Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag} innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen

18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:22, Med förslag till lag} innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

1

N:o 22.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag} innefattande tillägg till förordningen den 14 april

1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof, samt till lag om ändrad lydelse af 19 kap.

13, 14 och 21 §§ strafflagen; gifven Stockholms slott

den 22 december 1899.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag, innefattande

tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof, samt till lag om ändrad lydelse af

19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annerstedt.

Bih. till Riksd. Prof 1900. 1 Sami. 1 Afd. 16 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj it s Nåd. Proposition N:o 22.

Förslag

till

Lag,

innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Härigenom stadgas såsom tillägg till förordningen den 14 april

1866 angående jords eller lägenhets afstående för, allmänt behof:

1 §•

Har Konungen, för någon orts förseende med belysning eller

drifkraft eller för dylikt allmänt behof, pröfvat nödigt, att jord eller

lägenhet, som tillhör enskild man, menighet eller inrättning, användes

till utläggande af elektrisk ledning, skall hvad för ändamålet erfordras,

emot ersättning för skadan, afstås eller upplåtas.

2 §.

År vattenledning anlagd för någon orts förseende med dess behof

af vatten och har, i följd af belägenheten, genom lofligt bruk af

fast egendom, som tillhör enskild man, menighet eller inrättning, uppstått

fara för vattenledningens förorenande, eger Konungen föreskrifva

sådana förändringar i egendomens bruk, som pröfvas erforderliga till

farans undanrödjande; dock njute den, som deraf lider men, ersättning

såsom för intrång i nyttjanderätten.

Vill egaren, hellre än att tåla föreskrifven förändring, hvarom i

denna § förmäles, afstå hela egendomen eller sådan del deraf, som

föreskriften angår, skall den egendom lösas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl■ Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 22.

8

3 §.

I fall, som i denna lag afses, skola de angående jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof gifna föreskrifter ega motsvarande

tillämpning.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1901.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen.

Härigenom förordnas, att 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

Hvar som uppsåtligen förstörer eller skadar statens elektriska

ledning för belysning, för uppvärmning eller för öfverföring af drifkraft,

statens telegraf- eller telefoninrättning eller någon ledningens

eller inrättningens beståndsdel eller tillbörigbet, eller dermed vidtager

åtgärder, hvarigenom fara för menniskor eller egendom uppkommer

eller ledningens eller inrättningens begagnande hindras eller störes;

dömes till fängelse i högst sex månader eller straffarbete i högst två

år. Var skadan ringa och kom ej deraf fara för menniskor eller egendom

eller hinder i ledningens eller inrättningens begagnande; må till

böter dömas.

14 §.

Hvad i 11, 12 och 13 §§ om statens kanal- eller slussverk, annan

sådan vattenbyggnad, jernväg, elektrisk ledning för belysning, för

uppvärmning eller för öfverföring af drifkraft, telegraf- eller telefoninrättning

är stadgadt, må ock å dylik, af enskilde personer, menigheter

eller bolag inrättad anläggning tillämpas, om Konungen förordnat,

att sådan anläggning skall lika skydd, som statens, njuta.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majtts Nådiga Proposition N:o 22.

5

21 §.

Den, som ouppsåtligen, genom vårdslöshet, oförsigtighet eller

försummelse, är vållande till eldskada å annans egendom eller till

förödelse derå efter ty i 6 § sägs, eller till skeppsbrott, eller till

sådan skada eller öfversvämning, som i 11 § nämnd är, eller dertill

att fara uppstått för begagnande af verk, byggnad eller anläggning,

som i sist sagda § omförmäles, straffes med fängelse i högst sex

månader eller böter.

År någon, på sätt nu sagdt är, vållande till skada å fyr- eller

känningsbåk eller annat sådant tecken, som i 10 § nämndt är; straffes

med böter. För dylikt vållande till skada, binder, uppehåll eller fara,

som i 12 eller 13 § omförmäles, eller till skada, som i 15 § sägs,

vare bot högst tvåhundra riksdaler.

Hvad i denna § om statens kanal- eller slussverk, annan sådan

vattenbyggnad, jernväg, elektrisk ledning för belysning, för uppvärmning

eller för öfverföring af drifkraft, telegraf- eller telefoninrättning

är stadgadt, må ock å dylik, af enskilde personer, menigheter eller

bolag inrättad anläggning tillämpas, om Konungen förordnat, att sådan

anläggning skall lika skydd, som statens, njuta.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1901.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 22.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hdllet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 22 september 1899

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet

anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt i underdånighet

:

dels Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 maj 1896, deri

Riksdagen, med anledning af enskild motionärs framställning, anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och i sådant fall under

hvilka vilkor och inskränkningar det kunde anses lämpligt och nyttigt,

att den, som vill anlägga elektrisk ledning för belysning eller kraftöfverföring,

må berättigas att, äfven der godvillig uppgörelse icke kan

träffas, ej mindre draga sådan ledning öfver annans område, än äfven

erhålla säkerhet för ledningens ostörda framtida begagnande, samt, derest

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Konql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

utredningen skulle dertill föranleda, för Riksdagen framlägga förslag till

sådana lagbestämmelser, som för ändamålet funnes erforderliga;

dels Stockholms stadsfullmägtiges med öfverståthållareembetets

underdåniga skrifvelse den 24 april 1896 öfverlemnade underdåniga

anhållan, att Kongl. Maj:t behagade vidtaga åtgärder i syfte att få i

expropriationslagen införd bestämmelse derom, att jordegare skall afstå

mark eller tåla inskränkning i eganderätten med hänsyn till skyddande

mot förorening af vatten i vattenledning;

öfver bvilka framställningar Kongl. Maj:ts samtliga befallningshafvande,

efter särskilda nådiga remisser, afgifvit underdåniga utlåtanden.

I sammanhang härmed anmälde föredragande departementschefen

vidare,

att — sedan på grund af Kongl. Maj:ts nådiga bemyndigande

vissa sakkunniga personer förordnats att biträda vid utarbetande inom

finansdepartementet af bestämmelser rörande vilkoren för anläggning

och begagnande af elektriska ljus- och kraftledningar — de sålunda

tillkallade i en till chefen för finansdepartementet stäld skrifvelse, hvilken

blifvit till justitiedepartementet öfverlemnad, framhållit behofvet af vissa

till civillag hänförliga föreskrifter angående koncessionstvång, expropriationsrätt

och fridlysning med afseende på dylika elektriska ledningar.

Efter att hafva redogjort för handlingarnes innehåll yttrade föredragande

departementschefen:

»I Riksdagens förevarande skrifvelse åberopas hufvudsakligen, att

lagstiftningen icke kunde undgå att taga hänsyn till den storartade utveckling

af industrien, hvilken borde väntas blifva följden, derest möjlighet

bereddes att med elektricitetens tillhjelp draga fördel af vårt lands

väldiga naturkrafter, samt att, äfven om inskränkningar i eganderätten

icke borde af lagen påbjudas för tillgodoseende af rent enskilda intressen,

omförmälda industriela utveckling vore af den vigt för det allmänna,

att rätt till expropriation för elektrisk ledning borde kunna, efter

Konungens pröfning i hvarje särskild! fall, medgifvas, när fråga vore om

en visserligen närmast i enskildt intresse företagen, men dock jemväl från

det allmännas synpunkt betydelsefull anläggning. Väsentligen enahanda

uppfattning har äfven uttalats såväl i flertalet af Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes öfver Riksdagens framställning afgifna utlåtanden

som ock i förberörda af sakkunnige ingifna skrifvelse.

Obestridligt lärer ock vara, att, särskild! mod hänsyn till vårt

lands rikedom på vattenkraft, som lämpligen kan användas för elektrotokniska

ändamål, det är af stor vigt att underlätta framdragandet af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

elektriska ledningar för belysning, kraftöfverföring eller dylikt. Jag

kan derföre icke tveka att, så vidt är förenligt med den redan af lagkomitén

angifna grunden för expropriationsrätten — det allmännas behof

— förorda en utsträckning af denna rätt, så att mark må kunna äfven

för ifrågavarande ändamål tvångsvis tagas i anspråk. Att införa större

inskränkningar i eganderätten, än som kunna anses stå tillsammans med

nämnda grund, hvarå ock hittillsvarande expropriationslagstiftning hvilar,

synes deremot icke vara tillrådligt. Fortfarande bör således fasthålla,

att endast, för så vidt det allmännas behof kräfver, expropriation kan

genomföras, samt att jordegare följaktligen icke kan förpligtas att

afstå eller upplåia mark annat än i den mån sådant pröfvas erforderligt

för ett specielt ändamål af allmännyttig beskaffenhet. Expropriationsrätt

kan alltså icke medgifvas för utförande af enskilda företag, hvilka

äro af betydelse för orten eller för landet i dess helhet allenast medelbart

och på samma sätt som hvarje annan gagnelig verksamhet. En

lagstiftning, som uppgåfve denna ståndpunkt, skulle uppenbarligen i

sina konseqvenser medföra stor osäkerhet i eganderätten. Med samma

skäl, hvarmed expropriation begäres i fråga om mark för utläggning af

elektriska ledningar, hvilka allenast äro afsedda att underlätta bedrifvandet

af en större fabrik eller dylikt, skulle nemligen i motsvarande

syfte kunna påfordras afstående af vattenfall eller af tomtplats. På de

områden, der redan af gällande lagstiftning undantagsvis en skyldighet att

i enskildt intresse afstå eller upplåta mark är erkänd, grundar sig denna

skyldighet antingen, såsom i grufrätten, på egendomliga historiska förhållanden

eller, såsom i vattenrätten, på den naturliga intressegemenskap,

som inom ett grannelag är rådande.

Jemväl till vinnande af det i Stockholms stadsfullmägtiges förberörda

framställning angifna syfte torde, på sätt af åtskilliga bland de

deröfver hörda myndigheterna blifvit förordadt, expropriationsrätten

lämpligen kunna i någon mån utsträckas. Särskilt i sådana fall, då

för vattenledning inom en kommun vatten hemtas från en annan kommuns

område, synas nemligen nu gällande föreskrifter, hvilka hufvudsakligen

återfinnas i helsovårdsstadgan, icke bereda tillräcklig trygghet

emot vattnets förorenande och deraf härflytande faror och olägenheter.

Det bör dock icke ifrågakomma, att för vattenlednings skyddande

egendom kan tvångsvis lösas under annan förutsättning, än att fara för

vattenledningens förorenande redan uppstått i följd af det sätt, hvarpå

egendomen brukas, och att tillika egaren hellre afstår egendomen än

underkastar sig de förändringar i bruket, hvilka till farans undanröd
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

jande blifvit af Konungen föreskrifna. En vidsträcktare rätt att lösa

egendom skulle tydligtvis medföra en obehörig inskränkning af eganderätten

samt i enskilda fall lätteligen kunna föranleda misstanke, att

lösningsrätten i sjelfva verket utöfvades för annat ändamål än vattenledningens

skyddande. Deremot torde icke finnas tillräcklig anledning

att med afseende å denna art af expropriation göra åtskilnad mellan

mark och annan fast egendom.

Särskilda bestämmelser till beredande af trygghet för det framtida

beståndet af en genom expropriation förvärfvad rättighet torde i de nu

behandlade fallen icke vara mera erforderliga än i fråga om expropriation

för telegrafledning och dylikt.

Såväl i förberörda af sakkunnige ingifna skrifvelse som i vissa af

de öfver Riksdagens förut omförmälda framställning afgifna utlåtandena

har framhållits, att det särskilda straffrättsliga skydd, hvarunder telegrafer

och telefoner enligt 19 kap. strafflagen redan äro stälda, borde

utsträckas till elektriska ledningar för belysning, kraftöfverföring eller

dylikt. En åtgärd i denna rigtning torde vara så mycket mera af behofvet

påkallad, som ett obehörigt förfarande med sistnämnda ledningar

icke blott kan förorsaka högst betydliga olägenheter för dem, som begagna

sig af desamma, utan äfven är af beskaffenhet att medföra vida

större våda för allmänhetens säkerhet till person och egendom, än som

är förenad med åverkan å telegraf eller telefon. Då, på sätt af de sakkunnige

vitsordats, faran för skadegörelse å ledning för belysning,

kraftöfverföring eller dylikt kan i väsentlig mån minskas genom lämpliga

anordningar, torde någon skärpning af straffet för sådan åverkan,

utöfver hvad som för skadegörelse å telegraf eller telefon gäller, icke

vara erforderlig.

Hvad de sakkunnige andragit i fråga om införande af koncessionstvång

med afseende på anläggning af vissa elektriska ledningar täcktes

Eders Kongl. Maj:t tillåta mig att göra till föremål för särskild underdånig

framställning.»

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst särskilda,

i enlighet med de af honom angifna grunder upprättade förslag till lag,

innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof, och till lag om ändrad lydelse

af 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen, hvilka förslag under litt.

finnas bilagda detta protokoll, hemstälde han i underdånighet, att

högsta domstolens utlåtande öfver desamma måtte, för det ändamål

§ 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet inhemtas.

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 1 Hand. 1 Afd. 16 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong1. Majds Nåd. Proposition N:o 22.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Makt Konungen i nåder lemna

bifall.

Ex protocollo

J. J. G. De Geer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 22.

11

Bil. litt.

Förslag

till

Lag,

innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Härigenom stadgas såsom tillägg till förordningen den 14 april

1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof:

1 §•

Har Konungen, för någon orts förseende med belysning eller

drifkraft eller för dylikt allmänt behof, pröfvat nödigt, att mark, som

tillhör enskild man, menighet eller inrättning, användes till utläggande

af elektrisk ledning, skall den mark, emot ersättning för skadan, afstås

eller upplåtas.

2 §.

År vattenledning anlagd för någon orts förseende med dess behof

af vatten och har, i följd af belägenheten, genom lofligt bruk af

fast egendom, som tillhör enskild man, menighet eller inrättning, uppstått

fara för vattenledningens förorenande, eger Konungen föreskrifva

sådana förändringar i egendomens bruk, som pröfvas erforderliga till

farans undanrödjande; dock njute den, som deraf lider men, ersättning

såsom för intrång i nyttjanderätten.

Vill egaren, hellre än att tåla föreskrifven förändring, hvarom i

denna § förmäles, afstå hela egendomen eller sådan del deraf, som

föreskriften angår, skall den egendom lösas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

3 §•

I fall, som i denna lag afses, skola de angående jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof gifna föreskrifter ega motsvarande

tillämpning.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 19

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

13

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen.

Härigenom forordnas, att 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

Hvar som uppsåtligen förstörer eller skadar statens elektriska

ledning för belysning, för öfverföring af drifkraft eller för dermed

jern förligt ändamål, statens telegraf- eller telefoninrättning eller någon

ledningens eller inrättningens beståndsdel eller tillhörighet, eller dermed

vidtager åtgärder, hvarigenom fara för menniskor eller egendom uppkommer

eller ledningens eller inrättningens begagnande hindras eller

störes; dömes till fängelse i högst sex månader eller straffarbete i

högst två år. Var skadan ringa och kom ej deraf fara för menniskor

eller egendom eller hinder i ledningens eller inrättningens begagnande;

må till böter dömas.

14 §.

Hvad i 11, 12 och 13 §§ om statens kanal- eller slussverk, annan

sådan vattenbyggnad, jernväg, elektrisk ledning för belysning, för

öfverföring af drifkraft eller för dermed jemförligt ändamål, telegrafeller

telefoninrättning är stadgadt, må ock å dylik, af enskilde personer,

menigheter eller bolag inrättad anläggning tillämpas, om Konungen

förordnat, att sådan anläggning skall lika skydd, som statens, njuta.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 22.

21 §.

Den, som ouppsåtligen, genom vårdslöshet, oförsigtighet eller

försummelse, är vållande till eldskada å annans egendom eller till

förödelse derå efter ty i 6 § sägs, eller till skeppsbrott, eller till

sådan skada eller öfversvämning, som i 11 § nämnd är, eller dertill

att fara uppstått för begagnande af verk, byggnad eller anläggning,

som i sist sagda § omförmäles, straffes med fängelse i högst sex

månader eller böter.

År någon, på sätt nu sagdt är, vållande till skada å fyr- eller

känningsbåk eller annat sådant tecken, som i 10 § nämndt är; straffes

med böter. För dylikt vållande till skada, hinder, uppehåll eller fara,

som i 12 eller 13 § omförmäles, eller till skada, som i 15 § sägs,

vare bot högst tvåhundra riksdaler.

Hvad i denna § om statens kanal- eller slussverk, annan sådan

vattenbyggnad, jernväg, elektrisk ledning för belysning, för öfverföring

af drifkraft eller för dermed jemförlig! ändamål, telegraf- eller

telefoninrättning är stadgadt, må ock å dylik, af enskilde personer,

menigheter eller bolag inrättad anläggning tillämpas, om Konungen

förordnat, att sådan anläggning skall lika skydd, som statens, njuta.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 19

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl Maj:ts Nåd. Preposition No 22.

15

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj ds

högsta domstol torsdagen den 12 oktober 1899.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Herslow,

Norberg,

Bohman,

Westring,

Grefberg.

T. f. byråchefen för lagärenden revisionssekreteraren Hammarskjöld

fortsatte och afslutade under högsta domstolens sammanträde

denna dag föredragningen af de till högsta domstolen för afgifvande

af utlåtande öfverlemnade, i protokollet för den 11 innevarande månad

omförmälda förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen den

14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof, och till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 13, 14 och 21 §§

strafflagen.

I fråga om förstnämnda lagförslag förenade sig högsta domstolens

ledamöter om följande yttrande:

»I 1 § af lagförslaget betecknas föremålet för expropriation med

ordet »mark», medan i förordningen om expropriation den 14 april

1866 användes uttrycket »jord eller lägenhet». Antagligen har med

den sålunda valda förändrade beteckningen allenast åsyftats att förebygga

den tolkning, att man skulle kunna, utan inlösande af grunden,

tvångsvis förvärfva rätt att å annans byggnad anbringa elektrisk

ledning af ifrågavarande slag. En sådan tolkning skulle dock i allt

fall näppeligen varit att befara. Vid sådant förhållande och då enligt

vanligt språkbruk under mark icke innefattas sjöar och vattendrag,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

hvilka emellertid uppenbarligen böra kunna tagas i anspråk för elektriska

ledningars framdragande, torde omförmälda afvikelse från expropriationsförordningens

uttryckssätt icke vara erforderlig eller lämplig».

Beträffande förslaget till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 13,

14 och 21 §§ strafflagen anmärkte högsta domstolen, att de föreslagna

ändrade bestämmelserna, i hvad desamma afsåge elektriska ledningar

för något med belysning eller öfverföring af drifkraft jemförligt ändamål,

saknade den för straffbud nödiga bestämdhet, och att förty, i den

mån behof af särskilt straffrättsligt skydd för sådana ledningar förefunnes,

uttryckligen borde angifvas, å hvilka slag af ledningar bestämmelserna

skulle ega tillämpning.

Ex protocollo

Axel Dandenell.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

17

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Magt Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen

den 22 december 1899

i n ärvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Statsråden: W ikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Waohtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Restadius,

Justitieråden: Herslow,

Bohman.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet

anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt i underdånighet:
Högsta

domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 22 sistlidne september inhemtade yttrande

öfver de vid samma protokoll fogade förslag till lag, innefattande tillägg

till förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof, och till lag om ändrad lydelse af 19 kap.

13, 14 och 21 §§ strafflagen.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll hemstälde föredraganden,

att förslagen med de jemkningar, som af högsta domstolens

Bih. till liilcsd. Prof. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 16 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

erinringar föranleddes, måtte, jemlikt § 87 regeringsformen, genom nådig

proposition för Riksdagen till antagande framläggas.

Med bifall till denna af statsrådets öfrige ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungs11.

i nåder förordna, att till Riksdagen skulle aflåtas

nådig proposition i ämnet, af den lydelse bilagan

litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Aug. von Hartmamdorff.

STOCKHOLM, 1SAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1900:118 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kongl. Majds proposition med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående j a1 i texten
  2. LU 1900:50 fjagutskottets Memorial N:o 50 s. 1 i texten
  3. LU 1900:47 Lagutskottets Utlåtande N:o 47 s. 1 i texten