Sök i Ratio Lex

Angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af kronans rätt till viss mark i Majornas 4:e rote

1899-02-24 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:61, Angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af kronans rätt till viss mark i Majornas 4:e rote

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 61.

i

N:o 61.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående öfverlåtelse

till Göteborgs stad af kronans rätt till viss mark

i Majornas 4:e rote; gifven Stockholms slott den 24 februari

1899.

Det kronan förr tillhöriga s. k. gamla varfsdistriktet vid Göteborgs

stad innefattade dels det egentliga för flottans räkning begagnade

amiralitetsvarfvet, dels ock åtskilliga på dertill hörande grund belägna,

åt enskilde upplåtna tomter, hvilka, mot vissa genom kongl. brefven

den 7 februari 1766 och den 26 september 1768 bestämda tomtören

till amiralitetsbarnhuskassan i Carlskrona, finge disponeras, så länge

de »ej behöfdes för kronans egna inrättningar». Sedan emellertid det

s. k. nya varfvet blifvit anlagdt och hunnit ordnas till stationsplats

för flottan, så att det gamla varfvet kunde för densamma undvaras,

samt Kongl. Maj:t vid särskilda tillfällen meddelat föreskrifter om vidtagande

af åtgärder för försäljning af sistnämnda varf och kronans

ofvanberörda invid varfvet belägna tomter, anmälde i underdånig skrifvelse

den 2 mars 1818 dåvarande förvaltningen af sjöärendena, att

innehafvarne af tomterna gjort ett gemensamt anbud att under vissa

vilkor inlösa tomterna för en summa af 3,216 rdr 2 sk. banco, men

att, beträffande det egentliga gamla varfvet, superkargeuren Tranchell

väckt anspråk på bättre rätt till detsamma, hvilket anspråk hänvisats

till laga domstols pröfning. Genom nådigt bref den 30 juni 1818

rnedgaf Kongl. Maj:t, att det gjorda anbudet å ifrågavarande bebygda

tomter finge antagas under vilkor, bland andra, l:o) att tomterna till

full eganderätt för alltid försåldes till innehafvarne, för dem, barn och

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sand. 1 Afd. 45 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 61.

arfvingar, eller rättsinnehafvare, med den för andra fastigheter och i

likhet dermed af lag stadgade bördsrätt, samt med befrielse endast

från sådana skatter, som kunde komma i fråga att deraf till staten

utgå; 2:o) att tomterna blefve på kronans bekostnad ordentligen på

karta lagda, sådana de då innehades, och så hvar för sig utstakade

eller utmärkta, att tvister emellan grannarne undvekes; samt 3:o) att

gator och gränder samt öfriga platser, hvilka då icke vore upptagna,

skulle »anses såsom allmänningar och icke kunna till enskilde disponerasD.

Vidkommande åter sjelfva gamla varfvet fann Kong]. Maj:t

frågan om dess försäljning böra anstå, till dess den vid domstol anhängiggjorda

tvisten om bättre rätt till varfvet blifvit slutligen afgjord;

och hvad anginge en af A. Weinberg gjord anhållan att få inköpa eu

på gamla varfvets område befintlig obebygd tomt, ville Kongl. Maj:t

uppskjuta sitt beslut derom, till dess upplysning inkommit, huruvida

Tranchell äfven till denna tomt yrkat bättre rätt. Genom nådigt bref

den 30 oktober 1818 medgaf Kongl. Maj:t, att sistberörda tomt finge

försäljas till bemälde Weinberg.

Efter förordnande af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet

upprättade .kommissionslandtmätaren och stadsingeniören H. Hallberger

år 1818 karta öfver så väl gamla varfvet som förenämnda å dess grund

belägna tomter, af hvilken karta med tillhörande beskrifning inhemtades,

att de till försäljning afsedda tomterna upptagits till en sammanlagd

areal af 63,642 qvadratalnar, hvartill komme 711 qvadratalnar, som

tillhörde en å stadens grund delvis belägen tomt, samt att de vid

tomterna befintliga gator, gränder och till bebyggande olämpliga platser

befunnits utgöra tillsammans 13,562 qvadratalnar.

Genom särskilda den 4 januari och den 22 mars 1819 utfärdade

köpebref försålde förvaltningen af sjöärendena ifrågavarande tomter,

dervid en hvar köpare tillförsäkrades rätt att »gemensamt med egaren

af öfriga vid gamla amiralitets varfvet belägna tomter och lägenheter

fritt och obehindradt begagna alla vid tomterna befintliga gator och

gränder samt öfriga till bebyggande olämpliga platser jemte den på

1795 års karta öfver gamla varfvet upptagna, af handlanden J. Hellberg

förut innehafda tomt n:o 35, hvilka alla gator, gränder och platser,

tomten n:o 35 inbegripen, enligt stadsingeniören Hallbergers karta tillsammans

innefattande 13,562 qvadratalnar, såsom allmänningar komma

att anses, utan att till enskilde kunna disponeras, upplåtas eller föryttras.

»

Sedan Kongl. Maj:t genom dom den 24 mars 1820 ogillat Tranchells

anspråk på eganderätten till det egentliga gamla varfvet, blef, med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

Kongl. Maj:ts medgifvande, varfvet den 20 oktober 1825 af förvaltningen

af sjöärendena försåldt till enskild person, dervid kronan, enligt

det om varfvet upprättade köpebrefvet, afbändes »all eganderätt till

förenämnda varfs hela tomt, enligt den deröfver år 1818 upprättade

karta, med derå varande byggnader och tillhörande masthamn i det

skick och tillstånd densamma då befunnes».

År 1856 inkommo till Kongl. Maj:t särskilde å sockenstämma med

Carl Johans församling invid Göteborg utsedde komiterade med underdånig

framställning, att nämnda församling eller de s. k. Majorna

måtte införlifvas med Göteborgs stad under lika rättigheter och skyldigheter

som stadens förstäder. Sedan i anledning deraf Kongl. Maj:t den

3 december 1858 förordnat om nedsättande af en komité af lämpligt

antal ledamöter, valde så väl af Carl Johans församling som af Göteborgs

stad, hvilken komité skulle ega att i vissa omständigheter verkställa

erforderlig utredning och afgifva yttrande och förslag i frågan,

tillstyrkte denna komité i afgifvet betänkande den 1 juni 1863, att

berörda församling måtte såsom förstad läggas till Göteborgs stad

och att sådan förening mellan församlingen och staden finge ega rum

under vilkor, bland annat, att den blifvande förstadens område komme

att omfatta: a) de å gamla Elfsborgs kungsladugårds utmark belägna,

till särskilda personer upplåtna tomter i Majorna, hvilka lägenheter

finge jemlikt kongl. brefvet den 14 november 1854, med vissa undantag,

af vederbörande innehafvare under stadgade vilkor skatteköpas och deraf

större delen redan blifvit till skatte försåld; b) de inom berörda tomter

befintliga allmänna platser och impediment er; c) de s. k. slottsskogslägenheterna,

af hvilka elfva vore utarrenderade och en blifvit till skatte

försåld; d) gamla Elfsborgs kungsladugårds hufvudgärd med in- och

utegor samt trädgård; e) de för kronans disposition undantagna lägenheter

; f) de till f. d. Lorentska porterbryggeriet och sockerbruket hörande,

till skatte köpta egor; g) den till skatte försålda lägenheten Vädersågen;

och h) gamla eller f. d. amiralitetsvarfvet; hvarjemte komitén föreslog,

bland annat, att all den till förstaden hörande mark med undantag af

den, kronan för eget behof förbehållit sig, skulle tillfalla staden med

enahanda rätt till grunden, som staden egde i afseende på den till dess

dåvarande område hörande jord.

Efter det komiténs förslag antagits af Carl Johans församling å

kommunalstämma och i hufvudsakliga delar godkänts af stadsfullmägtige

i Göteborg, öfverlemnade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet

förslaget till Kongl. Maj:t samt tillstyrkte dervid, att förstadens område

måtte komma att omfatta samtliga af komiterade dertill föreslagna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 61.

lägenheter. Kammarkollegium, som erhöll nådig befallning att i ärendet

afgifva underdånigt utlåtande, anmälde i underdånig skrifvelse den 6 mars

1865, att hos kollegium, lika litet som i länets landskontor, upplysning

kunnat vinnas om det under litt. h i berörda förslag omförmälda gamla eller

f. d. amiralitetsvarfvet, att kollegium icke heller egde någon kännedom

om de under litt e upptagna, för kronans disposition undantagna lägenheter,

samt att i följd häraf kollegium måst inskränka sitt yttrande till

hvad frågan anginge de öfriga under litt a, b, c, d, f, och g omförmälda,

gamla Elfsborgs kungsladugård tillhörande lägenheter; och under

antagande att Carl Johans församlings förening såsom förstad med Göteborg

ansåges böra tillvägabringas, tillstyrkte kollegium, att dels tre

uppgiga, å Elfsborgs kungsladugårds utmark belägna tomter i Majorna

jemte impedimenter och allmänna platser, dels de elfva utarrenderade

s. k. slottsskogslägenheterna, dels ock kungsladugårdens hufvudgärd

måtte för ifrågavarande ändamål öfverlåtas å Göteborgs stad. Yttrande

i ärendet inhemtades jemväl från förvaltningen af sjöärendena, som

redogjorde för den verkstälda försäljningen af gamla eller f. d. amiralitetsvarfvet

och de å dess grund belägna tomterna samt tillika anförde,

att, då flottan redan för längre tid sedan afhändt sig berörda varf med

tillhörigheter, från förvaltningens sida icke vore något att erinra mot

varfsområdets förening med Göteborgs stad.

Sedan Kongl. Maj:t i en den 24 november 1865 till Rikets Ständer

aflåten nådig proposition gjort framställning derom, att till Göteborgs

stad finge upplåtas gamla Elfsborgs kungsladugård jemte dertill hörande,

af kammarkollegium uppgifna lägenheter, med undantag af den mark,

som kronan för eget behof förbehållit sig, samt Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse den 15 juni 1866 anmält sitt beslut i anledning af

berörda framställning, har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 1 februari

1867 förordnat, att Carl Johans församling skulle från och med 1868

års ingång såsom förstad förenas med Göteborgs stad och läggas under

stadens jurisdiktion, hvilken förstads område skulle utgöras af a) de å

gamla Elfsborgs kungsladugårds utmark belägna, till särskilda personer

upplåtna lägenheter i de egentliga s. k. Majorna; b) de inom berörda

lägenheter befintliga allmänna platser och impedimenter; c) de s. k.

slottsskogslägenheterna; d) gamla Elfsborgs kungsladugårds hufvudgärd;

e) de till kronans disposition bibehållna lägenheter, utom den del, som

tillhörde skärgårdsartilleriets stationsplats nya varfvet; f) de till f. d.

Lorentska porterbryggeriet och sockerbruket hörande, till skatte köpta

lägenheter; g) den till skatte försålda lägenheten Vädersågen; och h)

gamla eller f, d. amiralitetsvarfvet; hvarjemte Kongl. Maj:t, på sätt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 61.

Rikets Ständer medgifvit, förklarat, att för ifrågavarande ändamål finge

från och med den 14 mars 1868 till Göteborgs stad upplåtas och afträdas

gamla Elfsborgs kungsladugård jemte dertill hörande, icke skatteförsålda

lägenheter, med undantag af den mark, tillsammans utgörande

88 tunnland 14 \ kappland, som kronan för eget behof sig förbehållit

och hvilken utgjordes af kommendantsängen, skansen Kronan, en del af

skärgårdsartilleriets stationsplats nya varfvet, plats för telegraf å Stigbergsåsen

med dit löpande gångstig, jemte åtskilliga impedimenter inom

dessa lägenheter.

År 1891 inkom byggnadsnämnden i Göteborg till stadsfullmägtige

derstädes med förslag till reglering af den del af Majornas 4:e rote,

som ligger öster om Bläsgatan, hvarjemte byggnadsnämnden upplyste,

att största delen af tomterna inom denna rote vore belägna å gamla

eller f. d. amiralitetsvarfvet. Vid behandlingen af det väckta regleringsförslaget

uppstod fråga, huruvida Göteborgs stad kunde anses hafva

genom kongl. brefvet den 1 februari 1867 fått å sig öfverlåten eganderätten

till den å gamla varfsområdet befintliga, i regleringsplanen ingående

s. k. allmänningen, bestående af de områden, som vid försäljningen

af kronans tomter å gamla varfvets grund tillförsäkrats tomtegarne

till gemensamt begagnande och som icke skulle kunna till enskilde

disponeras, upplåtas eller föryttras. Stadskamereraren i Göteborg, hvars

yttrande i frågan stadens drätselkammare infordrade, anförde, att full

visshet ej kunnat vinnas, huruvida gamla varfvet, som sedan lång tid

tillbaka å kartor och handlingar upptagits såsom en från Elfsborgs

kungsladugård skild fastighet, ursprungligen tillhört sagda egendom;

att vid sådant förhållande den ifrågavarande allmänningen ej kunde

antagas vara inbegripen under den genom kongl. brefvet den 1 februari

1867 skedda upplåtelse till Göteborgs stad af gamla Elfsborgs kungsladugård

jemte dertill hörande, icke skattesålda lägenheter; samt att

allmänningen, som kronan icke kunde afyttra eller till någon sin fördel

använda, vore för staden behöflig för genomförande af stadsplan och

tomtreglering. Med åberopande af stadskamererarens berörda yttrande

föreslog drätselkammaren, att stadsfullmägtige måtte hos Kongl. Maj:t

göra framställning derom, att de till gamla varfvet hörande områden,

hvilka icke blifvit till enskilde öfverlåtna, finge utan ersättning öfverlåtas

till Göteborgs stad, med förbehåll likväl för egarne af tomter å

varfvets grund af den rätt till samma områden, hvilken vid tomternas

försäljning från kronan blifvit tomtegarne medgifven.

I underdånig skrifvelse den 13 mars 1894 anförde stadsfullmägtige,

att de för sin del ansett, att kongl. brefvet den 1 februari 1867

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

uppenbarligen afsåge öfverlåtelse till Göteborgs stad af all kronans rätt

till mark inom Carl Johans församling, med undantag af den i samma

kongl. bref angifna jordareal om tillsammans 88 tunnland 14 j kappland,

i hvilken areal förenämnda allmänning icke inginge. Då emellertid

ordalagen i berörda kongl. bref gifvit anledning äfven till en annan

uppfattning och det för genomförande af den föreslagna regleringen af

Majornas 4:e rote öster om Bläsgatan vore nödigt för staden att få

otvetydig dispositionsrätt öfver den ifrågavarande, till gator, gränder

och öppna platser afsedda samt numera för kronan värdelösa allmänningen,

innan plan för regleringen antoges, hemstälde stadsfullmägtige,

att Kongl. Maj:t måtte förklara, att kronans rätt till allmänningen hade

i och med Majornas förening med Göteborgs stad öfvergått till staden.

Öfver stadsfullmägtiges berörda framställning afgaf, på grund af

nådig befallning, kammarkollegium den 16 december 1895 underdånigt

utlåtande, deri kollegium, med förmälan hurusom af handlingarne i

ärendet inhemtades, att ifrågavarande allmänning otvifvelaktigt tillhört

området för gamla varfvet, att upplysning ej kunnat vinnas, det nämnda

varf, som sedan lång tid tillbaka å kartor och handlingar upptagits

såsom en från Elfsborgs kungsladugård skild fastighet, någonsin tillhört

6agda egendom, samt att berörda allmänning derföre ej torde kunna

sägas vara inbegripen under den genom kongl. brefvet den 1 februari

1867 skedda upplåtelsen till Göteborgs stad af gamla Elfsborgs kungsladugård

jemte dertill hörande, icke skattesålda lägenheter, och det så

mycket mindre som i de handlingar, hvilka legat till grund för det kongl.

brefvet, ej ens omnämnts, att kronan skulle hafva egt någon rätt till

samma allmänning, vidare anförde, att, för så vidt Kongl. Maj:t och

kronan ännu innehade någon rätt till de i kongl. brefvet den 30 juni

1818 omförmälda »gator, gränder och öfriga platser», hvilka skulle »anses

såsom allmänningar och icke kunna till enskilde disponeras», samt i

areal innehölle enligt Hallbergers ofvan omförmälda karta 13,562 qvadratalnar,

kollegium icke hade något att erinra mot, att nämnda rätt, hvilken

numera ej kunde för kronan hafva någon betydelse, utan ersättning

öfverlätes åt staden, dock med förbehåll för egarne af tomter å gamla

varfvets grund att bibehållas vid den rätt till samma områden, som vid

tomternas försäljning blifvit dem tillförsäkrad.

Enligt nådigt bref den 13 juni 1896 fann Kongl. Maj:t hvad i

ärendet förekommit icke föranleda det af stadsfullmägtige begärda förklarandet.

Nu hafva i en till Kongl. Maj:t stöld, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län med underdånig skrifvelse den 10

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 61.

april 1897 öfverlemnad skrift stadsfullmägtige i Göteborg anfört, att,

ehuru stadsfullmägtige för sin del icke kunde godkänna den af stadens

drätselkammare omfattade åsigten i fråga om eganderätten till allmänningen,

utan fortfarande vidhölle sin i den underdåniga skrifvelsen den

13 mars 1894 uttalade uppfattning i samma fråga, stadsfullmägtige likväl,

enär frågan om sagda eganderätt vore af tvistig beskaffenhet samt goda

skäl syntes tala för frågans lösning på underhandlingens väg, ville i

underdånighet anhålla, att den rätt, som ännu kunde tillkomma Kongl.

Maj:t och kronan till de områden af förra amiralitetsvarfvet, hvilka

jemlikt kongl. brefvet den 30 juni 1818 skulle »anses såsom allmänningar

och icke kunna till enskilde disponeras», måtte utan ersättning på

Göteborgs stad öfverlåtas, dock med förbehåll för egare af tomter å

varfvets grund att bibehållas vid den rätt till samma områden, som vid

tomternas försäljning från kronan blifvit tomtegarne tillförsäkrad.

I häröfver, på grund af nådig befallning, den 30 juli 1897 afgifvet

underdånigt utlåtande har kammarkollegium, under åberopande

att någon omständighet ej tillkommit, som kunde föranleda ändring i

hvad kollegium i sitt förut afgifna utlåtande af den 16 december 1895

andragit, hemstält, att stadsfullmägtiges nu gjorda framställning måtte

vinna nådigt bifall.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit vill Kongl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen att medgifva, att den rätt, som må tillkomma Kongl.

Maj:t och kronan till de områden af förra amiralitetsvarfvet i Göteborg,

hvilka jemlikt kongl. brefvet den 30 juni 1818 skola anses såsom allmänningar

och icke kunna till enskilde disponeras, må utan ersättning

öfverlåtas på Göteborgs stad, dock med förbehåll att egarne af tomter

å varfvets grund bibehållas vid den rätt till samma områden, som vid

tomternas försäljning blifvit tomtegarne tillförsäkrad.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF.

Hans Wachtmeister.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 61.

U tdrag af ''protokollet öfver finanser vriden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari

1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claeson,

Dyrssen.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister

föredrog slutligen i underdånighet:

En till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Göteborgs och Bohus län med underdånig skrifvelse den 10 april 1897

öfverlemnad skrift, deri stadsfullmägtige i Göteborg i underdånighet

anhållit, att den rätt, som ännu kunde tillkomma Kongl. Maj:t och

kronan till de områden af förra amiralitetsvarfvet i Göteborg, hvilka

jemlikt kongl. bref den 30 juni 1818 angående försäljning af kronans

intill nämnda varf belägna tomter skulle »anses såsom allmänningar och

icke kunna till enskilde disponeras», måtte utan ersättning på Göteborgs

stad öfverlåtas, dock med förbehåll för egare af tomter å varfvets grund

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 61.

att bibehållas vid den rätt till samma områden, som vid tomternas försäljning

från kronan blifvit tomtegarne tillförsäkrad;

öfver hvilken framställning kammarkollegium afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet,

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva, att den rätt,

som kunde tillkomma Kongl. Maj:t och kronan till de områden af förra

amiralitetsvarfvet i Göteborg, hvilka jemlikt nådiga brefvet den 30 juni

1818 skulle anses såsom allmänningar och icke kunna till enskilde

disponeras, finge utan ersättning öfverlåtas på Göteborgs stad,, dock

med förbehåll att egame af tomter å varfvets grund bibehölles vid den

rätt till samma områden, som vid tomternas försäljning blifvit tomtegarne

tillförsäkrad.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. —

vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Rettig.

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 45 Häft.

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1899:63 Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af kronans rätt till viss mark i Majornas 4:e rote. s. 14 i texten