Sök i Ratio Lex

Angående ett till allmänna läroverket i Kalmar bevi/jadt lån

1899-02-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:36, Angående ett till allmänna läroverket i Kalmar bevi/jadt lån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nå4, Proposition N:o 36.

1

ST:o 36.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ett

till allmänna läroverket i Kalmar bevi/jadt lån; gifven.

Stockholms slott den 3 februari 1899.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t, i anledning af en utaf domkapitlet

i Kalmar gjord underdånig framställning angående konvertering

af ett utaf Rikets Ständer vid riksdagen åren 1862—1863 till allmanna

läroverket i Kalmar för uppförande af ny byggnad in. m. lemnadt

lån å ursprungligt belopp af 40,000 kronor, härigenom föreslå Riksdagen

att medgifva,

att domkapitlet berättigas att, efter inbetalning af det belopp, hvarmed

det nuvarande statslånet vid betalningstiden öfverskjuter 22,000 kronor,

i sammanhang dermed utbyta den för detta lån a/flemnade förbindelse

mot ny skuldsedel å 22,000 kronor, deruti domkapitlet utfäster sig att

årligen, intill dess lånet blifvit slutbetaldt, till riksgäldskontoret eller

order å sistnämnda summa erlägga 41/,, procent med 990 kronor, hvaraf

först skall godtgöras ränta efter 4 procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgöra afbetalning derå.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen. '' ''

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konupgs och Herres sjukdom:

Bill. till Riksd. Prot. 18.99.

GUSTAF.

W.U&r. -tv!vi 11

Ui)?l bi 7 ii

• d i 1 Kits Claéson. m

'' v -■ Mh £ir bid myn.

. / . U‘>ild(d" 11j;j4<»fåsGt.aini/''j

1 Samt. I Afd. 27 Häft. (Näs 36, 37). 1

-■ v-. »..-A .\^:k

\ \v*

VtitlV A \\i\

Wu\m‘A

G V
-

t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 februari 1899.

.''i »au: •. ''•>! ‘it1, f f ''.t?) •;» ■> 111 ''t •• til '' -Yi .t'';-''/'' | t

* -i - 1 ■••• 1 . 1 ''IJi t

• f J » • -..t,! i . «,

• *■: • '' : - i iji.* i. M. . t-i ■ i .

Närvarande:

n>''i r- Yi.., ; ..■;() v u/i ! *»0o T '' .• : ■ J• t - (. .-jk si

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhirlm,

.j - Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Claéson,

Dyrssen.

ji! i <i> »v t •mjmb.äjRJJ h\<hL -j: vV.r:-"n !ii.; •..< j

''•< i!* ■ : ilJ:. ''i i 4 .‘,Y /■;.''■ >'' ''i * • I :-‘l’• i . i S ''V i ii

Departementschefen, statsrådet Claéson föredrog i underdånighet:

20:o.

iil/

Härefter yttrade statsrådet Claöson:

»Vid 1862—1863 års riksdag beviljade Rikets Ständer högre allläroverket

i Kalmar ett låneunderstöd af 40,000 riksdaler riks
-

Ang. konvertering

af ett

till Kalmar

allmänna läro-jn$inji(]l)

byggnadslån, mynt såsom bidrag till uppförande af ny byggnad för inrymmande af

gymnastiklokal, bibliotek, kemiskt laboratorium, ritsal, sängrum, vaktmästarebostad

med mera mot de betalningsvilkor, som intagits i Un af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

domkapitlet i Kalmar den 24 januari 1866 å lånet utfärdad förbindelse.

Enligt densamma skulle domkapitlet, sedan lånet fått utan ränta innehafvas

under en tid af fem år, räknade från detsarmnas utbetalningsdag,

före slutet af hvarje år, intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, betala

till riksgäldskontoret eller ordres fem procent å lånets hela belopp med

2,000 riksdaler, af hvilka fem procent ränta för det obetalda lånekapitalet

koinme att beräknas efter fyra procent årligen samt det Överskjutande

beloppet att såsom afbetalning å lånesumman afgå; hvarjemte domkapitlet

förbundit sig att, utan undantag, bestrida eller godtgöra alla kostnader,

som genom lånet komme att riksgäldskontoret förorsakas.

Hos Kongl. Maj:t har nu domkapitlet, uti en den 9 februari 1898

dagtecknad skrifvelse, med förmälan, att, sedan förenämnda låneunderstöd

den 16 april 1866 utqvitterats å landskontoret i Kalmar och derefter

räntefritt innehafts under fem år, domkapitlet från och med 1872 årligen

inbetalt ränta och amortering, utgörande tillsammans ett belopp af 2,000

kronor, hemstält, att läroverkets återstående skuld måtte få inbetalas och

ett nytt lån å 22,000 kronor samtidigt beviljas, att på närmare angifvet

sätt förräntas och amorteras.

Till stöd för berörda ansökan har domkapitlet anfört hufvudsakligen

följande:

Såväl den årliga utgiften för byggnadslånets förräntande och amortering

som kostnaden för vård och underhåll ej mindre af den nyss omförmälda

nybyggnaden, än äfven och företrädesvis af den gamla läroverksbyggnaden,

begge större trevånings stenhus, hade, jemte kostnaden för en

under år 1877 uppförd mindre uthusbyggnad m. m., uppgående till ett

belopp af 6,978 kronor 84 öre, enligt bestämmelsen i § 125 af gällande

läroverksstadga, under de gångna åren bestridts af stiftets byggnadskassa

och läroverkets byggnadsfond. Stiftets byggnadskassa, som vid början af

år 1872 icke egde någon behållning, hade varit i åtnjutande af de inkomster,

som i § 135 mom. 1 af gällande läroverksstadga oinförmäldes; och

hade dessa inkomster under åren 1872—1897 årligen i medeltal uppgått,

ören oberäknade, till 1 2 3

1) kollektmedel.............................. Kr. 26:—

2) ett års behållen inkomst efter ecklesiastik tjensteman etc. » 944:—

3) tillfälliga inkomster jemte räntemedel....,......................... » 23:—

Summa kronor 993

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 36.

Efter att i afseende på de i andra rummet nyss omförmälda inkomsterna,

de s. k. kadukmedlen, hafva upplyst, att, såsom med säkerhet

kunde förutses, ingå sådana medel vore att förvänta till något afscvärdt

belopp under nästföljande 10 å 20 år, har domkapitlet vidare anfört, att

till läroverkets byggnadsfond, som vid början af år 1872 egde en behållning

af 18,149 kronor 59 öre, hade ingått den afgift, som omförmäldes

i § 137 mom. 2 af läroverksstadgan eller terminsafgifter af icke medellösa

lärjungar, hvilken inkomst jemte inkomsten af räntemedel under åren

1872—1897 i medeltal uppgått till ett årligt belopp af 2,411 kronor.

Fördelades det vid början af år 1872 i fonden befintliga kapitalet, efter

afdrag af kostnaden för den förut omnämnda mindre nybyggnaden, på de

gångna 26 åren, befunnes det, att, sedan annuiteten till riksgäldskontoret

erlagts, årligen i medeltal erfordrats omkring 1,833 kronor för bestridande

af kostnaden för underhållet och vården af läroverksbyggnaderna jemte

brandförsäkringsafgifter och öfriga onera.

Då, på sätt af räkenskaperna för stiftets byggnadskassa och läroverkets

byggnadsfond framginge, så väl kassan som fonden utvisade en ringa

behållning, uppgående till ett sammanlagdt belopp af ej fullt 700 kronor;

då till byggnadskassan enligt beräkning endast obetydliga inkomster under

den närmaste framtiden komine att inflyta; och då slutligen byggnadsfonden

endast hade att påräkna inkomsten af lärjungarnes terminliga afgifter,

uppgående till ett belopp af omkring 2,000 kronor årligen, funne

domkapitlet uppenbart, att läroverket med nu tillgängliga medel ej kunde

fortfarande fullgöra sina förbindelser till riksgäldskontoret och på samma

gång bestrida utgifterna för läroverkshusens underhåll. Härtill skulle erfordras,

att inkomsterna ökades och utgifterna minskades med omkring

1,000 kronor, och hvad den närmaste tiden anginge, skulle icke ens eu

sådan förändring i inkomster eller utgifter vara för ändamålets vinnande

tillräcklig. Det förhölle sig nemligen så, att åtskilliga kostsamma reparationer,

som för möjligheten att fullgöra åtagna förbindelser måst lemnas

å sido, numera icke kunde tåla något längre uppskof. Det vore sålunda

nödigt att förse de sex lärosalarne två trappor upp i gamla läroverksliuset

med nya eller genom omläggning väsentligen förbättrade golf, hvarjemte

nytt golf behöfdes i bönsalen en trappa upp, hvilket jemväl vore

förhållandet med golfvet i gymnastiksalen, som, inlagdt 1866, numera

vore alldeles förslitet. Då för utförandet af dessa förbättringar ingen utsigt

till nödiga medels erhållande från annat håll förefunnes, hade domkapitlet

icke kunnat uttänka något annat sätt att fullgöra hvad sålunda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

5

kräfdes, än att läroverkets ställning till riksgäldskontor blefve genom

lånets konvertering eller på annat sätt så förändrad, att annuiteten icke

koiTime att uppgå till högre belopp än omkring 900 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts och med framhållande af att detta

förslags genomförande ej skulle för statsverket komma att vålla någon

afsevärd förlust, har domkapitlet i underdånighet hemstält, att Kongl.

Maj-.t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Kalmar

läroverks återstående skuld till riksgäldskontoret, hvilken skuld i april

1897 uppgick till 22,206 kronor 5 öre, måtte få inbetalas och ett nytt

lån å 22,000 kronor samtidigt beviljas att på vanligt sätt förräntas och

amorteras, dock, enär räntefoten nu vore lägre, än då det gamla lånet

beviljades, på något billigare vilkor, än hittills skett. Domkapitlet har

härvid ifrågasatt, att det nya lånets annuitet måtte bestämmas till fyra

procent, nemligen tre procent såsom ränta och en procent såsom amortering,

samt, med anledning af närmast förestående dryga utgifter för läroverket,

att förräntning och amortering först tre år efter lånets beviljande

skulle begynnas.

Vid sin berörda hemställan har domkapitlet fogat utdrag af räkenskaperna

för stiftets byggnadskassa och läroverkets byggnadsfond för år

1897, hvaraf framgår, att byggnadskassans behållning i utlånta medel och

kontant, som den 31 december 1896 uppgick till 1,262 kronor 63 öre,

den 31 december 1897 nedgått till 137 kronor 45 öre, samt att byggnadsfondens

behållning, som den 31 december 1896 utgjorde 874 kronor

51 öre, den 31 december 1897 minskats till 546 kronor 65 öre.

Till följd af erhållen anmodan hafva fulltnägtige i riksgäldskontoret

inkommit med utlåtande af den 3 mars 1898 och deruti, med förmälan

att de i den af domkapitlet den 24 januari 1866 å ifrågavarande lån utfärdade

skuldförbindelsen föreskrifna betalningsvilkoren hittills blifvit behörigen

fullgjorda, anmält, att domkapitlets kapitalskuld till följd häraf

efter inbetalning ;af den senast förfallna annuiteten nedgått till det i ansökningen

uppgifna beloppet 22,206 kronor 5 öre.

Af den redogörelse, domkapitlet lemnat rörande de kassor, nemligen

Kalmar stifts byggnadskassa och läroverkets byggnadsfond, från hvilka

ränta och afbetalning å ifrågavarande statslån borde utgöras, funne fullmägtige

framgå, att domkapitlet hade svårighet att, utan eftersättande af

nödiga reparationsarbeten å läroverkshusen, fortfarande erlägga den föreföreskrifna

annuiteten å statslånet. Det förslag om lånets konvertering,

som domkapitlet framstält, innefattade, att det nya statslån, som till åter
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ln Nåd. Proposition AT:o 36.

gäldande af kapitalåterstoden af det nuvarande skulle upptagas, finge innehafvas

utan ränta i tre år och derefter förräntas efter 3 procent för år.

Genom den räntefrihet, som för det nuvarande statslånet åtnjutits

under de fem första åren, utgjorde, enligt beräkningar, som fullmägtige

låtit verkställa, den effektiva räntan å detta lån endast 3,05 procent, och

detta under förutsättning, att lånet med fullföljande af amorteringsplanen

slutbetalades med den stadgade årsräntan af 4 procent, och komme, derest

domkapitlets framställning vunne bifall, den effektiva räntan å det ursprungliga

låneunderstödet gifvetvis att väsentligt understiga nyssangifna

siffra. Med afseende härå hafva fullmägtige ansett sig icke kunna tillstyrka

den ifrågasatta nedsättningen af räntan eller en i samma rigtning verkande

räntefrihet under vissa år.

Men äfven utan dylik sänkning af räntefoten och således utan förlust

för staten skulle en konvertering af det återstående lånebeloppet bereda

domkapitlet afsevärd lättnad vid skuldens gäldande, helst om amorteringen

å det nyupptagna lånet finge beräknas till en lägre procent än den, som

blifvit för den ursprungliga försträckningen bestämd. De svårigheter,

som, enligt hvad domkapitlets framställning gåfve vid handen, kunde för

domkapitlet möta att fortfarande fullgöra de för ifrågavarande låneunderstöd

från början stadgade betalningsvilkor, syntes fullmägtige innefatta

giltig anledning att i nyssnämnda afseenden tillmötesgå den gjorda framställningen.

På grund af det sålunda anförda hafva fullmägtige förordat bifall till

domkapitlets framställning på det sätt, att domkapitlet berättigades att,

efter inbetalning under innevarande år af det belopp, hvarmed det nuvarande

statslånet vid betalningstiden öfversköte 22,000 kronor, i sammanhang

dermed utbyta den för detta lån afleinnade förbindelse mot ny

skuldsedel å 22,000 kronor, deruti domkapitlet skulle utfästa sig att årligen,

intill dess lånet blifvit slutbetaldt, till riksgäldskontoret eller order

å sistnämnda summa erlägga 4‘/2 procent med 990 kronor, hvaraf först

skulle godtgöras ränta efter 4 procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgöra afbetalning derå.

Domkapitlet, som i anledning af fullmägtiges utlåtande lemnats tillfälle

att deröfver yttra sig, har sedermera uti skrifvelse af den 30 mars

1898 ytterligare anfört, att domkapitlet, ehuru det med tacksamhet erkände

det uti fullmägtiges förslag visade tillmötesgående, likväl måste på

samma gång förklara, att det icke såge sig i stånd att utan stora svårigheter

och måhända tidtals påtvungna afbrott ens fullgöra den af full
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 36.

mägtige föreslagna annuiteten af 990 kronor. Under de 26 år, som årliga

inbetalningar för ifrågavarande lån utgått, hade amorterats ett belopp af

nära 18,000 kronor. Detta hade endast kunnat ske derigenom att dels

vid amorteringstidens början i läroverkets byggnadsfond funnits samlad en

summa, uppgående till omkring 18,000 kronor, dels under tiden, sedan

lånet beviljades, stiftets byggnadskassa fått uppbära ett års inkomst af 12

presterliga lägenheter, vid hvilka afgångna innehafvare icke efterlemnat

nådårsberättigade sterbhusdelegare, samt dels slutligen vid amorteringens

början det hus, till hvars uppförande lånet beviljats, varit nytt och det

äldre läroverkshuset försatt i synnerligen godt stånd, till följd hvaraf

inga dyrbarare reparationer på läroverkshuSen under ett'' par årtionden

erfordrats.

Nu stälde sig förhållandena deremot helt annorlunda. Någon utsigt

att erhålla så kallade kadukmedel funnes för närvarande icke, åtminstone

hvad närmaste årtionden anginge. Länge hade domkapitlet förutsett, att

lånets slutamortering på nu gällande vilkor omöjligen kunde verkställas,

men likväl hoppats att kunna fortsätta dermed, till dess halfva lånet blifvit

inbetaladt. Man hade derför eftersatt behöfliga reparationer, så länge det

möjligen kunnat ske, ja, kanske i vissa fall längre, än lämpligt varit, hvaraf

följden naturligen blifvit den, att de summor, som under de närmaste

åren måste för sådana ändamål användas, komme att blifva betydligt

större än motsvarande utgifter under föregående år. Af denna anledning

hade domkapitlet ifrågasatt, att å det nya lånet vissa räntefrihetsår måtte

medgifvas, äfvensom att annuiteten blefve stäld något lägre, än fullmägtige

föreslagit. Med den annuitet, som hittills å lånet erlagts, ville det synas,

som om staten intill denna tid derå ingenting förlorat, och med afseende

derpå, att räntesatserna numera i allmänhet vore lägre, än då lånet för

trettio år sedan beviljades, torde räntans bestämmande till tre procent i

stället för såsom nu till fyra procent ej heller vålla någon förlust, ett

förhållande, hvarå likväl, då frågan, såsom i förevarande fall, gälde tillgodoseende

af ett statsbehof, något afgörande afseende icke syntes böra

fästas.

Fullmägtige hade föreslagit amorteringsprocenten till en half procent

och annuitetens belopp till nio hundra nittio kronor. Utom det att äfven

ett mindre belopp i de trångmål, som utan tvifvel skulle komma att uppstå,

icke borde lemnas utan afseende, hade domkapitlet härjemte uppmärksammat,

att genom en så låg amorteringsprocent tiden för lånets

slutbetalning skulle framflyttas omkring femtiosex år. I förmodan, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Mc§:ts, Nåd. Proposition U:o 36.

lika länge svårigheter skulle möta för domkapitlet att fullgöra detsamma

åliggande förbindelser, och ehuru; frågan, företrädesvis gälde kommande

generationer, kunde domkapitlet icke underlåta att uttala sin underdåniga

önskan, att den besvärande belägenhet, i hvilken Kalmar läroverks styrelse

i nämnda hänseende komme att befinna sig, måtte så snart som möjligt

undanrödja», och att derför amorteringsprocenten måtte sättas högre, än

fullinägtige föreslagit, hvarjemte domkapitlet förnyade sin hemställan om

nådig proposition till Riksdagen af det innehåll, domkapitlet föreslagit i

skrifvelsen af den 9 februari 1898.

'':"! * ; i« i i

Hvad domkapitlet i frågan andragit synes mig ådagalägga behofvet

deraf, att annuiteten å Kalmar läroverks byggnadslån i väsentlig män

sänkes. Att härutinnan gå längre, än hvad fullinägtige i riksgäldskontoret

föreslagit, anser jag mig likväl ej för närvarande böra tillstyrka. Genom

nämnda förslag minskas i allt fall den årliga utgiften för lånet från 2,000

kronor till 990 kronor eller med 1,010 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

,

att domkapitlet berättigas att, efter inbetalning af det belopp, hvarmed

det nuvarande statslånet vid betalningstiden öfverskjuter 22,000 kronor,

i sammanhang dermed utbyta den för detta lån aflemnade förbindelse

mot ny skuldsedel å 22,000 kronor, deruti domkapitlet utfäster sig att

årligen, intill dess lånet blifvit slutbetaldt, till riksgäldskontoret eller

order å sistnämnda summa erlägga 472 procent med 990 kronor, hvaraf

först skall godtgöras ränta efter 4 procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgöra afbetalning derå.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten

lemna bifall; och skulle proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan till detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

J. Salander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1899:76 Utlåtande i anledning af Kongl. Majds proposition angående ett till allmänna läroverket i Kalmar beviljadt lån. s. 1 i texten