Sök i Ratio Lex

Angående försäljning till Umeå stad af en del af Klabböle kroklax fiske i Ume eif

1899-02-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:43, Angående försäljning till Umeå stad af en del af Klabböle kroklax fiske i Ume eif

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

1

N:o 43.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning

till Umeå stad af en del af Klabböle kroklax

fiske i Ume eif; gifven Stockholms slott den 17 februari

1899.

I en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län till

Kongl. Maj:t insänd ansökning hafva stadsfullmägtige i Umeå anfört,

att staden, för anordnande i densamma af elektrisk belysning, förvärfvat

ett till Klabböle by hörande vattenfall i Ume eif jemte nödigt landområde,

beläget ungefär 8 kilometer från staden; att enligt ett af Umeå

häradsrätt den 23 juli 1897 meddeladt, numera lagakraftvunnet utslag

staden erhållit tillstånd att derstädes uppföra en kraftstation, under vilkor

att staden från kronan inlöste en mindre del af det i elfven belägna

Klabböle kronolaxfiske; samt att, då ifrågavarande anläggning vore af

stor och allmän betydelse ej mindre för Umeå stad än äfven för den i

närheten af de blifvande ledningarna liggande, tätt bebygda landsorten,

hvilken äfven skulle komma att förses med elektriskt ljus, samt den

del af fiskebyggnaderna, som för anläggningen skulle tagas i anspråk,

vore af obetydligt värde, stadsfullmägtige tänkt sig möjligheten af att

staden, för tillgodogörande af dess vattenrätt i forsen, skulle kunna utan

ersättning för fisket få utföra den derför erforderliga dammbyggnaden;

och hafva stadsfullmägtige i underdånighet anhållit om tillstånd härtill,

men, för den händelse denna framställning ej vunne bifall, hemstält,

att staden måtte tillåtas att mot det pris, Kongl. Maj:t bestämde, inlösa

den del af fisket, som för anläggningen erfordrades.

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 31 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Denna ansökning, som till bifall förordats af så väl Kongl. Maj:ts

bemälde befallningshafvande som ock magistraten i Umeå, är åtföljd af

dels ritning till den föreslagna kraftstationen jemte situationsplan öfver

en del af ellven med den tilltänkta dammbyggnaden, dels ock styrkt

afskrift af Umeå häradsrätts vid syn å stället den 23 juli 1897 förda

protokoll, hvaraf inhemtats:

att, sedan vid synen, som hållits jemlikt stadgandena i 10 § af

kongl. förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den

30 december 1880, blifvit upplyst, att kronan utanför Klabböle bystrand

egde ett laxfiske, benämndt Klabböle och Faltinskolans förenade laxfiske,

hvilket på arrende innehades af Klabböle byamän, två vid synen

närvarande hemmansegare i Klabböle by anfört, hurusom de byggnader,

Umeå stad önskade anbringa, komme att beröra endast en liten del af

fisket eller den så kallade Baktackatinan och att i nämnda tina icke

någon lax fångats på åtminstone de tjugu senaste åren, hvadan bemälde

hemmansegare ej hade något att erinra mot bifall till ansökningen;

att häradsrätten vid företagen besigtning utrönt hvad som innefattades

i ett af häradsrättens sakkunniga biträde kaptenen O. J. F. Wijnbladh

vid synetillfället afgifvet betänkande, enligt hvilket den enda inrättning

eller lägenhet, som komme att beröras af ifrågavarande anläggning,

vore en till ofvannämnda fiske hörande, närmast elfvens södra

strand belägen anordning för fiskfångst, den så kallade »Batackan»,

hvilken utgjorde en högst obetydlig del af laxfisket i sin helhet och

som, då den besigtigades, befans vara alldeles torr;

att det vid synen närvarande kronoombudet, öfverjägmästaren

A. M. Hellström förklarat, att, enär fisket numera vore af ringa betydelse

och någon fisk icke på många år fångats i den del af fisket,

som Umeå stad för sin anläggning behöfde begagna, ombudet icke ville

motsätta sig anläggningens utförande, dock med vilkor att staden till

sig löste den del af fisket eller den så kallade Baktackatinan, som kunde

besväras af anläggningen; samt

att häradsrätten enligt utslag nämnda den 23 juli 1897 pröfvat

skäligt tillåta staden att i öfverensstämmelse med ofvanberörda ritning

bygga den så kallade kraftstationen och till densamma inleda den

för driften nödiga vattenmängden medelst sprängningar invid södra

elfstranden samt uppförande af en hålldamm och en fångdamm till

angifna dimensioner, dock under vilkor att staden af kronan löste till

sig den del af förenämnda fiske, som måste undanrödjas för berörda

arbetens utförande, äfvensom förklarat, att häradsrätten, med hänsyn å

ena sidan till det för Umeå stad synnerligen vigtiga ändamål, hvartill

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

de ifrågakomma byggnaderna vore afsedda att användas, och å andra

sidan till det ringa värde, den södra delen af Klabböle och Faltinskolans

förenade laxfiske kunde eg a såsom fiske betraktadt, ansåge sig redan

nu böra tillstyrka, att Umeå stad berättigades att af kronan lösa till

sig berörda del af fisket.

Efter nådig remiss har domänstyrelsen den 28 oktober 1898 afgifvit

underdånigt utlåtande samt dervid tillika öfverlemnat yttranden

af Klabböle byamän såsom arrendatorer af ifrågavarande kronolaxfiske,

stadsfullmägtige och Kongl. Maj:ts befallningshafvande samt fiskeriinspektören

i landtbruksstyrelsen.

1 det af byamännen afgifna yttrande hafva desse yrkat, att,

derest den underdåniga ansökningen bifölles, Umeå stad eller dess rättsinnehafvare

måtte tillförbindas att hålla arrendatorerne af fisket fullt

skadeslösa för det härigenom uppkomna intrånget i fisket, hvarvid byamännen

särskild! ville fästa uppmärksamheten derå, att fiskeidkarne icke

kunde komma till de utanför den föreslagna kraftstationen belägna

fiskena på annat sätt än genom att passera öfver de byggnader, som

för kraftstationen komme att uppföras, vid hvilket förhållande staden

borde ej allenast upplåta tillräckligt utrymme för öfverfart till fisket,

utan ock kännas skyldig inrätta och för framtiden underhålla en för

ändamålet erforderlig bro, ungefär vid det ställe, der den så kallade

Baktackan vore belägen.

Stadsfullmägtige i Umeå hafva i anledning af hvad byamännen

sålunda andragit anfört, bland annat, att vid utarrendering af Klabböle

fiske bland arrendevilkoren alltid inrymts skyldighet för arrendatorerne

att underhålla för fisket erforderliga byggnader, samt att sådan skyldighet,

hvad anginge för fiskets begagnande nödiga spångar eller bro,

hädanefter blefve så mycket lättare, som statens dammarm kunde användas

såsom stöd för bron eller spångarna och för öfrigt sannolikt komme

att göra den ifrågasatta bron öfverflödig, enär staden icke hade något

emot, att dammarmen, som komme att muras i sten och på öfversidan

blifva ganska bred, för ändamålet användes, derest det icke skulle visa

sig, att densamma mot förmodan deraf skadades. På grund häraf hafva

stadsfullmägtige bestridt afseende å byamännens framstälda anspråk,

men emellertid, för undvikande af ytterligare uppskof med ärendet, å

stadens vägnar åtagit sig att medelst utläggande af spångar, på sätt

hittills egt rum, eller på annat sätt anordna för fiskets utöfvande nödig

öfvergång från stranden ut till fisket, derest Kongl. Maj:t skulle finna

skäligt att göra detta till vilkor för bifall till stadens framställning.

Kongl. Ma:jts befallningshafvande har hemstält, att byamännens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

framstälda yrkande om förpligtelse för staden att hålla dem såsom

arrendatorer af fisket skadeslösa för det intrång, ifrågavarande anläggning

kunde förorsaka, icke måtte vinna nådigt afseende.

Fiskeriinspektören i landtbruksstyrelsen har anfört, att, hvad först

anginge värdet af den till försäljning föreslagna delen af fisket eller

den s. k. Baktackatinan, uttalandena om densammas ringa värde, såsom

numera sedan många år tillbaka obruklig, väl syntes vara enstämmiga,

men att i afseende derå kunde anmärkas, hurusom i protokollet öfver

den för fiskets förnyade utarrendering den 30 augusti 1897 hållna uppskattningsförrättning

bland de befintliga byggnaderna uppräknades äfven

den så kallade Baktackatinan, utan att något i protokollet angåfve, att

denna icke vore i brukbart skick och utan att några reparationer påsynats

densamma, hvithet deremot varit fallet med flera af de öfriga

fiskebyggnaderna. Då detta syntes strida mot nu meddelade uppgifter

angående nämnda tina, borde särskild utredning i ämnet ske liksom i

fråga om värdet af laxfisket i Baktackatinan och om anledningen till

nedläggandet af fisket i denna tina. Ehuru Klabböle byamän liksom

de i ärendet hörda myndigheter ansett såsom gifvet, att de tilltänkta

byggnaderna längs stranden icke skulle inverka på något annat fiske

än det i Baktackatinan, kunde detta enligt fiskeriinspektörens mening

icke utan vidare tagas för afgjordt. Det kunde nemligen ifrågasättas,

huruvida icke den förändring i strömförhållandena, som måste blifva en

följd deraf, att en del af vattenmassan leddes åt sidan i den föreslagna

kanalen förbi Klabböle och Faltinskolans förenade laxfiske, kunde komma

att blifva så pass stor, att den inverkade på laxens uppstigande i dessa

fisken, helst desamma vore så kallade hoppfisken. Vid bifall till den

underdåniga ansökningen borde derföre fästas det vilkor, att köparen

förbunde sig att ersätta den skada och olägenhet, som genom ändringar

i strömförhållandena möjligen kunde uppstå för öfriga laxfiskeplatser

vid Klabböle och Faltinskolan. Då det vidare kunde inträffa, att laxen

vid vissa vattenstånd leddes upp i kanalen genom kraftstationen i stället

för att gå den vanliga vägen ute i elfven, borde egaren af kraftstationen

åläggas att söka på tjenligaste sätt genom gallerstängsel förebygga

så väl detta som att i allmänhet nedåtgående fisk, särskildt laxyngel och

ål, komme ned i kanalen och söndermaldes af turbinerna.

För egen del har domänstyrelsen till en början meddelat, att

enligt kongl. bref till kammarkollegium den 15 juni 1849 Klabböle

byamän medgifvits sådan optionsrätt till Klabböle och Faltinskolans

förenade fisken, att de vid fiskenas utarrendering egde öfvertaga fiskena

mot förbindelse att erlägga det arrendebelopp, som vid auktion för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

nyttjanderätten till fiskena högst erbjödes, samt att i öfrigt fullgöra

de vilkor för arrendet, som författningsenligt kunde föreskrifvas; att

byamännen för närvarande enligt arrendekontrakt den 25 september

1895 innehade fiskena under arrende för tiden till den 1 januari 1900

mot ett arrendebelopp af 300 kronor och skyldighet derjemte att erlägga

en viss summa för aflönande af fiskeritillsyningsman; att bland arrendevilkoren

i öfrigt stadgats, att byamännen skulle, der sådant för allmännyttigt

ändamål å kronans vägnar fordrades, afstå fiskevatten eller annat,

som till fisket hörde, mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften,

motsvarande den förlust dem tillskyndades; samt att jemlikt instrumentet

öfver den arrendeuppskattning, som den 30 augusti 1897 förrättats å

fiskena för dessas utarrendering från den 1 januari 1900, uppskattningsmännen,

hvilka, såsom fiskeriinspektören anfört, icke haft något att

anmärka i afseende å Baktackatinan, hemstält, att fiskena under stundande

arrendeperioden ej måtte utarrenderas för belopp, understigande

300 kronor, samt att i öfrigt måtte fastställas samma vilkor för utarrenderingen

som de nu gällande.

Med afseende å det ändamål, hvarför Umeå stad önskade förskaffa

sig dispositionsrätten öfver ifrågavarande del af Klabböle fiske eller den

så kallade Baktackatinan, har domänstyrelsen förklarat sig icke hafva

något att erinra deremot, att denna rätt öfverlätes till staden, men ansåge

styrelsen en sådan öfverlåtelse icke böra, såsom staden alternativt

ifrågasatt, ske utan att statsverket erhölle ersättning för hvad som afsides.

Om ock, såsom vid den af Umeå häradsrätt hållna syn uppgifvits

dels af två hemmansegare i Klabböle och dels af det vid synen

närvarande kronoombudet, någon fisk ej på senare tiden fångats i Baktackatinan,

syntes detta förhållande, hvilket, då fisken gått till i de

angränsande fiskena, kunde tänkas beroende af något fel i konstruktionen

af fiskebyggnaden, som möjligen kunde utan svårighet afhjelpas,

icke utvisa, att nämnda fiske saknade värde. Någon utredning, som

kunde läggas till grund för beräknande af värdet, hade emellertid ej i

ärendet förekommit; och då sådan utredning lämpligast syntes kunna

åstadkommas, om frågan angående den godtgörelse för fisket, som borde

tillkomma statsverket, afgjordes i den ordning, kongl. förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april

1866 stadgade, ansåge styrelsen, att lösen för fisket borde i öfverensstämmelse

dermed bestämmas, hvarvid jemväl, derest ej staden åtoge

sig att, sedan genom Baktackatinans borttagande förbindelsen mellan

stranden och de öfriga fiskena afbrutits, medelst anordningar, som funnes

ändamålsenliga, bereda dem, som egde begagna dessa fisken, öfvergång

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 43.

öfver den till kraftstationen ledande kanalen, borde bestämmas den ersättning,

staden både att utgifva för det på nyssnämnda sätt uppkomna

men i nyttjanderätten till fiskena.

Såsom af fiskeriinspekörens yttrande framginge, hade, enligt hvad

domänstyrelsen vidare anfört denne ansett ovisst, om icke de af staden

tillämnade byggnader i elfv,en komme att menligt inverka på de fisken,

som jemte Baktackatinan bildade Klabböle och Faltinskolans förenade

laxfisken, samt derför hemstält, att vid bifall till ansökningen skulle

fästas förbehåll om ersättning för skada och olägenhet, som genom ändring

i strömförhållandena kunde uppstå för förstberörda fisken; hvarjemte

fiskeriinspektören förmenat, att. staden borde åläggas att vidtaga

åtgärder för att ej fisk skulle inkomma i kraftstationen och skadas af

turbinerna. Då emellertid vid den af häradsrätten förrättade syn, hvilken,

med afseende å innehållet i ofvan åberopade § 10 af kongl. förordningen

den 30 december 1880, jemförd med samma förordnings 6 §, sådan

denna lyder enligt lagen den 27 juni 1896, finge anses hafva omfattat

undersökning af den ifrågasatta anläggningens inverkan äfven på de

fisken, som utom Baktackatinan inginge i kronans laxfisken i elfven, af

häradsrätten förklarats utrönt, att den enda inrättning eller lägenhet,

som skulle komma att beröras af anläggningen, vore Baktackatinan, samt

genom häradsrättens i sammanhang med synen meddelade utslag, som

vunnit laga kraft, staden berättigats att i öfverensstämmelse med den

företedda ritningen uppföra kraftstationen, utan att dervid föreskrifvits

någon anordning för fiskens utestängande, ansåge styrelsen några anspråk

i den af fiskeriinspektören angifna rigtning ej nu böra å kronans

sida framställas, hvartill särskilt i afseende å den föreslagna åtgärden

till fiskens skyddande mot skada af kraftstationens turbiner så mycket

mindre förefunnes skäl, som det läge i stadens eget intresse att för

verkets ostörda gång såvidt möjligt hindra, att fisken inkomme bland

turbinerna.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit vill Kongl. Ma:jt härmed

föreslå Riksdagen att medgifva,

dels att den del af Klabböle kronolaxfiske, som under namn af

Baktackatinan finnes utmärkt å ofvan omförmälda situationsplan, må

från den 1 januari 1900 med eganderätt upplåtas till Umeå stad, mot

ersättning till kronan så väl för sistnämnda fiske som ock, derest staden

ej anordnar lämplig öfvergång till kronans öfriga fisken i elfven, för

men vid begagnandet af dessa fisken genom försvåradt tillträde till desamma,

hvilken ersättning skall bestämmas i den ordning, hvarom stadgas

i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående för all
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 43. 7

mänt behof den 14 april 1866, och till statsverket inbetalas före den 1

januari 1900;

dels ock att den på nyss berörda sätt bestämda köpeskillingen må

likasom köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar användas

till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig

mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hans Wachtmeister.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 17 februari 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claeson,

Dyrssen.

Departementschefen, statsrådet grefve Wachtmeister föredrog härefter:
En

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län till

Kongl. Maj:t insänd ansökning, deri stadsfullmägtige i Umeå anfört, att

staden, för anordnande i densamma af elektrisk belysning, förvärfvat

ett till Klabböle by hörande vattenfall i Ume eif jemte nödigt landområde,

beläget ungefär 8 kilometer från staden; att enligt ett af Umeå

häradsrätt den 23 juli 1897 meddeladt, numera lagakraftvunnet utslag

staden erhållit tillstånd att derstädes uppföra en kraftstation, under vilkor

att staden från kronan inlöste en mindre del af det i elfven belägna

Klabböle kronolaxfiske; samt att, då ifrågavarande anläggning vore af

stor och allmän betydelse ej mindre för Umeå stad än äfven för den i

närheten af de blifvande ledningarna liggande, tätt bebygda landsorten,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 43.

hvilken äfven skulle komma att förses med elektriskt ljus, samt den del

af fiskebyggnaderna, som för anläggningen skulle tagas i anspråk, vore

af obetydligt värde, stadsfullmägtige tänkt sig möjligheten af att staden,

för tillgodogörande af dess vattenrätt i forsen, skulle kunna utan ersättning

för fisket få utföra den derför erforderliga dammbyggnaden;

och hade stadsfullmägtige i underdånighet anhållit, om tillstånd härtill,

men, för den händelse denna framställning ej vunne bifall, hemstält,

att staden måtte tillåtas att mot det pris, Kongl. Maj:t bestämde, inlösa

den del af fisket, som för anläggningen erfordrades;

öfver hvilken ansökning, dervid fogats, bland annat, situationsplan

öfver en del af elfven med den tilltänkta dammbyggnaden, domänstyrelsen

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande samt dervid tillika

öfverlemnat yttranden från Klabböle byamän såsom arrendatorer af

ifrågavarande kronolaxfiske, stadsfullmägtige och Kongl. Maj:ts befallningshafvande

samt fiskeriinspektören i landtbruksstyrelsen.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet,

att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva,

dels att den del af Klabböle kronolaxfiske, som under namn af

Baktackatinan funnes utmärkt å ofvan omförmälda situationsplan, finge

från den 1 januari 1900 med eganderätt upplåtas till Umeå stad mot

ersättning till kronan så väl för sistnämnda fiske som ock, derest staden

ej anordnade lämplig öfvergång till kronans öfriga fisken i elfven, för

men vid begagnandet af dessa fisken genom försvåradt tillträde till desamma,

hvilken ersättning skulle bestämmas i den ordning, hvarom

stadgades i nådiga förordningen angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof den 14 april 1866, och till statsverket inbetalas

före den 1 januari 1900;

dels ock att den på nyss berörda sätt bestämda köpeskillingen

finge likasom köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar användas

till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och

skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bilagan litf. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Sven Köhler.

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 31 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1899:46 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Umeå stad af en del af Klabböle kronolaxfiske i Ume eif. a1 i texten