Sök i Ratio Lex

Angående förändring i gällande föreskrifter om åsättande af grundskatt in. m

1899-03-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:75, Angående förändring i gällande föreskrifter om åsättande af grundskatt in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 75.

1

N:o 75.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående förändring

i gällande föreskrifter om åsättande af grundskatt

in. m.; gifven Stockholms slott den 6 mars 1899.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att besluta,

att de skogsräntor, som utgöras för områden, hvilka i ersättning

för privilegierad stockfångst blifvit åtskilliga sågverk i de norra länen

upplåtna, äfvensom de afgifter, hvilka åsatts åtskilliga inom nämnda

län belägna, åt enskilde endast tills vidare upplåtna lägenheter, må ur

jordeboken uteslutas och redovisas såsom skogsmedel;

att ny eller tillökad grundskatt icke vidare må åsättas, dock med

rätt för den enskilde att på egen bekostnad få skattläggning verkstäld,

der sådan erfordras för bestämmande af skatteköpeskillings belopp eller

af annan anledning, samt med förbehåll att derigenom någon ändring

ej i öfrigt sker i de om afvittringen meddelade bestämmelser; samt

att med undantag af så kallade renbetesland sådana trakter å

öfverloppsmarkerna inom Kopparbergs län och de norrländska länen,

hvilka erbjuda ringa tillfällen till odling och vare sig genom sitt läge i

oregelbundna figurer inom och emellan byars och utbrutna hemmans

områden eller eljest genom sin särskilda beskaffenhet icke äro lämpliga

att såsom krön oparker bibehållas, skola efter Kongl. Maj:ts bepröfvande

i hvarje särskildt fall antingen, der vissa hemman eller byalag å marken

begagna mulbete mot smörränta, med dessa hemman förenas mot skälig

köpeskilling, dock utan tillökning i hemmanens mantal och ränta, eller

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 58 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

ock under eganderätt försäljas till den högstbjudande, fria från ränta

och tionde samt med de vilkor i öfrigt, som i kongl. brefvet till kammarkollegium

den 29 juni 1866 föreskrifvas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Hans Wachtmeister.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister

anförde:

I sammanhang med utfärdande af lag angående afskrifning af de

å viss jord hvilande grundskatter anbefalde Kongl. Maj:t den 2 december

1892 kammarkollegium att inkomma med förslag till de förändringar

i gällande föreskrifter angående åsättande af grundskatt, som af bestämmelserna

i berörda lag kunde påkallas.

Med anledning häraf har kammarkollegium den 30 december 1896

afgifvit underdånigt utlåtande; och har kollegium dervid, under erinran

att med undantag för de norrländska länen, der flertalet räntor och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

mantal åsätta i samband med de i hufvudsak afskräde afvittringarne,

under de senare åren, på sätt en utlåtandet bilagd, med ledning af den

hos kollegium förda skattläggningslista upprättad förteckning utvisade,

helt få skattläggningar blifvit af kollegium faststälda, samt att skattläggning611

åt den Tunabergs kopparverk anslagna del af Tunabergs

rekognitionsallmänning vore på pröfning beroende, men att, med undantag

af denna, någon rekognitionsallmänning icke qvarstode oskattlagd,

vidare anfört följande.

Att under afskrifningstiden eller derefter nytt åsättande af sådan

grundskatt, som med tillämpning af de i nådiga kungörelsen angående

nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter den 5 juni 1885

och nyssberörda lag af den 2 december 1892 meddelade bestämmelser

skulle komma att inom den närmaste framtiden helt och hållet afskrifvas,

icke borde ega rum, syntes kollegium gifvet, särskildt i betraktande af

de med skattläggningar förbundna besvär och kostnader.

Från afskrifningen vore emellertid undantagna vissa slag af grundskatt.

Så vore, bland annat, fallet med skogsräntor, som utgjordes för

områden,, hvilka i ersättning för privilegierad stockfångst blifvit en del

sågverk i de norra länen tilldelade, samt afgifter, hvilka åsatts åtskilliga

inom nämnda län åt enskilde endast tills vidare upplåtna lägenheter.

Dessa ofta pa summariskt sätt faststälda skogsräntor och afgifter, hvilka

tillsammans ej uppginge till högre belopp än omkring 8,000 kronor,

hade, ehuru hänförda till grundskatt, likväl ej egentlig grundskattenatur,

hvarföre de borde kunna, på sätt flera gånger blifvit föreslaget, ur

jordeboken uteslutas samt redovisas under titel arrendemedel, dock utan

ändring i sättet för fastställandet af nya dylika räntor och afgifter, der

så skulle ifrågakomma.

Vid sådant förhållande och då öfriga från afskrifningen undantagna

grundskattebelopp ej inverkade på den nu föreliggande frågan, vore,

enligt kollega, förmenande, ej något att erinra mot utfärdandet af en

allmän föreskrift, att ny eller tillökad grundskatt ej vidare skulle åsättas

för att till statsverket utgöras. Till undvikande af förlust för kronan

borde. emellertid de i nådiga brefvet till kammarkollegium angående

dispositionen af sådana öfverloppsmarker, som icke lämpligen kunna användas

vare sig till kronoparker eller anläggning af nya hemman m. m.

den.29 juni 1866, meddelade bestämmelser i visst afseende ändras. I berörda

nådiga bref stadgades, bland annat, att sådana trakter å öfverloppsmarkerna

i.Kopparbergs län/och de norrländska länen, hvilka erbjöde ringa tillfällen

till odling och vare sig genom sitt läge i oregelbundna figurer inom och

emellan byars och utbrutna hemmans områden eller annars genom sin

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Froposition N:o 75.

särskilda beskaffenhet icke vore lämpliga att såsom kronoparker bibehållas,

skulle efter Kongl. Maj:ts bepröfvande i hvarje särskilt fall antingen,

der vissa hemman eller byalag å marken begagnade mulbete mot smörränta,

med dessa hemman förenas utan skatteköpeskilling, men med

tillökning i hemmanens mantal och ränta, på sätt afvittringsförfattningarne

föreskrefve, eller ock beläggas med skogsränta i enlighet med

hvad nådiga förordningen den 28 juni 1775 och nådiga brefvet den 5

december 1780 för skattläggningarnes verkställande i Savolax och Karelen

föreskrefve, samt åt den högstbjudande under angifna vilkor med eganderätt

försäljas. Dessa bestämmelser borde enligt kollegii mening ändras

på det sätt, att omförmälda trakter i stället skulle antingen, der vissa

hemman eller byalag å marken begagnade mulbete mot smörränta, med

dessa hemman förenas mot skälig köpeskilling, dock utan tillökning i

hemmanens mantal och ränta, eller ock under eganderätt försäljas till

den högstbjudande, fria från ränta och tionde.

Men äfven om grundskatt ej vidare skulle åsättas för att till statsverket

utgöras, följde icke deraf, att skattläggningar ej vidare skulle

påkallas. Fall kunde fortfarande förekomma, då det kunde vara af vigt

att erhålla kännedom om det belopp, hvartill grundskatten, särskildt

räntan, skulle uppgått å en icke skattlagd egendom, företrädesvis för

bestämmande af skatteköpeskillingens belopp, derest egendomen eljest

innehades med skatteköpsrätt. Vid skattläggning åsattes dessutom ej

endast grundskatt, utan äfven, der egendomen i fråga hade den derför

erforderliga storleken, mantal. Detta hade betydelse i två afseenden,

dels såsom norm för fördelning af vissa rättigheter och skyldigheter,

dels så att vissa rättigheter och skyldigheter tillkomme endast den,

som innehade i mantal satt jord. Denna mantalets betydelse vore dock

numera ytterst ringa och i hvarje fall ej af den art, att mantalssättning

från kronans sida syntes böra påkallas, der densamma ej af annan anledning

egde rum, men för den enskilde kunde det liksom beträffande

grundskatten vara af vigt att äfven få mantalet i vederbörlig ordning

pröfvadt.

Rättighet borde derföre lemnas den enskilde att, der så erfordrades

för bestämmande af skatteköpeskillingens belopp eller af annan anledning,

få skattläggning verkstäld, dock utan utgift för kronan, och syntes

ersättning för skattläggningen böra utgå ej endast till landtmätare och

nämndemän, på sätt framginge af kollegii cirkulär angående förfarandet

vid skattläggning den 8 oktober 1806 samt kongl. kungörelsen angående

nämndemäns rätt till ersättning vid extra förrättningar m. m. den 30

december 1863, utan äfven till kronofogde och häradsskrifvare, i likhet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

med hvad som i nyssnämnda cirkulär af den 8 oktober 1806 stadgades

beträffande skattläggningar för bemmansbyten med kronan eller förmedling.

På sätt anförts, både i de norra länen flertalet mantal och räntor

åsätta i samband med afvittringarne. Vid dessa vore skattläggningen

en förberedande åtgärd, på hvilken afvittringsproceduren sedan i hufvudsak

vore bygd. Det kunde derföre ifrågasättas, om icke, då grundskatt

ej vidare skulle till statsverket utgå, någon ändring kunde påkallas i

de om afvittring meddelade bestämmelser, men ansåge'' kollegium detta

icke erforderligt, då, såvidt till kollegii kännedom kommit, endast

Enontekis och Juckasjärvi socknar ännu icke undergått allmän afvittring,

samt det ej annat än undantagsvis ifrågakomme, att något nybygge

numera skulle genom särskild afvittringsåtgärd utbrytas.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt och under hänvisning i

öfrigt till ej mindre det den 15 september 1874 af dåvarande expeditionschefen

i finansdepartementet, numera generaldirektören Albert Anderson

afgifna betänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas

samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning än äfven det af den

s. k. skatteregleringskomitén den 13 september 1882 afgifna utlåtande

och förslag angående skatteförhållandena i riket har kollegium i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med sistberörda förslag hemstält, bland annat,

att de skogsräntor, som utgjordes för områden, hvilka i ersättning

för privilegierad stockfångst blifvit åtskilliga sågverk i de norra länen

upplåtna, äfvensom de afgifter, hvilka åsatts åtskilliga inom nämnda län

belägna, åt enskilde endast tills vidare upplåtna lägenheter, skulle ur

jordeboken uteslutas och redovisas under titel arrendemedel,

att ny eller tillökad grundskatt icke vidare skulle åsättas, dock

med rätt för den enskilde att på egen bekostnad få skattläggning verkstäld,

der sådan erfordrades för bestämmande af skatteköpeskillings

belopp eller af annan anledning, samt med förbehåll att derigenom

någon ändring ej i öfrigt skedde i de om afvittringar meddelade bestämmelser,

samt

att sådana trakter å öfverloppsmarkerna inom Kopparbergs län

och de norrländska länen, hvilka erbjöde ringa tillfällen till odling och

vare sig genom sitt läge i oregelbundna figurer inom och emellan

byars och utbrutna hemmans områden eller eljest genom sin särskilda

beskaffenhet icke vore lämpliga att såsom kronoparker bibehållas, alltid

skulle efter Kongl. Maj:ts bepröfvande i hvarje särskildt fall antingen,

der vissa hemman eller byalag å marken begagnade mulbete mot smörränta,

med dessa hemman förenas mot skälig köpeskilling, dock utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

tillökning i hemmanens mantal och ränta, eller ock under eganderätt

försäljas till den högstbjudande, fria från ränta och tionde samt med

de vilkor i öfrigt, nådiga brefvet den 29 juni 1866 föreskrefve.

I infordradt underdånigt utlåtande har domänstyrelsen förmält sig

ej hafva annat mot ifrågavarande förslag att erinra, än att så väl de

skogsräntor, hvilka utgjordes för stockfångstområden, som ock de afgifter,

h\dka utginge för åtskilliga inom de norra länen belägna, åt enskilde

endast tills vidare upplåtna lägenheter, lämpligare borde, såsom varande

imägter från kronan tillhörig skogsmark, redovisas såsom skogsmedel

än såsom arrendemedel.

Efter nådig remiss har jemväl statskontoret i ärendet afgifvit

underdånigt utlåtande, dervid statskontoret anfört hufvudsakligen följande.

Redan i förberörda, den 15 september 1874 afgifna underdåniga

betänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas samt rustnings-

och roteringsbesvärens afskrifning, liksom ock i skatteregleringskomiténs

underdåniga utlåtande den 13 september 1882 angående skatteförhållandena

i riket hade hemstälts, att berörda skogsräntor och afgifter

för tills vidare upplåtna lägenheter skulle, såsom snarare egande

natur af arrende än ränta, i räkenskaperna redovisas såsom arrendemedel.

På sätt domänstyrelsen nu i ärendet erinrat, vore dessa räntor

och afgifter i sjelfva verket afgälder från kronan tillhörig skogsmark.

Då numera under inkomsttiteln skogsmedel redovisades, utom egentliga

skogsförsäljningsmedel, äfven andra af statens skogsegendomar härflytande

intägter, såsom betesmedel, arrenden för till skogsodling ej

använd mark, utsyningsafgifter inom de norrländska länen m. m., syntes

det äfven statskontoret lämpligast, att ifrågavarande skogsräntor och afgifter

i räkenskaperna redovisades såsom skogsmedel.

I sammanhang härmed ville statskontoret, som i öfrigt icke hade

något att erinra mot kammarkollegii nyssberörda förslag, fästa uppmärksamheten

å två andra från staten tillhörig skogsegendom till statsverket

utgående afgifter. Den ena vore den rekognitionsafgift, som,

jemlikt nådiga brefvet till kammar- och bergskollegierna den 29 januari

1824, åsatts kronoskogar, hvilka till vissa jerngrufvor upplåtits, åt. för

grufvornas behof och nytta begagnas, så länge samma grufvor bearbetades.

Denna rekognitionsafgift vore icke upptagen i kronans jordeböcker,

men redovisades emellertid i räkenskaperna under titeln grundskatt och

skulle, enligt den i kammarkollegii och domänstyrelsens underdåniga

utlåtande den 23 november 1896 rörande statens till bergshandteringens

understöd anslagna skogar lemnade utredning, sammanlagdt, rätteligen

uppgå till 222 kronor 10 öre. Den andra afgiften utginge på grund

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

af nådiga förordningen angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner

ock rättigheter den 2 december 1892, i hvilken förordnings §§ 1

och 2 vore meddelade bestämmelser om bevillningsafgift för rättighet

till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar. Någon bevillning

för den i § 2 omförmälda kolningsfrihet på härads- och sockenallmänningar

förekomme ej och hade åtminstone under de senaste tjugufem

åren ej heller förekommit enligt räkenskaperna. Bevillningen enligt § 1

för rättighet till skogsfång på kronans mot rekognition till bruk, hyttor

eller grufvor upplåtna allmänningar skulle enligt de af nyssnämnda

embetsverk lemnade uppgifter sammanlagdt belöpa sig till 1,824 kronor

64 öre, hvilken summa, enär bevillning för Ofvansjö och Torsåkers

allmänningar i Gefleborgs län syntes hafva af embetsverken för högt

uppgifvits, dock borde minskas med 56 kronor 79 öre eller till 1,767

kronor 85 öre.

Härförutom utgjordes af innehafvarne af ifrågavarande skogsområden

fastighetsbevillning för dessa områden.

Enligt lagen den 2 december 1892 skulle de å viss jord hvilande

grundskatter med år 1904 fullständigt eftergifvas, hvarefter inkomsttiteln

grundskatt syntes icke vidare komma att i riksstaten bibehållas.

Ofvanberörda rekognitionsafgift skulle således framdeles komma att

redovisas under annan inkomsttitel, och då denna afgift, i likhet med

omförmälda skogsräntor, vore en afgäld för rätt till begagnande af vissa

kronans skogar, syntes densamma lämpligen böra upptagas bland skogsmedlen.

Den jemförelsevis obetydliga bevillningsafgiften för skogsfångst

å samma skogar syntes egentligen vara en tillökning i rekognitionsafgiften

och borde derföre icke såsom bevillning utgå och redovisas,

utan i stället sammanföras med rekognitionsafgiften, hvarigenom någon

förenkling vid debitering och redovisning skulle vinnas. Stadgandena

om denna afgift borde i sådant fall uteslutas från nyssnämnda förordning

af den 2 december 1892.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit af de i ärendet hörda

embetsverken anfördt, hemställer jag, att Kongl. Maj:t måtte

dels i nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta,

att de skogsräntor, som utgöras för områden, hvilka i ersättning

för privilegierad stockfångst blifvit åtskilliga sågverk i de norra länen

upplåtna, äfvensom de afgifter, hvilka åsatts åtskilliga inom nämnda län

belägna, åt enskilde endast tills vidare upplåtna lägenheter, må ur

jordeboken uteslutas och redovisas såsom skogsmedel;

att ny eller tillökad grundskatt icke vidare må åsättas, dock med

rätt för den enskilde att på egen bekostnad få skattläggning verkstäld,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition No 75. 9

der sådan erfordras för bestämmande af skatteköpeskillings belopp eller

af annan anledning, samt med förbehåll att derigenom någon ändring

ej 1 Girigt sker 1 de om afvittnngen meddelade bestämmelser; samt

att med undantag af så kallade renbetesland sådana trakter å öfverioppsmarkerna

inom Kopparbergs län och de norrländska länen, hvilka

erbjuda ringa tillfallen till odling och vare sig genom sitt läge i oregelbundna

figurer mom och emellan byars och utbrutna hemmans områden

eller eljest genom sm särskilda beskaffenhet icke äro lämpliga att

såsom kronopark bibehållas, skola efter Kongl. Maj:ts bepröfvande

1 hvarje sarskildt fall antingen, der vissa hemman eller byalag å marken

begagna mulbete mot smörränta, med dessa hemman förenas mot skälig

köpeskilling, dock utan tillökning 1 hemmanens mantal och ränta, eller

0<2 ,Undf ega*deran försäljas till den högstbjudande, fria från ränta

och tionde samt med de vilkor 1 öfrig!, som i förenämnda nådiga bref

till kammarkollegium den 29 juni 1866 föreskrifvas;

dels och anbefalla kammar- och kommerskollegierna att inkomma

med gemensamt underdånigt utlåtande öfver statskontorets ofvan berörda

förslag att 1 kronans räkenskaper måtte bland skogsmedlen redovisas

den enligt nådiga brefvet till kammar- och bergskollegierna den

i* Jarmari 1824 vissa kronoskogar åsätta rekognitionsafgiften, samt att

den jemlik! nadiga förordningen angående bevillningsafgifter för särskdda

formaner och rättigheter den 2 december 1892 utgående afgiften

or rättighet till skogsfång på allmänningar icke vidare måtte såsom be
tionsafgiften^

^ recWaS’ utan 1 stället sammanföras med rekogni
-

Hvad föredragande departementschefen i detta

ärende hemstält, deri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen

egenten bifalla; och skulle nådig proposition till

riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Mahn.

Bih. till Riksd. Prof.. 1899. 1 Samt. 1 Afd. 58 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1899:66 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förändring i gällande föreskrifter om äsättande af grundskatt in. in. s. 30 i texten