolag eller enskild sedelutgifvande bank uppbär

från bolaget eller banken, samt förklarat sig icke kunna gifva sitt godkännande

åt öfriga till komiténs granskning hänskjutna förslag om ändring

i de principer, på hvilka bevillningslagstiftningen för närvarande hvilar.

Ännu ogynsammare hade den granskning utfallit, som före frågans

senaste komitébehandling utöfvats af kammarrätten, till hvilken, enligt

hvad förut blifvit erinradt, 1894 års komitéförslag i sin helhet varit

remitteradt. Kammarrätten har funnit sig icke kunna till upptagande

i bevillningslagstiftningen förorda någon af de nya principer, på hvilka

sagda komitéförslag är bygdt, i den form, som af komitén åt dem gifvits,

om än kammarrätten i princip anslutit sig till förslaget om införande

af obligatorisk sjelfdeklaration.

De slutsatser, i hvilka sålunda ej mindre hos kammarrätten än

äfven hos 1895 års komité granskningen utmynnat, hafva emellertid i

de flesta och väsentligaste stycken icke utgått från ett underkännande

af de nya beskattuingsgrundsatserna i och för sig betraktade. Tvärtom

gifva de inkomna utlåtandena nogsamt vid handen, att nämnda grundsatser

i allmänhet erkänts såsom i mångt och mycket berättigade. Att

sådant oaktadt deras upptagande i bevillningslagstiftningen till hufvudsaklig

del frånrådts, har berott derpå, att man funnit tillämpningen af

flertalet utaf de föreslagna nya principerna oförenlig med sjelfva hufvudgrunderna

af den gestaltning, som gifvits åt den nuvarande bevillningen

af fast egendom samt af inkomst.

Då 1892 års urtima Riksdag uttalade sig till förmån för en revision

af bevillningsförordningens bestämmelser, angaf Riksdagen icke närmare,

i hvilken rigtning denna revision enligt Riksdagens mening borde gå,

än att Riksdagen framhöll, att revisionen borde åsyfta så väl att i allmänhet

öka sagda bestämmelsers effektivitet som ock att, på sätt i

statsrådsprotokollet af den 14 oktober 1892 antydts, åvägabringa en

mera likformig tillämpning af förordningen samt särskildt mod beskattning

på ett verksammare sätt, än för närvarande egde rum, träffa vissa

inkomstarter. Så väl vid nämnda som vid åtskilliga föregående Riksdagar

hade emellertid till behandling förelegat ett antal frågor om vidtagande

af ändringar i bevillningslagstiftningen, hvilka alla haft till

gemensamt syfte att i större mån, än som för närvarande ansetts ega

rum, lämpa skattebeloppet efter skatteförmågan. Sålunda hade, utom

de synpunkter, som i nyssnämnda statsrådsprotokoll af dåvarande chefen

för finansdepartementet särskildt framhållits, eller behofvet af skärpta

bestämmelser i fråga om taxeringen af afkastningen utaf skog äfvensom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

af inkomsten utaf kapital, i framlagda motioner, bland annat, yrkats

införande af progressiv beskattning, högre beskattning af fonderad än af

ofonderad inkomst, utsträckning af skattelindringen för smärre inkomstbelopp,

fastighetsafkomstens och särskildt skogsafkastningens beskattande

genom inkomstbevillning, beskattning å utdelning i aktiebolag

och enskilda sedelutgifvande banker samt obligatorisk sjelfdeklaration,

allt principer, som i större eller mindre utsträckning vunnit insteg i

flertalet nyare inkomstskattelagar i andra länder. Ordalagen i Riksdagens

nyssnämnda uttalande föranleda visserligen icke till antagande,

att Riksdagen tänkt sig införandet af alla dessa nya beskattningsgrundsatser

såsom önskvärdt; fastmera har Riksdagen med mycken

tveksamhet uttalat sig rörande ett eventuelt införande af progressiv

beskattning, och äfven i öfrigt antyda de af Riksdagen använda ordalag

icke en förefintlig önskan om en mera genomgripande omgestaltning

af bevillningslagstiftningen. Men för visso får det antagas hafva varit

med Riksdagens uppfattning af den föreliggande frågan öfverensstämmande,

att vid den revision af bevillningsförordningen, som ansetts behöflig,

äfven sådana beskattningsgrundsatser, hvilka, om än för vår

bevillningslagstiftning hittills främmande, i andra länder vunnit allt

vidsträcktare tillämpning, borde upptagas till granskning och, i den mån

sådant funnes lämpligt och möjligt, äfven i lagstiftningen genomföras.

I anslutning till en dylik uppfattning har ock 1894 års komité, utan

att bryta med de hufvudgrunder, å hvilka bevillningslagstiftningen allt

sedan år 1861 hos oss varit bygd, sökt att åt dessa grunder gifva en

sådan utveckling, att med tillämpning af flertalet utaf ofvan antydda

nya skatteprinciper skatteförmågan hos de särskilda skattskyldiga blefve

vid skattens utgörande mer än för närvarande beaktad.

Den ganska omfattande utredning, hvilken de hithörande frågorna

varit underkastade så väl hos nämnda komité som hos länsstyrelserna,

kammarrätten och 1895 års bevillningskomité, har emellertid, såsom af

det förut anförda framgår, med ett, visserligen ganska vigtigt undantag,

lemnat ett hufvudsakligen negativt slutresultat, men detta utredningens resultat

är likväl af icke ringa vigt och betydelse. Den, som tager kännedom

om de olika bidragen till den nu afslutade utredningen och tillika

bibehåller i minnet de icke fåtaliga, men städse i hufvudsak fruktlösa

ansatser till eu mera genomgripande revision af bevillningslagstiftningen,

som föregått det senaste försöket, skall icke hafva svårt att vinna den

öfvertygelsen, att vår af en fastighetsskatt och en inkomstskatt sammansatta,

med en tyngande öfverbyggnad af ofta mångdubbelt drygare kommunalskatter

försedda samt för en och samma skattskyldige ofta på ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

stort antal kommuner söndersplittrade bevillning icke är mäktig att i sig

upptaga skatteprinciper, som med största lätthet och smidighet kunnat

infogas i andra länders enhetliga, från vidhäftadt bihang af kommunalskatter

fria allmänna inkomstskatter. Väl kan, såsom jag får tillfälle

att nedan närmare utveckla, de redan gifna bestämmelsernas effektivitet

genom ett förbättradt skatteförfarande skärpas, men de konstitutiva grunderna

för skatten kunna icke rubbas, utan att det hela sönderbrytes.

Med hänvisning för närmare detaljer till de öfver 1894 års komitéförslag

afgifna utlåtanden går jag att i korthet gifva skäl för min sålunda

uttalade mening.

Allmänt erkänd är satsen, att den fonderade inkomsten kan draga

relativt högre beskattning än den ofonderade. Innehafvaren af ett kapital,

hvilket lemnar en viss gifven afkomst, eger utan tvifvel större

skatteförmåga än den, som för sitt uppehälle är hänvisad till en endast

af arbete härflytande inkomst till enahanda belopp. Med behjertande

af det i och för sig rigtiga i nämnda sats hafva de båda komitéerna

förordat en förhöjning i skatten för inkomst af kapital jemförd med

skatten för inkomst af arbete, hvilken förhöjning af 1894 års komité

föreslagits till 50 procent och af 1895 års komité till 20 procent. Finge

man betrakta frågan helt teoretiskt, skulle jag icke hafva något att

erinra ens mot den af 1894 års komité föreslagna högre skatteprocenten.

Men då det gäller att tillämpa satsen på våra förhållanden, tillkomma

moment, som förläna saken ett helt annat utseende. Med den höjda

bevillningen följer ett i samma mån ökadt belopp af kommunalutskylder,

och äfven om man skulle vilja erkänna, att kapitalisten borde kunna skatta

äfven till kommunen efter en något högre skattefot än annan inkomsttagare

— hvilket dock ingalunda är principielt lika allmänt erkändt, som

då frågan gäller skatten till staten — synes mig något tvifvel icke böra

råda derom, att med de i allmänhet höga, ofta synnerligen dryga och

från ort till ort starkt vexlande belopp, hvartill kommunalutskylderna

uppgå, det icke blefve med rättvisa och billighet förenligt att i vanlig

ordning lägga den höjda bevillningen för kapital till grund för beräkningen

af kommunalutskylder. Då, såsom fallet är hos oss, kommunerna,

framför allt på landsbygden, upptaga väsentligaste delen af sitt

skattebehof under form af afgifter utgående i förhållande till bevillningen

till staten och i följd deraf, med den kraftiga utveckling de institutioner,

som utgöra närmaste föremålet för den kommunala verksamheten,

under senare tider ernått, den direkta beskattningen i många kommuner

sprungit upp till belopp, som säkerligen icke i många länder

eg a någon motsvarighet, blefve den redan nu dryga beskattning, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 29.

i synnerhet inom kommuner, der eljest blott få inkomstfyrkar finnas,

för kommunens behof drabbar kapitalet, genom den relativa procentförhöjningen

utan tvifvel absolut taget allt för betungande. En förhöjning

af den kommunala skattefoten från exempelvis 10 procent, sådan den i vissa

kommuner förekommer, till 15 procent har en helt annan innebörd än en

förhöjning af skattefoten för bevillningen från 1 till 1 \ procent. En person,

som i inkomst af kapital åtnjuter 2,000 kronor och sålunda för närvarande

erlägger 20 kronor i bevillning, bör kunna bära, att denna beskattning

höjes till 30 kronor, men om samtidigt dermed hans kommunalutskylder

höjas från 200 kronor till 300 kronor, blefve bördan af den sammanlagda

beskattning, som sålunda komme att af honom uttagas, otvifvelaktigt

allt för tyngande. Den synnerliga ojemnhet i beskattningens storlek

de olika kommunerna emellan, som redan nu råder för all slags inkomst,

skulle vidare genom den ifrågasatta förhöjningen skärpas i en

grad, som lätt kunde alstra verkliga missförhållanden.

Att till undvikande af nu antydda svårigheter undantaga förhöjningen

i bevillningen för inkomst af kapital från påföringen af kommunalutskylder

skulle först och främst innebära ett partielt förryckande

af de nuvarande grunderna för kommunalbeskattningen. Men derutöfver

komme en i dylikt syfte i taxeringslängderna företagen utbrytning

af en del af nämnda bevillning att medföra de största olägenheter

ur skatteteknisk synpunkt. Enligt hvad jag inhemtat har frågan om

den praktiska utförbarheten af en dylik anordning utgjort föremål för

utredning inom 1895 års bevillningskomité, men har dervid befunnits,

att densamma skulle medföra ökadt arbete och ökade kostnader i en

omfattning, som icke stode i rigtigt förhållande till den afsedda ökningen

i statsinkomst.

Äfven i ett annat afseende resa sig betänkligheter mot en höjning

af beskattningen å kapitalinkomsten. Vid anordnandet af en skatt är

jemnhet i skattebestämmelserna den synpunkt, som minst af alla får

lemnas ur sigte. En skatteform, som i detta afseende företer någon

brist, kännes tryckande, den må i öfrigt vara anordnad hur förträffligt

som helst. Tillämpar man denna fordran på den föreliggande frågan,

leder detta dertill, att, om man anser den fonderade inkomsten kunna

draga relativt högre skatt än den ofonderade, skatteförhöjningen måste

afse alla slag af fonderad inkomst. I det föregående har det emellertid

endast varit fråga om förhöjd bevillning för det rörliga kapitalet. Då

det fasta kapitalet hos oss icke utgör föremål för inkomstbevillning,

utan beskattas genom en i förhållande till fastighetens uppskattade värde

utgående fastighetsskatt, som utgöres med visst belopp, oberoende af

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

om fastigheten faktiskt lemnar egaren någon inkomst eller icke och

oberoende jemväl deraf huruvida fastigheten häftar för skuld eller

icke, är uppenbart, att utsträckning jemväl till fastighetsinkomst af

skatteförhöjningen för det rörliga kapitalet förbjuder sig sjelf. Frågar

man sig, huruvida fastighetsbevillningen i och för sig drabbar

sitt skatteobjekt så mycket tyngre än inkomstbevillningen det rörliga

kapitalet, att redan häruti ligger en eqvivalent för den ifrågasatta höjningen

af skatten för kapital, kan, på grund af de båda skatternas

grundväsentligt olika natur, på en sådan fråga icke gifvas något

allmängiltigt svar. En jordegare, som drabbats af missväxt, så att

hans egendom tilläfventyrs för året icke lemnar någon inkomst,

medan han ändock måste utbetala en dryg ränta på ett hypotekslån,

träffas utan tvifvel hårdare af skatt än en kapitalist, som endast

behöfver utgöra bevillning för den inkomst han verkligen åtnjutit

och är berättigad att från denna göra afdrag för ränta å skuld. Förhållandet

blir deremot omvändt, om egaren af en skuldfri fastighet

i jordbruksinkomst eller hyror uppbär ett belopp, som öfverstiger i

förra fallet sex och i senare fallet fem procent å taxeringsvärdet. Äfven

om man i en period af ogynsamma jordbrukskonjunkturer skulle vara

benägen att anse fastighetsbevillningen i allmänhet vara något tyngre

än inkomstbevillningen, gäller detta icke om bevillningen för stadsfastighet,

och förhållandena äro enligt sakens natur alltför vexlande

olika tider och olika skattskyldige emellan, för att någon fäst hållpunkt

för en jemförelse i detta afseende skulle stå att finna. För visso skulle

emellertid en förhöjning af skattefoten, som träffade det rörliga, men

icke det fasta kapitalet, allmänt kännas som en obillighet.

Införandet inom bevillningens område af progressiv beskattning,

d. v. s. skattefotens successiva stegring i visst förhållande till inkomstens

ökning i storlek, har föreslagits i åtskilliga inom Riksdagen väckta

motioner. Hvad ofvan sagts om den nuvarande bevillningslagstiftningens

bxustande förmåga att i sig upptaga nya beskattningsprinciper

visar sig ega sin fulla tillämplighet, då fråga uppstår om den progressiva

beskattningsnormens användning. Till grund för meningen om

det berättigade i denna beskattningsnorm ligger först den allmänna

satsen, att skatten bör lämpas efter den enskildes skatteförmåga, och

vidare åsigten, att skatteförmågan växer i starkare progression än inkomstens

belopp. En progressiv inkomstskatt är derföre eu i egentligaste

mening personlig skatt. Det gäller här framför allt att med

den största möjliga noggrannhet utfinna det belopp, som betecknar

den skattskyldiges skatteförmåga, d. v. s. den sammanlagda netto
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 29.

inkomst, som han efter afdrag af alla skuldräntor kan för sitt behof

under året disponera. Lägger man till grund för skattefotens bestämmande

något belopp, som innefattar mer eller mindre än denna rena

nettoinkomst, begår man en orättvisa vida större än den ofta svårundvikliga,

som beror af bristfällig taxering.

Fastbåller man sålunda som en oafvislig förutsättning för den

progressiva beskattningsnormens tillämpning fordran på den samlade

nettoinkomstens utrönande, inses genast, bvilket hinder för eu sådan

anordning ligger uti bevillningens fördelning i en fastighetsskatt och

en inkomstskatt. Denna fördelning medför, att man för den stora och

vigtiga inkomstgrupp, som utgöres af den utaf fast egendom härflytande

inkomsten, ej kan utröna det inkomstbelopp, som för bildande af den

samlade nettoinkomsten bör sammanläggas med inkomsten af andra

inkomstkällor. Man kan icke hjelpa sig dermed, att man tager för

jordbruksfastighet sex och för annan fastighet fem procent af taxeringsvärdet,

betraktar det sålunda vunna beloppet som fastighetsinkomst

och sammanlägger detta med den öfriga inkomsten. Ty det belopp,

man på detta sätt erhåller, betecknar .den i förväg beräknade af kastningen

af fastigheten, bvilket är något helt annat än den inkomst, som

tillfaller fastighetsegaren. För denne kan ju allt för väl all inkomst uteblifva

eller förbytas i förlust och i hvarje fall är afdrag för ränta å

den skuld, som kan vidhäfta fastigheten, icke medgifvet vid fastighetsbeskattningen,

till följd hvaraf den beräknade afkomsten af fastigheten,

äfven om den i ett eller annat fall skulle till beloppet sammanfalla

med den inkomst, som verkligen af fastigheten tillflyter dess egare,

ändock icke betecknar dennes nettoinkomst. Af det anförda följer utan

vidare, att den nuvarande inkomstbevillningen, som till omfattningen

endast är en partiel inkomstskatt och icke en gång en ren sådan, då

afdrag icke medgifves för ränta å all slags skuld, icke kan göras progressiv,

likasom att den progressiva skattenormen än mindre kan

tillämpas på den nuvarande fastighetsbevillningen, hvilken är en s. k.

real- eller objektskatt och såsom sådan alldeles icke tager hänsyn till

egarens personliga skatteförmåga.

Men hindret för skatteprogressionens införande i vår nuvarande

bevillningslagstiftning ligger icke endast i bevillningens egenskap att

vara sammansatt af en fastighets- och en inkomstskatt. Då enligt lag

kommunalutskylderna skola utgöras i visst förhållande till bevillningen,

måste bevillningsförordningen i sig upptaga ett antal regler, enligt

hvilka särskilda slag af inkomster skola taxeras inom vissa kommuner

och inkomsten af en rörelse, som drifves å flera olika orter, upptagas

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 29.

till beskattning med vissa andelar å de särskilda orter, der rörelsen

utöfvas. Härigenom omöjliggöres för närvarande det sammanförande

till ett helt af alla de af den skattskyldige åtnjutna inkomstbelopp af

olika ursprung, som är nödvändigt för utrönande af den inkomstsumma,

i förhållande hvartill skall bestämmas den skattegrupp i den progressiva

skatteskalan, till hvilken den skattskyldige är att hänföra. Den

nuvarande anordningen af kommunalbeskattningen förutsätter, med ett

ord, med nödvändighet såsom regel den beskattningsbara inkomstens

upptaxering till bevillning i de kommuner, der den förvärfvas, medan

den progressiva beskattningsnormens tillämpning med lika nödvändighet

fordrar hela inkomstens upptaxering i den skattskyldiges boningsort.

I ett land, der allmän inkomstskatt finnes, t. ex. i Preussen, gestaltar

sig förhållandet på helt annat sätt. Der påföres inkomstskatt för

alla slag af inkomst, de må härröra af fastighet eller andra inkomstkällor,

den skattskyldige endast på ett ställe, eller det, der han är bosatt.

Kommunerna kunna äfven i nämnda land för sina behof upptaga

tilläggsafgifter å inkomstskatten till staten, men detta skall då ske enligt

vissa i kommunalskattelagen bestämda regler för den i och för

statsinkomstskatten uppskattade inkomstens fördelning på kommunerna,

och det bör för öfrigt anmärkas, att dessa tilläggsafgifter i Preussen

icke på långt när intaga samma förherskande ställning i kommunalbeskattningen

som hos oss, i det att uti förstnämnda land kommunerna

enligt lag eg a tillgång till ett betydande antal andra skatteformer,

såsom grundskatt, näringsskatt, acciser m. m.

En fråga, som förelegat till pröfning vid den senaste skatteutredningen

och dervid varit föremål för mycket delade meningar, har, såsom

jag redan erinrat, varit den, huruvida delegare i aktiebolag eller

enskild sedelutgifvande bank borde erlägga skatt för den utdelning,

han från bolaget eller banken uppbär. Äfven i andra länder, som på

senare tider reformerat sina inkomstskattelagar, har en motsvarande

fråga varit föremål för lifliga meningsbyten. I dessa länder har det

emellertid i allmänhet ansetts oomtvistligt, att aktieegaren borde skatta

för den utdelning han uppbär, hvaremot frågan der galt, huruvida och

i hvilken mån derjemte äfven bolaget borde utgöra skatt för sin vinst.

Denna fråga har på olika ställen blifvit olika besvarad. Det vill synas mig,

som om den principrigtigaste lösningen vore den, att aktieegaren i

vanlig ordning erlägger skatt för den inkomst han uppbär i form af

utdelning å sina aktier samt att äfven bolaget erlägger skatt för sin

vinst, men dervid eger att betrakta det af aktieegarne tillskjutna aktieBih.

till Biksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

kapitalet som upplånadt, förlagskapital, å hvilket bolaget är berättigadt

att vid beskattningen afdraga ränta efter allmänt gällande räntefot.

Hos oss lägger emellertid kommunalbeskattningens sammanhang med

statsbeskattningen ett bestämdt hinder i vägen för en dylik anordning,

likasom äfven detta sammanhang gifvit upphof till den nu gällande bestämmelsen,

att aktiebolaget och icke aktieegaren skall skatta. Då

nyssnämnda sammanhang vållar, att inkomsten måste taxeras till bevillning

inom den kommun, som anses närmast berättigad att af inkomsten

uppbära kommunalutskylder, kan icke råda något tvifvel derom,

att den kommun, inom hvilken ett aktiebolag utöfvar sin verksamhet

och för en ofta talrik arbetarepersonal ställer stora fordringar på kommunens

fattigvård och skolväsen m. m., bör eg a rätt att utan afdrag

upptaga kommunalutskylder af bolagets inkomst. Behjertande detta

förhållande, har 1895 års bevillningskomité icke ifrågasatt, att aktiebolag

borde tillerkännas rätt till sådant ränteafdrag, om hvilket nyss

blifvit nämndt., men till gengäld föreslagit, att endast 50 procent af

aktieutdelningen skulle hos aktieegarne beskattas. Detta förslag, som

afviker från den princip, hvilken enligt min mening är den rigtiga för

ordnandet af den förevarande frågan och i öfrigt upptager en helt godtycklig

siffra för beskattningen, kan jag emellertid icke biträda, vid

hvilket förhållande och då den af mig såsom rigtig antydda lösningen

af frågan icke under nuvarande förhållanden står att vinna, jag finner

mig för närvarande förhindrad att föreslå någon ändring i nu gällande

bestämmelser, enligt hvilka endast aktiebolaget, men icke aktieegaren

erlägger bevillning för inkomst.

Med insigt om de stora svårigheter, som här i landet måste möta

för ett omedelbart införande af en från sammanhanget med kommunalbeskattuingen

frigjord allmän inkomstskatt, har 1894 års komité, som

ansett sagda skatteform böra uppställas såsom det slutliga målet för

reformerandet af den direkta skatten till staten, såsom redan blifvit erinradt,

sökt taga vissa steg för att i möjligaste mån närma den nuvarande

bevillningen af fast egendom samt af inkomst till egenskapen

af en allmän inkomstskatt. Komitén har sålunda sökt att med hvarandra

närmare sammanföra fastighetsbevillningen och inkomstbevillningen

och i sådant syfte, bland annat, föreslagit fastighetsbevillningens ersättande

i allmänhet med bevillning för inkomst af fast egendom, hvilken

inkomst, medan den kommunala beskattningen på enahanda sätt som

hittills skulle utgöras efter fastighetens taxeringsvärde, skulle beräknas

för jordbruksfastighet till 6 procent och för annan fastighet till 5 procent

af taxeringsvärdet, dock med rätt till afdrag för ränta å inteckuad gäld

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

intill högst 40 procent af'' den beräknade inkomstens belopp, införande

såsom regel af ren inkomstbevillning för afkastning af skog utöfver husbehofvet

äfvensom utsträckning af den nu medgifna rätten till bevillningsfribet

och lindring i bevillningen äfven till bevillning för inkomst

af fast egendom, likväl med den inskränkning, att bevillning alltid skulle

utgöras för minst 60 procent af den efter medgifvet afdrag för ränta

å skuld återstående fastighetsinkomsten. Vidare har komitén sökt att åt

den nuvarande inkomstbevillningen gifva en renare karakter af inkomstskatt

genom att föreslå medgifvande af afdrag vid inkomsttaxeringen för

ränta å skuld icke blott vid taxering för inkomst af kapital och af rörelse,

utan äfven vid taxering för annan inkomst, såsom löntagares, läkares,

sakförares med fleres, dock endast med högst 20 procent af inkomstens

belopp.

Uppenbart är emellertid, hvad ej heller af komiterade blifvit förnekadt,

att bevillningen enligt detta förslag äfven framgent komme att

i hufvudsak bibehålla sin karakter af kombinerad real- och personalskatt

samt att de modifikationer, som föreslagits i syfte att närma denna sålunda

kombinerade skatt till egenskapen af en verklig inkomstskatt,

endast kunnat vinnas på bekostnad af följdrigtigheten i skattelagstiftningen,

som fordrar, att detaljerna i lagen stå i öfverensstämmelse med

och kunna härledas ur de grundprinciper, på hvilka den är bygd. Detta

blir icke fallet med komiténs förslag, hvil ket, likasom med våld, på den

nuvarande skatteformen inympar principer, hemtade från en annan skatteform,

och derigenom endast ofullständigt och med åtskilliga inkonseqvenser

och godtyckligheter i detaljerna förmår tillämpa de nya principerna.

Med erkännande deraf, att komiténs förslag i vissa fall antagligen komme

att leda till ökad rättvisa och billighet i beskattningen, synes det mig

emellertid visst, att denna fördel komme att på andra håll motvägas af

allt för stora ojemnheter i beskattningen och andra af den bristande

enheten och konseqvensen i lagstiftningen härflytande olägenheter för

att komiténs förslag i nu ifrågavarande delar skulle böra vinna godkännande.

I öfrigt tillåter jag mig hänvisa till den utförliga kritik,

som ur nu antydda synpunkt kommit 1894 års komitéförslag till ded

från Eders Kongl. Maj-.ts befallningshafvande i Elfsborgs län, kammarrätten

och 1895 års bevilluingskomité.

Hvad särskildt beträffar det nyssnämnda förslaget om införande

af ett förändradt sätt för beskattning af afkastning utaf skog, har den

behandling, frågan härom undergått, gifvit ny bekrättelse åt den sedan

länge gjorda erfarenheten, att åstadkommandet af en tillfredsställande

ordning i detta hänseende hör till de mest svårlösta uppgifter inom be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

villningslagstiftningens område. Den 24 oktober 1890 uppdrog Eders

Kong], Maj:t åt en särskildt för ändamålet tillsatt komité att taga denna

fråga under ompröfning. Af denna komités tre ledamöter förordade två

införandet af inkomstbevillning för inkomst af skog, medan den tredje,

komiténs ordförande, uttalade sig för bibehållandet i något modifierad

form af fastighetsbevillningen såsom form för beskattningen af den

ifrågavarande skattekällan. Hörde öfver komiténs förslag, uttalade länsstyrelserna

vidt skilda meningar, hvilket äfven blef fallet inom kammarrätten,

der, enligt det till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade protokollsutdraget,

hvarje ledamot uttalat sin särskilda mening. Det förslag,

som framställs af majoriteten i 1890 års komité, upptogs i hufvudsak

af 1894 års komité, men förslaget blef, sedan öfver detsamma mycket

olika meningar uttalats af länsstyrelserna, af kammarrätten afstyrkt,

dock med reservation af två ledamöter, som biträdde komiténs förslag.

Såsom förut blifvit nämndt, afstyrktes förslaget om skogsafkastningens

beskattande genom inkomstbevillning af 1895 års beviilningskomité,

dock med reservation af fyra bland komiténs nio ledamöter.

Den sålunda verkstälda utredningen af skogsbeskattningsfrågan

har medfört den afsevärda fördel, att det problem, som framställs till

lösning, blifvit på det mest fullständiga och uttömmande sätt i alla

detaljer behandladt och genomarbetadt. Ett stort antal förslag har

blifvit framlagdt och de med hvart och ett af dessa förenade fördelar

och olägenheter grundligt debatterade. Men sådant oaktadt kan frågan

knappast anses hafva blifvit förd närmare sin lösning. Meningarna stå

lika oförmedlade emot hvarandra som vid komitébehandlingens början.

Mot förslaget om införande af inkomstbevillning för afkastning af skog

hafva ock blifvit anförda tungt vägande skäl. Sålunda bär, bland annat,

mot genomförbarheten på rättvisa grunder af en dylik inkomstbeskattning

erinrats, att, då vid beskattning för inkomst genom skogs af kastning

afdrag skulle få göras för köpeskillingen för skogen, motsvarande

afdrag jemväl borde ske der någon genom arf eller eljest annorledes

än genom förvärf, jemförligt med köp, åtkommit skog, men att svårigheten

att för sådana fall bestämma afdragets storlek blefve mycket

stor, för att ej säga oöfvervinnelig; att nyssnämnda, i 1894 års komitéförslag

erkända rätt för köpare af skog att vid taxering af hans af

skogen härflytande inkomst tillgodonjuta afdrag för köpeskillingen svårligen

kunde genomföras på det sätt, som förslaget innehölle; att nemligen,

då enligt detta beskattningsbar inkomst skulle anses uppkomma

först efter det, att skogen utöfver husbehofvet lemnat afkastning, som

till fullo betäckt kostnaden för skogens förvärfvande, utrönandet af

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

tidpunkten, då köpeskillingen vore till fullo amorterad, blefve för taxeringsmyndigheterna

förenadt med så stora svårigheter, att det näppeligen

vore möjligt på annat sätt än med tillhjelp af en noggrann bokföring;

att denna uppenbarligen icke kunde tänkas verkstäld af nämnda

myndigheter och icke heller kunde åläggas den skattskyldige; samt

att, om äfven denne fullgjorde densamma, tillfälle saknades till kontroll

från det allmännas sida å bokföringens rigtighet. Då någon utväg

att på tillfredsställande sätt lösa de sålunda framhållna svårigheterna

hittills icke kunnat angifvas, synes mig förslaget om införande

af inkomstbevillning för afkastning af skog lika litet som öfriga förslag

om ändringar i den nuvarande fastighetsbevillningen böra framläggas

för Riksdagen.

Hvad angår 1894 års komités förslag om utvidgning af den nu

medgifna rätten till bevillningsfrihet och lindring i bevillningen, så att,

medan för närvarande bevillningsfrihet eger rum för inkomst, som understiger

500 kronor, sådan frihet i stället skulle ega rum, då inkomsten icke

öfverstege sistnämnda belopp, samt att den fulla skattskyldigheten, som

nu inträder vid ett inkometbelopp af 1,800 kronor, först skulle inträda vid

en inkomst af 2,200 kronor, var detta komiténs förslag framstäldt under

den förutsättning, att denna skattelindring skulle med förut angifven

begränsning tillkomma äfven innehafvare af inkomst utaf fastighet. Då

jag icke kunnat tillstyrka komiténs förslag om utbytande af fastighetsbevillningen

mot en form af bevillning för inkomst af fastighet, som i

sjelfva verket icke blefve något annat än den gamla fastighetsbevillningen

med några för denna skatteart främmande tillsatser, följer deraf

ock, att jag ej heller kunnat förorda den i samma förslag ingående

tanken att medgifva äfven fastighet segare en viss begränsad skattelindring.

Vid sådant förhållande finner jag äfven betänklighet möta

mot att enbart för den nuvarande inkomstbevillningen förorda den af

komitén för bevillningen i dess helhet föreslagna utvidgningen af rätten

till bevillningsfrihet och lindring i bevillningen. Jemte det jag i öfrigt

hänför mig till hvad kammarrätten i sitt utlåtande anfört rörande detta

ämne, anhåller jag endast att få tillägga, att, då kammarrätten i stället

för en utsträckning af skattelindringen, på sätt nyssnämnda komité

föreslagit, förordat införande äfven i vår skattelagstiftning af den i flere

utländska skattelagar förekommande bestämmelsen om rätt till visst

skatteafdrag för hvarje barn under viss ålder, hvilket den skattskyldige

har att underhålla och uppfostra, jag väl till fullo erkänner det behjertansvärda

i den tanke, som legat till grund för förslaget, men likväl, vid

det förhållande att denna lättnad i beskattningen icke tillika kan komma

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

till godo den störa grupp af skattskyldige, som utgöres af fastighetsegarne,

hyser tvekan om lämpligheten att åt sagda tanke gifva ett

mera allmängiltigt och i detalj gående uttryck än det, som redan innefattas

i gällande bevillningsförordnings föreskrift, att bland de ömmande

omständigheter, på grund af hvilka taxeringsmyndigheterna må medgifva

ökning i bevillningsfritt belopp eller i afdraget från bevillning,

äfven skall tagas i betraktande tillvaron af talrik familj.

Nu skulle det vid öfvervägande af hvad sålunda anförts i fråga

om de svårigheter för en vidare utveckling af lagstiftningen om bevillningen,

hvilka bero af dennas ovilkorliga samband med kommunalbeskattningen

och dess fördelning i en fastighetsskatt och en partiel

inkomstskatt, kunna ifrågasättas, huruvida icke åtgärder borde vidtagas

till undanrödjande af dessa svårigheter genom bevillningens förvandling

till en från berörda samband fri allmän inkomstskatt. En sålunda

uppstäld fråga om reform af den direkta beskattningen får emellertid

en helt annan räckvidd än den ur 1892 års urtima Riksdags förhandlingar

framgångna önskan om en revision afgällande bevillningsförordning.

Jag har redan framhållit, hurusom ur ordalagen i sagda Riksdags

skrifvelse i ämnet icke eller åtminstone icke med någon större grad af

tydlighet kan härledas någon hos Riksdagen förefintlig åstundan om

en mera genomgripande förändring af bevillningslagstiftningen. Den

nyss antydda reformen af den direkta beskattningen skulle emellertid

icke allenast medföra en fullständig omgestaltning af bevillningen, utan

derutöfver sträcka sina verkningar in på många olika områden, allestädes

verkande till ändring i häfdvunna förhållanden. Man behöfver

för att inse detta endast erinra sig, hvilken betydande och mångsidig

uppgift, vida större än den, som i allmänhet tillkommer inkomstskatten

i andra länder, bevillningen af fast egendom samt af inkomst hos oss

har att fylla. Väl står den i finansiel betydelse för statsverket tillbaka

för åtskilliga andra statens inkomsttitlar, men på flera olika områden

kan densamma och särskildt de uppskattningar af fastighetsvärden och

beskattningsbara inkomstbelopp, som för densamma eg a rum, sägas

spela rolen af ett slags regulator för en mängd af samhällslifvets yttringar.

Politisk och kommunal rösträtt och valbarhet äro bestämda i

visst förhållande till taxeringsvärde för fastighet och uppskattad inkomst;

kommunalutskylderna inom den verldsliga och den kyrkliga kommunen

äfvensom landstingsskatt utgå, på sätt förut framhållits, såsom tilläggsafgifter

till bevillningen; vägskatt, bidrag till skjutsentreprenader, tingshus-,

kyrko- och prestgårdsbyggnadsskyldighet utgå likaledes mer eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

mindre direkt i förhållande till bevillningen. Särskildt är fastighetstaxeringen

af stor betydelse äfven på många andra lagstiftningsområden,

såsom bankväsendets m. fl. I allmänhet kan sägas, att, derest i sammanhang

med bevillningens förändring till allmän inkomstskatt begreppet

taxeringsvärde i betydelsen af en för bevillningstaxeringen verkstäld

officiel uppskattning af en fastighets värde skulle bortfalla ur lagstiftningen,

ett tomrum derigenom skulle uppstå, hvars fyllande på skilda

områden blefve förenadt med betydande svårigheter. Stora rubbningar

skulle äfven på flera områden vållas deraf, att begreppet uppskattad

inkomst komme att genom tillägg al fastighetsinkomsten och afdrag

af alla slags skuldräntor erhålla en väsentligt förändrad omfattning.

En skattereform i den antydda rigtningen skulle således icke blott

komma att, såsom ju ock med densamma afsedt vore, medföra en genomgripande

omgestaltning af den direkta beskattningen till stat och kommun,

utan ock, med afseende på dess ofvan angifna inverkan på helt

andra lagstiftningsområden, nödvändiggöra en revision af ett stort antal

lagar och författningar, af grundlags ej mindre än af allmän lags natur.

Om ock en sådan revision borde åsyfta att söka, under ändring i formen,

bibehålla den materiela innebörden af de lagbestämmelser, som väl formelt,

berördes af, men till sin natur vore främmande för skattereformen,

är det likväl sannolikt, att revisionen icke skulle kunna ega rum utan

att äfven i materielt afseende medföra ingalunda ovigfiga förändringar

i dessa bestämmelser. Vid öfvervägande af nu angifna förhållanden

har jag icke ansett mig, åtminstone för närvarande, ega anledning att

uti Riksdagens begäran om en revision af bevillningsförordniugen söka

uppslaget till en öfver vida samhällsområden sig sträckande reform af

ej mindre skatte- än äfven andra förhållanden.

Dock torde, äfven utan en sådan omfattande reform, ett steg af

icke ringa vigt och betydelse nu kunna och böra tagas för ernåendet

af deu ökade effektivitet och den större likformighet i tillämpningen

af bevillningsförordningens bestämmelser, som i 1892 års urtima Riksdags

förut omförmälda skrifvelse i första rummet angifvits såsom syftemålet

med en revision af bevillningsförorduingen. För vinnandet af

detta syftemål erfordras utan tvifvel att bereda beskattningsmyndigheterna

tillgång till ett rikare material af faktiska upplysningar att tjena

till grundval för taxeringsförrättningarna än det ofta mycket bristfälliga,

som för närvarande står dem till buds. Något kan i detta hänseende

vinnas genom utsträckning af den skyldighet att lemna officiela uppgifter,

som redan nu åligger vissa myndigheter och korporationer, men

framför allt bör för ändamålet anlitas den för närvarande endast i ringa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

omfattning använda kunskapskälla, som består uti de skattskyldiges egen

kännedom om sina inkomstförhållanden. Jag syftar härmed på den s. k.

obligatoriska sjelfdeldarationen. Denna användes numera och anses

oumbärlig i alla länder, som ega en något mera utvecklad lagstiftning

om inkomstskatt, och dess införande äfven hos oss har fyrfaldiga gånger

påyrkats i motioner inom Riksdagen, likasom densamma förordats

af de båda senast tillsatta bevillningskomitéerna äfvensom i något mildare

form af kammarrätten i dess utlåtande öfver 1894 års komités

förslag. Det är en gifven sak, att de bästa upplysningarna kunna erhållas

af de skattskyldige sjelfva, och i den omständigheten, att man

kunde befara att stundom erhålla origtiga uppgifter, ligger intet skäl

att alldeles afstå från denna utväg, som i flertalet fall säkerligen komme

att lemna högst värdefulla bidrag till det afsedda syftemålet, en rättvis

och jemlik taxering. Benägenheten att lemna origtiga uppgifter torde,

der den förefinnes, komma att allt mera inskränkas, i den mån genom

någon tids utöfning af uppgiftsskyldigheten det allmänna föreställningssättet

så att säga komme att uppfostras att anse densamma som en

medborgerlig pligt, och sagda benägenhet kan i öfrigt motverkas dels

genom straffpåföljder, dels och hufvudsakligast derigenom att uppgiftsskyldigheten

göres så litet motbjudande, som med möjligheten att

uppnå det afsedda syftemålet är förenligt.

Obenägenheten att lemna rigtiga uppgifter för beskattningen kan

härröra af den skattskyldiges önskan att undandraga sig taxering till

behörigt belopp, i hvilket fall sagda obenägenhet ju icke är förtjent af

något undseende, men den kan äfven bero på svårighet för den skattskyldige

att lemna de äskade uppgifterna äfvensom på farhåga hos

honom att genom yppande af sin förmögenhetsställning eller af detaljerna

i sin affärsrörelse råka ut för obehag af hvarjehanda slag, särskildt

ur konkurrenssynpunkt. Behörig hänsyn till hvad i dessa betänkligheter

kan vara berättigadt synes mig böra utgöra en maning

att något slå af på skärpan i de fordringar, som i förevarande afseende

ställas på de skattskyldige ej mindre i 1894 års än äfven, om ock i

något mildrad form, i 1895 års komitéförslag, helst äfven försigtigheten

torde bjuda att vid sjelfdeklarationens införande hos oss, der den, om

man bortser från den uppgiftsskyldighet, som åligger vissa bolag, är en

nyhet i skattelagstiftningen, icke omedelbart påbjuda ett förfarande,

som, på sätt i eu reservation vid sistnämnda betänkande framhållits,

torde i sina fordringar på detaljerade uppgifter vara strängare än det

i andra länder tillämpade. Jemte det naturligen bolagens deklarationspligt

bibehålies i sitt redan nu stadgade omfång med tillägg af skyl
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

dighet att aflemna ett exemplar af senaste revisionsberättelsen, tror jag

derföre, att man beträffande de fordringar, som i omhandlade afseendet

böra ställas på andra skattskyldige, åtminstone till en början icke bör

utkräfva deklarationspligtens fullgörande i andra fall än sådana, der

sagda pligt utan svårighet bör kunna fullgöras. Den obligatoriska deklarationspligten

synes mig derföre böra begränsas till skattskyldige,

som under nästföregående år uppskattats för eller åtnjutit minst 1,000 kronors

inkomst af kapital eller enligt lag äro pligtige att föra handelsböcker.

Vidare torde, på sätt kammarrätten och reservanter inom 1895 års komité

påyrkat samt i utländska inkomstskattelagar är regel, uppgiften icke

nödvändigtvis behöfva omfatta mera än en summarisk uppgift å inkomsten.

Dessa uppgifter borde lemnas å tillhandahållna blanketter, derå

till ledning för de skattskyldige skulle finnas meddelade detaljerade

anvisningar om hvad vid uppgiftens afgifvande borde iakttagas, hvilka

afdrag vid inkomstens beräknande icke vore medgifna o. s. v. Dessutom

borde tillhandahållas blanketter till mera detaljerade deklarationer för de

skattskyldige, hvilka önskade deraf begagna sig och hvilkas antal med

skäl torde kunna antagas efter hand komma att alltmera tillväxa.

Det kan antagas, att, om det af mig sålunda förordade deklarationeförfarandet

kommer till tillämpning, detsamma skall medföra en

ökning i inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst. Då

genom lag af den 24 juni 1891 den obligatoriska sjelfdeklarationen

blifvit införd i Preussen, stego under påföljande beskattningsår de taxerade

inkomsterna för enskilde skattskyldige från omkring 4,274,000,000

mark till omkring 5,724,000,000 mark eller således med omkring

1,450,000,000 mark, deraf omkring 925,000,000 mark belöpte på inkomster

öfver 3,000 mark. Den här i landet påräkneliga ökningen

kan väl icke antagas komma att blifva ens tillnärmelsevis jemförlig,

men det kan icke betviflas, att särskildt inkomst af kapital till icke

obetydligt belopp förefinnes, som för närvarande undandrager sig taxering,

men genom tillämpning af deklarationsförfarandet skulle bringas

i dagen. Den uppskattade inkomsten af kapital uppgick år 1895 till

29,172,051 kronor. Då man erinrar sig, att den 31 december nämnda

år ensamt på depositionsräkning i bankerna innestod ett belopp af

322,699,661 kronor, å hvilket belopp räntan efter 4 procent utgör

12,907,984 kronor, kan man — äfven om man fäster behörig hänsyn

dervid, att af sistnämnda räntebelopp en del på grund af bestämmelserna

i gällande bevillningsförordning torde varit fri från bevillning —

icke undgå att finna, att nyssnämnda siffra, 29,172,051 kronor, hvilken

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

betecknar den samlade beskattningsbara kapitalinkomsten inom landet

och sålunda, jemte räntorna på depositioner i bankerna, äfven omfattar

ränta på obligationer, inteckningar och eljest utlånta belopp, synes allt

för låg.

Hufvudsyftet med deklarationsförfarandets införande är emellertid

icke endast att tillföra statsverket ökade inkomster, utan, såsom redan tillförene

blifvit framhållet, att i görligaste mån öka möjligheterna för en

rättvis och jemlik taxering. I detta afseende kan sjelfdeklarationens

genomförande anses utgöra grundvilkoret för sådana reformer inom

inkomstbeskattningens område, som åsyfta att i ökad grad lämpa beskattningen

efter den enskildes skatteförmåga. Saknas det underlag

för dessa reformer, som ligger uti en noggrann taxering, komma reformerna

icke allenast icke att leda till det med dem åsyftade målet, utan

fastmera på grund af den betydelse för skattefotens bestämmande,

som inkomstens art och storlek skulle erhålla, att medföra tillkomsten

af ett nytt slag af orättvisor. Icke mindre för tillämpningen af den

nuvarande bevillningsförordningen än äfven såsom grundval för en

vidare utveckling af bevillningslagstiftningen måste derföre sjelfdeklarationens

införande anses ega stor betydelse.

Från flera håll har framhållits den svårighet för hemlighållandet

af innehållet i aflomnade deklarationer, som läge i det stora antalet

ledamöter i beskattningsnämnderna, sådana dessa enligt gällande bestämmelser

äro sammansatta. Vigten af de ur denna synpunkt framstälda

farhågor torde visserligen i väsentlig mån förringas, derest deklarationspligten

inskränkes på sätt nyss blifvit angifvet, men då det

icke desto mindre lärer vara angeläget att vidtaga alla åtgärder, som

kunna vara egnade att undanrödja möjligen förefintliga farhågor för

missbruk af deklarationerna, helst anlitandet af de mera detaljerade

deklarationsformulären härigenom otvifvelaktigt komme att befordras,

anser jag mig böra förorda 1895 års komités förslag, att deklarationernas

granskning endast borde verkställas af vederbörande beskattningsnämnds

ordförande och en af honom tillkallad ledamot, hvilken borde

kunna ombytas vid olika mål, äfvensom att, sedan denna granskning,

vid hvilken i taxerings- och pröfningsnämnd äfven kronans ombud

skulle ega rätt att vara tillstädes, egt rum, för uppgifternas innehåll

redogörelse visserligen borde lemnas inom beredningen eller nämnden,

men endast i den mån sådant funnes vara för taxeringen oundgängligen

nödigt. I enahanda syfte synes mig 1895 års komitdförslag, i hvad

det förordar meddelandet af hittills saknade bestämmelser om ansvar

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

och skadeersättningsskyldighet för taxeringsman, som bryter sin tystlåtenhetspligt,

vara förtjent af godkännande.

Sistnämnda komité har, för ytterligare tillgodoseende af de skattskyldiges

berättigade kraf på hemlighållande af deras till beskattningsmyndigheterna

lemnade uppgifter, framhållit behofvet af sådan ändring

i gällande tryckfrihetsförordning, att tillgång till dessa uppgifter icke

medgåfves annan än den, som i och för taxeringen skulle deraf erhålla

del. Väl kan, derest deklarationspligten inskränkes på sätt jag föreslagit,

behofvet af en grundlagsändring i antydt syfte icke sägas framträda

lika skarpt, som förhållandet skulle blifva, om komiténs förslag

om ett mera detaljeradt deklarationsförfarande vunne godkännande, men

då ändringen i hvarje händelse — äfven om bestämmelserna i gällande

bevillningsförordning bibehållas oförändrade — synes vara på sin plats,

tillåter jag mig hemställa, att Eders Kongl. Maj:t framdeles ville på föredragning

af chefen för justitiedepartementet taga berörda fråga i nådigt

öfvervägande. Den omständigheten, att eventuelt förslag i ämnet icke kan

blifva upphöjdt till lag förr än tre år härefter, lärer icke för frågan om

den obligatoriska sjelfdeklarationens införande kunna tillmätas afsevärd

betydelse. Saknaden af ett förbud i angifven rigtning har mig veterligen

hittills icke faktiskt medfört någon olägenhet, och om med dess

utfärdande ännu får anstå någon kortare tid, synes detta på sin höjd

kunna medföra den verkan, att deklarationer enligt de mera omfattande

formulären under sagda tid tilläfventyrs icke komme att afgifvas så

talrikt, som eljest måhända skulle varit fallet.

Ordnas deklarationsförfarandet på ofvan angifna sätt, hyser jag

den fasta förvissning, att ingå berättigade invändningar mot detsamma

skola kunna göras äfvensom att, i synnerhet efter någon tids tillämpning,

sagda förfarande ej skall kännas tryckande. Med det ringa faktiska

material, som för det stora flertalet skattskyldige hittills stått

beskattningsmyndigheterna till buds, har det icke kunnat undvikas, att

taxeringen ofta varit ungefärlig eller, om man så vill, en medeltalstaxering.

Vill man bereda den direkta beskattningen större utrymme

i statens skattesystem än hittills, måste det allmänna föreställningssättet

ledas till insigt om nödvändigheten deraf, att, lika litet som

tvifvel råder derom, att andra skatter, såsom tull, acciser m. fl., skola

utgöras efter fulla värdet eller qvantiteten af skatteföremålet, äfven

bevillningen kommer att utgå i förhållande till den exakt uträknade

inkomsten, öfvergången till ett sålunda mera skärpt skatteförfarande

kan måhända för en och annan kännas något besvärande, men jag betviflar

icke, att den allmänna meningen inom kort skall komma till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

erkännande deraf, att den ökade effektivitet i tillämpningen af skattebeslämmelserna,

som afses med deklarationsförfarandet, äfven kommer

att leda till ökad rättvisa och jemlikhet i taxeringen.

Hvad jag nu yttrat om den obligatoriska sjelfdeklarationen har

närmast åsyftat de uppgifter om inkomst af kapital och arbete, som

föreslagits skola af de skattskyldige afgifvas till ledning för deras egen

taxering. De båda komitéerna hafva emellertid förordat införandet

äfven för fastighetsegare af en viss deklarationsskyldighet. Denna

skulle naturligen icke afse några inkomstuppgifter, men deremot borde

egare af jordbruksfastighet lemna uppgifter om egendomens enligt tillgängliga

handlingar eller annorledes kända areal i åker, äng samt

skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, och, der sådant kunde

uppgifvas, egendomens genom ordentlig gradering kända innehåll i

fullgod jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet för utarrenderad

egendom, samt egare af annan fastighet om markens eller tomtens

areal, derå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde

samt om årliga hyressumman för uthyrd egendom jemte hyresvärdet

för hyresfritt upplåtna, för af egaren sjelf begagnade samt för andra

ej uthyrda lägenheter inom sådan egendom. Dessa uppgifter skulle

endast aflemnas de år, då ny allmän fastighetstaxering skulle ega rum,

hvilket enligt komitéernas förslag skulle ske hvart femte, i stället för

såsom hittills hvart tredje år. Från uppgiftsskyldigheten skulle fritagas

fastighetsegare, hvilkas fastigheter nästföregående år icke varit taxerade

till minst 1,000 kronor.

Komitéernas berörda förslag synes mig, allenast med den ändring,

att nyssnämnda minimisiffra af 1,000 kronor lämpligen torde böra höjas

till 5,000 kronor, i hög grad förtjent af godkännande. Allmänt och

säkerligen icke utan grund klagas öfver den brist på likformighet, som

olika taxeringsdistrikt och ännu mera olika landsdelar emellan råder i

fråga om upptaxeringen af värdet å fast egendom. Tid efter annan

inom olika län företagna, mera ingående undersökningar rörande fastighetstaxeringen

hafva ådagalagt, att stora ojemnheter, hvilka icke egt

sin grund i faktiska förhållanden, vidlådt sagda taxeringar. Om,^iå

sätt komitéerna föreslagit, uppgifter om areal och egogradering samt

arrenden och hyror tillhandahållas beskattningsnämnderna, komme dessa

att till sitt förfogande erhålla ett material, på hvilket en likformig beskattning

kunde byggas och som medgåfve kontroll, att sådan likformighet

verkligen iakttagits. Äfven om uppgifterna i ett och annat

fall tilläfventyrs blefve mer eller mindre ofullständiga eller bristfälliga,

komme de likväl att utgöra ett synnerligen värdefullt tillskott till det

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29,

underlag — hufvudsakligen bestående af köpeskillingsuppgifter och i

stad brandförsäkringsvärden äfvensom taxeringsmännens personliga, ofta

temligen lösliga kännedom om förhållandena — på hvilket fastighetstaxeringen

för närvarande måste byggas.

I de delar af bevillningsförordningen, som afhandla taxeringsmyndigheternas

sammansättning och göromål, hafva komitéerna föreslagit

åtskilliga, om än icke synnerligen omfattande förändringar. Den

vigtigaste af dessa förändringar, hvilka hufvudsakligen åsyfta att sammanfatta

och närmare precisera bevillningsberedningsordförandenas åligganden,

består deruti, att dessa ordförande skulle förordnas, icke såsom

nu för allenast ett år i sänder, utan för en tid af fem år eller för

hvarje fastighetstaxeringsperiod, naturligen i sj^fte att de skulle hinna

förvärfva större kännedom om personer och förhållanden inom distriktet

samt större kontinuitet vinnas i ärendenas behandling. Hvad komitén

i hithörande afseenden föreslagit har synts mig böra, under iakttagande

af vissa af kammarrätten gjorda smärre anmärkningar, i hufvudsak

vinna godkännande.

I komitéernas förslag är under rubriken »om eftertaxering» tillagdt

ett kapitel, som saknar motsvarighet i gällande bevillningsförordning.

Genom bestämmelserna i detta kapitel skulle ändring göras i ett af

ålder hos oss bestående förhållande, som för visso icke eger motsvarighet

i något annat lands inkomstskattelagstiftning och i öfrigt torde

sakna hvarje grund i rättvisa eller billighet, det förhållande nemligen,

att ett inkomstbelopp, som, vare sig med eller utan den skattskyldiges

eget åtgörande, ett år undgått taxering, dermed ock framgent skall

vara derifrån fritaget. I komitéernas förslag torde dock, i hufvudsaklig

enlighet med kammarrättens mening, böra vidtagas ett par

ändringar. Sålunda torde tiden, inom hvilken eftertaxering skall ega

rum, lämpligen böra inskränkas från fem till tre år äfvensom den af

komitéerna föreslagna påföljden af dubbeltaxering för inkomst, som

svikligen undandragits från taxering, utbytas mot böter i visst förhållande

till bevillningen för det undandragna inkomstbeloppet. Deremot

kan jag icke instämma med kammarrätten uti dess hemställan, att

alla bestämmelser om eftertaxering för skattskyldigs dödsbo måtte utgå.

Erfarenheten utvisar, att det egentligen är vid dödsfall, som kapitalinkomst,

hvilken undandragits taxering, träder i dagen, och jag kan

för min del icke finna med billighet oförenligt, att af den skattskyldiges

efterlemnade förmögenhet godtgöres någon del af den skuld till

staten, som den aflidne tilläfventyrs under en lång följd af år undandragit

sig att gälda. I medvetandet om påföljden af en dylik efter
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

taxering kom me säkerligen att ligga en kraftig uppfordran till behörigt

fullgörande af deklarationsskyldigheten.

Då för tillämpning af nyssberörda straffpåföljd förutsattes en pröfning,

huruvida svikligt förfarande må hafva egt rum, hvilken pröfning

icke lämpligen torde böra uppdragas åt administrativ myndighet, lärer

åt vederbörlig domstol böra öfverlemnas att på talan af allmän åklagare

påföra det ifrågavarande bötesansvaret.

1894 års bevillningskomité, som, enligt hvad jag tillförene erinrat,

i vigtiga hänseenden bygt sitt förslag till förordning angående inkomstbevillning

på andra grunder än nu gällande förordning angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst, har i sammanhang dermed

och jemväl utöfver hvad som af berörda principiela förändringar med

nödvändighet påkallats underkastat de konstitutiva delarne af bevillniugsförordningen

en ganska omfattande omredaktion, dervid komitén ofta

hemtat vägledning i sådana Eders Kongl. Maj:ts beslut i bevillningsmål,

som inneburit tolkning af bestämmelser i gällande förordning. Med

erkännande af det i åtskilliga afseenden förtjenstfulla i sagda omarbetning,

synes det mig likväl tvifvelaktigt, huruvida, vid det förhållande

att grunderna för bevillningens utgörande skulle lemnas i

hufvudsak orubbade, skäl må förefinnas att, i öfvervägande formelt

afseende, underkasta detaljbestämmelserna i bevillningsförordningen en

så genomgående revision, som af komitén ifrågasatts. Då sagda bestämmelser

så nyligen som år 1883 undergingo en ganska genomgripande

formel omredaktion, synes det mig knappast kunna lända

till nytta för taxeringsförrättningarne, att bevillniugsförordningens bestämmelser

utan större sakliga ändringar ånyo skulle i vigtiga delar

erhålla förändrad affattning.

Med tillämpning af de åsigter, jag i det föregående uttalat, har

jag låtit inom finansdepartementet upprätta förslag till ny förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Sedan departementschefen härefter uppläst berörda förslag, yttrade

departementschefen vidare:

Det af mig nu upplästa förslaget öfverensstämmer i de delar, i

hvilka jag icke redan angifvit ändring enligt min mening vara behöflig,

i allt väsentligt med nu gällande förordning i ämnet. Endast i följande

ytterligare afseenden hafva, några smärre redaktionsförändringar oberäknade,

ändringar vidtagits.

Enligt 61 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet skola till ledning för vägskattens bestämmande

häradsskrifvarne hvarje år efter slutade taxeringsförrättningar

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

till vägstyrelsens ordförande insända förteckningar, som för hvarje

kommun summariskt upptaga, beträffande fastigheter och frälseränta,

taxeringsvärdet samt, beträffande inkomst, som i vägunderhållet deltager,

den beskattningsbara andelen deraf. I syfte att för häradsskrifvarne

möjliggöra fullgörandet af detta åliggande blef genom nådig kungörelse

den 9 februari 1894 sådan ändring vidtagen i de vid bevillningsförordningen

fogade formulären N:ris 5, 6 och 7, att hvar och en af

kolumnerna för uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljest delades

i två, af hvilka den ena upptager sådan inkomst, som ej deltager i

vägunderhåll, och den andra annan inkomst. Frågan i hvilkendera

kolumnen inkomsten bör upptagas varder sålunda af icke ringa vigt

för den skattskyldige och kan stundom utgöra föremål för tvekan. Då

emellertid sagda uppdelning af inkomsten icke omförmäles i sjelfva

bevillningsförordningen, hafva olika meningar uppstått beträffande frågan

af hvem den skall företagas — om af vederbörande taxeringsmyndighet

eller af häradsskrifvaren — och följaktligen äfven angående

sättet för fullföljd af talan mot verkstäld uppdelning af detta slag.

Denna fråga torde tarfva en lösning, och då inkomstens uppdelning i

sådan, som bör deltaga i vägunderhåll, och sådan, som icke bör deltaga

deri, förutsätter en pröfning af den ifrågavarande inkomstens natur,

som lämpligast verkställes af taxeringsmyndigheterna, synes föreskrift

böra meddelas, hvarigenom denna pröfning uppdrages åt sagda myndigheter.

Af en sådan föreskrift kommer då utan vidare att följa, att

klagan öfver pröfningsnämnds beslut i fråga af förevarande beskaffenhet

skall fullföljas hos kammarrätten. Vidare torde vägstyrelse böra

tilläggas lika rätt med kommun att föra talan mot taxerings- eller

pröfningsnämnds beslut i taxeringsfrågor.

I öfverensstämmelse härmed har i 37 § af det upprättade författningsförslaget

bland bevillningsberedningens åligganden äfven upptagits

det att införa den uppskattade inkomsten af rörelse, yrke eller

eljest i vederbörlig kolumn af taxeringslängden, allt efter som inkomsten

deltager i vägunderhåll eller ej.

Bestämmelser, motsvarande de i 69 § af gällande bevillningsförordning

meddelade, hafva upptagits i 77 § af författningsförslaget.

I öfverensstämmelse med hvad dels 1894 års bevillningskomité och dels

kammarrätten i sitt öfver denna komités betänkande afgifna utlåtande

föreslagit, hafva i sagda bestämmelser vidtagits vissa ändringar i hufvudsakligt

syfte att närmare bestämma, i hvilka fall kammarrättens revision

må framställa anmärkning vid taxeringslängderna, äfvensom att tillerkänna

kammarrätten befogenhet att, om någon af kammarrätten be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

frias från bevillning på den grund, att annan person bort uppföras till

utgörande af densamma, öfverflytta taxeringen å denne.

Af de i gällande bevillningsförordnings 70—84 §§ innefattade

bestämmelser om debitering, uppbörd, afkortning och redovisning äro

en del gemensamma för bevillningen och för andra skatter. I det förslag

till nytt uppbördsreglemetite, som den 11 maj 1887 afgafs af särskilt

förordnade komiterade, hemstäldes derföre, att dessa gemensamma

föreskrifter måtte upptagas i uppbördsreglementet samt i bevillningsförordningen

endast bibehållas sådana, som specielt afsåge bevillningen

eller eljest ansåges för sammanhangets skull erforderliga. Statskontoret

och kammarrätten, som den 28 oktober 1892 afgåfvo underdånigt utlåtande

öfver förslaget till uppbördsreglemente, biträdde i hufvudsak

komiterades berörda hemställan, men ansågo, att något flera af hithörande

stadganden, än komiterade ifrågasatt, borde qvarstå i bevillningsförordningen.

Sedan numera i det nya uppbördsreglemente, som

den 10 maj 1895 utfärdats, upptagits de hittills i bevillningsförordningen

förekommande bestämmelser om debitering, uppbörd, afkortning och

redovisning, som ega tillämpning jemväl å andra skatter, hafva i det

af mig nyss upplästa förslaget till ny bevillningsförordning endast bibehållits

sådana hithörande bestämmelser, som enligt den i statskontorets

och kammarrättens omförmälda utlåtande uttalade mening ansetts böra

i bevillningsförordningen qvarstå.

Till 86 § i författningsförslaget (motsvarande 79 § i gällande förordning)

har på framställning af kammarrätten fogats ett tillägg i syfte

att tydligen angifva, att, då afkortning sker och den inkomst, som

varder föremål för bevillning, härigenom nedgår till sådant belopp, att

frihet från eller lindring i bevillningen enligt 11 § 1 mom. bort åtnjutas,

dylik frihet eller lindring må vid afkortningen medgifvas.

Den af Eders Kongl. Maj:t den 24 oktober 1890 för behandling

af vissa frågor angående bevillningslagstiftningen tillsatta komité framlade

i sitt den 1 maj 1891 afgifna betänkande, bland annat, förslag

till grunder för fördelning på särskilda orter af bankbolags beskattningsbara

inkomst. Detta förslag, som biträdts ej mindre af kammarrätten

i dess öfver berörda betänkande afgifna underdåniga utlåtande än äfven

af 1894 års bevillningskomité, synes mig vara af beskaffenhet att på

ett tillfredsställande sätt afhjelpa den ofta öfverklagade bristen på närmare

bestämmelser i ämnet och derföre böra vinna godkännande. De

sålunda föreslagna bestämmelserna hafva i författningsförslaget upptagits

dels i 16 § 2 mom. af förordningen och dels i 8 § af instruktionen

för taxeringsmyndigheterna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Den affattning, som i 17 § af gällande instruktion gifvits åt det

första af de i sagda § anförda exemplen, har, enligt hvad jag inhemta!,

på vissa ställen gifvit anledning till en sådan tolkning af 11 § 1 mom.

i förordningen, jemförd med nämnda § i instruktionen, att bevillning

i ingen händelse skulle utgöras för inkomst af kapital eller arbete,

som understege 500 kronor, äfven om den skattskyldige derjemte åtnjöte

så stor inkomst af fastighet eller af aktier, att denna jemte inkomsten

af kapital eller arbete uppginge till så högt belopp, att med

tillämpning af andra stycket i 11 § 1 mom. af förordningen endast

lindring i bevillning, men ej fullständig eftergift deraf borde ega

rum. Till förebyggande af en sådan tolkning bar den ifrågavarande

§:n i instruktionen (motsvarande 18 § i författningsförslaget) blifvit

delvis omredigerad.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga det af

mig nu anmälda, inom finansdepartementet upprättade förslag till ny

förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jemte

instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt, deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Eettig.

Bill■ till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Haft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1897:19 Betänkande, angående allmänna bevillningen. \ • s. 1 i texten