Sök i Ratio Lex

Angående portionsersättning till underofficerare och civilmilitära personer af motsvarande rang vid armén

1897-01-29 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1897:39, Angående portionsersättning till underofficerare och civilmilitära personer af motsvarande rang vid armén

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maji:s Nåd. Proposition N:o 39.

1

UT:© 39.

Kongl. Maf.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

portionsersättning till underofficerare och civilmilitära

personer af motsvarande rang vid armén; gifven Stockholms

slott den 29 januari 1891.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t häiuned föreslå

Riksdagen

att medgifva, att ersättning för naturaportion, beräknad efter hittills

gällande grunder, må, der sådan ersättning författningsenligt ifrågakommer,

till underofficerare och civilmilitära personer af motsvarande rang vid

armén från och med början af innevarande år och tills vidare utgå med

minst 62 öre för hvarje portion.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas,

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Rappe.

Bih. till liiksd. Prut. 1897. 1 Sand. 1 Afd. 29 Häft. (No 39.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

29 januari 1897.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersall,

Annerstedt och

von Krusenstjerna.

,.V i.‘.V fj-Ujc ;

Departementschefen, statsrådet friherre Rappe anförde härefter i

underdånighet:

»I underdånig skrifvelse den 21 augusti nästlidet år har chefen för

fjerde arméfördelningen gjort framställning om åtgärder för beredande af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 39.

förbättrade vilkor för arméns underofficerare med vederlikar samt dervid

anfört, bland annat, att den svenska arméns underofficerares löneförmåner

voro så knappt tillmätta, att desse, synnerligast om de voro gifta, endast

med största svårighet kunde existera pa hvad staten till dem utbetalade,

hvadan och då tillfällen för dem till enskild ^förtjenst vore vid den

garnisonerade armén så godt som ingå samt vid den icke garnisonerade

armén mycket få till följd af de långvariga och allt oftare förekommande

kommenderingarna, deras ställning vore mycket bekymmersam och kräfde

förbättring. Då emellertid en sådan förbättring väl svårligen kunde

ifrågasättas i form af förhöjd lön eller dagaflöning, syntes enda utvägen

vara, att den bereddes dem under form af förhöjd portionsersättning.

Portionspriset hade, dels till följd af den nya portionsstatens tillämpning

och dels till följd af ovanligt stor konkurrens vid upphandling af proviantartiklar,

under senare åren så betydligt nedbringats, att den till underofficerarne

utgående kontanta portionsersättningen, äfven med tillägg åt

den genom nådiga brefvet den 15 september 1893 deri medgifna förhöjningen

af 10 procent, motsvarande kostnaden för portionens tillagning,

vore alldeles otillräcklig för upphandling af lifsförnödenheter för det dagliga

behofvet, om denna upphandling skedde i mindre partier. Väl skulle

man kunna invända, att underofficerarne kunde, i likhet med manskapet,

uttaga sin portion in natura eller för leveranspris, från truppförbandens

magasin, men många skäl talade häremot. I afseende a lefnadsvanor

kunde och borde nemligen en underofficer icke sättas i jemnbredd med

manskapet, hvilket, i synnerhet vid den garnisonerade armén, vore yngre

och kunde lättare tillgodogöra sig den mat, som vid truppens utspisning

i allmänhet måste användas, men som icke torde vara fullt lämplig och

öfverensstämmande med de fordringar pa mera omvexlande och af olika

beståndsdelar bestående föda, som den under längre tjenstetid anstälde

underofficeren kunde hafva rättighet begära, i synnerhet då han uppnått

mera mogen ålder. Då dessutom de fleste af underofficerarne voro gifta

och hade familj, skulle ett tvång för mannen att för sin person uttaga

portion in natura af annan beskaffenhet än den, som anskaffades åt familjen

i öfrigt, försvåra hela familjens underhall; och derest underofficerarne

skulle vara tvungna uttaga sin portion färdigtillagad, så måste särskilda

lokaler för dem upplåtas och särskilda anordningar vidtagas för

deras utspisning, hvilket skulle medföra kostnader.

Chefen för fjerde arméfördelningen uppger vidare, att cheferne för

vissa af de till fördelningen hörande truppförbanden till honom inkommit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

med förslag, åsyftande förhöjning af den till underofficerarne utgående

kontanta portionsersättningen, samt att alla dessa förslag gått derpå ut, att

nämnda ersättning borde bestämmas till 62 öre för hvarje portion. Arméfördelningschefen

anser visserligen, att genom en sådan förhöjning något

skulle vinnas för tillfället; men han erinrar, att, då prisen å de i portionen

ingående artiklarne år efter år vore väsentligen olika, det skulle kunna

inträffa, att, om portionspriset komrne att öfverstiga 62 öre, underofficerarne

skulle nödgas åtnöja sig med portionsersättning till lägre belopp än

verkliga portionspriset. Att sådant kunde komma att inträffa, vore icke

otänkbart, och arméfördelningschefen anser det derför vara mindre ändamålsenligt

att höja portionsersättningen till vare sig 62 öre eller något

annat en gång för alla bestämdt belopp, utan bör, enligt hans förmenande,

förhöjningen bestämmas så, att den blir beroende af de verkliga, gångbara

prisen å proviantartiklar. En förhöjning till 62 öre skulle visserligen,

fortsätter han, vid nuvarande värden å proviantartiklar, vara en god tillökning

i underofficerarnes lönevilkor, men den vore dock, enligt hans åsigt,

allt för ringa för att utgöra en fullt tillräcklig förbättring. Då nemligen

värdet af en portion, med 10 procent förhöjning, under år 1896 för i

Stockholm förlagda truppförband i medeltal uppgått till omkring 46,2 öre

per dag, skulle, om portionsersättningen bestämdes till 62 öre, den åstadkomna

förbättringen utgöra 15,8 öre om dagen eller 57 kronor 67 öre

om året, hvilket ju visserligen vore en förbättring, men ej en så omfattande

förbättring, som önskvärdt vore. Om deremot hvarje underofficer

och vederlike tillerkändes kontant ersättning, efter hvarje truppförbands

upphandlingspris, för värdet af dubbel portion, så skulle förhöjningen ej

allenast utgå i förhållande till de verkliga varuvärdena, utan också motsvara

de kraf på löneförbättring, hvaraf underofficerarne voro i stort behof.

Den dagliga förhöjningen skulle, under antagande att dubbel portion

tillkomme underofficerare och vederlikar, med beräkning efter nyssnämnda

portionspris utan 10 procent förböjning deruti, uppgå till 42 öre eller således

till 158 kronor 30 öre om året för en .ständigt tjenstgörande underofficer,

hvilket belopp icke torde vara för högt, då fråga vore om en af

verkligt behof påkallad löneförbättring.

På dessa grunder har arméfördelningschefen i underdånighet hemstält,

att Eders Ivongl. Maj:t täcktes taga under nådig ompröfning, huruvida icke

skäl förefunnes att till Riksdagen aflåta nådig proposition om förbättrade

vilkor för arméns underofficerare med vederlikar på så sätt, att dem tillerkändes

rätt att vid de tillfällen, då portion eller värdet deraf dem för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

5

fattningsenligt tillkomine, utfå portionen eller deremot svarande kontant

ersättning, beräknad efter dubbla portionen, eller också, om detta icke

kunde bifallas, att den kontanta portionsersättningen till ifrågavarande personer

tills vidare måtte få utgå med det belopp, som för detta ändamål

beräknats vid genomförandet af den år 1892 beslutade förbättrade härordningen,

eller med 62 öre för hvarje portion.

öfver detta arméfördelningschefens förslag har arméförvaltningen å

intendents- och civila departementen, efter nådig remiss, den 4 december

1896 afgifvit underdånigt utlåtande, hvilket utlåtande dock till landtförsvarsdepartementet

inkommit först den 16 innevarande januari; och har

arméförvaltningen i berörda utlåtande anfört hufvudsakligen följande:

Enligt en upprättad sannolikhetsberäkning uppginge för närvarande

kostnaderna för portion in natura eller portionsersättning till underofficerare

med vederlikar — med tillägg af 10 procent, genom nådiga brefvet den

15 september 1893 vissa portionstagare medgifven ersättning för portionens

tillagning — till omkring följande belopp, nemligen:

vid den garnisonerade armén till ........................... kronor 103,212.65

vid den icke garnisonerade armén med undantag

af de tre under omorganisation stående kavalleriregementena,

till......................................................... » 66,323.90

vid de tre under omorganisation stående kavalleriregementena

till..................................................................... » 10,500.43

samt vid volontärskolorna till ................................. » 6,587.7 2

eller för samtliga underofficerare med vederlikar

vid hela armén till............................................................... kronor 186,624.70

Derest underofficerare med vederlikar skulle tillerkännas rätt att uppbära

ersättning för dubbel portion utan godtgörelse för portionens tillagning,

skulle ett dylikt medgifvande, på sätt en vid utlåtandet fogad bilaga närmare

utvisade, komma att för statsverket medföra följande ökning i kostnaden,

nemligen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

vid den garnisonerade armén.................................... kronor 84,44:6.73

vid den icke garnisonerade armén med undantag

af de tre under omorganisation stående kavalleriregementena

.............. » 54,265.02

vid de tre under omorganisation stående kavalleriregementena

........................... » 8,591.27

vid volontärskolorna ................................................... » 5,389.96

eller för hela armén sammanlagdt........................... kronor 152,692.98

Skulle det nu, fortsätter arméförvaltningen, finnas lämpligt att söka

bereda underofficerare med vederlikar aflöningsförbättring på det sätt, att

vid de tillfällen, då portion in natura eller ersättning derför dem författningsenligt

tillkomme, denna förmån finge utgå med dubbel portion eller

ersättning derför, torde nådig proposition till Riksdagen erfordras ej mindre

om bifall till denna aflöningsförhöjning än äfven om höjning i vissa statsanslag;

och har arméförvaltningen i detta afseende i sitt utlåtande lemnat

erforderlig utredning, enligt hvilken — frånsedt förlagsanslaget till mathållning

vid garnisonerade armén, deri arméförvaltningen, oaktadt en ökning

af utgifter under samma anslag af 84,446 kronor 73 öre skulle

uppkomma, icke ansett någon anslagsförhöjning nödvändig — följande

anslag borde ökas, nemligen:

anslaget till volontärskolor med .............................. kronor 5,084.—

anslaget till omorganisation af indelta kavalleriet

i Skåne och Norrland med ................................................ » 6,468.—

anslaget till det icke garnisonerade infanteriets

och det indelta kavalleriets vapenöfningar med............ » 54,572.—

samt anslaget till intendenturcorpsen med............ t> 11,994.—

De kostnader, den föreslagna fördubblingen af underofficerarnes portionsersättning

skulle medföra, vore således, erinrar armeförvaltningen,

ingalunda obeaktansvärda. Om det derför ansåges tvifvelaktigt, huruvida

Riksdagens bifall kunde vinnas till eu förhöjning för nämnda ändamål af

den ordinarie budgeten, torde, enligt arméförvaltningens förmenande, någon

förbättring i underofficerarnes behjertansvärda ekonomiska ställning ändock

möjligen kunna utan Riksdagens medverkan tills vidare ernås genom nådigt

bifall till arméfördelningschefens alternativa förslag om portions
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

ersättningens utgående med det fixa belopp, hvilket legat till grund vid

beräkningarna af kostnaderna för 1892 års omorganisation, och till hvars

utgifvande således borde finnas tillgång å vederbörliga statsanslag. Fördelningschefens

åsigt, att detta fixa portionsvärde varit 62 öre, vore dock,

fortsätter arméförvaltningen, endast i den mån rigtig, att vid sagda omorganisation

portionspriset beräknats till 62 öre allenast vid artilleriet å

fastlandet, fortifikationen, trängen, intendenturcorpsen, Gotlands infanteriregemente

samt Hallands och Blekinge bataljoner, hvaremot vid den öfriga

armén beräkningarna och anslagens bestämmande derefter egt rum

med ett antaget portionsvärde af endast 60 öre, hvilket senare emellertid,

äfven det, öfverstege det nuvarande faktiska och till underofficerarne utgående

portionspriset jemte medgifven tillagningskostnad, motsvarande 10

procent af sagda pris. Arméförvaltningen förbisåge visserligen icke, att

portionsersättningens bestämmande till de medeltalsbelopp, som legat till

grund vid beräkningarna för 1892 års omorganisation och då vunnit Riksdagens

godkännande, icke kunde anses utgöra en stadig ökning i berörda

underbefäls aflöningsvilkor, enär — såsom naturligt vore med hvarje medeltalssiffra

— möjlighet vore för handen, att portionsvärdet kunde komma

att i framtiden öfverstiga desamma, och således den skedda fixeringen

af portionsvärdet då komma att medföra en förlust för denna personal.

Men för närvarande blefve detta icke fallet med någon af de båda angifna

inedeltalssiffrorna, och eu dylik fixering skulle äfven ur administrativ

synpunkt medföra lätt insedda, ej obetyliga fördelar. Det syntes arméförvaltningen

vara uppenbart, att ett dylikt bestämmande af portionsersättningens

belopp innebure, icke en förhöjning, utan endast en fixering

af underofficerarnes med vederlikar aflöningsförmåner enligt stat, och att

detsamma således vore en uteslutande administrativ åtgärd. Arméförvaltningen

har derför ansett sig böra — för den händelse Eders Kongl. Maj:t

skulle finna nådig framställning till Riksdagen om fördubbling af underofficerarnes

portion och port.ionsersättning icke böra ega rum — i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva, att ersättning

för naturaportion åt underofficerare och civilmilitäre af motsvarande

rang må från 1897 års ingång tills vidare utgå vid artilleriet å fastlandet,

fortifikationen, trängen, intendenturcorpsen, Gotlands infanteriregemente

samt Hallands och Blekinge bataljoner med 62 Öre och vid den

öfriga armén med 60 öre. Den olikhet i portionens lösningspris, som sålunda

skulle komma att fortfarande förefinnas, funne arméförvaltningen

väl icke vara synnerligen tilltalande, men förvaltningen kunde dock ej

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

.Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

annat än anse de nuvarande många, vid snart sagdt hvarje truppförband

olika lösningsprisens reducerande till endast två vara en betydande förenkling.

Chefens för fjerde arméfördelningen ifrågavarande framställning synes

mig mycket beaktansvärd. Den svenska arméns underofficerare med vederlikar

befinna sig, som bekant, i ekonomiskt hänseende ingalunda i någon

afundsvärd ställning, och denna deras ställning har, såsom arméfördelningschefen

erinrat, under de senare åren allt mera försämrats till

följd af den till dem utgående kontanta portionsersättningens ständiga

sjunkande. För att i någon mån förbättra deras bekymmersamma belägenhet

har arméfördelningschefen, såsom af hvad jag förut yttrat torde

framgå, ifrågasatt, att dem måtte tillerkännas antingen ersättning för dubbel

portion eller, om detta icke läte sig göra, åtminstone ersättning för

enkel portion med ett bestämdt belopp af 62 öre för hvarje portion, utan

afseende på det vid truppförbandet för tillfället gällande portionspriset.

Den förra af dessa utvägar skulle otvifvelaktigt, såsom arméfördelningschefen

också anmärkt, medföra en verklig och ingalunda obehöflig

löneförbättring för ifrågavarande personer; men då ett bifall till framställningen

i denna del skulle, på sätt arméförvaltningen erinrat, påkalla

betydlig ökning af vissa ordinarie anslag under hufvudtiteln, och arméförvaltningens

utlåtande i ärendet inkommit först sedan frågan om reglerandet

af utgifterna under hufvudtiteln för år 1898 redan blifvit inför

Eders Kongl. Maj:t föredragen och af Eders Kongl. Maj:t afgjord, anser

jag mig icke kunna nu tillstyrka bifall till framställningen i denna del.

Hvad angår den af arméfördelningschefen alternativt ifrågasatta utvägen,

nemligen att tillerkänna arméns alla underofficerare med vederlikar

portionsersättning med ett bestämdt belopp af 62 öre för hvarje

portion, synes mig denna utväg vara lämpligare och rättvisare än den af

arméförvaltningen ifrågasatta, enligt hvilken portionsersättningen skulle

till vissa underofficerare komma att utgå med 62 öre och till andra med

allenast 60 öre.

Enligt min mening torde emellertid någon åtgärd uti ifrågavarande

hänseende icke böra vidtagas utan Riksdagens medgifvande. De uti vissa

af 1892 års och äfven vissa af 1896 års stater för truppförbanden förekommande

beräkningarna af portionens eller portionsersättningens värde

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

kunna nemligen, enligt mitt förmenande, icke betraktas annat än såsom

förslagsberäkningar; men är detta mitt antagande rigtigt, lärer det vara

uppenbart, att Riksdagens medgifvande erfordras, om portionsersättningen

skall kunna bestämmas till visst belopp, oberoende af det vexlande

portionspriset.

Det synes mig dock, som skulle den lämpligaste utvägen icke vara

att en gång för alla bestämma portionsersättningen till 62 öre, då det ju

ingalunda är otänkbart, utan nog torde kunna inträffa, att portionspriset

komme att öfverstiga nämnda belopp, i hvilket fall underofficerarnes

ställning genom den vidtagna åtgärden ingalunda skulle förbättras utan

tvärtom. Vida lämpligare skulle det, enligt mitt förmenande, vara, om

saken så ordnades, att underofficerarne bibehölles vid den dem nu tillkommande

rätt att utbekomma portionsersättning efter gällande portionspris

med tillagd förhöjning deri för portionens tillagning, men med bestämmelse

tillika, att den till dem enligt nämnda grunder utgående ersättningen

skall utgå med minst 62 öre. Härigenom vunnes, å ena sidan,

att med nu gällande portionspris en icke oväsentlig förbättring i underofficerarnes

löneförmåner dem bereddes, och å den andra, att de hufvudgrunder

icke rubbades, efter hvilka ifrågavarande löneförmån hittills af

underofficerarne åtnjutits, samt att, i händelse af inträffande dyr tid, underofficerarne

icke genom den vidtagna åtgärden komme i sämre ställning,

än de skulle varit, om ingen åtgärd alls vidtagits. Jag anser derför, att

Riksdagens medgifvande bör inhemtas dertill, att ersättning för naturaportion,

beräknad efter hittills gällande grunder, må till underofficerare

med vederlikar tills vidare utgå med minst 62 öre för hvarje portion.

Skulle denna min åsigt vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, torde

framställning böra göras derom, att Riksdagens berörda medgifvande må

få gälla äfven för innevarande år. Onsk.ligt vore nemligen, att underofficerarne

så snart som möjligt komme i åtnjutande af den löneförbättring,

ett bifall till mitt ofvanberörda förslag skulle för dem medföra, och de

beviljade anslagen under hufvudtiteln medgifva utan olägenhet den ökning

i utgift, som af nämnda löneförbättring skulle föranledas, och hvilken, enligt

hvad jag inhemtat, med nu gällande portionspris skulle komma att

uppgå till omkring 45,200 kronor om året.

För de kommande åren kan man naturligtvis ej för närvarande känna

portionspriset; men antagligt är, att detsamma ej sa hastigt stegras, att

icke, åtminstone för år 1898, skall å vederbörande anslag finnas full tillgång

till den ökade utgiftens bestridande. Enligt hvad arméförvaltningen

Bill. till liiksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

i sitt ofvanberörda utlåtande meddelat, är nemligen portionspriset för närvarande

vid arméns alla truppförband, utan undantag, lägre än 60 öre;

och då, såsom arméförvaltningen jemväl erinrat, portionsvärdet och ersättningen

för naturaportion i vissa truppförbands stater beräknats efter 62

öre och i de öfriga efter 60 öre, är uppenbart, att så länge portionspriset

understiger 60 öre, kommer tillgång å vederbörande anslag att finnas till

bestridande af den ökade utgift, som skulle komma att föranledas deraf,

att portionsersättning till arméns underofficerare med vederlikar skulle

utgå med 62 öre. Stege åter portionspriset i allmänhet till 60 öre, så

koinme ändock med all sannolikhet anslagen att lemna full tillgång; ty

å de stater, der portionen beräknats efter ett värde af 62 öre, komme

att uppstå ett öfverskott, som torde vara tillräckligt för betäckande af

den brist, som komme att uppstå för portionsersättningen åt underofficerarne

vid de truppförband, i hvilkas stater portionen beräknats efter ett

antaget värde af allenast 60 öre, och hvilken brist, enligt hvad mig meddelats,

skulle komma att utgöra tillhopa allenast 4,172 kronor 80 öre.

Skulle deremot portionspriset stiga till 62 öre eller ännu högre, lärer

finnas nödigt att i alla händelser taga frågan om förhöjning af vederbörande

anslag under öfvervägande.

Pa grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att medgifva, att ersättning för naturaportion, beräknad -efter hittills

gällande grunder, må, der sådan ersättning författningsenligt ifrågakommer,

till underofficerare och civilmilitäre personer af motsvarande rang vid

armén från och med början af innevarande år och tills vidare utgå med

minst 62 öre för hvarje portion.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall; och skulle nådig proposition af den lydelse, bilagan

till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

F. Lagerfelt.

Stockholm, tryckt hos Central-Tryckeriet 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1897:62 Utlåtande, i anledning af Kong!. Ma.j:ts proposition angående ersättning för naturaportion till underofficerare och vederlikar vid armén. s. 1 i texten