Angående lönetursberäkning för vissa lärare vid Göteborgs högskola
5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1900:33, Angående lönetursberäkning för vissa lärare vid Göteborgs högskola
Dokumentets text
Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
17
N:o 33.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående lönetursberäkning
för vissa lärare vid Göteborgs högskola; gifven
Stockholms slott den 30 december 1899.
Med åberopande af bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,
dels att professor vid Göteborgs högskola, som utnämnes till extra
ordinarie professor vid något af rikets universitet, må för åtnjutande af
ålderstillägg såsom sådan tillgodoräkna sig sin tjenstgöring i egenskap
af professor vid högskolan från och med året näst efter det, då kallelse
till professorsembetet blifvit af Kongl. Maj:t faststäld,
dels ock att docent vid Göteborgs högskola, hvars kallelse blifvit
godkänd af kanslern för rikets universitet och hvars ställning i afseende
å arfvode och undervisningsskyldighet är jemförlig med de med stipendier
försedda docenternas vid universiteten, må, enligt de närmare
bestämmelser Kongl. Maj:t pröfvar lämpligt fastställa, vid öfvergång
till lärarebeställning vid allmänt läroverk räkna sig till godo högst
fem år af sin tjenstgöringstid såsom docent vid högskolan.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR
Nils Claeson.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1.900. 1 Sami. 1 A fri. ''J‘A Haft.
3
18
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Utdrag af protokoUet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
december 1899.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Restadius.
Föredragande departementschefen, statsrådet Claeson, yttrade:
»I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven framställning har styrelsen för
Göteborgs högskola i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes förklara:
1) att professor vid Göteborgs högskola, hvars kallelse blifvit af
Eders Kongl. Maj:t faststäld, och docent derstädes, hvars kallelse vunnit
kanslerns för rikets universitet godkännande, må, då de såsom sökande
vid statsuniversitet komma under bedömande, räkna sig till godo sin
tjenstgöring vid högskolan, som om den utöfvats i statsuniversitets
tjenst, och att de i öfverensstämmelse härmed vid eventuelt erhållande
af extra ordinarie professur, der lönegraden enligt särskilda bestämmelser
är beroende af mängden af akademiska tjenstår, må efter samma
grunder som lärare vid statsuniversiteten för lönetursberäkning göra
sig till godo sina tjenstår vid högskolan; samt
2) att docent vid Göteborgs högskola, hvars kallelse är af kanslern
godkänd, må, när han söker anställning vid allmänt läroverk, enligt de
grunder, som gälla för docent vid statsuniversitet, för lönetursberäk
-
19
Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 33.
ning räkna sig till godo sin tjenstgöring vid högskolan och att dervid
docent, som för uppehållande af sin undervisning uppbär årligt arfvode,
likställes med statsuniversitetens stipendiater, derest hans tjenstgöring
icke understiger den dessa åliggande och hans arfvode likaledes motsvarar
ett docentstipendium vid statsuniversiteten.
Till grund för berörda framställning har styrelsen åberopat, hurusom
Göteborgs högskola redan från början sökt att så inrätta sig, att
dess arbete skulle kunna samordnas med det, som bedrefves vid statsuniversiteten.
Detta högskolans sträfvande hade ock vunnit nådigt erkännande
och understöd, särskildt genom den examensrätt, som genom
resolution den 17 juni 1893 blifvit henne tillerkänd. Högskolan vore
numera satt i tillfälle att, i enlighet med vissa särskildt gifna bestämmelser,
förrätta alla till den filosofiska fakultetens humanistiska sektion
hörande examina. Högskolan intoge alltså faktiskt numera genom de
vetenskapliga och förberedande examina, som aflades derstädes, en med
statsuniversiteten sidoordnad ställning. Det syntes derför vara billigt,
att det arbete, som skedde i högskolans tjenst, blefve, under i öfrigt
likartade förhållanden, lika bedömdt och medförde samma förmåner som
arbete, hvilket vid statsuniversitet utfördes af dess lärare.
Öfver denna framställning har kanslern för rikets universitet, efter
nådig remiss, hört de större konsistorierna och de filosofiska fakulteterna
vid universiteten i Upsala och Lund samt med eget underdånigt utlåtande
till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat deras yttranden i ärendet.
Göteborgs högskola, upprättad medelst enskilda donationer, har
enligt dess af Eders Kongl. Maj:t den 5 april 1889 i nåder faststälda
statuter, till uppgift att meddela vetenskaplig undervisning och befordra
vetenskaplig forskning. I mån af högskolans tillgångar upprättas ett
tillfredsställande antal professorsembeten först uti de vetenskaper, som
vid universitet vanligen anses tillhöra den filosofiska fakultetens humanistiska
sektion, dernäst uti de vetenskaper, som tillhöra samma fakultets
matematisk-naturvetenskapliga sektion, samt derefter uti de i juridiska
fakulteten vanligen ingående vetenskaperna. Af styrelsen kunna
på lärarerådets förslag eller efter dess hörande tillförordnas docenter
till det antal, som pröfvas nödigt och nyttigt. Vid högskolan finnas
nio professorer, samtliga i humanistiska ämnen, äfvensom fem docenter,
likaledes i humanistiska ämnen. Tre af dessa docenter uppbära årliga
arfvoden, hvartdera å 3,000 kronor, med tillägg för en af dem — under
förutsättning af viss undervisningsskyldighet — af ett särskildt arfvode
å 1,000 kronor, hvarjemte en fjerde docent uppbär ett årligt arfvode å
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
1,500 kronor. De examina, som numera enligt nådigt medgifvande
kunna afläggas vid högskolan, äro följande: filosofie kandidat- och filosofie
licentiat-examina i de ämnen, uti hvilka vid högskolan finnas ordinarie
professorsbefattningar, som blifvit vederbörligen tillsatta, teologisk
filosofisk examen, förberedande examen för inträde i rättegångsverken
eller i Eders Kongl. Maj:ts kansli samt juridisk filosofisk examen.
Hvad till en början den i första punkten gjorda framställningen
beträffar, lärer densamma blott i hvad den afser rätt till lönetursberäkning
för lärare vid Göteborgs högskola böra i detta sammanhangkomma
under nådigt öfvervägande. Frågan om desse lärares tjenstgöring
vid högskolan, betraktad såsom grund för befordran vid statsuniversiteten,
är nemligen, i den mån densamma icke redan är tillfredsställande
löst genom innehållet af statuterna för universiteten i
Upsala och Lund, beroende af en på Eders Kong]. Maj:t ankommande
ändring i dessa statuter.
Beträffande åter nyssnämnda rätt till lönetursberäkning för lärare
vid Göteborgs högskola anser jag, i likhet med hvad som uttalats bland
de akademiska myndigheterna, att en sådan rätt bör beviljas för professorerna
vid högskolan, så att desse, efter skedd utnämning till extra
ordinarie professur vid något af rikets universitet, må för erhållande
af ålderstillägg räkna sig sin professorstjenstgöring vid högskolan till
godo.
Hvad jag sålunda dristar ifrågasätta, är icke en förmån uteslutande
för Göteborgs högskola och dess lärare. Äfven för universiteten torde
det vara af betydelse, att framstående vetenskapsmäns öfvergång till
dem från högskolan underlättas genom en dylik anordning. Uttalanden
i denna rigtning hafva ock gjorts bland de akademiska myndigheterna.
Bland dessa myndigheter har den åsigt gjort sig gällande, att den
i första punkten gjorda framställningen, så vidt densamma afser tjenstårsberäkning
i anställning såsom docent vid högskolan, icke borde
bifallas, och denna åsigt delas af mig. I anslutning till de hörda myndigheternas
uttalanden vill jag deremot, med viss inskränkning, hemställa
om nådigt understöd åt den i andra punkten gjorda framställningen
rörande lönetursberäkning vid de allmänna läroverken för docenter
vid Göteborgs högskola lika med docenter vid universiteten.
De grunder, som gälla för sistnämnda docenters ifrågavarande lönetursberäkning,
äro af Eders Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Riksdagens
bifall, till hufvudsakliga delar faststälda genom nådiga cirkulären
den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878. Det förra af dessa båda cirku
-
21
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 33.
lär afser rätt för innehafvare af docentstipendium att, i händelse han
öfvergår i allmänna läroverkens tjenst, för bestämmande af lönegrad
räkna sig till godo högst fem år af den tid, han deltagit i undervisningen
vid universitetet. Med innehafvandet af docenstipendium äro
vissa åligganden i fråga om undervisnings meddelande förenade. Enligt
det senare cirkuläret må, utöfver de med stipendier försedda docenterna,
visst antal docenter vid hvartdera universitetet under särskilda vilkor
åtnjuta en dylik, stipendiaterna tillkommande tjenstårsberäkning såsom
lärare vid allmänna läroverk.
Det är en ömsesidig fördel för landets vetenskapliga lif och de
allmänna läroverkens arbete, som nyss omförmälda bestämmelser innebära,
och de skäl, hvilka föranledt deras utfärdande, kunna tvifvelsutan
åberopas till förmån för enahanda rättigheter åt docenterna vid
Göteborgs högskola. Dock synes mig lämpligt att tills vidare blott de
af högskolans docenter, som kunna anses likstälda med innehafvare af
docentstipendier vid statsuniversiteten, må komma i åtnjutande af nu
ifrågavarande förmån. Närmare bestämmelser i afseende härå torde
böra af Eders Kongl. Maj:t fastställas.
Under åberopande af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,
dels att professor vid Göteborgs högskola, som utnämnes till
extra ordinarie professor vid något af rikets universitet, må för åtnjutande
af ålderstillägg såsom sådan tillgodoräkna sig sin tjenstgöring i
egenskap af professor vid högskolan från och med året näst efter det,
då kallelse till professorsembetet blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststäld,
dels ock att docent vid Göteborgs högskola, hvars kallelse blifvit godkänd
af kanslern för rikets universitet och hvars ställning i afseende å
arfvode och undervisningsskyldighet är jemförlig med de med stipendier
försedda docenternas vid universiteten, må, enligt de närmare bestämmelser
Eders Kongl. Maj:t pröfvar lämpligt fastställa, vid öfvergång
till lärarebeställning vid allmänt läroverk räkna sig till godo
högst fem år af sin tjenstgöringstid såsom docent vid högskolan.»
Hvad departementschefen sålunda hemstält behagade
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets
öfriga ledamöter, i nåder gilla och bifalla; och
skulle proposition till Riksdagen aflätas af den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Torsten Buren.
Bill. till Biksd. Prof. WOO. 1 Samt. 1 Af A. 22 Raft.
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1900:49 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lönetursberdkning för vissa lärare vid Göteborgs högskola. s. 1 i texten