Sök i Ratio Lex

Angående användande af indragna kronofogde-, häradsskrifvareoch länsmanslöner till inrättande af nya sådana tjenster

1900-02-16 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:48, Angående användande af indragna kronofogde-, häradsskrifvareoch länsmanslöner till inrättande af nya sådana tjenster

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

1

N:o 48.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående användande

af indragna kronofogde-, häradsskrifvare- och

länsmanslöner till inrättande af nya sådana tjenster;

gifven Stockholms slott den 16 februari 1900.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att de aflöningsbelopp, som blifva tillgängliga i följd af beslutad

omreglering af fögderierna och länsmansdistrikten på Öland, må användas

för inrättande af en ny kronofogdetjenst och en ny häradsskrifvaretjenst

i Vesternorrlands län samt en ny länsmanstjenst i Östergötlands

län och en ny länsmanstjenst i Norrbottens län, äfvensom

att för uppehållande under år 1901 af ifrågavarande kronofogdetjenst

och häradsskrifvaretjenst samt den nya länsmanstjensten i Norrbottens

län må på extra stat för samma år anvisas ett anslag af 8,400

kronor att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O S C A E.

E. von Krusenstjerna.

liih. till Hiksd. Prat. 1900. 1 Sam/. 1 Afd. 30 Haft. (N:o 48./

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 16

februari 1900.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn och

Restadius.

Föredragande departementschefen statsrådet herr von Krusenstjerna

yttrade:

Till Eders Kongl. Maj:t. hafva tid efter annan ingifvits underdåniga

framställningar i fråga om ändringar i rikets administrativa indelning,

afseende åstadkommande af dels ett nytt fögderi inom Vesternorrlands

län genom delning af Norra Ångermanlands fögderi i två fögderier,

hvardera med samma omfattning som en hvar af de nya domsagor, uti

hvilka, enligt hvad innevarande års Riksdag med bifall till Eders Kongl.

Maj:ts derom aflåtna proposition beslutit, den med berörda fögderi

sammanfallande Norra Ångermanlands domsaga kommer att delas, dels

ett nytt länsmausdistrikt genom delning af Hellestads, Risinge och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Vånga socknars länsmansdistrikt i Östergötlands län i två distrikt,

dels ock ytterligare ett länsmansdistrikt genom delning i tre distrikt af

Piteå norra och Piteå södra länsmansdistrikt i Norrbottens län; och

anhåller jag nu att få underställa dessa förslag Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning.

Genom nådiga cirkulärbrefvet den 24 maj 1877 i fråga om tjensteoch

lönereglering för landsstaten anbefaldes Eders Kongl. Majrts befallningshafvande

i länen att afgifva underdåniga yttranden, huruvida inom

det en hvar anförtrodda län antalet af kronofogde- och länsmanstjenster

kunde genom förändring af då bestämda tjenstgöringsområden minskas

eller tillökning i detta antal eller förändring för öfrigt af tjenstgöringsområdeu

funnes vara af omständigheterna oundgängligen påkallad. Till

följd häraf har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands

län uti skrifvelse den 23 juli 187 7 — med förmälan hurusom rörelsen

å åtskilliga förut icke så betydliga platser inom länet och bland dem

Finspong så ökats, att förordnande af extra länsmän eller polistjenstemän

derstädes ansetts erforderligt, samt att på dessa platser dylikt

behof torde komma att fortfarande göra sig gällande, på samma gång

vidsträcktheten och folkrikheten af de länsmansdistrikt, dit de ifrågavarande

platserna hörde, gjorde en fördelning af desamma väl behöflig

—. föreslagit, bland annat, att Hellestads, Risinge och Vänga socknars

länsmansdistrikt, hvartill jemväl hörde delar af Kullerstads och Kimstads

socknar, måtte fördelas så, att Risinge socken med station vid Finspong

komme att utgöra ett särskild! länsmansdistrikt och återstoden af det

nuvarande jemte den norr om sjön Roxen belägna delen af Åkerbo

härad, så snart densamma blifvit i judicielt hänseende till Finspongs

tingslag förlagd, det andra, intilldess i framtiden möjligen Kimstads

och Kullerstads sockendelar, som lämpligen borde tillhöra Memmings

härads länsmansdistrikt, kunde varda äfven i judicielt hänseende till

sistnämnda härad förlagda.

Till följd af nådig remiss hafva kammarkollegium och statskontoret,

efter vederbörandes hörande, den 26 november 1880 afgifvit underdånigt

utlåtande i ärendet och dervid, med öfverlemnande af uppgift a

areal och folkmängd i, bland andra, nu ifrågavarande länsmansdistrikt,

förordat nådigt bifall till den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

föreslagna förändringen.

Sedan Eders Kongl. Maj: t dels genom särskilda nådiga bref den

22 juli 1887 förordnat, att, de delar af Kimstads och Kullerstads socknar’

hvilka tillhörde Hellestads, Risinge och Vånga socknars länsmansdistrikt,

skulle förläggas till Memmings härads länsmansdistrikt, dels

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 48.

ock jemlik* nådigt bref den 22 oktober 1897 icke funnit skäl bifalla

förslag om öfverflyttande till Gullbergs härad af den till Åkerbo härad

hörande, norr om sjön Roxen belägna delen af Östra Hargs socken,

har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 27 maj 1898 med afseende

å den långa tid, som förflutit sedan Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande^ förslag afgafs, anbefalt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att inkomma med underdånigt yttrande, huruvida delning

af förevarande länsmansdistrikt ansåges fortfarande höra ifrågakomma

och i sådant fall huruvida nu omförmälda och möjligen andra under

senare åren inträffade, på frågan inverkande förhållanden borde föranleda

ändring i förra delningsförslaget; och har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till följd häraf uti underdånig skrifvelse den 28 september

1898 anfört att, ehuruväl länsmansdistriktet genom Eders Kongl. Maj:ts

ofvan berörda beslut af den 22 juli 1887 i fråga om delar af Kimstads

och Kullerstads socknar undergått någon minskning, den lättnad i tjenstegöromål,

som derigenom uppstått, mer än väl uppvägdes genom de ökade

besvär, som jernvägsanläggningar, tillkomna nya vägar, nyinrättade eller

utvidgade industriella verk samt en derigenom ökad rörlig arbetarebefolkning

förorsakade; och då distriktet, oaktadt berörda minskning i område,

ännu hade en utsträckning af öfver sex qvadratmil med en folkmängd

af mera än 14,500 personer, funne Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

så starka skäl ännu föreligga för distriktets delning, att

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sig fortfarande böra

föreslå en delning deraf på samma sätt som förut eller så, att Hellestads

och Vänga socknar förenades till ett länsmansdistrikt och att

Risinge socken med station vid Finspong bildade ett särskildt länsmansdistrikt

för sig.

Af ofvan berörda uppgift rörande areal och folkmängd uti nu ifrågavarande

länsmandistrikt, jemförd med statistiska centralbyråns uppgift

å folkmängden inom hvarje kommun m. m. den 31 december 1897,

framgår, att genom bifall till det föreliggande förslaget hvardera

distriktet skulle komma att hafva följande areal och folkmängd, nemligen:

Risinge länsmansdistrikt 326,81 qvadratkilometer och 6,730 invånare

samt Hellestads och Vänga länsmansdistrikt 454,39 qvadratkilometer

och 7,730 invånare. Jemföres det nuvarande länsmansdistriktet med

öfriga länsmansdistrikt inom länet, visar det sig, att Hellestads, Risinge

och Vänga länsmandistrikt till arealen öfverträffas af endast ett dylikt

distrikt nemligen Kinda härads södra, hvars areal utgör 838,18 qvadratkilometer

men hvars folkmängd icke uppgår till mera än 10,553 personer,

och i anseende till folkmängden öfverträffas jemväl af endast ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

länsmansdistrikt, nemligen Göstrings, som kar 14,603 invånare men en

areal af blott 665,44 qvadratkilometer.

Som nuvarande länsmannen i distriktet tillträdt sin innehafvande

befattning år 1879, är han jemlikt nådiga kungörelsen den 31 maj 1878

underkastad den reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven.

Uti skrifvelse den 20 december 1897 har Eders Kongl. Ma:jts

befallningshafvande i Norrbottens län gjort framställning i fråga om

delning i tre distrikt af Piteå norra och Piteå södra länsmansdistrikt och

dervid anfört, att Piteå socken och den derifrån utbrutna Elfsby socken

för närvarande utgjorde två länsmansdistrikt sålunda, att norra och

mindre delen af Piteå socken jemte Elfsby socken bildade Piteå norra

distrikt samt södra delen af Piteå socken innefattade Piteå södra

distrikt; att af berörda distrikt det förra med en areal af omkring

26,5 qvadratnymil hyste öfver 11,700 invånare och det senare hade en

ytvidd af omkring 22,5 qvadratnymil med 10,100 invånare; att denna

indelning förefunnits öfver 50 år, under hvilken tid folkmängden i

distrikten fördubblats och längden af de allmänna vägarna derstädes

ökats i ännu större proportion; att afståndet från länsmännens hemvist

till distriktens aflägsnaste utkanter utgjorde två dryga dagsresor, hvarunder

i saknad af banad väg långa sträckor ofta måste tillryggalägga^

till fots; att länsmännens resor fördenskull blefve i hög grad tidsödande

och besvärliga äfvensom kostsamma för såväl dem sjelfva som

allmänheten; att behofvet af en delning och omreglering af ifrågavarande

distrikt derför blifvit allt mera känbart, i den mån länsmännens

mångskiftande åligganden och göromål ökats; samt att krafvet på regleringens

snara genomförande numera ej läte sig afvisa, sedan Elfsby

socken utbrutits till särskildt tingslag och till följd af norra stambanans

framdragande och deraf föranledda talrika inflyttningar af löst folk från

sydligare orter länsmännens arbete med handräcknings- och ordningsmål

väsentligen ökats.

Tillika har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnat ej

mindre en till Eders Kongl. Maj:''t,s befallningshafvande ingifven skrift,

deri Elfsby sockens kommunalnämnd, på grund af nämnden vid kommunalstämma

den 11 juli 1897 lemnadt uppdrag och med åberopande

af utdrag utaf det vid samma stämma torda protokoll, anhållit, att

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ville vidtaga åtgärder i syfte

att Elfsby socken måtte erhålla egen länsman med hemvist i EU sby

kyrkoby, till stöd hvarför anförts, att lagöfverträdelser i betydlig ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.

sträckning egde ruin dels genom olaga gårdfarihandel och dels genom

lönkrögeri, utan att under nuvarande förhållanden några afsevärda

åtgärder för hämmande af berörda missförhållanden kunde vidtagas, än

äfven yttranden, som med anledning af kommunalnämndens omförmälda

skrift infordrats från länsmännen uti ifrågavarande distrikt äfvensom

vederbörande kronofogde.

Länsmannen i Piteå norra distrikt har, med upplysning att Elfsby

temligen folkrika kyrkoby vore belägen på ett afstånd af 4,fi mil från

länsmannens bostad i Öjebyn, tillstyrkt Elfsby sockens afskiljande från

sistnämnda distrikt samt tillika, med afseende på de förbättrade kommunikationer,

som under senare åren kommit Elfsby socken och öfre

eller nordvestra delen af Piteå socken till godo genom norra stambanans

framdragande och den så kallade militärvägens anläggande genom

omförmälda bygder, föreslagit, att Piteå norra och Piteå södra länsmansdistrikt

skulle delas på det sätt, att ett nytt distrikt med benämning

Elfsby distrikt bildades genom utbrytande dels från Piteå norra

distrikt af Elfsby socken med en areal af omkring 16 qvadratmil och

4,600 invånare dels ock från Piteå södra distrikt af Piteå sockens

nordvestra del, hvilket område med derå befintliga två jernvägsstationer

och några banvaktstugor omfattade, förutom kronomarker, 38 å en

vid länsmannens yttrande fogad förteckning upptagna, till större delen

å ömse sidor om jernvägslinien, vid militärvägen och vid den så

kallade Arvidsjaurs vägen belägna byar, hemman och lägenheter och

innehölle en areal af mellan 7 och 8 qvadratmil med en folkmängd af

885 personor, samt att Piteå södra och Piteå norra länsmansdistrikt

skulle utgöras af hvad utaf de nuvarande distrikten återstode efter

utbrytningen af nyss omförmälda områden, dervid det förra komme att

erhålla en areal af omkring 16 qvadratmil med 9,214 invånare och det

senare en areal af mellan 9 och 10 qvadratmil med 7,102 invånare.

Länsmannen i Piteå södra distrikt har framstält ett i hufvudsak

enahanda förslag som länsmannen i norra distriktet.

T. f. kronofogden i Piteå fögderi har biträdt länsmännens förslagunder

anförande tillika, att genom bifall till förslaget folkmängden i det

ifrågasatta nya distriktet visserligen till en början skulle blifva betydligt

mindre än i ett hvart af de båda öfriga, men att, då arealen blefve

större samt folkmängden i Elfsby socken vore stadd i så hastig tillväxt,

att invånareantalet i distriktet sannolikt snart blefve jemförligt

med folkmängden i hvardera af de båda öfriga distrikten, förstberörda

olikhet ej syntes vara af beskaffenhet att böra utgöra hinder för distriktens

reglering på sätt föreslagits, helst efter framdragandet af

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

norra stambanan i dessa trakter samt tillkomsten af Arvidsjaursvägen

och den så kallade militärvägen kommunikationerna i nordvestra delen

af Piteå socken vore sådana, att en i Elfsbyn bosatt länsman både betydligt

lättare att ombesörja der förefallande tjenstegöromål än länsmannen

i Piteå södra distrikt, som bodde invid Piteå stad.

Beträffande de sålunda framstälda förslagen i fråga om länsmansdistriktens

delning bar Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande erinrat,

att den af Elfsby socknemän ifrågasatta anordningen skulle afhjelpa de

anmärkta missförhållandena endast hvad anginge norra länsmansdistriktet,

hvaremot behofvet af det södra distriktets delning skulle qvarstå

lika trängande som förut, samt vidare anfört att, då befolkningen inom

nuvarande distriktet vore ytterst ojemnt fördelad, i det att fyra femtedelar

vore samlade inom ett temligen begränsadt område vid kusten

och återstoden spridd på de vidsträckta inre trakterna, Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande åtminstone ej för det närvarande kunde förorda

en delning af detta distrikt i två särskilda distrikt och i följd

deraf ej heller kunde biträda reglerings förslaget sådant det af socknernännen

framstälts, men att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

deremot ansåge förhållandena lämpligen kunna ordnas i öfverensstämmelse

med hvad t. f. kronofogden och länsmannen i Piteå norra distrikt

föreslagit; och har på grund af det anförda Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

hemstält, att Piteå norra och Piteå södra länsmansdistrikt

måtte delas i tre distrikt på sätt ofvan närmare angifvits, äfvensom

medel beredas för aflönande af länsmannen uti det ifrågasatta nya

distriktet.

Till följd af nådig remiss hafva kammarkollegium och statskontoret

den 4 mars 1898 afgifvit gemensamt utlåtande i ärendet och deri

meddelat, bland annat, att Norrbottens län med undantag af Lappmarken

eller den del deraf, som utgör det så kallade nedra landet,

för närvarande vore fördeladt i elfva ordinarie länsmansdistrikt, hvilkas

sammanlagda areal enligt statistiska centralbyråns underdåniga berättelse

för år 1890 utgjorde 27,3 2 0,65 qvadratkilometer med en folkmängd

enligt 1896 års mantalslängder af 85,957 personer, hvadan i medeltal

belöpte å ett distrikt 2,483,7 qvadratkilometer med en folkmängd af

7,814 personer.

Vid jemförelse med andra länsmansdistrikt inom nedra landet af

Norrbottens län framginge, att Piteå norra och Piteå södra distrikt hade

mindre ytvidd, det förra än fyra och det senare än fem af de öfriga

distrikten, af hvilka emellertid två utgjordes af öfver Luleå och Pajala

distrikt, hvarest funnes anstäld extra länsman; att deras folkmängd

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

vore större än i flertalet af de andra distrikten, dock mindre än i

Neder Kalix och, hvad beträffade Piteå södra distrikt, ej fullt lika stor

som i Neder Luleå och Öfver Luleå distrikt; samt att Piteå södra

distrikt hade mindre och Piteå norra distrikt något större areal, men

båda större folkmängd än medeltalet för ett distrikt.

Ehuru sålunda med hänsyn till areal och folkmängd en delning af

uu ifrågavarande två länsmansdistrikt icke syntes vara mera påkallad

än en reglering af några af de öfriga distrikten inom länet, torde

emellertid dessa båda distrikts ansenliga areal i förening med deras

störa och — såsom vitsordats i fråga om åtminstone en del af det ena

distriktet — i stark tillväxt stadda folkmängd gifva stöd för den af

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande uttalade åsigt, att krafvet på

en reglerings snara genomförande numera ej läte sig afvisa. Härvid

skulle väl kunna erinras, att biträde för länsmansgöromålens behöriga

handhafvande skulle, på sätt skett inom Pajala och Öfver Luleå distrikt,

kunna beredas genom anställande af en extra länsman, hvilkens tjenstgöringsområde

finge af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande närmare

bestämmas. Men då den kännedom om ort och personer samt

om lokala förhållanden i öfrigt äfvensom den erfarenhet i allmänhet,

hvilka vore af den största betydelse för ett verksamt utöfvande af en

länsmanstjenst, ej kunde förväntas hos en extra länsman, hvilkens tjenstgöring

måste blifva mer eller mindre tillfällig, ansåge embetsverken

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes framställning vara förtjent af

allt afseende.

Af de nuvarande länsmännen i ifrågavarande två distrikt har

den ene, länsmannen i norra distriktet J. O. Nyström, tillträdt sin

innehafvande befattning år 1875, men, enär han då på grund af nådiga

cirkuläret den 7 mars 1873 af Eders Kongl. Majds befallningshafvande

förordnades endast tillsvidare, åtnjuter han nu löneförmåner enligt den

genom nådiga brefvet den 31 maj 1878 faststälda stat och är alltså

enligt förut åberopade kungörelse af sistnämnda dag pligtig att underkasta

sig reglering af tjenstgöringsområde i likhet med hvad som gäller

för länsmannen i södra distriktet F. W. Bucht, hvilken tillsatts år 1896.

Uti en till Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Vesternorrlands

län den 13 november 1899 ingifven skrift har kronofogden

i Norra Ångermanlands fögderi J. O. Domeij, hvilken redan år 1892

gjort framställning i enahanda syfte, ånyo framhållit behofvet af nämnda

fögderis delning och i sådant afseende nu och vid föregående tillfället

anfört, att fögderiet, som bestode af 14 socknar, fördelade på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 48. 9

8 länsmansdistrikt, vore till ytvidden större än något af Upsala,

Södermanlands, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands,

Göteborgs och Bohus samt Vestmanlands län; att fögderiets folkmängd,

som vid 1881 års slut utgjort 42,104, vid utgången af år

1891 uppgått till 48,098 personer samt numera, oaktadt Örnsköldsvik

såsom stad derifrån skilts, stigit till omkring 50,000 personer; att

näringslifvet inom fögderiet företedde en hastig utveckling, hvad beträffade

såväl jordbruk, handel och handtverk som isynnerhet sågverksrörelse

; att denna folkmängdstillväxt äfvensom utvecklingen på det ekonomiska

området i sin ordning återverkat på fögderigöromålen; att i

bötesforteckningarna debiterats för 1898 års förra hälft 3,051 kronor 75

öre och för senare hälften af samma år 5,150 kronor 75 öre samt för

1899 års förra hälft 6,723 kronor 25 öre; att i dagboken för utsökningsmål

varit antecknade för år 1896 349 mål, för år 1897 318 mål,

för år 1898 219 mål och för den gångna delen af år 1899 256 mål,

men att vid tider af ekonomiskt betryck ifrågavarande måls antal blefve

vida större och en gång under ett år uppgått till 1,500; att af handräckningsskrifvelser

för utfående af krono- och kommunalutskylder, församlingsafgifter

och böter, hvilka, påförda utom fögderiet, skolat hos

personer inom fögderiet uttagas, funnes upptagna i 1897 års diarium

för ankommande tjensteärenden 602 nummer och i 1898 års diarium

525 nummer; att 1897 års diarium för utgående tjensteskrifvelser innehölle

2,826 nummer och motsvarande diarium för år 1898 2,872 nummer;

samt att 1898 års uppbördssumma, levererad till länets ränteri

före den 30 april 1899, uppgått till 159,431 kronor 12 öre, deraf allmän

bevillning 28,753 kronor 43 öre; att, då kronofogden icke kunde

ensam medhinna skötandet af göromålen, han ständigt måste hafva ett

biträde till sin hjelp, men detta oaktadt sjelf endast undantagsvis hade

tillfälle till verksamhet ute i fögderiet; att tillsynen öfver vägar samt

öfvervakande af ordning och säkerhet inom fögderiet derföre i det

hela måste öfverlåtas åt länsmännen, hvilka emellertid under sådana

förhållanden vore utan en väl behöflig kontroll beträffande utöfningen

af sin tjenst.

Med öfverlemnande af ofvan berörda skrift, hvarå nuvarande häradsskrifvaren

i Norra Ångermanlands fögderi Ragnar Augustin tecknat förklaring

af innehåll, att han endast under det vilkor medgåfve fögderiets

delning, att han finge bibehållas såsom häradsskrifvare för båda

de fögderier, som genom delningen kunde uppkomma, har Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i underdånig skrifvelse den 14 november

1899 hemstält, att Eders Kongl. Magt täcktes vidtaga åtgärd ledande

Bill. till Riksd. Prot. IDOG. 1 Sam/. 1 Afä. JO Haft. ~

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

dertill, att Norra Ångermanlands fögderi måtte varda snarast möjligt

deladt i två fögderier, omfattande det ena Arnäs och Själevads tingslag

samt det andra Nätra och Nordingrå tingslag; till stöd för hvilken

hemställan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande åberopat hvad af

kronofogden Domeij anförts om behofvet af fögderidelningen samt

vidare betonat, hurusom, med afseende derå att det ena industriella verket

efter det andra uppstode inom fögderiet och att folkmängden derstädes

under de sista fem åren visade en jemn och stadig tillväxt, icke

den ringaste anledning funnes att antaga annat än att fögderigöromålen

fortfarande skulle i en oroväckande grad ökas; hvarjemte Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, särskilt med anledning af häradsskrifvaren

Augustins ofvan omförmälda förklaring, erinrat, att Augustin

vore ovilkorligt förbunden att underkasta sig den reglering af tjenstgöringsområde,

som kunde varda föreskrifven.

Till följd af nådig remiss hafva kammarkollegium och statskontoret

häröfver afgifvit utlåtande af den 22 december 1899 och deri anfört,

att med afseende å hvad i ärendet meddelats angående förhållandena

inom Norra Ångermanlands fögderi, hvars folkmängd vid 1898 års

slut uppgått till 50,189 personer och med 24 procent öfverstigit

medeltalet af folkmängden i länets nuvarande fem fögderier, embetsverken

ansåge, att skäl för eu delning af fögderiet förefunnes; och då

embetsverken tillstyrkt väckt förslag om sammanslagning af Ölands

Norra och Södra Mots fögderier i Kalmar län till ett fögderi, funne sig

embetsverken under förutsättning af nådigt bifall till sistberörda förslag,

hvarigenom en kronofogdelön och en häradsskrifvarelön skulle

komma att för statsverket besparas, kunna med sitt förord understödja

den nu gjorda framställningen om delning af Norra Ångermanlands

fögderi.

I fråga om sättet för denna delning hade embetsverken ej något

att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes derom framstälda

förslag, enligt hvilket hvartdera af de två genom delningen uppkommande

fögderierna skulle komma att omfatta sju socknar, fyra

länsmansdistrikt och två tingslag samt det ena af fögderierna erhålla

en areal af 2,837,38 qvadratkilometer med eu befolkning, som vid 1898

års slut uppgått till 25,871 personer, och det andra fögderiet få en

ytvidd af 4,5 7 0,77 qvadratkilometer med ett invånareantal, som vid

nämnda tid utgjort 24,318 personer; hemställande embetsverken, att

det fögderi, som skulle omfatta Arnäs och Själevads tingslag, måtte

benämnas Norra Ångermanlands öfre fögderi och det andra nya fögderiet

erhålla benämningen Norra Ångermanlands nedre fögderi.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl Maj:ts Nåd Proposition N:o 48. 11

Häradsskrifvaren Augustins uttalade åstundan att vid eu delning

af fögderiet bibehållas såsom häradsskrifvare för båda de fögderier,

som genom delningen kunde uppkomma, ansåge embetsverken ej böra

vinna afseende, utan då Augustin, hvilken utnämnts till häradsskrifvare

år 1895, på grund af nådiga kungörelsen den 28 maj 1880

vore pligtig underkasta sig den reglering af tjenstgöringsområde, som

kunde varda föreskrifven, samt den minskning i inkomster, som genom

inskränkning i tjenstgöringsdistrikt för honom kunde uppkomma, torde

motsvaras af väsentlig lindring i arbete och utgifter för tjenstens skötande,

syntes Augustin uti ifrågavarande afseende icke skäligen kunna

göra anspråk på annan förmån än att, om han vid tidpunkten för fögderiets

delning ännu innehade häradsskrifvaretjensten derstädes, han

egde såsom tjenstgöringsdistrikt bibehålla det af de genom delningen

uppkommande fögderierna, som han företrädesvis önskade. En liknande

förmån torde ock böra medgifvas kronofogden Domeij i afseende å

kronofogdetjensterna i de två nya fögderierna.

Derest Eders Kongl. Maj:t bifölle hvad sålunda i ena ooch andra

hänseendet föreslagits och tillika funne delningen af Norra Ångermanlands

fögderi böra inträda förr än i följd af sammanslagningen af

Ölands norra och Södra Mots fögderier en kronofogdelön och en

häradsskrifvarelön blefve lediga, komme under mellantiden en förhöjning

i anslaget till landsstaterna i länen att erfordras med följande belopp,

nemligen:

till en kronofogde

lön.................................................................... kr. 3,000: —

tjenstgöringspenningar ............................... » 1,000: —

expensmedel ....................................................... » 300: — 45300: _

till en häradsskrifvare

lön..................................................................... kr. 2,000: —

tjenstgöringspenningar .................................... » 500: — 2,500: _

tillsammans kronor 6,800: —

Vid embetsverkens utlåtande hafva till upplysning i ärendet fogats

följande tablåer:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

N:o 1.

Tablå öfver areal och folkmängd inom de särskilda fögderierna

i Vesternorrlands län.

1 ;''[ i 1 •. .« .r-i

> n■ * i h • •1 *

Medelpads Östra fögderi .............

Areal i qvadratkilom.

enligt K. Sidenbladhs

år 1898 utgifna handbok

rörande Sveriges kom- muner i administrativt

m. fl. hänseenden.

Folkmängd den 31

december 1898 enligt af

Kongl. Statistiska Cen- tralbyrån meddelad

uppgift.

hvarje

särskildt

fögderi.

medeltal

för ett

fögderi.

hvarje

särskildt

fögderi.

medeltal

för ett

fögderi.

2,556,83

4,911,21

2,720,42

7,874,46

7,408,15

45,737

31,323

41,866

33,255

50,189

Medelpads Vestra »

40,474

Södra Ångermanlands Nedre fögderi... .

Södra Ångermanlands Öfre » .......

Norra Ångermanlands » .....

5,094,n

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kontji. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

13

N:o 2.

Tablå öfver areal och folkmängd m. m. i de två fögderier,

uti hvilka Norra Ångermanlands fögderi enligt

framstäldt förslag skulle fördelas.

Fögderier.

Socknar.

Areal enligt

K. Siden- bladhs år

1898 utgifna

handbok rör.

Sveriges

kommuner i

administra- tivt m. fl.

hänseenden.

Folkmängd

den 31 dec.

1898 enl. K.

Stat. Central- byråns upp- gift.

Läns-

mans-

distrikt.

Tingslag.

Norra

Ångerman- lands öfre

.

Norra

Ångerman- lands nedre

Själevad ................................

Mo.........................................

Björna....................................

Trehömingsjö........................

Arnäs.............................. .......

Gideå......................................

Grundsunda.............................

323,07

177,29

939,69

261,68

335,95

490,47

309,23

6,326

2,060

2,753

1,554

6,098

3,114

3,966

) >

! ''

) 1

i

1 ,

, 1

Summa

2,837,38

25,871

4

2

Nordingrå................................

Ullånger..................................

Vibyggerå................................

N åtrå......................................

Sidensjö..................................

Skorped...................................

Anundsjö.................................

205,oo

164.6 4

227,2 2

362,12

394,16

513.7 5

2,703,88

3,679

1,856

2,206

5,285

2,646

2,118

6.528

I ,

1

1

\ 1

/

1

1

1

Summa

4,570,7 7

24,318

4

2

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

Enligt hvad ofvan omnämnts, skulle alltså behöfvas följande nya

tjenster nemligen: en kronofogdetjenst och en häradsskrifvaretjenst i

Vesternorrlands län samt en länsmanstjenst i Östergötlands län och en

länsmanstjenst i Norrbottens län. För inrättandet af dessa tjenster

skulle utan ökad kostnad för statsverket nödiga medel beredas från de

aflöningsbelopp, som blifva tillgängliga genom den af Eders Kongl.

Maj:t förut denna dag beslutade sammanslagningen af de två fögderierna

och omregleringen af länsmansdistrikten på Öland, genom hvilken

omreglering två länsmanslöner blifva derstädes obehöfliga. Beträffande

tiden då dessa aflöningar blifva disponibla, är dock att märka, att

endast en länsmanslön kan beräknas blifva ledig att redan från 1901

års ingång för nu ifrågavarande ändamål användas, under det att en

kronofogdelön och en länsmanslön icke blifva tillgängliga förr än från

och med året näst efter det, under hvilket vederbörande tjensteinnehafvare,

af hvilka kronofogden är född år 1843 och länsmannen år

1840, uppnått den för rättighet till pension föreskrifna lefnads- och

tjensteålder eller ock dessförinnan från tjensten afgått, samt en häradsskrifvarelön

kan disponeras först från och med året näst efter det,

hvarunder någon af de två häradsskrifvarne på Öland, af hvilka den

ene är född år 1845 och den andre år 1848, från tjensten afgått, då

den qvarstående häradsskrifvaren har att öfvertaga jemväl den afgångnes

tjenstebefattning. Då det likväl synes vara af vigt, att samtliga nu

föreslagna regleringar varda så snart som möjligt genomförda, torde,

intilldess derför erforderliga lönebelopp blifva disponibla, särskildt anslag

böra härför beredas.

Till aflöning af en kronofogde och en häradsskrifvare erfordras,

på sätt ofvan nämnts, tillsammans 6,800 kronor, och för en länsman

utgör aflöningen enligt faststäld stat lön 900 kronor, tjenstgöring spenningar

600 kronor och expensmedel 100 kronor eller tillhopa 1,600

kronor. Anslagsbehofvet belöper sig således till 8,400 kronor.

Då jag finner de gjorda fram ställningar ne om inrättandet af de

ifrågasatta nya lundsstatstjensterna ega fog för sig, får jag hemställa

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att de aflöningsbelopp, som blifva tillgängliga i följd af den beslutade

omregleringen af fögderierna och länsmansdistrikten på Öland, må

användas för inrättande af en ny kronofogdetjenst och eu ny häradsskrifvaretjenst

i Vesternorrlands län samt en ny länsmanstjenst i

Östergötlands län och en ny länsmanstjenst i Norrbottens län, äfvensom

att för uppehållande under år 1901 af ifrågavarande kronofogdetjenst

och häradsskrifvaretjenst samt den nya länsmanstjensten i Norr
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

bottens län må på extra stat för samma år anvisas ett anslag af 8,400

kronor att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lemna bifall och förordnade, att nådig proposition i

ämnet skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

G. Zethelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1900:71 Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående användande af indragna kronofogdehäradsskrifvareoch länsmanslöner till inrättande af nya sådana tjen s. 1 i texten