Sök i Ratio Lex

Angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk

1898-02-04 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1898:66, Angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N.o 66.

1

N:o 66.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående tiondefrihet

för Höganäs stenkolsverk; gifven Stockholms slott

den 4 februari 1898.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva, att den för öfriga bergverk i riket medgifna tiondefrihet

må äfven för Höganäs stenkolsverk tillämpas, under vilkor,

att den rätt, som på grund af Höganäs stenkolsbolags privilegier

kan tillkomma bolaget att inom Luggude och Rönnebergs härad eftersöka

och bearbeta stenkolsfyndigheter, icke får göras gällande i afseende

å andra delar af nämnda härad än det af bolaget i dess skrift den 2

december 1896 angifna område;

. att gränserna för området skola på bolagets bekostnad af landtmätare,

som Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län eger

förordna, å karta i lämplig skala inläggas;

att ett exemplar af kartan skall öfverlemnas till kommerskollegium

för att i dess grufkartekontor förvaras; samt

att bolaget lemnar vederbörande grufegares rätt till sex å Flundrarps

egor i Brunnby socken befintliga, bolaget icke tillhöriga stenkolsgrufveutmål

oförkränkt,* så länge nämnda rätt genom arbetsskyldighetens fullgörande

behörigen uppehälles.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 45 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 4 februari

1898.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

GrILLJAM,

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet- grefve Wachtmeister

anförde:

Vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 22 december 1887 af

frågan angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk yttrade dåvarande

departementschefen, bland annat, att, såsom bekant vore, bergverksnäringen

i vårt land af ålder varit underkastad en särskild produktionsskatt, hvilken

i allmänhet jemlikt nådiga förordningen den 27 augusti 1723 utgått med

tiondedelen af de metaller, mineralier och fossilier, som hemtades å kronoeller

kronoskatte]ord, och med trettiondedelen af de produkter af sådan

art, som vunnos å frälsejord. Genom nådiga förordningen den 21 juni

1831 bestämdes afgiften af de bruks- och bergverksanläggningar, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

derefter skattlades, till trettiondedelen af tillverkningen, ehvad rudimaterierna

hemtades å frälse- eller krono- och kronoskatte jord. I den mån

åsigterna om obilligheten af särskild tillverkningsskatt å bergverksnäringens

alster vunnit stadga, hade emellertid de olika grenarne af

denna näring tid efter annan befriats från den å dem lagda tionde.

Sedan genom nådiga kungörelsen den 18 april 1854 aluntionden blifvit

upphäfd, afskaffades genom nådiga kungörelsen den 14 december 1860

tackjernstionden för hyttor belägna utom de privilegierade bergslagen

och genom nådiga kungörelsen den 9 juni 1871 tackjernstionden för

hyttor inom bergslag, hvarefter, jemlikt nådiga kungörelsen den 10

augusti 1877, förordnades, att tiondesättning å dittills icke skattlagda

eller derefter uppkommande så kallade ädlare verks tillverkning icke

skulle ega rum, samt att, med undantag tills vidare för Sala silfververk

och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som vore förpligtade till

bergverkstiondes utgörande, skulle befrias från dylik tionde; dock att

för vissa uppräknade verk, som voro i besittning af särskilda privilegier,

tiondefriheten icke skulle inträda förr än egarne af dessa verk förklarat

sig ingå på privilegiernas upphörande eller aflösning på vissa, genom

nådigt bref af samma dag för hvarje verk bestämda vilkor. Efter det

Riksdagen år 1887 bifallit Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition om upplösning

af det bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag

och aftal i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen bestämda

grunder blifvit mellan kronan och bergslaget upprättadt, komme

jemlikt bestämmelse i detta aftal skyldigheten för bergslaget att för

silfververket utgöra tionde från och med 1888 års början att upphöra.

Jemte några verk, hvilkas egare ännu icke förklarat sig villige att ingå

på de för bergverkstiondens eftergifvande jemlikt nådiga brefvet den

10 augusti 1877 bestämda vilkor, qvarstode således endast Höganäs

stenkolsverk såsom underkastadt skyldigheten att utgöra bergverkstionde.

Ehuru berörda stenkolsverk fortfarande enligt författningarne vore

tiondepligtigt, hade likväl på grund af särskilda bestämmelser tionde af

detta verk till staten icke utgått. Genom nådiga brefvet den 20 juni

1801 beviljades nemligen verket tiondefrihet under trettio år, efter hvilken

frihetstids förlopp och sedan åtgärd blifvit vidtagen för stenkolsverkets

taxerande till tionde, genom nådiga brefvet den 9 mars 1833 förklarades,

att verket skulle från erläggande af tiondeafgift tills vidare vara

befriadt.

I underdånigt utlåtande den 13 november 1871, afgifvet med

anledning af väckt fråga om bergverkstiondens afskaffande, ovilkorligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

för sådana bergverk, som icke vore i åtnjutande af särskilda privilegier,

och för de privilegierade verken mot vilkor af privilegiernas upphörande

eller aflösande, anförde kammar- och kommerskollegierna, beträffande

Höganäs stenkolsverk, att detta verk, så vidt af de hos kollegierna förvarade

handlingar hade kunnat utrönas, icke vore i åtnjutande af någon

från statens sida meddelad förläning eller annan förmån af sådan natur, att

verket kunde förklaras vara försedt med något slags privilegier i den vid detta

uttryck allmänneligen och i hvad anginge åtskilliga andra bergverk fästande

mening, i följd hvaraf stenkolsverket i detta hänseende vore likställigt

med oprivilegierade ädlare verk. 1 öfverensstämmelse härmed gjordes

ock i den nådiga proposition om bergverkstiondens afskaffande, som den

16 februari 1872 till Riksdagen afläts, intet förbehåll för ifrågavarande

stenkolsverk. Sedan kammar- och kommerskollegierna, efter det nyssnämnda

nådiga proposition blifvit af Riksdagen afslagen, i underdånig

skrifvelse den 13 november 1872 fästat uppmärksamheten på frågan,

huruvida tionde borde påföras dittills icke skattlagda verk, som enligt

äldre författningar kunde kännas skyldiga till dess erläggande, anbefaldes

kollegierna genom beslut den 21 augusti 1874 att verkställa utredning,

huruvida Höganäs stenkolsverk vore i åtnjutande af några privilegier

eller förmåner, hvilka, i det fall att stenkolsverken funnes böra för all

framtid fritagas från skyldigheten att utgöra tionde, kunde föranleda

dertill, att sådan befrielse icke eller endast under vissa vilkor blefve

för Höganäs stenkolsverk tillämpad.

Till åtlydnad af denna befallning afgåfvo kollegierna1; underdånigt

utlåtande den 23 november 1876. Kollegierna erinrade häruti om sin

i förut omförmälda underdåniga utlåtande den 13 november 1871 uttalade

åsigt, att Höganäs stenkolsverk icke vore i åtnjutande af någon från

statens sida meddelad förläning eller annan förmån af sådan natur, att

verket kunde förklaras vara försedt med något slags privilegier i den

vid detta uttryck allmänneligen och i hvad anginge åtskilliga andra

bergverk fästade mening, och tillkännagafvo, att af de förnyade undersökningar,

hvilka till följd af Eders Kongl. Maj:ts berörda nådiga befallning

blifvit verkstälda, den af kollegierna sålunda yttrade åsigt, att här

åsyftade verk icke åtnjöte några privilegier eller förmåner i nyss angifva

mening, vunnit ytterligare bekräftelse.

Sedan departementschefen härefter erinrat, att kammar- och kommerskollegierna

sålunda äfven efter den förnyade undersökning, som företagits,

vidhållit, att Höganäs stenkolsverk] icke vore i åtnjutande af

någon från statens sida meddelad förläning eller annan förmån af sådan

natur, att verket kunde förklaras vara försedt med något slags privilegier

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 60.

i den vid detta uttryck allmänneligen och. i hvad anginge åtskilliga

andra bergverk fastade mening, att Riksdagen icke gifvit tillkänna, att

särskildt i fråga om Höganäs stenkolsverk borde vid begreppet privilegier

fästas någon annan eller vidsträcktare mening än den, som hittills beträffande

andra bergverk gjorts gällande, att kollegierna ej heller ansett

sig höra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att, med hänsyn till bolagets

bestridda betalningsskyldighet för fordom åtnjutet statsbidrag, vare sig

upphäfva den frihet från tiondens utgörande, som tills vidare vore bolaget

förunnad, eller föreslå särskilda vilkor och förbehåll för definitivt tilldelande

af tiondefrihet åt stenkolsverket, samt att i öfrigt ingen särskild

anledning till dylikt förbehåll eller vilkor vore uppgifven, beslöt Eders

Kongl. Maj:t. att i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att

den för öfriga bergverk i riket medgifna tiondefrihet måtte äfven å

Höganäs stenkolsverk tillämpas.

Vid behandling i Riksdagen af berörda nådiga proposition bifölls

densamma af andra kammaren utan vilkor, men af första kammaren

under förutsättning att i fråga om upptagande af nya stenkolsgrufvor

Höganäs stenkolsverk skulle vara underkastadt lagen angående eftersökande

och bearbetande af stenkolsfyndigheter den 28 maj 1886, så

att det ^ icke i fråga derom finge på grund af äldre privilegier anses

inom någon del af Skåne hafva annan eller bättre rätt än andra koncessionssökande.

Sedan Riksdagen härefter i skrifvelse den 11 maj 1888 anmält, att

vid behandlingen af den nådiga propositionen Riksdagens kamrar i afseende

derå stannat i olika beslut af beskaffenhet, att, jemlik! 63 §

riksdagsordningen, frågan i följd deraf för den riksdagen förfallit, anbefalde

Eders Kongl. Maj:t den 8 påföljande juni kammar-och kommerskollegierna

att, efter förnyad utredning med särskild hänsyn till utfärdade

stadganden rörande stenkolsfyndigheters eftersökande och bearbetande,

gemensamt afgifva underdånigt utlåtande, huruvida Höganäs stenkolsverk

vore i åtnjutande af några sådana privilegier eller förmåner, hvilkas

upphörande borde göras till vilkor för eftergift af den stenkolsverket

åliggande tiondeskyldighet.

Etter verkstäld utredning hafva kollegierna den 1 november 1888

afgifvit underdånigt utlåtande i berörda afseende; och hafva kollegierna

dervid, under erinran om den af dem i deras förenämnda underdåniga

utlåtanden den 13 november 1871 och den 23 november 1876 yttrade åsigt,

att Höganäs stenkolsverk icke åtnjöte några privilegier eller formåner i

den mening förut nämnts, vidare anfört, att i detta uttalande endast afsåges

det slag af privilegier, som i Rikets Ständers skrifvelse den 5 juni 1866,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 66.

hvilken låg till grund för Eders Kongl. Maj:ts förut omförmälda proposition,

åsyftades och hvilkas afstående gjorts till vilkor för tiondens afskaffande

för vissa verk, som särskildt uppräknades i den nådiga kungörelsen den

10 augusti 1877, genom hvilken tiondeskyldigheten för så kallade ädlare

verk upphäfts. Emellertid innehade Höganäs stenkolsverk privilegier af

annan art, hvilkas betydelse numera, sedan lagen om eftersökande och

bearbetande af stenkolsfyndigheter den 28 maj 1886 tillkommit, skarpare

framträdt.

Den 18 februari 1737 meddelade nemligen bergskollegium för bergmästaren

Anton Svab, konsul Jonas Alström och geschworner Erik

Stockenström tillstånd eller privilegium att få upptaga och försöka de

vid Helsingborg »under tiden bearbetade men lemnade stenkolsbrott och

grufvor jemte flera fossilier, som dervid anträffas kunde», och uti

skrifvelse af samma dag föreskref bergskollegium, att intressenterna

skulle åligga att innan något arbete begyntes gifva grundegarne kunskap

af deras »dessein» samt inhemta dessas utlåtande, huruvida de ville med

intressenterna uti företaget participera eller ej, samt att, der intressenterna

något hinder härvid skulle ske, de egde att derom hos kollegium

göra anmälan, då kollegium ville låta dem vederfaras hvad kongl. förordningarne

likmätigt vore. Jemlikt bergskollegii skrifvelse den 29

mars 1738 erhöllo vidare förenämnda personer, som å en plats, belägen

på Norra Vallåkra kronorusthålls egor, anträffat en kolflöts, å hvilken

de anlagt grufarbete, sagda privilegium utsträckt ej mindre till denna

plats med andra angränsande egor, »hvarthän denna med arbete belagda

stenkolsflöts synes vilja sig utbreda», än äfven till fältena mellan sagda

plats och Landskrona; allt dock med vilkor att vederbörande jordegare

på intet sätt derigenom förfördelades eller skada tillfogades, emedan

»participationen» ålåge att förut gifva jordegarne »sina försöksdesseiner

vid handen och om participation deruti deras utlåtande inhemta».

Sedan derefter statssekreteraren m. m. baron Eric Ruuth fått

berörda privilegier på sig öfverlåtna, blefvo dessa privilegier, på baron

Ruuths derom gjorda underdåniga anhållan, genom nådigt bref den 6

maj 1788 stadfästade för honom och hans rättsinnehafvare, och genom

bergskollegii resolution den 14 november 1788 förklarades, att Luggude

och Rönnebergs härad i Malmöhus län skulle anses såsom ett för stenkolsverket

utstakadt och faststäldt distrikt, inom hvars gränser baron Ruuth

hade att tillegna sig och åtnjuta alla de förmåner och rättigheter, som

genom bergskollegii privilegium den 18 februari 1737 samt dess skrifvelse

den 29 mars 1738 dåvarande intressenter i stenkolsverket förundte blifvit.

På grund af dessa privilegier hade Höganäs stenkolsaktiebolag,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

h vilket blifvit innehafvare af den baron Ruuth 1788 tillförsäkrade rätt,

vid Höganäs och trakten närmast deromkring fortfarande bedrifva stenkolsbrytning,

utan att hafva vare sig enligt 1855 års grufvestadga

genom inmutning förvärfvat rätt till stenkolsområden eller enligt lagen

om eftersökande och bearbetande af stenkolsfyndigheter den 28 maj

1886 undfått någon koncession å dylikt område.

I sistnämnda lag vore de Höganäs stenkolsverk tillkommande

rättigheter särskildt beaktade, i det att i § 6 af samma lag stadgades,

att å område, som, innan denna lag trädt i kraft, blifvit för bearbetande

af stenkolsfyndigheter inmutadt eller annorledes lagligen upplåtet, vore

koncession utan tillstånd af den, som innehade sådan rätt, icke gällande,

så vidt den äldre rättigheten vore behörigen försvarad.

I § 45 af samma lag föreskrefves vidare, att för stenkolsgrufva,

hvartill rättigheten genom inmutning eller annorledes vunnits innan

lagen trädt i kraft, skulle grafvestadgan den 16 maj 1884 i tillämpliga

delar lända till efterrättelse, med vissa undantag, af hvilka beträffande

Höganäs stenkolsverk endast de i punkterna a), b) och g) omförmälda

syntes vara gällande.

För så vidt alltså den Höganäs aktiebolag enligt privilegierna

tillkommande rätt icke kunde visas vara på ett eller annat sätt icke

behörigen försvarad, syntes sagda bolag, utan att behöfva ställa sig

stenkolslagens föreskrifter i fråga om sättet för förvärfvande af koncession

till efterrättelse, kunna inom Luggude och Rönnebergs härad eftersöka

och bearbeta stenkolsfyndigheter.

Att dessa privilegier fortfarande vore beståndande och fullt gällande

hade äfven uttalats i Eders Kongl. Maj:ts dom den 31 mars 1881

i sak mellan hemmansegaren Per Jönsson i Långaröd med flere å ena

och Höganäs aktiebolag å andra sidan.

Till Luggude häradsrätt hade nemligen bemälde Per Jönsson med

flere instämt Höganäs aktiebolag med yrkande, bland annat,

att som Ruuths schakt vore upptaget å egorna till Per Jönssons

hemman 1 mantal n:o 4 Långaröd, hvarifrån 2 tunnland 21,3 kappland

jord för ändamålet afsöndrats, men bolaget till detta område ej förvärfvat

eganderätt, utan troligen efter aftal med föregående egare af

hemmanet, blott mot årlig afgäld, begagnat jorden, samt berörda jordupplåtelse

hvarken blifvit bestämd att fortfara under någon viss tid eller

vore genom laga åtgärd till beståndet tryggad, det måtte bolaget,

hvilket bedrefve grufarbete jemväl under öfrige dess motparters egor,

men icke i öfverensstämmelse med grufvestadgan den 12 januari 1855

sökt och vunnit utmål samt följaktligen icke egde rätt att inom veder
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong1, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

parternas områden idka grufvedrift, varda ålagdt att afträda och till

vederparternas fria disposition öfverlemna den dem och deras hemman

tillhöriga jord m. m.

Under målets handläggning företeddes, bland annat, dels åtskilliga

handlingar, hvaraf inhemtades, att, på anmälan af friherre Ruuth att

han vore hågad anställa försöksarbeten för vinnande af stenkol inom

Väsby och Vikens socknar, bergmästaren i orten vid ett till den 28

oktober 1793 utlyst sammanträde med åbor och jordegare i sagda

socknar delgifvit dem friherre Ruuths afsigt samt tillsport dem, om de

ville i arbetet deltaga, med anledning hvaraf då närvarande hemmansegare

afgifvit yttranden, dels ock ett i september 1797 hållet protokoll,

utvisande att bergmästaren med nämnd å sammanträde vid Luggude

härads tingsställe efter förutgången kungörelse, uppläst i häradets alla

kyrkor, hört samtlige jordegare i häradet, som ej förut afgifvit yttranden

i frågan, huruvida de åstundade att deltaga i de försök, Höganäs stenkolsbolag

ämnade företaga på åtskilliga ställen i häradet, samt att från

Väsby socken sju hemmansegare instält sig och a egna och öfrige socknemän

s vägnar förklarat, att de ej ville deltaga i försöksarbetet, men önskade

veta, hvilken ersättning bestodes för skada, som kunde tillfogas

enskilda egor, hvartill svarats, att skadeersättning till skäligt belopp icke

bestredes; hvaremot egaren af Kulla-Gunnarstorp anmält sig benägen

att deltaga i grufarbetet, derest sådant komme att å egor till nyssnämnda

gods anställas.

Genom utslag den 20 juli 1878 ogillade häradsrätten samtliga af

kärandeparterna framstälda påståenden, och enligt dom den 30 april 1880

fann hofrätten öfver Skåne och Blekinge skäl icke hafva förekommit

ledande till ändring härutinnan.

Saken fullföljdes af Per Jönsson och hans medparter, och utlät

sig Eders Kongl. Maj:t i förenämnde dom den 31 mars 1881, att alldenstund

de för Höganäs stenkolsverk genom bergskollegii resolutioner

den 18 februari 1737, den 29 mars 1738 och den 14 november 1788

meddelade privilegier innehölle, att privilegiernas innehafvare egde att

upptaga, försöka och bearbeta stenkolsgrufvor inom Luggude och Rönnebergs

härad, som skulle betraktas såsom ett för nämnda stenkolsverk

utstakadt och faststäldt distrikt, inom hvars gränser privilegiernas innehafvare

hade att tillegna sig och åtnjuta omförmälta förmåner och rättigheter;

samt af privilegiernas berörda innehåll måste anses följa, att särskildt

anvisande genom vederbörande myndighet af utrymme för grufarbetet

icke erfordrats i annat fall, än att öfverenskommelse derom ej

Bih. till Riksd. Prat. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 45 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

kunde med någon jordegare träffas, och att, der sådan öfverenskomkommelse

blifvit ingången, densamma medförde för privilegiernas innehafvare

mot jordegaren enahanda rätt, som om utmål å den senares

mark af behörig myndighet anvisats och tilldelats; för den skull och

emedan, hvad anginge den jordrymd af 2 tunnland 21,3 kappland, som

Höganäs stenkolsaktiebolag innehade inom Per Jönssons hemmans område

och för hvilken jordrymd, efter hvad upplyst vore, bolaget utgifvit

årlig ei sättning, annat på grund af hvad i saken förekommit icke antagas

kunde, än att samma jordrymd blifvit af föregående egare till

hemmanet upplåten åt bolaget för grufarbetets bedrifvande; ty och som

enligt bergskollegii förut åberopade resolutioner det ålegat jordegare

inom Luggude och Rönnebergs härad att efter erhållen kännedom om

de försöksarbeten, hvilka privilegiernas innehafvare ville anställa, på

förhand gifva tillkänna, om de åstundade att i grufarbetet deltaga, samt

styrkt vore, att vid sammanträden, som på anhållan af privilegiernas

innehafvare bergmästaren i orten under åren 1793 och 1797 utlyst och

hållit för att inhemta, om någon af dem önskade i grufarbetet taga del,

ingen mera än egaren till Kulla-Gunnarstorp dertill sig anmält, alltså

pröfvade Eders Kongl. Maj:t rättvist gilla hofrättens dom.

Enligt grunderna för denna Eders Kongl. Maj .ds dom skulle alltså

genom det vid omförmälda sammanträden åren i.793 och 1797 jordegarne

gjorda meddelande om stenkolsbolagets afsigt att företaga försöksarbeten

för vinnande af stenkol inom häradena och jordegarnes då

gifna förklaring,. att de icke ville i arbetet deltaga, Höganäs stenkolsaktiebolags

ställning till jordegarne vara klargjord och bolaget ega rätt

att, endast mot skälig skadeersättning till jordegarne, hvarhelst det ville

inom Luggude härad drifva schakt och tillgodogöra sig stenkol.

Höganäs stenkolsaktiebolag syntes sålunda på grund af sina privilegier,

jemförda med de i afseende å stenkolsfyndigheters tillgodogörande

tillämpliga författninger, böra anses intaga en undantagsställning så väl

i förhållande till det allmänna som till jordegaren.

Utan att Höganäs aktiebolag sökt hindra det, hade visserligen, sedan

grufvestadgan den 12 januari 1855 trädt i kraft, det stenkolsförande området

inom Luggude och Rönnebergs härad, med undantag af trakten

omkring Höganäs stenkolsverk, blifvit af andra inmutadt och en stor

del af samma område lagdt i utmål, hvarjemte, enligt lagen om eftersökande

och bearbetande af stenkolsfyndigheter den 28 maj 1886, koncession

blifvit åt Vallåkra stenkolsaktiebolag beviljad på viss del af

berörda stenkolsförande område, å hvilket i öfrigt flere betydande anläggningar

uppstått för tillgodogörande af stenkol och de jemte desamma

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

förekommande eldfasta leror, men någon visshet funnes emellertid ej, att

icke möjligen på grund af berörda privilegier förvecklingar kunde uppkomma,

'' ledande till hinder för utvecklingen af den för vårt land onekligen

vigtiga stenkolsindustrien.

Höganäs stenkolsaktiebolags på grund af privilegierna uppkomna

undantagsställning finge derföre anses vara af sådan beskaffenhet, att

den borde, för åstadkommande af större reda och likformighet i fråga

om de skilda stenkolsverkens förhållande till den dessa berörande lagstiftning

samt till undvikande af anledningar till tvistigheter, så vidt

möjligt undanrödjas, hvadan en ändring i densamma borde göras till

vilkor för eftergift af den Höganäs stenkolsverk åliggande tiondeskyl
Den

ändring i ifrågavarande förhållanden, som sålunda kunde finnas

påkallad, syntes efter kollegiernas förmenande böra åvägabringas och

ordnas på det sätt, att, mot det att den Höganäs stenkolsverk åliggande

tiondeskyldighet definitivt förklarades upphörd samt ett. arbetsområde,

bestående af den jordrymd, bolaget sjelft egde eller eljest med grufarbete

belagt, och möjligen derutöfver hvad som för ett ändamålsenligt

bestämmande af arbetsområdet kunde anses erforderligt, blefve för bolaget

faststäldt, bolaget i afseende å rättigheten att inom Luggude och Rönnebergs

härad i öfrigt eftersöka och bearbeta stenkolsfyndigheter afstode

från sina privilegier.

Sedan styrelsen för Höganäs stenkolsbolag lemnats tillfälle att yttra

sio- i anledning af kollegiernas sistberörda utlåtande,. fann vid ärendets

föredragning den 31 januari 1896 Eders Kongl. Maj:t Maj:t godt låta

genom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län anmoda

Höganäs stenkolsbolag att inom viss angifven tid till Eders Kongl. Maj :t

inkomma med yttrande, huruvida bolaget vore villigt att. — mot det att

den Höganäs stenkolsverk åliggande tiondeskyldighet definitivt förklarades

upphörd samt ett arbetsområde, bestående af den jordrymd, bolaget sjelf t

egde eller eljest med grufarbete belagt, och hvad som derutöfver för ett

ändamålsenligt bestämmande af arbetsområdet tilläfventyrs kunde, i enlighet

med uppgift, som bolaget i sådant afseende egde meddela, anses

erforderligt, blefve för bolaget faststäldt beträffande rättigheten att

inom Luggude och Rönnebergs härad i öfrigt eftersöka och bearbeta

stenkolsfyndigheter afstå från sina privilegier.

I anledning häraf har i en till Eders Kongl. Maj it släld, den 3 juni

1896 dagtecknad skrift Höganäs stenkolsbolag genom dess styrelse

erinrat, att det område, som genom de för Höganäs stenkolsverk gällande

privilegier tilldelats detsamma för eftersökande och bearbetande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Froposition N:o 66.

af stenkol, omfattade, såsom förut i ärendet blifvit upplyst, Luggude och

Rönnebergs härad med en areal af 85,131 hektar. Af skyldig omtanke

för stenkolsverkets framtida bestånd och tillg’odogörande under längre

tid af dess storartade anläggningar samt för att i möjligaste måtto tillgodose

de talrika arbetare med familjer, uppgående till närmare 4,000

personer, som af grufdriften och i sammanhang dermed stående fabriksindustri

hemtade sin utkomst, ville bolaget framhålla behofvet af privilegiernas

tillämpning inom ett område af sådan storlek, att kolindustrien

äfven ^ för en kommande generation kunde, så vidt omständigheterna

medgåfve, framgångsrikt utöfvas. Vid öfvervägande häraf ansåge bolaget,

att Höganäs bruksförsamling äfvensom Brunnby, Väsby, Vikens, Farhults,

Jonstorps, V älinge, Kattarps, Allerums och Fleninge socknar i Luggude

härad samt den del af Ströfvelstorps socken, som läge vester om

Vegaån och som förut tillhört Luggude härad, men numera vore förlagd

till Södra _Asbo härad, lämpligen borde fastställas såsom bildande

det mindre distriktet. Den areal, som sålunda afsåges och hvilken vore

med grön färg utmärkt å en skriften bilagd karta, omfattade 28,800

hektar eller ungefär en tredjedel af det privilegierade distriktet. Af

detta mindre område innehölle den norra delen med omkring 12,000

hektar, eller 40 procent af det begärda området, äldre geologiska, ej

kolförande formationer, under det att inom en ej obetydlig del af det

öfriga kolflötserna läge så djupt eller vore så tunna, att en kolbrytning

derå under nuvarande förhållanden ej med fördel kunde ega rum. Med

fästadt afseende härå och i betraktande af ej mindre kolfyndigheternas

ojemnhet än äfven den stora kostnad, som vore förenad med dessas

uppsökande och bearbetande, samt den vansklighet, som bolaget till

följd deraf och äfven i öfrigt vore underkastadt, särskildt med hänsyn

dertill att dess verksamhet begränsades inom ett inskränktare territorium

än det, hvaröfver bolaget för närvarande hade att förfoga, hemstälde

bolaget, att omförmälda bruksförsamling, socknar och sockendel måtte

fastställas såsom det arbetsområde eller distrikt, inom hvilket de för

stenkolsverket hittills gällande privilegier fortfarande borde ega bestånd,

i hvilket fall bolaget vore villigt att, mot det att den Höganäs stenkolsverk

åliggande tiondeskyldighet definitivt förklarades upphörd, beträffande

rättigheten att inom Luggude och Rönnebergs härad i öfrigt

eftersöka och bearbeta stenkolsfyndigheter afstå från sina privilegier.

Genom nådig remiss den 26 juni 1896 anbefaldes derefter kammaroch

kommerskollegierna att gemensamt afgifva underdånigt utlåtande

öfver hvad Höganäs stenkolsbolag i sistberörda skrift anfört; och sedan

kaptenen vid Elfsborgs regemente Edv. Zetterberg den 31 mars 1897

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 66.

till Eders Kongl. Maj:t inkommit med en skrift i ämnet, blef äfven denna

skrift genom nådig remiss öfverlemnad till kollegierna för att tagas i

öfvervägande vid afgifvande af det infordrade utlåtandet.

I anledning af berörda nådiga remisser hafva kollegierna den 26

april 1897 afgifvit underdånigt utlåtande; och hafva kollegierna dervid

tillika öfverlemnat så väl inhemtade yttranden från bergmästaren i södra

distriktet och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län

som ock en till Eders Kongl. Maj:t stäld, den 2 december 1896 dagtecknad

ytterligare skrift i ämnet från Höganäs stenkolsbolag.

I nämnda yttrande har bergmästaren, jemte omförmälande, bland

annat, hurusom å Flundrarps egor i Brunnby socken funnes sex Höganäs

stenkolsbolag icke tillhörande stenkolsgrufveutmål, till hvilka rätten

vore af vederbörande grufegare försvarad, men hvilka sannolikt icke

skulle löna sig att ensamma bearbeta, enär flötsen läge omkring 180

meter djupt, på anförda grunder såsom sin åsigt uttalat, att det af bolaget,

på sätt förut omförmälts, föreslagna område borde minskas med:

l:o) den uppgifna norra ofyndiga delen å 12,000 hektar, 2:o) Fleninge

socken och södra delen af Allerums socken, söder om vägen KullaGunnarstorp-Allerum-Bolet-sockengränsen,

tillsammans omkring 3,800

hektar, samt 3:o) förberörda å Flundrarps egor belägna sex utmål, utgörande

tillsammans 76 har; uppgifvande bergmästaren, att efter afdrag

af dessa tre områden, som omfattade tillhopa omkring 15,876 har,

skulle för Höganäs stenkolsbolag återstå omkring 12,924 har, omfattande

den mäktigaste och bäst belägna stenkolsfyndigheten.

Med anledning af hvad bergmästaren i ärendet yttrat har Höganäs

stenkolsbolag i sin förenämnda skrift af den 2 december 1896 anfört,

att bolaget, som ansåge förevarande fråga vara af den natur, att den

icke lämpligen längre borde lemnas sväfvande, och således önskade få

slut på densamma, vore villigt att för sådant ändamål i hufvudsak ingå

på de af bergmästaren föreslagna inskränkningar af det område, bolaget

i sin skrift af den 3 juni 1896 ansett böra för bolaget bibehållas vid

afskrifvande af den bolaget åliggande bergverkstiondeskyldigheten. Hvad

anginge förslaget att från sistnämnda område undantaga den af bolaget

sjelft såsom innehållande endast ofyndigheter angifna norra delen, ville

bolaget emellertid erinra, att det återstående områdets norra gräns borde

så bestämmas, att allt hvad af samma område i framtiden kunde komma

att visa sig innehålla kolfyndigheter måtte falla inom denna gräns. Beträffande

de sex utmålen vid Flundrarp ansåge bolaget sig, fortfarande

såsom ditintills och så länge rätten till desamma behörigen uppehölles,

icke böra mot dem göra någon erinran, dock att, i fall nämnda utmål

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

blefve sonade, det område de omfattade då borde anses likstäldt med

det öfriga för Höganäs stenkolsbolag bibehållna. På grund af hvad sålunda

blifvit anfördt och med åberopande i öfrigt af bolagets skrift den

3 juni 1896 samt bergmästarens yttrande hemstälde bolaget, dels att

den nordliga gränsen af det område, som skulle bibehållas för bolaget

— då den nordliga ofyndiga delen fråndroges — måtte bestämmas till

sydliga gränsen af Brunnby och Jonstorps socknars hufvuddelar samt

med en rät linie i fortsättning derifrån öfver Välinge kyrka, dels ock

att Fleninge socken och södra delen af Allerums socken afginge från

bolagets område, den senare delen med gränsen bestämd enligt bergmästarens

förslag, hvaremot de sex utmålen vid Plundrarp skulle af

bolaget lemnas obestridda, så länge rätten till dem vederbörligen uppehölles;

varande a en vid skriften fogad karta med röda linier utmärkt

det område, hvarå Höganäs stenkolsbolag fortfarande gjorde anspråk

för bearbetande och tillgodogörande af stenkolsfyndigheter.

Eders Kongl. Majrts befallningshafvande har anfört, att, då några

ytterligare medgifvanden utöfver de redan gjorda från Höganäs stenkolsbolags

sida näppeligen kunde antagas vara att förvänta och sådana

ej heller syntes kunna eller lämpligen böra aftvingas bolaget, Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sig kunna tillstyrka tiondefrihet

mot de af bolaget gjorda medgifvanden.

Innan jag redogör för innehållet af kollegiernas utlåtande, torde

det tillåtas mig att erinra om innehållet i förutnämnda skrift af kaptenen

Zetterberg.

Jemte omförmälande att han, som vore egare till ifrågavarande, å

Flundrarps egor belägna sex stenkolsgrufveutmål samt till följd deraf

och på grund af kontrakt med vederbörande egare af den utmålen

kringliggande mark disponerade ett område, som vore å en skriften

bilagd karta utmärkt med en röd linie, hade för utsigt att hos Eders

Kongl. Maj:t söka koncession å ett så stort område, som för dessa fyndigheters

tillgodogörande vore erforderligt, i hvilket afseende Zetterberg,

bland annat, åberopat hvad bergmästaren anfört derom, att utmålen vid

Flundrarp sannolikt icke skulle löna sig att ensamma bearbeta, har

Zetterberg vidare uttalat sig angående innebörden af Höganäs steukolsbolags

förutberörda privilegier i syfte att ådagalägga, att desamma icke

vore af beskaffenhet att böra anses medföra någon uteslutande rätt för

bolaget att inom Luggude och Rönnebergs härad eftersöka och bearbeta

stenkolsfyndigheter; och har Zetterberg anhållit, att Eders Kongl. Maj :t

vid bestämmandet af de gränser, inom hvilka Höganäs stenkolsbolag

eventuelt skulle komma att ensamt ega rätt till eftersökande och bry
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 66.

tande af stenkol, måtte, med gillande af bolagets i dess förenämnda skrift

af den 2 december 1896 gjorda erkännande af Zetterbergs eganderätt

till Flundrarps sex behörigen försvarade utmål, lemna utan afseende bolagets

framställning, i hvad den rörde de delar af den omkring dessa

utmål liggande mark, som för en rationel brytning af dessas stenkolstillgångar

kunde anses nödiga.

För egen del hafva kammar- och kommerskollegierna anfört följande:

Beträffande först Zetterbergs framställning, så, enär Höganäs stenkolsbolag

förklarat sig lemna vederbörande grufegares rätt till de sex

stenkolsgrufveutmålen vid Flundrarp obestridd, så länge nämnda rätt

genom arbetsskyldighetens fullgörande behörigen uppehölles, samt i allt

fall pröfningen af giltigheten af bolagets ifrågavarande privilegier i förhållande

till annans tilläfventyrs mot desamma stridande rättsanspråk

syntes tillhöra domstols handläggning, ansåge kollegierna hvad Zetterberg

andragit icke vara af beskaffenhet att böra vinna vidare afseende.

Vidkommande ärendet i öfrigt syntes det område, som beträffande

rättigheten att eftersöka och bearbeta stenkolsfyndigheter nu vore ifrågasatt

att bibehållas åt Höganäs stenkolsbolag, äfven om detta område i

och för sig kunde förefalla ganska betydligt, likväl, i jemförelse med

hela det område, som bolagets privilegier omfattade, och med afseende

å de dyrbara och betydande industriela anläggningar bolaget åvägabragt,

icke med fog kunna anses oskäligt stort. Vid sådant förhållande

och då, ehuru visserligen området i fråga vore beläget inom den geologiskt

bestämda stenkolsförande formationen, full visshet icke funnes

derom, att arbetsvärda fyndigheter derstädes öfver allt förekomme,

funne kollegierna sig, i betraktande derjemte af hvad Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i ärendet andragit, böra tillstyrka, att den Höganäs

stenkolsverk åliggande tiondeskyldighet definitivt förklarades upphörd,

mot det att Höganäs stenkolsbolags privilegier beträffande rättigheten

att inom Luggude och Rönnebergs härad eftersöka och bearbeta stenkolsfyndigheter

inskränktes till att, med det undantag bolaget medgifvit

i fråga om de sex stenkolsgrufveutmålen vid Flundrarp, gälla inom det

af bolaget i dess omförmälda skrift af den 2 december 1896 angifna

område. Derest hvad sålunda af kollegierna föreslagits komme att vinna

nådigt bifall, hemstälde kollegierna, att i sammanhang dermed måtte

föreskrifvas, att gränserna för området skulle genom bolagets försorg

och på dess bekostnad å karta i lämplig skala inläggas af dertill af

Eders Kongl. Mapts befallningshafvande i Malmöhus län förordnad landtmätare,

samt att ett exemplar af kartan skulle till kommerskollegium

öfverlemnas för att i dess grufkartekontor förvaras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

Då numera bergverkstionden blifvit upphäfd för öfriga verk af det

slag, hvartill Höganäs stenkolsverk är hänförligt—blott med skyldighet

för sådana verk, som vore i besittning af särskilda privilegier, att,

derest de ville komma i åtnjutande af afradsfrihet, afstå från privilegierna

eller efter vissa grunder aflösa desamma — torde icke vidare böra

ifrågasättas att påföra Höganäs stenkolsverk dylik tionde, utan lärer den

tiondeafgift, som hittills varit verket tills vidare förunnad, böra definitivt

medgifvas detsamma. Denna åsigt har äfven omfattats af Riksdagens

båda kamrar vid behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts förberörda, den

22 december 1887 till Riksdagen aflåtna proposition i ämnet. Det gäller

således nu att tillse, huruvida och i sådant fall hvilka vilkor må anses

böra från statens sida uppställas för ett sådant medgifvande.

Ehuru, enligt hvad kammar- och kommerskollegierna efter särskilda

undersökningar upprepade gånger framhållit, egarne af Höganäs

stenkolsverk, för närvarande Höganäs stenkolsaktiebolag, icke äro i åtnjutande

af några privilegier af det slag, som i Rikets Ständers skrifvelse

den 5 juni 1866 torde åsyftats och hvilkas afstående gjorts till

vilkor för tiondens afskaffande för vissa, i nådiga kungörelsen den 10

augusti 1877 särskildt uppräknade verk, framgår af den nu verkstälda

utredningen, att vissa privilegier, om än af annat slag än det nyss omförmälda,

i afseende å rätten att eftersöka och bearbeta stenkol inom

ett bestämdt område, Luggude och Rönnebergs härad inom Malmöhus

län, tillkomma bolaget.

Innebörden af dessa nu ifrågavarande privilegier synes, hvad angår

bolagets förhållande till det allmänna, vara hufvudsakligen den, att bolaget

inom det angifna området eger eftersöka och bearbeta stenkolsfyndigheter

utan att behöfva ställa sig till efterrättelse eljest gällande

föreskrifter i afseende å sättet för förvärfvande af tillstånd till dylika

fyndigheters eftersökande och bearbetande. Den ställning, bolaget i

följd af samma privilegier må intaga i förhållande dels till vederbörande

jordegare, dels ock till andra eftersökare eller bearbetare af stenkolsfyndigheter

inom det i privilegierna afsedda området, synes vara mera

oviss. Frågan härom torde i allt fall vara af beskaffenhet att icke

kunna af Eders Kongl. Maj:t i administrativ ordning afgöras, utan tillhöra

domstols pröfning. I ett särskildt fall har äfven, såsom redan

nämnts, frågan om rättsförhållandet mellan bolaget och en enskild jordegare

blifvit af domstolarne pröfvad och afgjord.

Såsom kollegierna framhållit, förefinnes emellertid icke någon visshet,

att icke möjligen på grund af bolagets ifrågavarande privilegier

förvecklingar kunna uppkomma, ledande till hinder för utvecklingen af

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

den för vårt land onekligen vigtiga stenkolsindustrien. Det måste derföre

från det allmännas synpunkt vara önskvärdt, att bolaget helt eller delvis

afstår från dessa privilegier eller åtminstone att det område privilegierna

afse varder så vidt möjligt inskränkt. Å andra sidan måste det för

bolaget vara önskvärdt, att den tiondefrihet för stenkolsverket, som hittills

medgifvits endast tills vidare, måtte varda detsamma definitivt tillerkänd.

Under denna förutsättning har ock bolaget nu förklarat sig

villigt att beträffande rättigheten att inom Luggude och Rönnebergs

härad bearbeta och eftersöka stenkolsfyndigheter afstå från sina privilegier,

såvidt desamma afse andra delar af nämnda båda härad — omfattande,

såsom jag förut nämnt, 85,131 hektar — än ett af bolaget, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med vederbörande bergmästares förslag,

närmare angifvet område, omfattande enligt samma förslag omkring

12,924 hektar; hvarjemte bolaget beträffande omförmälda, inom sistberörda

område befintliga sex utmål vid Flundrarp förklarat, att bolaget

fortfarande såsom hittills, så länge rätten till desamma behörigen uppehölles,

ansåge sig icke böra deremot göra någon erinran.

Med afseende å bolagets sistberörda förklarande och då i allt fall,

såsom förut påpekats, pröfningen af giltigheten af bolagets ifrågavarande

privilegier i förhållande till annans till äfventyrs mot detsamma stridande

rättsanspråk lärer tillhöra domstols handläggning, hemställer jag i likhet

med kollegierna, att hvad Zetterberg i sin förenämnda skrift i ärendet

andragit icke må vinna vidare afseende.

Hvad sjelfva hufvudfrågan angår, synes det mig hafva varit önskvärdt,

att området för bolagets privilegier kunnat begränsas till ett så

beskaffad!, mindre arbetsområde, som afsågs i Eders Kongl. Maj:ts beslut

den 31 januari 1896.'' Några ytterligare medgifvanden utöfver de af bolaget

redan gjorda torde emellertid icke kunna förväntas, och det bör

icke lemnas ur sigte, att, om än bolagets skyldighet att underkasta sig

en eventuel tiondepåföring är obestridlig, staten likväl, vid det förhållande

att bergverkstionde faktiskt aldrig utgjorts för Höganäs stenkolsverk

och sagda skatt, såsom befunnen olämplig, för öfriga bergverk

numera afskaffats, icke billigtvis synes böra på nyssnämnda skyldighet

grunda mera vidtgående påståenden gent emot bolaget. Då i allt fall

genom antagande af bolagets nu gjorda erbjudande ett ganska afsevärdt

område skulle komma att frigöras från bolagets privilegier samt ömkligt

är, att den så länge sväfvande frågan angående ordnande af förhållandet

mellan kronan och bolaget nu ändtligen vinner sin lösning,

hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig

Bill. till Riksd Prof. ISOS. 1 Samt. 1 Afd. 15 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Rongl■ Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att den för öfriga bergverk

i riket medgifna tiondefrihet må äfven för Höganäs stenkolsverk tillämpas,

under vilkor,

att den rätt, som på grund af bolagets privilegier kan tillkomma

bolaget att inom Luggude och Rönnebergs härad eftersöka och bearbeta

stenkolsfyndigheter, icke får göras gällande i afseende å andra delar af

nämnda härad än det af bolaget i dess förenämnda skrift den 2 december

1896 angifna område;

att gränserna för området skola på bolagets bekostnad af landtmätare,

som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län

eger förordna, å karta i lämplig skala inläggas;

att ett exemplar af kartan skall öfverlemnas till kommerskollegium

för att i dess grufkartekontor förvaras; samt

att bolaget lemnar vederbörande grufegares rätt till ofvan omförmälda

sex inom området befintliga, bolaget icke tillhöriga stenkolsgrufveutmål

oförkränkt, så länge nämnda rätt genom arbetsskyldighetens

fullgörande behörigen uppehålles.

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla hvad

föredragande departementschefen sålunda hemstält; och

skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bil. litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Malm.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1898:92 Utlåtande, i anledning af Kongl. Majits proposition angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverlc. . <,>» s. 11 i texten