Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om rätt domstol i vissa mål angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund

1900-02-16 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:45, Med förslag till lag om rätt domstol i vissa mål angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 45.

1

N:o 45.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om rätt domstol i vissa mål angående jordegares

rätt öfver vattnet å hans grund; gifven Stockholms slott

den 16 februari 1900.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om rätt

domstol i vissa mål angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annerstedt.

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 28 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

Förslag

till

Lag

om rätt domstol i vissa mål angående jordegares rätt öfver vattnet å

hans grund.

Härigenom förordnas som följer:

Sträcker sig vattenfall, fors eller annat vatten, hvarom i mål

angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund är fråga, genom

särskilda under samma hofrätt lydande underrätters domvärjo, ege den

hofrätt, på anmälan af sakegare, förordna, vid hvilken underrätt målet

skall upptagas. Går vattnet genom två hofrätters områden, meddelas

sådant förordnande af Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1901, men eger ej tilllämpning

i fråga om mål, som derförut blifvit anhängiggjorda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet o Stockholms slott

fredagen den 17 november~^1899

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeisteb,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Restadius.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anförde i

underdånighet:

dI underdånig skrifvelse den 13 maj 1896 anhöll Riksdagen, dels

att Eders Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring uti gällande förordning om jordegares rätt

öfver vattnet å hans grund, att uttrycklig bestämmelse meddelades, huru

förfaras skall, då fråga om att för vattenverk göra ny eller förändra

äldre dam anses beröra rättsegande utom den underrätts domvärjo, der

den fastighet är belägen, å hvars grund byggnaden skall göras, dels

ock att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida strandegare

borde tillåtas att i vidsträcktare mån än nu vore medgifvet tillgodogöra

sig vattenkraften i landets forsar och vattenfall, der sådant

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

kunde ske utan skada för fiske, flott- eller farled eller för någon, som

ofvan eller nedan egde jord, vattenverk eller annan egendom, samt,

om så ansåges vara förhållandet, för Riksdagen framlägga förslag till

ändrade lagbestämmelser härutinnan.

Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra Sig, har den senare

delen af denna Riksdagens framställning ledt till utfärdande af lagen

den 20 oktober 1899 angående ändring i vissa delar af förordningen

om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880.

Hvad Riksdagen hemstält i fråga om meddelande af uttrycklig bestämmelse,

till hvilken domstols upptagande ett vattenrättsmål i visst fall

rätteligen hörer, har deremot icke ännu varit föremål för slutlig handläggning.

Vid underdånig anmälan den 3 december 1897 af Riksdagens ifrågavarande

skrifvelse ansågs nemligen bestämmandet af underrätternas inbördes

behörighet i vattenrättsmål lämpligen kunna ske i sammanhang med en

allmän omarbetning af 10 kap. rättegångsbalken, hvilken omarbetning

antogs inom kort blifva föremål för lagbyråns verksamhet. Sedermera

hafva emellertid i viss mån förändrade förhållanden inträdt, hvilka synas

göra det önskvärdt, att frågan om forum i vattenrättsmål upptages till

behandling utan afvaktan på en mera omfattande revision af nämnda

kapitel i rättegångsbalken. Med anledning af den allt mera framträdande

betydelsen för vårt land af den elektriska kraftens användning hafva

lagförslag afseende att underlätta vattenfallens tillgodogörande för elektrotekniska

ändamål underkastats förberedande behandling och torde sådana

förslag komma att framläggas redan vid nästinstundande riksdag. I

samma syfte är det af vigt, att den osäkerhet, som följet äf nuvarande

ofullständiga lagstiftning om rätt domstol i vattenrättsmål, blifver ofördröjligen

afhjelpt. Den allmänna revisionen af bestämmelserna om

forum kräfver åter enligt sakens natur en icke obetydlig tid och synes

knappast kunna påbörjas under den närmaste framtiden. Lagbyrån, åt

hvilken denna revision lämpligast kan anförtros, blifver nämligen åtminstone

intill nästa års utgång hufvudsakligen sysselsatt med vigtiga

arbeten utom rättegångsbalkens område.

Den särskilda lagstiftning om rätt domstol för vattenrättsmåls

upptagande, hvilken sålunda torde böra åvägabringas, bör emellertid

tydligen på sådant sätt anordnas, att den så litet som möjligt afviker

från nu i allmänhet gällande grunder eller går en omfattande revision

af stadgandena om underrätternas inbördes behörighet i förväg. I sådant

afseende torde till en början vara ändamålsenligt, att vattenrättsmål

skall upptagas af underrätt i den ort, der vattnet är, samt att i det;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

helt naturligt oftast förekommande, fall, att de underrätter, mellan hvilka

enligt denna regel tvekan kan råda, lyda under samma hofrätt, denna

hofrätt eger förordna, vid hvilken underrätt målet skall upptagas. När

åter undantagsvis de ifrågavarande underrätterna lyda under, olika

hofrätter, lärer det från nyss antydda synpunkt icke vara lämpligt att

genom en allmängiltig regel bestämma, af hvilken hofrätt dylikt förordnande

skall meddelas, eller att öfverlemna det omedelbara afgörandet

åt någon central myndighet. Deremot torde hinder ej möta, att åt

Konungen förbehålles rätt att bestämma, af hvilken hofrätt förordnandet

skall meddelas, d

Sedan departementschefen härefter uppläst ett i enlighet med

angifna grunder upprättadt förslag till lag om rätt domstol i mål angående

jordegares rätt öfver vattnet å hans grund, af den lydelse bilagan litt.

vid detta protokoll utvisar, hemstälde han i underdånighet, att

högsta domstolens utlåtande öfver detta förslag, måtte, för det ändamål

§ 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet inhemtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall.

Ex protocollo

i Erik Öländer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 45.

Förslag

till

Lag

om rätt domstol i mai angående jordegares rätt öfver vattnet d hans grund.

Härigenom förordnas som följer:

Mål angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund höre till

domstolen i den ort, der vattnet är. Sträcker sig vattenfall, fors eller

annat vatten, hvarom är fråga, genom särskilda under samma hofrätt

lydande underrätters domvärjo, ege den hofrätt, på anmälan af sakegare,

förordna, vid hvilken underrätt målet skall upptagas. Går vattnet genom

två hofrätters områden, bestämmer Konungen, af hvilkendera hofrätten

sådant förordnande skall meddelas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 19 . ., men eger ej tilllämpning

i fråga om mål, som derförut blifvit anhängiggjorda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 45.

7

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. May.ts

högsta domstol måndagen den 15 januari 1900.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Norberg,

Carlson,

Afzelius,

Hellström,

Billing,

Westring.

Sedan jemlikt högsta domstolens beslut den 1 december 1899

handlingarna rörande det till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande

öfverlemnade förslag till lag om rätt domstol i mål angående

jordegares rätt öfver vattnet å hans grand, emellan högsta domstolens

ofvanbemälde ledamöter cirkulerat, så företogs nu detta ärende till

slutlig behandling; varande berörda förslag fogadt vid detta protokoll.

Justitierådet Westring yttrade: »Af stadgandet i 10 kap. 14 §

rättegångsbalken lärer omedelbart följa, att mål angående jordegares

rätt att tillgodogöra sig vattnet å hans grund skall bedömas af domstolen

i den ort, der den fastighet är belägen, af hvilken vattenområdet

i fråga är en del. Någon tvekan om hvilken domstols jurisdiktion en

fastighet eller dertill hörande område i hvarje särskildt fall tillhör,

torde i allmänhet icke behöfva förekomma. Derest vattnet å en jordegares

grund alltid kunde af honom för hans ändamål begagnas, utan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

att detta inverkade på annans rätt, vore följaktligen vidare föreskrifter

i förevarande hänseende knappast erforderliga. Nu är det emellertid

så, att i regeln åtgärder, som en jordegare företager sig för att tillgodogöra

sig vattnet å det honom tillhöriga område, kunna i flere

hänseenden inverka på andra fastighetsegares eller det allmännas rätt,

och deraf kan ofta föranledas ovisshet om hvilken domstol rätteligen

bör handlägga sådana frågor. Derest för drifvande af ett vattenverk

erfordras en dam tvärs öfver en ström, som utgör gränsen emellan två

fastigheter och som således tillhör dessa fastigheter till hälften hvar,

är frågan om inrättande och begagnande af vattenverk en sak, som

. angår begge fastigheternas rätt och följaktligen bör i ett sammanhang

behandlas. Men om strömmen tillika utgör gräns emellan två särskilda

domstolars jurisdiktionsområden, lemnar det omnämnda lagstadgandet

ej ledning för afgörande af frågan hvilkendera domstolen det tillkommer

att handlägga saken. Vidare är det vanligt att en fördämning i en

ström utöfvar inverkan å vattenförhållandena både långt uppåt och

långt nedåt i strömmen. Derest strömmen löper först genom en domkrets

och sedan genom en annan, uppkomma sålunda ofta i följd af

vattenverks anläggning rättsförhållanden emellan egare af särskilda

fastigheter inom olika jurisdiktioner. Jemväl för detta fall kan möjligen

tvekan förefinnas angående hvilken domstol är behörig att bedöma derom

uppkommande tvister. Hvad som sagts om vattenverk gäller i det väsentliga

jemväl om åtgärder till vattnets bortledande från dess naturliga

lopp. Äfven frågor om kungsådra, farled och flottled kunna ofta angå

flere fastigheter inom olika jurisdiktioner. Det synes vara nu angifna

förhållanden, som föranledt det remitterade förslaget.

Första punkten i detta förslag synes icke innehålla något annat än

hvad, på sätt ofvan angifvits, omedelbart följer af stadgandet i 10 kap.

14 § rättegångsbalken. Denna punkt torde således saklöst kunna utgå.

De nya föreskrifterna innehållas i de två återstående punkterna.

Vid dessa synes mig först och främst kunna anmärkas, att det ej är

tydligt hvad som afses med uttrycket »vattenfall, fors eller annat vatten,

hvarom fråga är». Den motionär, som vid 1896 års riksdag väckte

förevarande fråga, föreslog att i 10 § af förordningen om jordegares

rätt öfver vattnet å hans grund skulle inskjutas ett så lydande stadgande:

»Sträcker sig vattendrag, hvarom fråga är, genom eller mellan

två eller flera rätters domvärjo, förordne» etc. Häremot anmärkte lagutskottet,

att den föreslagna formuleringen ej klart uttryckte hvad som

borde uttalas, enär uttrycket »vattendrag, hvarom fråga är», kunde fattas

i dubbel betydelse, dels såsom åsyftande den del af ett vattendrag, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Propositon No 45.

omedelbart omgåfve det vattenverk, hvarom fråga vore, dels i betydelse

af hela vattendraget, flod, ström eller dylikt, hvari vattenverket i fråga

läge eller skulle byggas. Samma otydlighet vidlåder det omförmälda

uttrycket i det remitterade förslaget, och klarhet härutinnan vinnes ej

genom sammanställning med första punkten. I denna punkt måste med

»vatten» afses det till en viss fastighet hörande vattenområde. Det

ligger då närmast till hands att antaga, att »vatten» i andra punkten

skulle hafva samma betydelse. Men detta torde icke kunna vara fallet.

Det lärer icke ofta förekomma, att en fastighets vattenområde sträcker

sig genom olika jurisdiktioner, och afsåges här blott sådana undantagsfall,

skulle förslaget icke innehålla några regler med afseende å just

den förut omförmälda omständighet, som föranledt detsamma, eller att

jordegares rätt att tillgodogöra sig vattnet å hans grund ofta står i

oskiljaktigt samband med rätten öfver andra fastigheter och dertill

hörande vatten. Det är å de häraf uppkommande förhållanden, som

andra och tredje punkterna måste syfta. Jag föranledes häraf att antaga,

att med »vatten» i dessa punkter bör förstås antingen hela det

vattendrag, af hvilket den ifrågavarande jordegarens vattenområde utgör

en del, eller åtminstone en så stor del af detta vattendrag, som kan röna

någon inverkan deraf att jordegaren på ifrågakommet sätt tillgodogör

sig vattnet å sitt område.

Det synes emellertid icke nödigt att i hvarje fall, då fråga är

om begagnande af någon del af ett »vatten» i nu angifna bemärkelse,

hvilket sträcker sig genom särskilda domkretsar, tillämpa de bestämmelser,

som innehållas i förslaget. Då fråga uppstår om begagnande

eller inrättande af vattenbyggnad i en ström, som utgör gräns emellan

två domkretsar, men byggnaden är uppförd eller afsedd att uppföras

allenast å det jordegaren å ena sidan tillhöriga område, synes i allmänhet

hinder ej möta att saken handlägges af den domstol, till hvilkens

jurisdiktion lians fastighet hör, oaktadt vattenförhållandena i det grannen

tillhöriga vattendområdet i detta fall vanligen lära röna inverkan af

byggnaden. Likaledes synes, derest ett vattendrag löper genom flere

domkretsar efter hvarandra, frågan om inrättande eller begagnande af

en vattenbyggnad inom en domkrets alltid böra handläggas af domstolen

i samma domkrets, äfven om vattenbyggnaden skulle sträcka

sina verkningar till fastigheter inom området för annan domstols jurisdiktion.

År det deremot fråga om byggnad tvärs öfver en ström, som

utgör gräns emellan två domkretsar, synes det, på sätt förslaget innehåller,

vara lämpligt att i hvarje särskildt fall förordnande meddelas

Bih. till Iliksd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 28 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 45.

hvilkendera domstolen skall handlägga saken. Hvad som nu sagts om

byggnad i vatten lärer äfven kunna tillämpas i fråga om vattens bortledande

från dess naturliga lopp eller annan åtgärd, som afses i 17 §

af förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund. Frågor

om kungsådra, farled och flottled synas icke nödvändigt behöfva afgöras

i ett sammanhang beträffande hela sträckningen af det vattendrag,

hvarom är fråga. Derest vattendraget löper genom flere domkretsar,

den ene efter den andre, är således intet hinder att den generela regeln

i 10 kap. 14 § rättegångsbalken tillämpas sålunda, att frågan pröfvas

af hvarje domstol, så vidt angår de till den domkretsen hörande fastigheters

vattenområden. Deremot lärer äfven i detta afseende erfordras

ett särskildt förordnande för det fall, att vattendraget utgör gräns

emellan olika domkretsar. 1 afseende å mål angående ansvar eller

skadestånd för brott emot de rörande hushållning med vatten vid ett

vattenverk gifna föreskrifter synas böra gälla samma regler som angående

tvist om vattenverkets anläggning eller nyttjande.

Hvad angår det föreslagna sättet att lösa konflikten i de fall då,

på sätt ofvan angifvits, fråga om val emellan flere domstolar kan uppstå,

har jag icke någon annan anmärkning att göra än att, för det fall att

valet står emellan domstolar tillhörande olika hofrätter, det synes kunna

medgifvas Konungen att omedelbart förordna hvilken domstol skall

handlägga målet i fråga.

Jag hemställer alltså, att förslaget måtte omarbetas i öfverensstämmelse

med de af mig nu uttalade åsigter.»

Justitierådet Billing utlät sig: »Att beträffande forum för upptagande

af sådana mål, som afses i förordningen angående jordegares

rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, bestämmelserna

i 10 kap. 14 § rättegångsbalken skola ega tillämpning, har, så vidt

kändt är, hittills icke utgjort föremål för tvekan. Vid sådant förhållande

synes- giltig anledning ej föreligga att härom nu meddela stadgande,

och i hvarje fall ett dylikt stadgande för att bringa klarhet i tvifvelaktiga

fall höra affattas vida fullständigare och mera detaljeradt än det

nu föreslagna. Jag hemställer derföre att första punkten i föreliggande

lagförslag må utgå, hvilket åter lärer föranleda vissa jemkningar såväl

i redaktionen af sjelfva lagförslagets öfriga bestämmelser som i rubriken.»

Justitierådet Hellström instämde med justitierådet Billing samt

hemstälde derjemte i likhet med justitierådet Westring, att för det i

förslaget förutsatta fall, att mål af förevarande beskaffenhet skulle

komma att tillhöra domstolar under olika hofrätter, det måtte öfver
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Eongl Maj ds Nåd. Proposotion N:o 45. 11

lemnas åt Konungen att omedelbart förordna, vid hvilken domstol målet

skall upptagas.»

Justitierådet Afzelius anförde: »Den uppgift, som genom ifrågavarande

lagförslag skulle lösas, torde i korthet kunna angifvas så, att

derigenom skulle gifvas dels ett förtydligande eller närmare utvecklande

af regeln i 10 kap. 14 § rättegångsbalken, så vidt angår mål af här

angifna beskaffenhet, dels ett fullständigande af samma regel, der denna

leder till att flere domstolar äro lika behöriga. Hvad förslaget i förra

hänseendet kan anses innefatta torde, på sätt redan blifvit anmärkt,

icke vara egnadt att för bedömande af frågan hvilken domstol skall

anses vara det rätta »forum rei sitse» lemna vidare ledning än som kan

ur sjelfva lagrummet hemtas. Den andra uppgiften eller att meddela

föreskrift för de fall, då med tillämpning af hufvudregeln konkurrens

inträder mellan flere lika behöriga domstolar, torde icke kunna lösas

på annat sätt än att bestämmanderätt, såsom här föreslagits, inrymmes

öfverordnad myndighet; och vid förslaget i denna del synes i och för

sig intet annat vara att erinra än att för det i 3:dje punkten afsedda

fall, till undvikande af onödig omgång, det torde böra ankomma på

Konungen att omedelbart bestämma forum. Men det behof, hvilket

genom dessa bestämmelser skulle tillgodoses, är på intet sätt egendomligt

för vattenrättsmål; äfven i andra mål rörande fastighet — t. ex.

rågångsutstakningar, egoutbyten — kan en dylik konkurrens inträda,

för hvars lösande gällande bestämmelser icke lemna erforderligt underlag.

Vid sådant förhållande synes det icke lämpligt att i detta hänseende

lagstifta särskildt för vattenrättsmålen utan torde detta böra ske

under form af en tilläggsbestämmelse till 10 kap. 14 § rättegångsbalken,

af den omfattning, det i sig likartade behofvet kräfver.»

Justitierådet Carlson yttrade: »Såsom af justitierådet Westrings

yttrande framgår utmärker förslaget icke med nödig tydlighet, i hvilka

fall konkurrens emellan olika underrätter skall anses föreligga och högre

myndighet följaktligen bör ega förordna, vid hvilken af dessa målet

skall upptagas. Det torde ock vara förenadt med stora svårigheter att

på ett fullt tillfredsställande sätt formulera en särskild lag i detta ämne.

Mig förefaller derför som borde man, i afbidan på ny lagstiftning om

laga domstol i allmänhet, söka ordna saken genom tillägg till 9 och

10 §§ i förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund.

Dessa torde i sådant fall höra innehålla, det förra, att om å eller eif

i någon del af dess lopp utgör gräns emellan olika underrätters områden

och tvist yppas, huruvida led eller ådra finnes i denna del eller

ej, eller om ledens eller ådrans rätta läge eller bredd, hofrätten eller,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o

der underrätterna lyda under olika hofrätter, Konungen eger förordna,

vid hvilken af underrätterna målet skall upptagas, samt det senare, att

derest byggnad, hvarom i 10 § är fråga, skall göras inom olika underrätters

områden eller i å eller eif, som i denna del af dess lopp utgör

gräns emellan sådana områden, skall om laga domstol för målets upptagande

gälla hvad i 9 § sägs. Till ledning vid pröfning af frågor om

forum i andra civila eller kriminella mål, som angå dämningsrätt för

vattenverk eller dylikt, torde måhända derjemte till 10 § böra läggas

en föreskrift, att samma grunder för bestämmande af laga domstol skola

tillämpas då påstående väckes derom, att dam för vattenverk icke lagligen

inrättats eller att föreskrifter om hushållningen med eller framsläppandet

af vattnet blifvit eftersatta.

Hvad som sålunda stadgas i 10 § lärer i följd af förordningens

affattning blifva tillämpligt jemväl å mål, som falla under vissa andra

paragrafer i förordningen.

Justitierådet förberg instämde med justitierådet Billing.

Ex protocollo

Erik Öländer.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

13

Utdrag af protokollet öfver justitiedeparteinentsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

fredagen den 16 februari 1900

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Bostköm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

ÅNNER8TEDT,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Restad ius.

Justitieråden: Horberg,

Hellström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i

underdånighet:

Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 17 november 1899 inhemtade utlåtande

öfver det vid nämnda protokoll fogade förslag till lag om rätt domstol

i mål angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund.

Efter redogörelse för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen:

»På sätt jag redan vid det tillfälle, då ifrågavarande lagförslag

remitterades till högsta domstolen, fick inför Eders Kongl. Maj:t framBih.

till Rilcsd. Prof. 1900. 1 Sand. 1 Afd. 28 Käft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

hålla, är det, särskildt med anledning af den allt mera framträdande

betydelsen för vårt land af den elektriska kraftens användning och i

följd af sammanhanget med andra ifrågasatta lagändringar, som afse

att underlätta vattenfallens tillgodogörande för elektrotekniska ändamål,

af synnerlig vigt, att den osäkerhet, som följer af nuvarande ofullständiga

lagstiftning om rätt domstol i vattenrättsmål, ofördröjligen afhjelpes.

Vid sådant förhållande synes det icke vara tillrådligt att åt förevarande

lagstiftningsfråga gifva större omfattning, än af nämnda ändamål kräfves,

och derigenom fördröja dess lösning. Hvad inom högsta domstolen

anmärkts torde derför allenast föranleda, dels att genom jemkning i

förslagets affattning förebygges det missförstånd, att den föreslagna lagen

skulle_i någon mån rubba den hufvudregel om forum i vattenrättsmål,

som följer af grunderna för 14, 17 och 19 §§ i 10 kap. rättegångsbalken,

dels ock att för sådana fall, då ett måls upptagande vid underrätter

lydande under skilda hofrätter kan ifrågakomma, det omedelbara afgörandet

i fråga om forum förbehålles Konungen.»

Sedan departementschefen härefter uppläst det sålunda jemkade

lagförslaget, hemstälde han i underdånighet, att detta förslag måtte,

enligt § 87 regeringsformen, genom nådig proposition för Riksdagen

till antagande framläggas.

Justitierådet Norberg, som vid ärendets behandling i högsta domstolen

lemnat utan anmärkning det då förelagda förslagets bestämmelse

för det fall att vattnet ginge genom två hofrätters domvärjo, åberopade

sin i denna fråga sålunda angifna mening.

Statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkte bifall till föredragande departementschefens

hemställan.

Med bifall till denna hemställan täcktes Hans

Maj:t Konungen i nåder förordna, att till Riksdagen

skulle aflåtas nådig proposition af den lydelse bilagan

litt A. vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Erik Öländer.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1900:45 Ligutskottets Utlåtande N:o 45 s. 1 i texten