Sök i Ratio Lex

Angående anslag till forskningar efter svenska minnen i främmande länder

1900-03-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:75, Angående anslag till forskningar efter svenska minnen i främmande länder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 75.

1

N:o 75.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag

till forskningar efter svenska minnen i främmande länder;

gifven Stockholms slott den 30 mars 1900.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t

härmed föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1901 anvisa ett belopp

af 3,000 kronor såsom understöd till företagande af forskningar

efter svenska minnen i främmande länder, under vilkor att den person,

hvilken erhåller uppdrag att utföra berörda forskningar, skall vara skyldig

att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien öfverlemna de afbildningar

och anteckningar in. m., som blifva frukten af hans forskningar.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Nils Claeson.

Bill. till Ri kall. Vrot. 1000. 1 Smil. 1 A fil. 40 Häft. (N:o 15).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

mars 1900.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claeson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Restadius.

Departementschefen, statsrådet Claeson anförde ytterligare:

»Uti en åt vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien med underdånig

skrifvelse den 6 februari 1900 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad,

till riksantiqvarien stäld ansökning har e. o. amanuensen vid

statens historiska museum F. R. Martin anhållit, att akademien måtte

hos Eders Kongl. Maj:t utverka ett anslag till bestridande af kostnader

för forskningar under innevarande års sommar efter svenska minnen i

Ryssland och Turkiet.

I berörda ansökning har Martin anfört, bland annat, att, sedan han

i maj 1898 af Eders Kongl. Maj:t erhållit ett understöd af 1,000 kronor

för att i Ryssland och Turkiet söka spår af Konung Carl XII:s vistelse

i dessa länder och samma års sommar anträdt resan, denna genast krönts

med den framgång, att redan i Eremitaget i S:t Petersburg och i kejserliga

skattkammaren i Moskwa talrika minnen återfunnits i form af

dyrbara silfverskatter, skänkta till Zaren icke blott af Konung Carl XII

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

utan äfven af Sveriges andra regenter under stormaktstiden, öiver alla

dessa dyrbarheter hade i slutet af år 1899 utgifvits ett större arbete

med 51 Ijustrycksplanscher under titel »Kungliga svenska gåfvor till ryske

Zaren», ett arbete, som rönt ett synnerligen välvilligt mottagande, men

hvars värdiga utförande tillika kraft högst betydliga penningeuppoffringar

från Martins sida, uppgående till öfver 3,000 kronor. Genast i början

af dessa forskningar hade Martin kommit till insigt, att, om de skulle

gifva ett verkligt godt resultat, ramen för dem borde betydligt utvidgas,

så att de skulle omfatta alla svenska minnen i Ryssland, hvilka ingalunda

vore få eller obetydliga. I S:t Petersburg funnes i Eremitaget ett antal

porträtt af svenska historiska personer, presenter af svenska monarker

under 1700-talet, och rester af Drottning Christinas samlingar samt i

Peter den stores galleri många föremål af intresse för Sveriges historia,

såsom t. ex. ett antal kopparbasreliefer, som Zaren låtit utföra till minne

af drabbningar med svenskarne och till hvilka han sjelf gjort utkasten.

I arsenalen kunde kanske återfinnas de kanoner, Konung Carl XII skänkte

Zaren år 1697. I Moskwas Kreml funnes, utom troféerna från Pultava

och de redan afbildade silfverskatterna, porträtt och flere andra föremål

af intresse för oss. I privatsamlingar torde ej heller så litet kunna

uppletas; Martin kände åtminstone en sådan, som bland annat innehölle

talrika arbeten utförda af svenska fångar i början af 1700-talet. De så

kallade Sigtunaportarne i Nowgorods Sophia-kyrka hade ännu ej varit

föremål för undersökning från svensk sida. Kanske skulle man verkligen

kunna bevisa deras härkomst från Sigtuna. I Tobolsk — som bekant

en af hufvudorterna för de svenska fångarne — funnes ett litet museum

med svenska minnen, hvilket ej heller ännu varit föremål för närmare

granskning. Helt visst kunde likaledes i Barnaul minnen efter de svenska

fångarnes vistelse der uppletas. På Pultavas slagfält, der snart en minnesvård

öfver de fallne svenskarne komme att resas af svenska folket,

borde noggranna undersökningar företagas för att utröna, hvar de stupade

karolinerna läge begrafna, till hvilka undersökningar Martin redan

erhållit tillstånd. För Martin hade uppgifvits, att flere af de gamla

adelsslägterna, som bodde i grannskapet af Pultava, egde minnen af

svenskarne. Kanske skulle det svenska fältarkivet, som försvunnit vid

slaget, kunna återfinnas. I en aflägsen stad i Kaukasus lefde ännu en

ättling af krimska khanen Dewlet Girai, som pietetsfullt bevarade gåfvor

af hjeltekonungen till hans stamfader. Det vore ej omöjligt, att i familjearkivet

vigtiga handlingar återfunnes.

Med dessa exempel hade Martin endast velat antyda några få utgångspunkter.

Helt säkert skulle, om de ifrågasatta efterforskningarna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

blefve verklighet, många och vigtiga minnen kunna framdragas ur glömska,

såsom fallet varit med de nu publicerade svenska silfverskatterna i Kreml.

En dylik undersökning borde ej uppskjutas, då den derigenom skulle

betydligt försvåras. Genom sina talrika resor i Ryssland hade Martin

så småningom lyckats förvärfva sig en rätt vidsträckt krets af bekanta,

af hvilka flere nu vore specielt intresserade af dessa forskningar och

lofvat att på allt sätt understödja dem, hvarpå Martin redan sett tydliga

bevis. Hans plan vore, att dessa undersökningar, för att bilda ett afslutadt

helt, ej skulle inskränkas endast till Ryssland, utan äfven omfatta

Östersjöprovinserna, Polen, Tyskland och det öfriga Europa. I

Östersjöprovinserna funnes, som bekant, mycket talrika minnen, som

vore af stor vigt för vår kultur- och konsthistoria, men som ännu ej

varit föremål för närmare granskning och beskrifning. Att äfven i

Polen många vigtiga minnen råkat i glömska, derom vittnade bäst upptäckten

af prinsessan Annas grafvård i Thorn. Att Tyskland vore rikt

på svenska minnen, som ännu ej varit föremål för systematisk efterforskning,

vore allmänt bekant, i det att nästan hvarje museum egde

för oss dyrbara reliker. Mindre känd vore t. ex. den praktfulla, nu i

Leipzig förvarade pokal, som Gustaf Vasa skänkt Luther. Ej ens i

Frankrike saknades för vår konsthistoria intressanta arbeten, såsom den

ståtliga möbel — kanske det praktfullaste arbetet af någon svensk

konstnär under 1700-talet — som nu prydde Chantilly slott, till hvars

forne egare den skänkts af Konung Gustaf III. Äfven från andra länder,

icke minst från vårt grannland Danmark, skulle många exempel på

svenska minnen kunna anföras.

Resultatet af dessa forskningar, under hvilka noggranna fotografier

och afbildningar med beskrifningar skulle göras af hvarje för Sveriges

historia intressant föremål som återfunnes, skulle, om de kunde genomföras

systematiskt, helt visst motsvara de dermed förenade kostnaderna,

hvilka ej kunde stiga till några större belopp. För att med fördel utföra

ett dylikt arbete måste man fördela det på flere år. Första året

skulle t. ex. egnas åt Ryssland och Turkiet, det andra åt Östersjöprovinserna

och möjligen Polen, det tredje åt Tyskland och det fjerde

åt det öfriga Europa. Det torde knappt vara nödvändigt att för hvarje

år vistas på främmande botten mer än 3 till 4 månader; mellantiden

skulle användas att ordna det hemförda materialet, som, sedan det vore

fullt samladt, skulle utgifvas i ett större arbete, hvilket, enligt Martins

ötvertygelse, skulle blifva af stor vigt för den svenska kultur- och konstforskningen

och utgöra en heder för vårt land. De med ett dylikt

arbete förenade kostnader vore dock för stora för att kunna bäras af

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75. 5

en enskild person. Martin anhölle derför, att akademien måtte hos

Eders Kongl. Maj:t göra framställning om ett anslag af 3,000 kronor

till bestridande af kostnaderna för forskningar i Ryssland och Turkiet

under innevarande års sommar i omförmälda syfte, under vilkor att hela

det hemförda materialet skulle till akademien öfverlemnas.

I sin förenämnda skrifvelse har vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

anfört, att det förut nämnda, af Martin utgifna stora och

synnerligen väl utstyrda arbetet »Kongliga svenska gåfvor till ryske

Zaren» visat sig utgöra en särdeles god början till en illustrerad inventarieförteckning

öfver svenska, i utlandet spridda minnen; att akademien

ansåge sig kunna vitsorda, att en dylik förteckning, om den erhölle behörig

utsträckning till olika länder, borde kunna lemna synnerligen goda

bidrag till vår kultur- och konsthistoria; samt att, då Martin visat sig

hafva goda förutsättningar för sådant arbete, som här ifrågasatts, akademien

lifligt tillstyrkte bifall till den af honom gjorda anhållan.

Uti en till ecklesiastikdepartementet sedermera ingifven promemoria

har Martin ytterligare i ämnet anfört, att till de af honom omtalade

svenska minnen i Ryssland mången intressant pjes vore att tillägga, men

att han ville inskränka sig till den dyrbaraste gåfva, som någonsin lemnat

Sverige, den kolossala rubin, som Konung Gustaf III skänkt Kejsarinnan

Katarina och som än i dag sutte i ryska kejsarkronan och utgjorde

ryska skattkammarens stolthet. Denna gåfva representerade i närvarande

stund ett värde af omkring en million kronor. Ifrån Östersjöprovinserna,

som Martin sjelf ej besökt, kände han praktfulla silfverpjeser, som tillhört

Carl Gustaf Wrangel, Torstenson och Bengt Horn. I Polen hade

förslaget om forskningarna rörande dervarande svenska minnen på flere

håll mottagits med stort intresse, och flere inflytelserika personer hade

lofvat att på allt sätt stödja förslaget. Tills vidare kunde Martin omnämna

såsom der befintliga några väldiga silfverpjeser, som tillhört

Konung Carl X. I Österrike förvarades Gustaf Adolfs-reliker från slaget

vid Liltzen, men äfven der kunde man hoppas att återfinna många andra

minnen från trettioåriga kriget. Likaså borde man kunna återfinna den

praktfulla galavagn, som Konung Gustaf III skänkt Maria Theresia. I

Turkiet borde främst i Konstantinopel göras forskningar för att återfinna

dokument rörande Konung Carl XII:s vistelse i Turkiet. Grundad anledning

funnes, att dessa forskningar komme att krönas med framgång.

Rester af gåfvor från honom till sultanen torde ej heller saknas. Det

vore kanske ej heller omöjligt att återfinna de storartade presenter

Konung Carl XII sändt Persiens shah, om forskningarna en dag utsträcktes

ända dit bort. Rikaste utbytet komme dock med full säkerhet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

Tyskland att lemna. En uppräkning af alla redan mer eller mindre

kända föremål af svenskt ursprung skulle verka tröttande. Martin ville

derför endast nämna vapen och kanoner i Zeughaus i Berlin, Gustaf

Adolfs bibel och andra dyrbarheter i Dresden, Lutherpokalen och minnen

från trettioåriga kriget i Leipzig jemte ett präktigt porträtt af Konung

Gustaf III, Gustaf Adolfs-minnen i stort antal i Ntirnberg, porträttsamlingen

i Heidelberg, de storartade arbeten af emaljeradt guld, som

tillhört Konung Sigismund, numera förvarade i Milnchen. För öfrigt

funnes i Bayern privatsamlingar innehållande talrika svenska minnen.

Dessa forskningar skulle sannolikt gifva ett resultat, högst betydligt

öfverstigande förväntningarna. Detsamma torde gälla Danmark. Hvad

franska samlingar innehölle i detta afseende vore föga kändt; dock hade

man anledning att äfven derifrån förvänta intressanta fynd. Under

arbetets gång framkörande kanske meddelanden, som nödvändiggjorde

forskningarnas utsträckande äfven till spanska halfön.

Förutsatt att ungefär 100 fotografier toges under hvar resa, torde

kostnaderna, som dermed vore förbundna, ej kunna sättas lägre än 1,000

kronor. För att minska dem ämnade Martin visserligen medföra egen

fotografiapparat, men erfarenheten hade lärt, att det ofta blefve nödvändigt

att anlita fotograf på platsen, och i sådant fall torde kostnaden

för hvar plåt icke komma att understiga 10 ä 15 kronor. De fotografier,

som tagits af de förut nämnda silfverskatterna i Moskwa, hade kostat 16

kronor stycket i genomsnitt. Lefnadskostnader och resor under en tid

af 3 till 4 månader kunde ej beräknas lägre än 2,000 kronor, allra helst

i länder med så stora afstånd och höga lefnadskostnader som Ryssland

och Turkiet.

Med anledning af hvad sålunda anförts och då ifrågavarande forskningar

förvisso blifva af stort intresse för vårt lands historia, får jag i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1901 anvisa ett belopp af 3,000 kronor såsom

understöd till företagande af forskningar efter svenska minnen i främmande

länder, under vilkor att den person, hvilken erhåller uppdrag att

utföra berörda forskningar, skall vara skyldig att till vitterhets-, historieoch

antiqvitetsakademien öfverlemna de afbildningar och anteckningar

m. m., som blifva frukten af hans forskningar.

Vid bifall härtill lärer hinder ej förefinnas för Eders Kongl. Maj:t

att låta under innevarande år af tillgängliga medel förskottera ifrågavarande

belopp.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

I departementschefens hemställan instämde statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda i underdånighet hemstält,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och

skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. E. Blom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1900:74 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till forskningar efter svenska minnen i främmande länder. s. 33 i texten