Sök i Ratio Lex

Angående öfverlåtande på Svegs kommun af kronans rätt till ett vid afvittringen inom Svegs socken åt socknemännen till kyrkostallar afsatt område

1900-02-16 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:49, Angående öfverlåtande på Svegs kommun af kronans rätt till ett vid afvittringen inom Svegs socken åt socknemännen till kyrkostallar afsatt område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

1

N:o 49.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående öfverlåtande

på Svegs kommun af kronans rätt till ett vid

afvittringen inom Svegs socken åt socknemännen till

kyrkostallar afsatt område; gifven Stockholms slott den

16 februari 1900.

Vid afvittringen inom Svegs socken af Jemtlands län blef ett invid

sockenkyrkan beläget område, den s. k. kyrkoplanen, innehållande

enligt den vid afvittringen upprättade delningsbeskrifning 14 tunnland

16 kappland afrösningsjord och 41 tunnland 16 kappland impediment,

enär jordmånen vore af den beskaffenhet, att annat än litet vedbrand

derå ej kunde tagas, uteslutet från all beräkning och afsattes detsamma

till nödigt utrymme för kyrkostallar åt socknemännen. Genom

utslag den 12 september 1840 förklarade derefter Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet, att, enär vid granskning af afvittringsförräitningen

befunnits, att hvar och en af de inom socknen befintliga byar

och skifteslag erhållit egor efter innehafvande skattetal, Kongl. Maj:ts

befallningshafvande pröfvade skäligt fastställa afvittringen sådan densamma

efter den laga kraftvunna delningsbeskrifningen blifvit verkstäld.

Å kommunalstämma den 5 februari 1893 och kyrkostämma den

12 i samma månad beslöto Svegs socknemän, att, enär omförmälda

jordområde, som vid afvittringen blifvit afsatt för att bereda aflägset

boende sockenbor tillfälle att uppföra s. k. kyrkostugor, befunnits vara

för detta ändamål onödigt stort samt klagan ofta försports öfver svårigheten

att i kyrkans närhet, hvarest rådde liflig rörelse, erhålla

Bill. till. Riksd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 31 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

byggnadsplatser, berörda område skulle regleras så, att den del deraf,

som icke vore för kyrkostugor behöflig, kunde få af enskilda personer

förvärfvas och användas till byggnadsplatser, hvarjemte socknemännen

uppdrogo åt dertill utsedd person att begära förordnande för landtmätare

att uppmäta och kartlägga området, afskilja nödig plats för

kyrkostugor och skäligt område kring kyrkan för dess enskilda behof

samt upprätta förslag till det återstående områdets indelning i tomter

och gator.

Med anledning häraf höll förste landtmätaren H. J. Norrman,

hvilken af Kongi. Maj:ts befallningshafvande i länet förordnades att

verkställa berörda förrättning, med biträde af gode män sammanträden

med socknemännens ombud och öfriga sakegare samt uppgjorde

plan för områdets reglering på det sätt, att området indelades i gator

och 188 tomter, af hvilka 40 dels tillädes innehafvare af lägenheter,

som förut inom området af kommunal- eller kyrkostämmor åt enskilde

upplåtits, dels afsattes för allmänna behof och återstående 148 tomter

fördelades på de särskilda hemmansnumren inom socknen.

Sedan socknemännen å kommunalstämma den 14 mars 1897 och

kyrkostämma den 28 i samma månad i hufvudsak godkänt den sålunda

uppgjorda regleringsplanen, hafva nu socknemännen genom utsedde

ombud i en till Kongi. Maj:t stäld, af Kongi. Maj:ts befallningshafvande

med underdånig skrifvelse den 18 oktober 1898 öfverlemnad ansökning

i underdånighet anhållit, att, då tomtinnehafvarne icke kunde antagas

hafva endast genom den af socknemännen godkända regleringen och

utan Kongi. Maj:ts medgifvande förvärfvat full eganderätt till tomterna

och då det skulle i hög grad befordra ortens utveckling, om enskilda

personer kunde med trygghet ur eganderättssynpunkt bebygga och

bebo Svegs kyrkoplan, Kongi. Maj:t täcktes godkänna beslutade upplåtelser

och skedd fördelning af tomter å kyrkoplanen på sådant sätt,

att lagfart kunde beviljas, samt fastställa den verkställa regleringen.

Af den uppgjorda regleringsplanen och dertill hörande handlingar

inhemtas, bland annat, att, sedan rågångarne omkring ifrågavarande

område, af hvilka den södra mot det kronan tillhöriga kyrkoherdebostället

i församlingen och skattetorpet Färjestaden bestämts genom

en den 17 september 1894 upprättad skriftlig förening, blifvit utstakade

och beskrifna, området med derinom befintliga vägar vid uppmätning

befunnits innehålla 28 hektar 17 ar 2,2 qvadratmeter eller 57

tunnland 1,9 kappland. Enligt uppgift hade genom kommunal- eller

kyrkostämmobeslut på olika tider inom området till enskilde under

eganderätt upplåtits sammanlagdt tolf lägenheter. Vid den föreslagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Kongl Maj.ts Isåd. Proposition N:o 49.

tomtregleringen hade dessa upplåtelser respekterats så till vida, som

hvarje lägenhetshafvare tilldelats ett tomtområde, hvilket, så nära

tomtindelningen medgåfve, motsvarade den förut upplåtna lägenheten

efter afdrag af hvad derå belöpte af den till gator afsätta areal, hvarjemte

öfverenskommits, att, enär till följd af gatornas läge och andra

omständigheter de särskilda lägenhetshafvarce icke i hvarje fall kunnat

erhålla jemnt den areal, som förut upplåtits, utan några erhållit öfverskott

och andra fått vidkännas minskning i sitt område, vederbörande

lägenhetshafvare skulle lör öfverskot.tsjord efter ett pris af 25 öre för

qvadratmeter utgifva ersättning till kommunen, som efter samma grund

hade att godtgöra lägenhetshafvare för minskning af hans område.

Till plan omkring kyrkan, torg, skolhusplan och för andra allmänna

behof hade särskilda tomter afsatts. Öfriga tomter hade utdelats på

de särskilda hemmansnumren sålunda, att hvart och ett af socknens

150 hemmansnummer erhållit en tomt, med undantag af två hemman,

hvilka såsom af ålder utgörande tillsammans en s. k. rök fått en tomt

gemensamt, samt två andra hemman, som af samma anledning likaledes

tillsammans erhållit blott en tomt; och hade socknemännen besluta,

att, derest någon af de på hemmansnumren fördelade tomterna

i en framtid skulle öfvergå till annan än egaren af vederbörande

hemmansnummer, denna omständighet icke skulle utgöra hinder för

hemmansegaren och hans husfolk att vid kyrkobesök utan ersättning

till tomtegaren erhålla nödigt rum för sig och sina dragare å den

tomt, som ursprungligen blifvit tilldelad hemmanet.

I ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse har Kongl. Maj:ts

befallningshafvande anfört, bland annat, följande. Mot det ifrågavarande

områdets indelning till tomter och gator enligt det upprättade förslaget

hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande icke något att erinra, men

deremot hyste Kongl. Maj:ts befallningshafvande åtskilliga betänkligheter

mot den föreslagna tilldelningen af tomterna. Sålunda kunde

till en början ifrågasättas, huruvida bestämmelsen om tomternas fördelning

på de särskilda hemmansnumren inom socknen vore förenlig

med rättvisa och billighet. Af afvittringshandlingarna syntes framgå,

att, oaktadt kyrkoplanens afsättning, samtliga hemman i socknen erhållit

mot skattetalen fullt svarande egovidder, och, derest området icke ansetts

böra afsättas för allmänt behof, både detsamma således rätteligen

bort tillfalla kronan. Så vidt för Kongl. Maj:ts befallningsha!vando

vore kändt, hade efter afvittringen varit sed, att hvem som helst —

jordegare eller icke jordegare — fått nyttja kyrkoplanen till bebyggande

för eget behof, och i hvarje fall syntes det icke hafva varit innehaf
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

vare af från hemman under eganderätt afsöndrad lägenhet förment

eller under nuvarande förhållanden kunna en sådan lägenhetehafvare

förmenas att å kyrkoplanen uppföra kyrkostall för eget bruk. Att

emellertid enligt det nu uppgjorda regleringsförslaget innehafvare af

dylika afsöndrade lägenheter måste anses uteslutna från delegarerätt i

de på hemmansnumren fördelade tomterna framginge af det förhållande,

att åtskilliga i mantalslängden för Svegs socken upptagna lägenheter,

som icke lydde under visst hemman, icke tilldelats tomter eller andel

i sådana. Med afseende å det i den underdåniga ansökningen framhållna

syftemålet med den sökta fastställelsen af regleringsförslaget,

att derigenom skulle kunna vinnas lagfart å tomterna, syntes jemväl

tomternas utdelning på hemmansnumren vara olämplig. De flesta

hemmansnumren i socknen vore nemligen delade i flera brukningsdelar

med olika egare, hvilken omständighet, då de särskilda brukningsdelarnes

eg are skulle blifva delegare i en och samma tomt, måste medföra

svårigheter och oreda vid blifvande öfverlåtelser af hemmansdelar

och tomter. Vidare skulle det ursprungliga ändamålet med kyrkoplanen,

eller att denna skulle tjena till plats för kyrkostallar åt socknemännen,

genom den ifrågasatta tomttilidelningen blifva väsentligen förfeladt,

i det att icke blott alla socknemän, som ej vore hemmansegare,

redan från början vore uteslutna från förmåneåi att ega tillgång till

plats för kyrkostallar, utan äfven hemmansegare, som sålt sin tomt,

skulle blifva i saknad af nämnda förmån. Det uppstäda förbehållet

om rätt för hemmansegare att efter försäljning af tomt fortfarande

derstädes få vid kyrkobesök tillgodonjuta nödigt rum för sig, husfolk

och dragare, hvilket förbehåll icke vore giltigt, med mindre detsamma

särskilt intecknades i hvarje tomt, skulle nemligen, såsom innebärande

skyldighet för tomtegare att å tomten hafva flera eller större byggnader

än han sjelf behöfde, säkerligen komma att befinnas så hinderligt

för tomternas försäljning, att säljarne antagligen i många fall skulle

finna sig föranlåtna att afstå från denna rätt. Slutligen och med hänsyn

till det oordnade sätt, hvarpå nedsättningarna å kyrkoplanen hittills

egt rum, vore, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förmenande,

den möjlighet icke utesluten, att någon visade sig ega nu ej

känd laglig upplåtelse till lägenhet å kyrkoplanen, hvarigenom skulle

kunna inträffa, att tomttilldelningen blefve genom domstols utslag i

väsentliga delar rubbad.

På grund af hvad sålunda anförts har Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till den af socknemännen

beslutade tomttilldelningen, men, då det för Svegs kommun

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 49.

vore af stor vigt, att så snart som möjligt bestämmelser komme till

stånd, genom hvilka det alltjemt pågående regellösa bebyggandet af

kyrkoplanen kunde förhindras, och då, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

åsigt, frågan om eganderätten till sådana tomter, som ej

redan vore på annat sätt disponerade, icke kunde på fullt rättvist sätt

lösas annorlunda än så, att dessa tomter förklarades vara kommunens

gemensamma egendom, har Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält,

att Kongl. Maj:t täcktes, med fastställande af det upprättade förslaget

till ifrågavarande områdes indelning till tomter och gator samt med

godkännande af de utaf kommunal-eller kyrkostämmor redan meddelade

upplåtelser af mark derå med de förändriugar, som blefve en följd af

regleringen, förklara, att alla öfriga tomter, som icke afsätta för kyrkans

eller annat allmänt behof, skulle tillhöra Svegs kommun, med rätt

för kommunen att för gemensam räkning försälja, utarrendera eller på

annat sätt till kommunens nytta använda desamma, men med skyldighet

å andra sidan att till kyrkostugor och kyrkostallar åt socknemännen

upplåta tomter, om hvilkas antal och belägenhet äfvensom om

sättet och ordningen för deras bebyggande och begagnande för berörda

ändamål Kongl. Maj:t täcktes efter förutgången utredning i antydda

hänseenden meddela föreskrift.

Öfver ifrågavarande underdåniga ansökning hafva, på grund af

särskilda nådiga remisser, underdåniga utlåtanden afgifvits af öfverintendentsembetet

den 29 februari 1898, af landtmäteristyrelsen den

24 april 1899 och af kammarkollegium, som vid sitt utlåtande fogat inhemtadt

yttrande från domänstyrelsen, den 30 november sistnämnda år.

Af dessa myndigheter har öfverintendentsembetet förklarat, att

enibetet för sin del icke funnit anledning till erinran mot det understälda

regleringsförslaget; och landtmäteristyrelsen har såsom sin

åsigt uttalat, att kyrkoplanen vore att anse såsom en kommunen tillhörig

fastighet, hvilken genom gåfva tillfallit kommunen för ett dess

gemensamma nytta afseende ändamål och hvarå 73 § i kongl. förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 således

vore tillämplig.

Den af landtmäteristyrelsen uttalade åsigten, att ifrågavarande

område borde såsom eu kommunen tillhörig fastighet disponeras, har

domänstyrelsen för sin del biträdt, hvarjemte styrelsen meddelat, att

styrelsen icke funnit något att erinra vid det uppgjorda regleringsförslaget.

Kammarkollegium har, hvad först anginge frågan om eganderätten

till ifrågavarande område, anfört, att, enligt kollegii åsigt, samma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

område, hvilket icke funnes i jordeböckerna upptaget, rätteligen vore

att betrakta såsom en vid afvittringen uppkommen öfverloppsmark

och att, då området vid afvittringen upplåtits åt socknemännen endast

för det särskildt aDgifna ändamålet att tjena dem till utrymme för

kyrkostallar, eganderätten dertill fortfarande tillhörde kronan. Beträffande

frågan om jordområdets disposition, har kollegium instämt i

Kongl. Maj-.ts befallningshafvandes uttalande om olämpligheten och

orättvisan att till förfång för öfriga sockenbor på föreslaget sätt fördela

området mellan socknens hemmansegare. Deremot har kollegium

funnit det icke vara obilligt, att kronan till främjande af ortens utveckling

och underlättande af ett ordnadt bebyggande af platsen

öfverläte sin rätt till området åt Svegs kommun i syfte att af området,

i den mån detsamma ej behöfde användas till plats för sockenbornas

kyrkostallar eller kommunens allmäna behof, tomter kunde varda under

eganderätt åt enskilde upplåtna för bebyggande. I detta afseende

har kollegium icke haft något att erinra mot den uppgjorda regleringsplanen,

sådan densamma blifvit af socknemännen godkänd, men fästat

uppmärksamheten derå, att samtycke till den ingångna föreningen

angående sträckningen af kyrkoplanens södra rågång icke blifvit, på

sätt i 49 § skiftesstadgan föreskrefves, å kronans vägnar lemnadt.

På grund af hvad sålunda anförts har kammarkollegium hemstält,

att Kongl. Maj:t täcktes, med godkännande å kronans vägnar

af nyssnämnda rågångsförening, i nådig proposition föreslå Riksdagen

att medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande jordområde måtte under

vissa vilkor till Svegs kommun öfverlåtas.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit vill Kongl.

Maj:t, som finner hvad kammarkollegium meddelat i fråga om kyrkoplanens

södra rågång icke föranleda till något Kongl. Maj:ts yttrande,

härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till förenämnda

vid afvittringen i Svegs socken åt socknemännen till nödigt

utrymme för kyrkostallar afsätta område må öfverlåtas på Svegs

kommun under vilkor:

att området, i hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande finner detsamma

erforderligt för nyssnämnda med upplåtelsen af området afsedda

ändamål, fortfarande skall för detta ändamål användas;

att kommunen i öfrigt må å området, i öfverensstämmelse med

den plan för detsammas bebyggande, som kan varda af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande faststäld, upplåta tomter åt enskilda på de vilkor,

kommunen kan finna skäligt bestämma;

att innehafvare af å området redan upplåtna lägenheter skola

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 49.

ega att för dem utan ersättning erhålla nödigt tomtutrymme i den

mån detta låter förena sig med regleringsplanens genomförande;

att, derest Kong]. Maj:ts befallningshafvande vid fastställande

af berörda plan skulle finna, att någon tomt bör för något kronans

ändamål undantagas, kommunen skall vara skyldig att till kronan

utan ersättning upplåta sådan tomt; samt

att för tomter inflytande försäljningsmedel skola i första rummet

användas till bestridande af sådana kostnader och utgifter, som påkallas

af områdets behöriga ordnande.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 49.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 februari

1900.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Restadius.

Chefen för finansdepartementet, siatsrådet grefve Wachtmeister

föredrog härefter:

En till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Jemtlands län med underdånig skrifvelse den 18 oktober 1898 öfverlemnad

ansökning, deri — sedan socknemännen i Svegs socken af nämnda län å

kommunalstämma den 5 februari 1893 och kyrkostämma den 12 i samma

månad dels beslutit, att, enär ett jordområde, benämndt kyrkoplanen, som

vid afvittringen inom socknen blifvit afsatt för att bereda aflägset boende

sockenbor tillfälle att uppföra s. k. kyrkostugor, befunnits vara för detta

ändamål onödigt stort samt klagan ofta försports öfver svårigheten att

i kyrkans närhet, hvarest rådde liflig rörelse, erhålla byggnadsplatser,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

berörda område skulle regleras så, att den del deraf, som icke vore för

kyrkostugor behöflig, kunde få af enskilde personer förvärfvas och användas

till byggnadsplatser, dels ock uppdragit åt dertill utsedd person

, att begära förordnande för landtmätare att uppmäta och kartlägga området,

afskilja nödig plats för kyrkostugor och skäligt område kring

kyrkan för dess enskilda behof samt upprätta förslag till det återstående

områdets indelning i tomter och gator, samt, efter det förste landtmätaren

H. J. Norrman, hvilken förordnats att verkställa berörda förrättning,

med biträde af gode män hållit sammanträden med socknemännens

ombud och öfriga sakegare samt uppgjort plan för områdets reglering

på det sätt, att området indelats i gator och 188 tomter, af hvilka 40

dels tillagts innehafvare af lägenheter, som förut inom området af

kommunal- eller kyrkostämmor åt enskilde upplåtits, dels afsätta för

allmänna behof och återstående 148 tomter fördelats på de särskilda

hemmansnumren inom socknen, socknemännen å kommunalstämma den

14 mars 1897 och kyrkostämma den 28 i samma månad i hufvudsak

godkänt den sålunda uppgjorda regleringsplanen — bemälde socknemän

genom utsedde ombud i underdånighet anhållit, att, då tomtinnehafvarne

icke kunde antagas hafva endast genom den af socknemännen godkända

regleringen och utan Kong]. Maj:ts medgifvande förvärfvat full eganderätt

till tomterna och då det skulle i hög grad befordra ortens utveckling,

om enskilda personer kunde med trygghet ur eganderättssynpunkt

bebygga och bebo Svegs kyrkoplan, Kongl. Maj:t täcktes godkänna

beslutade upplåtelser och skedd fördelning af tomter å kyrkoplanen

på sådant sätt, att lagfart kunde beviljas, samt fastställa den verkstälda

regleringen,

öfver hvilken ansökning, på grund af särskilda nådiga remisser,

underdåniga utlåtanden afgifvits ej mindre af öfverintendentsembetet

och landtmäteristyrelsen, än äfven af kammarkollegium, som dervid

öfverlemnat inhemtadt yttrande från domänstyrelsen;

och hade kammarkollegium anfört, bland annat, att vid den rågångsutstakning

å kyrkoplanen, hvilken föregått uppgörandet af regleringsplanen,

den södra rågången mot kyrkoherdebostället i församlingen

och skattetorpet Färjestaden bestämts genom en den 17 september

1894 upprättad skriftlig förening, men att samtycke till denna förening

icke blifvit, på sätt i 49 § skiftesstadgan föreskrefves, å kronans vägnar

lemnadt.

Statsrådet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t måtte, med förklarande att

hvad kammarkollegium meddelat i fråga om kyrkoplanens södra rågång

Bih. till Ri/csd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 31 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

icke föranledde till något Kongl. Maj:ts yttrande, i nådig proposition

föreslå Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till förenämnda vid

afvittringen i Svegs socken åt socknemännen till nödigt utrymme för

kyrkostallar afsätta område finge öfverlåtas på Svegs kommun under

vilkor:

att området, i hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande funne detsamma

erforderligt för nyssnämnda med upplåtelsen af området afsedda

ändamål, fortfarande skulle för detta ändamål användas;

att kommunen i öfrigt finge å omådet, i öfverenstämmelse med

den plan för detsammas bebyggande, som kunde vara af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande faststäld, upplåta tomter åt enskilda på de vilkor,

kommunen kunde finna skäligt bestämma;

att innehafvare af å området redan upplåtna lägenheter skulle

ega att för dem utan ersättning erhålla nödigt tomtutrymme i den mån

detta läte förena sig med regleringsplanens genomförande;

att, derest Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid fastställande af

berörda plan skulle finna, att någon tomt borde för något kronans

ändamål undantagas, kommunen skulle vara skyldig att till kronan

utan ersättning upplåta sådan tomt; samt

att för tomter inflytande försäljningsmedel skulle i första rummet

användas till bestridande af sådana kostnader och utgifter, som påkallades

af områdets behöriga ordnande.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. —

vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Eettig.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1900:52 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående öfverlåtande på Svegs kommun af kronans rätt till ett vid afvittringen inom Svegs socken åt socknem s. 9 i texten