Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862

1898-01-28 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1898:40, Med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-M Nåd. Proposition No 40.

1

N:o 40.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag

till lag angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i

förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862; gifven Stockholms slott den 28 januari 1898.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad

lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

iiRulf /il .fri i-i? i i tO*r* .''JJ5V-U ‘ hud! j * -: > ,-h*: ’VU; u • *• •» i

E. von Krusenstjerna.

liih, till Kiksd. Prat. 1898. t Sami. 1 Aftl. 24 Raft. (N:o 40.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, § 11 sådan densamma

lyder enligt förordningen den 26 oktober 1888 och § 59, sådan samma

paragraf lyder enligt nyssnämnda förordning och förordningen den 8

mars 1889, skola erhålla följande ändrade lydelse:

11. ‘

y ()X l ::tf'' 1• i-, t

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta

fyrktal; dock må ej af aktiebolag rösträtt för andra beskattningsföremål

än jordbruksfastighet utöfvas för mera än en tjugondedel af kommunens

hela fyrktal. Ej heller må någon rösta för högre röstetal, än som

sammanlagdt tillkommer öfrige röstegande inom kommunen.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande

af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt

stadgad, skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana

besvär, beräknas efter den särskildt bestämda grunden.

§ 21.

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ordföranden

proposition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, der omröstning ej begäres, med

klubbslag. Åskas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

3

, Till beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§ 27, 36 och 73,

punkt b), sägs, erfordras blott enkel pluralitet af de afgifna rösterna,

enligt den vid omröstningen följda röstgrund.

Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening, hvilken

de fleste röstande efter hufvudtalet bifallit. Äro äfven efter sådan beräkning

rösterna lika delade, varder den mening beslut, som ordföranden

biträder.

159. -

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver

upprätta en längd, upptagande, särskildt för hvarje skattskyldig och i

särskilda kolumner: för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt gällande förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst (eller,

der bevillning ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet,

mot sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål debiterad

enahanda bevillning; det, åsätta fyrktalet, för i mantal satt jord; fyrktalet

för jordbruksfastighet utan mantal; fyrktalet för annan fastighet;

fyrktalet för alla öfriga beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges

fyrktal, hvarjemte i längden skall antecknas kommunens hela

fyrktal; allt på sätt det, under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd

närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debitering,

utgör, med iakttagande af de bestämmelser och undantag §§ 8, 9

och 11 innehålla, tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden

justerades, ny egare eller brukare tillträdt fast egendom, och varder

sådant inför kommunalstämman styrkt, uppföres den nye egaren eller

brukaren i längden såsom röstberättigad för fastigheten; börande kungörelse

om stämma, der dylikt ärende skall förekomma, från predikstolen

uppläsas minst en vecka förut. I den för anmärkningar afsedda

kolumn antecknas, dels om af ofvan angifven orsak rösträtt för fast

egendom öfvergått till annan person, dels, der begränsning enligt § 11

eger rum, röstetalet, dels ock om och på hvilken grund i följd af bestämmelserna

i §§ 8 och 9 någon i längden uppförd skattskyldig icke

eger utöfva rösträtt. Längden upprättas i två exemplar, af hvilka det

ena i sockenstugan anslås och det andra hos kommunalnämnden förvaras.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut, underställas

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten angå:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kom
munen

tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende

ändamål, genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom

öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen

till sådan fastighet eger; och v :+ • -

b) upptagande af lån, stäldt på längre återbetalningstid än två år.

Kong!. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kommunalstämman

antagna förslag till nya eller förhöjda afgifter å den

allmänna rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar, m. m.

Till beslut i fråga angående upptagande af lån, hvarom här ofvan

sägs, erfordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster

efter röstvärdet.

Beslut eller förslag, som bör Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas,

skall insändas till Kong]. Maj:ts befallningshafvande, hvilken det

åligger att handlingarna, jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfverlemna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t\\ .''rt(>V\ '' >> V >U

I ,\V>> if1/''-"'' \

.r»Öi b^gnfttas ei>1 riv:,;1

n tu/ t

L i 11.

A.

.. / V'' >V

■ '' ’ <» • ‘

A . i * /: § • • rf- * \

’»■ •''i. ;'' (y ''■ -''i»3 / '' • u,cfu

y i-i.ij ''

r r ''<)>'' ■ , .,

. . . -*.• rvt'' ‘1- if.J Ti

. . w. .. UoZtstO: ''<<

r;Ii!»Jfr; * .b''r

ftinJ --/Loff.

f|: ‘-f / fl A /l .v1; '' '' • " • i fe H (> •''/•*

. .•/ u-...-: r:^l./tr.»

f. t • /

• - £|?

■ »t J »: J-i* 5 ••

f : /. r > I

..... ... . • r -

. j/r''- ^

• i -<( j 1 r -■

* m J bi:» .......

..... .''4 .Z . ■ ;■ ;.«f

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Formulär litt. A.

Fyratal slängd för

Personer.

Fastigheter.

Prosten N. N................................

Landbonden Sven Persson .............

Anders Svensson...........................

Skomakaren N. N. å Vantinge........

Skrintorp N:o 2, stom Va mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte. 1 mantal

Lugnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal .............................

Berga, 1 mantal, Brunby utjord............................................

Landtbrukaren N. N......................

N. N. aktiebolag..........................

Majoren N. N...............................

o. s. v.

Mora kungsladugård, 1 mantal......................................................

Utby N:o 1, 3 mantal, Utby ångsåg ................:........

Glittringe säteri, 11 mantal, Ys qvarn..........................................

Nordbo den 2 december 1898.

Summa

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 40.

7

Nordbo socken år 1898.

Bevillning enligt förordningen ang. bevill- ning af fast egendom samt af inkomst

Påfördt fyrktal

Anmärkningar.

för i mantal satt

ord.

►

3 O

It »1

2 e

Sä c

►1

3

§

ts 2

5“ *

P åt

J—'' e-i

er

c

>

*

*

för annan fastighet.

er*

o

&s?

5. *

2. SL

3 pT*

* O:

3? er

►i 3.

® er?

3 *

»0

för i mantal satt

jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga

beskattningsföromål.

Summa.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öro.

Kr.

öre.

12

_

_

—

—

16

—

120

_

■ lU !

160

280

9

60

—

—

—

—

—

—

96

—

—

—

96

i konkurstillstånd.

12

—

1

80

—

—

—

—

120

18

—

—

138

—

—

—

—

—

50

1

—

—

—

5

10

15

oguldna kommunalutskylder.

18

—

—

—

—

—

—

—

180

—

—

— .

180

taxeringsvärde 30,000 kr.

54

—

—

—

—

100

300

—

540

—

1,000

3,000

4,540

röstar för 1340 fyrkar.

480

_

_

22

__

80

_

4,800

_

220

800

5,820

rösträtten öfvergått till nuv.

egaren N. N., mantalsskrif-

—

--

—

von i N. N. socken (kom-

munalstämmeprotokoll d.

V* 1899).

1

A

16,000

*=800.

Att förestående fyrktalslängd blifvit

Nordbo den 18 december 1898.

kommunalstämma denna dag granskad och godkänd, betygas

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

N. N.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

den 28 januari 1898.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anmälde ett af

dertill i nåder förordnade komiterade den 13 maj 1897 afgifvet underdånigt

betänkande och förslag angående begränsning af den kommunala

rösträtten på landet.

Sedan departementschefen härefter redogjort för innehållet af förslaget

jemte de af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen deröfver

afgilna underdåniga yttranden, anförde departementschefen:

Då Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 6 november 1896

fann godt uppdraga åt en komité att, med ledning af ej mindre en

inom civildepartementet verkstäld utredning rörande den kommunala

rösträtten än äfven eu af statistiska centralbj^rån upprättad redogörelse

angående dithörande förhållanden, afgifva''yttrande och förslag, i

hvilken mån en begränsning af den kommunala rösträtten på landet

lämpligen borde ega rum, framgick redan af den affattning, som sålunda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

gafs berörda uppdrag, att detsamma icke afsåg ett fullständigt brytande

med det häfdvunna system, under hvars fortvara den kommunala sjelfverksamheten

i vårt land hittills i det hela lyckosamt utvecklats till allt

rikare innehåll och betydelse, utan fasthellre träffandet af anordningar,

som, utan att innebära allt för stora rubbningar i det bestående, kunde

finnas egnade att betrygga denna utvéckling och på samma gång, så

vidt möjligt, förebygga de olägenheter, som med systemets oinskränkta

tillämpning under vissa förhållanden visat sig vara förknippade.

I enlighet härmed förutsätter också komiténs förslag, att kommunmedlems

skattskyldighet till staten och derå grundade skyldighet att

bidraga till täckande af kommunens utgifter fortfarande skola, om ock

inom vissa gränser, vara mätare af hans rösträtt i kommunens angelägenheter.

Komitén har ansett den åsyftade röstbegränsningen böra göras

relativ och sålunda bestämmas i förhållande till hvarje särskild kommuns

hela fyrktalssumma, hvarjemte komitén föreslagit olika röstmaxima för

jordbruksfastighet och för öfriga beskattningsföremål inom kommunen,

enligt livilka begränsningen snille blifva starkare i fråga om den senare

gruppen af beskattningsföremål än beträffande den förra, nemligen

Va för jordbruksfastighet och Yzo för öfriga beskattningsföremål.

Då för närvarande till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar

den bevillning, som till staten erlägges, och den i enlighet härmed upprättade

fyrktalslängd tillika utgör landskommunens röstlängd, följer

häraf att, derest grunden för den kommunala beskattningen underkastas

jemkning eller rent af varder en annan än den nu gällande,

jemväl de af komitén sålunda föreslagna röstmaxima, hvilkas betydelse

för hvarje särskild kommun ju helt och hållet betingas af kommunens

sammanlagda, på sätt jag nyss erinrat bestämda fyrktal, måste jemkas

eller, eventuelt, ersättas med andra föreskrifter i enahanda syfte.

I afseende härå tillåter jag mig i underdånighet erinra, hurusom,

närmast med föranledande af en utaf Riksdagen den 5 maj 1897 aflåten

skrifvelse — deri Riksdagen af anförda skäl anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida ej den kommunala beskattningen

må kunna byggas på annan grund än den allmänna bevillningen,

och, derest sådant funnes möjligt, för Riksdagen framlägga förslag till

särskild kommunalskattelag — Eders Kongl. Maj: t, vid föredragning

af nämnda skrifvelse den 15 oktober 1897, funnit godt tillsätta en

komité med uppdrag att verkställa den i skrifvelsen omförmälda utredning

samt att afgifva förslag till ändringar i gällande bestämmelser

om kommunalbeskattniugen i syfte dels att genom upplösning af det

Bih. till Riksd. Prot. 1SRH. 1 Sami. 1 Afd. 24 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

bestående sambandet mellan bevillningen till staten och den kommunala

skattskyldigheten utväg måtte beredas till vidtagande af sådana förändringar

i bevillningslagstiftningen, hvilka ur statsbeskattningens synpunkt

ansåges önskvärda, men för hvilka den af nämnda samband beroende

hänsynen till kommunernas skatteintresse för närvarande lade

hinder i vägen, dels att de för fyllandet af kommunernas behof erforderliga

skattemedel måtte kommunerna beredas i den för de skattskyldige

minst betungande och efter kommunernas egna förhållanden i

möjligaste mån afpassade ordning, i sammanhang hvarmed komitén

borde afgifva förslag till de ändringar, som af en sålunda förändrad

anordning af kommunalbeskattningen kunde påkallas, bland annat, i

öfriga delar af kommunallagarne.

Att frågan om sättet för en lämplig begränsning af den kommunala

rösträtten på landet nära beröres af Riksdagens sålunda gjorda

framställning och den åtgärd, som med anledning deraf Eders Kong!.

Maj:t funnit godt vidtaga, lärer ligga i öppen dag. De nu öfverklagade

missförhållandena hafva nemligen just sin grund i det samlande på ett

fåtal händer af stora röstetal, som vid tillämpningen af gällande grunder

för den kommunala beskattningen framstår såsom en omedelbar följd

af de höga bevillningsbelopp, som flerstädes i vårt land påföras fastighet

och inkomst, samt i de vexlingar, som särskildt sistnämnda

kategori af beskattningsföremål enligt sakens natur är i förevarande

afseende underkastad. Undanrödjes nu, mer eller mindre fullständigt,

sjelfva grunden för den kommunala skattskyldigheten och dermed äfven

beräkningsgrunden för det kommunala röstvärdet, måste, såväl i stad

som på landet, nya sådana värden bestämmas och likaledes tillskapas

sådana nya, efter de ändrade förhållandena afpassade föreskrifter, som

må finnas egnade att förebygga obehörig röstöfvervigt.

Äfven om, hvad landskommunerna vidkommer, kan antagas, att

dessa fortfarande vilja till lättnad vid upptagandet af de nya kommunalskatterna

betjena sig af det häfdvunna fyrkbegreppet, får detta

emellertid en helt annan innebörd än det nu varande fyrktalet, och

hvad angår ett röstmaxium, bestämdt, på sätt komitén föreslagit, till en

viss del af kommunens fyrksumma, blir förhållandet uppenbarligen enahanda.

Eders Kongl. Maj:t befallningshafvande i Stockholms, Kronobergs,

Kristianstads, Malmöhus och Hallands län hafva också i sina yttranden

fästat uppmärksamheten på nu af mig berörda förhållanden samt hemstält,

huruvida icke med slutlig profning af frågan om begränsning af

den kommunala rösträtten på landet lämpligen borde anstå i afvaktan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

på den af Riksdagen begärda utredning angående utsigterna för genomförandet

af en från sambandet med allmänna bevillningen frigjord kommunal

skattelagstiftning.

Hvad sålunda förekommit har gifvetvis för mig inneburit en maning

att öfverväga, i hvad mån till afgörande för närvarande borde

företagas frågan om en begränsning af den kommunala rösträtten på

laude!; och jag har dervid för min del, med hänsyn till de af mig redan

anförda omständigheter, kommit till den uppfattning att med förslag

till lösning af denna fråga i dess helhet borde anstå i afbidan på den

utgång, den kommunala beskattningsfrågan erhåller.

Då jag emellertid nu går att inför Eders Kongl. Maj:t förorda en

partiel lösning af frågan, har mitt beslut härutinnan föranledts af min

öfvertygelse, att undanskjutandet under åtskilliga år — det torde nemligen

åtgå flera år, innan den andra frågan hinner blifva definitivt afgjord

— af reformens genomförande i de delar, som af mig nu afses,

kan befaras vålla olägenheter, i hvarje fall af större betydenhet än den

olägenhet, som ur lagstiftningssynpunkt onekligen ligger deri, att de

ifrågasatta bestämmelserna kunna blifva upderkastade ändring såsom

beroende af utgången af ett redan börjadt, nära sammanhängande lagstiftningsarbete.

Jag syftar härvid i främsta rummet på den aktiebolag för närvarande

tillerkända rösträtt i kommuns angelägenheter. Bragt å bane redan vid

det första riksmötet under det nya representationsskicket, har, på sätt

komitén jemväl erinrat, frågan om en begränsning åt bolagens rösträtt

städse omfattats med synnerligt intresse inom representationens båda

afdelningar och med anmärkningsvärd enighet framhållits, såsom den

der företrädesvis kräfde en snar och effektiv lösning. Äfven om i härutinnan

gjorda framställningar och uttalanden i allmänhet icke iakttagits

någon strängare åtskilnad mellan de associationsformer, som lagligen

kunna inordnas under begreppet bolag, utvisa dock förhandlingarna

i ämnet nogsamt, att det företrädesvis varit aktiebolagen som afsetts,

och att det är med blicken fästad på dessa bolags under tider af starkt

uppsving på affärslifvets olika områden ständigt växande fyrktal och

formerna för utöfvande af deras rösträtt i kommunernas angelägenheter,

som man, gång efter annan, påyrkat en begränsning af denna rösträtt.

Otvetydigt tala ock, enligt min mening, statistikens siffror för vidtagande

af en dylik åtgärd.

Från den redogörelse angående den kommunala rösträtten år 1892,

som till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts skrifvelse den 14 juni 1894 af

statistiska centralbyrån utarbetats och hvilken redogörelse afser jemväl

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

bolagens rösträtt, tillåter jag mig att till belysning åt det nyss sagda

anföra följande siffror.

Antalet röstegande aktiebolag i landskommunerna år 1892 — häri

inberäknadt sedelutgifvande bankbolag till ett antal af 56 — uppgick

till 2,613, motsvarande 0''5 procent af hela antalet röstegande 518,053.

En fördelning af fyrktalet på de fyra särskilda röstegareklasser, som i

redogörelsen upptagits, nemligen enskilda personer, menigheter, aktiebolag

och andra bolag, utvisar vidare att, medan af hela sammanlagda

fyrktalet, 24,207,996,på röstegareklassen enskilda personer till ett antal

af 506,124, motsvarande 977 procent af hela antalet röstegande, belöpte

83 procent eller 20,103,881 fyrkar, kommo på aktiebolagen icke mindre

än 13-1 procent eller 3,164,164 fyrkar.

För jemförelses skull kan tillika nämnas, att de båda andra röstegareklasserna:

menigheter, deri hufvudsakligen ingå bysamfälligheter,

och andra bolag, hvilka klasser, hvar för sig, dock äro numeriskt öfverlägsna

röstegareklassen aktiebolag, egde allenast resp. 186,809 och

753,142 fyrkar, motsvarande resp. 0''8 och 3''i procent af hela fyrktalet.

Efterser man den procentiska fördelningen af fyrktal på de särskilda

röstegareklasserna länsvis, befinnes, huru som inom Vesternorrlands,

Gefleborgs, Kopparbergs, Vermlands och Örebro län aktiebolagen

företedde sina relativt högsta fyrktal resp. 32, 25''9, 22-9, 22''2 och 21''2.

Närmast kommo Vestmanlands, Norrbottens och Vesterbottens län med

resp. 18’9, 16-3 och 15-6.

Högsta relativa fyrktal för röstegareklassen menighet träffades i

Gefleborgs län med 1''9 procent och för andra bolag i Örebro län med

8''3 procent.

Närmast kommo här, hvad angår den förra gruppen, Blekinge län

med 1''5 procent och, beträffande den senare, Göteborgs och Bohus län

samt Vesternorrlands län med resp 57 och 5 procent.

Uppmärksammar man vidare, huru i fråga om de absoluta fj^rktalen,

fördelade, enligt hvad i statistiska centralbyråns berättelse iakttagits,

i nio fyrktalsgrupper: 1—5, 6—10, 11—25, 26—50, 51—100,

101—250, 251—500, 501—1,000 fyrkar samt mer än 1,000 fyrkar, antalet

röstegande inom en hvar af de antagna fyra röstegareklasserna i

hvarje af dessa grupper ställer sig i förhållande till hela antalet röstegande

inom samma klass, utvisas denna fördelning af följande inom

statistiska centralbyrån upprättade öfversigt:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 40.

13

Öfversigt

utvisande röstegande, fördelade efter fyrktalet, i förhållande till hela

antalet röstegande.

Böste

gande

mod ett fyrktal af:

vrb.

1—5

6-10

11—25

26 —50

51-100

101-250

251—500

501-1,000

öfver

1,000.

Enskilda personer...

i''- '' :

27-2

13-4

24-i

18-2

9-a

5*o

1-5

05

0*2

Menigheter..........

47-5

12-3

15e

'' 8-7

6-9

4’9

2 g

ro

0-5

Aktiebolag...:......

3-5

3-8

7-8

8-4

12-5

17-5

12i

12-7

21-7

Andra bolag.........

26-7

11-8

14-o

13 a

13-9

10-5,

4-4

2-5

2-3

Af denna öfversigt framgår tydligen, hurusom i motsats till öfriga

röstegareklasser, hvilkas relativa storlek allenast med några smärre afvikelse

aftager i samma mån fyrktalen växa, röstegareklassen aktiebolag

framträder starkast just i den högsta fyrktalsgruppen eller den,

som omfattar fyrktal utöfver 1,000. »

De af statistiska centralbyrån verkstälda undersökningar, huru inom

hvarje särskild röstegareklass antalet röstegande, fördelade efter andel i

kommuns fyrktal, ställer sig i förhållande till hela antalet röstegande

inom samma klass, gifva också vid handen en betydlig öfvervigt för

aktiebolagen.

För gruppen: öfver Vin till och med Vs af kommuns hela fyrktal

möta sålunda för röstegareklasserna enskilda personer, menigheter

och andra bolag procenttalen resp. 0-23, 0*36 och 0''88, medan motsvarande

siffra för klassen aktiebolag uppgår till 6''8i.

I närmast högre grupp, omfattande fyrktal, som öfverstiga V5 af

kommuns hela fyrktal, ingingo de särskilda röstegareklasserna med följande

procenttal röstegande, nemligen enskilda personer 0-oo, menigheter

0■ 16, aktiebolag 5''78 och andra bolag 0''37.

Ännu mera påfallande framstår aktiebolagens betydelse vid eu jemförelse

huru utskiftningen af kommunal rösträtt på de olika röstegareklasserna

inbördes gestaltar sig.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Beträffande sålunda gruppen: öfver Vao till och med Vio af kommuns

hela fyrktal, uppgick antalet röstegande enskilda personer till 88-6 procent

af samtlige röstegande. Motsvarande procentsiffror för menigheter,

aktiebolag och andra bolag utgjorde resp. ro, 7-2 och 3-2.

För närmast högre grupp: Vio—V5 af kommuns hela fyrktal utvisas

röstegareklassernas inbördes förhållande af procenttalen 82''5 för

enskilda personer, To för menigheter, 13-o för aktiebolag och 3’5 för

andra bolag.

Redan vid denna grupp stegras sålunda aktiebolagens betydelse

högst afsevärdt eller nära dubbelt, medan för röstegareklassen enskilda

personer konstateras minskning och för andra bolag en blott obetydlig

ökning.

Inom nästa grupp: Vä—V2 af kommuns hela fyrktal framgår för aktiebolagen

ytterligare stegring, i det att procentsiffran nu höjts från 13-o

till 24-7, hvilket, med andra ord, utmärker, att nära V* af antalet röstegande

inom denna grupp utgöres af aktiebolag.

För röstegareklassen andra bolag utgör deremot ökningen allenast

Vio procent, och de båda återstående klasserna förete minskning.

Inom den högsta gruppen, omfattande röstegande med mera än ''/2

af kommuns hela fyrktal, finnes slutligen aktiebolagens betydelse stegrad

derhän, att mera än 1U af antalet röstegande inom denna grupp utgöres

af aktiebolag.

Procenttalen för enskilda personer och menigheter inom samma

grupp äro resp. 61‘4 och 4’5.

Den återstående röstegareklassen, andra bolag, saknar här någon

representant.

Jemväl om man betraktar medelfyrktalet för de olika röstegareklasserna,

finner man hvilken förkelande ställning intages af aktiebolagen.

Inom röstegareklassen enskilda personer stannade sålunda

medelfyrktalet vid 40 och för menighet vid 48, för klassen andra bolag

steg enahanda fyrktal till 138 och för aktiebolag ända till 1,211. Sålunda

belöpte i medeltal på hvarje aktiebolag ett ungefär 30 gånger så

stort fyrktal som på hvar enskild röstegande. Högsta medelfyrktalet för

aktiebolag träffades år 1892 i Örebro län, der detsamma utgjorde 2,028

mot resp. 50, 85 och 320 för enskilda personer, menigheter och andra

bolag. Närmast kom Upsala län med 2,025 mot resp. 59, 82 och 520.

De siffror, som jag nu anfört, utvisa enligt min mening ojäfaktigt,

att en begränsning af aktiebolagens rösträtt i landskommunerna är af

verkligt behof påkallad. Väl hänför sig den rösträttsstatistik, hvarur

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

15

siffrorna hemtats, till 1890-talets början och återgifver således icke

fullkomligt exakt nuvarande röstförhållanden inom kommunerna, men

ingen, som beaktar den alltjemt fortgående utvecklingen af det industriella

arbetet på dess olika verksamhetsfält i vårt land, lärer vilja

antaga att, i allmänhet sedt, förhållandena sedan dess gestaltat sig i sådan

rigtning, att behofvet af en begränsning utaf aktiebolagens rösträtt

skulle göra sig mindre känbart nu än då. Ej heller torde sådant

för den närmaste framtiden vara att förvänta.

Om jag således anser, att en begränsning af aktiebolagens rösträtt

icke bör uppskjutas i afvaktan på genomförandet af den vidtutseende

reform af den kommunala beskattningen, som nyligen bragts å bane,

följer dock icke häraf, att denna begränsning ovilkorligen bör drabba

all den rösträtt i landskommunerna, som för närvarande tillkommer

aktiebolagen. I hufvudsaklig anslutning till hvad komitén derutinnan

anfört håller jag sålunda före, att anledning till åtskilnad i förevarande

afseende bör göras emellan, å ena sidan, jordbruksfastighet och, å andra

sidan, öfriga beskattningsföremål såsom varande af mera rörlig och tillfällig

natur. Att för aktiebolagen beskattningsföremålet jordbruksfastighet i

det hela äfven är af underordnad betydelse i jemförelse med beskattningsföremålet

inkomst, har redan af komitén framhållits, och då komitén

ansett jordbruksfyrkarne i allmänhet böra underkastas en mindre stark

begränsning än öfriga beskattningsföremål, har komitén funnit tillräckliga

skäl icke föreligga att härutinnan för bolagen påkalla något undantag.

På grund häraf hemställer jag, att begränsningen af aktiebolagens

rösträtt icke må omfatta fyrktalen för jordbruksfastighet.

Beträffande formen för begränsningens genomförande har komitén

på ett, enligt min mening, öfvertygande sätt ådagalagt, att en utskiftning

af aktiebolagens rösträtt på aktieegarne svårligen kan genomföras

med bibehållande af de grunder för bolagens skattskyldighet till stat

och kommun, som för närvarande gälla, och att annat sålunda för närvarande

icke kan ifrågasättas, än att aktiebolag fortfarande må såsom

en ekonomisk enhet företrädas i kommunala angelägenheter.

Hvad härefter vidkommer frågan om arten och omfattningen af den

begränsning, som aktiebolagens rösträtt för andra beskattningsföremål

än jordbruksfastighet må böra underkastas, förordar jag till en början

obetingadt, att begränsningen göres relativ och sålunda sker genom

fastställande af ett i förhållande till vederbörande kommuns hela fyrktal

bestämdt röstmaximum.

I fråga om begränsningens omfattning erinrar jag, att komiténs

flertal, närmast i syfte att åvägabringa en verksam begränsning af bola
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 40.

gens rösträtt, föreslagit detta relativa röstmaximum till Va» af kommunens

hela fyrktal, och jag vågar hålla före att, derest man i fråga om aktiebolagens

rösträtt underkastar denna en så pass stark begränsning, som nämnda

siffra angifver, det mål lagstiftningen på förevarande område för närvarande

synes böra åsyfta — nemligen att råda bot på de mest öfverklagade

olägenheterna af det nuvarande rösträttssystemet — torde i tillräcklig

grad komma att vinnas, helst om, hvad jag jemväl är betänkt att föreslå,

vid sidan af denna begränsning ställes en föreskrift, att icke i något

fall rösträtt får utöfvas för högre röstetal, än som sammanlagdt tillkommer

öfriga röstegande inom kommunen.

Af tabeller, upprättade inom statistiska centralbyrån i syfte att

belysa verkningarna af de relativa röstmaxima, som tid efter annan

varit ifrågasatta, inhemtas, att en begränsning af aktiebolagens rösträtt

till 1 /ao af kommunens hela fyrktal skulle nedbringa deras röstetal —

för närvarande desamma som deras fyrktal — från 2,467,411 till

786,643 eller med mera än 33 procent. Iakttager man verkningarue

länsvis, finner man i fråga om de län, der aktiebolagen för närvarande

ega ett förherskande inflytande, nemligen Vermlands, Örebro, Vestmanlands,

Kopparbergs, Gefleborgs och Vesternorrlands län, att röstetalet

nedbringas i Vermlands län från 245,480 till 74,737, i Örebro län

från 201,005 till 57,341, i Vestmanlands län från 128,149 till 37,515,

i Kopparbergs län från 174,555 till 60,386, i Gefleborgs län från

264,473 till 87,764 och i Vesternorrlands län från 367,820 till 137,635.

För Stockholms, Upsala, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Vesterbottens

och Norrbottens län, som härnäst komma i ordningen, utvisas

reduktionen af följande siffror, nemligen för Stockholms län resp.

110,360—37,069, för Upsala län resp. 99,992—23,080, för Malmöhus

län resp. 259,610—42,468, för Göteborgs och Bohus län resp. 73,501

—34,279, för Vesterbottens län resp. 51,741 — 23,865 och för Norrbottens

län resp. 62,754—25,787.

Härvid är visserligen att märka, att den tabell, från hvilken dessa

siffror äro hemtade, är uppgjord under förutsättning af V20 såsom röstmaximum

jemväl beträffande jordbruksfyrkar, hvilka nu ansetts böra

från begränsning undantagas, men de angifna siffrorna torde i allt

fall gifva en föreställning om de antagliga verkningarne af den ifrågasatta

begränsningen.

Såsom jag redan haft anledning nämna, torde den kommunala

rösträtten på landet jemväl derutinnan böra begränsas, att det icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 40.

17

vidare må vara någon tillåtet att utöfva rösträtt för större röstetal, än

som sammanlagdt tillkommer öfrige röstegande inom kommunen. Härigenom

skulle, då ju enligt § 21 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet i det fall, som här förutsättes, den af de fleste röstande efter

hufvudtalet biträdda mening gäller såsom beslut, möjligheten af hvad

man under förhandlingarne i ämnet kallat kommunalt envälde varda

undanröjd. Enligt hvad komitén meddelat, förefans år 1892 en sådan

möjlighet i icke mindre än 44 af rikets landskommuner.

Det lärer icke kunna förnekas att, på sätt ofta är vordet framhållet,

tillvaron af en sådan möjlighet icke står väl tillsammans med

kommunallagarnes anda och den princip af sjelfverksamhet för kommunen,

hvarå dessa lagar innerst hvila. Jemväl affattningen af såväl

§ 1 som § 27 i förordningen om kommunalstyrelse på landet gifver,

enligt min mening, vid handen, att möjligheten af kommunalt envälde

icke varit af lagstiftaren förutsatt. Särskildt framgår detta af ordalagen

i sistnämnda lagrum, enligt hvilka vid uppkommen fråga om tillsättande

af kommunalfullmägtige kommunalstämman skall med mera än hälften

af kommunens hela röstetal efter röstvärdet förena sig om beslut derutinnan.

Riksdagens Andra Kammare har också från och med år 1881 städse

utan meningsskiljaktighet biträdt väckta förslag i syfte att förebygga

nu berörda missförhållande, och jemväl inom Första Kammaren hafva

röster gång efter annan höjts till förmån för en dylik åtgärd.

Komitén vitsordar äfven enhälligt, att det anmärkta förhållandet

icke står i öfverensstämmelse med grundsatsen om kommunens sjelfverksamhet

och att detsamma städse innebär en möjlighet till röstförtryck,

hvars betydelse icke får underskattas, men har i allt fall ansett

sig icke böra framlägga något förslag i syfte att afhjelpa detsamma.

Hufvudsakligen två skäl hafva härvid varit för komitén bestämmande.

Det ena af dessa står i närmaste samband med de af komitén föreslagna

röstmaxima, med hvilkas tillämpning en röstöfvervigt, så stor

som här afses, skulle fortfarande ega bestånd allenast i sex af rikets

kommuner.

Att vid sådant förhållande förorda antagandet af en bestämmelse,

som enligt sakens natur vore att anse såsom en undantagsbestämmelse,

hvilken allenast för några få af landets kommuner skulle komma att

ega betydelse, syntes komitén icke lämpligt.

Det andra skälet hemtar komitén från det ringa praktiska värde,

som reformen antoges komma att få. Förutsättningarne för bestämmelsens

tillämplighet komme nemligen högst sällan att föreligga, då ju

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 1 Rami. 1 Afd. 24 HäJt. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 40.

härför erfordrades, dels att kommunens samtliga röster företräddes å

stämman, och dels att den högst beskattade rösteganden, mot hvilken

bestämmelsen sålunda vore rigtad, stode ensam om sin mening. Föga

billigt syntes det för öfrigt vara, att en medlem i kommunen, hvilken

bidroge till bestridande af dess utgifter till exempel med mera än 19/20,

underkastades en så våldsam inskränkning i afseende å sitt inflytande

inom. kommunen, som bestämmelsens tillämpning i och för sig stälde

i utsigt.

Hvad nu angår det första af dessa skäl, lärer detsamma icke vidare

ega någon nämnvärd betydelse, derest Eders Kongl. Magt godkänner

min hemställan, att ett relativt röstmaximum för närvarande bör fastställas

allenast för en viss röstegareklass, såvidt nemligen dennas rösträtt

grundar sig på annat än innehaf af jordbruksfastighet. Enligt hvad

af 1892 års rösträttsstatistik inhemtas, innehades nämnda år i 15

kommuner mer än halfva fyrktalet af aktiebolag. Genom den af mig

föreslagna begränsning nedbringas i 14 kommuner vederbörande bolags

röstetal betydligt under hälften af resp. kommuners fyrktal, men för

en kommun, Malingsbo, der ett exceptionelt högt antal jordbruksfyrkar

tillkommer vederbörande bolag, qvarstår det förhållande, att bolaget

är i afseende å röstetal öfvermägtigt inom kommunen.

Med iakttagande häraf skulle således, allt enligt 1892 års förhållanden,

den åt mig förordade bestämmelsen, att rösträtt icke må af någon

utöfvas för större röstetal, än som sammanlagdt tillkommer öfrige röstegande,

eg a betydelse för 30 af rikets kommuner.

Villigt medgifves, att förutsättningarne för bestämmelsens tilllämplighet

kunna antagas endast undantagsvis komma att föreligga,

särskildt i kommuner med ett någorlunda stort antal röstegande, men

på sätt jemväl en reservant i förevarande ämne inom komitén framhållit,

synes, sådant oaktadt, bestämmelsen försvara sin plats, då den

är teoretiskt riktig och kan vinna tillämpning.

Då jag, i anslutning till hvad jag sålunda anfört, ansett mig böra

hemställa, att föreskrift måtte meddelas derom, att rösträtt icke må i

något fall utöfvas för högre röstetal, än som sammanlagdt tillkommer

öfrige röstegande inom en kommun, må det i öfrigt tillåtas mig att

erinra, huru som giltigheten af en dylik föreskrift icke synes bero af

utgången utaf de reformarbeten på den kommunala beskattningens område,

som nyligen tagit sin början.

Uppenbart lärer nemligen vara att, huru än den kommunala beskattningen

kommer att ordnas, måttet af en hvar röstegande kommunmedlems

skattskyldighet till kommunen allt framgent varder i viss

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

mån bestämmande för hans rösträtt i kommunala angelägenheter och

att följakligen behofvet af en föreskrift sådan som den nu föreslagna

fortfarande skall göra sig gällande.

För att förstärka de af komitén föreslagna garantier mot obehörig

röstöfvervigt har komitén tillika, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

en vid 1872 års lagutskotts betänkande i ämnet afgifven reservation,

hemstält, att beslut i frågor, som omförmälas i §§ 73 och 74 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet, skall fattas med 2U af de i

omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet.

I olikhet med de alldagliga, vanligt förekommande kommunala angelägenheterna

vore, anför sålunda komitén, dessa ärenden på grund

af sin större vigt ''onekligen egnade att tillvinna sig ett särskildt, intresse

hos kommunens röstegande äfvensom att påkalla ett allmännare

deltagande från deras sida. Vid sådant förhållande borde också sjelfva

beslutet redan vid sin tillkomst framstå såsom uttryck för en mera allmänt

omfattad mening.

Enligt komiténs åsigt tala i öfrig! för ändamålsenligheten af den

ifrågasatta anordningen enahanda hänsyn, som föranledt lagstiftaren att

för behandlingen af dessa ärenden påkalla iakttagandet af vissa betryggande

former.

Då den fråga, komitén sålunda fört på tal, enligt min mening, är

af fristående natur och följaktligen synes kunna komma under bedömande

oberoende af en förändring i grunderna för den kommunala

beskattningen, har jag ansett mig nu böra uttala mig om densamma.

Härvid vill jag till en början erinra, hurusom flertalet af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande lemnat komiténs förslag i denna de!

utan anmärkning, hvaremot Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Kalmar, Kristianstads och Skaraborgs län förklarat sig sakna anledning

att biträda förslaget,

Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Kronobergs, Malmöhus

och Hallands län hafva slutligen ansett detsamma endast delvis böra

vinna afseende, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs

län, hvad angår sådana ärenden, som omförmälas i § 73, så ock beslut

angående påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för längre

tid än fem år, samt Eders Kong]. Majds befallningshafvande i Malmöhus

och Hallands län, så vidt angår de i nyss nämnda lagrum angifna

frågor.

Härvid förklarar sig dock Eders Kongl. Majds befallningshafvande

i Hallands län förutse, huru den af befallningshafvande sålunda biträdda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

anordning kommer att lägga svåröfverstigliga hinder i vägen för framgång

åt månget för kommunen gagneligt förslag.

Då komiténs förslag i förevarande ämne blifvit af de fleste befallningshatvande

lemnadt utan erinran, anser jag mig kunna biträda

detsamma, såvidt. det angår beslut om upptagande af lån, stäldt på

längre återbetalningstid än två år, hvarom i § 73 punkten b) förmäles.

Oafsedt att kommunernas skuldsättning tagit och fortfarande

sjnes komma att taga sådana dimensioner, att det ingalunda torde skada

om, genom uppställande af krafvet på större pluralitet än den vanliga

för åstadkommande af giltigt beslut i dylika frågor, något återhåll beredes

mot förhastade beslut, synes mig lagändringen derjemte af billighet

påkallad såsom ett skydd för aktiebolagen, hvilkas rösträtt ju så betydligt

nedsättes, medan måttet för deras bidragsskyldighet till kommunen

qvarstår oförändradt.

Beträffande åter öfriga i § 73 omförmälda ärenden likasom de i

§ 74 upptagna,, synas gällande bestämmelser om beslutens underställande

fortfarande erbjuda så tillräckliga garantier mot öfverilade och för kommunen

skadliga beslut, att för dessa ärenden något behof af föreskrift

om qvalificerad röstmajoritet ej torde förefinnas.

Jag bar slutligen att yttra mig angående de förändringar i lydelsen

af förordningen om kommunalstyrelse på landet, hvartill antagandet

af de utaf mig förordade åtgärder föranleder.

De lagrum, som deraf beröras, äro §§ 11, 21, 59 och 73 i

nämnda förordning.

I § 11 lära sålunda böra inrymmas föreskrifterna om den ifrågasatta

begränsningen, och då dessa föreskrifter omedelbart anknyta sig

till den i samma lagrum meddelade bestämmelsen, att röstvärdet skall

beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal, synes det i paragrafen,

förekommande, genom förordningen den 26 oktober 1888 stadgade

tillägg lämpligen böra inordnas under ett särskilt stycke.

Hvad angår § 21, bör i §:s tredje stycke undantag från tillämpningen

af den deri meddelade bestämmelsen om röstpluralitet göras

jemväl för ärende, som i § 73 punkten b) omförmäles.

Beträffande § 59 nödvändiggör komiténs förslag icke annan ändring,

än att föreskrift bör meddelas derom, att i fyrktal slängden skall antecknas

jemväl kommunens hela fyrktal äfvensom, der aktiebolag träffas

af den föreslagna begränsningen, det derigenom uppkommande röstetal;

hvarförutom, i enlighet med hvad som vidtagits i Eders Kongl. Maj:ts till

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

innevarande Riksdag aflåtna proposition (n:o 25) angående ändrad lydelse

af § 58 i förordningen om kommuualstyrelse på landet, orden: »art. II.

Bevillningsstadgan» lära böra utbytas mot orden: »förordningen angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst».

Hvad slutligen angår formuläret till fyrktalslängd, tiar det nu

gällande, som fastställa genom nådiga kungörelsen den 17 mars 1882

och seda^n dess lemnats oförändradt, underkastats de jemkningar i sin

lydelse, som påkallas af de ifrågasatta ändringarne i affattningen åt

§ 59, äfvensom af de förändrade grunder för fyrktalssättning, hvilka

sedan år 1892 tillämpas.

Efter att hafva uppläst det till enlighet med hvad nu blifvit anfördt

inom civildepartementet uppgjorda förslag till ändrad lydelse af §§ 11,

21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på landet, jemte

det till § 59 hörande formulär till fyrktalslängd, hemstälde föredragande

departementschefen, att berörda förslag måtte för Riksdagen till antagande

framläggas.

Till denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall; och skulle proposition i ämnet af den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Cour. Falkenberg.

Bih. till Riksd. l\ot. 1808. / Sami. / Jfd. 24 ljuft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. LU 1898:80 Memorial, i anledning af kamrarnes beslut beträffande Kongl. Maj:ts till Riksdagen ajiåtna proposition, n:o 40, med förslag till lag angående ändrad lydelse af s. 1 i texten
  2. LU 1898:50 Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse s. 1 i texten