Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880

20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:5, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 5.

1

N:o 5.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag angående ändring i vissa delar af förordningen om

jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december

1880; gifven Stockholms slott den 30 december

1898.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående

ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver vattnet

å hans grund den 30 december 1880.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annerstedt.

Bill. till Riksd. Prot. 1899. 1 Samt. 1 Afd. 5 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver

vattnet å hans grund den 30 december 1880.

_ Härigenom förordnas, att 7, 8, 9, 10 och 24 §§ i förordningen

om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880

skola erhålla följande ändrade lydelse:

7 §■

Allmän farled må ej genom dambyggnad stängas; ej heller må

eljest i eller vid allmän farled byggnad göras eller åtgärd vidtagas,

hvarigenom samfärdseln hindras eller leden kan försämras. I allmän

flottled må ej så byggas, att flottningen hindras.

Der kungsådra af ålder vant, skall.den fortfarande lemnas öppen

för allmän samfärdsel, för flottning och för fiskens gång eller annat

allmänt ändamål, så ock till bevarande af enskild rätt, som af ådran

är beroende. Kungsådra skall, så framt den ej är annorledes bestämd,

anses framgå i djupaste vattnet och beräknas till en tredjedel af vattendragets

bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd.

8 §•

För tillgodogörande af vattenfall eller fors må, utan hinder af

hvad i 7 § är stadgadt, i kungsådra byggas; dock ej annorledes än

enligt 2, 3, 5 och 6 §§ är medgifvet, ej heller utan att Konungen

dertill lemnat tillstånd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

3

9 §•

Tvist, huruvida led eller ådra, hvarom i 7 § förmäles, finnes i

vattendrag, så ock om ledens eller ådrans rätta läge och bredd ankomme

på domstols pröfning.

10 §.

Vill någon för vattenverk göra ny eller förändra äldre dam, göre

anmälan derom hos domaren med uppgift å vattendraget och den fastighet,

å hvars grund byggnaden skall göras, samt socken och härad,

hvartill fastigheten hörer. Domaren begäre hos Konungens befallningshafvande

förordnande för lämplig person att i afseende å företaget bevaka

talan, till betryggande af det allmännas rätt, och förfare i öfrigt

på sätt i 19 och 20 §§ stadgas angående utsättande af syn på stället,

kungörelse om tiden för häradsrättens sammanträde samt tillkallande

af sakkunnig man för afvägning eller annan undersökning af vattendrag

med dess af- och tillopp, ofvan eller nedan.

Efter det saken sålunda vunnit nödig utredning med alla tillhörande

omständigheter, bestäm me rätten, om och under hvilka vilkor

byggnaden må inrättas, så att annan i sin rätt deraf ej må förnärmas,

huruvida och till hvad storlek damlucka bör anbringas, vid hvilka tider

den skall hållas öppen, och huru vattenmärke till utvisande af lofliga

vattenhöjden bör på vattenverksegarens bekostnad inhuggas i berg,

jordfast sten eller annat fast föremål, med hvad öfrigt må finnas nödigt

föreskrifva. År fråga om att för tillgodogörande af vattenfall eller

fors göra ny eller förändra äldre dam i kungsådra, skall rätten, innan

slutligt utlåtande meddelas, hänvisa den, som dammen göra eller förändra

vill, att söka Konungens tillstånd till företaget.

24 §.

Hvad i 7 och 16 §§ sägs om vattenbyggnad skall i tillämpliga

delar lända till efterrättelse jemväl i fråga om fiskebyggnad. Ej må i

något fall sådan byggnad inrättas i kungsådra.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:t8 Nåd. Proposition fl:o 5.

Angående fiskebyggnad, som kan förorsaka uppdämning, galle ock

hvad i 10 § sägs om vattenverk samt i 6, 21 och 22 §§ om vattenbyggnad

i allmänhet.

Om fiskerättighet och hushållning med fiskevatten är särskilt

stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1900.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 5.

5

Utdrag ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 3 december 1897

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde

i underdånighet chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt:
»I

underdånig skrifvelse den 13 maj 1896 har Riksdagen, med

anledning af enskilde motionärers framställningar, anhållit, dels att

Eders Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till sådan ändring uti gällande förordning om jordegares rätt öfver

vattnet å hans grund, att uttrycklig bestämmelse meddelades, huru förfaras

skall, då fråga om att för vattenverk göra ny eller förändra äldre

dam anses beröra rättsegande utom den underrätts domvärjo, der den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Eongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 5.

fastighet är belägen, å hvars grund byggnaden skall göras, dels ock att

Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida strandegare

borde tillåtas att i vidsträcktare mån än nu vore medgifvet tillgodogöra

sig vattenkraften i landets forsar och vattenfall, der sådant kunde ske

utan skada för fiske, flott- eller farled eller för någon, som ofvan eller

nedan egde jord, vattenverk eller annan egendom, samt, om så ansåges

vara förhållandet, för Riksdagen framlägga förslag till ändrade lagbestämmelser

härutinnan.

Den af Riksdagen gjorda framställningen i fråga om meddelande

af uttrycklig bestämmelse, till hvilken domstols upptagande ett vattenrättsmål

i visst fall rätteligen hörer, är utan tvifvel beaktansvärd.

Erkännas måste nemligen, att gällande lag i detta hänseende är ofullständig,

hvilken brist stundom kan medföra kännbara olägenheter.

Emellertid torde det näppeligen låta sig göra att på ett fullt tillfredsställande

sätt bestämma underrätternas inbördes behörighet i vattenrättsmål

utan att samtidigt underkasta föreskrifterna i 10 kap. rättegångsbalken

och dermed sammanhängande lagbud en genomgående

omarbetning. En sådan omarbetning, hvilken i allt fall är behöflig och

icke länge kan undanskjutas, torde inom kort blifva föremål för lagbyråns

verksamhet. Vid sådant förhållande behagade Eders Kongl. Maj:t

finna Riksdagens framställning i denna del för närvarande endast böra

föranleda, att densamma förklaras skola komma under öfvervägande vid

förestående revision af 10 kap. rättegångsbalken.

Öfver Riksdagens omförmälda skrifvelse i hvad den afsåge rätt

för jordegare att i vidsträcktare mån än hittills vore medgifvet tillgodogöra

sig vattenkraften i forsar och vattenfall täcktes Eders Kongl.

Maj:t genom nådig remiss den 27 juni 1896 anbefalla kommerskollegium

att inkomma med underdånigt utlåtande, och skulle kollegium

dervid tillika afgifva yttrande med anledning af särskilda, i liknande

syfte gjorda underdåniga framställningar af jernkontoret, jernverksföreningen

och tekniska samfundet i Göteborg. Sedan det sålunda infordrade

underdåniga utlåtandet inkommit, behagade Eders Kongl. Maj:t

den 19 nästlidne november bemyndiga mig att tillkalla vissa, med hithörande

förhållanden inom olika verksamhetsområden förtrogna personer

för att inom justitiedepartementet biträda vid förberedande behandling

af frågan. Dessa sakkunniga personer hafva numera sammanträdt i

justitiedepartementet och dervid, med ledning af ett på förhand till dem

utdeladt utkast, utlåtit sig öfver grunderna för den ifrågasatta lagändringen.

»

Efter att hafva redogjort för nämnda handlingars innehåll och hvad i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5. 7

öfrig! i denna del af ärendet förekommit, yttrade föredragande departementschefen

vidare:

»Den begärda utsträckningen af rätten för strandegare att tillgodogöra

sig vattenkraften i forsar och vattenfall afser hufvudsakligen

ändring i nu gällande föreskrifter om kungsådra. Grundregeln

i fråga om kungsådra återfinnes i 8 § af förordningen om jordegares

rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880 och innehåller,

dels att, der kungsådra af ålder varit, den fortfarande skall hållas öppen

för allmänt behof och till bevarande af enskild rätt, dels att kungsådra

i allmänhet skall anses framgå i djupaste vattnet och beräknas till en

tredjedel af vattendragets bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd.

Uppenbart är, att en föreskrift om öppenhållande i det djupaste

vattnet af en tredjedel af vattendragets bredd, med afseende å de vattendrag,

der kungsådra finnes, kan föranleda en väsentlig inskränkning i

möjligheten att tillgodogöra vattenkraften. Denna inskränkning måste

anses så mycket mera afsevärd, som i följd af den senare tidens framsteg

på det industriella området vattenkraften erhållit ett betydligt ökadt

värde. Det torde derför finnas all anledning att, på sätt i de gjorda

framställningame blifvit hemstäldt och i kommerskollegii utlåtande med

styrka förordats, söka, i den mån det kan ske utan men för det allmänna

och utan kränkning af enskild rätt, undanrödja ifrågavarande

hinder emot vattenkraftens fullständiga tillgodogörande.''

Att för detta ändamål upphäfva eller ändra gällande föreskrifter

derom, i hvilka vattendrag kungsådra skall finnas och huru den skall

beräknas, torde emellertid icke kunna anses tillrådligt. En sådan åtgärd

skulle nemligen nödvändigt medföra betänkliga vådor för välgrundade intressen.

Den lämpligaste utvägen synes fast hellre vara den, att regeln

om kungsådras öppenhållande i de vattendrag, der den nu finnes, och

till nu föreskrifvet omfång fortfarande bibehålies, och att från denna

regel medgifvas undantag endast sedan det i hvarje särskild! fall utrönts,

att det ifrågasatta tillgodogörandet af vattenkraften icke är af beskaffenhet

att vare sig kränka enskild rätt eller förnärma det allmännas intresse.

En sådan anordning förordas i Riksdagens skrifvelse liksom af jernkontor

och jernverksföreningen, tillstyrkes af kommerskollegium samt

har af ofvannämnda sakkunniga personer utan meningsskiljaktighet

funnits tillfredsställande såväl från jordbrukets och fiskets som från

industriens synpunkt.

Pröfningen deraf, om byggande i kungsådra skulle lända till intrång

i enskild rätt för någon, som jemnsides, ofvan eller nedan har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

egendom, och huruvida detsamma alltså enligt de i 2 och 6 §§ af

vattenrättsförordningen uttalade grundsatser är stridande mot lag, bör

uppenbarligen, på sätt i fråga om byggande af ny eller förändrande af

äldre dam finnes i 10 § af samma förordning föreskrifvet, tillkomma

domstol. För fullständigt betryggande af enskild rätt, som kan bero af

kungsådras öppenhållande, torde vara nödigt att meddela den särskilda

föreskrift, att inrättande eller förändrande af byggnad i kungsådra skall

föregås af undersökning vid domstol äfven om byggnaden icke kan

anses såsom dambyggnad. I samma syftning synes äfven önskvärdt

att genom jemkning i lydelsen af 21 § förtydliga, att den, som kan

förfördelas genom en utan föreskrifvet tillstånd verkstäld eller påbörjad

vattenbyggnad, eger påkalla exekutiv myndighets biträde.

Medan sålunda i fråga om enskild rätt, som af kungsådra är

beroende, de i allmänhet gällande bestämmelserna om tillgodogörande

af vattnet måste anses vara i hufvudsak tillfredsställande, är förhållandet

ett annat med afseende å det allmännas intresse, när detta skulle

kunna genom byggande i kungsådran förnärmas. Dels är det nödvändigt,

att skilda allmänna intressen omsorgsfullt afvägas emot hvarandra,

när det gäller att afgöra, till b vilket eller bvilka af dem man

vid bedömande af frågan om utvidgning af rätten att tillgodogöra

vattenkraften företrädesvis bör taga hänsyn. Dels sträcker sig det allmännas

intresse utöfver den närvarande tiden och omfattar äfven tillgodoseendet

af följande generationers bästa. Häraf torde framgå, att

frågan, huruvida det allmännas intresse bör lägga binder i väg;en för

ifrågasatt byggande i kungsådra, icke lämpligen kan göras till föremål

för domstols afgörande, utan måste af administrativ myndighet pröfvas.

Denna pröfning lärer på grund af dess omfattande och magtpåliggande

beskaffenhet böra förbehållas Eders Kongl. Maj:t och ej öfverlemnas åt

någon underordnad myndighet. Om byggnad i kungsådra inrättas utan

det sålunda föreskrifna tillstånd, kommer tydligen den nyss omtalade

21 § i vattenrättsförordningen att ega tillämpning.

Närmare föreskrifter om vilkoren och formerna för erhållande af

tillstånd från det allmännas sida böra uppenbarligen, i den omfattning

sådana finnas vara af behofvet påkallade, i administrativ väg meddelas.

I detta sammanhang torde emellertid tillåtas mig att antyda de grunder,

hvarpå dessa föreskrifter synas böra hvila.

Efter det domstol genom lagakraftegande beslut förklarat det

tillämnade företaget icke möta hinder af enskild rätt, eger den, som vill

från det allmännas sida erhålla tillstånd dertill, hos Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande inlemna sin till Eders Kongl. Maj:t stälda ansökan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 5.

om sådant tillstånd. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har derpå

att verkställa nödig utredning i frågan och till Eders Kongl. Maj:t

insända ansökningen tillika med eget på denna utredning grundadt

utlåtande. I utlåtandet behandlas företagets inverkan på samfärdsel,

flottning och fiske, i hvilka hänseenden upplysning bör meddelas, dels

huruvida allmän samfärdsel eller flottning i vattendraget eger rum eller

kan väntas framdeles ifrågakomma och huruvida den i sådant fall skulle

genom företaget hindras eller i afsevärd mån försvåras, dels huruvida

fiskerinäring af större bet}föelse, särskildt laxfiske, skulle komma att

genom företaget lida väsentligt förfång. Bland öfriga allmänna intressen,

som kunna vara beroende af kungsådras öppenhållande, är ett af den

framstående vigt, att detsamma synes böra under alla förhållanden särskildt

uppmärksammas. Jag syftar härvid på jordbruksnäringens intresse,

att tjenlig lägenhet till vatten afledning för jords torrläggning ej

försämras. I de fall, då en vattenbyggnad i kungsådra skulle lägga

hinder i vägen för ett torrläggningsföretag af större betydelse, synes,

äfven om ett sådant företag icke kan antagas komma till stånd inom

den närmaste tiden, tillstånd till vattenbyggnadens inrättande böra vägras.

På grund häraf bör hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande utredning

alltid ske jemväl derom, huruvida torrläggningsföretag af större

omfattning, hvilket vare sig omedelbart eller framdeles kan ifrågakomma,

skulle genom den tilltänkta byggnaden omöjliggöras eller i afsevärd

mån försvåras. Sedan ansökningen till Eders Kongl. Maj:t inkommit,

lärer det slutligen vara lämpligt, att de centrala myndigheter, hvilka

representera den speciella sakkunskapen med afseende å jordbruk och

fiske samt i hithörande tekniska frågor, anbefallas att i ärendet sig

yttra, och att sålunda, innan detsamma af Eders Kongl. Maj:t afgöres,

den fullständigaste och allsidigaste utredning åstadkommes.

I enlighet med det af mig beträffande den ifrågastälda lagändringen

anförda har jag låtit upprätta förslag till lag angående ändring i vissa

delar af förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund

den 30 december 1880, i hvilket förslag, till förekommande af möjlig

misstydning, jemväl upptagits ett, emot 14 § i lagen om rätt till fiske

den 27 juni 1896 svarande, uttryckligt förbud att i något fall inrätta

fiskebyggnad i kungsådra.»

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst omförmälda

lagförslag, af den lydelse bilaga litt. C. vid detta protokoll utvisar,

hemstälde han i underdånighet, att högsta domstolens utlåtande

öfver detta förslag måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler,

genom note ur protokollet inhemtas.

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afd 5 .Höft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 5.

Hvad föredragande departementschefen anfört

och hemstält behagade, på tillstyrkan af statsrådets

öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

11

Bilaga Vitt. C.

''nvii >''.■ 1

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver

vattnet å hans grund den 30 december 1880.

Härigenom förordnas, att 7, 8, 9, 10, 21 och 24 §§ i förordningen

om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december

1880 skoia erhålla följande ändrade lydelse:

7 §•

Allmän farled må ej genom dambyggnad stängas; ej heller må

eljest i eller vid allmän farled byggnad göras eller åtgärd vidtagas,

hvarigenom samfärdseln hindras eller leden kan försämras. I allmän

flottled må ej så byggas, att flottningen hindras.

Der kungsådra af ålder varit, skall den fortfarande lemnas öppen

för allmän samfärdsel, för flottning och för fiskens gång eller annat

allmänt ändamål, så ock till bevarande af enskild rätt, som af ådran är

beroende. Kungsådra skall, så framt den ej är annorledes bestämd,

anses framgå i djupaste vattnet och beräknas till en tredjedel af vattendragets

bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd.

8 §•

För tillgodogörande af vattenfall eller fors må, utan hinder af

hvad i 7 § är stadgadt, i kungsådra byggas; dock ej annorledes än

enligt 2 och 6 §§ är medgifvet, ej heller utan att Konungen dertill

lemnat tillstånd. •! : :j

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 5.

9 §•

Tvist, huruvida led eller ådra, hvarom i 7 § förmäles, finnes i

vattendrag, så ock om ledens eller ådrans rätta läge och bredd ankomme

på domstols pröfning.

10 §.

Vill någon för vattenverk göra ny eller förändra äldre dam, göre

anmälan derom hos domaren med uppgift å vattendraget och den fastighet,

å hvars grund byggnaden skall göras, samt socken och härad,

hvartill fastigheten hörer. Domaren begäre hos Konungens befallningshafvande

förordnande för lämplig person att i afseende å företaget bevaka

talan, till betryggande af det allmännas rätt, och förfare i öfrigt

på sätt i 19 och 20 §§ stadgas angående utsättande af syn på stället,

kungörelse om tiden för häradsrättens sammanträde samt tillkallande

af sakkunnig man för afvägning eller annan undersökning af vattendrag

med dess af- och tillopp, ofvan eller nedan.

Efter det frågan sålunda vunnit nödig utredning med alla tillhörande

omständigheter, bestämme rätten, om och under hvilka vilkor

byggnaden må inrättas, så att annan i sin rätt deraf ej må förnärmas,

huruvida och till hvad storlek damlucka bör anbringas, vid hvilka tider

den skall hållas öppen, och huru vattenmärke till utvisande af lofliga

vattenhöjden bör på vattenverksegarens bekostnad inhuggas i berg,

jordfast sten eller annat fast föremål, med hvad öfrigt må finnas nödigt

föreskrifva.

Hvad i denna § är stadgadt gälle i tillämpliga delar jemväl der

någon vill i kongsådra göra eller förändra annan byggnad än dam för

vattenverk.

21 §.

Har någon utan tillstånd, der sådant är föreskrifvet, eller eljest

olagligen i vattendrag byggt eller dämning gjort, ege öfverexekutor

att, till rättelse i hvad olagligen skett, handräckning gifva, när skäl

dertill äro; och vare derom gällande enahanda bestämmelser, som för

det i 157 § utsökningslagen afsedda fall äro stadgade.

Visar någon sannolika skäl att påbörjad byggnad är emot lag stridande

och kan lända honom till men, ege ock öfverexekutor byggnadens

fortsättande förbjuda, intill dess tvisten blifvit i laga ordning pröfvad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

Hvad här är sagdt om byggnad i vattendrag, galle ock om vattens

bortledande eller annan åtgärd till vattendrags förändring.

24 §.

Hvad] i 7 och 16 §§ sägs om vattenbyggnad skall i tillämpliga

delar lända till efterrättelse jemväl i fråga om fiskebyggnad. Ej må i

något fall sådan byggnad inrättas i kungsådra.

Angående fiskebyggnad, som kan förorsaka uppdämning, gälle ock

hvad i 10 § sägs om vattenverk samt i 6, 21 och 22 §§ om vatten- *

byggnad i allmänhet.

Om fiskerättighet och hushållning med fiskevatten är särskildt

stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari. . .

• yi;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj:ts

högsta domstol måndagen den 23 maj 1898.

♦

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Ahlgren,

Norberg,

Lindbäck,

Hellström,

Billing,

Bohman.

Sedan, jemlikt högsta domstolens beslut den 1 sistlidne februari,

handlingarna rörande till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande

öfverlemnadt förslag till lag angående ändring i vissa delar af

förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30

december 1880 emellan högsta domstolens ofvanbemälde ledamöter

cirkulerat, så företogs nu detta ärende till slutlig behandling; varande

berörda förslag bilagdt detta protokoll.

Vid granskningen af ifrågavarande lagförslag afgåfvos inom högsta

domstolen yttranden i enlighet med hvad här nedan upptages.

§§ 7 och 8.

Justitierådet Billing, med hvilken justitierådet Norberg instämde,

yttrade:

»För byggande i kungsådra skulle enligt förslaget erfordras dels

Konungens tillstånd, dels ock af domstolen, efter föregången under
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 5.

sökning, lemnadt medgifvande som i 10 § sägs. Eu dylik, dubbel

pröfning kan måhända icke undvaras och saknar för öfrig! icke motstycke

i redan gällande lag (jfr t. ex. kungörelsen angående vissa vilkor

för tillstånd från det allmännas sida till vattenafledning m. m. den 31

december 1879). Angeläget är emellertid att hela förfarandet så ordnas,

att, å ena sidan, onödig kostnad och omgång besparas sökanden, och,

å den andra, ej någon motsägelse uppkommer mellan de bestämmelser,

som af de skilda profvande myndigheterna meddelas. I båda dessa

hänseenden lemnar föreliggande förslag, efter min uppfattning, rum

för vissa anmärkningar. Enligt departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet

skulle nemligen ansökningen om Konungens tillstånd

göras och således Konungens pröfning ske först efter det domstol genom

laga kraft egande beslut förklarat det tillämnade företaget icke möta

hinder af enskild rätt. Härvid må dock erinras, att domstolen icke

får inskränka sig till ett dylikt principielt uttalande, utan tillika har

att bestämma, under hvilka vilkor byggnaden må inrättas.

I följd häraf meddelar ock domstolen noggranna, till skyddande

af andras rätt afsedda föreskrifter, såsom om vattenmärke, antalet damluckor

samt dessas storlek och tiden för deras öppenhållande m. m. Nu

låter det sig väl tänka, att vid den af Konungen ur andra synpunkter

verkstälda pröfning bestämmelser kunna finnas erforderliga, hvilka icke

öfverensstämma eller ens låta sig förena med dem, som af domstolen

föreskrifvits. I sådan händelse lärer, så vidt jag kan finna, annan utväg

till frågans lösning ej stå öppen, än att ärendet ånyo anmäles

hos domstolen till förnyad pröfning med iakttagande af de utaf Konungen

föreskrifna vilkor. Att häraf vållas ytterligare tidsutdrägt och en kännbar

ökning af de i allt fall betydande kostnaderna för den dubbla

undersökningen ligger i öppen dag. Men ej nog härmed. Af domstol

enligt 10 § meddeladt, laga kraft egande beslut är afsedt att definitivt

ordna rättsförhållandena mellan vattenverksegaren å ena och andra rättsegare

å andra sidan, så att från de senares sida rättsanspråk ej kunna

med framgång väckas mot den förre, derest han stält sig domstolens föreskrifter

till efterrättelse. Funne nu domstolen sig i här angifna fall nödsakad

att i en eller annan del ändra sina förut meddelade bestämmelser,

skulle häraf möjligen kunna framkallas en betänklig osäkerhet i fråga om

de enskilde intressenternas inbördes rättsställning; och i hvarje fall kunna

svårigheter uppkomma derigenom, att under den förra handläggningen

gjorda medgifvanden och utfästelser näppeligen vidare äro bindande,

då ärendet till ny behandling förekommer.

På grund af hvad nu anförts anser jag det vara synnerligen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 5.

önskvärd!, att förfarandet må blifva så ordnadt, att Konungens tillstånd

inhemtas innan domstbls- ''•öfningen eger rum. Detta syftemål skulle

måhända lämpligen kunna vinnas genom stadganden af innehåll: att

ärendet först skall anhängiggöra hos domstolen, som har att företaga

den i 10 § föreskrifna undersökning och i öfrigt egna detsamma all

den handläggning, som bör föregå utslags meddelande; att ärendet,

sedan det vid domstolen bragts till denna punkt, förklaras hvilande i

afbidan på Konungens beslut; och att, efter det sådant beslut erhållits,

ärendet '' ånyo vid domstolen upptages för att slutligen pröfvas. Med

en sådan anordning skulle här ofvan anmärkta olägenheter vara i hufvudsaklig

mån undanröjda, men Konungen ändock vid sin pröfning hafva

ledning af den vid domstolen företagna undersökningen.»

Justitierådet Bohman utlät sig: »Den föreslagna 8:de §, som innefattar

medgifvande att för tillgodogörande af vattenfall eller fors bygga

i kungsådra, stadgar tillika, att sådant byggande dock ej må ske annorledes

än enligt 2 och 6 §§ är medgifvet. Detta sistnämnda stadgande

torde med hänsyn till den affattning förevarande § i öfrigt erhållit ej

vara erforderligt. Skulle emellertid beträffande byggande i kungsådra

hänvisning till de i allmänhet gällande bestämmelserna om vattenbyggnad

anses behöflig, torde denna hänvisning böra erhålla en vidsträcktare

omfattning, på det att stadgandet ej må gifva anledning till

den origtiga uppfattning att inga andra allmänna bestämmelser i 1880

års förordning än 2 och 6 §§ skola eg a tillämpning i fråga om byggande

i kungsådra.

I öfrigt instämmer jag med justitierådet Billing.»

Justitierådet Hellström anförde: »Då den enligt 8 § åt Konungen

förbehållna pröfningsrätt skall, såsom departementschefen i sitt yttrande

till statsrådsprotokollet förklarat, afse att få utrönt, huruvida det

allmännas intresse bör lägga hinder i vägen för ifrågasatt byggande

i kungsådra, samt Konungens tillstånd till företaget följaktligen skall

innefatta allenast ett förklarande att hinder från det allmännas sida

ej mot företaget möter, men den sålunda afsedda begränsningen af

Konungens pröfningsrätt icke finnes i förslaget uttryckt, hemställer

jag, att 8 § måtts i sådant hänseende förtydligas.

I öfrigt instämmer jag uti hvad justitierådet Billing yttrat rörande

önskvärdheten deraf, att vid ansökning om byggande i kungsådra

proceduren måtte så ordnas, att Konungens tillstånd blefve inhemtadt

innan den slutliga pröfningen hos domstol egde rum.»

Justitierådet Lindbäck afgaf följande yttrande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

»Jag förenar mig i justitierådet Hellströms hemställan, att 8 §

måtte i det af honom angifna hänseende förtydligas.

Det synes, förnämligast af praktiska skäl, vara lämpligt, att den,

som vill bygga i kongsådra, i främsta rummet begär Konungens till
stånd

dertill, så att först sedan dylikt tillstånd utverkats undersökning

och pröfning af domstol, om och under hvilka vilkor företaget kan

utan förnärmande af enskild rätt tillstädjas, må ega rum. Ett motsatt

förfarande skulle nemligen, i händelse Konungen funne något allmänt

intresse lägga hinder i vägen för tillstånds meddelande, komma att,

särdeles då, såsom oftast torde blifva fallet, företaget vid domstolen

bestredes eller derstädes eljest yppades tvist rörande byggnadens inrättande

och denna tvist först efter en måhända flerårig genom alla

instanser förd rättegång blifvit till sökandens förmån afgjord, ådraga

honom betydliga, utan nytta förspilda kostnader, vida öfverstigande

dem, han kan få vidkännas till följd af ansökan hos Konungen om

tillstånd till byggnaden. Vidare torde beslut i anledning af sådan ansökning

kunna i regel meddelas inom väsentligen kortare tid än som

erfordrades för slutliga afdömandet af ofvan omförmälda tvist, i följd

hvaraf jemväl onödig tidsutdrägt med afgörandet af frågan, huruvida

byggnadsföretaget finge komma till stånd eller icke, skulle kunna undvikas,

derest den administrativa pröfningen föreginge den judiciella.

Oafsedt dessa skäl förefaller dessutom ur principiel synpunkt ganska

betänkligt, att verkan af domstols i tvistemål gifna laga kraft egande

beslut göres beroende af administrativa förfoganden. I betraktande

häraf och då enahanda förfaringssätt som det af mig nu förordade är

för hufvudsakligen likartadt fall, eller vinnande af rätt att i och för

odlingsföretag sänka eller uttappa sjö, sedan längre tid tillbaka föreskrifvet,

utan att, mig veterligen, några olägenheter deraf försports,

tillstyrker jag, att 8 § måtte omredigeras till utmärkande deraf, att

tillstånd till byggnadsföretag af ifrågavarande beskaffenhet skall vara

från det allmännas sida meddeladt, innan frågan om företagets verkställande

göres hoB domaren anhängig.»

Justitierådet Ahlgren var ense med justitierådet Lindbäck.

§ io.

Justitierådet Billing, med hvilken justitieråden Norberg, Hellström

och Bohman instämde, yttrade:

»Med hänsyn till innehållet i 13 § torde det föreslagna sista

stycket af 10 § kunna anses öfverflödigt, hvadan och då dess affattning

kan föranleda missförstånd, jag hemställer, att detsamma må utgå.»

Eib. till Rilcsd. Prof. 1899. 1 Samt. 1 Afd. 5 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

§ 21.

Justitierådet Billing, med hvilken högsta domstolens öfrige ledamöter

förenade sig, anförde:

»Då enligt den föreslagna lydelsen af 8 § byggnad, som utan

Konungens tillstånd inrättats i kongsådra, otvifvelaktigt är att betrakta

såsom olagligen tillkommen, lärer den ifrågasatta ändringen af 21 §

1 mom. icke påkallas af hvad förslaget i öfrigt innehåller. Ej heller

är affattningen sådan, att derigenom undanrödjes den tvekan, som

någon gång yppats, huruvida stadgandet i 10 § är att uppfatta såsom

obligatoriskt, så att vattenverk, som efter det författningen trädt i kraft

uppförts utan föregången undersökning, redan på denna grund skall

anses hafva olagligen tillkommit. Vid sådant förhållande och då det i

förslaget använda uttryckssätt möjligen kunde föranleda eu retroaktiv

tillämpning i fråga om byggnad, som före lagens tillkomst blifvit efter

domstolsundersökning, men utan Konungens tillstånd, uppförd i vattendrag,

der kongsådra, enligt hvad sedermera utrönts, framgår, tillstyrker

jag, att 1 mom. af 21 § lemnas oförändradt. Den i 2 mom. af samma

§ vidtagna jemkning står synbarligen i nära samband med ändringen

af 1 mom. och lärer, derest detta bibehålies vid sin nuvarande lydelse,

vara helt och hållet öfverflödig och dessutom lätteligen missledande.»

i ''• • * ( ; { j ‘ *"• • • •/ } ■ iXfOi’.'' i * b i1- : V •.] i Vt V 1 i A . ti

Ex protocollo

Erik Öländer.

j

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

19

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

fredagen den 30 december 189S

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Kappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Claéson,

Dyrssen,

Justitieråden: Carlson,

Westring.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet

anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt i underdånighet

:

Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 3 december 1897 inhemtade utlåtande öfver det vid

samma protokoll fogade förslag till lag angående ändring i vissa delar

af förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30

december 1880.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen:

»Högsta domstolens samtliga i lagförslagets granskning deltagande

ledamöter hafva uttalat betänkligheter mot den i förslaget förutsatta

anordning, att tillstånd af Konungen skall sökas först sedan domstol

genom laga kraft egande beslut afgjort, om och under hvilka vilkor

byggnaden må inrättas, så att enskild rätt ej deraf förnärmas. På

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Majts Nåd. Proposition N:o 5.

grund häraf och med anslutning till hvad af åtskilliga ledamöter inom

högsta domstolen blifvit förordadt torde böra i 10 § intagas en uttrycklig

föreskrift, att, sedan undersökning i vanlig ordning hållits,

domstolen skall, innan slutligt utlåtande meddelas, hänvisa den, som

vill bygga i kungsådra, att söka Konungens tillstånd till företaget.

Vidare torde de inom högsta domstolen framstälda erinringar

föranleda att i 8 § uttrycklig hänvisning meddelas jemväl till 3 och

5 §§, äfvensom att det i den föreslagna 10 § upptagna tillägg om annan

byggnad än dam för vattenverk uteslutes och 21 § lemnas oförändrad

i sin nu gällande lydelse.

Vid det tillfälle, då ifrågavarande förslag remitterades till högsta

domstolen, tilläts det mig att redogöra för de grunder, i enlighet hvarmed

närmare föreskrifter om vilkoren för erhållande af tillstånd från

det allmännas sida syntes böra i administrativ väg meddelas. De nu

förordade jemkningarna i lagförslaget förutsätta uppenbarligen icke

annan förändring i dessa grunder, än att Eders Kongl. Maj:ts tillstånd

skall sökas efter det domstol verkstält undersökning, huruvida enskild

rätt skulle genom företaget förnärmas, och hänvisat sökanden att utverka

tillstånd från det allmännas sida.»

Sedan föredraganden härefter uppläst det i enlighet med hvad af

houom blifvit förordadt jemkade lagförslaget, hemstälde han i underdånighet,

att detta förslag måtte, jemlikt § 87 regeringsformen, genom

nådig proposition för Riksdagen till antagande framläggas.

Med bifall till denna af statsrådets öfrige ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

i nåder förordna, att till riksdagen skulle aflåtas nådig

proposition af den lydelse bilagan litt. C vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1899:19 Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å s. 6 i texten