Angående försäljning till Umeå stad af en del af Klabböle kroklax fiske i Ume eif
1899-02-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1899:43, Angående försäljning till Umeå stad af en del af Klabböle kroklax fiske i Ume eif
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.
1
N:o 43.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning
till Umeå stad af en del af Klabböle kroklax
fiske i Ume eif; gifven Stockholms slott den 17 februari
1899.
I en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län till
Kongl. Maj:t insänd ansökning hafva stadsfullmägtige i Umeå anfört,
att staden, för anordnande i densamma af elektrisk belysning, förvärfvat
ett till Klabböle by hörande vattenfall i Ume eif jemte nödigt landområde,
beläget ungefär 8 kilometer från staden; att enligt ett af Umeå
häradsrätt den 23 juli 1897 meddeladt, numera lagakraftvunnet utslag
staden erhållit tillstånd att derstädes uppföra en kraftstation, under vilkor
att staden från kronan inlöste en mindre del af det i elfven belägna
Klabböle kronolaxfiske; samt att, då ifrågavarande anläggning vore af
stor och allmän betydelse ej mindre för Umeå stad än äfven för den i
närheten af de blifvande ledningarna liggande, tätt bebygda landsorten,
hvilken äfven skulle komma att förses med elektriskt ljus, samt den
del af fiskebyggnaderna, som för anläggningen skulle tagas i anspråk,
vore af obetydligt värde, stadsfullmägtige tänkt sig möjligheten af att
staden, för tillgodogörande af dess vattenrätt i forsen, skulle kunna utan
ersättning för fisket få utföra den derför erforderliga dammbyggnaden;
och hafva stadsfullmägtige i underdånighet anhållit om tillstånd härtill,
men, för den händelse denna framställning ej vunne bifall, hemstält,
att staden måtte tillåtas att mot det pris, Kongl. Maj:t bestämde, inlösa
den del af fisket, som för anläggningen erfordrades.
Bih. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 31 Raft.
1
2
Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.
Denna ansökning, som till bifall förordats af så väl Kongl. Maj:ts
bemälde befallningshafvande som ock magistraten i Umeå, är åtföljd af
dels ritning till den föreslagna kraftstationen jemte situationsplan öfver
en del af ellven med den tilltänkta dammbyggnaden, dels ock styrkt
afskrift af Umeå häradsrätts vid syn å stället den 23 juli 1897 förda
protokoll, hvaraf inhemtats:
att, sedan vid synen, som hållits jemlikt stadgandena i 10 § af
kongl. förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den
30 december 1880, blifvit upplyst, att kronan utanför Klabböle bystrand
egde ett laxfiske, benämndt Klabböle och Faltinskolans förenade laxfiske,
hvilket på arrende innehades af Klabböle byamän, två vid synen
närvarande hemmansegare i Klabböle by anfört, hurusom de byggnader,
Umeå stad önskade anbringa, komme att beröra endast en liten del af
fisket eller den så kallade Baktackatinan och att i nämnda tina icke
någon lax fångats på åtminstone de tjugu senaste åren, hvadan bemälde
hemmansegare ej hade något att erinra mot bifall till ansökningen;
att häradsrätten vid företagen besigtning utrönt hvad som innefattades
i ett af häradsrättens sakkunniga biträde kaptenen O. J. F. Wijnbladh
vid synetillfället afgifvet betänkande, enligt hvilket den enda inrättning
eller lägenhet, som komme att beröras af ifrågavarande anläggning,
vore en till ofvannämnda fiske hörande, närmast elfvens södra
strand belägen anordning för fiskfångst, den så kallade »Batackan»,
hvilken utgjorde en högst obetydlig del af laxfisket i sin helhet och
som, då den besigtigades, befans vara alldeles torr;
att det vid synen närvarande kronoombudet, öfverjägmästaren
A. M. Hellström förklarat, att, enär fisket numera vore af ringa betydelse
och någon fisk icke på många år fångats i den del af fisket,
som Umeå stad för sin anläggning behöfde begagna, ombudet icke ville
motsätta sig anläggningens utförande, dock med vilkor att staden till
sig löste den del af fisket eller den så kallade Baktackatinan, som kunde
besväras af anläggningen; samt
att häradsrätten enligt utslag nämnda den 23 juli 1897 pröfvat
skäligt tillåta staden att i öfverensstämmelse med ofvanberörda ritning
bygga den så kallade kraftstationen och till densamma inleda den
för driften nödiga vattenmängden medelst sprängningar invid södra
elfstranden samt uppförande af en hålldamm och en fångdamm till
angifna dimensioner, dock under vilkor att staden af kronan löste till
sig den del af förenämnda fiske, som måste undanrödjas för berörda
arbetens utförande, äfvensom förklarat, att häradsrätten, med hänsyn å
ena sidan till det för Umeå stad synnerligen vigtiga ändamål, hvartill
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.
de ifrågakomma byggnaderna vore afsedda att användas, och å andra
sidan till det ringa värde, den södra delen af Klabböle och Faltinskolans
förenade laxfiske kunde eg a såsom fiske betraktadt, ansåge sig redan
nu böra tillstyrka, att Umeå stad berättigades att af kronan lösa till
sig berörda del af fisket.
Efter nådig remiss har domänstyrelsen den 28 oktober 1898 afgifvit
underdånigt utlåtande samt dervid tillika öfverlemnat yttranden
af Klabböle byamän såsom arrendatorer af ifrågavarande kronolaxfiske,
stadsfullmägtige och Kongl. Maj:ts befallningshafvande samt fiskeriinspektören
i landtbruksstyrelsen.
1 det af byamännen afgifna yttrande hafva desse yrkat, att,
derest den underdåniga ansökningen bifölles, Umeå stad eller dess rättsinnehafvare
måtte tillförbindas att hålla arrendatorerne af fisket fullt
skadeslösa för det härigenom uppkomna intrånget i fisket, hvarvid byamännen
särskild! ville fästa uppmärksamheten derå, att fiskeidkarne icke
kunde komma till de utanför den föreslagna kraftstationen belägna
fiskena på annat sätt än genom att passera öfver de byggnader, som
för kraftstationen komme att uppföras, vid hvilket förhållande staden
borde ej allenast upplåta tillräckligt utrymme för öfverfart till fisket,
utan ock kännas skyldig inrätta och för framtiden underhålla en för
ändamålet erforderlig bro, ungefär vid det ställe, der den så kallade
Baktackan vore belägen.
Stadsfullmägtige i Umeå hafva i anledning af hvad byamännen
sålunda andragit anfört, bland annat, att vid utarrendering af Klabböle
fiske bland arrendevilkoren alltid inrymts skyldighet för arrendatorerne
att underhålla för fisket erforderliga byggnader, samt att sådan skyldighet,
hvad anginge för fiskets begagnande nödiga spångar eller bro,
hädanefter blefve så mycket lättare, som statens dammarm kunde användas
såsom stöd för bron eller spångarna och för öfrigt sannolikt komme
att göra den ifrågasatta bron öfverflödig, enär staden icke hade något
emot, att dammarmen, som komme att muras i sten och på öfversidan
blifva ganska bred, för ändamålet användes, derest det icke skulle visa
sig, att densamma mot förmodan deraf skadades. På grund häraf hafva
stadsfullmägtige bestridt afseende å byamännens framstälda anspråk,
men emellertid, för undvikande af ytterligare uppskof med ärendet, å
stadens vägnar åtagit sig att medelst utläggande af spångar, på sätt
hittills egt rum, eller på annat sätt anordna för fiskets utöfvande nödig
öfvergång från stranden ut till fisket, derest Kongl. Maj:t skulle finna
skäligt att göra detta till vilkor för bifall till stadens framställning.
Kongl. Ma:jts befallningshafvande har hemstält, att byamännens
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.
framstälda yrkande om förpligtelse för staden att hålla dem såsom
arrendatorer af fisket skadeslösa för det intrång, ifrågavarande anläggning
kunde förorsaka, icke måtte vinna nådigt afseende.
Fiskeriinspektören i landtbruksstyrelsen har anfört, att, hvad först
anginge värdet af den till försäljning föreslagna delen af fisket eller
den s. k. Baktackatinan, uttalandena om densammas ringa värde, såsom
numera sedan många år tillbaka obruklig, väl syntes vara enstämmiga,
men att i afseende derå kunde anmärkas, hurusom i protokollet öfver
den för fiskets förnyade utarrendering den 30 augusti 1897 hållna uppskattningsförrättning
bland de befintliga byggnaderna uppräknades äfven
den så kallade Baktackatinan, utan att något i protokollet angåfve, att
denna icke vore i brukbart skick och utan att några reparationer påsynats
densamma, hvithet deremot varit fallet med flera af de öfriga
fiskebyggnaderna. Då detta syntes strida mot nu meddelade uppgifter
angående nämnda tina, borde särskild utredning i ämnet ske liksom i
fråga om värdet af laxfisket i Baktackatinan och om anledningen till
nedläggandet af fisket i denna tina. Ehuru Klabböle byamän liksom
de i ärendet hörda myndigheter ansett såsom gifvet, att de tilltänkta
byggnaderna längs stranden icke skulle inverka på något annat fiske
än det i Baktackatinan, kunde detta enligt fiskeriinspektörens mening
icke utan vidare tagas för afgjordt. Det kunde nemligen ifrågasättas,
huruvida icke den förändring i strömförhållandena, som måste blifva en
följd deraf, att en del af vattenmassan leddes åt sidan i den föreslagna
kanalen förbi Klabböle och Faltinskolans förenade laxfiske, kunde komma
att blifva så pass stor, att den inverkade på laxens uppstigande i dessa
fisken, helst desamma vore så kallade hoppfisken. Vid bifall till den
underdåniga ansökningen borde derföre fästas det vilkor, att köparen
förbunde sig att ersätta den skada och olägenhet, som genom ändringar
i strömförhållandena möjligen kunde uppstå för öfriga laxfiskeplatser
vid Klabböle och Faltinskolan. Då det vidare kunde inträffa, att laxen
vid vissa vattenstånd leddes upp i kanalen genom kraftstationen i stället
för att gå den vanliga vägen ute i elfven, borde egaren af kraftstationen
åläggas att söka på tjenligaste sätt genom gallerstängsel förebygga
så väl detta som att i allmänhet nedåtgående fisk, särskildt laxyngel och
ål, komme ned i kanalen och söndermaldes af turbinerna.
För egen del har domänstyrelsen till en början meddelat, att
enligt kongl. bref till kammarkollegium den 15 juni 1849 Klabböle
byamän medgifvits sådan optionsrätt till Klabböle och Faltinskolans
förenade fisken, att de vid fiskenas utarrendering egde öfvertaga fiskena
mot förbindelse att erlägga det arrendebelopp, som vid auktion för
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.
nyttjanderätten till fiskena högst erbjödes, samt att i öfrigt fullgöra
de vilkor för arrendet, som författningsenligt kunde föreskrifvas; att
byamännen för närvarande enligt arrendekontrakt den 25 september
1895 innehade fiskena under arrende för tiden till den 1 januari 1900
mot ett arrendebelopp af 300 kronor och skyldighet derjemte att erlägga
en viss summa för aflönande af fiskeritillsyningsman; att bland arrendevilkoren
i öfrigt stadgats, att byamännen skulle, der sådant för allmännyttigt
ändamål å kronans vägnar fordrades, afstå fiskevatten eller annat,
som till fisket hörde, mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften,
motsvarande den förlust dem tillskyndades; samt att jemlikt instrumentet
öfver den arrendeuppskattning, som den 30 augusti 1897 förrättats å
fiskena för dessas utarrendering från den 1 januari 1900, uppskattningsmännen,
hvilka, såsom fiskeriinspektören anfört, icke haft något att
anmärka i afseende å Baktackatinan, hemstält, att fiskena under stundande
arrendeperioden ej måtte utarrenderas för belopp, understigande
300 kronor, samt att i öfrigt måtte fastställas samma vilkor för utarrenderingen
som de nu gällande.
Med afseende å det ändamål, hvarför Umeå stad önskade förskaffa
sig dispositionsrätten öfver ifrågavarande del af Klabböle fiske eller den
så kallade Baktackatinan, har domänstyrelsen förklarat sig icke hafva
något att erinra deremot, att denna rätt öfverlätes till staden, men ansåge
styrelsen en sådan öfverlåtelse icke böra, såsom staden alternativt
ifrågasatt, ske utan att statsverket erhölle ersättning för hvad som afsides.
Om ock, såsom vid den af Umeå häradsrätt hållna syn uppgifvits
dels af två hemmansegare i Klabböle och dels af det vid synen
närvarande kronoombudet, någon fisk ej på senare tiden fångats i Baktackatinan,
syntes detta förhållande, hvilket, då fisken gått till i de
angränsande fiskena, kunde tänkas beroende af något fel i konstruktionen
af fiskebyggnaden, som möjligen kunde utan svårighet afhjelpas,
icke utvisa, att nämnda fiske saknade värde. Någon utredning, som
kunde läggas till grund för beräknande af värdet, hade emellertid ej i
ärendet förekommit; och då sådan utredning lämpligast syntes kunna
åstadkommas, om frågan angående den godtgörelse för fisket, som borde
tillkomma statsverket, afgjordes i den ordning, kongl. förordningen angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april
1866 stadgade, ansåge styrelsen, att lösen för fisket borde i öfverensstämmelse
dermed bestämmas, hvarvid jemväl, derest ej staden åtoge
sig att, sedan genom Baktackatinans borttagande förbindelsen mellan
stranden och de öfriga fiskena afbrutits, medelst anordningar, som funnes
ändamålsenliga, bereda dem, som egde begagna dessa fisken, öfvergång
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 43.
öfver den till kraftstationen ledande kanalen, borde bestämmas den ersättning,
staden både att utgifva för det på nyssnämnda sätt uppkomna
men i nyttjanderätten till fiskena.
Såsom af fiskeriinspekörens yttrande framginge, hade, enligt hvad
domänstyrelsen vidare anfört denne ansett ovisst, om icke de af staden
tillämnade byggnader i elfv,en komme att menligt inverka på de fisken,
som jemte Baktackatinan bildade Klabböle och Faltinskolans förenade
laxfisken, samt derför hemstält, att vid bifall till ansökningen skulle
fästas förbehåll om ersättning för skada och olägenhet, som genom ändring
i strömförhållandena kunde uppstå för förstberörda fisken; hvarjemte
fiskeriinspektören förmenat, att. staden borde åläggas att vidtaga
åtgärder för att ej fisk skulle inkomma i kraftstationen och skadas af
turbinerna. Då emellertid vid den af häradsrätten förrättade syn, hvilken,
med afseende å innehållet i ofvan åberopade § 10 af kongl. förordningen
den 30 december 1880, jemförd med samma förordnings 6 §, sådan
denna lyder enligt lagen den 27 juni 1896, finge anses hafva omfattat
undersökning af den ifrågasatta anläggningens inverkan äfven på de
fisken, som utom Baktackatinan inginge i kronans laxfisken i elfven, af
häradsrätten förklarats utrönt, att den enda inrättning eller lägenhet,
som skulle komma att beröras af anläggningen, vore Baktackatinan, samt
genom häradsrättens i sammanhang med synen meddelade utslag, som
vunnit laga kraft, staden berättigats att i öfverensstämmelse med den
företedda ritningen uppföra kraftstationen, utan att dervid föreskrifvits
någon anordning för fiskens utestängande, ansåge styrelsen några anspråk
i den af fiskeriinspektören angifna rigtning ej nu böra å kronans
sida framställas, hvartill särskilt i afseende å den föreslagna åtgärden
till fiskens skyddande mot skada af kraftstationens turbiner så mycket
mindre förefunnes skäl, som det läge i stadens eget intresse att för
verkets ostörda gång såvidt möjligt hindra, att fisken inkomme bland
turbinerna.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit vill Kongl. Ma:jt härmed
föreslå Riksdagen att medgifva,
dels att den del af Klabböle kronolaxfiske, som under namn af
Baktackatinan finnes utmärkt å ofvan omförmälda situationsplan, må
från den 1 januari 1900 med eganderätt upplåtas till Umeå stad, mot
ersättning till kronan så väl för sistnämnda fiske som ock, derest staden
ej anordnar lämplig öfvergång till kronans öfriga fisken i elfven, för
men vid begagnandet af dessa fisken genom försvåradt tillträde till desamma,
hvilken ersättning skall bestämmas i den ordning, hvarom stadgas
i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående för all
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 43. 7
mänt behof den 14 april 1866, och till statsverket inbetalas före den 1
januari 1900;
dels ock att den på nyss berörda sätt bestämda köpeskillingen må
likasom köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar användas
till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig
mark.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Hans Wachtmeister.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 17 februari 1899.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
Wikblad,
friherre Rappe,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claeson,
Dyrssen.
Departementschefen, statsrådet grefve Wachtmeister föredrog härefter:
En
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län till
Kongl. Maj:t insänd ansökning, deri stadsfullmägtige i Umeå anfört, att
staden, för anordnande i densamma af elektrisk belysning, förvärfvat
ett till Klabböle by hörande vattenfall i Ume eif jemte nödigt landområde,
beläget ungefär 8 kilometer från staden; att enligt ett af Umeå
häradsrätt den 23 juli 1897 meddeladt, numera lagakraftvunnet utslag
staden erhållit tillstånd att derstädes uppföra en kraftstation, under vilkor
att staden från kronan inlöste en mindre del af det i elfven belägna
Klabböle kronolaxfiske; samt att, då ifrågavarande anläggning vore af
stor och allmän betydelse ej mindre för Umeå stad än äfven för den i
närheten af de blifvande ledningarna liggande, tätt bebygda landsorten,
9
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 43.
hvilken äfven skulle komma att förses med elektriskt ljus, samt den del
af fiskebyggnaderna, som för anläggningen skulle tagas i anspråk, vore
af obetydligt värde, stadsfullmägtige tänkt sig möjligheten af att staden,
för tillgodogörande af dess vattenrätt i forsen, skulle kunna utan ersättning
för fisket få utföra den derför erforderliga dammbyggnaden;
och hade stadsfullmägtige i underdånighet anhållit, om tillstånd härtill,
men, för den händelse denna framställning ej vunne bifall, hemstält,
att staden måtte tillåtas att mot det pris, Kongl. Maj:t bestämde, inlösa
den del af fisket, som för anläggningen erfordrades;
öfver hvilken ansökning, dervid fogats, bland annat, situationsplan
öfver en del af elfven med den tilltänkta dammbyggnaden, domänstyrelsen
afgifvit infordradt underdånigt utlåtande samt dervid tillika
öfverlemnat yttranden från Klabböle byamän såsom arrendatorer af
ifrågavarande kronolaxfiske, stadsfullmägtige och Kongl. Maj:ts befallningshafvande
samt fiskeriinspektören i landtbruksstyrelsen.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet,
att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva,
dels att den del af Klabböle kronolaxfiske, som under namn af
Baktackatinan funnes utmärkt å ofvan omförmälda situationsplan, finge
från den 1 januari 1900 med eganderätt upplåtas till Umeå stad mot
ersättning till kronan så väl för sistnämnda fiske som ock, derest staden
ej anordnade lämplig öfvergång till kronans öfriga fisken i elfven, för
men vid begagnandet af dessa fisken genom försvåradt tillträde till desamma,
hvilken ersättning skulle bestämmas i den ordning, hvarom
stadgades i nådiga förordningen angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof den 14 april 1866, och till statsverket inbetalas
före den 1 januari 1900;
dels ock att den på nyss berörda sätt bestämda köpeskillingen
finge likasom köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar användas
till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark.
Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilagan litf. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Sven Köhler.
Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 31 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1899:46 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Umeå stad af en del af Klabböle kronolaxfiske i Ume eif. a1 i texten