Angående försäljning af kronolägenheten Stora Strandåker n:o 3 i Gotlands lön samt förvärfvande för Visby hospitals räkning (tf dervarande länslasaretts byggnader m. fn
14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1899:12, Angående försäljning af kronolägenheten Stora Strandåker n:o 3 i Gotlands lön samt förvärfvande för Visby hospitals räkning (tf dervarande länslasaretts byggnader m. fn
Dokumentets text
Kong1. Maj.‘ts Nåd. Proposition N:o lS.
1
N:o 12.
Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning
af kronolägenheten Stora Strandåker n:o 3 i
Gotlands lön samt förvärfvande för Visby hospitals räkning
(tf dervarande länslasaretts byggnader m. fn.; gifven
Stockholms slott den 30 december 18,98.
Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
dels medgifva, ej mindre att den kronan tillhöriga indragna hospitalslägenheten
Stora Strandåker n:o 3 invid Visby stad med en areal af ''2
hektar 60,i ar må för uppförande derstädes af nytt länslasarett till Gotlands
läns landsting försäljas mot eu köpeskilling af 1,443 kronor, med
rättighet för landstinget att tillträda lägenheten å den dag Kongl. Maj:t
finner godt bestämma, samt under vilkor att landstinget å tillträdesdagen
till länets ränteri inlevererar köpeskillingen äfvensom framdeles, der så
påfordras, låter uppsätta och underhålla stängsel omkring ifrågavarande
område mot kronans mark, än äfven att för blifvande länslasaretts behof
må afgiftsfritt anläggas och, för den tid sådant kan vara erforderligt, nyttjas
vattenledning genom kronolägenheten S:t Göi''ans kyrkogård n:o 11 eller
S:t Görans betning,
dels ock på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 28,000 kronor
till förvärfvande af de landstinget tillhöriga byggnader och tomter, som nu
användas för länets lasaretts och kurhus’ behof, att dermed förbättra och
utvidga Visby hospital.
llih. till Uitsd. Prof. 1899. I Sami. 1 Afd. 10 Höft. (N:o 12.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Nils Claeson.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
3
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
december 1898.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Akerhielm,
WlKBLAD,
friherre Rappe,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
Claéson, *
Dyessen.
Efter gemensam beredning med t. f. chefen för finansdepartementet
yttrade chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Claeson:
»Hos Eders Kongl. Magt har hospitals- och lasarettsdirektionen i Visby,
enligt bemyndigande af Gotlands läns landsting, i underdånighet gjort
framställning om inlösen för Visby hospitals räkning af dervarande länslasaretts
byggnader samt om upplåtelse till landstinget, för uppförande af
nytt lasarett, utaf den kronan tillhöriga lägenheten Stora Strandåker n:o
3 vid Visby stad, öfver hvilken framställning vederbörande sig yttrat.
Af handlingarna i ärendet inhemtas hufvudsakligen följande.
Uppå Rikets Ständers vid riksdagen 1828—1830 gjorda anhållan afl
till uppförande af en ny lasarettsbyggnad i Visby måtte få användas Visby
hospitals af ålder donerade inkomster, uppdrog Kongl. Maj:t genom nådigt
bref den 30 december 1830 åt hospitalsföreståndare och lasarettsdirektion
4
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 12
att Anskaffa de till »ny hospitals- och lasarettsbyggning i Visby» erforderliga
medel mot ersättning successive af Visby hospitals öfverskottsmedel,
i den mån de hunne inflyta. På grund häraf utgingo utaf nämnda så
kallade öfverskottsmedel — utgörande belopp, hvarmed hospitalets inkomster
öfverskjutit dess utgifter — till byggande af det nuvarande, i
hospitalets närhet å för båda anstalterna gemensamma tomtplatser uppförda
lasarettet under åren 1831—1838 tillsammans 37,258 kronor 25 öre,
hvaremot Gotlands läns landsting, som efter landstingsinstitutionens genomförande
öfvertagit lasarettets underhåll, af landstingets medel bekoslat såväl
tillbyggnad till som åtskilliga förbättringar å lasarettet, hvilka kostnader
enligt vederbörande räkenskaper för åren 1876—-1894 utgjort tillhopa
26,546 kronor 65 öre.
Efter det vid 1885 års landsting fråga väckts om uppförande af nytt
lasarett, inkom den för hospitalet, lasarettet och kurhuset gemensamma
direktionen, jemte tre af landstinget dertill utsedde ledamöter, till 1886
års landsting med uppgjordt förslag till byggande af nytt lasarett med
kurhus på en å stadens område norr om stadsmuren belägen tomt. Med
afseende derå att nuvarande lasarettsbyggnaderna skulle efter uppförande
af det nya lasarettet blifva för sitt ändamål onyttiga, hemstälde tillika
direktionen hos Eders Kongl. Maj:t om beredande af anslag, i syfte att
nämnda byggnader, hvilkas värde då uppskattats till 47,000 kronor, måtte
af kronan inlösas till hospitalets utvidgande. Enligt nådigt beslut den 31
december 1886 fann Eders Kongl. Maj:t emellertid icke skäl ätt till denna
framställning lemna bifall, i anledning af hvilket nådiga beslut frågan om
lasarettets nybyggnad äfven fick förfalla.
Vid 1895 års landsting upptogs denna fråga ånyo, dervid landstinget
— med hänsyn till de vid det nuvarande lasarettet lådande väsentliga
brister, såsom särskildt allt för ringa vattentillgång och otillräckligt utrymme
m. m., samt under antagande att kronan icke skulle finnas obenägen
att för hospitalets räkning förvärfva lasarettets tomt och byggnader
— beslöt bemyndiga lasarettsdirektionen att med vederbörande inleda
underhandlingar om försäljning till kronan, för hospitalets utvidgande, af
nämnda tomt och byggnader, samt att anskaffa ritningar och kostnadsförslag
till uppförande af tidsenligt lasarett vare sig på den kronan tillhöriga
indragna hospitalslägenheten Stora Strandåker n:o 3, hvilken, efter
det den förut föreslagna tomten dåmera blifvit för annat ändamål upptagen,
af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet angifvits såsom
den mest tjenliga platsen för det nya lasarettet, eller ock på annan lämplig
befunnen tomt, som kunde erhållas, äfvensom att i öfrig! anskaffa erforderlig
utredning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kong!. Maj ds Nåd. Proposition No 12.
Med anledning häraf lät hospitals- och lasarettsdirektionen till en
början dels anställa värdering å nuvarande lasarettsbyggnaderna, vid hvilken
värdering, som hölls af rådmannen K. G. Tiberg med biträde af stadsingen
iören F. Valgren och byggmästaren N. Pettersson, nämnda byggnader
med tillbehör af fast egendoms beskaffenhet uppskattades till 56,000 kronor,
dels ock, med beräkning att för lasarettsbyggnadens aptering till hospitalets
behof skulle derstädes anordnas bostadslägenheter för hospitalets läkare
och syssloman, genom bemälde Pettersson uppgöra kostnadsförslag till de
för sådant ändamål nödiga förändringar i husets inredning, dervid dessa
förändringar beräknades kräfva en utgift af 3,128 kronor. På direktionens
uppdrag upprättade derjemte landtbruksingeniören C. A. Sylvan förslag
till anläggande af vattenledning till den såsom tomt för nya lasarettsbyggnaden
ifrågastälda lägenheten Stora Strandåker, för hvilken anläggning
direktionen hos stadsfullmäktige i Visby redan utverkat sig rätt att disponera
åtskilliga vattenkällor å stadens mark i närheten af den hospitalssysslomannen
på lön anslagna kronolägenheten S:t Görans betning äfvensom
att anordna cistern oeh rörledningar å stadens mark.
A omförmälda lägenhet Stora Strandåker, hvilken blifvit för statsverkets
räkning utarrenderad för tiden till midfastan 1898, hölls den 17
december 1895 af tillförordnade domänintendenten M. Leo Bäckström med
biträde af två uppskattningsmän behörig värdering för lägenhetens förnyade
utarrendering eller försäljning, dervid lägenheten, som ligger invid
hafvet omkring 300 meter från den så kallade .Norderport och enligt
värd eri ngsinstrumen tet bestode uteslutande af åker utaf mycket dålig beskaffenhet
till vidd af 2 har 60,l ar samt vore bevillningstaxerad till 800
kronor, åsattes ett arrendevärde af endast 40 kronor, men, i betraktande
af sitt vackra och sunda läge, ansågs kunna för användning till tomtplatser,
oeh i jemförelse med hvad andra närbelägna områden vid nyligen
skedda försäljningar betingat, eller i medeltal 555 kronor för hektar, skattas
till högst samma saluvärde eller 1,443 kronor.
Efter sålunda föregången utredning anhöll direktionen i underdånig
skrifvelse den 21 december 1895, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder
dels bestämma, om och på hvad vilkor det nuvarande länslasarettets byggnader
med dertill hörande andel i de gemensamma lasaretts- oeh hospitalstomterna
i Visby kunde för hospitalets räkning förvärfvas, dels ock, under
förutsättning att landstinget antoge de vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t
kunde varda bestämda i afseende å inlösen af det nuvarande lasarettet,
låta förut omförmälda till tomtplats för nytt lasarett föreslagna lägenheten
Stora Strandåker n:o 3 af landstinget utan föregående auktion inköpas
för värderingssumman 1,443 kronor, med lasarettet kostnadsfritt
6
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 12.
medgifven rätt till anläggande och nyttjande af vattenledning genom S:t
Görans betning. Af direktionen framhölls härvid, hurusom, efter hvad
landstingets förhandlingar otvetydigt angåfve, frågan om uppförande
af nytt länslasarett svårligen inom eu beräknelig framtid kunde bringas till
lycklig lösning, med mindre än att landstinget erhölle skälig ersättning för
den nuvarande lasarettsbyggnaden, hvilken, såsom uppförd på en för hospital
och lasarett gemensam tomtplats, icke kunde till enskild person föryttras.
Vidare anfördes, bland annat, att direktionen icke tvekade att tillstyrka
lasarettsbyggnadernas inköp för hospitalets räkning till deras, på sätt förut
omförmälts, uppskattade värde af 56,000 kronor, ehuru detta öfverstege
såväl taxeringsvärdet 48,000 kronor som brandförsäkringsvärdet 47,950
kronor. Dessa byggnader kunde nemligen blifva hospitalet till stort gagn
och måste, åtminstone delvis, när den nuvarande med åtskilliga olägenheter
förenade gemensamheten i de båda inrättningarnas förvaltning förr
eller senare upphörde, blifva omistliga för hospitalet, som genom deras
förvärfvande skulle erhålla såväl ökad t utrymme i allmänhet som åtskilliga
egna ekonomilokaler och andra lägenheter, som det nu saknade,
jemte det bostäder för hospitalets läkare och syssloman der skulle kunna
med några förändringar beredas. Den, på sätt förut angifvits, för dessa
förändringar beräknade kostnad af 8,128 kronor torde kunna anses ungefär
motsvara värdet af lasarettets andel i de gemensamma tomterna, livilkas
sammanlagda areal utgjorde 56,860 qvadratfot. För nya lasarettsbyggnaden
hade direktionen dessutom icke kunnat finna annan mera lämplig
plats i stadens närhet än den nu ifrågavarande lägenheten Stora Strandåker,
särskildt med hänsyn till den vigtiga frågan om anskaffande af fullt
tillräcklig vattentillgång för det nya lasarettets behof, i hvilket afseende,
efter hvad gjorda undersökningar gifvit vid handen, för den nu föreslagna
platsen erbjödes betryggande utväg genom anläggande dit, på sätt land tbruksingeniören
Sylvans förenämnda förslag afsåge, af eu vattenledning,
hvilken emellertid, såsom af den till Sylvans förslag hörande karta framginge,
icke skulle kunna komma till stånd och medföra påräknad t gagn,
med mindre än att å kronans sida, jemte upplåtelse af sagda tomtplats,
äfven i afseende å den af hospitalssysslomannen disponerade kronolägenheten
S:t Görans betning medgåfves direktionen enahanda rätt, som direktionen
redan utverkat i afseende å stadens mark.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som till Eders Kongl. Maj:t
öfverlemnade direktionens förevarande framställning, tillstyrkte dervid
nådigt bifall till densamma, så i ena som i andra hänseendet. Deremot
uttalade sig medicinalstyrelsen i skrifvelse den 30 mars 1896, hvad angick
frågan om lasarettsbyggnadernas förvärfvande åt hospitalet för den af
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12. 7
direktionen föreslagna summan af 56,000 kronor, i motsatt riktning och
androg i sådant afseende hufvudsakligen, att de fördelar, som af direktionen
ansetts skola genom bygnadernas nu ifrågasatta inlösen beredas
hospitalet, ej motsvarade de dryga kostnaderna. Visby hospital kunde
för närvarande bättre än hvad förhållandet vore med hospitalen i öfriga
landsdelar fylla sin uppgift. Först om befolkningen på Gotland betydligt
förökades och behofvet af utvidgad hospitalsvård skulle göra sig kännbart,
blefve ett åtskiljande åt hospital och lasarett eu nödvändighet äfven för
hospitalet, såsom fallet nu ansetts vara med lasarettet. Med anledning af
denna möjlighet kunde det anses välbetänkt att i tid försäkra sig om
lasarettsbyggnadernas förvärfvande, under förutsättning att de kunde få
öfvertagas mot erläggande till landstinget af skälig ersättning eller den
summa, som landstinget användt. för lasarettets utvidgning och förbättring,
sä vidt denna utvidgning och förbättring kunde vara till gagn för hospitalsvården.
Då lasarettsbyggnaderna år 1886 erbjudits statsverket för endast
17,000 kronor, och något skäl icke angifvits, hvarför desamma nu borde
betinga ett så mycket högre lösningspris som det föreslagna; då vidare
lasarettets hufvudbygnad vore uppförd på hospitalets tomt och för hospitalets
medel på en tid, när hospitalets och lasarettets ekonomiska förhållanden
redan voro från hvarandra skilda; och då länet visserligen kunde anses
hafva genom anslaget till lasarettets uppförande erhållit nyttjanderätten
till detsamma, så länge byggnaden användes för länets lasarettssjukvåid,
men icke eganderätt till mera än det, som landstinget bekostat, kunde
medicinalstyrelsen icke dela direktionens mening om det skäliga deruti, att
lösen för lasarettsbyggnaderna skulle utgå med ett så högt belopp som det
ifrågasatta af 56,000 kronor. T afseende på frågan om det nya lasarettets
förläggande till lägenheten Stora Strandåker anförde medicinalstyrelsen, att
platsens lämplighet för detta ändamål syntes vara genom den verkställa
utredningen ådagalagd.
O o n
Domänstyrelsen i underdånigt utlåtande af den 17 april 1896 erinrade
till en början, hurusom, efter det vid fråga om försäljning af lägenheten
Stora Strandåker kammarkollegium i underdånigt utlåtande den 2 februari
1881 hemstält, att då, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
och medicinalstyrelsen meddelat, lägenheten kunde blifva behöflig till plats
för Visby hospital vid dettas möjligen förestående förflyttning från dess
läge inom staden, med lägenhetens försäljning måtte tills vidare få anstå
och lägenheten utarrenderas, Eders Kongl. Maj:t härtill genom nådigt bref
den 4 mars 1881 lemnat bifall, hvarefter lägenheten varit på arrende upplåten,
med skyldighet för nuvarande arrendator!! att afflytta å laga fardag
efter uppsägning, hvilken ock skett, så att arrendator!! skulle afträda lägen
-
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.2.
heten den 14 mars 1898. Domänstyrelsen förklarade sig icke hafva något
att erinra emot, att lägenheten, som icke vore för något skogsväsendets behof
användbar, finge till landstinget mot den erbjudna köpeskillingen försäljas,
dervid domänstyrelsen tillika föreslog, att tillträdestiden måtte bestämmas
till den 14 mars 1898, att köparen skulle tillförbindas att, om så påfordrades,
uppsätta och underhålla stängsel kring området mot kronans
mark, samt att köpeskillingen skulle till länets landtränteri inbetalas vid
tillträdet.
Uti frågans så beskaffade skick hernstälde landstinget i underdånig
skrifvelse den 4 oktober 189(5 om nådigt medgifvande, att lägenheten
Störa Strandåker finge af landstinget, för uppförande af nytt länslasarett,
hvars anläggning syntes allt mera påträngande, utan föregående auktion
inköpas för den vid förenämnda arrende- och saluvärdering den 17 december
1895 uppskattade värdesumma af 1,44.4 kronor, samt på af domänstyrelsen
i öfrigt föreslagna vilkor, med det blifvande lasarettet jemväl förbehållen
rätt till anläggande och nyttjande af vattenledning genom förberörda lägenheten
S:t Görans betning, samt meddelade, att landstinget vore villigt att
för lasarettets räkning till kronan försälja det nuvarande lasarettets byggnader
till pris, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvades skäligt och som af
landstinget funnes antagligt.
Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande sökte i ett den 7 november
189(5 i ärendet afgifvet utlåtande, med framhållande åt åtskilliga omständigheter,
påvisa det angelägna behofvet äfven af hospitalets utvidgning och
hurusom detta behof skulle kunna genom den nu föreslagna inlösen af
lasarettets byggnader väsentligen tillgodoses, hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i öfrigt yttrade, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansåge länet icke blott vara egare till själfva lasarettsbyggnaderna
utan jemväl hafva egande- eller åtminstone besittningsrätt till den för
lasarettets behof disponerade tomten, utgörande en del af de från äldre
tid Visby hospital tillhöriga, på ömse sidor af Norra Kyrkogatan belägna
tomterna. Eganderättcn till byggnaderna, Indika blifvit för lasarettsvården
uppförda med bidrag af öfverskottsmedel på grund åt förut åberopade
nådiga brefvet den ,40 december 18.40 men i öfrigt på länets egen bekostnad,
torde i hvarje fall få anses vara länets obestridliga tillhörighet,
äfven om nämnda öfverskottsmedel redan vid sagda tidpunkt, och således
långt innan hospitalets många egendomar i staden och på landsbygden
blifvit från länet indragna till statsverket, varit att hänföra till statsmedel.
Då landstinget nu, utan att göra anspråk på något visst belopp såsom
ersättning för lasarettets öfverlåtande till kronan, stannat vid att erbjuda
kronan detsamma till pris, som kunde af Eders Kongl. Maj:t pröfvas skäligt
9
Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
och för landstinget antagligt, förestälde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
sig, att i sådant hänseende icke med fog kunde föreslås något
belopp, som vore mindre än hälften af byggnadernas vid förut angifna
uppskattning befunna värde af 56,000 kronor. Derest landstinget läte sig
nöja med halfva detta belopp eller 28,000 kronor såsom godtgörelse för
afstående af sin rätt till lasarettstomten med derå befintliga byggnader,
och om kostnaden för lasarettets förändrade inredning till hospitalets
ändamål nu finge beräknas till högst 7,000 kronor, skulle hela utgiften
för hospitalets af behofvet påkallade utvidgning ej komma att öfverstiga
ett belopp af 35,000 kronor. Innehafvaren af lägenheten S:t Görans betning,
hospitalssysslomannen T. Enequist, hvilkens yttrande i ämnet genom kammarkollegium
infordrades, förklarade dervid hinder från hans sida icke möta för
anläggning och nyttjande för det ifrågasatta nya lasarettets räkning af
vattenledning genom berörda, honom anslagna lägenhets område.
Kammarkollegium i underdånigt utlåtande, som efter nådig remiss
afgafs den 11 februari 1897, meddelade, att å en 1877 års jordeboksförändringsextrakt
för länet åtföljande förteckning öfver Visby hospital vid
1876 års utgång tillhörande jordlägenheter funnos upptagna inom Visby
stads egovälde dels Stora Strandåker n:o 3, om 29 qvadratrefvar 50,50 qvadratstänger,
med grundränta af 5 kubikfot 5 kannor spanmål och 1 krona
23 öre i penningar jemte för lägenheten intill midfastan år 1883 utgående
årligt arrende af 31 kubikfot 1 kanna spanmål, dels ock S:t Görans kyrkogård
n:o 11, om 20 qvadratrefvar 63,25 qvadratstänger, med en grundränta
af 5 ftt smör och 50 öre i penningar jemte anteckning att lägenheten
disponerades af hospitalssysslomannen, äfvensom att båda dessa lägenheter
med berörda grundräntor och arrende blifvit jeinlikt nådiga brefvet den
12 maj 1876 till statsverket indragna, hvarvid dock hospitalssysslomannen
syntes hafva fått fortfarande disponera den sistnämnda lägenheten, hvilken
uppenbarligen vore densamma som den i målet omförmälda S:t Görans
betning, samt att kollegium i öfrigt icke vore i tillfälle att i ärendet lemna
någon upplysning utöfver hvad de till kammai’kollegium remitterade handlingarna
innehölle.
Beträffande sjelfva frågan anförde kammarkollegium, att, för den händelse
inlösen af lasarettets byggnader för lasarettets räkning skulle af Eders
Kongl. Maj:t‘ i nåder pröfvas nödig eller lämplig, hvarom något yttrande
af kollegium icke torde påfordras, kollegium — enär vid en sådan inlösen
ersättning alltid torde böra utgå för den af landstinget, enligt hvad upplyst
vore, å lasarettets utvidgande och förbättring nedlagda kostnad 26,546
kronor 65 öre, men deremot syntes vara tvifvelaktigt, om och i hvad mån
landstinget derutöfver kunde gentemot hospitalet eller statsverket göra
Bik. till Rilcsd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
gällande något anspråk på vederlag vare sig för lasarettsbyggnaderna eller
den tomt, hvarå dessa funnes uppförda — för sin del förestälde sig, att
den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ifrågasatta lösesumman,
28,000 kronor, skulle vara ett efter förhållandena temligen väl afpassadt
belopp, samt att kollegium icke hade något att erinra emot den ifrågakoinna
försäljningen till landstinget af lägenheten Stora Strandåker n:o 3
på de af domänstyrelsen föreslagna vilkor, med landstinget dervid jemväl
förbehållen rätt till anläggande och nyttjande för blifvande nytt lasaretts
behof af vattenledning genom lägenheten S:t Görans kyrkogård eller S:t
Görans betning.
I anledning af hvad kammarkollegium i ärendet anfört, afgaf medicinalstyrelsen,
efter nådig remiss, den 10 mars 1897 förnyadt underdånigt utlåtande,
dervid styrelsen, under åberopande af sitt den 30 mars 1896 afgifna
yttrande, hufvudsakligen anförde följande. Kunde de ifrågavarande
lasarettsbyggnaderna för hospitalets räkning förvärfvas för ett billigt pris,
torde det vara skäl att tillse, huruvida hospitalet skulle kunna beredas
flera sjukplatser genom förvärfvande af lasarettsbyggnaderna och derigenom
bättre motsvara kommande tiders anspråk på ökadt utrymme samt huruvida
äfven andra förmåner för sjukvården kunde vinnas genom det föreslagna
köpet. Den förnämsta förmånen blefve utan tvifvel, att de båda
anstalterna, hospitalet och lasarettet, blefve skilda från hvarandra och
kunde utveckla sig på det sätt, som bäst öfverensstämde med hvardera
anstaltens ändamål. Hospitalet blefve befriadt från det buller och den oro,
som det tätt intill belägna lasarettet, hvarest alltid förekomme en liflig
trafik af kommande och gående, måste medföra och som verkade störande
på hospitalspatienterna. Lasarettet åter kunde utvidgas och tillika få en
välordnad operationsafdelning, som icke kunde erhållas i den nuvarande
lasarettsbyggnaden, utan att dertill toges i anspråk sjukrum, hvilka icke
kunde såsom sådana undvaras. En förbättring af sjukvården så väl å
hospitalet som å lasarettet kräfde således ett åtskiljande af båda anstalterna.
Hospitalet hade visserligen på senare åren undergått vissa förbättringar
genom anläggande af en ny cellafdelning, utvidgning af verkstadsrummen
och införande af afloppsledning in. in., men det begränsade området medförde
den olägenheten, att patienterna ej kunde sysselsättas med jordbruk
och något mera omfattande trädgårdsarbete utan endast med arbete inomhus
å derför afsedda verkstäder. Denna olägenhet skulle minskas, om
hospitalets nuvarande lilla trädgård genom lasarettstomtens förvärfvande
blefve utvidgad och sålunda mera användbar för berörda ändamål. De
byggnader, som skulle tillfalla hospitalet genom det föreslagna köpet, vore
sjelfva lasarettsbyggnaden, ett obduktionshus, ett vedskjul och ett afträdes
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 12.
11
hus. Lasarettsbyggnaden vore uppförd af sten i två våningar och hade en
korridor i midten af byggnaden. Der funnes en köks- och en badafdelning,
som utan nämnvärd förändring kunde användas för hospitalets behof. De
rum, som nu nyttjades dels som sjukrum, dels som bostadsrum för betjening,
kunde användas för hospitalets behof på det sätt, att rummen åt
gårdssidan begagnades som dag- och sofrum för lugna patienter och rummen
åt gatan bestämdes till bostadsrum för sjukvårds- och ekonomibetjening.
Äfven nuvarande operationsafdelningen och läkarens expeditionsrum
och väntrum kunde få användning och lokal beredas för direktionssammanträden
samt läkarens och sysslomannens expedition. Den hufvudsakligaste
vinsten för hospitalets sjukvård blefve den, att man bättre än
hittills kunde skilja lugna patienter och konvalescenter från oroliga, opålitliga
och bråkiga. Såsom hospitalet nu vore inrättadt, kunde endast de
våldsamma, förstörande och svårt osnygga frånskiljas från de öfriga genom
att öfverföras till cell- eller isoleringsrum. Alla de öfriga patienterna måste
vistas tillsammans i dagrummen och vore äfven om nätterna hänvisade till
ett mindre antal sofrum. En icke oväsentlig förbättring torde genom inköpet
kunna vinnas för måttliga omkostnader, under antagande att det sist
föreslagna priset, 28,000 kronor, faststäldes, och då kostnaden för de förändringar,
som behöfde vidtagas för att göra lasarettsbyggnaden användbar
för hospitalets behof, icke torde uppgå till något afsevärdt belopp. Skulle
uppförande af ett nytt hospital utanför staden visa sig i framtiden nödvändigt
och lämpligt, syntes de nu till inköp ifrågasatta byggnaderna med
dertill hörande tomter kunna med lätthet försäljas för nyssnämnda pris.
Enär alltså genom inlösen för hospitalets räkning af lasarettets byggnader
hospitalet blefve i åtskilliga afseenden förbättradt, då vidare den föreslagna
lösesumman motsvarade de beräknade förmånerna och då slutligen hospitalet
och lasarettet, till fördel för bådas sjukvård, derigenom blefve åtskilda,
tillstyrkte medicinalstyrelsen nådigt bifall till det väckta förslaget samt
hemstälde, att alla för närvarande till Gotlands läns lasarett och kurhus
hörande byggnader jemte tomter finge till förbättring och utvidgande af
Visby hospital förvärfvas för den ifrågasatta köpeskillingen af 28,000
kronor.
Sedan genom nådig remiss förnyadt underdånigt yttrande i ärendet
infordrats från landstinget, uppdrog detta åt lasarettsdirektionen att till
1898 års landsting låta upprätta nytt förslag till länslasarett, hvarefter
landstinget i underdånig skrifvelse den 29 nästlidne september anförde
bland annat följande.
Landstinget hade, under förutsättning att staten för hospitalets utvidgande
öfvertoge lasarettets nuvarande byggnader och tomter, samt
12
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 12.
att lägenheten Strandåker Ange förvärfvas till tomt för det nya länslasarettet,
besluta uppförande af ett nytt länslasarett till ett beräknadt
pris af högst 325,000 kronor. Ehuruväl landstinget icke kunde finna annat
än att det af embetsverken ifrågasatta värdet å det nuvarande lasarettets
byggnader vore synnerligen lågt, såsom utgörande allenast hälften af deras
i behörig ordning uppskattade värde, vore landstinget, för hufvudändamålets
vinnande, samt under förutsättning och vilkor att landstinget i
enlighet med den derom af 1896 års landsting gjorda underdåniga ansökan
förvärfvade eganderätt till indragna hospitals!ägenheten n:o 3 Stora Strandåker,
dock villigt till kronan för hospitalets utvidgande öfverlåta ifrågavarande,
till lasarettet och kurhuset hörande byggnader och tomter, som
tillhörde landstinget, mot en ersättning af 28,000 kronor, dock att denna
egendom icke skulle till kronan afträdas, förrän de nya lasarettsbyggnader,
hvilkas uppförande landstinget nu beslutit, hunne blifva för sitt ändamål
användbara.
I underdånig skrifvelse den 21 oktober 1898 hemstälde Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande om nådigt bifall till hvad landstinget begärt
samt medicinalstyrelsen, domänstyrelsen och kammarkollegium förordat.
Sedan jag i anledning häraf anmodat domänstyrelsen att inkomma
med yttrande, huruvida och på hvad vilkor indragna hospitalslägenheten
n:o 3 Stora Strandåker kunde till landstinget för omförmälda ändamål
upplatas med angifvande tillika, derest lägenheten ansåges kunna till landstinget
försäljas, af tillträdestiden och dagen, då köpeskillingen senast borde
vara erlagd, har domänstyrelsen i skrifvelse den 2 innevarande månad, med
öfverlemnande af infordrade yttranden i ämnet från lasarettsdirektionen och
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, afgifvit det begärda utlåtandet;
och inhemtas af dessa handlingar, bland annat:
att, i afvaktan på Eders Kongl. Maj:ts beslut om disposition af lägenheten
Störa Strandåker, densamma blifvit på arrende upplåten under ett
ars tid från den 14 mars 1898 till enskild person mot en arrendeafifift af
20 kronor;
att lasarettsdirektionen, som framhållit önskvärdheten af att tillträdestiden
a lägenheten måtte bestämmas att ega rum så fort ske kunde och
utan fardag, för möjliggörande häraf förklarat sig villig att från den 14
mars 1899 under ett års tid på arrende öfvertaga lägenheten på enahanda
vilkor, hvarunder den för närvarande vore utarrenderad, äfvensom att
direktionen önskade genast vid köpets afsilande erlägga köpeskillingen
för lägenheten;
att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, under förmälan att lägenheten
Stora Strandåker äfvenledes nu vore taxerad till allenast 800 kronor,
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
samt att någon benägenhet till bebyggande af i närheten varande lägenheter
icke visat sig, så att regleringsplan öfver området ännu ej vore uppgjord
eller ens föreslagen, förklarat sig anse det lägenheten vid arrendeoch
saluvärdering den 17 december 1895 åsätta saluvärde, 1,443 kronor,
fortfarande fullt motsvara lägenhetens verkliga värde och, i likhet med
lasarettsdirektionen, föreslagit, att tillträdestiden måtte bestämmas att ega
rum så fort ske kunde efter det Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen fattat
beslut i frågan, äfvensom att köpeskillingen borde vid köpets afsilande
kontant erläggas, samt med anledning af hvad lasarettsdirektionen anfört,
hemstält, att lägenheten måtte få åt lasarettsdirektionen upplåtas å arrende
på ett års tid från den 14 mars 1899 på samma vilkor, hvarunder den
för närvarande vore upplåten, dock med skyldighet för direktionen att
erlägga 1899 års arrendeafgift, äfven om köp komme att afslutas vare sig
före eller efter det arrendetiden inträdt; samt
att domänstyrelsen, som vidhållit sin förut gjorda hemställan om
köpeskillingens belopp och om vilkor i afseende på områdets inhägnande,
vidare anfört, att lägenheten kunde den 14 mars 1899 af landstinget få
tillträdas, men att, för den händelse förberedande åtgärder för upplåtelsen
dessförinnan icke kunde medhinnas och lägenheten sålunda måste ånyo
utarrenderas, tillträdestiden ej torde kunna bestämmas förr än till den 14
mars 1900, derest icke domänstyrelsen bemyndigades att träffa aftal om
lägenhetens skötsel från den 14 mars 1899 med lasarettsdirektionen såsom
denna hemstält och på de af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna
vilkor, i hvilket fall tillträdestiden syntes kunna bestämmas till viss
tid, t. ex. en månad efter meddelandet af Eders Kongl. Maj:ts beslut i
ärendet, och att domänstyrelsen i hvad fall som helst ansåge, att köpeskillingen
borde i länets ränteri inbetalas å tillträdesdagen.
I underdånig skrifvelse den 21 innevarande månad har medicinalstyrelsen
anmält, att sysslomannen vid Visby hospital Enequist numera, på
gjord ansökning, erhållit entledigande med detta års utgång från sin tjenst
vid hospitalet samt att han icke egde rätt till eller, enligt hvad hospitalsdirektionen
upplyst, gjorde anspråk på fardag å den honom såsom hospitalssyssloman
på lön anslagna lägenheten S:t Görans betning, hvilken vid 1898
års utgång komme att af Enequist afträdas.
Sedan Eders Kongl. Maj:t på föredragning denna dag af t. f. chefen
för finansdepartementet besluta bemyndiga domänstyrelsen att träffa aftal
med lasarettsdirektionen i Visby om upplåtande af ifrågavarande lägenhet
å arrende på ett års tid från den 14 mars 1899 på samma vilkor, hvarunder
lägenheten för närvarande är upplåten, dock med skyldighet för
direktionen att erlägga 1899 års arrendeafgift, äfven om köp af lägenheten
Bill. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sand. 1 Afd. 10 Höft. 3
14
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 12.
komme att afslutas vare sig före eller efter det arrendetiden inträda får
jag på grund af hvad i detta ärende förekommit i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels medgifva, ej mindre att förenämnda kronan tillhöriga lägenhet
Stora Strandåker n:o 3 må för uppförande derstädes af nytt länslasarett
till Gotlands läns landsting försäljas mot en köpeskilling af 1,443 kronor,
med rättighet för landstinget att tillträda lägenheten å den dag, Eders
Kongl. Maj:t finner godt bestämma, samt under vilkor att landstinget å
tillträdesdagen till länets ränteri inlevererar köpeskillingen äfvensom framdeles,
der så påfordras, låter uppsätta och underhålla stängsel omkring
ifrågavarande område mot kronans mark, än äfven att för blifvande länslasaretts
behof må afgiftsfritt anläggas och för den tid sådant kan vara
erforderligt nyttjas vattenledning genom kronolägenheten S:t Görans kyrkogård
n:o 11 eller S:t Görans betning,
dels ock på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 28,000 kronor
till förvärfvande af de landstinget tillhöriga byggnader och tomter, som
nu användas för länets lasaretts och kurhus’ behof, att dermed förbättra
och utvidga Visby hospital.»
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna
bifall; och skulle proposition i ämnet af den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Karl Leijer.
Stockholm, Ir*r Hseggströma boktryckeri, 1899.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1899:21 Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts proposition angående försäljning af kronolägenheten Stora Strandåker n:o 3 i Gotlands län samt förvärfvande för Visby ho s. 1 i texten