Sök i Ratio Lex

Angående ny härordning

1901-01-07 · 135 sidor, varav 126 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 126 av 135 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:2, Angående ny härordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongi. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1

N:o 2.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny härordning;

gifven Stockholms slott den 7 januari 1901.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden, vill Kongl. Maj:t, under förutsättning af Riksdagens

bifall till det förslag till ny värnpligtslag, som innehålles uti nådiga propositionen

n:o 3 denna dag, härmed föreslå Riksdagen:

Beträffande infanteriets organisation:

l:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att af nuvarande Smålands grenadiercorps och Blekinge

bataljon bildas ett nytt infanteriregemente, afsedt

till besättning i Karlskrona;

att af nuvarande Vermlands fältjägarecorps bildas

ett nytt infanteriregemente, afsedt till besättning å Vaxholm

och Oscar Fredriksborg; och

att af nuvarande Vestgötadals regemente och

Hallands bataljon bildas ett nytt infanteriregemente,

afsedt för första arméfördelningen; samt

2:o) att Riksdagen måtte besluta, att hvart och

ett af nedan uppräknade infanteritruppförband skall vid

slutligt genomförd härordning utgöras af den under

desamma upptagna, med fasta aflöningsförmåner anstälda

personal, nemligen:

a) Lifregemente! till fot, Första lifgrenadier regementet,

Andra lifgr enadierregementet, Vestgöte regemente,

Uplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands

regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings regemente,

Bih. /ill /likså. Prof. 1901. I Sond. / A få. 2 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Dalregementet, Helsinge regemente, Elfsborgs regemente,

Bohusläns regemente, Vestmanlands regemente, Norrbottens

regemente, Vesterbottens regemente, Kalmar regemente,

Ver mlands regemente, Jemtlands fältjägareregemente,

Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet,

Vesternorrlands regemente samt det

nya här ofvan under l:o) upptagna, för första arméfördelningen

afsedda regementet:

ffcf /'' •

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnantaf första klassen (försteregementsadjutant),

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor, ,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

3 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),

1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

4 sj u k vårdskorpraler,

4 sjukvårds vicekorpraler,

4 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och

1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af ftrsta klassen,

6 kaptener af andra klassen,

9 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

9 underlöjtnanter,

12 fanjunkare,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

3

9 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

36 distinktionskorpraler,

48 korpraler,

48 vicekorpraler, ,

12 officersvolontärer,

48 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musik sergeanter af andra klassen och

24 trumslagare eller hornblåsare.

b) Svea och Göta lifgarden:

.• i *:■ ■ :

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (förste regementsadjutant),

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

8 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),

1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

4 sjukvårdskorpraler,’

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdssoldater, .

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och

1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af första klassen,

6 kaptener af andra klassen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Majsts Nåd. Proposition N:o 2.

9 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

9 underlöjtnanter, 1 ,•

12 fanjunkare,

9 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

36 distinktionskorpraler,

48 korpraler,

60 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

360 öfriga volontärer,

8 musiksergeanter af första klassen,

8 musiksergeanter af andra klassen och

24 trumslagare eller hornblåsare.

c) Infanteriregementena i Karlskrona samt å Vaxholm

och Oscar Fredriksborg:

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvarterrnästare),

1 löjtnant af förstaklassen(försteregementsadjutant),

1 löjtna nt af andra klassen (andre regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

2 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),

1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

2 sjukvårdskorpraler.

3 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjuk vårdssoldat er,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshändtverkaresoldat och

1 musikfanjunkare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maf.ts Nåd. Proposition N-.o 2.

5

Kompanistaten.

6 kaptener af första klassen,

>'' 4 kaptener af andra klassen,

6 löjtnanter af första klassen,

6 löjtnanter af andra klassen,

6 underlöjtnanter,

8 fanjunkare,

6 sergeanter af första klassen,

8 sergeanter af andra klassen,

24 distinktionskorpraler,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

8 officersvolontärer,

32 öfriga volontärer,

6 rausiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och

16 trumslagare eller hornblåsare.

s V*: < *«

d) Gotlands infanteriregemente jemte militärbefälhafvaren

å Gotland:

Militärbefälhafvare.

1 militärbefälhafvare, öfverste.

Regementsstaben.

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regeinentsqvarterinästare),

1 löjtnantaf första klassen (förste regementsadjutant),

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

2 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),

1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvardssergeant),

3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsvicekorpraler,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

3 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och

I musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af första klassen,

4 kaptener af andra klassen,

II löjtnanter af första klassen, deraf 1 adjutant hos

militärbefälhafvaren,

10 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

8 fanjunkare,

11 sergeanter af första klassen,

16 sergeanter af andra klassen,

32 distinktionskorpraler,

40 korpraler,

48 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

240 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och

16 trumslagare eller hornblåsare.

Beträffande kavalleriets organisation:

3:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att hvart och ett af nedan uppräknade kavalleri

truppförband skall vid slutligt genomförd härordning

utgöras af den under desamma upptagna, med fasta

aflöningsförmåner anstälda personal, nemligen:

a) Lifgardet till häst, Lifregementets dragoner,

Lif regementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens

husarregemente och Norrlands dragonregemente:

''a

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant eller major,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Majsts Nåd. Proposition N:o 2.

1 ryttmästare af. andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör, > ''■

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljons veterinär,

1 fanjunkare (regementsväbel),

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårds vicekorpraler,

2 sjukvårdsryttare,

3 hofslagarekorpraler,

4 hofslagarevicekorpraler,

4 hofslagareryttare,

1 gevärshandtverkare och

1 musikfanjunkare.

..: ;.!>> jun,- . ■••• i. -t ? ■ ''■

Sqvadronsstaten.

5 ryttmästare af första klassen,

1 ryttmästare af andra klassen,

6. löjtnanter af första klassen,

6 löjtnanter af andra klassen,

5 underlöjtnanter,

5 fanjunkare,

5 sergeanter af första klassen,

5 sergeanter af andra klassen,

20 distinktionskorpraler,

30 korpraler,

30 vicekorpraler,

6 officersvolontärer,

195 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

2 musiksergeanter af andra klassen och

10 trumpetare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

b) Skånska husar- och dragonregementena:

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant, ‘''

2 majorer,

1 ryttmästare af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (förste regementsadjutant),

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

2 batalj onsveterinärer,

1 fanjunkare (regementsväbel),

4 sjukvårdskorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdsryttare,

7 hofslagarekorpraler,

7 hofslagarevicekorpraler,

8 hofslagareryttare,

2 gevärshandtverkare och

1 musikfanjunkare.

IV T‘ *'';■ il >’4 V'';y. '' vy *

Sqvadr onsstaten.

10 ryttmästare af första klassen,

2 ryttmästare af andra klassen,

13 löjtnanter af första klassen,

11 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

10 fanjunkare,

10 sergeanter af första klassen,

10 sergeanter af andra klassen,

40 distinktionskorpraler,

60 korpraler,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

60 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

390 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

4 musiksergeanter af andra klassen och

20 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Lifgardet till häst,

Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer, Smålands

husarregemente, Kronprinsens husarregemente och

Norrlands dragonregemente skola vid slutligt genomförd

härordning finnas 600 samt vid hvart och ett af Skånska

husar- och dragonregementena 1,200 kronan tillhöriga

stamhästar.

. '' v.i»l ■!''■ ’ >:

.. {Jf. ■.. u j ;.J.. .

Beträffande artilleriets organisation:

4:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att ett positionsartilleriregemente uppsättes; och

att äfvenledes etf landtfästningsartilleriregemente

uppsättes, och att i detsamma skall ingå Karlsborgs

artillericorps; samt

5:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att hvart och ett af nedan uppräknade artilleritruppförband

skall vid slutligt genomförd härordning

utgöras af den under desamma upptagna, med fasta

aflöningsförmåner anstälda personal, nemligen:

a) Första, Svea, Första Göta, Norrlands, Andra

Svea och Andra Göta artilleriregementen:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

Bill. till Piksd. Prof. 19UI. I Samt. 1 Afd. 2 Höft, 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1 regementspastor (vid Norrlands artillerirege

mente 2 regementspastorer),

1 auditör (vid Norrlands artilleriregemente 2 audi

törel''),

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljonsveterinär,

3 sjukvårdsandrekonstaplar,

4 sjukvårdsvicekonstaplar,

4 sjukvårdsartillerister,

3 handtverksandrekonstaplar,

4 handtverksvicekonstaplar,

4 handtverksartillerister,

3 hofslagareandrekonstaplar,

4 hofslagarevicekonstaplar,

4 hofslagareartillerister och

1 rnusikstyckjunkare.

Batteristaten.

11 kaptener af första klassen,

8 kaptener af andra klassen,

10 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

15 styckjunkare,

15 sergeanter af första klassen,

15 sergeanter af andra klassen,

55 förstekonstaplar,

55 andrekonstaplar,

55 vicekon staplar,

18 officersvolontärer,

132 öfriga volontärer,

7 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och

7 trumpetarn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

b) Wendes artilleriregemente:

r)(, Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

4 majorer,..^, t

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljonsveterinär,

4 sjukvårdsandrekonstaplar.

5 sjukvårdsvicekonstaplar,

5 sjukvårdsartillerister,

4 handtverksandrekonstaplar,

5 handtverksvicekonstaplar,

5 handtverksartillerister,

4 hofslagareandrekonstaplar,

5 hofslagarevicekonstaplar,

5 hofslagareartillerister och

1 musikstyckjunkare.

,''! :*1 S'' •. 1 tils i ''•! tijih--!

Batteristaten.

14 kaptener af första klassen,

9 kaptener af andra klassen,

13 löjtnanter af första klassen,

(10 löjtnanter af andra klassen,

12 underlöjtnanter,

18 styckjunkare, : > ■

19 sergeanter af första klassen,

19 sergeanter af andra klassen,

70 förstekonstaplar,

70 andrekonstaplar,

70 vicekonstaplar,

20 officersvolontärer,

168 öfriga volontärer,

''b musiksergeanter af första klassen,

7 musiksergeanter af andra klassen och

8 trumpetare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

c) Gotlands artillericorps:

Staben.

1 öfverstelöjtnant och chef,

1 löjtnant af andra klassen (adjutant),

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär,

2 sjukvårdsandrekonstaplar,

2 sjukVårdsvicekonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 handtverksandrekonstapel,

1 handtverksvicekonstapel,

2 handtverksartillerister,

1 hofslagareandrekonstapel,

1 hofslagarevicekonstapel,

1 hofslagareartillerist och

1 rausiksergeant af första klassen.

Batteristaten.

4 kaptener af första klassen,

2 kaptener af andra klassen,

5 löjtnanter af första klassen, deraf en adjutant

hos militärbefälhafvaren,

4 löjtnanter af andra klassen,

4 underlöjtnanter,

4 styckjunkare,

5 sergeanter af första klassen,

4 sergeanter af andra klassen,

22 förstekon staplar,

22 andrekonstaplar,

22 vicekonstaplar,

4 officersvolontärer,

67 öfriga volontärer och

5 trumpetare.

• jr}. , ;.j •''.••• r '' i i \

d) Positions artilleriregementet :

Staben.

1 öfverste och chef, *

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer, t .?.*** •’

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör, . (

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär,

2 sjukvårdsandrekonstaplar,

2 sjukvårdsvicekonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 handtverksandrekonstaplar,

2 handtverksvicekonstaplar,

2 handtverksartillerister,

2 hofslagareandrekonstaplar,

2 hofslagarevicekonstaplar,

2 hofslagareartillerister och

1 musikstyckjunkare.

Batteristaten.

6 kaptener af första klassen,

5 kaptener af andra klassen,

6 löjtnanter af första klassen,

5 löjtnanter af andra klassen,

6 underlöjtnanter,

12 styckjunkare,

12 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

30 förstekonstaplar,

30 andrekonstaplar,

30 vicekonstaplar,

14 officersvolontärer,

72 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

3 musiksergeanter af andra klassen och

6 trumpetare.

e) Landifästningsartilleriregenientet:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N''o 2.

‘ f i ■ i1''3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regeinentsadjutant),

2 regementspastorer,

2 auditör©*,'' ■ • i

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare, . > 1

3 sjukvårdsandrekonstaplar,

3 sjukvårdsvicekonstaplar,

4 sjukvårdsartillerister,

3 handtverksandrekonstaplar,

3 handtverksvicekonstaplar,

4 handtverksartillerister och

2 musik8tvckjunkare.

. ;■ ''

V '' Kompanistaten.

. i: i ?•? «''. ) •!*• >*/> 1‘ t? j

,.,.10 kaptener af första klassen,

9 kaptener af andra klassen,

10 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

20 styckjunkare,

20 sergeanter af första klassen,

20 sergeanter af andra klassen,

50 förstekonstaplar,

50 andrekonstaplar,

50 vicekonstaplar,

16 officersvolontärer,

130 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

2 musiksergeanter af andra klassen och

10 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Första Svea, Första

Göta, Norrlands, Andra Svea och Andra Göta artilleriregementen

skola vid slutligt genomförd härordning

finnas ''440, vid Wendes artilleriregemente 584, vid Gotlands

artillericorps 85 och vid positionsartilleriregementet

60 kronan tillhöriga stamhästar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 2.

15

*

Beträffande artilleriets tygstater:

6:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid artilleriets

tygstater skall vid slutligt genomförd härordning finnas

följande, med fasta aflöningsförmåner anstälda personal,

nemligen:

litfi.»

1 tygingeniör,

13 tygförvaltare,

10 tygunderofficerare,

7 besigtningsrustmästare,

14 tygskrifvare och

87 tyghandtverkare.

/*■ Lhcritjv t f. f

'' crjblftai""'' ■*?'' 3

Beträffande ingeniörtruppernas organisation:

1 4 t\ i'' i "tf ii 4" *.)" 4 i# t»i • • .1 i

7:o) att Riksdagen måtte bifalla :

att Svea och Göta ingeniörbataljoners ingeniöroch

parkkompanier ombildas till två fältingeniörrege-y

menten;

att eu fältte legrafcorps upprättas, och att i densamma

skall ingå Svea ingeniörbataljons fälttelegrafkompani;

och *| u j''„

att tre fästningsingeniörcorpser upprättas, en afsedd

för Karlskrona, en för Vaxholms och Oscar Fredriksborgs

och en för Bodens fästning; samt

8:o) att Riksdagen måtte besluta:

(fals att vid ^Fortifikationen med fasta aflöningsförmåner

anstälda officerare och underofficerare med

vederlikar samtbetjente skola vid slutligt genomförd

härordning utgöras af nedan upptagna personal, nemligen:

3 öfverstar,

3 öfverstelöjtnanter,

10 majorer,

34 kaptener af första klassen,

18 kaptener af andra klassen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

4

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

42 löjtnanter af första klassen,

22 löjtnanter af andra klassen,

32 underlöjtnanter,

50 fanjunkare,

40 sergeanter af första klassen,

40 sergeanter af andra klassen,

5 regementspastorer,

1 sekreterare,

5 auditörer,

3 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

2 bataljonsveterinärer,

I fortifikationskassör och redogörare,

10 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

II verkmästare,

15 tyghandtverkare,

6 gevärshandtverkare,

3 musikfanjunkare,

11 musiksergeanter af första klassen,

12 musiksergeanter af andra klassen,

1 förste vaktmästare och

3 förrådsvaktmästare;

dels att hvart och ett af nedan uppräknade ingeniörtruppförband

skall vid slutligt genomförd härordning

utgöras af den under densamma upptagna, med

fasta aflöningsförmåner anställa manskapspersonal, nemligen:
''

'' j '' <•*; «■■''»<-« ’S ■ , • •'' * ■ • :\i

a) Svea och Göta ingeniöregementen:

18 distinktionskorpraler, deraf 3 minör- eller handt,- verksdistinktionskorpraler,

42 korpraler, deraf 6 minör- eller handtverks-,

2 sjukvårds-, 2 gevärshandtverkare- och 2 hofslagarekorpraler,

45 vicekorpraler, deraf 9 minör- eller handtverks-,

2 sjukvårds-, 2 gevärshandtverkare- och 2 hofslagarevicekorpraler,

; i - •

*

*! *:''f it-! i •'' t‘ • -, i /f

1»!''>•?>■ t - J

iiinioi, i:;{h,.}

: •»- i .it:;f
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kotteri. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

17

2 sjukvård ssoldater,

2 gevärshandtverkaresoldater,

18 officersvolontärer,

120 öfriga volontärer och

9 trumpetare.

b) Fälttelegrafeorpsen :

13 distinktionskorpraler, deraf 1 handtverksdistinktionskorpral,

28 korpraler, deraf 5 handtverks-, 2 sjukvårdsoch

1 hofslagarekorpral,

29 vicekorpraler, deraf 6 handtverks-, 2 sjukvårds-

och 1 hofslagarevicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkaresoldat,

1 hofslagaresoldat,

76 volontärer och

5 trumpetare.

I

c) Ingeniör c‘orpserna i Karlskrona och. å Vaxholm

och Oscar Fredriksborg :

6 distinktionskorpraler, deraf 2 minör- eller handtverk

sdistinktionskorpraler,

13 korpraler, deraf 4 minör- eller handtverksoch

1 sjukvårdskorpral,

12 vicekorpraler, deraf 4 minör- eller handtverksvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 gevärshandtverkaresoldat,

40 volontärer och

4 trumpetare.

d) Ingeniörcorpsen i Boden:

12 distinktionskorpraler, deraf 4 minör- eller

handtverksdistinktionskorpraler,

Bill. till Riksd. Prof. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

25 korpraler, deraf 8 minör- eller handtverksoch

1 sjukvårdskorpral,

26 vicekorpraler, deraf 8 minör- eller handtverks-,

1 sjukvårds- och 1 gevärshandtverkarevicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkaresoldat,

80 volontärer och

8 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Svea och Göta ingeniörregementen

skola vid slutligt genomförd härordning

finnas 54, vid fälttelegrafcorpsen 25 och vid ingeniörcorpsen

i Boden 10 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:

9:o) att Riksdagen måtte bifalla, att två nya trängcorpser

upprättas; samt

10:o) att Riksdagen måtte besluta

dels att hvar och en af härens sex trängcorpser

skall vid slutligt genomförd härordning utgöras af följande,

med fasta aflöningsförmåner anstälda personal,

nemligen:

Staben.

1 öfverstelöjtnant och chef,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 batalj onsveterinär,

1 hofslagarekorpral,

1 hofslagarevicekorpral,

1 hofslagaresoldat,

1 gevärshandtverkaresoldat,

4 handtverkare,

1 musiksergeant af första klassen och

1 musiksergeant af andra klassen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kout/l Majds Nåd. Proposition Nio 2.

19

Kompanistaten.

4 kaptener af första klassen,

1 kapten af andra klassen,

4 löjtnanter af första klassen,

4 löjtnanter af andra klassen,

4 underlöjtnanter,

6 fanjunkare,

9 sergeanter af första klassen,

9 sergeanter af andra klassen,

12 distinktionskorpraler,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

2 officersvolontärer,

30 öfriga volontärer och

6 trumpetare;

dels att vid hvarje trängcorps skola vid slutligt

genomförd härordning finnas 72 kronan tillhöriga stamhästar.

Jt.'';(^C 11 ''.U* ’ . . ''».K-.

Beträffande generalitetsstaten:

11 :o) att Riksdagen matte bifalla, att ä generalitetsstaten

uppföras med fasta aflöningsförmåner inspektören

för kavalleriet samt sex fördelningsläkare.

Beträffande tränginspektionen:

12:o) att Riksdagen matte bifalla, att en inspektör

för trängen uppföres. med fasta aflöningsförmåner å

ordinarie stat.

Beträffande generalstaben:

13:o) att Riksdagen mätte bifalla, att generalstabens

personal ökas med följande fästa officersbeställningar,

nemligen: 1 öfverste, 2 majorer, 4 kaptener af första

klassen och 2 löjtnanter af första klassen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Beträffande kommendantsstaten:

14:o) att Riksdagen måtte bifalla, att ett kommendantskap

upprättas i Boden.

Beträffande intendenturcorpsen:

15:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att följande nya beställningar tillkomma vid intendenturcorpsen,

nemligen: 1 öfverfältintendents-, 1 fältintendents-

af första graden, 1 fältintendents- af andra

graden, 8 intendents- af första klassen, 3 intendents- af

andra klassen, 24 underintendents- och 23 förvaltarebeställningar;

samt

att nuvarande extra intendentsbefattningar och 19

vaktmästarebeställningar indragas.

Beträffande fältläkarecorpsen och veterinärstaten:

16:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att antalet fältläkarestipendiater ökas från 47 till

60, deraf 20 af första och 40 af andra klassen; samt

att antalet fältveterinärstipendiater ökas från

5 till 8.

Beträffande ridskolan:

17:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för

ridskolan uppföres med fasta aflöningsförmåner å staten

för ridskolan.

Beträffande infanteriskjutskolan:

18:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för

infanteriskjutskolan uppföres med fasta aflöningsförmåner

å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Beträffande remonteringsstyrelsen:

19:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för

remonteringsstyrelsen uppföres med fasta aflöningsförmåner

å ordinarie stat.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

21

Beträffande öfvargången till den nya härordningen:

20:o) att Riksdagen måtte besluta, att den nya härordningen,

sådan den här blifvit föreslagen, skall vara

genomförd under tolf år, räknade från och med år

1902;

21:o) att Riksdagen måtte bifalla, att under åren

1902, 1903, 1904, 1905, 1906 och 1907 den nuvarande

nummerstyrkan vid indelta infanteriet och kavalleriet

genom indragning, i den ordning Kongl. Maj:t pröfvar

lämpligt, minskas sålunda:

a) vid hvart och ett af Lifregementet till fot, Första

lifgrenadierregementet, Andra lifgrenadierregementet, Vestgöta

regemente, Uplands regemente, Skaraborgs regemente,

Södermanlands regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings

regemente, Dalregementet, Helsinge regemente, Elfsborgs

regemente, Bohusläns regemente, Vestmanlands regemente,

Kalmar regemente, Vermlands regemente, Norra

skånska infanteriregementet och Södra skånska infanteriregementet

till 520 nummer;

b) vid Smålands g renadier corps till 260 nummer;

c) vid Vestgötadals regemente till 490 nummer;

d) vid Norrbottens regemente till 300 nummer;

e) vid Vesterbottens regemente till 375 nummer;

f) vid Jemtlands fältjägareregemente till 480

nummer; och

g) vid hvart och ett af Lifregementets dragoner,

Eif regementets husarer och Smålands husarregemente till

350 nummer;

22:o) att Riksdagen måtte besluta, att den rusthållarne

vid de indelta kavalleriregementena åliggande

skyldighet att hålla häst skall i mån af de nuvarande

rusthållshästarnes afgång upphöra från och med år

1902;

23:o) att Riksdagen måtte besluta, att från och med

år 1908 indelningsverket i sin helhet skall, så fort ske

kan, upphöra; samt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kvngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

24:o) att Riksdagen måtte besluta, att likaledes

från och med år 1908 frälserusttjensten och presterskapets

åliggande att vid inträffande krig utgöra krigsgärd

i spanmål skola upphöra.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas,

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Jesper C-kusebjörn.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

23

Protokoll öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 7 januari 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

Chefen för landtförsvarsdepartementet statsrådet Crusebjörn föredrog:

chefens för generalstaben under den 13 november 1900 afgifna underdåniga

förslag till ny härordning jemte dertill hörande öfvergångsförslag;

de genom nådiga brefvet den 8 september 1900 för granskning af

förslaget till ny härordning förordnade sakkunniges underdåniga yttrande,

afgifvet vid granskningsarbetets afsilande den 31 oktober 1900;

arméförvaltningens å civila departementet den 11 december, å intendentsdepartementet

likaledes den 11 december, å fortifikationsdepartementet

den 12 december och å artilleridepartementet den 20 december samt medicinalstyrelsens

den 19 december allt år 1900 öfver förslaget till ny härordning

afgifna underdåniga utlåtanden.

Efter skedd föredragning och med erinran derom, att Kongl. Maj:t,

genom nådigt beslut den 13 november 1900, täckts infordra Högsta Domstolens

utlåtande öfver vissa delar af det i samband med uppgörandet af

förslag till ny härordning utarbetade förslaget till ny vämpligtslag, yttrade

föredragande departementschefen:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. JVåd. Proposition N:o 2.

I det lifliga medvetandet och den derpå grundade fasta öfvertygelsen,

att vårt lands försvarskraft, så framt det med densamma afsedda ändamålet

skall kunna fyllas, är i behof att väsentligen stärkas särskildt genom

en mera utsträckt tillämpning af den allmänna värnpligten, samt att tidpunkten

härför, med hänsyn till den utveckling, som krigsväsendet i andra

länder erhållit, och öfriga på vårt försvar inverkande förhållanden, icke

vidare kan eller får undanskjutas, gaf jag den 6 sistlidne juli chefen för

generalstaben i uppdrag att inom generalstaben låta utarbeta och till

Kongl. Maj:t inkomma med förslag till ny härordning, och skulle detsamma

fotas på följande af mig angifna allmänna grunder:

»I. Beträffande den blifvande härordningen.

Iso. Alla till krigstjenst dugliga, värnpligtig^ af samma årsklass

öfvas under lika lång tid.

2:o. Öfningstiden bestämmes till sammanlagdt 365 dagar. Vid infanteriet

bör den första öfningen (rekrytöfningen) börja under första värnpligtsåret

i senare hälften af oktober eller förra hälften af november månad

på dag, som Konungen bestämmer, och fortgå 245 dagar (35 veckor) samt

således sluta på andra värnpligtsåret under senare hälften af juni eller

förra hälften af juli månad. Tredje året skola de värnpligtige undergå

regements-(repetitions-)öfning under 35 dagar (5 veckor) med början oi

senare hälften af augusti månad på dag, som Konungen bestämmer. A

motsvarande tid under fjerde och femte värnpligtsåren skola repetitionsöfningar

af samma varaktighet ega rum. Nionde året öfvas de värnpligtige

(2. uppbådets första årsklass) i 15 dagar under juni eller oktober månad.

Vid de öfriga vapenslagen fördelas öfningstiden på en första öfning

samt repetitionsöfningar efter vapenslagens olika behof.

3:o. Härens sammansättning och indelning bestämmes så, att fälthären

kommer att utgöras af sex fullständiga, likformigt sammansatta

arméfördelningar och en kavallerifördelning, att fästningarna erhålla nödiga

besättningstrupper, som i regeln böra vara förlagda derstädes redan under

fred, samt att erforderligt antal reservtrupper (ur 2. uppbådet) och landstormstrupper

kunna bildas.

Artilleriet och ingeniörtrupperna förstärkas enligt i senaste krig

vunnen erfarenhet.

4:o. ökningen af harens fast anstälda befälskader begränsas till

minsta möjliga omfång. Åtgärder vidtagas för erhållande af reservbefäl

(värnpligtigt befäl) i nödigt antal.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

För att kunna rekrytera befälet och gifva specialvapnen nödig stadga

antages vid hvarje truppförband ett visst antal fast anstälde menige (volontärer).

5:o. De värnpligtiges aflöning uppföres med 10 öre per dag.

II. Angående öfvergång från den nuvarande till den nya härordningen.

l:o. öfvergångstiden bestämmes till tolf år, indelade i två perioder,

hvardera om sex år.

2:o. öfvergången bör ske enligt följande grunder:

A) Under första perioden.

а) öfningstiden för de värnpligtige utsträckes så långt detta utan

vinterförläggning af dem kan ske, eller till något mer än halfva den tid

härordningsförslaget förutsätter; och fördelas öfningstiden vid infanteriet

i eu första öfning af 112 dagars (16 veckors) varaktighet under första

värnpligtsåret, med början under förra hälften af maj månad på dag, som

Konungen bestämmer, samt två repetitionsöfningar under andra och fjerde

åren, hvardera af 35 dagars (5 veckors) varaktighet, med början i senare

hälften af augusti månad på dag, som Konungen bestämmer. De värnpligtige,

som inskrifvas under denna period, skola under nionde året öfvas

i 15 dagar under juni eller oktober månad.

Vid de öfriga vapenslagen fördelas öfningstiden i en första öfning

och repetitionsöfningar efter vapenslagens olika behof.

б) Härens indelning och sammansättning i öfverensstämmelse med

härordningsförslaget genomföres så långt möjligt är.

c) Befälskadern vid infanteriet, kavalleriet, fältartilleriet, fältingeniörtrupperna

och trängen bringas i regeln till öfverensstämmelse med härordningsförslaget.

Fästningsartilleriets utveckling rättas efter fästningsarbetenas

fortgång. Fästningsingeniörtruppernas halfva befälskader bör vara

uppsatt vid periodens slut.

d) Stammanskapets numerär vid de större infanteriregementena (med

en stamnuinerär af 1,000 man) minskas med omkring 30. procent; vid

öfriga infanteriregementen sker detta endast i den utsträckning, att manskapet

ej kommer att till antalet understiga personalen vid nyssnämnda

regementen.

Vid de öfriga vapenslagen minskas den fast anstälda personalen

endast i den mån värnpligtige i följd af den utsträckta öfningen anses

kunna vid mobilisering ersätta stammanskap.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

Ifrågavarande indragning af fast anstäld personal afser i första rummet

det indelta manskapet.

B) Under andra perioden.

a) öfningstiden för de värnpligtige utsträckes till öfverensstämmelse

med härordningsförslagets bestämmelser i detta hänseende.

b) Härens indelning och sammansättning bringas till full öfverensstämmelse

med härordningsförslaget.

c) Härens befälskader fullständigas äfvenledes i öfverensstämmelse

med härordningsförslaget.

d) Stammanskapets numerär nedbringas till hvad härordningsförslaget

förutsätter. Särskilda åtgärder vidtagas för påskyndande af indelta personalens

afgång.

3:o. De värnpligtiges aflöning uppföres med 10 öre per dag.»

I sammanhang härmed framhöll jag min afsigt vara att, under fortgången

af arbetet för afgifvande af det nya härordningsförslaget, meddela

närmare bestämmelser i afseende på tillämpningen i särskilda fall af ofvan

anförda allmänna grunder.

Derjemte anmodade jag chefen för generalstaben, att vid utarbetandet

af förslag till erforderliga ändringar i värnpligtslagen hänsyn måtte

tagas till vissa af chefen för sjöförsvarsdepartementet uttryckta, chefen för

flottans stab meddelade önskningsmål, om hvilka chefen för generalstaben

genom skrifvelse från chefen för sjöförsvarsdepartementet den 6 sistlidne

juli, erhöll kännedom. För ändamålet skulle tagas i öfvervägande, huruvida

icke

dels hvarje sjömanshus för sig borde bilda ett särskildt rullföringsområde

med sjömanshusombudsmannen som befälhafvare och sjömanshusen

sammanföras gruppvis under en sjöofficer som områdesbefälhafvare i ungefärlig

öfverensstämmelse med hvad i Norge vore fallet;

dels bestämmelserna i § 43 mom. 2 af nämnda lag rörande utrikes

sjöresa såsom laga förfall borde väsentligen skärpas;

dels å sjömanshus inskrifne beväringsmän borde åläggas skyldighet

att, såväl då de ej vore mönstrade å fartyg, uppgifva sin adress till det

sjömanshus de tillhörde, som ock undergå mönstring vid sjömanshuset

hvarje år, då de ej varit å fartyg inmönstrade;

dels landstormen, för att vid befaradt krigsutbrott kunna användas

till . lokalt kustförsvar, borde kunna uppkallas till hemortens försvar redan

vid mobilisering;

dels i lagen” borde under särskilda föreskrifter intagas en bestämmelse

derom, att lots- och fyrinrättningarnes personal, med undantag af

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

vaktare vid smärre ledfyrar, skulle i fråga om bestämmelserna i lagen likställas

med stamanstälde vid flottan med skyldighet att, då rikets försvar

sådant kräfde, i den ordning Konungen bestämde, tjenstgöra såsom icke

stridande vid flottan samt under fredstid undergå derför erforderlig utbildning;

.

dels ock tilläfventyrs andra nu ej ifrågasatta ändringar inlagen kunde

.anses nödiga eller önskvärda.

I skrifvelse den 7 sistlidne september anmälde chefen för generalstaben

till mig, att arbetet inom generalstaben med uppgörandet af förslaget

till ny härordning hade så långt fortskridit, att detsamma var till sitt

hufvudsakliga innehåll affattadt, ehuru icke slutligt redigera^, samt anhöll

i sammanhang dermed, att jag måtte utverka nådig befallning, att armefördelningscheferna,

truppslagsinspektörerna, departementscheferna i arméförvaltningen,

militärbefälhafvaren på Gotland och öfverfältläkaren skulle

få sammanträda i hufvudstaden för att med honom öfverlägga om förslagets

särskilda bestämmelser.

Uppå min föredragning fann Kongl. Maj:t med anledning häraf,

genom nådigt bref den 8 september 1900, godt förordna:

att inspektören för trängen, generalen grefve M. W. Hamilton,

generalkrigskommissarien, doktor A. T. N. Sjöberg, chefen för fortifikationen,

generalmajoren IL Elliot, chefen för första arméfördelningen, generalmajoren

G. A. Bråkenhiehn, chefen för andra arméfördelningen, generalmajoren

C. B. Munck, chefen för fjerde arméfördelningen, generalmajoren

H. Gadd, chefen för tredje arméfördelningen, generalmajoren friherre C.

W. Ericson, generalintendenten, generalmajoren B. V. T. Berg, Hans

Kongl. Höghet Hertigen af Vester götland, inspektör för kavalleriet, generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, generalmajoren grefve J. B.

Hamilton, chefen för femte arméfördelningen, generalmajoren friherre L.

W. Stjernstedt, chefen för sjette arméfördelningen, generalmajoren C. A. C.

Warberg, militärbefälhafvaren på Gotland, öfversten J. G. Björlin samt

öfverfältläkaren, doktor G. J. A. Dunér skulle den 1 oktober 1900 sammanträda

i Stockholm för att, innan förslaget i underdånighet öfverlemnades,

granska och med chefen för generalstaben öfverlägga om dess särskilda

bestämmelser;

att förhandlingarna dervid skulle ledas af generalen, grefve M. W.

Hamilton4,

att, i händelse vid afslutandet af öfverläggningarna, skiljaktiga meningar

i ett eller annat afseende komme att yppas, dylik skiljaktighet skulle

jemte förslaget till Eders Kongl- Maj:t ingifvas; samt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition No 2.

att vid granskningsarbetet, så vidt det anginge värnpligtslagen, skulle

deltaga jemväl de personer, som Kongl. Maj:t kunde vara sinnad förordna

att granska ett inom flottans stab uppgjordt organisationsförslag.

Genom nådigt bref den 5 oktober 1900 fann Kongl. Maj:t, efter

derom af chefen för generalstaben'''' gjord underdånig hemställan, godt

förordna t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, revisionssekreteraren

K. H. L. Hammarskjöld att deltaga i granskningen af»

förslaget till ny härordning, i hvad det anginge ändringar i nu gällande

värnpligtslag.

Granskningen af härordningsförslaget afslutades med oktober månads

utgång. Uti den underdåniga anmälan, som ofvannämnda genom nådiga

brefvet den 8 september 1900 förordnade personer afgåfvo efter fullgjordt

uppdrag, anförde dessa följande: »Vi få i underdånighet härmed anmäla,

att, under den gifna förutsättningen af 365 dagars fredstjenstgöring för

de värnpligtige, vi finna förslaget, sådant det nu föreligger, tillfredsställande,

och såsom vår mening uttala att detsamma, fullt genomfördt, kommer

att högst väsentligt öka landets försvarskraft.»

Sedan chefen för generalstaben med anledning af under granskningsarbetet

framstälda erinringar och ändringsförslag, låtit omarbeta förslaget

uti af desamma betingade delar, har han detsamma den 13 november 1900

till Kongl. Maj:t öfverlemnat. 1 särskild underdånig skrifvelse har han

dervid fogat de två skiljaktiga meningar, som afgifvits vid granskningsarbetets

afslutande, den ena af generalmajorerna Gadd, friherre Stjernstedt

och Warberg, den andra af öfverfältläkaren Dunér. Då den senare meningen

berör blott en enskildhet uti förslaget, nemligen frågan om fördelningsläkares

aflöningsförmåner, torde den uti detta sammanhang icke behöfva

återgifvas. Då åter den förra meningen har afseende på en af

hufvudpunkterna i det nya härordningsförslaget, synes den redan nu böra

anföras. Den är af följande lydelse: »Undertecknade (Gadd, Stjernstedt

och Warberg), hvilka ansett det önskvärdt att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med 1875 och 1891 års härordningsförslag, tjenstgöringstiden

för de värnpligtige blifvit bestämd till en första utbildningstid af ungefär

10x/2 månader, deruti inbegripen regementsöfning, tvenne repetitionsöfningar,

hvardera om 35 dagar, samt en 15 dagars öfning för 9:de klassen,

men som hålla före, att ett härordningsförslag med en sammanlagd utbildningstid

af endast 365 dagar dock kan anses tillfredsställande och fullt

genomfördt kommer att högst väsentligt öka landets försvarskraft, hysa mot

nu föreliggande förslag afvikande mening i så måtto, att vi af militära

skäl, i|främsta rummet soldatens mera fältmessiga utbildning på ett tidigare

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nx> 2.

stadium af hans tjenstetid, anse, att första repetitions-(regements-)öfningen

vid fotfolket, position sartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingeniörtrupperna

och trängen bör ega rum under andra året, eller samma år rekrytskolan

slutar.»

Slutligen har, såsom jag redan haft tillfälle att meddela, armeförvaltningen

och medicinalstyrelsen afgifvit underdåniga utlåtanden öfver

.förslaget till ny härordning, till hvilket jag anhåller att nu få öfvergå,

dervid begynnande med en framställning rörande de allmänna grunder, på

hvilka detsamma blifvit utarbetad!

I. Allmänna grunder.

Fyra årtionden hafva förflutit, sedan uti större omfattning än tillförene

under det senaste århundradet arbetet på stärkandet eller ombildningen

af vårt härväsende tog sin början. De på 1860- och 1870-talen

gjorda försöken att på indelningsverkets grund förbättra eller stärka våra

stridskrafter visade sig emellertid fruktlösa. Ej heller ledde det förslag

till ny härordning, som Kongl. Maj:t framlade år 1875, och hvilket var

fotadt på den allmänna värnpligtens tillämpning och uppgjordt under förutsättningen

af indelningsvei’kets upphörande, till något resultat. Derefter

sökte man genom 1878 och 1883 års härordningsförslag organisera hären

på grundvalen af systemet »stam och beväring», stamtruppen dock bestående

allenast af omedelbart för statens räkning värfvadt. manskap, och under

vilkor af rust- och roteringsbördomas afskrifning. Ej heller dessa förslag

lyckades tillvinna sig Riksdagens bifall. År 1885 enades dock regering

och riksdag om en utsträckning af den allmänna värnpligten, och i sammanhang

dermed antogs en värnpligtslag, som trädde i kraft med år 1887.

Enligt densamma var hvarje svensk man värnpligtig från och med det år,

under hvilket han fyllde 21 år, till och med det, under hvilket han fyllde

32 år. De värnpligtiges utbildning i fredstid utsträcktes från 30 till 42

dagar. I samband med värnpligtslagens antagande beslöts, att 30 procent

af grundskatterna skulle afskrifvas, samt att rust- och rotehållarne skulle

erhålla en kontant lindring, uppgående till 30 procent af rustningens och

roteringens beräknade värde.

Den lfi mars 1891 afgaf den s. k. generalskomitén ett förslag till ny

härordning, byggdt på den allmänna värnpligtens grund. Detta blef emellertid

icke föremål för någon Kongl. Maj:ts proposition, utan i stället framlades

vid 1892 års lagtima riksdag förslag till vissa förbättringar uti armé
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

organisationen, hvilket då icke vann Riksdagens bifall, tnen som, yttermera

utveckladt, blef antaget vid samma års urtima riksdag. Sistnämnda riksdagsbeslut

medförde följande hufvudsakliga arméorganisatoriska förbättringar.

Den allmänna värnpligten utsträcktes, tjenstetiden till och med det

fyrationde lefnadsåret med 12 år i beväringen och 8 år i landstormen,

och utbildningstiden till 90 dagar. Infanteriets organisation i fråga om

regementenas stamstyrka gjordes i möjligaste mån likformig och de norrländska

infantericorpserna (bataljonerna) ökades till regementen. Större delen

af det indelta kavalleriet, nemligen Skånska husar- och dragonregementena

samt dåvarande Jemtlands hästjägarecorps (nu Norrlands dragonregemente)

förändrades till värfvad trupp, och nämnda corps ökades från 2 till 5 sqvadroner.

Antalet fältartilleriregementen fördubblades (från 3 till 6); likaså

antalet trängbataljoner (från 2 till 4); hvarjemte en själfständig intendenturcorps

organiserades. I samband härmed indelades stridskrafterna å fastlandet

uti af alla tre hufvudvapenslagen bestående organiska truppförband, arméfördelningar.

Grundskatterna skulle fullständigt afskrifvas, och motsvarande lindring

komma rust- och rotehållarne till del.

Genom 1892 års förbättrade härordning, eller rättare sagdt genom

de värnpligtiges ökade tjenstgöring i fredstid, blef det möjligt att ställa sig

på en rationell grund i fråga om ordnandet af de värnpligtiges rekrytutbildning.

Förutom nyss angifna förstärkningar uti försvarsorganisationen

medförde 1892 års förbättrade härordning afsevärda fördelar med hänsyn

till arméns mobilisering. Derjemte angaf densamma den väg, på hvilken

härordningsfrågan slutligt borde lösas, nemligen medelst en väsentlig utsträckning

af de värnpligtiges tjenstgöring i fredstid, och ur denna synpunkt

är beslutet vid 1892 års urtima riksdag att betrakta såsom ett förberedande

steg till en ny härordning.

Inseende nödvändigheten däraf, att Sveriges försvarskraft till lands

måste stärkas i högst väsentlig grad, för att vårt freds- och på samma

gång frihetsälskande folk må med tillförsigt kunna lita till densamma i

farans stund, vidtog jag, sedan jag såsom landtförsvarets målsman inträdt

uti Kongl. Maj:ts råd, så fort omständigheterna medgåfvo, förberedande

arbeten och undersökningar uti den vigtiga frågan, och resultatet af dessa

utmynnade uti det redan omnämnda uppdraget till chefen för general
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

staben att på vissa af mig angifna, allmänna grunder låta utarbeta ett

förslag till ny härordning.

Det oafvisliga behofvet af en ny härordning, eller i allmänhet af en

genomgripande omdaning af vårt härväsende, har yttermera bekräftats af

den försöksmobilisering, som, jemlikt Kongl. Maj:ts på Riksdagens medverkan

grundade beslut, blifvit utförd under sistförflutna sommar. På

samma gång som rapporterna rörande denna vigtiga förrättning jemte i

samband dermed anordnade marsch-, skjut- och fälttjenstöfningar vitsorda,

att Sverige uti sina värnpligtiga söner eger ett godt soldatmaterial, och att

dessa öfver hufvud ådagalagt pligttrohet och villighet under ifrågavarande

försök, framhålla de å andra sidan samstämmigt, att våra värnpligtiges

militära utbildning lemnar alltför mycket öfrigt att önska, hvarför ock

de mobiliserade truppförbanden hade långt ifrån erforderlig fasthet och

sammanhållning. Närmare redogörelse för ofvanberörda rapporter torde

icke uti detta sammanhang böra lemnas.

Chefen för generalstaben har med rätta framhållit, att hufvudgrunden

i det föreliggande härordningsförslaget är den af mig meddelade föreskriften,

att öfning stiden för de värnpligtig e skulle sammanlagdt utgöra 365

dagar, hvartill skulle kunna läggas den bestämmelsen, att alla till krigstjenst

dugliga värnpligtige af en och samma årsklass skulle öfvas under lika

läng tid.

För denna senare bestämmelse torde det icke vara behöfligt att anföra

några särskilda bevekelsegrunder. Den föregående behandlingen af

försvarsfrågan inom vårt land har otvetydigt gifvit vid handen, att med den

uppfattning angående värnpligtens tillämpning, som råder bland svensk;!

folket, det skulle vara en lönlös möda att framlägga ett förslag till värnpligtslag,

som i en eller annan form stadgade olika lång sammanlagd utbildningstid

för de värnpligtige.

Vid bestämmandet af de värnpligtiges öfnings- eller tjenstgöringstid

i fredstid måste af helt naturliga skal utbildningskrafven vid härens talrikaste

truppslag, infanteriet, vara måttgifvande. Dervid gäller det å ena

sidan att bestämma så lång utbildningstid och en sådan fördelning af densamma,

att det blifver möjligt att på krigsfot, d. v. s. uti den mobiliserade

fältarmén, erhålla ett marsch-, manöver- och stridsdugligt infanteri,

men å andra sidan att, i betraktande af de dryga kostnader, som i allt

fall komma att vara förenade med försvarets ändamålsenliga ordnande,

icke gå utöfver den tid, som oundgängligen kräfves, för att de värnpligtiges

utbildning rättvisligen må kunna betecknas såsom tillfredsställande.

Hvad först angår tiden för de värnpligtiges vid infanteriet rekrytutbildning,

hvilken uti de af mig meddelade allmänna grunderna bestämts

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kongl. Mapts Nåd. Proposition N:o 2.

skola fortgå uti en följd under 245 dagar (35 veckor eller 8 månader),

instämmer jag till alla delar uti den utredning rörande dertill hörande

spörsmål, som chefen för generalstaben gjort i det af honom afgifna förslaget

till ny härordning. Uti denna utredning äro de fordringar närmare

utvecklade, som en tidsenligt utbildad infanterirekryt måste fylla för att

kunna insättas i fälthärens led, och af densamma torde med all önskvärd

tydlighet framgå, att den uti nu gällande värnpligtslag för beväringsrekryten

stadgade rekrytutbildningstiden, 68 dagar, är för sitt ändamål alldeles

otillräcklig, äfvensom att den utbildning, som för närvarande kommer

stamrekryten vid det indelta infanteriet till del, och som omfattar en tid

af 5—6 månader, icke fyller måttet, utan att densamma kräfver ytterligare

minst 2 månader för att rekrytens daning till soldat må blifva fullbordad,

det vill med andra ord säga, att rekrytskolan vid infanteriet bär omfatta

en tid af minst 8 månader.

Uti den skiljaktiga mening, som i samband med den af Kongl. Maj:t

anbefallda granskning af det föreliggande härordningsförslaget afgifvits af

de tre förutnämnda arméfördelningscheferna, och hvars ordalydelse redan

blifvit återgifven, har framhållits önskvärdheten af, att de värnpligtiges

första utbildningstid skulle utgöra ungefär 10 V2 månader, deruti inbegripen

en regementsöfning, d. v. s. att sjelfva rekrytskolan skulle fortgå omkring

9V3 månader och sålunda i det närmaste motsvara den utbildning, som

kommer rekryten vid fotgardesregementena till del, och som enligt nuvarande

förhållanden kan anslås till 972 månader. I fråga härom torde dock

icke böra förbises, att de värnpligtiga rekryterna, som tillhöra alla samhällsklasser

och vid sitt inträde i tjenst hafva en ålder af 21—22 år, äro

i jemförelse med de genom den nuvarande värfningen anskaffade rekryterna,

hvilka merendels tagas ur samhällets lägre lager och derjemte i allmänhet

börja sin tjenstgöring vid en tidigare ålder än den som är förutsatt för de

värnpligtige, måste, med hänsyn till kroppskrafter, begåfning och förut

förvärfvade allmänna insigter, anses vara vida mera mottagliga för den

militära utbildningen och fördenskull kunna i regeln bättre tillgodogöra sig

densamma. Tager man dessutom i betraktande den omständigheten, att

rekryten vid fotgardesregementena måste efter omkring tre månaders tjenstgöring

deltaga uti den allmänna garnisonstjensten och vaktgöringen i

hufvudstaden, kan man med fullt skäl instämma med chefen för generalstaben,

då han i slutet af sin utredning af frågan om tiden för infanteriets

rekrytutbildning yttrar: »Men man torde äfven — vid ett samvetsgrant

bedömande af de resultat, som man hittills vunnit i fråga om rekrytutbildningen

vid svenska härens infanteri, och under förutsättning af en god

och ändamålsenlig användning af tiden — kunna säga, att en tid af om
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

kring 8 månader medgifver att uti tjenstens olika delar systematiskt och

grundligt utbilda infanterirekryten, så att denne förmår att tillfredsställande

fylla sin plats i fält: under marsch, bevakning och strid.»

Uti de allmänna grunder, på hvilka förslaget till ny härordning hufvudsakligen

skulle fotas, är angifvet — och förslaget till ny vämpligtslag

är i öfverensstämmelse dermed affattadt —, att under det tredje året skulle

de värnpligtige vid infanteriet undergå reg ements-(repetitions-)öfning under

35 dagar (5 veckor), att repetitionsöfningar af samma varaktighet skulle

ega rum under fjerde och femte värnpligtsåren, samt att de värnpligtige

skulle under nionde året, sålunda de som tillhöra yngsta eller första årsklassen

i beväringens andra uppbåd, öfvas under 15 dagar.

Nödvändigheten deraf, att under det för fälthären afsedda infanteriets

repetitions-(regements-)öfningar — hvilka äro afsedda att, förutom den

erforderliga uppfriskningen af den enskilda utbildningen med dertill hörande

kunskaper och färdigheter, omfatta öfningar i kompani-, bataljons- och

regementsförband samt större fälttjenstöfningar — tre årsklasser uti beväringens

första uppbåd årligen och samtidigt äro inkallade till tjenstgöring,

synes mig vara till fullo ådagalagd af chefen för genei’alstaben. Det måste

nemligen betecknas såsom en oeftergiflig fordran, att de för fälthären afsedda

infanteriregementena under ifrågavarande ötningar komma att indelas

och utbildas i det antal truppförband, som motsvarar krigsindelningen,

d. v. s. uti 3 bataljoner och 12 kompanier, och detta låter sig icke göra, om

repetitions-(regements-)öfningarna äro inskränkta till allenast två. Vid

denna fordran kan icke nog afseende fästas, alldenstund en annan indelning

under ifrågavarande öfningar än den mot fältförhållandena svarande

icke medgifver ett följdrigtigt utbildningssystem.

Men, såsom chefen för generalstaben framhåller, tre repetitions(regements-)öfningar

uti beväringens första uppbåd för de värnpligtige,

som tilldelats infanteriet, hafva uti ett annat afseende en synnerligen stor

betydelse, nemligen med hänsyn till de mobiliserade infanteritrupp förbandens

fasthet, sammanhållning och f idt duglighet, en betydelse, som fullt ut kan

inäta sig med den nyss framhållna. För att mobilisera fälthärens infanteriregementen

jemte depottrupper, måste så godt som alla till nämnda regementen

delade, beväringens första uppbåd tillhörande värnpligtsklasser tagas

i anspråk. Af dessa kräfver den egentliga fälthären i allmänhet minst sex

klasser af till förfogande varande åtta, och allt efter förhållandena, d. v. s.

i främsta rummet tidpunkten för mobiliseringen, komma ifrågavarande sex

klasser att utgöras af den andra till och med den sjunde eller af den tredje

till och med den åttonde. Ju längre tid som förflyter, sedan hvarje för

fälthärens mobilisering afsedd klass var inkallad till tjenstgöring (repetitions
Bih.

till /likså. Prat. IIP) t. 1 Sand. / Afä. 2 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

öfning), dess svagare och lösligare varder sammansättningen af det mobiliserade

truppförbandet, ej blott uti det afseendet att den enskilde individens

militära färdigheter och kunskaper allt mer gå tillbaka, utan ock derutinnan

att truppförbanden såsom sadana förlora i sammanhållning och kraft. Då

det emellertid är nödvändigt, att våra fältinfanteribataljoner äro verkligen

krigsbrukbara, d. y. s. marsch-, manöver- och stridsdugliga, maste de årsklasser,

som skola bilda desamma, hafva sin militära utbildning i någorlunda

friskt minne. Kommer mobiliseringen af infanteriet att ske med

.andra till och med sjunde klasserna, hafva för tredje och sjunde klasserna

högst två, men för de öfriga fyra högst ett år gått till ända, sedan de

senast voro inkallade till öfning. Skola åter fältinfanteriregementena sammansättas

af tredje till och med åttonde klasserna, blifver förhållandet, särskilt

hvad åttonde klassen angår, ogynsammare än enligt det förstnämnda

mobiliseringsalternativet. Skärskådar man mobiliseringskrafven i och för

sig och undersöker fordringarna på ett fältdugligt infanteri, framgår nödvändigheten

af tre repetitions-(regements-)öfningar med den till första

uppbådet hörande infanteribeväringen såsom en den allra vigtigaste angelägenhet.

I Norge är den till infanteriet hörande värnpligtige under loppet af

sju värnpligtsår underkastad fyra repetitions-(regements-)öfningar, nemligen

tre uti linien och eu uti landtvärnet. 1 Schweiz deltager hvarje värnpligtig

vid nämnda truppslag i linien uti fyra å fem (underbefälet fem å sex)

repetitionsöfningar. I Nederländerna äro efter den första tjenst göringstiden

(lagenligt bestämd till ett ar, hvaraf dock vid infanteriet hittills endast

åtta månader tagits i .anspråk) de fyra yngsta värnpligtsklasserna

skyldiga att undergå repetitionsöfningar. I Tyskland, som har en tvåårig

•första tjenstgöring vid infanteriet, kan liniens reserv, omfattande fyra af

liniens sju årsklasser, inkallas till tva. repetitionsöfningar, och kunna således

fyra årsklasser af linien samtidigt vara inne i tjenstgöring. Af nu meddelade

uppgifter torde framgå, att man inom dessa,, på olika system grundade

härordningar tillmäter repetitionsöfningarna en synnerligen stor betydelse,

och att man uti den mobiliserade fälthären icke vill låta några,

årsklasser ing-å, som under flera år icke varit inkallade i tjenstgöring.

I de af mig meddelade allmänna grunderna för utarbetandet af förslaget

till ny härordning har jag efter moget öfvervägande angifvit, att

vid infanteriet tredje, fjerde och femte värnpligtsklasserna skulle vara skyldiga

att undergå repetitions-(regements-)öfningar. Mot en sådan fördelning

af ifrågavarande öfningai- hafva, såsom redan framhållits, de tre förutnämnda

arméfördelningscheferna uttalat sin afvikande mening i så måtto,

att de af militära skål, i främsta rummet soldatens mera fältmässiga ut
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bildning på ett tidigare stadium af hans tjenstetid, gjort gällande, att första

repetitions-(regements-)öfningen vid infanteriet och närmast dermed jemförliga

truppslag borde ega rum redan under andra året, eller samma år

som rekrytskolan afslutades. Utan att vilja bestrida, att vissa fördelar kunna

vara förenade med en sådan anordning, håller jag dock före, att just derigenom

att vid de för fälthären afsedda infanteriregementena tre på hvarandra

följande värnpligtsklasser samtidigt äro inkallade till repetition

(regements-)öfningar, förlänas eu betydande styrka och fasthet åt nämnda

truppförbands organisation. Ifrågavarande tre värnpligtsklasser utgöra, så

att säga, en stam af v ärnp ligt ssol dat er, hvilken gifver sitt stöd åt och vid

sig binder äldre och yngre årsklasser. Då jag således för min del icke

kan anse, att det förslag till repetitions-(regements-)öfningarnas fördelning,

hvilket funnit sitt uttryck i nyss berörda skiljaktiga mening, innebär, i

jemförelse med den uti förslaget till värnpligtslag upptagna och af mig

förordade anordningen af nu på tal varande mycket vigtiga öfningar, någon

ökad fasthet eller styrka i fråga om de mobiliserade fältinfanteritruppförbandens

sammansättning, men då å andra sidan det helt visst skulle vara

förenadt med olägenheter, att den omkring den 1 juli hem!Orlofvade värnpligtsrekryten

skulle åter efter ungefär 7 veckors uppehåll inträda i tjenstgöring,

har jag icke funnit skäl att ändra den åsigt, som jag i förevarande

afseende hyste vid affattandet af meranämnda allmänna grunder.

Det torde icke vara behöfligt att särskilt framhålla, att det uti

härordningsförslaget upptagna antalet repetitions-(regements-)öfningar vid

infanteriet uti beväringens första uppbåd är, i lika grad som den föreslagna

rekrytutbildningstiden, eu af den nu utarbetade härordningens

grundvalar. Det är emellertid äfven af framstående betydelse, att åt hvarje

sådan öfning tillmätes tillräcklig tid, så att man hinner att grundligt

genomgå de olika utbildningsgrenarna och dana truppförbanden till brukbara

och smidiga verktyg i befälhafvarens händer. Att den nu till regementsmöte

anslagna tiden, 22 dagar, är alldeles otillräcklig, derom kan

endast eu mening råda. På grund af den dervid rådande brådskan måste

noggranheten och grundligheten vid utbildningens bedrifvande eftersättas.

Häraf lida särskilt skjutöfningarna, för hvilkas fruktbringande resultat

tid och grundlighet spela eu större roll än antalet afskjutna skott. Det

är synnerligast med hänsyn till nödvändigheten att bereda eu väsentligen

ökad tid åt dessa öfningar äfvensom åt bevaknings- och stridsöfningarna

samt att på utbildningsprogrammet upptaga årliga fälttjenstöfningar med

två eller flera truppslag, som jag meddelat den anvisningen, att härordningsförslaget

skulle utarbetas under den förutsättningen eller på den

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

grunden, att hvarje repetitions-(regements-)öfning vid infanteriet uti bevä,

ringens första uppbåd, skulle omfatta en tid af 35 dagar.

För de värnpligtige, som tilldelas infanteriet och vissa andra truppslag,

har föreslagits en repetition^fuling om 15 dagar under nionde värnpligtsåret

eller med den yngsta årsklassen uti beväringens andra uppbåd.

Utan denna öfning skulle det knappast vara möjligt för oss att kunna

uppsätta reservtrupper. Sådana trupper äro dock af synnerlig vigt att

kunna mobilisera, alldenstund de hafva till ändamål att, når förhållandena

så kräfva, ytterligare taga landets försvarskraft i anspråk, samt särskild!

att stärka besättningarna å fästningar eller i befästa orter, att trygga

utanför de egentliga krigsskådeplatserna belägna landsdelar, som äro utsatta

för anfall af mindre fientliga styrkor eller fiendens sekundära operationer,

att skydda fälthärens förbindelser eller etapplinier, der dessa äro

så belägna att de hotas eller eljest skulle kunna afbrytas af fienden in.

in. d. Genom att reservtrupperna fylla dessa uppgifter blifver det möjligt

för fälthären att på den punkt eller de punkter, der kampen gäller afgörande^

sammanhålla sina krafter. Att derstädes uppträda med samlad

styrka är ett af de vigtigaste vilkoren för framgången i krig. Dertill

kommer, att enligt erfarenheten afgången särskilt af infanteri är mycket

stor i nutida krig, hvarför man för att fylla luckorna i härens led måste

snart nog uppbåda äldre årsklasser. Ur nu antydda synpunkter är en

repetitionsöfning under nionde värnpligtsåret i hög grad af behofvet påkallad,

ja krafvet på den samma är oafvisligt, då man på en blifvande härordning

måste ställa den fordran, att den medgifver att för fäderneslandets försvar

taga i anspråk äldre värnpligtsklasser än de, som tillhöra beväringens första

uppbåd. På tal om denna vigtiga angelägenhet bör man icke förbise, att man

måste anlita andra uppbådet för att till erforderlig krigsstyrka uppbringa

fästningstrupperna, d. v. s. det för fästningarna afsedda infanteriet, fästningsartilleriet

och fästningsingeniörtrupperna. Ifrågavarande öfning under

nionde värnpligtsåret är afsedd att hufvudsakligen blifva en repetitionskurs

i skjutning samt att i öfrig! i någon mån uppfriska de värnpligtiges

militära kunskaper och färdigheter. Det måste för öfrigt hafva en stor

betydelse för försvaret, att de till en mera mogen ålder komna män, som

nionde värnpligtsklassen omfattar, sättas i tillfälle att, äfven under en så

jemförelsevis kort tid som 15 dagar, återknyta förbindelsen med sitt truppförband

och att ånyo erhålla en omedelbar påminnelse om, att de företräda

en väsentlig och värdefull del af landets hela försvarskraft.

Vid bestämmandet af de värnpligtiges utbildningstid till sammanlagdt

365 dagar vid infanteriet förbisåg jag ingalunda, att denna tid var

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 2.

för kort, för att man enbart af värnpligtige skulle kunna sammansätta

den vid kavalleriet, fältartilleriet och fältingeniörtrupperna erforderliga

meniga personalen, utan måste i dessa truppslag ingå en fast anstalti

styrka af menige (volontär) utöfver den,, som erfordrades för rekrytering

af underbefälskadern. Äfven stod det klart för mig, att det icke skulle

vara en ändamålsenlig hushållning med den till förfogande stående utbildningstiden

att för härens samtliga värnpligtige bestämma lika långa

rekrytskolor samt lika stort antal och lika långa repetitions-(regements-)

öfningar. Vid kavalleriet, fältartilleriet och fältingeniörtrupperna, fälttelegraftrupperna

deri inräknade, kräfva nemligen såväl rekrytutbildningen

som repetitions-(regements-) öfningarna, för att motsvara sitt ändamål,

längre tid än den för infanteriet afsedda. Äfven af andra skäl, betingade

af ifrågavarande truppslags särskilda natur, äro frän de föreslagna öfningstiderna

vid infanteriet afvikande utbildningsanordningar erforderliga.

Chefen för generalstaben har uti det af honom afgifna förslaget till

ny härordning hemställt, att vid kavalleriet, fält artilleriet, fältingeniöroch

fälttelegraftrupperna, de värnpligtiges rekrytskola skall omfatta en tid

af 281 dagar eller 40 veckor, att rekrytutbildningen skall omedelbart

följas af en regementsöfning om 42 dagar eller 6 veckor, samt att samtidigt

med denna skall den fjerde värnpligtsklassen inkallas till en repetitionsöfning,

likaledes om 42 dagar. 1 ill fullo delande de åsigter och

skäl, som chefen för generalstaben anfört och utvecklat för ändamålsenligheten

af en sådan fördelning af fredstjenstgöringen vid nyssnämnda

truppslag, hyser jag den uppfattningen, att genom den sålunda föreslagna

anordningen blifva, inom ramen af den sammanlagda öfningstiden, utbildningskrafven

vid nyssnämnda truppslag på möjligast bästa sätt tillgodosedda.

Innan jag afslutar denna framställning rörande de värnpligtiges utbildning

eller tjenstgöring i fredstid, torde det tillåtas inig att med några

ord beröra den vigtiga frågan angående de tider af året, under hvilka rekrytskolan

samt repetitionsöfningarna lämpligen böra ega rum. Uti de

allmänna grunder, på hvilka förslaget till ny härordning hufvudsakligen

borde fotas, har jag angifvit, att vid infanteriet borde rekrytskolan börja

under första värnpligtsåret i senare hälften af oktober eller förra hälften

af november månad för att afslutas på andra värnpligtsåret under senare

hälften af juni eller förra hälften af juli månad, att re petition s-(regements-)öfningarna

i beväringens första uppbåd borde taga sin början

under senare hälften af augusti månad, samt att repetitionsöfningen med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

yngsta årsklassen i andra uppbådet borde förläggas till juni eller oktober

månad. ■ ■ ■■■•<■,rrj ; i,.

I öfverensstämmelse med de åsigter, som chefen för generalstaben

uttalat uti ifrågavarande spörsmål, är jag af den meningen, att det militära

utbildningsåret, i stort sedt, bör afslutas med utgången af september

månad. Huru önskvärdt det än är och kan vara, att denna tidpunkt,

med hänsyn till det ännu icke fullständigt afslutade skördearbetet,

konime att framflyttas, exempelvis två eller tre veckor, synes mig

dock en sådan åtgärd icke annat än undantagsvis böra vidtagas. Repetitions-(regements-)öfningarna

uti första uppbådet utgöra afslutningen af

det militära utbildningsåret, och slutstenen uti nämnda öfningar bilda

fälttjenstöfningama med flera truppslag. Att förlägga dessa senare öfningar

för riket i dess helhet in uti oktober månad kan med hänsyn

till de för helsotillståndet skadliga följder, som kunna uppstå genom ett

under flera. dygn fortgående bivackérande under en mindre blid årstid,

icke vara tillrådligt. Visserligen måste man vara beredd på att hvilken

årstid. som helst föra krig, men i krigstid eger man äfven rätt att göra

reqvisitioner samt att skaffa folk och hästar under tak, men så är ju icke

förhållandet under öfningarna i fredstid. För öfrigt måste repetitions(regements-)öfningama

förläggas till baracklägren å våra nuvarande mötesplatser,

enär det skulle vara törenadt med alltför dryga kostnader att bygga

kaserner för hela den under ifrågavarande öfningar inkallade styrkan. Och

ju längre desamma framflyttas på hösten, d. v. s. till en mörkare och

oblidare årstid, med dess större olägenheter blifver deras utförande

förenad!;

o Att förlägga repetitions-(regements-)öfningarna i beväringens första

uppbåd till en tidigare del af året, så att de t. ex. komme att omfatta

juni månad samt slutet af maj eller början af juli, låter sig icke heller

göra, utan att hela härens planenliga utbildning derigenom förryckes. Eu

sådan anordning skulle vålla, att rekrytskolan vid infanteriet måste afslutas

redan i maj månad, hvilket skulle medföra åtskilliga olägenheter,

men hvad mera är, det skulle icke blifva möjligt att utföra gemensamma

större fälttjenstöfningar med flera truppslag, enär vid kavalleriet, fältartilleriet,

fältingeniör- och fälttelegraftrupperna utbildningen ännu icke

så långt fortskridit,* att repetitions-(regements-)öfningar skulle vid desamma

kunna anordnas. För öfrigt lämpa sig höstmånaderna bäst för

anordnande af tillämpningsöfningar i terrängen, enär vid den årstiden

marken är, med hänsyn till jordens kultur, vida mer beträdbar än under

sommarmånaderna.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

I betraktande åt'' att det militära utbildningsåret sålunda bör, hvad

öfningarna, i beväringens första uppbåd vidkommer, i regeln afsluta,s med

september månads utgång, kan rekrytskolan ändamålsenligen icke begynna

förr än under senare hälften af oktober månad. Då den är afsedd att fortgå

under 8 månader vid infanteriet och, med detta i fråga om utbildningskrafven

närmast jemförliga truppslag, kommer den sålunda att till väsentlig

del infalla under vintermånaderna. Dermed följer fördelen, att rekrytöfningarna

försiggå under den årstid, som torde vara lägligast med hänsyn

till jordbrukets intressen, samt att rekryterna kunna göras förtrogna med

de förhållanden, hvarunder ett fälttåg vintertid eller i allmänhet under en

oblidare årstid kommer att utföras. Jag tillåter mig redan i detta sammanhang

fästa uppmärksamheten på vigten deraf, att samtliga våra

trupper, genom systematiskt ordnade marsch-, bivack- och stridsöfningar

under vintern, genom utförandet, af dervid erforderliga tekniska arbeten

såväl till skydd mot kylan vid förläggning som till skydd mot fiendens

eld under strid, få vänja sig vid fältlifvets mödor och besvärligheter under

den oblidare årstiden. Under nuvarande utbildningstider får emellertid

större delen af vår armé, deruti samtliga värnpligtige inbegripna, icke

deltaga uti dylika öfningar vintertid. Men å andra sidan får uti en

blifvande ny härordning våra rekryters utbildning ingalunda blifva ensidig,

utan den bör äfven försiggå under en blidare årstid. Och jag instämmer

helt och hållet i chefens för generalstaben uttalande, att det med

hänsyn till tillämpningsöfningarnas ändamålsenliga bedrifvande är högeligen

önskvärdt, att äfven juni månad eller större delen deraf kommer

att ingå uti infanteriets rekrytskoleperiod, samt att åtminstone de två

sista månaderna af denna period böra i möjligaste mån vara gynsamma

för skjutöfningar och för de bevaknings- och stridsöfningar i terrängen,

som i smärre förband förekomma under rekrytutbildningstiden.

Repetitionsöfningen med yngsta årsklassen i beväringens andra uppbåd

har, med hänsyn till önskningsmålet att i möjligast ringa grad ingripa

uti eller störa jordbrukets intressen, föreslagits skola förläggas till

i regeln oktober månad, enär denna öfning är af kort varaktighet och

mindre omfattning. 1 Norrland torde dock oktober månad äfven för

detta ändamål vara olämplig, alldenstund dagarna derstädes under

nämnda månad synas vara väl korta, för att man skulle kunna draga nöjaktigt

resultat af ifrågavarande repetitionsöfning. För de uti Norrland

förlagda trupperna torde följaktligen en tidigare årstid, t. ex. juni månad,

vara att föredraga.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Sedan jag sålunda angifvit de allmänna synpunkter, som varit bestämmande

i fråga, om de värnpligtig^ utbildning och fördelningen af

den tid, som för detta ändamål ansetts erforderlig, torde uti detta sammanhang

för fullständighetens skull böra återgifvas de föreskrifter, som

förslaget till värnpligtslag uti § 27 mom. 1 innehåller beträffande de till

hären hörande värnpligtiges tjenstgöring i fredstid. Ifrågavarande föreskrifter

hafva följande lydelse:

»1. Värnpligtig är, sedan häri blifvit inskrifven, skyldig att för

sin utbildning tjenstgöra under fredstid i sammanlagdt trehundrasextiofem

dagar, hvilken tjenstgöring, på sått Konungen närmare förordnar, skall

fullgöras:

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleri et, fästningsingeniörtrujypema

och träng en:

med en första tjenstgöring (rekrytskola) om tvåhundrafyrtiofem

dagar, som tagel* sin början under första året,

med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under

hvart och ett af tredje, fjerde och femte åren, samt

med en repetitionsöfning om femton dagar under nionde året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingeniör- och fälttelegraftrupperna:
med

en första tjenstgöring (rekrytskola) om tvåhundraåttioen dagar,

som tagel* sin början under första året; samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under

hvart och ett af andra och fjerde åren.»

Hvad i öfrigt förslaget till ny värnpligtslag vidkommer — undantagandes

dock grunderna för dess öfvergångsstadganden, rörande h vil ka

jag anhåller att redan nu få redogöra — torde detsamma böra blifva

föremål för föredragning i sammanhang med den för ändamålet erforderliga

särskilda nådiga propositionen.

Uti de af mig meddelade allmänna grunderna för öfvergängen frän

den nuvarande till den nya härordningen är angifvet, att öfvergångstiden

skall utgöra tolf år, indelade uti två sexårs-perioder, samt att öfningstiden

för de värnpligtige under den första öfvergångsperioden skulle utsträckas,

så långt detta kunde ske utan att vinterförläggning af dem

behöfde ega rum, eller till något mer än halfva den tid härordningsförslaget

förutsatte. I betraktande häraf skulle de värnpligtige vid infanteriet

från och med första till och med sjette öfvergångsåret inskrifvas till en ut
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bildnings- eller tjenstgöringstid i fredstid af sammanlagdt 197 dagar,

fördelade i en första öfning af 112 dagars eller 16 veckors varaktighet

under första värnpligtsåret, en repetitions-(regements-)öfning om 35

dagar under hvart och ett åt andra och fjerde åren, samt en repetitionsöfning

om 15 dagar under nionde året. Under den första öfvergångsperioden

skulle stammanskapets numerär vid de större indelta infanteriregementena

minskas med omkring 30 procent, -under det att den vid

öfriga truppförband skulle blifva i det stora hela oförändrad. Att, innan

de värnpligtiges utbildning i fredstid ökats till hela den afsedda tiden af

inalles 365 dagar, företaga någon ytterligare minskning af manskapspersonalen

kan på intet vis vara tillrådligt. Genom en sådan åtgärd

skulle härordningen under öfvergångstiden blifva för svag. Med hänsyn

härtill är det först med värnpligtslagens trädande i full kraft som, i stort

sedt, stamtruppen i nuvarande bemärkelse kan afskaffas. Äfven ur en

annan synpunkt bör minskningen af stammanskapets numerär vid infanteriet

begränsas till den föreslagna, nemligen för att icke under första

öfvergångsperioden äfventyra regementenas krigsmessiga indelning (i 3

bataljoner och 12 kompanier) vid repetitions-(regements-)öfningarna. Den

återstående numerären motsvarar styrkan af en värnpligtsklass, och då

enligt hvad nyss anfördes två sådana klasser skola deltaga uti mera

nämnda öfningar, kunna dessa senare ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Krafvet af öfningstidens utsträckning på sätt härordningsförslaget

förutsätter är emellertid med hänsyn till tidens fordringar på en krigsduglig

fälthär så oeftergitligt , att den tid, under hvilken en inskränkning

af den föreslagna fredsutbildningen måste ega rum, bör begränsas så

mycket som möjligt. Af hvad som i det föregående blifvit anförd t torde

framgå, att de värnpligtiges rekrytutbildning medförer nödvändigheten af

vinterförläggning, äfvensom att sådan förläggning icke är möjlig å de

nuvarande mötesplatserna i der befintliga baracker. Häraf följer, att de

nyss återgifna bestämmelserna i § 27 af förslaget till värnpligtslag angående

de värnpligtiges tjenstgöring i fredstid icke kunna träda i full

kraft, förrän de värnpligtiges vinterförläggning, låt vara delvis provisoriskt,

blifvit så ordnad, att en dylik förläggning varder möjlig. Huru önskvärdt

det än är, att de arbeten, som äro nödvändiga för att åstadkomma vinterförläggning

af fredsstyrkan under rekrytskoleperioden och samtidigt med

denna pågående underbefälsskolor, komma att bedrifvas med all möjlig

skyndsamhet, vågar jag dock icke, med hänsyn till dermed förenade

dryga kostnader och olägenheterna af att gå för brådstörtadt till väga,

förutsätta, att nämnda arbeten skulle kunna utföras under en kortare tid

än sex år.

Bill. till Riksd. Prot. IDOL 1 Sami. I Afd. 2 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:In Nåd. Proposition N:o 2.

Den andra öfvergång sperioden är äfvenledes bestämd till sex år,

och skulle från och med dess första år, d. v. s. från och med det sjunde

af de tolf öfvergångsåren, utbildningstiden för de vörnpligtige utsträckas

till den tid, som § 27 i den nya värnpligtslagen föreskrifver. Periodens

längd är bestämd med hänsyn till den kortaste tid, hvarunder man måste

söka afveckla indelta arméen. Man kan visserligen icke med full sannolikhet

beräkna, att den indelta stamtruppen, hvars numerär, vid de större

infanteriregementena, under första öfvergångsperioden är föreslagen skola

minskas med omkring 30 procent, kommer att i sin helhet afgå under

loppet af tolf år, äfven om man genom särskilda åtgärder, såsom pensionsålderns

sänkande och eventuelt pensionsbeloppens samtidiga höjande, söker

påskynda manskapets afgång under denna öfvergångsperiod. Men i stort

sedt bör den nya härordningen vara fullt genomförd inom loppet af tolf

år. Denna tidrymd bör, å andra sidan, dock icke undergå någon ökning,

utan torde vara tillräcklig för vidtagandet af alla de organisationsåtgärder,

som stå i samband med förverkligandet af det föreliggande härordningsförslaget.

Hvad i öfrigt planerna för öfvergången till den nya härordningen

jemte dithörande enskildheter angår, torde det blifva tillfälle att längre

fram taga desamma i skärskådande. I detta sammanhang anhåller jag att

endast få tillkännagifva, att jag instämmer uti det förslag till fördelning

af öfningstiden vid kavalleriet m. fl. truppslag, som chefen för generalstaben

upptagit, och hvilket återfinnes uti § 52 af förslaget till värnpligtslag.

Innan jag återgifver dessa öfvergångsstadganden, i hvad desamma

angår härens värnpligtige, tillåter jag mig kraftigt betona nödvändigheten

af, att deras rekrytutbildning verkligen göres så lång, som

med sommarförläggningen är förenligt, samt repetitions-(regements-)öfninga-r

snarast möjligt utsträckas till den längd, som härordningsförslaget afser,

eller till resp. 35 och 42 dagar.

Nyss berörda öfvergångsstadganden hafva föreslagits skola erhålla

följande lydelse:

»1. Under år 1902 skall värnpligtig, som tillhör andra klassen och

är inskrifven vid fotfolket, artilleriet, ingeniörtrupperna eller trängen, för

sin utbildning tjenstgöra under tjugutvå dagar.

2. För värnpligtig, som inskrifves under något af åren 1902, 1903,

1904, 1905, 1906 eller 1907, tillämpas icke föreskrifterna uti § 27 mom.

1 angående värnpligtigs tjenstgöringsskyldighet under fredstid. Sådan

värnpligtig är i stället skyldig att för sin utbildning tjenstgöra under

fredstid i sammanlagdt etthundranittiosju dagar, hvilken tjenstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

43

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästningsing smör trupper na och

trängen:

med en första tjenstgöring (rekrytskola) om etthundratolf dagar,

som tager sin början under första året,

med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under

hvart och ett af andra och fjerde åren, samt

med en repetitionsöfning om femton dagar under nionde året;

b) vid rytteriet:

med en första tjenstgöring (rekrytskola) om etthundratretton dagar,

som tager sin början under första året och omedelbart efterföljes af regementsöfning

om fyratiotvå dagar, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyratiotvå dagar under

andra året;

c) vid fältartilleriet, fältingeniör- och fälttelegraf trupperna:

med en första tjenstgöring (rekrytskola) om etthundratretton dagar,

som tager sin början under första året och omedelbart efterföljes af en

regementsöfning om fyratiotvå dagar, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyratiotvå dagar under

fjerde året.»

Uti det föregående har jag utvecklat de hufvudsynpunkter, som

varit bestämmande vid affattandet af föreskrifterna rörande de värnpligtiges

utbildning eller tjenstgöring i fredstid. Det har synts mig

erforderligt att göra detta i samband med den egentliga härordningspropositionen,

alldenstund nämnda föreskrifter äro grundläggande för densamma

och hafva en afgörande betydelse för sjelfva organisationen. Rörande

denna har jag uti de allmänna grunder, hvarpå den blifvande

härordningen hufvudsakligen skulle fotas, endast angifvit, att härens indelning

och sammansättning borde så bestämmas, att fälthären komme

att utgöras af sex fullständiga, likformigt sammansatta arméfördelningar

och en kavallerifördelning, att fästningarna erhölle besättningstrupper,

som i regeln borde vara förlagda derstädes redan under fred, samt att

erforderligt antal reservtrupper (ur andra uppbådet) och landstormstrupper

skulle kunna bildas. Artilleriet och ingeniörtrupperna skulle förstärkas

enligt i senaste krig vunnen erfarenhet. Ökningen af härens fast anstälda

befälskader skulle inskränkas till minsta möjliga omfång, men åtgärder

vidtagas för erhållande af reservbefäl (värnpligtig! befäl) i till
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

räckligt antal. För att rekrytera befälet samt för att gifva specialvapnen

nödig stadga skulle vid hvarje truppförband antagas ett visst antal fast

anstälda menige (volontärer).

Chefen för generalstaben har uti nu berörda afseenden fullgjort det

honom gifna uppdraget i hufvudsak på följande sätt:

Inom en hvar af de sex arméfördelningarna finnas afsedda för fälthären:

4 infanteriregementen, 1 kavalleriregemente, 1 fältartilleriregemente

och 1 trängcorps, hvarjemte fältingeniör- och fälttelegraftrupperna äro så

organiserade, att hvarje arméfördelning kan vid öfvergång till krigsfot

förses med 1 fältingeniörkompani, 1 krigsbrokolonn och 1 fälttelegrafafdelning.

Dertill kommer en kavallerifördelning, bildad vid mobilisering,

såsom hittills varit afsedt, af de båda stora (tiosqvadroners-)regementena

i Skåne och af Wendes artilleriregementes ridande division.

Såsom besättning strupper äro afsedda:

i Karlskrona: 1 infanteriregemente om 2 bataljoner och 1 ingeniörcorps

om 2 kompanier, hvartill kommer det kustartilleri, som är afsedt att organiseras

vid flottan;

å Vaxholm och Oscar Fredriksborg: 1 infanteriregemente om 2 bataljoner

och 1 ingeniörcorps om 2 kompanier, hvartill kommer det kustartilleri,

som är afsedt att organiseras vid flottan;

i Boden: 1 infanteriregemente om 3 bataljoner, 6 kompanier af landfästningsartilleriregementet

och 1 ingeniörcorps om 4 kompanier; samt

å Karlsborg: 4 kompanier af landfästningsartilleriregementet.

1 krigstid tillkomma å fästningarna reserv- och depottrupper.

Stridskrafterna å Gotland skola utgöras af 1 infanteriregemente, uppsättande

såväl fält- som fästningsinfanteri, och 1 artillericorps, uppsättande

såväl fält- som positionsartilleri, hvartill kommer den kustartillerikontingent,

som är afsedd att organiseras vid flottan. Dessutom äro särskilda åtgärder

föreslagna för att stärka den i fredstid erforderliga säkerhetsbesättningen

och samtidigt öka öns stridskrafter vid mobiliseringstillfälle.

Såsom stående midt emellan fälttrupper och besättningstrupper har,

i likhet med hvad fallet varit i såväl 1883 som 1891 års härordningsförslag,

ett positionsartilleriregemente föreslagits skola organiseras. Dess uppgift

är att stärka fälthären, eventuel äfven till försvaret af vissa punkter

sammandragna reserv- (besättnings-)trupper, vid striden om befästa fältställningar

äfvensom att utgöra artilleribemanningen i provisoriskt anordnade

befästningar. Vid försvaret af Stockholms landfronter, äfvensom af

sådana för hufvudstadens medelbara eller omedelbara tryggande så vigtiga

orter som t. ex. Upsala och Södertelje, är positionsartilleri oundgängligt,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 45

och dess uppträdande kan under flerehanda förhållanden vara af afgörande

natur.

Organisationen af reservtrupper ingår såsom ett väsentligt element

uti det af chefen för generalstaben afgifna förslaget till ny härordning.

För ändamålet har härens fast anstälda befälskader i någon mån ökats,

men hufvudsakligen skola befälsplatserna vid de reservtruppförband, hvilka

skola uppsättas vid krigstillfälle, fyllas af krigsdugliga och krigstjenstskyldiga

pensionerade officerare och underofficerare samt af reservofficerare,

reservunderofficerare och reservkorpraler. För att kunna erhålla det erforderliga

antalet reservofficerare är antalet officersvolontärer beräknadt så

stort, att det förmår täcka behofvet ej blott af officerare med fast lön på

stat, utan ock af reservofficerare, och till reservundeiffiefäl skulle under

rekrytutbildningsperioden utbildas alla de värnpligtige, hvilka på grund

af sin begåfning, förvärfvad allmän bildning eller ådagalagda särskilda

egenskaper befinnas lämpliga att äfven utbildas till reservunderbefäl. Till

sådana värnpligtige torde man i första rummet böra räkna dem, som

genomgått vissa klasser af statens läroverk, som äro eller varit elever vid

folkskolelärareseminarier, tekniska skolor, skogsskolor och andra dermed

jemförliga utbildningsanstalter.

Slutligen har chefen för generalstaben framstäf förslag till landstormens

organisation, hvilket går ut på landets indelning i särskilda landstormsområden,

af hvilka hvart och ett skulle förmå uppställa en landstormsbataljon,

tillsättandet redan i fred af landstormsområdesbefälhafvare

med biträden (adjutanter), och upprättandet inom hvarje landstormsområde

af ett ändamålsenligt beläget landstormsförråd, hvilket skulle innehålla

först och främst för områdets landstorm erforderliga gevär och ammunition

samt vidare de oundgängligaste utrustningspersedlarna in. m. I samband

härmed är den ändringen föreslagen uti värnpligtslagen, att landstormen

skulle kunna inkallas till hemortens försvar, redan då fara för krig förefunnes.

Mot det sätt, hvarpå chefen för generalstaben fullgjort det honom

gifna uppdraget såväl i fråga om planen eller grundlinierna för den nya.

härordningsbyggnaden som ock beträffande dennas enskildheter, har jag i

allt väsentligt icke något att erinra, allra helst som jag under förslagets

uppgörande haft tillfälle att noga följa och deltaga uti dervid erforderliga

arbeten.

Man skulle visserligen kunna göra den erinran, att förslaget icke

upptager tillräckligt befäl med lön på fast stat, men en sådan erinran —

derest den vore rätteligen grundad — drabbar mig, då jag uti de allmänna

grunderna gifvit uttryck åt det önskningsmålct, att ökningen af härens

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 2.

fast anstälda befälskader borde begränsas till minsta möjliga omfång. Vid

något närmare eftersinnande torde dock anmärkningen befinnas sakna fog.

Allra minst ett litet land har råd att i fredstid underhålla och aflöna en

befälsstyrka väsentligen större än den, som kan erhålla sysselsättning i

fredstid. Det återstående behofvet af befäl vid mobiliseringstillfälle måste

fyllas af reservbefäl. Lifligt inseende vigten häraf, tillåter jag mig kraftigt

framhålla, att ingen möda bör lemnas ospard och ingen utväg obegagnad,

för att i fredstid utbilda det vid härens öfvergång till krigsfot behöfliga

antalet reservofficerare, reservunderofficerare och reservkorpraler. Det är

min öfvertygelse, att så kan ske, ifall de värnpligtiges öfningar i fred

erhålla den uti det föregående angifna och uti förslaget till värnpligtslag

upptagna utsträckning. Och anhåller jag att vid framställningen af rnfanteriets

föreslagna organisation få något närmare ingå på, huru härens utbildning

i allmänhet och följaktligen äfven utbildningen af dess reservbefäl

ändamålsenligen synes höra ordnas.

Innan jag emellertid öfvergår till truppslagens organisation för att

i samband dermed göra de hemställanden, som äro nödiga för åvägabringandet

af den nya härordningen, må det tillåtas mig att taga i skärskådande,

i hvad mån förslaget till densamma, fullt genomfördt, tillgodoser

de kraf, som man måste uppställa på en härordning, så vidt nemligen

denna skall kunna fylla sitt ändamål. Dervid ligger nära till hands en

jemförelse med nu befintliga arméorganisationsförhållanden och derur härflytande

mobiliseringsresultat.

Redan har blifvit framhållet, att förslaget till ny härordning afser att

vid krigstillfälle kunna uppsätta icke allenast en fälthär, utan äfven besättningstrupper

och öfvade reservtrupper samt att förbereda och möjliggöra

landstormens användning till hemortens försvar. Dertill komma'' liksom

hittills depottrupper, äfven kallade ersättningstrupper, med uppgift att

ersätta afgången af personal vid fälthären, för hvilket ändamål dessa trupper

inkallas till tjenstgöring samtidigt med mobiliseringen af fälthären för

att undergå öfning i vapnens bruk och vid behof fylla luckorna i dennas led.

Då vi för närvarande — undantagandes den otillräckliga artilleribemanningen

å våra fästningar — sakna besättningstrupper i fredstid, då

vi icke förmå uppsätta några användbara reservtrupper, och då vi ej heller

kunna. göra oss till godo landstormen för hemortens försvar, framgår det

af en jemförelse mellan vår nuvarande och den föreslagna härordningen,

att dennas stomme bär blifvit vida kraftigare och derjemte fullständigad’

derigenom att den vill vid sig fästa och för fäderneslandets värnande

brukbargöra såväl beväringens andra uppbåd som landstormen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Äfven härordningens särskilda delar hafva i högst väsentlig grad

vunnit ökad styrka och spänstighet. Tager man särskildt utbildningsförhållandena

vid fälthärens infanteri i betraktande, finner man, att, hvad

de värnpligtige angår, rekrytutbildningen tre- till fyrdubblats samt antalet

repetitions-(regements-)öfningar blifvit tre i stället för en, på samma gång

som tiden för hvarje sådan öfning ökats med drygt hälften eller från 22

till 35 dagar. Enligt nuvarande folkmängdsförhållanden erfordras för mobiliseringen

af fälthärens infanteri sex årsklasser ur beväringens första

uppbåd. Om mobiliseringen inträffar vid midsommartiden eller omkring

den 1 juli, tages den andra till och med den sjunde årsklassen i anspråk.

Enligt nuvarande härordning har då en tid af 43/4 år förflutit, sedan deri

sjunde, 33/4 år sedan den sjette, 23/4 år sedan den femte, l3/''* år sedan

den fjerde och 3U år, sedan den tredje klassen var inkallad till ett 22

dagars regementsmöte, medan den andra klassen fullgjort endast 68 dagars

vapenöfning. Enligt den föreslagna härordningen skulle deremot en tid af

13/4 år hafva förflutit, sedan den sjunde klassen, och allenast :i/4 år sedan

sjette, femte och fjerde klasserna voro inkallade till 35 dagars vapenöfningar,

under det att tredje och andra klasserna genomgått fullständig

rekrytutbildning eller 8 månaders rekrytskola.

Kavalleriet enligt den föreslagna härordningen varder, i anseende

till såväl styrka som beskaffenhet eller duglighet, vida öfverlägset det

nuvarande. Den mobiliserade sqvadronens stridande personal i ledet ökas

med omkring 50 procent, dess förmåga att fylla spaningstjenstens fordringar

och dess stridbarhet stegras dessutom genom större tillgång på

såväl officerare som ett sina uppgifter vuxet underbefäl. Dertill kommer,

att hästuppsättningen varder bättre än under nuvarande organisationsförhållanden.

Det blifvande kavalleriet förmår äfven att vid mobilisering

tillgodose behofvet af rapportryttare ej blott vid arméfördelnings- och

brigadstaberna, utan ock vid infanteriregementena och infanteribataljonerna.

Fältartilleriet, sådant det föreslagils skola ordnas, har vunnit en

beaktansvärd utveckling, förutom genom den värnpligtiga personalens högst

väsentligt förbättrade och tillgodosedda utbildning, dels genom indelningen

uti fyrakanons- i stället för sexkanons-batterier, hvarigenom man fullt kan

tillgodogöra sig det snabbskjutande fältartilleriets eldhastighet uti de afgörande

ögonblicken samt åtskilliga andra taktiska fördelar vinnas, dels genom

införandet af fälthaubitser, hvithet vapen är oundgängligt, då det gäller att

med god verkan beskjuta befästningar eller trupper, som äro skyddade af

betäckningar.

Fättingeniör- och fälttelegraf trupperna hafva enligt förslaget till ny

härordning erhållit eu väsentligen förbättrad organisation, så att de kunna

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

mobilisera för fältharen erforderliga truppförband och formationer. Sålunda

hafva de för fälthären afsedda fältingeniörkompanierna, ett vid hvarje

arméfördelning, erhållit ökad personalstyrka. Så har äfven skett i fråga

om de af fältparkkompanierna uppsatta krigsbrokolonnerna. Genom dessa

åtgärder hafva fältingeniörtrupperna, som hittills varit för svaga med hänsyn

till sina mångahanda uppgifter i fält, satts i stånd att på ett tillfredsställande

sätt kunna fullgöra sina åligganden i fråga om anordnandet,

upphjelpandet eller förstörandet af förbindelser, verkställandet af större

och svårare förstärkningsarbeten in. in. d. Den föreslagna nya fälttelegrafcorpsen,

som skulle utväxa ur det nuvarande fälttelegraf kompaniet, eger

förmåga att fylla mobiliseringskrafven på fälttelegrafafdelningar och fälttelegrafformationer

vid högqvarteret, arméfördelningarna och motsvarande

truppförband samt fältetappväsendet.

De fördelar, som vinnas derigenom att hvarje arméfördelning, såsom

föreslaget är uti den nya härordningen, förses med sin särskilda trängcorps,

kunna icke nog högt skattas med hänsyn till mobiliseringen af de förplägnadskolonner,

flyttande sjukhus, flyttande bagerier och slagterier, etappformationer

m. in., som vid krigstillfälle skola uppsättas af träng- och

sjuk vårdstrupperna. Den ökade utbildning, som kommer dessa truppers

värnpligtige till del, möjliggör att på ett tillfredsställande sätt tillgodose

de särskilda tjenstegrenar, som verksamheten vid träng- och sjukvårdstrupperna

omfattar, nemligen: den egentliga trängtjensten, som afser att i

fält framföra lifsmedel till trupperna, och hvilken förrättas medelst de för

ändamålet upprättade förplägnadskolonnerna, sjukvårdstjensten, hvars uppgift

är att omhändertaga, transportera och vårda sjuka och sårade, samt

före ältning stjenst en, som innebär handhafvandet af fältbagerier och andra

dermed jemförliga formationer, upprättandet af slagterier, utförandet af

magasinstjenst o. d.

Vill man rättvist bedöma den föreslagna härordningen såväl ur

organisatorisk synpunkt som med hänsyn till utbildningen af dess olika

truppslag, torde man med fog kunna uttala det påståendet, att densamma,

fullt genomförd, förmår vid fredsbrott uppställa en slagfärdig, d. v. s.

marsch-, manöver- och stridsduglig fälthär. Derigenom att besättningstrupper

finnas redan i fredstid samt att landets försvarskraft kan yttermera

tagas i anspråk genom uppsättande af reservtrupper och genom

bildande af landstormsbataljoner till hemortens försvar, vinner fälthären i

oberoende och kan uteslutande användas för fältkriget, åt hvars operationer

större kraft och energi kunna förlänas. Och derigenom att de

truppförband, som skola ingå i fälthären, finnas till redan i fred, och att

befälet med några få undantag är afsedt att ligga i ständig tjenstgöring,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2. 49

äro slutligen de organisatoriska vilkoren för en snabb och säker mobilisering

uppfylda.

Tagel- jag i betraktande mobiliseringsresultatet enligt den föreslagna

nya härordningen, äfvensom truppförbandens sammansättning på fältfot —

hvilket allt såsom varande af hemlig natur icke torde böra här beröras —

finner jag, att den nya härordningen, fullt genomförd, förmår att uppställa

så till antalet som beskaffenheten aktningsbjudande stridskrafter.

Att man vid mobilisering afser att fullt tillgodogöra sig hela beväringen,

första såväl som andra uppbådet, äfvensom att brukbargöra lnndstormen

för hemortens försvar torde icke vara behöfligt att tillägga.

För visso behöfver jag ej heller särskild! framhålla, att i krig beror

afgörandet till hufvudsaklig del på den operations-, manöver- och stridsdugliga

fälthären. Inga organisationer kunna träda, i stället för eller ersätta

densamma. Liksom en tillfredsställande utbildning uti beväringens

första uppbåd utöfvar sina välgörande verkningar på användbarheten af

äldre årsklasser, d. v. s. hos oss andra uppbådet och landstormen, utgör

fälthären i krig försvarets kärna och folkbeväpningens medelpunkt. Att

vilja ordna ett försvar utan stödet af en slagfärdig fälthär, utan den fasta

och regelbundna organisationens säkra grundval, det är att bygga på

lösan sand.

II. Truppernas organisation.

A. Infanteriet.

De ändringar, som af chefen för generalstaben äro föreslagna uti

infanteriets organisation, afse såsom redan framhållits, att åvägabringa en

i möjligaste män likformig sammansättning af det infanteri, som vid mobilisering

skall ingå i fälthären, samt att redan i fredstid ordna en infanteribesättning

för fästningarna Karlskrona, Vaxholm och Oscar Fredriks borg

samt Boden.

Till sistnämnda ändamål skulle ett infanteriregemente om 2 bataljoner

uppsättas för Karlskrona med Smålands grenadiercorps och Blekinge

bataljons befälskadrer såsom stomme, ett lika organiseradt regemente, bildadt

af Vermlands fältjägarecorps och Hallands bataljon, uppsättas för

Vaxholms och Oscar Fredriksborg, hvarjemte Norrbottens regemente skulle

afses för Boden.

Hvad i öfrigt angår infanteriet å fastlandet, d. v. s. det för fälthären

afsedda, skulle, i ändamål att förse hvarje arméfördelning med fyra

Bill. till Riksd. Vrot. 1901. 1 Sami. / Afd. 2 Raft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongd. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

fältinfanteriregementen, ett nytt infanteriregemente uppsättas inom I. arméfördelningen,

hvartill stommen skulle erhållas från Vestgötadals och Bohusläns

regementen, hvilka för öfrigt skulle sammanslås till ett regemente, i

förslaget till ny härordning benämndt Bohusdals. Från III. arméfördelningen

skulle Vermlands regemente öfverflyttas till V. arméfördelningen

samt från denna Helsinge regemente till VI. arméfördelningen.

Gotlands infanteriregementes organisation skulle undergå endast

några mindre jemkningar, men för att tillförsäkra Gotland en ständig tillräckligt

stor säkerhetsbesättning af infanteri och på samma gång bereda

regementets personal, hvaraf en stor del under nuvarande förhållanden

måste kommenderas till tjenstgöring vid truppförband å fastlandet, nödig

årlig öfning vid sitt eget regemente, är föreslaget att till utbildning vid

Gotlands infanteri öfversända ett visst antal värnpligtige, omkring 350

man, från lämpliga, fastlandet tillhörande inskrifningsområden. Det må

redan nu tillåtas mig att uttala den meningen, att denna åtgärd, som helt

visst ännu fastare skulle tillknyta banden mellan ön och fastlandet, kan

verkställas, utan att på något sätt förrycka infanteriets organisation eller

rubba dess mobilisering.

Genom den tjenstgöring i fredstid, som de värnpligtige uti beväringens

första uppbåd vid infanteriet skulle fullgöra, nemligen en rekrytskola

om 245 dagar samt tre repetitions-(regements-)öfningar, hvar och

en om 35 dagar, skulle den nuvarande stamtruppen, den indelta såväl

som den värfvade, komma att afskaffas, med undantag dock för Svea och

Göta lifgarden samt Gotlands infanteriregemente. Vid flertalet infanteriregementen

skulle ej finnas större styrka fast anstälda menige, volontärer,

än som erfordrades för rekrytering af befälskadern. Nyssnämnda tre regementen

vore dock i behof af ett större antal volontärer: Svea och Göta

lifgarden för att kunna upprätthålla garnisonstjensten i hufvudstaden,

hvilken för öfrigt icke kunde undvara en ständig, om ock jemförelsevis

svag infanterigarnison, Gotlands infanteriregemente för att säkerhetsbesättningen

å ön skulle stärkas, och för att mobiliseringsresultatet, med hänsyn

till den sannolika nödvändigheten att omedelbart vid krigstillfälle taga i

anspråk ej blott beväringen utan ock landstormen, skulle ställa sig så

gynsamt som möjligt.

Mot den sålunda af chefen för generalstaben föreslagna organisationen

af infanteriet hav jag i det störa hela icke att framställa några

erinringar, ej heller mot den från utbildningen vid det stora flertalet infanteriregementen

afvikande fördelning af repetitions-(regements-)öfningarna,

som upptagits för fästningsinfanteriregementena. Om jag sålunda finner

infanteriets organisation i allmänhet väl afvägd och lämpad efter våra

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

förhållanden, synes det mig dock, som om man med skäl kunde ifrågasätta

lämpligheten af, att det för första arméfördelningen erforderliga fältinfanteriregementet

skall uppsättas och förläggas i Skåne. Äfvenledes

torde berättigade erinringar kunna göras mot det sätt, hvarpå detta nya

truppförband föreslagits skola bildas, nemligen genom att för ändamalet

afskilja delar från Vestgötadals och Bohusläns regementen samt att i öfrigt

sammanslå dessa till ett regemente.

De undersökningar, som jag låtit verkställa rörande möjligheten att

— utan att i någon afsevärd mån ingripa uti andra och tredje (jrméfördelningsområdena

— på ett annat godtagligt sätt än det föreslagna

uppdela första arméfördelningsområdet uti fem inskrifningsområden, hafva

gifvit vid handen, att detta låter sig göra äfven på det sätt, att Hallands

län eller större delen deraf kan ingå uti eller bilda hufvuddelen af ett

nytt inskrifningsområde, under det att för de båda nuvarande skånska

infanteriregementena komma att finnas två inskrifningsområden uti Skåne.

Då det gäller att af bestående infanteritruppförband bilda nya sådana,

måste det, i betraktande af de gemensamma intressen som de förra hvar för

sig hafva, anses önskvärdt, att hvart och ett af dem kommer att, så långt sig

gorå låter, odeladt öfvergå till eller öfverflyttas uti sitt nya förhållande. Ur

denna synpunkt kan det icke vara ändamålsenligt att sönderbryta två regementen

för att af de utbrutna delarna bilda ett truppförband och af de återstående

delarna ett annat. Med anledning häraf kan jag icke förorda, att

stommen till det för första arméfördelningen erforderliga nya fältinfanteriregementet

er hålles från Vestgötadals och Bohusläns regementen, och att

desamma för öfrigt sammanslås till ett regemente. Utan får jag såsom min

mening framhålla, att Bohusläns regemente må förblifva odeladt, att Vestgötadals

regemente och Hallands bataljon tillsammans bilda det nya för

första arméfördelningen föreslagna regementet, och att följaktligen endast

Vermlands fältjägarcorps kommer att bilda stommen till det för Vaxholm

och Oscar Fredriksborg afsedda, under förutsättning dock att vid det senare

skulle befälskadcrn fyllas genom transport af de officerare, underofficerare

och korpraler, som så önskade, hvarvid officers-, underofficers- och korpralscorpserna

vid Vestgötadals regemente och Hallands bataljon skulle hafva

företräde, särskilt med hänsyn till den omständigheten att dessa truppförbands

stater lemna tillgång till öfverflyttande af en del löner till det

för Vaxholm och Oscar Fredriksborg afsedda infanteriregementet.

Då det är eu väsentligt ökad utbildning, hvaraf svenska hären och

särskilt dess värnpligtige i främsta rummet äro i behof, är det natur
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ligen af synnerlig betydelse, att den för detta vigtiga ändamål föreslagna

tiden kommer att användas på ett i möjligaste måtto fruktbringande sätt,

allra helst som utbildningen af de värnpligtige beräknats fortgå endast

under så lång tid, som synes oundgängligen nödvändig för att dana dem

till soldater, så att de kunna fylla sin plats i fälthärens led, och för att

göra härens särskilda truppförband krigsbrukbara. För den skull synes

det mig angeläget att taga hithörande frågor i skärskådande i samband

med framställningen af infanteriets organisation. Dervid tillåter jag mig

dock. att förutskicka den anmärkningen, att det helt visst skulle föra allt

för långt, om jag vid detta tillfälle skulle till behandling upptaga utbildningsprogrammen

för hvarje särskildt truppslag.

Enligt förslaget till ny härordning skulle de olika kategorierna af

personal vid infanteriet genomgå följande skolor och utbildningskurser:

1. De värnpligtige äfvensom de fast anstälda volontärer, som icke

erhållit rekryt utbildning såsom värnpligtige: rekrytskola om 245 dagar,

under hvilken tid dertill lämpliga värnpligtige äfven skulle erhålla underbefälsutbildning

uti en för regementet gemensam resermmderbefälsskola.

2. De fast anstälda volontärer, som erhållit rekrytutbildning:

korpralskola,1) hvilken skulle begynna efter repetitions-(regements-)öfningarnas

slut, således under förra hälften af oktober, och fortgå intill tiden

för följande års repetitions-(regements-)öfningar, och hvars genomgående

jemte dervid aflagd korpralsexamen skulle vara vilkoret för befordran till

vicekorpral.

3. Ett visst antal korpraler och vicekorpi’aler, beräknadt vid hvarje

regemente till omkring 10: en för hela härens infanteri gemensam underofficersskola

af ungefär samma varaktighet som ofvannämnda korpralsskolor

vid regementena.

4. Officersvolontärerna: en arméfördelningsvis ordnad rekrytutbildning

från midten af juni månad, efter aflagd mogenhetsexamen, intill tiden

för årets repetitions-(regements-)öfningar; vidare efter deltagandet uti dessa

öfningar vid vederbörligt regemente en för hela infanteriet gemensam officersvolontärskola,

hvilken sålunda skulle taga sin början under förra hälften af

oktober månad och fortgå till följande års repetitions-(regements-)öfningar

med afläggande! af underofficersexamen såsom mål. Derpå skulle åter följa

deltagande uti repetitions-(regements-)öfningar, efter hvilkas fullgörande och

derunder förrättad korpralstjenst skulle ske befordran till underofficer. De

1 För rekrytering af den vid infanteriregementena erforderliga sjukvårds- ock gevärskandtverkarepersonalen

af manskapsklass skulle, liksom hittills, kurser för utbildande af

sjukvårds- och gevärshandtverkaresoldater anordnas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

officersvolontärer, som befunnes lämpliga och så önskade, skulle till det

antal, som fyllandet af den fasta officerskadern betingade, allt efter förtjenst

och duglighet kommenderas till krigsskolan, hvars utbildningsprogram

skulle i allt väsentligt förblifva oförändradt. Sålunda skulle ifrågavarande

officersaspiranter, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad nu är händelsen,

såsom fanjunkare deltaga uti det följande årets repetitions-(regements-)öfningar

samt, efter förutgången officersexamen, utnämnas till underlöjtnanter.

— De officei’svolontärer åter, som icke komme att beordi’as till

krigsskolan och som önskade anställning såsom reservofficerare, skulle å

lämplig tid genomgå eu tre månaders reservofficerskurs, ordnad arméfördelningsvis,

och skulle vid dess slut reservofficersexamen afläggas. Efter

deltagande uti nästföljande repetitions-(regements-)öfningar skulle de, vid

tidpunkten för de från krigsskolan utexaminerade elevernas officersbefordran,

utnämnas till reservofficerare.

5. Regementets fast anställa personal samt ''tredje, fjerde och

femte värnpligtsklasserna: repetitions-(regements-)öfningar om 35 dagar.

Hvad först rekrytskolan angår, är dess ändamål att bibringa rekryten

de kunskaper och färdigheter, som erfordras i fält, och att hos honom

ingjuta en stark och beståndande disciplin, grundvalen för krigföringens säkerhet

och det helas framgång. Liksom hittills bör undervisningen i rekrytskolan

omfatta: instruktion, såväl praktisk som teoretisk; exercis i sluten

och spridd ordning; fälttjenst, d. ä. fältmarscher, spanings- och bevakningstjenst,

stridsöfningar, fältarbeten och egentliga fälttjenstöfningar; målskjutning,

hvaruti inbegripas förberedande målskjutningsöfningar, skolskjutning,

fältskjutning samt afståndsmätning och afståndsbedöinning; gymnastik

och bajonettfäktning; samt simning. Men dertill bör komma undervisning

i läsning, skrifning och räkning, i den mån som de värnpligtige

deraf äro i behof.

Chefen för generalstaben har i början af sin motivering för det

nya härordningsförslaget fullständigt så utvecklat den betydelse, som

ofvan upptagna undervisningsämnen hafva för rekrytens uppfostran till

soldat, att dertill torde vara föga eller intet att tillägga. I stället anhåller

jag att i korthet få redogöra för, huru jag tänkt mig rekrytutbildningstidens

ändamålsenliga fördelning och tillgodogörande.

Rekrytskolans 35 veckor torde lämpligen böra indelas i tvä särskilda

perioder, hvilka visserligen icke skulle vara strängt åtskilda, men dock

beteckna tvenne skeden uti rekrytens utbildning. Den första perioden

synes böra omfatta eu tid af 23 veckor, den andra perioden återstående

12.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Under den första perioden bör den teoretiska utbildningen i regeln

vara afslutad, utbildningen i exercis såväl enskildt som i smärre afdelningar,

halftropp och tropp hafva nått sådan stadga, de förberedande öfningarna

i fälttjenst och målskjutning vara så långt fortskridna, att under

andra perioden hufvudsakligen utbildning i pluton och mot slutet af perioden

äfven i större förband, målskjutning samt tillämpningsöfningar af

alla slag må kunna ega rum. Under första perioden, i regeln i samband

med derunder utförda fältmarscher, böra särskilda vinteröfningar företagas,

afsedda, såsom i det föregående framhållits, att vänja rekryten vid

att finna sig till rätta i fältlifvets förhållanden under den oblidare årstiden

samt att lära honom utföra dervid förekommande, för infanteriet

behöfliga tekniska arbeten. Under båda perioderna böra öfningarna i gymnastik

fortgå, undantagandes dock de dagar, som i sin helhet äro anslagna

till fältmarscher och fälttjenstöfningar. Under andra perioden skulle instruktion

öfvas Endast praktiskt i samband med exercis, fälttjenst och

målskjutning.

Hvad de olika undervisningsämnena eller utbildningsgrenarna beträffar,

skulle de rekryter, som sakna tillräcklig kunskap i innanläsning,

deri erhålla undervisning. Likaså skulle de rekryter, som icke hafva nöjaktig

färdighet i skrifning och räkning, beredas öfning uti dessa ämnen.

Den utbildningsgren, som benämnes instruktion och som innefattas uti

»Undervisning för infanteristen», bör göras till föremål för en grundlig

undervisning, då denna under nuvarande förhållanden till följd af bristande

tid varder alltför nödtorftig. Särskilt blifver det af vigt att göra rekryten

noga förtrogen med alla hans tjenste- och tjenstgöringsförhållanden såväl

under fredstid som vid mobilisering. Äfvenledes bör honom meddelas

kännedom om såväl den allmänna som den personliga helsovårdens grunder

och vilkor samt honom bibringas nöjaktig färdighet uti anläggandet af

det s. k. första förbandet.

Uti de vigtiga utbildningsgrenarna exercis, fälttjenst och målskjutning

gäller det att följdriktigt fortgå på den väg, på hvilken inslagits genom

nu gällande utbildningsinstruktioner. Ytterligare uppmärksamhet måste

således egnas åt den enskilde mannens allsidiga utbildning, och med den

ökade tiden måste följa skärpt grundlighet. Framför allt är det öfningarna

i fälttjenst och målskjutning, som kräfva ett noga genomtänkt systematiskt

utförande, en gradvis skeende utveckling från det enkla och lätta till

det svårare. Under samtliga dessa öfningar måste krigets fordringar

skarpt hållas i sigte och rekryten så danas, att han kan motsvara desamma

och genom sin krigslydnad förmår öfvervinna stridens våldsamma friktion.

Post-, patrull- samt andra spanings- och bevakningsöfningar, stridsöfningar

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

och öfningar i afståndsbedömning in. m. böra företagas i omvexlande

terräng för att lära rekryten begagna sig af markens egenskaper till skydd

mot fiendens eld och till höjande af egen eldverkan samt till väljande af

lämpligaste väg under förflyttning, för att utveckla hans uppfattning af

markens egendomligheter, hans orienteringssinne, hans förmåga att under

olika förhållanden bedöma afstånd o. s. v. På hvarje regemente bör för

rapport- och patrulltjenst utbildas, allt efter förhållandena, ett visst antal

velocipedryttare och skidlöpare.

Det är emellertid icke något nytt program för utbildningen, som

härmed framlagts, utan, såsom nyss antyddes, frågan gäller blott att

fullfölja utbildningen i redan utstakade riktningar. Jag är fullt ense med

chefen för generalstaben, då han säger, »att rekrytutbildningen vid härens

samtliga truppslag, följaktligen äfven vid infanteriet, bedrifves såväl med

nit och intresse som med framgång», och jag tvekar icke att uttala den

förhoppning, att goda resultat äro att emotse af den rekrytutbildning vid

infanteriet, som kan åvägabringas enligt förslaget till ny härordning, och

öfver hvilken jag tillåter mig att meddela en grafisk öfversigt (se sid. 34).

I fråga'' om sättet för undervisningen och rekrytens behandling är

det min öfvertygelse, att svenska härens befäl skall alltmer fortgå på de

göda traditionernas väg, väl ihågkommande hvad den nuvarande rekrytutbildningsinstruktionen

säger på sitt första blad: »Rekrytens utbildning

är grundvalen för soldatens hela militära uppfostran, och bör under densamma

lika mycken uppmärksamhet och nit egnas att utveckla rekrytens

förstånd och sedliga egenskaper som att bibringa honom de rent kroppsliga

färdigheterna.» Och vidare: »Rekryten bör behandlas med vänlighet,

tålamod och omvårdnad, aldrig med hårdhet eller öfverilning. Undervisningen

bör ske med klokhet, allvar och lugn, men från första dagen

bör af rekryten fordras uppmärksamhet, lydnad, ordning och villighet.»

Under den tid för rekryt utbildningen, som är föreslagen för svenska

härens värnpligtige, komma dessa att vara underkastade ett mycket

allvarligt och fordrande, men på samma gång omvexlande arbete, som

gifver dem full sysselsättning samt tager deras sinnen såväl som kroppskrafter

fullt ut i anspråk. Detta måste helt visst utöfva ett välgörande

inflytande på individen, då denne nemligen oaflåtligen tillhålles att iakttaga

ordning, punktlighet och ett hedrande uppförande, då han genom

militäröfningarna får sin kropp utvecklad och stärkt, och då hos honom

inplantas vördnad för lag och rätt. Ur nu antydda synpunkter är de

vämpligtiges rekrytutbildning ingen förspild tid, utan nationen i sin helhet

kommer att deraf draga stor fördel.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Grafisk öfversigt öfver rekrytutbildningen vid infanteriet.

Första perioden.

Utbildningsgrenar.

Ofningsveck

Läsning, skrifning och räkning ....

Egentlig soldatinstrnktion . .

Fälttjenst .........

In
struk
tion.

Gevärets kännedom och vård, grunderna

för skjutning . . .

Marsch, vändningar, rättning m. m.

Gevärsexercis........

Afdelningsexercis på ett led . .

» » två » . .

Exercis. < Spridd ordning.......

Exercis i halftropp . . .

» > tropp . . . .

» > pluton . . . .

» > större förband

Fältmarscher.....

Spanings- och bevakningstjenst . .

| tjenst. { Stridsöfningar.........

I Fältarbeten..........

( Fälttjenstöfningar

Gymn

gev

Laddöfningar

Mål
skjut
ning.

Förreda]

skjut

öfningar.

Gymnastiska öfningar med

gevär ....

beredande Anläggningsöfningar

skjut
Riktöfningar

....

Affyringsöfningar .... i j

Kammarskjutning . . .

Afstundsmätning och afståndsbedömning

Skolskjutning........

Enskild fältskjutning.....

Fältskjutning i trupp.....

Gymnastik . .

Bajonettfäktning

Simning . . .

1

2

3

4

5

6

7

8

O

9

10

Il|l2jl3

14

15

16

17

18 19!20

2122

23

l

I

i

i

,

,

L

1

1 i

i

|

(•‘

1

i

(

1 !

LL

|

1 (

|

!

I

„ ,1

i .

|

!

_

I

IN

1

I

|

j

1 |

|

i

1 i

''

t

1

_1

i

|

•

J

1

j

1

1

Andra perioden.

Öfningsveckor.

[24125(26

i

27128(29

so

31

32

33134

.35

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

57

Sedan värnpligtsrekryterna efter fullgjord tjenstgöring om 245 dagar

hemförlofvats, fortsättas volontärrekryternas öfningar uti de delar, som

synas erforderliga för att fullständiga deras utbildning, hvarvid sistnämnda

rekryter böra esomoftast sammanslås med pågående korpralskolor, för att

bereda ökad manskapsstyrka vid dessa, skolors öfningar.

Den i det föregående omnämnda utbildninqen af reservunderbefäl,

som är afsedd att under rekrytskoleperioden meddelas åt dertill lämpliga

individer bland de värnpligtige, har till uppgift att lära eleverna att

under repetitions-(regements-)öfningarna och i fält förrätta tjenst såsom

underbefäl, men icke att dana instruktörer med förmåga att utbilda och

undervisa rekryter. Derigenom varder utbildningen af reservunderbefäl,

i jemförelse med utbildningen af dem, som skola blifva fast anstälda

korpraler, väsentligen förenklad.

Såsom förut angifvits, är det för fyllande af mobiliseringsbehofvet

erforderligt att utbilda värnpligtige till reservunderbefäl, och belöper sig

det årligen för ändamålet erforderliga antalet värnpligtige till omkring 25

värnpligtige på hvarje regemente. Men antalet bör icke inskränkas till

nämnda siffra, utan man bör vid hvarje regemente tillgodogöra sig den

samfälda tillgången på lämpliga reservunderbefä Isämnen, ej blott för att

begagna sig af all den kraft och intelligens, som genom tillämpningen af

den allmänna värnpligten tillföras härens led, utan äfven derför att tillgången

på individer, mottagliga för reservunderbefälsutbildning, gifvetvis

är vexlande inom de särskilda inskrifningsområdena, hvarför det är af vigt

att med på ett håll uppstående öfverskott vid mobilisering kunna täcka en

på annat håll befintlig brist.

Utbildningen af reservunderbefäl förenklas emellertid ej blott derigenom,

att i densamma ej behöfver ingå den både svåra och magtpåliggande

uppgiften att uppfostra och dana instruktörer, utan äfven derigenom

att de värnpligtige, som uttagas till underbefälsämnen, ega förkunskaper,

med hvilkas inhemtande eljest en icke oväsentlig tid skulle tagas i anspråk,

samt vana vid och större mottaglighet för undervisning. I betraktande af

dessa förhållanden torde ur reservunderbefälsutbildningen böra utgå en

del till korpralskolekursen hörande undervisningsämnen, såsom läsning,

skrifning in. fl. vanliga skolämnen, i hvilka man finner dem ega tillräcklig

kunskap, och skulle den sålunda företrädesvis omfatta: korpralsundervisning,

exercis och fälttjenst.

De värnpligtiga underbefälseleverna måste naturligen börja sin

tjenstgöring såsom rekryter, och de tre första månaderna torde de

hufvudsakligen böra undergå rekrytutbildning. Men under denna tid

Bih. till Jlikså. Prof. 1201. / Sami. 1 Afd. 2 Iläft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

böra de kunna fullständigt inhemta det, som hörer till ämnet instruktion

och korpralsundervisningens teoretiska del. I exercis, fälttjenst, målskjutning

samt gymnastik och bajonettfäktning måste de uppnå samma personliga

och praktiska färdigheter som öfriga rekryter, och derför bör

deras rekrytutbildning i dessa grenar oaflåtligen fortgå, hvilket är desto

angelägnare, som en försummad enskild utbildning har i flerahanda afseenden

en ofördelaktig återverkan på individen, då denne skall taga och

utöfva befäl.

Men jemsides med denna fortgående rekrytutbildning, hvilken allt

efter densammas fortskridande torde komma att taga en allt mindre daglig

tid i anspråk, bör från och med fjerde månaden eller fjortonde öfningsveckan

utbildningen till reservunderbefäl bedrifvas uti det ofvan angifna

allmänna syftet, att bibringa de värnpligtiga underbefälseleverna förmågan

att förrätta underbefälstjenst. För detta ändamål böra de inhemta följande

kunskaper och färdigheter:

uti korpralsundervisning: underbefälets allmänna skyldigheter i fråga

om den dagliga tjenstens utöfning, dess befogenhet med hänsyn till förmanskap,

dess åligganden vid förandet af befäl i kasern och logement, på

vakt, uppsättande af enklare tjensteskrifvelser m. in. d.;

uti exercis: i främsta rummet halftroppchefs (i mån af begåfning

och fallenhet äfven troppchefs) skyldigheter i sluten och spridd ordning,

kommandoordens inlärande och utsägande och förandet af mindre afdelningar

i exercis; samt

uti fälttjenst: åliggandena såsom befälhafvare för patrull, aflösning,

underbefälspost och postering (i män af begåfning och fallenhet äfven såsom

befälhafvare för spets och fältvakt), rapporters affattande, förmåga att

läsa karta samt att efter densamma orientera och vägleda sig i terrängen.

Vid slutet af den sålunda anordnade rekryt- och reservunderbefälsutbildningen

böra de elever, som deraf gjort sig förtjena, vinna befordran

till den underbefälsgrad, för hvilken de gjort sig skickliga och befunnits

lämpliga.

Mig synes, att resultatet af en i öfverensstämmelse med dessa grunder

vid hvarje infanteriregemente anordnad reservunderbefälsutbildning

eller reservunderbefälsskola skall blifva tillfredsställande, samt att derigenom

betydelsen af en i fråga om fredstjenstgöringen i erforderlig grad utsträckt

värnpligt skall alltmer framstå för vårt folk.

Den kor praIsutbildning, som efter erhållen soldatutbildning för närvarande

kommer korpralsämnena vid indelta arméns infanteri till del,

omfattar en tid af allenast 150 dagar, nemligen: 50 dagars förberedande

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

korpralskola och 100 dagars korpralskola. Med allt erkännande af det

dugande arbete, som nedlägges på denna utbildning, och af de göda,

resultat, som i förhållande till den anslagna tiden dervid uppnås, torde

man med mycket fog kunna säga, att denna tid icke är tillräcklig för att

utbilda korpraler, fullt hemmastadda i dem åliggande tjenstegrenar och

tjensteskyldigheter. Ty, såsom förut antydts, frågan gäller icke blott att

utbilda korpralskoleeleverna så, att de kunna förrätta korpralstjenst under

olika förhållanden, utan ock att dana dem till undervisare eller instruktörer

för de värnpligtige. Och af dessa båda uppgifter är den senare den svårare

och den, som kräfver den längre tiden.

Enligt förslaget till den nya härordningen är korpralskolan beräknad

att fortgå under en tid af omkring 10 månader, och på den derunder

meddelade utbildningen synas följande fordringar böra uppställas.

I läsning, skrifning, räkning och geometri bör korpralskoleeleven bibringas

sådan insigt och färdighet, att han kan tydligt och flytande läsa

tryckt och skrifven stil samt redogöra för innehållet af hvad han läst, att

han kan skrifva en fullt läslig handstil och skrifva efter diktamen med

tillfredsställande rättstafning och användning af skiljetecknen, att han är

fullt förtrogen med de fyra räknesätten i hela tal och decimalbråk, läran

om mått, mål och vigt samt plana ytors beräkning. Bland de teoretiska

ämnena bör äfven ingå en lämpligen afvägd kurs i fäderneslandets historia

och geografi. Det är af vigt, att korpralen får en grundlig utbildning,

äfven i'' de allmännyttiga ämnena läsning, skrifning och räkning samt

geometri, för att han efter afskedstagandet lättare må kunna erhålla stadigvarande

sysselsättning genom anställning vare sig uti allmän eller enskildes

tjenst.

Hvad angår de rent militära ämnena, korpralsundervisning, exercis,

fälttjenst, målskjut?iing, gymnastik och bajonettfäktning, skall korpralskoleeleven,

och det i skärpt grad, lära sig de åligganden, som nyss äro anförda

vid framställningen af motsvarande grenar uti reservunderbefälsutbildningen.

Men dertill kommer bibringandet af undervisnings- eller

in struktörsförinäga,. För ändamålet skall han inläras att praktiskt undervisa

uti exercisreglementets för infanteriet båda första underafdelningar

(»Den enskilda utbildningen» och »Plutonen») och göras fullt förtrogen med

rekrytutbildningsinstruktionen. Vidare skall han förvärfva sig sådana kunskaper,

att han kan biträda vid rekryternas utbildning i fälttjenst, skjutning

och gymnastik samt tjenstgöra såsom skjutlagsbefälhafvare, och slutligen

skall under allt detta ingjutas hos honom befälsegenskaper eller förmågan

att förn befäl — allt med det stora målet för ögonen, att korpral
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

skoleeleven, efter genomgången kurs och vunnen befordran, skall i ordets

bästa bemärkelse vara en föresyn för soldaten.

Sammandragandet af en för infanteriet i det stora hela gemensam

under oficersskola, hvilken för närvarande utgöres af infanterivolontärskolan

å Karlsborg, synes mig ännu så länge erforderligt. Väl låter det tänka

sig, att underofficersutbildningen vid infanteriet liksom vid specialvapnen

skulle kunna ordnas regementsvis, och att man äfven på den vägen skulle

komma till ett nöjaktigt resultat, men för en sådan åtgärd torde man höra

afvakta det fullständiga genomförandet af den nya härordningen. Den nuvarande

infanterivolontärskolan, der ifrågavarande utbildning hufvudsakligen

är företrädd, åtnjuter ett godt och berättigad!- anseende, och man torde

icke böra afskaffa en af allmänna meningen uppburen institution, förr än

man är fullt förvissad om, att man kan sätta något bättre i stället.

Enligt hvad som redan blifvit framhållet, skulle till den gemensamma

underofficersskolan, med en varaktighet af omkring 10 månader,

årligen kommenderas omkring 10 korpraler och vicekorpraler, hvarigenom

elevstyrkan kommer att blifva så stor, att den lämpligen kan indelas på

två eller tre kompanier. Planen för undervisningen vid skolan synes mig

böra blifva i hufvudsak densamma, som nu är faststäld för underofficersutbildningen

vid vårt nuvarande infanteri. Vid sådant förhållande torde

det icke vara behöfligt att vid detta tillfälle närmare ingå på utbildningsprogrammet.

Endast det må anföras, att ifråga om de allmänbildande

ämnena, läsning, skrifning o. s. v., skulle i jemförelse med korpralskolan

väsentligen skärpta fordringar inträda, samt att beträffande de rent militära

ämnena, exercis, fälttjenst o. s. v., skulle krafvet på instruktörsförmågan

ställas högre, på samma gång som underofficersskoleeleven skulle

lära sig härens organisation fullständigt, erforderliga delar af fredstjenstgöringsreglementet,

hela exercisreglementet för infanteriet, fälttjenstreglementet,

skjutinstruktionen för infanteriet, ledningen af mindre förstärkningsarbeten

m. m. d.

I det föregående är antydt, att aflagd underofficersskoleexamen skulle

i regeln vara vilkoret äfven för befordran till distinktionskorpral, hvarigenom

åt denna underbefälsgrad förlänas en framstående ställning inom

härordningen.

Mot vår första officersutbildning torde icke några grundade anmärkningar

kunna göras. Den erkännes med skäl stå mycket högt. Men till

följd deraf, att det stora flertalet officerare enligt nuvarande organisationsförhållanden

få årligen endast eu kortare tid vara i tjenstgöring och der
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

för måste mellan mötestiderna på skilda håll skaffa sig civil sysselsättning,

är det svårt att vidmagthålla och än svårare att yttermera främja och utvidga

den första officersutbildningen. Genom förverkligande af grundsatsen

om officerscorpsens ständiga tjenstgöring varda dessa svårigheter

undanröjda och vägen öppnad för gynsammare förhållanden uti nu berörda

afseenden.

Enligt förslaget till ny härordning är officersaspiranternas utbildning

ordnad på ett med deras nuvarande utbildning öfverensstämmande sätt,

med undantag dock deraf att för dem, som skola gå reservofficers vägen,

sedan den gemensamma officersvolontärsutbildningen afslutats, en särskild

kurs om 3 månader tillkommit, vid hvars slut de skola aflägga reservofficersexamen.

Denna kurs bör ordnas på sådan tid, att den så litet soin

möjligt ingriper uti eller rubbar dit kommenderade elevers studier vid

universitet eller andra högskolor, särskilda sysselsättningar o. d. För

ändamålet torde den i regel böra förläggas till sommarmånaderna, men

intet hinder torde möta att å annan tid anordna en extra dylik kurs för

de aspiranter, som af en eller annan anledning icke finna det med sina

ekonomiska intressen förenligt att egna nyssnämnda månader åt fullbordandet

af sin militära utbildning.

Hvad angår tids- och utbildningsfördelningen under de föreslagna,

till 35 dagar uppgående repetitions-{regements-)öfningarna, har redan framhållits,

att desamma höra omfatta: öfningar i kompaniförband (16 18

dagar), öfningar i bataljonsförband (7 dagar), öfningar i regementsförband

(5 dagar) och större fälttjenstöfningar (7—5 dagar). De utbildningsgrenar,

som böra blifva föremål för undervisning och öfning, äro: instruktion,

exercis, fälttjenst och målskjutning. Till gymnastik torde icke böra anslås

någon särskild tid, utan under och i samband med exercisen kunna

sådana gymnastiska rörelser utföras, som äro lämpliga för att uppmjuka

soldatens kropp, ben, armar och händer. Huru tiden under repetitions(regements-)öfningarna

ändamålsenligen bör fördelas, framgår åt nedanstående

grafiska öfversigt (se nästa sida). I

I betraktande af att ett år (för den tredje klassen något mera) förflutit,

sedan de värnpligtige voro inkallade till tjenstgöring, är det nödvändigt

att under öfningarna i kompaniförband repetera det vigtigaste,

som hör till ämnet instruktion, hvarvid undervisningen bör meddelas uteslutande

på praktisk väg och medelst exempel. Samtidigt böra de till

reservunderbefäl utbildade värnpligtige genomgå en motsvarande repetitionskurs.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Grafisk öfversigt öfver utbildningen under infanteriets repetitions-(regements-)öfningar.

Utbildningsgrenar.

Öfningar i kompaniförband

(i medeltal 17 dagar).

I 1

415 6

t Egentlig soldatinstruktion

J Fälttjenst

i I i i

Fält
tjenst.

Mål
skjut
ning.

stråk- \

tion. I Gevärets kännedom och vård, grunl

derna för skjutning......

I Enskild utbildning, utbildning i pluton |

och mindre afdelningar.....!_i

Exercis. c Utbildning i kompani.......

» > bataljon.......

> > regemente......

Fältmarscher..........

Spanings- och bevakningstjenst . . .

Stridsöfningar ..........

Fältarbeten...........

Fälttjenstöfningar........

Förberedande skjutöfningar ....

Skolskjutning..........

Fältskjutning..........

Afståndsbedömning........

I i ;

■ I ,1 i

9 !10

11112

_L

13tl4|15

I

16

Öfningar i

bataljonsförband

(7 dagar).

19

20 21

I

22

23

24

Öfningar i

regementsförband

(5 dagar).

25 26 27 28 29

Större fälttjenstöfningar

(i medeltal

6 dagar).

“i

9=!

il? i

30 31 32 33 34 35

Uti exercis bör utbildningen enskildt samt uti mindre afdelningar

och uti plutonen genomgås i erforderlig grad, innan exercisen i kompani

begynner. Den formella exercisen får dock ej drifvas längre, än som är

nödvändigt med hänsyn till disciplinens kraf och till vinnandet af erforderlig

fasthet och sammanhållning uti truppförbandet. Ju mera öfningstiden

fortskrider, dess mera sättes exercisen i samband med tillämpningsöfningar.

Hvad fälttjensten angår, böra öfningarna i spanings- och bevakningstjensten

snarast möjligt begynna. Sedan grunderna härför repeterats,

sättas dessa öfningar i samband med fältmarscher och stridsöfningar samt

fortgå oaflåtligen under hela utbildningstiden. Vid lämpliga tillfällen

utföras fältarbeten.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

öfningarna i målskjutning begynna från och med första dagen med

de förberedande skjutöfningarna. Sedan ändamålet med dessa vunnits,

vidtager skolskjutningen, hvilken helst bör afslutas under den tid, som är

anslagen till öfningarna i kompaniförband. Detta får dock icke ske på

bekostnad af skjutöfningarnas omsorgsfulla och grundliga utförande. Vid

lämpliga tillfällen under öfningarna i kompani- och bataljonsförband

(eventuelt äfven under öfningarna i regementsförband) företages enskild

fältskjutning och fältskjutning i trupp. Äfvenledes böra öfningar i afståndsbedömning

flitigt förekomma, enär eldens verkan är i så hög grad

beroende af den omständigheten, huruvida afståndet blifvit rigtigt uppskattadt

eller ej.

Repetitions-(regements-)öfningarna böra af i det föregående angifna

skäl afslutas af större fälttjenstöfningar, vare sig inom arméfördelningarna

eller utförda arméfördelning mot arméfördelning samt förlagda till annan

ort än den, der repetitions-(regements-)öfningarna i allmänhet försiggå.

Då infanteriet är härens talrikaste truppslag och med allt skäl

betecknas såsom dess hufvudvapen, då detsamma röner det största inflytandet

och den qvalitativt största krafttillökningen af den utsträckta värnpligtens

tillämpning, och då dertill kommer, att den stora allmänhetens

såväl som Riksdagens intresse företrädesvis är rigtadt på den utomordentligt

vigtiga frågan angående infanteriets organisation, har jag ansett mig

böra något utförligare redogöra för mina åsigter, huru dess skolor, öfningar

och utbildningskurser ändamålsenligen böra ordnas.

Men innan jag lemnar frågan om härens utbildning — utan tillräcklig

utbildningstid förlorar den i öfrigt bäst utarbetade arméorganisation

en väsentlig del af sitt värde —, anhåller jag att få fästa uppmärksamheten

på den omständigheten, att genom den ständiga tjenstgöring, som

enligt den föreslagna nya härordningen skulle blifva beskärd härens befäl,

beredes möjligheten att genom ofjicersöfningar af hvarjehanda slag, såsom

krigsspel, taktiska föredrag, lösandet af taktiska uppgifter och fältöfningar,

oaflåtligen arbeta på förkofrandet af oflicerarnes fortsatta utbildning. Häri

ligger uppslaget till ett militäriskt utbildande lif, som kommer att höja

oflicerarnes militära duglighet samt alltmer dana dem för deras vigtiga

uppgift.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Då jag nu går att i fråga om infanteriets organisation göra de

framställningar, som kräfva Riksdagens pröfning och godkännande, an*

håller jag att få förutskicka den anmärkningen, att skäl synas icke vara

för handen att i detta sammanhang begära Riksdagens godkännande å de

särskilda truppförbandens stater i hittills gängse bemärkelse, d. v. s. ej

blott å personalsammansättningen, utan äfven å personalen tillkommande

fasta aflöningsförmåner, hvilka senare torde böra i statsregleringsväg pröfvas.

Med hänsyn härtill komma följaktligen ifrågavarande framställningar

endast att afse sammansättningen af de särskilda truppförbandens,

med fasta aflöningsförmåner anstälda personal.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande infanteriets organisation:

l:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att af nuvarande Smålands grenadiercorps och Blekinge

bataljon bildas ett nytt infanteriregemente, afsedt

till besättning i Karlskrona;

att af nuvarande Vermlands fältjägarecorps bildas

ett nytt infanteriregemente, afsedt till besättning å

Vaxholm och Oscar Fredriksborg; och

att af nuvarande Vestgötadals regemente och

Hallands bataljon bildas ett nytt infanteriregemente,

afsedt för första arméfördelningen; samt

2:o) att Riksdagen måtte besluta, att hvart och ett

af nedan uppräknade infanteritruppförband skall vid

slutligt genomförd härordning utgöras af den under

desamma upptagna, med fasta aflöningsförmåner anstälda

personal, nemligen:

a) Lifregementet till fot, Första lifgrenadierregementet,

Andra lifgrenadierregementet, Vestgöta regemente,

Uplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands

regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings regemente,

Dalregementet, Helsinge regemente, Elfsborgs regemente,

Bohusläns regemente, Vestmanlands regemente, Norrbottens

regemente, Vesterbottens regemente, Kalmar regemente,

Vermlands regemente, Jemtlands fältjägareregemente,

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet,

Vesternorrlands regemente samt det

nya, här ofvan under l:ö) upptagna, för första arméfördelningen

afsedda regementet:

•, ir.>; i i-.''.i; ••

:•••‘-•Alili»-,, .fi • Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant afförsta klassen (förste regementsadjutant),

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

3 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),

1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

4 sjukvård skorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtvérkaresoldat och

1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af första klassen,

6 kaptener af andra klassen,

9 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

9 underlöjtnanter,

12 fanjunkare,

9 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

36 distinktionskorpraler,

48 korpraler,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1901. 1 Sand. 1 Afd. 2 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

48 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

48 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och

24 trumslagare eller hornblåsare.

b) Sven och Göta lifgarden:

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

3 majorer,

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

3 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),

1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

4 sjukvårdskorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och

1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af första klassen,

6 kaptener af andra klassen,

9 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

9 underlöjtnanter,

12 fanjunkare,

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

9 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

36 distinktionskorpraler,

48 korpraler,

60 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

360 öfriga volontärer,

8 musiksergeanter af första klassen,

8 musiksergeanter af andra klassen och

24 trumslagare eller hornblåsare.

c) Infanteriregementena i Karlskrona samt ä Vaxholm

och Oscar Fredriksborg :

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (förste regementsadjutant),

1 löjtnant afandra klassen (andre regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

2 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),

1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

2 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvård ssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och

1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

6 kaptener af första klassen,

4 kaptener af andra klassen,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

6 löjtnanter af första klassen,

6 löjtnanter af andra klassen,

6 underlöjtnanter, .1

8 fanjunkare,

6 sergeanter af första klassen,

8 sergeanter af andra klassen,

24 distinktionskorpraler,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

8 officersvolontärer,

32 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och

16 trumslagare eller hornblåsare.

d) Gotlands infanteriregemente jemte militärbefälhafvaren

ä Gotland:

Militärbefalhafvare.

1 militärbefalhafvare, öfverste.

Regementsstaben.

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen(försteregementsadjutant),

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare, .

2 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),

1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

* > 3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral, .

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1 gevärshandtverkaresoldat och

I musikfanjunkare.

Kompanistaten.

i'':'' ■ • '' '' ■■ L / ! ■ ''■

8 kaptener af första klassen,

4 kaptener af andra klassen,

II löjtnanter af första klassen, deraf en adjutant

hos militärbefälhafvaren,

10 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

8 fanjunkare,

11 sergeanter af första klassen,

16 sergeanter af andra klassen,

32 distinktionskorpraler,

40 korpraler,

48 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

240 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och

16 trumslagare eller hornblåsare.

... \ • ;»V; i ; r'' •" ■- ‘ mIM** *’ •

z ..., • . j <. ‘ f ; •''v • i; t *■*<*''•'' f* '''' «f»'' . »ii* ;'' :! ’'' \ r i • ^'' i * ''* * 1 i.)4 • »''»/•/''

B. Kavalleriet.

Enligt det af chefen för generalstaben afgifna förslag till ny härordning

skulle kavalleriets organisation, hvad angår antalet regementen

och deras indelning i sqvadroner, bibehållas oförändrad, men i öfrigt

undergå de ändringar, som betingades dels af indelningsverkets afskaffande

och den fast anstälda meniga personalens minskande till den styrka, som

vore erforderlig för att i förening med lämpligt antal vämpligtige vid

mobilisering bilda fältdugliga sqvadroner, dels af behofvet att i någon

mån stärka befälskadern.

Sålunda skulle hvarje sqvadron, oafsedt officersvolontärer och beställningsmän,

hafva 39 meniga volontärer och en årlig, till 30 man beräknad

värnpligtskontingent. Antalet ridhästar vid hvarje sqvadron har

föreslagits skola utgöra 120. De hästar, omkring 24 för sqvadron, som

icke vore uti ordinarie tjenstgöring mellan repetitions-(regements-)öfningarna,

borde uppställas i depot vid vederbörliga regementen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kongl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Utbildningen skulle hufvudsakligen ordnas på följande sätt: rekrytoch

korpralsutbildningen i sqvadronsvis ordnade rekryt- och korpralskolor,

underofficersutbildningen i regementsvis sammandragna underofficersskolor,

officersutbildningen med ett par smärre afvikelse!’ på samma sätt som vid

infanteriet.

Uti det föregående har jag redan framhållit, att kavalleriets föreslagna

organisation är vida öfverlägsen dess nuvarande. Förhållandet

mellan volontärer och värnpligtige vid hvarje sqvadron synes vara väl

afvägdt. Då en vigtig del af kavalleriets verksamhet i fält omfattar spaningstjensten

med hvad dertill hörer, och då det följaktligen är af stor betydelse

att hafva erforderlig tillgång på dugliga patrullförare, är det en stor fördel,

att särskildt befälskadern för sådant ändamål blifvit tillgodosedd. Utbildningen

af manskapspersonalen är ordnad på grund af erfarenheterna

från våra värfvade garnisonerade kavalleriregementen. Då kavalleriets

värde i högst väsentlig grad är beroende på dugliga och i kraft varande

hästar, har jag intet att erinra mot regementsvis ordnade depoter för

uppställning af de hästar, som icke äro i ordinarie tjenst, ehuruväl, såsom

chefen för generalstaben anmärker, utackorderingssystemet bör vid behof

kunna tillgripas. Öfvertygande synas mig äfven de skäl vara, hvilka

af chefen för generalstaben andragits för att dressyren af reinonterna bör

taga sin början först vid 472 års ålder.

Hvad utbildningen för öfrigt angår, skulle det föra allt för långt,

om jag skulle genomgå dertill hörande program i samma omfattning som

skett vid framställningen af infanteriets organisation. Och detta synes

icke vara behöfligt. Vid kavalleriet, med undantag för de tre indelta

regementena, äfvensom vid artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen,

linnes nemligen redan två- eller flerårig ständig tjenstgöring i förening

med årslång utbildning, och nödvändigheten deraf har ingått uti nationens

uppfattning uti en helt annan och större grad, än hvad infanteriets utbildning

beträffar.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande kavalleriets organisation:

3:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att hvart och ett af nedan uppräknade kavalleritruppförband

skall vid slutligt genomförd härord
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

ning utgöras af den under desamma upptagna, med

fasta aflöningsförmåner anstälda personal, nemligen:

a) Lifgardet till häst, Lifregementets dragoner,

Lifregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens

husarregemente och Norrlands dragonregemente:

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant eller major,

1 ryttmästare af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regeinentsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 batalj onsveterinär,

1 fanjunkare (regementsväbel),

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdsryttare,

3 hofslagarekorpraler,

4 hofslagarevicekorpraler,

4 hofslagareryttare,

1 gevärshandtverkare och

1 musikfanjunkare.

Sqvadronsstaten.

5 ryttmästare af första klassen,

1 ryttmästare af andra klassen,

6 löjtnanter af första klassen,

6 löjtnanter af andra klassen,

5 underlöjtnanter,

5 fanjunkare,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

5 sergeanter af första klassen,

5 sergeanter af andra klassen,

20 distinktionskorpraler,

30 korpraler,

'' 30 vicekorpraler,

6 officersvolontärer,

195 öfriga volontärer,

3 musik sergeanter af första klassen,

2 musiksergeanter af andra klassen och

10 trumpetare.

iJ:>o ''»,:-**[•'' .* (i ■ I

Vij »■*•! Sfi MlljöiO! > ch« (

b) Skånska husare och dragonregementena:

) i .jo;• Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 ryttmästare af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (förste regementsadjutant),

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),

.

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

2 bataljons veterinärer,

1 fanjunkare (regementsväbel),

,:yJ 4 sjukvårdskorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdsryttare,

7 hofslagarekorpraler,

7 hofslagarevicekorpraler,

8 hofslagareryttare,

2 gevärshandtverkare och

1 musikfanjunkare.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Sqvadronsstaten.

10 ryttmästare af första klassen,

2 ryttmästare af andra klassen,

13 löjtnanter af första klassen,

11 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

10 fanjunkare,

10 sergeanter af första klassen,

10 sergeanter af andra klassen,

40 distinktionskorpraler,

60 korpraler,

60 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

390 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

4 musiksergeanter af andra klassen och

20 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Lifgardet till häst,

Lifregementets dragoner, Lifregeinentets husarer, Smålands

husarregemente, Kronprinsens husarregemente och

Norrlands dragonregemente skola vid slutligt genomförd

härordning finnas 600 samt vid hvart och ett af Skånska

husar- och dragonregementena 1,200 kronan tillhöriga

stamhästar.

C. Artilleriet.

Svenska hären har för närvarande sex fältartilleriregementen, ett uti

hvarje arméfördelning, och två svaga fästningsartillericorpser, Vaxholms och

Karlsborgs, samt dessutom Gotlands ärtillericorps, bestående af både fältartilleri

och fästningsartilleri. Hvad angår Vaxholms ärtillericorps, lärer

uti annat sammanhang framställning komma att göras om erforderliga åtgärders

vidtagande för corpsens öfverflyttande till sjöförsvarsdepartementet,

deraf att Kongl. Maj:t den 17 november 1899 nedsatt

att verkställa utredning rörande ny organisation af sjöjemte

fasta minförsvaret, har chefen för generalstaben

Bill. till Riksd. Prof. IHOI. I Sami. I Afd. 2 Höft. 10

och med

en komité

anledning

för

fästningsartilleriet

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

uti sitt förslag till ny härordning icke till behandling upptagit frågan om

Vaxholms artillericorps’ organisation.

De förändringar, som chefen för generalstaben föreslår i fråga om

artilleriets organisation, kunna sammanfattas sålunda:

fältartilleriets förseende med haubitser, 1 division om 2 batterier

vid hvarje regemente, och fältbatteriernas sammansättning af fyra, i stället

för sex, pjeser; hvarje fältartilleriregemente skulle således komma att

räkna 9 kanon- och 2 haubitsbatterier, samt Wendes artilleriregemente

dessutom 3 ridande kanonbatterier;

uppsättandet af ett positionsartilleriregemente om 6 batterier, indelade

i 2 divisioner;

uppsättandet af ett landtfästningsartilleriregemente om 10 kompanier,

i hvilket Karlsborgs artillerikår skulle ingå, med 6 kompanier i Boden och

4 å Karlsborg; samt

förändring af Gotlands artillericorps’ fältbatterier till fyrakanonsbatterier

och dess fästningskompani till ett positionsbatteri.

För stärkandet af de rörliga försvarskraftema i Norrbotten skulle af

Norrlands artilleriregemente 1 fältkanondivision och dess nya fälthaubitsdivision

förläggas till Boden.

Stamhästar skulle finnas till följande antal: vid hvarje fältbatteri å

fastlandet 40 och å Gotland 25, vid hvarje ridande batteri 48 och vid

hvarje positionsbatteri 10 hästar.

Rekrytskolan skulle ordnas batterivis; likaså konstapels- och underofficersutbildningen,

så långt detta kunde ske med fördel. Den teoretiska

delen af den senare borde dock ske uti en för hvarje regemente gemensam

underofficersskola. Officersutbildningen skulle ordnas efter samma

grunder som vid infanteriet och kavalleriet med de afvikelser, som betingades

af artilleriets säregna öfningskraf och öfningsförhållanden.

De skäl, som chefen för generalstaben anfört för fältartilleriets utvecklade

organisation, beträffande införandet såväl af fälthaubitsen vid

detta truppslag som af den nya indelningen uti batterier om allenast fyra

pjeser,'' synas mig vara så tungt vägande, att jag utan minsta tvekan biträder

och förordar den sålunda föreslagna organisationsändringen. Det

torde icke vara behöfligt att särskild! framhålla vigten af att fältartilleriet

ökas, och det måste betraktas såsom en mycket värdefull förstärkning, att

detsamma kommer att förfoga öfver ett så kraftigt och under vissa förhållanden

alldeles oumbärligt vapen som fälthaubitsen. Förutom det att

indelningen i batterier om fyra pjeser medgifver ett ökadt tillgodogörande

åt det snabbskjutande fältartilleriets förmåga af eldverkan, synnerligast uti

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Konc/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

de afförande ögonblicken, lämpar den sig särdeles för var ten äng och

våra Iförhållanden. Denna sammansättning af fältbatteriet lärer vara

definitivt faststäld uti franska hären, och man hav anledning att antaga,

att denna organisationsändring kommer att äfven i andra länder vinna

afseende. I tyskland, der fältartilleriet nyligen erhållit en stor ökning,

och der hvarje infanterifördelning numera räknar 12 batterier med tillsammans

72 ''kanoner, tyda tecken på, att de ridande batterierna komma

att omorganiseras till fyrakanons-batterier. Enligt hvad som blifvit upp

oäfvet i militärlitteraturen, lära af tyska fältartilleriets pröfningskommission

utförda försök hafva gifvit vid handen, att effekten per kanon uti

ett fyrakanons-batteri blifver åtminstone 20 procent större än uti ett sexkanons-batteri.

*

Hvad som, enligt min uppfattning, särskilt talar för tält batteriernas

sammansättning af allenast fyra pjeser, är, såsom redan antydts, dels den

omständigheten, att derigenom vinnas otvifvelaktigtiga fördela!’ uti elatekniskt

afseende, d. v. s. med hänsyn till relativ eldverkan och _ hushållning

med ammunitionen, dels den omständigheten, att organisationen

är, taktiskt sedt, lämpad efter våra förhållanden, i det att vid de sina

batterierna större hänsyn kan tagas till det skydd terrängen erbjuder och

till en nära samverkan med infanteriet. Jag drager således icke i betänkande

att förorda fältartilleriets förstärkande medelst en ändrad batterisammansättning

i stället för att påyrka ett ökadt antal kanoner. Att den

förra åtgärden är förenad med mindre kostnader än den senare torde ligga

i öppen dag.

Fältartilleriregementenas föreslagna personalstyrka synes mig vara

väl anpassad efter fredstjenstgöringens kraf och behofvet \ id mobilisering.

Då skola de nemligen uppsätta ej blott de truppförband, som skola ingå

uti fälthären och erforderliga reservformationer, utan äfven artilleri- och

infanteriammunitionskolonnerna. Med god ekonomisk uträkning äi det

helt visst förenadt att bestämma antalet stamhästar sa stort, att legning

af hästar behöfver ifrågakomma endast under repetitions-(regements-)öfnin"•arna.

Det sätt, hvarpå utbildningen föreslagits skola anordnas, och som

''icke är någon nyhet på detta område, föranleder icke någon erinran tran

min sida. . .

Saknaden af ett särskild t organiseradt positiomartillen inom svenska

hären har länge ansetts vara eu stol'' brist. A t hjelpande! af densammatvål

föreslaget uti både 1883 och 1891 års härordningsförslag, och att frågan

åter blifvit upptagen, finner jag likaså naturligt som välbetänkt. 1 ositionsartilleriet

är ett synnerligen kraftigt vapen och det kan, såsom .lag

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

redan framhållit, vid striden om befästa ställningar och vid försvaret åt

särskilda vigtiga strategiska punkter, spela rent af en afgörande roll. *)

För bemanningen af Karlsborgs fästning och den beslutade fästningen

i Boden kräfves ett landtfästningsartillenregemente, mot hvars organisation

jag så mycket mindre kan hafva någon invändning att göra, som densamma

^ uppgjorts i öfverensstämmelse med det af den år 1897 tillsatta

befästningskomiténs förslag.

Hvad slutligen angår Gotlands artillericorps, äro för densamma föreslagna

organisationsändringar endast den naturliga följden af ändringarna

uti artilleriets å fastlandet sammansättning.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen •

berättande artilleriets organisation:

4:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att ett positionsartilleriregemente uppsattes; och

att äfvenledes ett landtfästningsartilleriregemente

uppsättes, och att i detsamma skall ingå Karlsborgs

artillericorps; samt

5:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att hvart och ett af nedan uppräknade artilleritruppförband

skall vid slutligt genomförd härordning

utgöras af den under desamma upptagna, med

fasta aflöningsförrnåner anstälda personal, nemligen:

a) Första Svea, Första Göta, Norrlands, Andra

Svea och Andra Göta artilleriregementen:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regémentsqvartermästare),

*) Jag begagnar bär,tillfället att rätta ett mig meddeladt korrekturfel ä sid. 57 uti

det inom generalstaben utarbetade härordningsförslaget. Der står nemligen taladt om 12 om.

haubitser (haubitsbatteri), men skall vara 15 cm. kaubitser (haubitsbatteri).

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Korujl. MajUts Nåd. Proposition N:o 2.

1 löjtnant af första klassen (rcgementsacljutant),

1 regementspastor (vid Norrlands artillerirege

mente 2 regementspastorer),

1 auditör (vid Norrlands artilleriregemente 2 audi

törer),

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljons veterinär,

3 sj ukvårdsandrekonstaplar,

4 sjukvårdsvicekonstaplar,

4 sj ukvårdsartillerister,

3 handtverksandrekonstaplar,

4 handtverksvicekonstaplar,

4 handtverk sar tillerister,

3 hofslagareandrekonstaplar,

4 hofslagarevicekonstaplar,

4 hofslagareartillerister och

I musikstyckjunkare.

Batteristaten.

II kaptener af första klassen,

8 kaptener af andra klassen,

10 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

15 styckjunkare,

15 sergeanter af första klassen,

15 sergeanter af andra klassen,

55 förs tekonstaplar,

55 andrekonstaplar,

55 vicekonstaplar,

18 officersvolontärer,

132 öfriga volontärer,

7 musiksergeanter af första klassen,

3 musiksergeanter af andra klassen ocli

7 trumpetare.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

b) Wendes artilleriregemente:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

4 majorer,

I kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljons veterinär,

4 sj ukvårdsandrekonstaplar,

5 sj ukvårdsvicekonstaplar,

5 sjukvårdsartillerister,

4 handtverksandrekonstaplar,

5 handtverksvicekonstaplar,

5 handtverk sartillerister,

4 hofslagareandrekonstaplar,

5 hofslagare vicekonstaplar,

5 hofslagareartillerister och

1 musikstyckjunkare.

Batteristaten.

14 kaptener af första klassen,

9 kaptener af andra klassen,

13 löjtnanter af första klassen,

10 löjtnanter af andra klassen,

12 underlöjtnanter,

18 styckjunkare,

19 sergeanter af första klassen,

19 sergeanter af andra klassen,

7 0 förstekonstaplar,

7 0 andrekonstaplar,

70 vicekonstaplar,

20 officersvolontärer,

168 öfriga volontärer,

8 musik sergeanter af första klassen,

7 musiksergeanter af andra klassen och

8 trumpetare.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Konffl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

79

c) Gotlands ar tiller icörps:

Staben.

1 öfverstelöjtnant och chef,

1 löjtnant af andra klassen (adjutant),

1 bataljonsläkare,

1 batalj onsveterinär,

2 sj ukvårdsandrekonstaplar,

2 sj ukvårdsvicekonstäplar,

3 sj ukvårdsartillerister,

1 handtverksandrekonstapel,

1 handtverksvicekonstapel,

2 handtverksartillerister,

1 hofslagareandrekonstapel,

1 hofslagarevicekonstapel,

1 hofslagareartillerist och

1 musiksergeant af första klassen.

Batteristaten.

4 kaptener af första klassen,

2 kaptener af andra klassen,

5 löjtnanter af första klassen, deraf en

hos militärbefälhafvaren,

4 löjtnanter af andra klassen,

4 underlöjtnanter,

4 styckjunkare,

5 sergeanter af första klassen,

4 sergeanter af andra klassen,

22 förstekonstaplar,

22 andrekonstaplar,

22 vicekonstaplar,

4 officersvolontärer,

67 öfriga volontärer och

5 trumpetare.

d) Positionsartilleriregementet :

Staben.

1 öfverste och chef,

l öfverstelöjtnant,

adjutant

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Koncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermä

stare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 bataljons veterinär,

2 sj ukvårdsandrekonstapla r,

2 sj ukvårdsvicekonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 handtverksandrekonstaplar,

2 handtverksvicekonstaplar,

2 handtverksartillerister,

2 hofslagareandrekonstaplar,

2 hofslagarevicekonstaplar,

2 hofslagareartillerister och

1 musikstyckjunkare.

Batteristaten.

0 kaptener af första klassen,

5 kaptener af andra klassen,

6 löjtnanter af första klassen,

5 löjtnanter af andra klassen,

6 underlöjtnanter,

12 styckjunkare,

12 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

30 förstekonstaplar,

30 andrekonstaplar,

30 vicekonstaplar,

14 officersvolontärer,

72 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

3 musiksergeanter af andra klassen och

6 trumpetare.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

81

e) Land t fästning sartilleriregementet:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

2 regementspastorer,

2 auditörer,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

3 sj ukvårdsandrekonstaplar,

3 sjukvårdsvicekonstaplar,

4 sj nkvårdsartillerister,

3 handtverksandrekonstaplar,

3 handtverksvicekonstaplar,

4 handtverksartillerister och

2 musikstyck)unkare.

Kompanistaten.

10 kaptener af första klassen,

9 kaptener af andra klassen,

10 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

20 styckjunkare,

20 sergeanter af första klassen,

20 sergeanter af andra klassen,

50 förstekonstaplar,

50 andrekonstaplar,

50 vicekonstaplar,

16 officersvolontärer,

130 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

2 musiksergeanter af andra klassen och

10 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Första Svea, Första

Göta, Norrlands, Andra Svea och Andra Göta artilleriBih.

till Riksd. Prot. It)ÖL 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kotigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

regementen skola vid'' slutligt genomförd härordning

finnas 440, vid Wendes artilleriregemente 584, vid Gotlands

artillericorps 85 och vid positionsartilleriregementet

60 kronan tillhöriga stamhästar.

Uti förslaget till ny härordning har chefen för generalstaben äfven

framlagt förslag till nya stater för den med fasta aflöningsförmåner anstälda

personalen vid artilleriets tygstater samt vid artilleriets fabriker,

nemligen: Karl Gustafs stads gevärsfaktori, ammunitionsfabrikerna å Marieberg

och å Karlsborg samt Åkers krutbruk. Ändamålsenligheten af att

upptaga personalen vid nämnda faktori, ammunitionsfabriker och krutbruk

bland härens med fasta aflöningsförmåner försedda personal synes mig

dock kunna ifrågasättas, synnerligast som personalens sammansättning torde i

någon mån komma att vexla med den större eller mindre verksamhet, som

kommer att under olika tider ega rum vid ifrågavarande fabriker. För

närvarande utgå dess aflöningsförmåner, enligt af Kong!. Maj:t faststälda

stater från anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt

artilleriets öfninga-r och materiel, och mig synes icke anledning förefinnas

att göra någon framställning om ändring uti detta förhållande. Mot förslaget

i öfrigt har jag intet att erinra-, utan får på grund af det anförda

hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande artilleriets tygstater:

6:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid artilleriets

tygstater skall vid slutligt genomförd härordning finnas

följande, med fasta aflöningsförmåner anstälda personal,

nemligen: 1

1 tygingeniör,

13 tygförvaltare,

10 tygunderofficerare,

7 besigtningsrustmästare,

14 tygskrifvare och

87 tyghandtverkare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

aa

D. Ingeniörtrupperna.

Såsom i det föregående redan antydts, afser den uti förslaget till

ny härordning upptagna organisation af ingeniörtrupperna:

att af Svea och Göta ingeniörbataljons ingeniör- och parkkompanier

bilda två fältingeniörregementen, Svea och Göta, hvart och ett bestående

af 3 ingeniör- och 3 parkkompanier; .

att utvidga Svea ingeniörbataljons fälttelegrafkompani till en tälttelegrafcorps,

bestående af 2 fälttelegraf kompanier och 1 parkkompani; samt

att uppsätta tre fästningsingeniörcorpser, eu om 2 kompanier för Karlskrona,

en likaledes om 2 kompanier för Vaxholms och Oscar Frednksborgs

samt en om 4 kompanier för Bodens fästning.

Officers- och underofficerscorpserna skulle dock fortfarande vara gemensamma

för fortifikationen, och skulle desamma fördelas till tjenstgöring

dels på fortifikationsstaben, dels på ingeniörtruppförbanden.

Af stamhästar skulle finnas vid hvardera ingemörregementet o4, vid

fälttelegrafcorpsen 25 och vid ingeniörcorpsen i Boden 12.

Rekrytskolan är afsedd att ordnas kompanivis, korpralsutbildnmgen,

allt efter förhållandena, kompani- eller regements-(corps-)vis. Underofficersutbildningen

skulle meddelas i en eller två underofficersskolor, sammandragna

vid ettdera eller båda ingeniörregementena. Officersutbildningen

skulle ordnas efter enahanda grunder som vid öfriga truppslag, samt aspiranternas

till Väg- och Vattenbyggnadscorpsen på det sätt och uti den retning,

som hittills följts. . . .

Den mycket afsevärda tillökning, som ingeniörtrupperna erhållit uti

det nya härordningsförslaget, synes mig väl grundad och af behofvet pakallad.

Svea och Göta ingeniör regementenhafva föreslagits skola så organiseras,

att hvarje arméfördelning kan derifrån under såväl fred som kiig

erhålla sitt särskilda ingeniörkompani och sin särskilda af motsvarande

parkkompani uppsatta krigsbrokolonn. Personalstyrkan vid ingeniör- och

parkkompanierna är så beräknad, att dessa, försatta på krigsfot, aro i stånd

att vida bättre än hittills fylla sina betydelsefulla uppgifter

Nödvändigheten att stärka fälttelegraftrupperna, hittills företrädda

af endast ett kompani, har länge varit insedd. Med sin nuvarande styrka

ega de icke förmåga att på ett tillfredsställande sätt mobilisera det antal

fälttelegrafafdelningar och andra telegrafformationer, som äro erfoideihga

vid fälthären och dess etappväsende. Att, liksom vid fältingeniörtrupperna,

den egentliga ingeniörtjensten och parktjensten blifvit åtskilda, finner jag

väl motsvara en naturlig arbetsfördelningens lag och egnadt att i väsent ig

- « ra 1_____x - 1______ i fi*!i I limno

grad

•ad underlätta mobiliseringen.

Samma grundsats har

;jorts gällande

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

vid den föreslagna fälttelegrafcorpsen i fråga om telegraftjensten och

parktjensten.

Ej minst betydelsefull ar ingeniörtruppernas föreslagna organisation

i det afseende!;, att fästning slag eniörtrupper skola uppsättas och finnas till

redan. i fredstid. Såsom chefen för generalstaben framhåller, erfordras vid

krigstillfälle en sådan mångfald af arbeten för att sätta en fästning •

synnerligast en sådan, som ligger vid kusten eller i närheten af gränsen —

i försvarsdugligt skick, att dessa omöjligen kunna i tid och på behörigt

sätt verkställas, derest icke fästningen har tillgång till en å densamma

förlagd ingeniörtrupp. Att denna trupp bör vara förlagd inom fästningen

eller dess område, torde vara sjelf klart. Derigenom vinnes fördelen, att

tiuppen, framför allt dess befäl, varder förtrogen med befästningsanordningama

och den kringliggande terrängen, och att planerna för fästningens

försättande i försvarstillstånd blifva genomstuderade och bearbetade, hvartill

kominer, att dessa planer efter hand kunna, utan särskild kostnad,

bringas till utförande, så långt detta låter sig göra i fredstid. Förbises

bör ej heller, hvilken betydande roll fästningsingeniörtrupper spela, om fästningen

inneslutits och belägringen tagit sin början, ej blott genom, att verkställa

nödiga tekniska arbeten, utan genom att aktivt deltaga uti försvaret.

Då enskildheterna af ingeniörtruppernas föreslagna organisation jemte

för dem afsedda utbildning icke gifvit anledning till någon erinran, får

jag, på grund af hvad jag sålunda anfört, hemställa, att Kongl. Majst

täcktes föreslå Riksdagen

beträffande ingeniörtruppernas organisation:

7:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att Svea och Göta ingeniörbataljoners ingeniöroch

parkkompanier ombildas till två fältingeniörregementen;
att

en fälttelegrafcorps upprättas, och att i densamma

skall ingå Svea ingeniörbataljons fälttelegrafkompani;

och

att tre fästningsingeniörcorpser upprättas, en afsedd

för Karlskrona, en för Vaxholms och Oscar Fredriksborgs

och en för Bodens fästning; samt

8:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid Fortifikationen ined fasta aflöningsförmåner

anstälda officerare och underofficerare med

vederlikar samt betjente skola vid slutligt genomförd härordning

utgöras af nedan upptagna personal, nemligen:

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kon yl. MajUs Nåd. Proposition N:o 2.

3 öfverstå!?,

3 öfvers telöjtnanter,

10 majorer,

34 kaptener4 af första klassen,

18 kaptener af andra klassen,

42 löjtnanter af första klassen,

22 löjtnanter af andra klassen,

32 underlöjtnanter,

50 fanjunkare,

40 sergeanter af första klassen,

40 sergeanter af andra klassen,

5 regementspastorer^ ’ iiw> :■ ■'''' ,

1 sekreterare,

5 auditörerj

3 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

2 bataljonsveterinärer,

I fortifikationskassör och redogörare,

10 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

II verkmästare,

15 tyghandtverkare,

6 gevärshandtverkare,

3 musikfanjunkare,

11 musiksergeanter af första klassen,

12 musiksergeanter af andra klassen,

1 förste vaktmästare och

3 förrådgvaktmästare;

dels att hvart och ett af nedan uppräknade ingeniörtruppförband

skall vid slutligt genomförd härordning

utgöras af den under densamma upptagna, med fasta

aflöningsförmåner anstälda manskapspersonal, nemligen:

a) Svea och Göta ingeniörregementen:

18 distinktionskorpraler, deraf 3 minör- eller handtverksdistin

ktion skorpraler,

42 korpraler, deraf 6 minör- eller handtverks-,

2 sjukvårds-, 2 gevärshandtverkare- och 2 hofslagarekorpraler,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

45 vicekorpraler, deraf 9 minör- eller handtverks-,

2 sjukvårds-*, 2 gevärshandtverkare- och 2 hofslagarevicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

2 gevärshandtverkaresoldater,

18 officersvolon tärer,

12U öfriga völontärer och

9 trumpetare.

b) Fälttelegrafcorpsen:

13 distinktionskorpraler, deraf 1 handtverksdistinktionskorpral,

28 korpraler, deraf 5 handtverks-, 2 sjukvårdsoch

1 hofslagarekorpral,

29 vicekorpraler, deraf 6 handtverks-, 2 sjukvårds-

och 1 hofslagarevicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkaresoldat,

1 hofslagaresoldat,

76 volontärer och

5 trumpetare.

c) Ingeniörcorpserna i Karlskrona och å Vaxholm

och Oscar Fredriksborg:

6 distinktionskorpraler. deraf 2 minör- eller handtverksdistinktionskorpraler,

13 korpraler, deraf 4 minör- eller handtverksoch

1 sjukvårdskorpral,

12 vicekorpraler, deraf 4 minör- eller handtverksvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 gevärshandtverkaresoldat,

40 volontärer och

4 trumpetare.

d) Ingeniörcorpsen i Boden:

12 distinktionskorpraler, deraf 4 minör- eller

handtverksdistinktionskorpraler,

25 korpraler, deraf 8 minör- eller handtverksoch

1 sjukvårdskorpral,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

87

26 vicekorpraler, deraf 8 minör- eller handtverks-,

1 sjukvårds- och 1 gevärshandtverkarevicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkaresoldat,

80 volontärer och

8 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Svea och Göta ingeniörregementen

skola vid slutligt genomförd härordning

finnas 54, vid fälttelegrafcorpsen 25 och vid ingeniörcorpsen

i Boden 10 kronan tillhöriga stamhästar.

E. Träng- och sjukvårdstrupperna.

Hvad träng- och sjukvårdstrupperna angår, afser det af chefen för

generalstaben afgifna förslaget till ny härordning, att två nya trängcorpser

skola upprättas, en för andra och en för femte arméfördelningen, och att

hvarje trängcorps skall sammansättas af två trängkompanier och ett sjukvårdskompani.

Rekrytskolan skulle anordnas kompanivis och i regeln pågå under

lika lång tid som vid infanteriet. Dock skulle de värnpligtige, som uttagas

till egentlig sjukvårdstjenst (sjukvaktare eller sjukvårdare) eller till

förvaltningstjenst, kunna, enligt af Konungen meddelade närmare föreskrifter,

få fullgöra dem åliggande tjenstgöring under fredstid i en följd.

I sådant syfte har en bestämmelse uti § 27 mom. 1 af värnpligtslagförslaget

blifvit införd. Sjukvaktare, hvilka såsom benämningen angifver, hafva till

uppgift att vårda sjuka, måste efter en kortare, rent militärisk utbildning

erhålla sin fackutbildning vid sjukhus, och denna varder gifvetvis bättre

tillgodosedd och ändamålsenligare anordnad genom eu långvarigare kurs än

genom en kortare sådan jemte repetitionsöfningar. Af liknande skäl skulle

det äfven vara fördelaktigt att i en följd kunna utbilda värnpligtige, som

äro uttagna till förvaltningstjenst. Repetitions-(regements-)öfningarna skulle

anordnas olika för de till egentlig trängtjenst och för de såsom sjukbärare

uttagna värnpligtige, i det af de förra skulle i regeln endast en årsklass i

sänder vara inkallad till sådan’ öfning, men af de senare i allmänhet tre

årsklasser samtidigt. I fråga om korprals- och underofficersutbildningen

äro ej några afvikelser föreslagna från nu gällande bestämmelser, men

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kongl. Maj:t» Nåd. Proposition N:o 2.

hvad rekryteringen af trängens officerscorps angår, skulle den kunna ske

äfven medelst egna offieersvolontärer.

Stamhästarnas antal vid hvarje trängkompani är föreslaget skola

utgöra 36, hvaraf dock en del skulle kunna vara äldre, från kavalleriet

för detta ändamål utrangerade hästar.

I mina allmänna betraktelser öfver den föreslagna härordningens

militära värde och betydelse har jag redan framhållit de fördelar, som ur

mobiliseringssynpunkt vinnas derigenom, att hvarje arméfördelning förses

med sin [särskilda trängcorps. Det är förenadt med alltför stora olägenheter,

att, såsom nu är fallet vid Svea och Wendes trängbataljoner, eu

och samma trängcorps skall vid krigstillfälle uppsätta allmän träng för två

arméfördelningar, för att icke dessa olägenheter snarast möjligt skulle afhjelpas.

Likaledes finner jag behofvet af två trängkompanier inom hvarje

trängcorps vara till fullo ådagalagdt samt de föreslagna utbildningsanordningarna

ändamålsenliga med hänsyn till de olika fordringar, som den

egentliga trängtjensten, sjukbäraretjensten, sjukvårdstjensten och förvaltningst

jensten framställa.

Emellertid har medicinalstyrelsen uti sitt den 19 december 1900 afgift^

underdåniga utlåtande öfver förslaget till ny härordning beträffande

träng- och sjukvårdstruppernas organisation uttalat sig på följande sätt:

»Enligt härordningsförslaget skola trängd:)taljonernås (trängkårernas)

antal ökas från 4 till 6 samt hvarje kår bestå af 2 trängkompanier och

ett sjukvårdskompani. Förebilden till en dylik förening af träng och sjukvård

togs, när den första trängbataljonen här uppsattes, från Bayern,

hvilket land, såvidt medicinalstyrelsen har sig bekant, är det enda, der en

liknande sammanslagning af dessa olikartade tjenstegrenar förekommit.

Nu har man emellertid, enligt hvad en militärläkare-resestipendiat till

medicinalstyrelsen inberättat, i Bayern, efter många års erfarenhet, från

och med den 1 oktober detta år, skilt sjukvården från trängen, i följd

hvaraf vårt land numera torde vara det enda, der träng och sjukvård äro

förenade i samma truppförband. Att man i Bayern ansett sig ega goda

skäl för den vidtagna förändringen, lärer kunna tagas för afgjordt, och

torde det på grund häraf böra ifrågasättas, huruvida skäl finnes att för

vårt land bibehålla en organisation, som icke annanstädes finnes införd

och som äfven här visat sig vara allt utom fördelaktig för sjukvårdsutbildningen,

hvilken i hufvudsak endast kan försiggå å militärsjukhus,

under det att sjukbärarnes fackutbildning i de flesta länder endast pågår

under i en relativt kort tid. Med hänsyn härtill synes det lämpligt, att

ingå sjukvårdskompanier tilldelades de båda nya trängkårerna, utan att

dessa kompaniers uppsättning Lomme att framdeles ega rum i samman
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bang med organisationen af en sanitetskår vid vår armé. Knappast något

enda civiliseradt land saknar numera en sådan, hvarför tiden väl torde

vara inne äfven för oss att vidtaga åtgärder härför. Ett uppskof under

några år med dessa sjukvårdskompaniers uppsättning är för öfrigt icke af

betydelse, då någon sjuk vårdsutbildning af desamma i alla händelser icke

lärer kunna komma till stånd, förr än frågan om truppernas uti de båda

respektive fördelningarna kasernering och uppförandet af tillhörande militärsjukhus

blifvit löst. Att efter hand som sanitetskårens organisation

komme att framskrida, äfven öfriga sjukvårdskompanier borde öfverföras

till densamma, torde ej behöfva särskildt framhållas.»

I förslaget till ny härordning säges, att hos oss ännu icke finnas

förutsättningarna för en sådan organisationsåtgärd som den här ofvan antydda,

nemligen att från trängtruppförbanden skilja sjukvårdstrupperna,

och att af militärläkare bilda en sanitetsofficerscorps. Mot detta i principielt

afseende vigtiga uttalande har af de sakkunnige — bland dem

äfven öfverfältläkaren såsom målsman för arméns sjukvårdsväsende —,

som nådigst blifvit tillkallade för att granska nämnda förslag, icke någon

skiljaktig mening afgifvits. Medicinalstyrelsen har emellertid — med anledning

af en inom bayerska armén vidtagen organisationsändring, hvilken

visserligen icke var mig obekant — framstält önskvärdheten eller behofvet

af en särskild sanitetscorps, dock utan att angifva, huru denna corps

ändamålsenligen borde organiseras. Styrelsen har visserligen sagt, att den

nuvarande organisationen af trång- och sjukvårdstrupperna visat sig vara

allt utom fördelaktig för sjuk vårdsutbildningen, men icke lemnat krigsstyrelsen

någon ledning för bedömandet af de förhållanden, hvarpå detta

uttalande grundar sig. Styrelsen har icke haft något att erinra mot det

sätt, hvarpå såväl sjukbärarnes som sjukvaktarnes (sj ukvårdarnes) utbildning

föreslagits skola ordnas, ån mindre uppvisat omöjligheten att inom

bestående organisationsformer tillfredsställande ordna denna utbildning.

Deremot har styrelsen i sitt underdåniga utlåtande skänkt sitt erkännande

åt uti härordningsförslaget gjorda framställningar, att fördelningsläkarne

skulle; uppföras med fasta aflöningsförmåner å generalitetsstaten, att antalet

fältläkarestipendiater skulle ökas, samt att en kurs för militärläkareaspiranter

skulle anordnas — allt frågor, till hvilka det längre fram uti

detta mitt anförande torde blifva tillfälle för mig att återkomma.

Frågan om upprättandet af eu särskild sanitetscorps jemte särskild

sanitetsofficerscorps har — jag tillåter mig att anmärka detta i förbigående

— under sistlidna höst varit föremål för öfverläggning inom svenska militärläkareförcningen.

Det förslag, som i sådant syfte blifvit framlagdt, lärer

dock, enligt hvad som för mig uppgifvits, mottagits med så delade meBih.

till Riksd. Prat. 1901. I Sand. I Afd. 2 Häft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ningar, att man deraf icke kan draga den slutsatsen, att flertalet militärläkare

skulle omfatta denna organisationstanke.

Exemplet från Bayern synes mig icke vara tillräckligt bevisande.

Enligt de upplysningar, som lemnats mig af en erfaren trängofficer, som

i ett helt år (1898—1899) tjenstgjort med understöd af allmänna medel

vid en bayersk trängbataljon för att studera, bland annat, lämpligheten af

här afhandlade förhållanden, är det hufvudsakliga skälet till den af medicinalstyrelsen

omförmälda organisationsändringen, åvägabringandet af likformighet

med den preussiska organisationen uti förevarande afseende.

Det är alldeles icke på grund af några mindre goda erfarenhetsrön, som

man åtskilt träng- och sjukvårdstrupperna, och lära åsigterna inom bayerska

armén, särskild! bland militärläkarne, icke vara alltför gynsaint stämda

mot denna organisationsåtgärd.

Detta är emellertid för mig icke hufvudsaken. Kärnpunkten uti

denna fråga är, huruvida man skall bryta sönder en organisationsform,

hvilken vid en på allmän värnpligt grundad härordning innebär möjligheten

att ordna sjukvårdsutbildningen på ett tillfredsställande sätt, för att

i stället bilda en helt och hållet ny organisation, om hvilken man icke

vet, huru den skall verka, och huru den skall slå ut i praktiken. Upprättandet

af en sanitetscorps innesluter gifvetvis i sig upprättandet af eu

sanitetsofficerscorps. Af dennas medlemmar skulle de, som äro anställda

vid de själfständigt ordnade sanitetstruppema, naturligen öfvertaga samtliga

de åligganden, som tillkomma de vid de nuvarande sjuk vårdskompani erna

tjenstgörande officerarne, och följaktligen skulle de, genom utöfvande äfven

af officerens yrke, nödgas afstå från så godt som all enskild läkarepraktik.

Vid sådant förhållande skulle det helt visst vara erforderligt att för ifrågavarande

sanitetsofficerare väsentligen höja aflöningsförmånerna för att få

deras beställningar nöjaktigt besatta. Mig synas sålunda, i betraktande

äfven af andra på denna fråga inverkande förhållanden, sådana förutsättningar

icke vara för handen, att därpå skulle kunna grundas uppsättandet

af en sanitetsofficerscorps, som uteslutande eller nära nog uteslutande

skulle egna sig åt militärläkarekallet.

Af medicinalstyrelsens utlåtande synes framgå, att sanitetscorpsen

skulle bestå af sex kompanier, ett för hvarje arméfördelning. Skulle dessa

kompanier förläggas hvar för sig inom de särskilda arméfördelningarna,

finge man olägenheten af sex mycket små truppförband, hvart och ett med

sin särskilda förvaltningsmyndighet. Skulle eif åter bilda blott ett enda

gemensamt truppförband eller två sådana, kommer mobiliseringen helt visst

att försvåras, alldenstund trängkompanierna, bland annat, skola anspänna

och med kuskar bemanna sjukvårdsformationerna. Äfven kommer sam
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Korujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

verkan mellan trång- och sjukvårdstrupperna i fredstid och under fredsöfningar

att lida. uv ‘-m •

Då, såsom jag antydt, det icke blifvit visadt, att sjukvårdsutbildningen

icke skulle kunna behörigen ses till godo inom bestående organisationsformer,

och då jag för min del icke vill påtaga mig ansvaret för

det uppskof med de nya sjuk vårdskompaniernas organisation, som medicinalstyrelsen

funnit lämpligt förorda, kan jag icke biträda den af medicinalstyrelsen

i denna del gjorda framställning.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:

9:o) att Riksdagen måtte bifalla, att två nya trängcorpser

upprättas; samt

10:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att hvar och en af härens sex trängcorpser

skall vid slutligt genomförd härordning utgöras af följande,

med fasta aflöningsförmåner anstälda personal,

nemligen:

Staben.

1 öfverstelöjtnant och chef,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär,

1 hofslagarekorpral,

1 hofslagarevicekorpral,

1 hofslagaresoldat,

1 gevärshandtverkaresoldat,

4 handtverkare,

1 musiksergeant af första klassen och

1 musiksergeant af andra klassen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kongl. Majrts Nåd. Proposition N:o 2.

Kompanistaten.

4 kaptener af första klassen,

1 kapten af andra klassen,

4 löjtnanter af första klassen,

4 löjtnanter af andra klassen,

4 underlöjtnanter,

6 fanjunkare,

9 sergeanter af första klassen,

9 sergeanter af andra klassen,

12 distinktionskorpraler,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

2 officersvolontärer,

30 öfriga volontärer och

6 trumpetare;

dels att vid hvarje trängcorps skola vid slutligt

genomförd härordning finnas 72 kronan tillhöriga stamhästar.

III. Härens indelning i högre truppförband.

Det förslag till härens indelning i högre truppförband, som chefen

för generalstaben afgifvit, står i öfverensstämmelse med de af mig meddelade

allmänna grunderna för den blifvande härordningen, men lärer

detta förslag vid detta tillfälle icke böra blifva föremål för någon framställning

från min sida.

IV. Värnpligtslagen.

Hvad förslaget till vämpligtslag beträffar, anhåller jag, i öfverensstämmelse

med hvad jag i det föregående uttalat, att dertill få åter
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

komma- vid den föredragning, som varder erforderlig för aflåtande af särskild

nådig proposition i ämnet.

V. Öfriga organisationsändringar.

A. Krigsstyrelsen.

Under denna rubrik framhåller chefen för generalstaben, att en reform

af svenska arméns förvaltning är af behofvet påkallad, men att frågan

derom på grund af angifna skäl icke ansetts böra upptagas i samband

med utarbetandet af förslag till ny härordning. Jag håller äfven före,

att förändringar uti organisationen af arméns förvaltande myndigheter äro

behöfliga, för att, så långt det är ändamålsenligt, åvägabringa öfverensstämmelse

mellan förvaltningsformerna på fredsfot och på krigsfot, äfvensom

för att åstadkomma en under behörig kontroll verkande, lämpligen afvägd

decentralisering och arbetsfördelning. Meningarna synas knappast vara

delade om behofvet af en förvaltningsreform i nu antydd riktning, men

de hafva dess mera visat sig gå i sär beträffande sättet för lösningen af

den onekligen vigtiga frågan. Med hänsyn härtill synes mig densamma

icke uti detta sammanhang böra framläggas för Riksdagen, men sedan

den ytterligare mognat, torde den åter böra tagas under ompröfning.

Uti staten för arméförvaltningen föreslår chefen för generalstaben

ett par mindre ändringar, som afse aflöningsförmånerna för chefen och

läkareassistenten å sjukvårdsbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement,

hvarjemte den å samma byrå upptagna ersättning till. en

sergeant af första klassen skulle utgå, enär denne komme att erhålla aflöning

å vederbörligt truppförbands stat. Till denna framställning torde det

blifva för mig tillfälle att återkomma i annat sammanhang.

O

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2

B. De högre militära truppförbandsmyndigheterna.

Förslaget till ny härordning innehåller, beträffande de högre militära

myndigheterna:

att inspektören för kavalleriet skall uppföras med fast lön å generali

tetets stat;

att en inspektör . för trängen med de aflöningsförmåner, som tillkomma

öfverste och regementschef, dock med ersättning för endast en

tjenstehäst, skall uppföras å ordinarie stat;

att fördelningsläkarne skola uppföras med fast lön å generalitetets

stat;

att arméfördelningsstabema skulle ökas med hvar sin generalstabsofficer,

och att vid hvarje sådan stab skulle anställas två adjutanter, åtnjutande

dagaflöning och ersättning för två tjenstehästar; samt

att vid hvarje arméfördelningsstab äfvensom vid inspektörens för

kavalleriet och inspektörens för trängen staber skulle, mot åtnjutande af

fanjunkares dagaflöning och behörig inqvartering, anställas 1 underofficer

(sergeant) såsom skrifbiträde.

Vid 1892 års urtima riksdag beslöt Riksdagen för sin del, att vid

dåvarande kavalleriinspektörens afgång skulle lönen indragas samt inspektionen

i stället förrättas, på sätt Kongl. Maj:t funne lämpligt, mot arfvode,

hvartill Riksdagen sedermera på Kongl. Maj:ts framställning anvisade 2,500

kronor. Med anledning af detta beslut uppdrog Kongl. Maj:t, vid nämnde

kavalleriinspektörs afgång i början af år 1896, åt en af kavalleriets regementschefer

att bestrida befattningen såsom inspektör för kavalleriet. Denna

anordning, att en person skulle, jemte utöfvandet af eget chefsskap, upprätthålla

kavalleriinspektörsbefattningen, har, såsom chefen för generalstaben

framhåller, visat sig vara förenad med flera olägenheter. Den år

1896 föi’ordnade t. f. inspektören för kavalleriet kom snart till den på

personlig erfarenhet grundade åsigten, att de båda befattningarna icke läte

utan skada sig förena, och t. f. chefen för generalstaben har uti ett den

11 november 1897 afgifvet underdånigt utlåtande framhållit, att återupprättande

af kavalleriinspektörsbefattningen i dess förutvarande skick vore

ett oeftergifligt vilkor för kavalleriets enhetliga och tidsenliga utbildning

samt för tjenstens behöriga skötande vid samtliga kavalleriregementen.

Jag delar till fullo de åsigter och skäl, som anförts för att återgå

till den ordning, som i förevarande afseende var rådande före den tidpunkt,

då ofvanberörda riksdagsbeslut trädde i verket. Visserligen har

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

under de tre senaste aren kavalleriinspektionen varit ordnad på ett tillfredsställande

sätt, men detta har sin grund uti en lycklig tillfällighet.

Befattningen såsom inspektör för kavalleriet är emellertid af den stora

betydelse, att den icke bör vara beroende af tillfälligheter, och kavalleriet

bör hafva sin målsman uppförd med fast lön å generalitetsstaten, då det

uppenbarligen icke utan högst afsevärda olägenheter är möjligt att hos

en person förena denna befattning och befattningen såsom chef för ett

kavalleriregemente.

Att träng- och sjukvårdstrupperna äro i behof af en särskild inspektör,

derom är jag fullt öfvertygad. Erfarenheten har fullständigt ådagalagt

detta behof, ’ hvilken såsom bekant, var tillgodosedt uti såväl 1883

som 1891 års härordningsförslag. Nu framträder detsamma allt starkare,

då träng- och sjuk vårdstruppernas organisation är afsedd att erhålla den

utveckling, som utbildnings- och mobiliseringsförhållandena med nödvändighet

påkalla, och då de särskilda verksamhetsgrenarna vid ifrågavarande

truppslag skola ändamålsenligen ordnas. Dessa truppers uppgift är nemligen

så omfattande och mångsidig, att de i fredstid kräfva sin egen målsman,

som genom studier och föregående verksamhet väl förberedt sig för

sitt kall, som tillvaratager deras intressen, öfvervakar deras utbildning,

och som företräder till deras utrustning hörande angelägenheter.

Då de värnpligtiges utbildning utsträckes derhän, att en omfattande

trupptjenst pågår året om, synes det mig icke vara en tillfredsställande

anordning, att regementsläkare, mot åtnjutande af å generalitetsstaten uppförda

arfvoden, bestrida fördelningsläkarebefnttningarna. Regementsläkarne

äro behöfliga vid de truppförband, som de tillhöra, och det är synnerligen

olägligt, om en sådan läkare tid efter annan ryckes bort från sin egentliga

verksamhet för att tjenstgöra såsom fördelningsläkare. Och å andra sidan

förmå de icke att förrätta denna tjenst så som vederbör, enär de endast

då och då få egna sig åt densamma. Ett ytterligare skäl att uppföra

fördelningsläkarne med fast lön är, att enligt gällande föreskrifter för

sjukvården i fält hafva fördelningsläkarne under krig så många och magt,- påliggande uppgifter att fylla, att deras befattningar böra äfven i fredstid

hafva ordinarie innehafvare.

I sitt den 19 december 1900 afgifna underdåniga utlåtande öfver

förslaget till ny härordning har medicinalstyrelsen framhållit, att uppförandet,

af fördelningsläkarne på fast stat skulle fylla en länge känd brist

inom organisationen af den militära sjukvården i vårt land. Redan åt den

komité, för omarbetande af de för sjukvården vid krigsmakten utfärdade

reglementen och föreskrifter, hvilken af Kongl. Maj:t tillsattes den 8 januari

1839, hade förslag härom frarnstälts, och hade i samma riktning gående

opaginerad Kontrollera mot PDF

9fi

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

förslag äfven upptagits i åtskilliga senare afgifna komitébetänkanden rörande

dels försvarsväsendet, dels särskildt den militära sjukvårdens ordnande.

Hvad slutligen angår arméfördelnings- m. fl. stabers sammansättning

och verksamhet, finner jag de i detta afseende framställa förslag ändamålsenliga,

men då det icke är fråga om att uppföra den militära stabspersonalen

och skrifbiträdena med fast anställning å de stater, som i detta

sammanhang afses, torde denna i öfrigt mycket beaktansvärda angelägenhet

icke nu blifva föremål för någon framställning.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande generalitetsstaten:

ll:o) att Riksdagen måtte bifalla, att å generalitetsstaten

uppföras med fasta aflöningsförmåner inspektören

för kavalleriet samt sex fördelningsläkare; och

beträffande tränginspektionen:

12:o) att Riksdagen måtte bifalla, att en inspektör

för trängen uppföres med fasta aflöningsförmåner å ordinarie

stat.

C, Generalstaben.

Rörande generalstabens organisation innehåller förslaget till ny härordning,

att officerscorpsen, med hänsyn till såväl freds- som krigsbehofvet,

bör ökas med 1 öfverste, 2 majorer, 4 kaptener af första klassen och

2 löjtnanter af första klassen, hvarjemte det framhåller att, för åvägabringande

af vexelverkan mellan armén och generalstaben i högre grad än

hittills varit möjligt, officerare ur den förra skulle i ganska stor utsträckning

inkommenderas till tjenstgöring vid den senare. Derigenom skulle

behofvet i fält af generalstabsbildade officerare tillgodoses, på samma gång

som en större omsättning inom sjelfva staben skulle vara möjlig att åstadkomma.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Krafvet på en ökning af generalstabens officerspersonal synes mig

vara i förslaget till ny härordning på ett uttömmande sätt utredt och väl

grundadt. Att arméfördelningsstaberna äro, en hvar, i behof af att ökas

med en generalstabsofficer af kompaniofficers grad, äfvensom att det för

militärstatistiska och kommunikations-afdelningarna vid generalstabens hufvudstation

är — i betraktande af deras alltjemt tillväxande och maktpåliggande

arbeten — synnerligen angeläget att få sin personal ökad med

tre regementsofficerare'', synes mig vara ådagalagdt och kan jag af egen

erfarenhet bekräfta. Likaledes finner jag ökningen, beträffande de föreslagna

officerarnes fördelning på de olika graderna, vara lämpligt afvägd.

Att antalet till tjenstgöring vid generalstaben inkommenderade officerare

uti det af chefen för generalstaben angifna syfte föreslagits skola blifva

väsentligt större än under nuvarande förhållanden, synes mig icke blott

önskvärdt, utan rent af nödvändigt, för att ett fruktbringande personalutbyte

mellan armén och generalstaben må blifva en verklighet.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande generalstaben:

13:o) att Riksdagen måtte bifalla, att generalstabens

personal ökas med följande fasta officersbeställningar,

nemligen: 1 öfverste, 2 majorer, 4 kaptener af

första klassen och 2 löjtnanter af första klassen.

D. Kommendantsstaten.

Rörande kommendantsstaten innehåller förslaget till ny härordning,

att ett kommendantskap i Boden skulle upprättas, i den mån flera truppförband

komma att dit förläggas, samt att kommendantskapen i Stockholm

och å Karlsborg skulle undergå mindre organisationsändringar,

hvarigenom de tre kommendantskapen, de båda gamla och det föreslagna

nya. hvad personalen angår, ordnas på ett sins emellan öfverensstämmande

sätt.

Bill. till Riksd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 2 Håft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

K orig l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Mot hvad sålunda blifvit föreslaget ha.r jag icke något att erinra,

men får i detta sammanhang endast hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

beträffande kommendantsstaten:

14:o) att Riksdagen måtte bifalla, att ett kommendantskap

upprättas i Boden.

E. Intendenturcorpsen.

Uti intendenturcorpsens organisation äro följande ändringar föreslagna:

inrättandet af en öfverfältintendentsbeställning, 2 fältintendentsbeställningar,

en af första och en af andra graden, 11 intendentsbeställningar,

8 af första och 3 af andra klassen, 24 underintendentsbeställningar

och 23 förvaltarebeställningar, hvaremot de nuvarande extra intendentsbefattningarna

samt 19 vaktmästarebeställningar skulle indragas.

Enligt plan skulle öfverfältintendenten vara chef för intendenturcorpsens

hufvudstation och generalintendentens närmaste man samt de 12

fältintendenterna vara fördelade på följande sätt: 1 byråchef i arméförvaltningens

intendentsdepartement, 6 fördelningsintendenter, 3 chefer för

de större intendenturförråden och 2 afdelningschefer vid nyssnämnda

hufvudstation. Intendenterna, hvilka tillsammans skulle utgöra 71, och de

24 underintendenterna skulle upprätthålla de vid härens samtliga truppförband

erforderliga regementsintendentsbefattningarna, tjenstgöra vid fördelningsintendenturerna,

vid intendenturförråden, i intendenturcorpsens hufvudstation,

vid generalstaben och krigsskolan och uti arméförvaltningen

(byråchefsassistent å intendentsdepartementet och intendenten å dess sjukvårdsbyrå),

hvarjemte de skulle vid trängcorpserna meddela undervisning

i förvaltningstjenst. Förvaltarne äro afsedda att tjenstgöra vid truppförbanden

och intendenturförråden. Att 19 vaktmästarebeställningar föreslagits

skola indragas, beror deraf, att truppförbanden skola vara ständigt

tjenstgörande, och att fördenskull, såsom nu är förhållandet vid den värfvade

garnisonerade armén, icke särskilda vaktmästare ansetts behöfliga.

Enskildheterna af intendenturcorpsens tjenstgöringsförhållanden i fredstid,

enligt den föreslagna härordningen, framgå af efterföljande placeringslista,

hvilken synes mig tydligen ådagalägga behofvet af den föreslagna

ökningen af den fasta intendenturpersonalen.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

99

Placeringslista för intendenturcorpsen under fredstid enligt förslaget

till ny härordning.

Chef för intendenturcorpsen och

för arméförvaltningens intendents-

departement.

O

©

P

►

*1

B

CD-

Intendenturcorpsens

hufvudstation.

6 fördelningsintendenturer.

g

3 intendenturförråd (Stockholm,

Karlsborg och Boden).

Öl

O

cf- t-1

© p

Ef- P

w cL

O

p

i-i

P

>-t

P

p*

c+-

©

P

P-

CD

P

rt-

©

P

ce

p

Å

p*

<re

P

P

örvaltningen å intendents-

departementet.

Chef för intendentur-

corpsens hufvudstation.

Mobiliseringsafdclningen.

Statistiska afdelningen.

Afdelningen för personal-

ärenden samt för general- intendentens expedition.

Summa.

litärbefälet å Gotland.

CD

ere

CD

B

CD

P

CD

P

CD

cT

o

o

l-i

•a

DO

©

lands artilleriregementes

letachement i Boden.

©p?

g" «

g trb

S- g.

2 “

B m

g s

5-g.

B

W 3.

t» o

H ce

5T<>S

o B

P

Generalstaben.

Krigsskolan.

©

P

ce

aa

C—l.

&

P*

C

ce

©

e+

w

er*-

C

©

t?

O

B

Summa.

1 generalintendent.....

1

1

1 öfverfältintendent . .

1

6 fältintendenter af 1. graden

6 d:o > 2. d:o

}-

—

1

—

i

i

—

2

6

—

3

—

12

48 intendenter af 1. klassen.

23 d:o > 2. d:o

Y-

1

2

1 —

i

i

*)2

4

2) 3

i

3

57

.- ‘ l (

—''

—

—

—

71

24 underintendenter . .. . .

— .

—

2

2

2

1

5

2) 9

—

3

-

1

1

i

i

i

24

78 förvaltare........

2) 6

i

3) 12

57

1

1

—

—

—

1 78

17 vaktmästare.......

—

—

—

—

—

—

'' 1

11

2) 6

i

4) 9

| —

—

—

—

—

—

I 17

Summa

i

1

5

;nl

4

4

4

18

30

3

30

114

2

1 2

i

i

i

204

.*) Deraf en redogörare för intendenturcorpsen. 2 3) 6 intendenter eller nnderintendenter, 6 förvaltare

och 6 vaktmästare tjenstgörande vid förvaltningsskolor och utbildningskurser för värnpligtige.

3) Deraf vid hvarje förråd en tjenstgörande i förrådets expedition, en vid hvardera magasins-, förrådsoch

verkstadsafdelningarna. 4) En tjenstgörande vid hvarje förrådsafdelning såsom förgångsman.

De föreslagna ändringarna uti intendenturcorpsens organisation synas

mig val grundade och af den nya härordningen betingade, och får jag

fördenskull hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande intendenturcorpsen:

15:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att följande nya beställningar tillkomma vid intendenturcorpsen,

nemligen: 1 öfverfältintendents-, 1 fält
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 2.

intendents- af första graden, 1 fältintendents- af andra

graden, 8 intendents- af första klassen, 3 intendents- af

andra klassen, 24 underintendents- och 23 förvaltarebeställningar;

samt

att nuvarande extra intendentsbefattningar och 19

vaktmästarebeställningar indragas.

F. Öfriga militära corpser och stater.

Personalen, tillhörande ecklesiastikstaten, auditörstaten, fältläkarecorpsen

och veterinärcorpsen, är, med undantag af fältläkare- och fältveterinärstipendiaterna,

uppförd å staterna vid vederbörliga truppförband

(fördelningsläkarne å generalitetsstaten). Med anledning häraf gör chefen

för generalstaben uti förslaget till ny härordning, rörande sammansättningen

af ifrågavarande personal, inga andra framställningar än att, såsom

redan framhållits, fördelningsläkarne skola uppföras med fast lön å generalitetsstaten,

samt att fältläkarestipendiaterna skola ökas från 47 till 60,

deraf 20 af första och 40 af andra klassen, och fältveterinärstipendiaterna

från 5 till 8.

Hvad ecklesiastikstaten angår, framhålles, att der så utan olägenhet

kan ske, t. ex. inom fästning, bör en och samma person såsom garnisonspastor

kunna förena två eller flera regementspastorsbefattningar mot åtnjutande

af till desamma anvisade arfvoden. Den af 1892 års urtima

Riksdag gjorda hemställan, huruvida icke, efter indragning af en del

auditörsbefattningar, det antal auditörer, som fortfarande ansåges oundgängligt

kunde med fullmagt å sin tjenst förses med fast lön, utan att

kostnaden för auditörstaten i dess helhet af sådan anledning behöfde höjas,

har komitén för revision af den militära rättegångsordningen, till hvilken

utredningen af denna fråga på sin tid uppdrogs, icke funnit böra föranleda

några åtgärder uti det af Riksdagen angifna syfte. På samma

ståndpunkt har ock chefen för generalstaben stält sig.

Mig synes en förening af flera regementspastors- eller auditörsbefattningar

hos en och samma person i allmänhet icke vara att förorda. Dock

torde en sådan anordning i särskilda fall vara lämplig, synnerligast å

fästningarna Vaxholm och Oscar Fredrikshorg, Karlsborg och Boden, och

har jag sålunda ingenting att erinra mot att garnisonspastorer och garni
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

sonsauditörer der komma att anställas mot åtnjutande af de å vederbörliga

truppförbands stater uppförda arfvoden. Hvad dock garnisonspastorn å

Karlsborg angår, hvilken äfven är pastor i garnisonsförsamlingen derstädes,

skulle han fortfarande uppbära de aflöningsförmåner, som nu tillkomma

honom, och hvilka böra framgent utgå såsom fast lön och icke såsom

arfvode. Då emellertid frågan om dessa angelägenheter kommer att blifva

föremål för Riksdagens uttalande i samband med pröfningen af förslag till

stat för kommendantsstaten, har jag i detta sammanhang ej någon framställning

att göra uti ämnet.

Hvad åter angår auditörstaten, anser jag dess blifvande organisation

stå i nära samband med väckt fråga om förändrad organisation af våra

krigsdomstolar och den militära rättegångsordningen. Med ett ifrågasatt

införande af fördelningskrigsrätter torde äfven följa tillsättande af fast

aflönade fördelningsauditörer.

Den föreslagna ökningen af antalet fältläkare- och fältveterinärstipendiater

finner jag vara väl behöflig för att kunna väl rekrytera den

fast anstälda fältläkare- och fältveterinärpersonalen och för att vid mobilisering

erhålla större tillgång på, äfven hvad de erforderliga insigterna i

militära ämnen angår, tillräckligt utbildade läkarekrafter. Medicinalstyrelsen

har uti sitt underdåniga utlåtande öfver förslaget till ny härordning

funnit ifrågavarande ökning af fältläkarestipendiaternas antal betingad äfven

för fredsförhållandena. Jag får sålunda hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen:

beträffande fältläkarecorpsen och veterinärstaten:

16:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att antalet fältläkarestipendiater ökas från 47 till

60, deraf 20 af första och 40 af andra klassen; samt

att antalet fältveterinärstipendiater ökas från

5 till 8.

G. Skolor för officerare, underbefäl och militärläkare.

I fråga om de under denna rubrik uti riksstaten under fjerde hufvudtiteln

upptagna skolor och utbildningsanstalter innehåller förslaget till

ny härordning, att chefen för ridskolan bör uppföras med last lön på

skolans stat, att chefen för infanteri skjutskolan och en förste lärare vid

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

densamma likaledes böra fast anställas uti sina befattningar, samt att en

militärläkareaspirantkurs bör inrättas och den nuvarande militärläkarekursen

förkortas och förändras till en repetitionskurs.

Jag får på det lifligaste förorda, att såväl chefen för ridskolan

som chefen för infanteriskjutskolan komma att erhålla fasta beställningar

på vederbörliga skolors stater, hvarvid cheferna skulle tillerkännas öfver

stelöjtnants aflöningsförmåner. Det kan icke allt framgent vara ändamålsenligt,

. att chefsskapet för ridskolan uppdrages åt officer, som afgått

ur tjenst, ej heller att de mycket vigtiga infanteriskjutfrågorna

sakna sin stadigvarande målsman. En sådan bör alltid finnas till förfogande

för att leda de försök och verkställa de utredningar, som esomoftast

ifrågakomma. Deremot finner jag det icke vara erforderligt att

äfven uppföra en förste lärare med fasta aflöningsförmåner på infanterist

utskolans stat, alldenstund den biträdande personal, som chefen för

denna skola behöfver för utförande af skjutförsök och dylikt, kan, liksom

hittills, för hvarje särskild gång blifva kommenderad.

Hvad militärläkareutbildningen angår, synas mig alla skäl tala för

vidtagandet af ändring uti det angifna syftet, nemligen att de, som vilja

hafva militärläkareanställning, böra, innan de vunnit sådan anställning,

genom en aspirantkurs sättas i tillfälle att förvärfva sig förmåga såväl att

undervisa sjukvårdsmanskap som att bedöma värnpligtiges duglighet till

krigstjenst och deras lämplighet för ena eller andra truppslaget samt erforderliga

kunskaper i krigslagar och militära reglementen m. m. I sitt underdåniga

utlåtande öfver förslaget till ny härordning har medicinalstyrelsen

— med erinran om att styrelsen i underdåniga skrifvelse!'' den 17 november

1896 och den 9 juni 1897 uttalat sig för eu kurs för militärläkareaspiranter

— framhållit önskvärdheten af, att en dylik kurs, så fort ske

kunde, måtte komma till stånd. Detta synes mig äfven vara af vigt, men

i samband med anordnandet af en kurs för militärläkareaspiranter, torde

böra tagas under ompröfning, huruvida icke den nuvarande militärläkarersen

bolde eftei nå^ia år helt och hållet upphöra. Dock torde om

ifrågavarande kurser icke vid detta tillfälle böra göras någon framställning.

På grund af hvild jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kong!.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande ridskolan:

17:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för

ridskolan uppföres med fasta aflöningsförmåner å staten

för ridskolan; och

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 2.

103

beträffande infanterist:jutskolan:

18:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för infan

teriak] utskolan uppföres med fasta aflöningsförmåner

å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

VI. Landstormen.

Betydelsen af att vid krigstillfälle, ja redan vid fara för krig, kunna

taga landstormen i anspråk till hemortens försvar är redan i det föregående

utvecklad, och jag torde blifva i tillfälle att ytterligare återkomma

till denna vigtiga angelägenhet i samband med motiveringen vid förslaget

till ny värnpligtslag.

För att möjliggöra landstormens organisation i krigstid föreslår chefen

för generalstaben, att följande hufvudsakliga förberedelser skola företagas

i fred, nemligen:

att riket, med inskrifnings- och rullföringsområdena såsom grundval,

skall indelas uti landstormsområden, hvarje landstormsområde i allmänhet

så afpassadt, att inom detsamma skulle kunna uppställas en landstormsbataljon;
att

inom hvarje landstormsområde skall anordnas ett landstormsförråd,

hvilket i främsta rummet skulle innehålla för områdets landstorm

erforderliga gevär jemte en viss mängd skarp ammunition och de oundgängligaste

utrustningspersedlarne för att sedermera i mån af tillgång

på medel fullständigas;

att för hvarje landstormsområde skall finnas dels en befälhafvare,

dels en adjutant för att handhafva de till landstormsorganisationen hörande

angelägenheter; samt

att landstormens utbildning skall omfatta på frivillighetens väg

åvägabringade skjutöfningar, hvilka skulle sättas i samband med det frivilliga

skytteväsendets öfningar.

Ifrågavarande förslag till landstormens organisation, hvilken ansluter

sig till den landstormsorganisation, som redan är bragt å bane å Gotland,

finner jag i hög grad beaktansvärdt och förtjent af att snarast möjligt

förverkligas. I detta sammanhang torde emellertid icke någon framställning

i ämnet vara erforderlig.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

VI!. Härens hästar.

Under denna rubrik utvecklar chefen för generalstaben vigten af en

god remontering af härens hästar, lemnar en utredning af dertill hörande

förhållanden, redogör för, huru kavalleriets hästar för närvarande anskaffas,

framhåller, att de uppköpta remonterna böra uppställas i remontdepot, tills

de uppnått fyra och ett hälft års ålder, samt framställer ett förslag till

ordnande af remontdepotsystemet. Derjemte föreslås, att chefen för remonteringsstyrelsen

skall med öfverstelöjtnants aflöningsförmåner uppföras

å ordinarie stat.

Hvad angår remontanskaffningen och remontdepotsystemet, torde dessa

angelägenheter icke böra nu göras till föremål för ett principielt beslut, utan

efter hand, i behöriga delar, föreläggas Riksdagen till pröfning.

Att chefen för remonteringsstyrelsen, hvilken befattnings vigt kommer

att i hög grad växa med den föreslagna nya härordningens genomförande,

kommer att erhålla en fast beställning, synes mig vara af behofvet synnerligen

påkalladt, synnerligast som med denna beställning skulle följa ledningen

af och uppsigten öfver remontdepoterna.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

beträffande remonteringsstyrelsen:

19:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för

remonteringsstyrelsen uppföres med fasta aflöningsförmåner

å ordinarie stat.

VIII. Öfvergången till den nya härordningen.

I det föregående har jag redan redogjort för den allmänna planen

för öfvergången från den nuvarande till den nya härordningen samt angifva

de hufvudsakliga synpunkter, som dervid höra tagas i betraktande,

och de orsaker, som dervid särskilt verka bestämmande.

Af den till tolf år beräknade och föreslagna öfvergångstiden utmärkes

dess förra hälft, den första, sexårsperioden, deraf att de värnpligtiges

tjenstgöring eller utbildning i fredstid skulle från och med första öfver
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

gångsåret utsträckas så långt, som med bibehållande af sommarförläggning

ansetts förenligt, eller till sammanlagdt 197 dagar (§ 52 i förslaget till ny

värnpligtslag). Under loppet af denna period är beräknadt, att, med hänsyn

till den förbättrade utbildning, som under densamma skulle komma

de värnpligtige till del, en minskning i stamstyrkan skulle kunna medgifvas.

Vid infanteriet är denna föreslagen till 5,918 nummer. Då dessutom

en del indelta nummer blifvit utbytta mot volontärnummer, har en

nedsättning i den indelta styrkan med 7,355 nummer blifvit föreslagen. Vid

kavalleriet har deremot en nedsättning i nummerstyrkan under denna period

ej kunnat anses tillrådlig, enär de värnpligtiges utbildning, trots den förbättring

deri, som härunder inträffar, icke har vunnit en för vidtagandet

af sådan åtgärd erforderlig utsträckning. Genom utbyte af indelta

nummer mot volontärnummer har dock en minskning i den indelta styrkan

af 258 nummer blifvit föreslagen. Vid artilleriet har de värnpligtiges

förbättrade utbildning under perioden ansetts kunna medgifva en nedsättning

i förhållandet mellan stamstyrkan och de värnpligtige vid de mobiliserade

afdelningarna, hvarigenom det blifvit möjligt att äfven med den

utveckling af artilleriet i dess helhet, som enligt förslaget skulle ega rum,

stammens nummerstyrka kunnat bibehållas oförändrad. Vid ingeniörtrupperna

och trängen har deremot den stora utveckling, som dessa truppslag

skulle redan under nu ifrågavarande period erhålla, gjort en mindre tillökning

i nummerstyrkan behöflig, utgörande resp. 29 och 54 nummer. Minskningen

i stammens nummerstyrka under perioden skulle således blifva för hela

armén 5,835, och skulle dervid, inberäknadt utbytet af indelta nummer

mot volontärnummer, komma att indragas 7,613 indelta nummer.

Förslaget i sin helhet innebär en väsentlig tillökning af den fasta

underbefälskadern, detta hufvudsakligast genom anställandet inom nummerstyrkan

af ett större antal korpraler än för närvarande. Dervid har

man vid samtliga truppslag infört distinktionskorpraler, som skola erhålla

fullständig underofficersutbildning, hvarigenom någon minskning i

underofficerarnes antal vid infanteriet och kavalleriet kunnat ega rum.

Officerarnes antal utöfver det närvarande är i allmänhet ökadt endast med

hänsyn till organisation af nya truppförband. Emellertid har en sträfvan

varit att tillgodose befälskadrernas ökning under den första öfvergångsperioden

så mycket som möjligt för att underlätta en eventuel mobilisering.

Härigenom skänkes vårt härväsende redan under de närmaste åren

en väl behöflig förstärkning. Kadrerna vid infanteriet, kavalleriet och

trängen äro under här ifrågavarande period enligt förslaget så val tillgodosedda,

att dessa vapens fält-, besättnings- och depottrupper skola kunna

fullständigt mobiliseras. Enär beväringens andra uppbåd först under andra

Bill. till Riksd. Prof. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. U

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Jemförande

öfver arméns truppslags styrka enligt nuvarande stater

0 f f i c

e r

a r

e.

Under-

M

omeerare.

H

So

tf

e*

K

o r

p

r a-

O:

CD

f

a

p

p

p

Sergeanter.

Dist.-korpraler.

Korpraler.

• :'' tv • «• ,

3*

o

CD

et-

sa

ro

et-

CD

<2

et-

-

0»

ts

et-

O

Majorer.

''•-T

vr

&

So:

ro

et-

sa

1

Ä

tf

P

3

e+~

CD

CD

>-*

<2

et-

tJ

So

C

£

Summa.

•3"

8*

&

P

w*

p

f*

CD

Summa.

Volontärer.

Indelta.

Summa.

Volontärer.

Indelta.

Summa.

Nuvarande styrka enligt stat

40

45

83

569

763

384

1,884

401

1,367

1,768

382

382

928

1,049

1,977

6. öfvergångsåret.....

45

59

90

651

928

448

2,221

600

1,194

1,794

1,720

—

1,720

1,977

585

2,562

12. » .....

46

60

121

728

959

462

2,876

625

1,238

1,863

1,779

—

1,779

2,625

—

2,625

f ökning......

6. året |

5

14

7

82

165

64

337

199

—

26

1,338

—

1,338

1,049

—

585

| minskning ....

—

—

—

—

—

—

’ —''

173

—

—

—

—

464

—

| ökning ......

12. året ■!

6

15

38

159

196

78

492

224

—

95

1,397

—

1,397

1,697

—

648

| minskning ....

—

—.

—

—

—

—

—

—

129

-l

—

—

—

—

1,049

—

Anm. 1. Hvartdera 6. och 12. årets ökning (minskning) hänför sig till »nuvarande styrka enligt stat».

Anm. 2. Under volontärer innefattas äfven värfvadt manskap. 1 2 3 4

1 Vid artilleriet motsvarande grader. Bland korpraler äro inräknade: sjukvårds-, hofslagare- och gevärs
2

Häribland inberäknas sjukvårds- m. fl. beställningsmän samt officersvolontärer.

3 Sekreteraren vid fortifikationen inräknad.

4 Här inräknas trängens handtverkare.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

107

öfversigt

samt under 6. och 12. åren jemlikt öfvergångsplanerna.

- s

—-—

k -

a

- P-

(Volontärer.)

.

S

P e

1.

Civilmilitär personal

•

1 e

r.1

M e

n i g

e.2

S

u in in a.

g

P

CO

£

52»

p

ce

c+-

&

$2*

P

3

P?

P

*-i

P

Musiksergeanter.

Trumslagare eller hornblåsare,

trumpetare.

Snmma.

Regementspastorer (arfvode). |

>

a

&

<rt-

©:

CD

''p''

►-i

5*

o

p-

3*

w

W

CD

cre

CD

3

CD

P

«rt-

00

S«

pr

p

3

Bataljonsläkare.

W

CD

crc

Q

B

CD

P

tr+-

X

◄

©

I

5''

p:

CD

Batalj onsveterin ärer.

Gevärshandtverkare.

Fortifikationskassörer.

Verkmästare.

Tyghandtverkare (handtverkare). 4 j

1. vaktmästare.

Förrådsvaktmästare o. vaktmästare.)

Vicekorpraler.

Summa.

Volontärer.

Indelta.

Summa.

Volontärer.

Indelta. *

Summa manskap.

__ 1

Volontärer.

Indelta.

Summa.

829

1,047

1,876

4,235

10,696

17,941

28,637

12,835

20,037

32,872

40

358

1,254

1,652

47

47

47

79

14

14

62

9

—

16

—

1

2,046

583

2,629

6,911

8,870

11,256

20,126

14,613

12,424

27,037

47

510

873

1,430

57

58

52

91

14

26

44

11

ii

39

i

3

2,696

—

2,696

7,100

6,738

—

6,738

13,838

—

13,838

48

521

887

1,456

57

58

53

91

14

26

44

11

ii

39

i

3

1,217

—

753

3,604

—

—T

—

1,778

—

_

7

152

—

—

10

11

5

12

—

12

—

2

ii

23

i

2

—

464

—

928

1,826

6,685

8,511

—

7,613

5,835

—

—

381

222

—

—

—

—

—

—

18

—

—

—

—

—

1,867

—

820

2,865

—

—

—

1,003

—

—

8

163

—

—

10

11

6

12

—

12

—

2

ii

23

i

2

—

1,047

—

—

3,958

17,941

21,899

—

20,037

19,034

—

—

367

196

18

-

handtverkarekorpraler samt ingeniörtruppernas befordrade minör- och handtverksmanskap.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

öfvergångsperioden erhåller den öfning, som är en förutsättning för reservtruppernas

sättande på krigsfot, är den del af den fasta befälskadern vid

infanteriet, som har sin hufvudsakligaste betydelse för att möjliggöra detta,

ifrågasatt att först under sistnämnda period uppsättas. Vid artilleriet

hafva enligt förslaget befälskadrerna redan under första perioden blifvit

till fullo tillgodosedda för att möjliggöra en mobilisering af såväl det nuvarande

fältartilleriet efter omorganisation å fyrakanonersbatterier som ock

ungefär hälften af de nya organisationer, som vid detta truppslag äro

föreslagna att ega rum. Sålunda skulle under denna period tillkomma de

beräknade fälthaubitsbatterierna vid tre arméfördelningar och en division vid

det föreslagna positionsartilleriregementet. Slutligen skulle äfven det blifvande

landfästningsartilleriregementet vinna den utveckling, som kräfves

med hänsyn till fortsättandet af fästningsbyggnad^! vid Boden. Vid ingeniörtrupperna,

der en väsentlig tillökning i kadrerna är ifrågasatt, föreslås att

denna tillökning fördelas med omkring hälften på hvardera öfvergångsperioden.

Att hastigare tillgodose detta behof torde förhållandena icke

medgifva.

En närmare öfversigt af den fast anstälda personalens tillväxt under

de två öfvergångsperiodernå lemnas uti å sid. 84 och 85 införda öfversigt,

utgörande en sammanfattning af bilagorna 11, 19, 31, 41 och 48 uti

öfvergångsförslaget.

Från och med det sjunde öfvergångsåret, det första inom den andra

sexärsperioden, skulle § 27 i förslaget till ny värnpligtslag börja tillämpas

samt tjenstgöringstiden för de värnpligtige, årsklass efter årsklass, utsträckas

till sammanlagdt 365 dagar, i samband hvarmed vinterförläggning skulle

inträda. Härordningen skulle fullständigt genomföras, samt indelningsverket

afvecklas, så fort ske kunde, för att fullständigt upphöra.

Efter granskning af hvad som blifvit föreslaget att utföras under här

ifrågavarande perioder, anser jag den i det nya härordningsförslaget upptagna

öfvergångstiden af 12 år väl afvägd. I likhet med chefen för generalstaben

finner jag på af honom anförda skäl densamma dels böra begränsas

så mycket som möjligt, dels ej vara tilltagen längre, än hvad synes

vara nödvändigt för att kunna fullständigt genomföra den nya härordningen.

Uti det till förslaget till ny härordning hörande öfvergångsförslaget

äro för hvarje truppförband fullständiga planer utarbetade, upptagande

truppförbandens sammansättning under hvarje särskilt öfvergångsår,

hvartill komma stater med tillhörande kostnadsberäkningar för

det sjette öfvergångsåret. Mot det sätt, hvarpå öfvergången från den

nuvarande till den nya härordningen är föreslagen böra verkställas, har

jag i hufvudsak intet att erinra. Det ligger emellertid i sakens natur,

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

att öfvergångsplanerna, hvilka visa huruledes öfvergången, i allmänhet sedt,

skulle lämpligast kunna åvägabringas, icke böra framläggas för att af Kongl.

Maj:t och Riksdagen en gång för alla till orubblig efterrättelse fastställas,

öfvergången är nemligen beroende af en del omständigheter, hvilka icke

kunna på förhand med fullständig säkerhet beräknas, såsom t. ex. vederbörande

personals afgång med mera dylikt. Och det är så mycket mindre

nödvändigt att nu begära Riksdagens bifall till en i alla dess enskildheter

utarbetad öfvergångsplan, som, under förutsättning att Riksdagen beslutat

grunderna för den nya härordningen äfvensom tiden, inom hvilken dessa

skola vara till fullo tillämpade, det synes lämpligast, att Riksdagen för

hvarje år i samband med statsregleringen kommer att pröfva öfvergångsstaterna

för truppförbanden. Enligt min uppfattning böra nemligen, i

likhet med hvad jag i detta afseende kommer att föreslå beträffande

statsverkspropositionen för år 1902, för hvarje öfvergångsår särskilda

stater för truppförbanden framläggas till Riksdagens pröfning och godkännande.

Ur nu antydda synpunkter skulle det sålunda icke vara behöfligt

att uti detta sammanhang till Riksdagen göra någon framställning angående

öfvergången från den nuvarande till den nya härordningen, men den

omständigheten, att indelningsverket skall under öfvergångstiden undergå

ändringar för att vid fullt genomförd härordning helt och hållet upphöra,

synes mig nödvändiggöra att redan nu påkalla ett Riksdagens beslut, i

hvad öfvergången berör indelta armén. Såsom redan framhållits, är afsedt,

att indelningsverket under den första öfvergångsperioden till en viss

del skall vakanssättas, och under den andra perioden så vidt möjligt i sin

helhet afvecklas. Hvad remonteringsskyldigheten vid de indelta kavalleriregementena

beträffar, skulle redan från början af öfvergångstiden vid inträffande

afgång af rusthållshästar, remonteringen öfvertagas af staten och

ombesörjas af remonteringsstyrelsen, för att så snart som möjligt förbättra

uppsättningen af ridhästar.

Af skäl, för hvilka jag uti det föregående i samband med de allmänna

grunderna för förslaget till ny härordning närmare redogjort, kan

man icke vidtaga några definitiva åtgärder för indelningsverkets upphörande,

förrän de värnpligtiges utbildning i fredstid erhållit den utsträckning,

som afses uti den nya härordningen, d. v. s. då § 27 i den föreslagna

värnpligtslagen börjat tillämpas. Den vakanssättning inom indelta arméns

numerär, som skulle ega rum under den första öfvergångsperioden, är

att anse såsom förberedande åtgärder till indelningsverkets fullständiga

upphörande, sedan nemligen nyssnämnda värnpligtslagsparagraf trädt i

kraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Skälet hvarför ifrågavarande vakanssättning begränsats till det uti

grunderna för öfvergången afgifna antalet nummer är äfvenledes förut

angifvet. Med en starkare afgång skulle nemligen truppförbanden under

öfvergången icke erhålla nödig fasthet och sammanhållning, samt möjligheten

af en krigsmessig indelning under repetitions-(regements-)öfningarna

äfventyras. Jag begagnar dock tillfället att tillägga, att när ett beslut

om 365 dagars sammanlagd utbildningstid för de värnpligtige föreligger,

hinder synes mig icke böra möta för att under den första öfvergångsperioden

minska den indelta stamtruppen, om tillfälle härtill förefinnes, i

större grad, än hvad som blifvit framstäldt såsom lämpligt och här nedan,

med vissa, mindre jemkningar för afrundandet af den indelta nummerstyrkan

vid vederbörliga regementen, kommer att föreslås, under förutsättning

dock att de nummer, som sålunda skulle komma att ytterligare

vakanssättas, kunna ersättas med volontärer.

Att indelningsverket under den andra öfvergångsperioden bör, så

fort ske kan, afvecklas, synes mig vara ändamålsenligt, och torde i sådant

syfte framdeles böra tagas under ompröfning, i hvad mån denna afveckling

kan påskyndas genom att sänka det indelta manskapets pensionsålder

och eventuel genom att samtidigt höja pensionsbeloppen, hvartill Vadstena

krigsmanshuskassa bör kunna lemna tillgång.

Då nu afsedt är, att indelningsverket, hvaruti naturligen äfven inbegripes

extra roteringen, skall med genomförandet af den nya härordningen

helt och hållet upphöra, torde böra tagas i öfvervägande, huruvida

icke, i enlighet med tillvägagåendet år 1883, då fråga om rustnings- och

roteringsbesvärens fullständiga afskrifning förevar, förslag bör till Riksdagen

hänskjutas om upphörande af frälserusttjensten äfvensom af presterskapets

åliggande att vid inträffande krig utgöra kungsgård i spanmål.

Mig synas alla skäl tala för, att dessa båda besvär, som numera kunna

sägas hafva förlorat all betydelse ur militärisk synpunkt, böra, i samband

med rustnings- och roteringsbesvärens försvinnande, äfvenledes upphöra.

Hvad öfvergångsförslaget i öfrigt angår, har jag i hufvudsak icke något

att erinra. Dock synes mig planen för landstormens organisation höra

vidare utarbetas, så att af densamma kommer att framgå, uti hvilken ordningsföljd

landstormsområdena skola organiseras, huru landstormsförrådsbyggnaderna

skola uppföras och inredas, hvad hvarje sådant förråd kommer

att kosta med mera dylikt, och har jag gifvit chefen för generalstaben i

uppdrag att efter samråd med chefen för fortifikationen, generalfälttygmästaren

och generalintendenten inkomma med ett för ändamålet erforderligt,

uti enskildheter gående förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

beträffande öfvergången till den nya härordningen:

20:o) att Riksdagen måtte besluta, att den nya härordningen,

sådan den här blifvit föreslagen, skall vara

genomförd under tolf år, räknade från och med år

1902;

21:o) att Riksdagen måtte bifalla, att under åren

1902, 1903, 1904, 1905, 1906 och 1907 den nuvarande

nummerstyrkan vid indelta infanteriet och kavalleriet

genom indragning, i den ordning Kongl. Maj:t pröfvar

lämpligt, minskas sålunda:

a) vid hvart och ett af Lifrege7nentet till fot, Första

lifgrenadier regementet, Andra lifgrenadier regementet, Vestgöta

regemente, Uplands regemente, Skaraborgs regemente,

Södermanlands regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings

regemente, Dalregementet, Helsinge regemente, Elfsborgs

regemente, Bohusläns regemente, Vestmanlands regemente,

Kalmar regemente, Vermlands regemente, Norra

skånska infanteriregementet och Södra skånska infanteriregementet

till 520 nummer;

b) vid Smålands grenadierkär till 260 nummer;

c) vid Vestgötadals regemente till 490 nummer;

d) vid Norrbottens regemente till 300 nummer;

e) vid Vesterbottens regemente till 375 nummer;

f) vid Jemtlands fältjägareregemente till 480 nummer;

och

g) vid hvart och ett af Lif regementets dragoner,

Lifregementets husarer och Smålands husarregemente till

350 nummer;

22:o att Riksdagen måtte besluta, att den rusthållarne

vid de indelta kavalleriregementena åliggande

skyldighet att hålla häst skall i mån af de nuvarande

rusthållshästarnes afgång upphöra från och med år 1902;

23:o) att Riksdagen måtte besluta, att från och med

år 1908 indelningsverket i sin helhet skall, så fort ske

kan, upphöra; samt

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

24:o) att Riksdagen måtte besluta, att likaledes från

och med år 1908 frälseriisttjensten och presterskapets

åliggande att vid inträffande krig utgöra krigsgärd i

spannmål skola upphöra.

IX. Landtförsvarets kostnad.

I det inom generalstaben utarbetade förslaget till ny härordning är

landtförsvarets årliga ordinarie kostnad, då härordningen blifvit fullt genomförd,

beräknad till 45,338,000 kronor. De ordinarie anslagen under riksstatens

fjerde hufvudtitel för år 1901 sluta å ett belopp af 28,220,084

kronor. Skilnaden mellan dessa båda summor utvisar dock icke det exakta

belopp, hvarmed landtförsvarets ordinarie budget skulle komma att ökas

vid fullt genomförd härordning, enär dels uti den förstnämnda summan

ingå utgifter, som för närvarande äro upptagna på extra stat, dels den

sistnämnda summan bör ökas med de belopp, hvarmed förslagsanslagen

öfverskridits, och hvilka äro medräknade uti landtförsvarets årliga ordinarie

kostnad enligt den nya härordningen. Med hänsyn härtill bör vid

en jemförelse gent emot de 45,338,000 kronorna uppställas folkande poster,

nemligen:

de ordinarie anslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel

för år 1901......................................................................... 28,220,084 kr.

följande å den extra staten anvisade anslag, hvilka i

kostnadsberäkningarna för den nya härordningen öfverförts

till den ordinarie anslagsstaten, nemligen:

för tillfällig löneförbättring åt underbefäl m. fl. ................ 299,875 »

för tillämpning af värnpligtslagens föreskrifter om de värn
pligtiges

inskrifning och redovisning m. in................ 53,000 »

anslaget till reseunderstöd åt officerare och intendentur
tjenstemän

........................................................................ 9,000 »

de belopp, hvarmed förslagsanslagen öfverskridits och som

ingå uti den ordinarie anslagsberäkningen för den nya

härordningen, och utgjorde dessa i rundt tal för år 1899 742,000 »

Tillsammans 29,323,959 kr.

Skilnaden mellan 45,338,000 kronor och 29,323,959 kronor utgör

16,014,041 kronor och utvisar ökningen af landtförsvarets ordinarie utgifter,

sådana dessa beräknats uti förslaget till ny härordning.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 2.

Hvad beträffar beräkningen af de ordinarie anslagen och de grunder,

som dervid blifvit tillämpade, är det först anslaget till t> Aflöning och rekrytering

m. m.», som synes mig påkalla uppmärksamhet. Under detta anslag

äro upptagna aflönings- och rekryteringskostnader samt dessutom expenser

för de särskilda truppförbanden.

Hvad först aflöningsförmånerna för den fast anstälda personalen angår,

har chefen för generalstaben framlagt nya atlöningsstater, dermed afseende

att förenkla det nuvarande aflöningssystemet och att i viss mån åvägabringa

en lönereglering. Förenklingen uti aflöningen skulle bestå deri, att tjenstgöringspenningar,

kompanichefs- in. fl. arfvoden samt beklädnads- och portionsersättningar

skulle afskaffa^, samt att följaktligen aflöningen skulle

utgöras endast af lön, dagaflöning och inqvartering, vare sig kontant eller

in natura, hvilken senare förmån framhållits böra komma samtliga officerare

och underofficerare till godo. Löneregleringen afser att i någon mån höja

lönerna för alla utom generaler och öfverstar, äfvensom att öka dagaflöningen

för samtliga grader.

Innan jag uttalar mig angående den sålunda ifrågasatta aflöningsförenklingen

och löneregleringen, anhåller jag att få i minnet återkalla

hvad Riksdagen i detta ämne, med anledning af enskild motionärs yrkande,

uttalat år 1899 i sin skrifvelse den 14 maj, n:o 63, angående reglering af

utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel. I denna skrifvelse säges det:

»Riksdagen delar den uti ofvanberörda motion uttryckta önskan om

förenkling i härens aflöningssätt, men anser sig icke kunna bedöma, huruvida

för vinnande af detta ändamål särskild! den i motionen ifrågasatta

sammanslagningen1) lämpligen kan eller bör åstadkommas. Från Riksdagens

sida torde emellertid några bestämmelser icke vara meddelade, som kunna

utgöra hinder deremot. Riksdagen anser dock, att för vinnande af större

enkelhet, öfverskådlighet och reda en genomgripande förändring i härens

aflöningssystem i dess helhet bör verkställas, således icke blott beträffande

de uti motionen omförmälda tjensteklasser, underofficerare och deras vederlikar,

och icke heller blott med afseende å portionsersättning och dagaflöning,

utan jemväl i fråga om det öfriga befälet samt manskapet och

omfattande, så vidt möjligt, samtliga de mångahanda titlar, hvarunder

arméns personal för närvarande erhåller aflöning af staten. Bland dessa

mångfaldiga aflöningsformer vill Riksdagen exempelvis nämna följande:

fast lön, lönetillägg af olika slag, tjenstgöringspenningar, ålderstillägg,

dagaflöning, kommenderingstillägg, beklädnadsersättning, fourageersättning,

portionsersättning, portionsskilling, inqvarteringsersättning, servisersättning,

B Motionen afsåg sammanslagning åt dagaflöning och portionsersättning.

Bih. till liiksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

tobaksskilling, dagtraktamente samt arfvoden af åtskilliga slag. För alla

dessa aflöningstitlars tillämpning gälla så olika bestämmelser, att det möter

synnerligen stora svårigheter att erhålla en klar uppfattning af afiöningsförhållandena

i deras helhet, synnerligast som räkenskapsväsendet derigenom

bl ifver öfver höfvan inveckladt. Att de nuvarande förhållandena äfven

skola medföra ganska stora svårigheter för revisionsai’betet, har Riksdagen

funnit vara uppenbart. Riksdagen föreställer sig, att oöfverstigliga svårigheter

icke böra stå i vägen för en förändring, hvarigenom åtskilliga af

dessa titlar blefve sammanslagna; och för dem, som måste bibehållas, torde

jemförelsevis enkla och för hela armén gällande regler kunna uppställas.

Riksdagen får med anledning häraf anhålla, att Eders Kongl. Magt

måtte, så snart ske kan, låta verkställa fullständig utredning, huruvida

och på hvad sätt härens aflöningssystem i dess helhet må kunna förenklas,

samt derefter, och om möjligt till nästa riksdag inkomma med det förslag

i ämnet, hvartill utredningen må befinnas föranleda.»

Med anledning af denna Riksdagens skrifvelse tillsattes genom nådiga

brefvet den 9 juni 1899 en komité för utarbetande af förslag till förenkling

af arméns aflöning, hvilken komité den 23 augusti 1900 afgaf underdånigt

förslag rörande de ordinarie aflöningsförmånerna. Förslaget blef

omedelbart remitteradt till generalstaben för att tagas under öfvervägande

vid utarbetandet af förslag till ny härordning. Det skulle föra allt för

vida att här redogöi’a för komiténs omfattande och vidlyftiga utredning,

utan torde jag nu böra inskränka mig till att framhålla det hufvudsakliga

resultat, hvartill komiten kommit. Komitén, som lifligt förordar en förenkling

af aflöningsförmånerna samtidigt med en lönereglering, finner att

detta mål icke kan nås, förrän tjenstgöringsförhållandena inom armén

blifvit likformiga genom antagandet af en ny härordning. Såsom grundformer

för aflöning åt löntagare vid armén af såväl officers- och underofficersklass

som manskapsklass föreslår komitén lön och dag aflöning, hvartill

för sistnämnda klass skulle komma städja. För vissa löntagare af

officers- och underofficersklass kunde ålderstillägg äfvensom arfvoden icke

helt och hållet undvikas, hvarjemte lönetillägg för tjenstehästar och fourageersättning

måste bibehållas. Portionsersättning och beklädnadsgodtgörelse

till underbefäl, lönetillägg till underbefäl vid vissa truppförband

och tjenstgöringspenningar till befäl och underbefäl samt till manskap nu

utgående arfvoden, aflöningstillägg jemte beklädnadsersättning till vaktmästare

vid intendenturcorpsen samt mqvarteringspenningar till manskap

vid Vermlands fältjägarecorps skulle deremot tillika med benämningarna

portions- och tobaksskilling för manskaps dagaflöning såsom särskilda

aflöningsformer bortfalla.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Af ifrågavarande komités betänkande framgår å ena sidan, att det

är i hög grad önskvärd! att åstadkomma enkelhet, reda och öfverskådlighet

uti arméns aflöningssystem, men å andra sidan, att dermed äro under

den nuvarande härordningen, inom hvilken flera skiljaktiga system tillämpas

för personalens anskaffning, tjenstgöring och aflöning, sådana svårigheter

förenade, att dessa icke kunna undanrödjas förrän i samband med införandet

af en ny härordning. Vid sådant förhållande skulle det enligt

mitt förmenande hafva varit en stor brist uti det nya härordningsförslaget,

derest icke de af Riksdagen uttalade önskningsmålen i fråga om förenkling

af arméns aflöningsväsende i dess helhet blifvit beaktade. Att samtidigt

en lönereglering för arméns befäl, afsedd att i någon mån förbättra dess

lönevilkor, blifvit föreslagen, finner jag äfvenledes vara af omständigheterna

påkalladt och väl grundadt. Det synes mig nemligen vara med både

billighet och rättvisa förenadt, att, då den nya härordningen skulle komma

att försätta större delen af arméns befäl i helt andra tjenstgöringsförhållanden

än dem, som nu äro rådande, samma befäl erhåller derefter

afpassade aflöningsförmåner, synnerligast som genom den ständiga tjenstgöring,

som härordningen förutsätter, enskildt förvärf ej vidare kommer

att stå detsamma till buds.

Jag ansluter mig sålunda på det lifligaste till det framlagda förslaget

angående förenkling och reglering af befälets aflöningsförmåner,

äfvensom att dessa komma att utgöras af lön, dagaflöning och inqvartering,

vare sig kontant eller in natura, hvartill kommer lönetillägg och fourageersättning

för de officerare, som skola vara beridna å egna tjenstehästar.

Äfvenledes anser jag, att de föreslagna aflöningsbeloppen äro de minsta

möjliga, som kunna erbjudas arméns befäl med hänsyn till de större fordringar,

som den nya härordningen i flere afseenden ställer på detsamma.

Om jag nu emellertid vid detta tillfälle icke kommer att påyrka en

lönereglering för officerare jemte vederlikar, är sålunda orsaken dertill

icke att söka uti någon bristande öfvertygelse om densammas nödvändighet,

utan i den omständigheten, att förslag om liknande lönereglering icke

föreligger beträffande statens öfriga, med officerarne jemförliga löntagare.

Men då jag afstår från ett sådant yrkande, sker det under den bestämda

förutsättningen, att den ifrågavarande löneregleringen måtte vara att motse

inom den närmaste framtiden samt att det dyrtidstillägg, som kommer att

föreslås för statens ernbets- och tjensteman att utgå under innevarande år,

måtte till samma storlek komma officerarne jemte vederlikar till del äfven

för år 1902. Hvad åter underofficersgraderna vidkommer, synes mig ett

uppskof i förevarande afseende icke vara tillrådligt. Frågan om underofficerares

aflöning står i närmaste samband med den föreslagna aflöningen

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

för inanskapsklassernas olika grader, hvarför en reglering af aflöningen för

underofficerare, korpraler och menige bör ske samtidigt. Det torde dock,

såsom redan antydts, icke vara lämpligt att i detta sammanhang föreslå

några aflöningsstater för åren 1903—1912, utan lära dessa böra pröfvas i

samband med den årliga statsregleringen.

Jag anhåller emellertid att få beröra de aflöningsförmåner, som

äro afsedda att komma underbefälet till del samt därvid, hvad underofficerarne

angår, göra en jemförelse mellan nu utgående och föreslagna

aflöningsbelopp. Vid en sådan jemförelse måste man gifvetvis taga

aflöningsförhållandena vid den värfvade garnisonerade armén till utgångspunkt,

ty eljest kommer jemförelsen att halta, såsom hvilande på

ovigtig grund. Derjemte bör man ihågkomma, att underofficerarne under

sistlidet år erhållit en ganska afsevärd tillfällig löneförbättring, som äfven

kommer att utgå under innevarande år. För närvarande åtnjuter:

Lön

och

löne-

till-

lägg.

Dag-

aflö-

ning.

Be-

kläd-

nads-

er-

sätt-

ning.

Por-

tions-

er-

sätt-

ning.

Till-

fällig

löne-

för-

bätt-

ring.

Summa.

Inqvarterings- och

seryiabidrag i

Summa aflönings- förmåner i

Stock-

holm.

Göte-

borg.

1 öfrig

lands- | ort.

Stock-

holm.

Göte-

borg.

öfrig

lands-

ort.

Fanjunkare . . .

720

—

365

—

200

—

226

30

182

50

1,693

so

150

—

95

25

48

—

1,843

80

1,789

05

1,741

80

Sergeant af 1. kl.

372

—

292

—

200

—

226

30

146

—

1,236

30

150

—

95

25

48

—

1,386

30

1,331

55

1,284

30

Sergeant af 2. kl.

252

—

292

—

200

—

226

30

146

—

1,116

30

150

—

95

25

48

—

1,266

30

1,211

55

1,164

30

Enligt förslaget till ny härordning skulle aflöningsförmånerna

blifva för:

Dag-

Inqvarterings- och

servisbidrag i

Summa aflönings- förmåner i

aflöning.

Stockholm

och

Göteborg.

J öfrig

landsort.

Stockholm

och

Göteborg.

öfrig

landsort.

Fanjunkare......

1,020

—

730

—

1,750

—

200

—

150

—

1,950

—

1,900

_

Sergeant af 1. kl. . . .

720

—

547

50

1,267

50

200

—

150

—

1,467

50

1,417

50

Sergeant af 2. kl. . . .

600

—

547

50

1,147

50

200

—

150

—

1,347

50

1,297

50

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 2.

Sammanstälda. gestalta sig aflöningsförhållandena på följande satt för

I

Stockholm.

I Göteborg.

I öfrig landsort.

För när-

Enl. för-

För när-

Enl. för-

För när-

Enl. för-

varande.

slaget.

varande.

slaget.

varande.

slaget.

Fanjunkare......

») 1,843

80

1,950

—

1,789

05

1,950

—

2) 1,741

80

1,900

—

Sergeant af 1. kl. . . .

») 1,386

30

1,467

50

1,331

55

1,467

50

s) 1,284

30

1,417

50

Sergeant af 2. kl. . . .

l) 1,266

30

1,347

50

1,211

55

1,347

50

2) 1,164

30

1,297

50

Derjemte tillåter jag mig att äfven framlägga en jemförelse mellan

de aflöningsförmåner, som tillkomma underofficerarne vid de indelta

trupperna enligt nu gällande stater, och dem, som de enligt den föreslagna

härordningen skulle erhålla under den första öfvergångsperioden,

d. v. s. innan de komma att tjenstgöra året om:

Vid infanteriet. Enligt nuvarande härordning och till denna hörande

Lön.

Dagaf-

löning.

Tjenst-

görings-

pennin-

Bekläd-

nads-

ersätt-

Por-

tions-

ersätt-

Förhöjd

dagaf-

lönintr.

Inqvar- terings- och ser- vis-

Summa.

gar

nmg.

ning.

bidrag.

Fanjunkare tjenstgörande i 90 dagar

720

_

90

_

300

_

150

—

55

80

45

—

—

—

1

1,360 80

Sergeant af 1 kl. > >90 >

360

—

72

—

200

—

120

—

55

80

36

—

—

—

843

80

» > 2 kl. > »90 »

240

—

72

—

120

—

120

—

55

80

36

—

—

—

643

80

Enligt förslaget till ny härordning skulle aflöningsförmånerna

blifva för motsvarande underofficerare:

Lön.

Dagaf-

löuing.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Bekläd-

nads-

ersätt-

ning.

Por-

tions-

ersätt-

ning.

Förhöjd

dagaf-

löning.

Inqvar- terings- och ser- vis- bidrag.

Summa.

Fanjunkare tjenstgörande i 340 dagar

1,020

_

680

_

_

_

_

—

_

—

—

—

150

—

1,850

—

»

>

> 151

>

1,020

—

302

150

—

1,472

—

Sergeant af 1 kl.

»

» 340

>

720

—

510

—

—

-

—

—

—

—

—

—

150

—

1,380

—

> » »

»

> 151

y

720

—

226

50

150

—

1,096

50

> > 2 kl.

»

> 340

y

600

—

510

—

—

—

—

—

—

—

—

—

150

—

1,260

—

> » >

>

> 151

y

600

-

226

60

—

—

—

—

—

—

—

—

150

—

976

50

'') Vid Lifgardet till häst, der beklädnadsersättningen är 250 kronor, 50 kronor högre.

*) Vid Kronprinsens husarregemente, der beklädnadsersättningen är 225 kronor, 25 kronor högre.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Vid kavalleriet. Enligt nuvarande härordning och till denna hörande

stater uppbära underofficerarne vid det indelta kavalleriet:

Lön.

Dagaf-

Iöning.

Tjenst-

görings-

pen-

ningar.

Bekläd-

nads-

ersätt-

ning.

Por- tions- er sätt- ning.

För-

höjd

dagaf-

löning.

Inqvar-

terings-

och

servis-

bidrag.

Num-

mer-

lön.

Summa.

•

Fanjunkare tjenstgörande i 90 dagar

720

_

90

_

300

_

150

_

55

80

45

150

1,510

80

> > > 60 >

720

—

60

—

300

—

150

37

20

30

—

—

—

150

—

1,447

20

Sergeant af 1. kl. > > 90 >

360

—

72

—

200

—

120

—

55

80

36

—

—

—

150

—

993

80

> » > » i >60 >

360

-

48

—

200

—

120

—

37

20

24

—

—

—

150

—

939

20

Enligt förslaget till ny härordning skulle aflöningsförmånerna blifva

för motsvarande underofficerarne:

Iuqvar
terings
och
-

Tjenst
görings
pen
ningar.

Bekläd
nads
ersätt
niug.

Por
tions
ersätt
ning.

Num
-

Summa.

Fanjunkare tjenstgörande i 365 dagar

> > > 77 >

Sergeant af 1. kl. > » 365 »

> > 2. » > »365 »

» » • > » >192 »

> » > j > »157 >

Till ofvanstående jemförelseöfversigter torde böra fogas den erinran,

att löneinnehafvare, som icke önska ingå på ny stat, bibehållas vid innehafvande

aflöningsförmåner. Vid befordran skola de naturligen öfvergå

till ny stat.

Hvad först angår förmånen af inqvarteringsbidrag, torde uppmärksamheten

särskildt böra fästas dervid, att det nya förslaget förutsätter, att

l) Vid Lifregementets dragoner ökas slutsumman, på grund af högre inqvarterings- och servisbidrag,

med 50 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

119

samtliga underofficerare skola i den mån kasernanordningarna hinna genomföras

tillgodoses med bostad in natura, en förmån som är af mycket stort

värde. Vid bedömandet i öfrigt af de nya aflöningsförmånerna för underofficerarne,

torde man icke böra förbise, att förhållandet mellan antalet fanjunkare

och antalet sergeanter skulle komma att blifva vida gynsammare uti

den nya härordningen än uti den nuvarande. Så t. ex. finnes det nu vid

ett indelt infanteriregemente 8 fanjunkare mot 34 sergeanter, under det att

ett infanteriregemente enligt förslaget skulle räkna 13 fanjunkare mot 25

sergeanter (sålunda är förhållandet nu ungefär 1 : 4, enligt förslaget 1 : 2).

Med de höjda lönerna skulle vidare enligt nu gällande grunder pensionsbeloppen

komma att ökas: för fanjunkare från 870 till 1,000 kronor, för

sergeant af 1 kl. från 510 till 720 kronor, samt för sergeant af 2 kl. från

360 till 600 kronor. Slutligen torde äfven böra beaktas, att vid det

föreslagna inskrifningsväsendet skulle underofficerare i reserven, företrädesvis

fanjunkare, till ett antal af omkring 90 erhålla anställning såsom

biträden i rullföringsområdesexpeditionerna mot ersättning af två kronor

om dagen.

Korpralsgraden är afsedd att, förutom underhåll in natura (portion

och beklädnad), komma i åtnjutande af följande aflöningsförmåner, för år

räknadt, nemligen: distinktionskorpral lön 300 och dagaflöning 182 kronor

50 Öre, tillsammans 482 kronor 50 öre; korpral lön 240 kronor och dagaflöning

146 kronor, tillsammans 386 kronor; samt vicekorpral lön 180

och dagaflöning 109 kronor 50 öre, tillsammans 289 kronor 50 öre. Motsvarande

aflöningsförmåner för volontär är resp. 150 och 36 kronor 50 öre,

eller tillsammans 186 kronor 50 öre. Mig synes, att äfven dessa aflöningsbelopp

äro fullt tillfredsställande, och att sålunda grundad anledning finnes

till det antagandet, att rekryteringen af manskapsgraderna skall visa sig

vara betryggad särskildt med hänsyn dertill, att volontärerna under sin

tjenstetid som sådana fullgöra i vanliga fal] större delen af den tjenstgöring,

som i annat fall skulle åligga dem i egenskap af värnpligtige.

Under anslaget till »aflöning och rekrytering in. in.» äro upptagna

för de särskilda truppförbanden expenser för bestridande af kostnaderna

för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster, underhållet af expeditionsmateriel

och inbindning af expeditionshandlingar m. in., och föranleder

detta icke någon erinran från min sida. Deremot synes mig, att de äfven

under denna anslagsrubrik upptagna rekryteringskostnaderna per år skulle

kunna nedsättas. I samband med den nya härordningen finner jag nemligen

en genomgripande reform af de nuvarande formerna för stamrekryts

antagande vara erforderlig. »Värfvare» i hittills gängse bemärkelse synas

mig icke vidare böra anlitas. I främsta rummet — och för detta ändamål

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bör ingen möda lernnas ospard — bör rekryteringen ske or de värnpligtiges

led och sålunda verkställas under rekrytutbildningstiden. Skulle

emellertid behofvet af volontärer icke fyllas på detta sätt, synes mig

rullföringsområdesbefälhafvarne böra få till uppgift att genom frivilligt

aftal anskaffa det felande antalet. Man kan ju icke med fullkomlig visshet

uttala sig angående möjligheten att kunna rekrytera volontärpersonalen

bland de värnpligtige, men, i betraktande, såsom nyss här antydts, såväl

af de värnpligtiges utsträckta tjenstgöring i fredstid som ock af de

förbättrade aflöningsförmånerna för manskapspersonalen, hvartill komma

utsigterna för de meniga volontärerna att snart vinna korpralsbefordran,

torde det blifva vida lättare än under nuvarande förhållanden att anskaffa

det erforderliga antalet volontärer. På grund af hvad jag nu i korthet

anfört, vill det synas mig, som om rekryteringskostnaderna ej skulle

komma att kräfva det beräknade beloppet, 40 kronor per man och år, utan

kunna utan olägenhet minskas, särskildt med hänsyn till den omständigheten,

att det frivilliga aftalet för hvarje gång bör afse en tid af tre år.

Till denna fråga torde jag få återkomma i samband med statsregleringen

för år 1902.

Hvad anslaget till -»Inqvarteringskostnaden angår, har jag redan antyda

att med de förändrade tjenstgöringsförhållanden, som den nya härordningen

förutsätter, samtliga arméns officerare och underofficerare jemte

vederlikar, derest de icke åtnjuta förmånen af fri bostad i kronans hus,

böra erhålla inqvarterings- och servisbidrag. Dem, som åtnjöte nämnda

förmån af fri bostad, skulle endast servisbidrag komma till del. I sammanhang

härmed torde böra framhållas att, med undantag för Stockholm, icke

några servisbidrag beräknats utgå från vederbörliga kommuner. Anledningen

härtill är, att hittills varit regeln att, vid upplåtelse af platser

för kasernbyggnader, träffats sådana överenskommelser, att kommunerna

i fråga ej skulle utbetala dylika bidrag, önskligt hade det emellertid

varit att kunna höja servisbidraget för landsorten i förhållande till det

för Stockholm gällande, men då ett sådant förslag måhända påkallat förhandling

med vederbörliga kommuner, har uti sakens nuvarande läge icke

något ansetts böra åtgöras i denna fråga. Hvad angår anslaget till »Inqvarteringens

ordnande i Stockholm», har arméförvaltningen å civila departementet

fäst uppmärksamheten på, att yttrande bör inhemtas från Stockholms

stad, huruvida densamma är villig att, mot nu utgående ersättning,

åtaga sig den ökade inqvarteringsbörda, som blefve en följd af inqvarteringsersättningens

höjande för den del af arméns personal, som för närvarande

åtnjöte inqvartering af staden. En hemställan i sådant syfte till Stock
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

holra synes mig ju förr dess hellre böra ske, alldenstund sistnämnda personal

billigtvis bör komma i åtnjutande af den något förhöjda inqvarteringsersättning,

som blifvit föreslagen. Endast ett tillmötesgående svar på en

dylik hemställan kan, med hänsyn till det belopp inqvarteringstolag, som

staden årligen uppbär, vara att förvänta.

I fråga om anslaget till »Reservbefälet» är uti förslaget till ny härordning

anfördt, att vid för ändamålet anstälda beräkningar antagits, att

reservofficerarne (reservintendenterna) skulle komma i åtnjutande af dem

nu tillerkända aflöningsförmåner, nemligen: dels ekiperingshjelp med 500

kronor, dels ersättning för deltagande uti tre öfningar med beväringens

första uppbåd och en öfning med andra uppbådet (9 klassen), d. v. s.:

resekostnader, förslagsvis 30 kronor för hvarje gång, lön, beräknad till

2 kronor om dagen, och dagaflöning, 3 kronor. Hvarje öfning uti beväringens

första uppbåd har ansetts böra omfatta 50 dagar, nemligen först

och främst behörig repetitions-(regements-)öfning, samt dessutom en föregående

kortare kurs för genomgående af reglementen och instruktioner,

utförandet af smärre taktiska öfningar in. m. d. Antalet årligen utexaminerade

och utnämnda reserv officerare har antagits utgöra 150, antalet af

dem, som årligen skulle deltaga uti 50-dagars öfningen, 400, samt af dem

uti öfningen med 9 klassen (15 dagar) 100. Kostnadsberäkningen skulle

följaktligen ställa sig sålunda:

Ekiperingshjelp till 150 reservofficerare å 500 kr............ 75,000 kronor,

Resekostnad (30 kronor) samt lön och dagaflöning under

50 dagar (250 kronor) till 400 reservofficerare eller:

280X400 = 112,000 kronor........................................ 112,000 >

Resekostnad (30 kronor) samt lön och dagaflöning under

15 dagar (75 kronor) till 100 reservofficerare eller:

105X 100 = 10,500 kronor........................................... 10,500 »

Summa 197,500 kronor,

eller i rundt tal 200,000 kronor.

Hvad angår beredande af lifränta (pension)^t reservofficerare (reservintendenter)

vid armén, framhålles uti härordningsförslaget, att de genom

1898 års Riksdags beslut fastslagna grunderna syntes böra fortfarande

tillämpas.

Detta beslut innefattade, såsom bekant, »att de reservofficerare och

reservintendenter, som hädanefter antagas, må, derest de fullgöra den

tjenstgöringsskyldighet, som nu är eller framdeles kan varda för reservofficer

eller reservintendent stadgad, efter uppnådda 55 års ålder under

Bill. till lliksd. Prat. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension till belopp af trehundra

kronor». Angående de af denna pensionering föranledda kostnaderna gjordes

uti 1898 års statsverksproposition det uttalande, att, om man antoge,

att reservbefälets personal från början kunde utvecklas till den beräknade

styrkan, så skulle för en befälsstyrka af 56 22-åringar, vid pensionsåldern,

efter 33 års förlopp, återstå vid första pensionsåret 21 lefvande, åt hvilka

ett pensionsbelopp af 6,300 kronor skulle utbetalas, om pensionen bestämdes

till 300 kronor. Det följande året blefve pensionärernas antal 41,

pensionsbeloppet 12,300 kronor o. s. v., tills pensioneringen efter omkring

30 års förlopp komme till sin fullständiga utveckling, då summan af alla

pensionsbeloppen blefve omkring 115,200 kronor, som årligen skulle utgå

till 384 pensionärer. Tillämpas dessa beräkningsgrunder i fråga om motsvarande

kostnader enligt den föreslagna härordningen, skulle pensioneringen,

då den nått sin fulla utveckling, medföra en årlig utgift af i rundt

tal 300,000 kronor, som skulle utgå till 1,000 pensionstagare.

Mot hvad som sålunda föreslagits bär jag icke något att erinra, utan

tillåter mig endast framhålla, att utsigterna för rekryteringen af det behöfliga

antalet reservofficerare torde vid den nya härordningen komma att

blifva helt annorlunda och ljusare än under närvarande förhållanden. De

ekonomiska fördelame, nemligen underhåll och volontäraflöning under utbildningstiden,

ekiperingshjelp, ersättning under repetitions-(regements-)- öfningarne och slutligen pension efter uppnådda 55 år, synas icke vara så

obetydliga, som de måhända vid första påseendet förefalla, utan fastmer

ganska afsevärda. Derjemte måste sättet för officersrekryteringen

i allmänhet vid armén enligt det nya härordningsförslaget i jemförelse med

det för närvarande rådande i väsentlig mån öka deras antal, som eftersträfva

reservofficersgraden. När hvarje yngling, som uppfylt vederbörliga

fordringar i kunskaper och uppförande, har rätt, i olikhet med hvad

nu är händelsen, att inträda såsom officersvolontär i armén för att efter

verklig täflan med andra kamrater vinna fast anställning, är ju gifvet, att

de, som vid denna täflan ej blifva de utvalda, skola underkasta sig den

korta teoretiska kurs, som återstår för att vinna reservofficersbefordran,

som, utom att erbjuda nyssnämnda ekonomiska fördelar, äfven medförer

rättigheten att såsom officer fullgöra sin återstående tjenstskyldighet såsom

värnpligtig samt i öfrigt åtnjuta de förmåner i allmänna lifvet som officersvärdigheten

skänker. För öfrigt måste en ettårig värnpligtsutbildning, äfven

hvad angår reservofficersrekryteringcn, befrämja denna vida mer än hvad

är händelsen med den korta tjenstgöringstid,för de värnpligtige, som nu

är föreskrifven.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Nästa anslag, som synes mig påkalla någon uppmärksamhet, är det

till ».Remontering och skoning In. in.». För beräknandet af detsamma ligga

följande siffror till grund: inköpspris för den treåriga remonten 800 kronor,

uppställningen i remontdepot jemte transportkostnader för hvarje

remont 340 (250 + 90) kronor, samt skoning och medikamenter för hvarje

häst 12 kronor årligen. Såsom en inkomst på anslaget har beräknats 180

kronor för hvarje försåld utrangerad häst, under den förutsättning att mo

procent af hästarne skulle årligen omsättas. _

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet, som icke har någon

erinran att göra mot beräkningen af ofvannämnda utgiftsposter, har i fråga

om nyssberörda försäljningspris för utrangerade hästar anmärkt, att detta

rnedelj.ris under år 1900 uppnåtts vid en del truppförband, men att det

såsom genomsnittssiffra anses alltför högt. Arméförvaltningen hade vid

föregående tillfällen haft anledning beräkna försäljningspriset för utrangerade

hästar till 125 kronor per häst. Härvid borde äfven erinras, att en

icke obetydlig procent af kronans hästar störtat dels under uppställning i

remontdepot, dels efter utlemnandet till truppförbanden. För dessa hästar

infiöte ingen eller högst obetydlig ersättning. Då emellertid förslaget

stälde i utsigt, att genom alla remonters uppställning i remontdepot samt

o-enom nummerhästarnes bättre vård vid truppförbanden, den årliga omsiUtningsprocenten

skulle kunna nedbringas under den nu gällande oc

äfven i förslaget beräknade, hade arméförvaltningen ansett sig i denna omständighet

finna en anledning till det antagande, att det beräknade ansla^sbeloppet

likväl borde blifva för sitt ändamål tillräckligt.

° Det är äfvenledes min åsigt, att, när ett ändamålsenligt genomfördt remontdepotsystem

kunnat behörigen’verka, ej blott den årliga omsättningsprocenten

af hästarne kommer att nedbringas utan ock högre försäljningspris

ernås för de utrangerade hästarne, än som nu är fallet i Stockholm och

vissa andra orter. I Skåne deremot lärer ifrågavarande pris vara ganska

högt. Men jag tillåter mig äfven fästa uppmärksamheten derpå, att för

tillgodoseendet af behofvet af remonter vid trängcorpserna äro beräknade

* alldeles samma kostnader som vid öfriga truppslag, ehuru uti härordningsförslaget

är angifvet, att en del af stamhästarne vid nämnda corpser utan

någon olägenhet kunna utgöras af äldre, från kavalleriet för ändamålet

utrangerade hästar. Detta förhållande styrker mig ytterligare i den uppfattningen,

att anslaget till »Remontering och skoning m. in.» är upptaget

med ett tillräckligt stort belopp.

Anslaget till»Lega för hästar till artilleriets och ingemörtruppernas exercis»

har beräknats efter 3 kronor per häst och dag. Denna dagslega har, hvar
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

om ock arméförvaltningen å intendent sdepartementet erinrar, under de senaste

åren ganska afsevärdt öfverskridits vid vissa truppförband, men, säger

arméförvaltningen, »då detta förhållande påtagligen föranledts af den omständigheten,

att hästarne vid dessa truppförband enligt gällande stater

fått användas endast under 22 dagar årligen samt legningskontrakten, på

grund af organisatoriska förhållanden, endast kunnat afslutas för ett år i

sänder, anser sig arméförvaltningen, med stöd jemväl af erfarenheten frän

förflutna äldre tider med förhållanden jemförliga med dem, som enligt organisation

sförslaget komma att åter inträda, ega skäl antaga, att den angifna

dagslegan bör blifva tillräcklig, när hästarne skola användas 42 dagar

årligen samt legningskontrakten åter kunna afslutas att gälla under

tidsperioder af 5 ä 10 år.» Jag kan så mycket hellre biträda den af

arméförvaltningen uttalade åsigt, som kostnaden för hästlegning för närvarande

uppgår till i medeltal endast omkring 2 kronor 50 öre per häst

och dag, och som ökningen af dagslegan ansetts böra föreslås hufvudsakligen

af den anledningen, att vid den nya härordningen kräfves ett större

antal legda hästar än hvad för närvarande är händelsen, och att således

den större efterfrågan måhända kommer att verka stegring af legokostnaden.

Det torde vara obehöflig! att tillägga, att kostnaderna för de legda

hästarnes fouragering beräknats under anslaget till »Fouragering af arméns

hästar».

Anslagen till »Krigshögskolor», »Ridskolam, »Skjutskolan för infanteriet

och kavallerien, ''»Artilleriskjutskolam, »Krigsskolam och »Militärläkares

undervisning» hafva endast beräknats approximativt, enär förhållandena

icke inedgifvit att utarbeta'' fullständiga stater för ifrågavarande

skolor och utbildningskurser. Vederbörande arméförvaltningens departement

hafva härvid ej haft något att erinra. Att dessa skolor och kurser

behöfva utvidgas i samband med genomförandet af den nya härordningen

är uppenbart, enär den personal, som skall genomgå desamma, ökas''till

antalet. De föreslagna förhöjningarna synas mig i det stora hela böra

vara tillräckliga.

Hvad anslaget till »Volontärskolor» angår, yttrar arméförvaltningen

å intendentsdepartementet, att vid ett första påseende torde visserligen

den frågan framställa sig, »huruvida icke detta anslag upptagits med alltför

ringa belopp, då arméförvaltningens räkenskaper gåfvo vid handen,

att dessa skolor nu årligen medföra utgifter till belopp mångdubbelt

öfverskridande den föreslagna summan, men då de flesta utgifter för de

till dessa skolor kommenderade eleverna i nu föreliggande förslag redan

äro upptagna under de särskilda underhållsanslageå och sålunda för fram
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

125

tiden från de under anslaget till volontärskolor beräknade tillgångar endast

lärer komina att bestridas utgifter för erforderliga transporter till och

från skolorna, underhåll af skollokaler, anskaffning och underhåll af läroböcker

och förbrukningsmateriel vid skolorna, utgifter för elevernas öfningar

m. m., lärer anledning finnas för det antagande, att det utförda

anslagsbeloppet bör blifva för sitt ändamål tillräckligt.»

De kostnader, som utgått för hållandet af fält- och fälttjenstöfningar,

hafva hittills bestridts af anslaget till »Det icke garnisonerade

infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar», det s. k. vapenöfningsanslaget,

äfvensom från anslaget till »De värnpligtiges vapenöfningar».

Det förstnämnda af dessa båda anslag skulle emellertid med den nya

härordningen uteslutas ur riksstaten, alldenstund större delen af de utgifter,

som detsamma hittills bekostat, äro beräknade under andra anslagstafla^

såsom »Mathållning för arméns manskap», »Fouragering af arméns hästar»

in. fl. Men då emellertid vapenöfningsanslaget äfven bestridt kostnaderna

för arméfördelningarnas, kavalleriets och intendenturcorpsens fältöfningar

äfvensom eu de! af utgifterna för de större fälttjenstöfningarna, har uti

förslaget till ny härordning ett nytt anslag uppförts under rubriken

»Arméns fält- och fälttjenstöfningan och beräknats till 300,000 kronor.

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet yttrar i fråga härom, att

utgifterna lära i hufvudsaklig mån kunna regleras efter befintliga tillgångar,

hvarför arméförvaltningen icke har att framställa någon erinran

mot nyssnämnda belopp.

Då jag emellertid håller före, afl för främjande af arméns krigsmessiga

utbildning årliga fälttjenstöfningar med trupper af alla vapen,

vare sig arméfördelning mot arméfördelning eller inom hvarje arméfördelning,

böra hållas och utgöra afslutningen af repetitions-(regements-)

öfningarna, kan jag icke biträda den meningen, att anbefallandet af

sådana öfningar skulle blifva en konjunktursak eller, rättare sagdt, väsentligen

beroende af befintliga tillgångar eller besparingar å vissa anslag.

Då jag dessutom är af den åsigten, att fältöfningar med officerare

in. fl. böra i regeln årligen hållas inom hvarje arméfördelning, äfvensom

att de kaptener, som vilja göra anspråk på regementsofficersbefordran,

böra undergå vissa praktiska prof, såsom krigsspelsöfningar, lösandet af

taktiska uppgifter, fältöfningar och mindre fälttjenst-(detaschements-)

öfningar — för hvilka profs anordnande kostnaderna torde böra bestridas

frän nu på tal varande anslag —, synes det mig vara angeläget, att detsamma

varder för sitt ändamål tillräckligt. Hvad angår nämnda prof,

har jag redan anmodat chefen för generalstaben, att inkomma med för
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 2.

slag till det sätt, hvarpå de borde planläggas och anordnas för vinnande

af det med dem afsedda ändamål.

De kostnader, som, hvad fälttjenstöfningarna angår, skulle bestridas

från ifrågavarande nya anslag, äro hufvudsakligen kostnaderna för transporterna

till och från öfningsorten af trupper m. in., rese- och traktamentskostnader

för en del personal, den under öfningarna något förhöjda

dagaflöningen, utgifterna för hästlega och lägerhalm samt ersättningen för å

mark uppkommen skada. Provianteringen äfvensom fourageringen —

med undantag af fourageringen af de för sjelfva fälttjenstöfningarna legda

hästarna — skulle deremot bestridas af anslagen till mathållningen af

arméns manskap och till fourageringen af arméns hästar.

Den största utgiftsposten för de större fälttjenstöfningar, som hållits

allt sedan år 1884, utgöres af transport-och färdkostnader. Ersättningen för

skador å gröda, mark in. m. har visat sig vara i hög grad vexlande, men

den torde genom ett omsigtigt val af terräng och en omsorgsfull planläggning

af öfningarna, hvilka äro afsedda att i regeln utföras först i

slutet af september månad, kunna hållas inom måttliga gränser. Förhöjning

i dagaflöningen under dylika öfningar för det befäl, som icke åtnjuter portion

in natura, måste anses fullt berättigad med hänsyn till de ökade lefnadskostnader,

som detsamma derunder får vidkännas. Denna dagaflöningsutgift

jemte rese- och traktan]entskostnaderna representera ej så ringa summor. 1

betraktande deraf att färdkostnaderna vid hittills hållna större fälttjenstöfningar

uppgått till något mer än 100,000 kronor samt kostnaderna i sin

helhet till omkring 300,000 kronor, torde, då sådana öfningar skola årligen

hållas, men derjemte mindre dylika skola anordnas inom de arméfördelningar,

hvilka icke deltaga uti de större öfningarna, vill det synas, som om

det uti förslaget till ny härordning uppförda anslagsbeloppet borde i afsevärd

mån höjas, i all synnerhet, som dessutom fältöfningar skulle årligen

utföras inom hvarje arméfördelning samt praktiska prof för regementsofficersbefordran

anordnas, för hvilka senare i generalstabschefens beräkningar

af anslaget ej något belopp upptagits. Vid behandling af frågan

angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år

1902 får jag ytterligare tillfälle att närmare utveckla skälen för, att det här

ifrågavarande anslaget till »Arméns fält- och fälttjenstöfningar» bör beräknas

till 500,000 kronor.

Då jag nu öfvergå^ till anslaget till »De värnpligtiges vapenöfning an,

anhåller jag att samtidigt få beröra anslagen till »Mathållning för arméns

manskap», ''»Fouragering af arméns hästan, »Arméns munderingsutrustningi>,

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

»Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten» och »Armens diverse

intendentur- och sjukvärdsbeho/».

Hvad först mathållningen angår, yttrar arméförvaltningen å intendentsdepai

te mentet, »att den upptagna dagkostnaden, 52 öre per man,

förefaller väl låg, om man jemför densamma med de siffror, som tillförene

vid olika tillfällen lagts till grund vid beräknandet af kostnaderna

för mathållningen, men då till stöd för nu angifna beräkningsgrund lärer

kunna åberopas sistförflutna års portionspriser, och erfarenheten gifvit vid

handen, att under åren 1895—1900 medelpriset för naturaportion jemte

tillagningskostnad icke ens uppgått till ofvan angifna belopp, 52 öre,

torde arméförvaltningen i denna omständighet kunna anses ega anledning

att icke föreslå någon höjning i den angifna beräkningsgrunden, helst de

ändrade förhållanden, som föranledas af truppförbandens förlängda öfningar,

hvarigenom vederbörande leverantörer sättas i tillfälle att anordna under

hela året fortgående leveranser, lära kunna antagas för nämnde leverantörer

medföra så afsevärda fördelar, att leveransprisen i regeln torde, för

framtiden komma att ställa sig afsevärdt lägre än hittills allmänneligen

varit förhållandet».

Medelpriset för naturaportionen under år 1899, det dyraste under

perioden 1893—1899, utgjorde 46,5 öre. Lägges dertill tillagnings- in. fl.

s. k. kokinrättningskostnader, uppgående till 10 procent af naturaportionens

värde, har den tillagade portionen betingat ett pris af 51,15 öre.

Med hänsyn härtill och i betraktande af de skäl, som arméförvaltningen

anfört beträffande utsigterna för framtida lägre leveranspris, har jag för

min del icke något att erinra mot den uti förevarande afseende tillämpade

beräkningsgrund.

Mot beräkningarna under anslaget till åFour agering af arméns hästar»,

90 öre per häst och dag (i depot 72 öre), har icke någon erinran förekommit.

I fråga om anslaget till »Arméns mundering sutrustning», yttrar armeförvaltningen

å intendentsdepartementet, »att den för manskapets munderings

under håll beräknade dagkostnaden, 33 öre per slitningsdag, förefaller

väl låg, särskild! vid en jemförelse med den dagkostnad, soin för detta

underhåll hittills ansetts erforderlig, men då denna dagkostnad i viss mån

bör kunna nedbringas vid de med en ny härordning inträdande ändrade

förhållanden, hvarunder mera praktiska och för persedelunderhållet mindre

betungande anordningar inom hela armén kunna vidtagas, anser arméförvaltningen

möjlighet förefinnas att, äfven med nu föreslagna nedsatta

belopp, för framtiden bestrida munderingsunderhallet vid armén.»

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Mig synes denna möjlighet vara för handen. Munderingsunderhållet

för manskapet är upptaget efter den lägsta vid 1892 års urtima riksdag

använda beräkningsgrund, hvilken gälde artilleriet och trängtrupperna.

Samma beräkningsgrund synes mig böra kunna tillämpas äfven i fråga om

öfriga truppslag, allra helst som staten i regeln torde böra öfvertaga anskaffningen

och underhållet af de s. k. småpersedlarna, hvarigenom helt

visst en icke oväsentlig besparing skulle uppstå. Jag tillåter mig att på

tal om inunderingsanslaget erinra derom, att af den utredning angående

behöfliga . medel för munderingsutrustningen, som den s. k. fredsförvaltningskomitén

lemnat, framgår, att en dagkostnad af 33 öre per man bör,

under de ändrade tjenstgöringsförhållanden, som den nya härordningen

förutsätter, vara fullt tillräcklig ej blott för underhåll,'' utan äfven för

fullständigande af ifrågavarande utrustning.

Anslaget till »Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten» har

beräknats efter 10 öre per man och tjenstgöringsdag samt 1 öre om dagen

för hvarje uppstallad häst. Enligt hvad arméförvaltningen å intendentsdeparteinentet

anfört rörande detta anslag, skulle det under normala förhållanden

vara tillräckligt för sitt ändamål. Under vissa år, synnerligast

vid höga pris å ''kol och koks, hade det dock visat stor benägenhet att

stiga till sådana belopp, att äfven under billigare perioder uppkommande

reservationer möjligen icke alla gånger blefve tillräckliga att täcka de

brister i årsanslagen, som under de dyra tiderna uppstode.

Då, enligt mitt förmenande, kostnadsberäkningarna icke kunna eller

höra grundas på några möjligen uppstående undantagsförhållanden, synes

ej heller mig anledning förefinnas att påyrka någon förhöjning af ifrågavarande

anslags beräkning.

Angående »Anslaget till arméns diverse intendentur- och sjukvårdshehofn,

hvilket är beräknadt efter 8 öre för hvarje tjenstgöringsdag, yttrar

arméförvaltningen å intendentsdepartementet, att det synes böra blifva för

sitt ändamål tillräckligt, dock endast under den förutsättning att utgifterna

för underhåll af arméns mötesfält med tillhörande skjutbanor icke

skulle från detsamma bestridas,* utan vore beräknade att bekostas från

anslaget till arméns byggnader, till hvilket anslag dessa utgifter vore

närmast hänförliga.

Anslaget är beräknadt under den af arméförvaltningen angifna förutsättning.

Från detsamma skulle bestridas öfriga kostnader för truppförbanden

såsom kommunionspenningar, musikens underhåll, musikinstrument,

undervisningsmateriel, underhåll af trängfordon, transporter in. in.

För närvarande utgår enligt verkstäld öfverslagsberäkning omkring 4 öre

per tjenstgöringsdag till ifrågavarande utgifter, men då vid den nya här
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ordningen större kraf skulle komma att ställas på undervisningsmateriel,

och då derjemte transporterna mellan vinterförläggningsorterna och mötesplatserna

skulle bekostas af ifrågavarande anslag, har detsamma beräknats

efter dubbla beloppet eller 8 öre per tjenstgöringsdag.

Hvad de värnpligtiges dagafiöning angår, har jag uti de af mig

meddelade allmänna grunderna för förslaget till ny härordning angifvit,

att densamma skulle uppföras med 10 öre per dag. Då de kostnader,

som äro oundgängligen förenade med förverkligandet af förslaget till ny

härordning, i allt fall äro stora, har det ansetts nödigt att föreslå en

väsentlig minskning uti de värnpligtiges dagafiöning, synnerligast som

motsvarande ersättning i andra arméer i allmänhet rör sig omkring 10

öre (i vissa något mera, i andra åter något mindre), och det för öfrigt,

med hänsyn dertill att den värnpligtige under sin tjenstgöring åtnjuter

förmånerna af underhåll, beklädnad och inqvartering in natura, icke ingår

uti värnpligtens idé, att den värnpligtige erhåller en så hög dagafiöning

som den, hvilken nu är bestämd hos oss, och som för ett år skulle uppgå

till i det närmaste samma belopp som volontärs aflöningsförmåner (182

kronor 50 öre mot 186 kronor 50 öre). Följdriktigheten torde dessutom

fordra, att dagaflöningen bestämmes till lika stort belopp för volontär som

för värnpligtig. Då en dagafiöning af 10 öre representerar, hvad de värnpligtige

angår, en ärlig utgift af i rundt tal 763,000 kronor, skulle en

dagafiöning af 50 öre medföra derutöfver ett sammanlagdt årligt utgiftsbelopp

af 3,052,000 kronor, en mycket afsevärd summa i landtförsvarsbudgeten.

Ifrågavarande aflöning är icke att anse såsom någon slags

"löneersättning, utan den afser, såsom ock dess förutvarande benämning

portions- eller tobaksskilling angifver, att sätta den värnpligtige i stånd

att dermed bestrida förekommande mindre utgifter.

I fråga om kostnaderna för rullföringsväsendet, hvilka beräknats till

225,565 kronor, deri inberäknadt 3,000 kronor för tillsyn af landstormsförrådsbodarna

in. in. å Gotland, anhåller jag att få yttra mig vid föredragning

af förslaget till ny värnpligtslag. Jag får dock redan nu framhålla,

att jag icke har något att erinra mot det föreslagna beloppet,

Anslaget till »Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt

artilleriets öfningar och materiel» har beräknats till 3,176,000 kronor enligt

nedanstående specifikation:

Fältartillerimaterielen ........................................................ 150,000 kronor

Fästningsartillerimaterielen ................................................ 25,000 »

Handvapnen ............................................................. 135,000 »_

Transport 310,000 kronor

Bih. till Riksd. Prof. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Transport

Ammunition: för fältpjeser ...............................................

» » fästningspjeser.......................................

» » eldhandvapen ........................................

Kruttillverkning..................................................................

öfningar för artilleriet......................................................

» » öfriga truppslag...........................................

Fabriker ................................................................................

Byggnader ...........................................................................

Skjutfält................................................................................

Transporter............................................................................

Diverse behof........................................................................

310.000 kronor

875.000 »

160.000 »

1,025,000 »

350.000 »

125.000 »

115.000 »

35.000 »

70.000 »

30.000 »

30.000 i>

51.000 »

Tillsammans 3,176,000 kronor.

Arméförvaltningen å artilleridepartementet yttrar om detta anslag,

att utförda beräkningar gifva vid handen, att den i förslaget till ny härordning

upptagna summan bör vara för ändamålet lämpligt afpassad, och

har jag mot detta uttalande icke något att erinra. Jag får emellertid

fästa uppmärksamheten på, att den till 35,000 kronor upptagna anslagsposten

till fabriker beräknats under den förutsättning, att aflöningen till

den vid densamma anstälda personalen upptagits å särskild stat för artilleriets

fabriker, men då, enligt hvad jag uti det föregående anfört, jag

icke ansett mig böra biträda härordningsförslaget i denna del, måste anslaget

till fabriker ökas, under det att anslaget till »aflöning och rekrytering»

i stället kommer att undergå motsvarande minskning.

Anslaget till »Arméns byggnader och kommen)]ant.deapmtgifter samt

fortifikationens öfningar och materiel*, beräkmfdt, efter 7 öre per tjenstgöringsdag

för man och 2 öre per tjenstgöringsdag för häst, till 694,115 kronor

och 1 öre, deri ingående dock äfven 150,000 kronor till diverse utgifter,

är jemte den uti kostnadsberäkningen för de värnpligtiges vapenöfningar

för byggnadsunderhåll in. m. upptagna summan 534,567 kronor 26 öre,

likaledes beräknad efter 7 öre per tjenstgöringsdag, afsedd att hufvudsakligen

bestrida utgifterna för underhållet af arméns byggnader och mötesfält.

Sammanlagda utgöra nyssnämnda båda belopp 1,228,482 kronor 27

öre eller i rundt tal, afjemnadt uppåt, 1,229,000 kronor.

Förutskickande den anmärkningen, att det ofvan anförda beloppet af

150,000 kronor för diverse utgifter är afsedt att bestrida dels kostnaderna

för underhåll af landtfästningarna Karlsborg och Boden äfvensom några

äldre ännu qvarstående fästningsverk och byggnader i Landskrona, Kristianstad,

Varberg, Göteborg och Marstrand, dels kommendantskapsutgifter,

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

synes det mig erforderligt att lemna en utredning angående användningen

af den sammanlagda utgiftsposten 1,229,000 kronor.

Till underhåll af rikets fästningar och arméns under arméförvaltningens

å fortifikationsdepartementet vård stälda byggnader äro å det nuvarande

anslaget till arméns byggnader anvisade 431,000 kronor, samt å

anslaget till de vakanssatta kavalleriregementena i Skåne och Norrland

18,000 kronor eller tillsammans..................-................................ 449,000 kr.

Af denna summa utgå i afrundade belopp:

till underhåll af byggnader inom sjöfästningarnas försvarsområde

....................................................-...........•.............. 65,000 »

» underhåll af byggnader inom Karlsborgs fästnings försvarsområde

....................................................................... 50,000 »

» underhåll af äldre fästningsverk......................-...................- 13,000 »

» underhåll af kasernetablissement. och etablissementen å

mötesplatserna ........................................—..................... 321,000 »

Tillsammans 449,000 kr.

Sedan det för underhållet af byggnader inom sjöfästningarnas försvarsområden

nyss angifna beloppet, 65,000 kronor, blifvit, såsom afsedt

är, öfverflyttadt till femte hufvudtiteln, utgör återstoden af det nuvarande

byggnadsanslaget (449,000—65,000) .......................................- 384,000 kr.

De för den nya härordningens genomförande erforderliga

nybyggnaderna hafva beräknats kosta omkring 48 millioner

kronor. Beräknas underhållet af nybyggnaderna till

1,25 procent af underhållskostnaden, bör anslaget till arméns

byggnader af denna anledning ökas med.............................--- 600,000 »

Sedan återstående arbeten å Karlsborgs fästning blifvit

afslutade, erfordras i ökad underhållskostnad för denna fästning

............................................................................................. 10,000 »

Sedan fästningen vid Boden fullbordats, krafvel’ den en

årlig underhållskostnad af ....................................................... 60,000 »

Å anslaget till arméns byggnader äro för närvarande

anvisade till kommendantskapsutgifter 16,500 kronor, af

hvilka 7,600 kronor utgå för sjöfästningarna. Sedan sistnämnda

belopp öfverflyttats till femte hufvudtiteln, återstå

8,900 kronor, hvilka dock i samband med anläggandet åt

fästningen vid Boden böra ökas med 8,100 kronor, och hafva

sålunda kommendantskapsutgifterna beräknats till................ 17,000 »

Transport 1,071,000 kr.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

„ Transport 1,071,000 kr.

A anslaget till arméns byggnader äro för närvarande

till fortifikationens öfningar anvisade 26,000 kronor och till

underhåll af fortifikationens materiel 21,500 kronor, hvilka

båda belopp böra höjas till resp. 52,000 och 41,000 kronor

eller tillsammans .................................................................... 93,000 »

Slutligen tillkomma kostnaderna för underhållet af

arméns mötesfält, hvilka hittills bestridts af vapenöfningsanslaget.

Det härför erforderliga beloppet, hvars användning

för framtiden torde böra öfvertagas af arméförvaltningen å

fortifikationsdepartementet, har beräknats till ........................ 65,000 »

Tillsammans 1,229,000 kr.

Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet har icke haft något

att erinra mot förslaget till ny härordning, således ej heller mot i detsamma

gjorda beräkningar.

För landstormens organisation är uti härordningsförslaget upptaget ett

belopp af 150,000 kronor att användas dels till ordnande af landstormsförråd,

dels till aflöning af landstormsområdesbefäl. I fråga om storleken af

detta anslag, hvars stora vigt jag lifligt erkänner, kan jag dock vid detta

tillfälle icke med bestämdhet yttra mig. Det kräfves nemligen, såsom jag

uti det föregående antydt, för sådant ändamål särskilda kostnadsberäkningar

för uppförande af land stormsförrådsbyggnaderna, äfvensom en uti enskildheter

gående plan för den ordningsföljd m. m., i hvilken landstormsområdena

skola organiseras. Om utförandet af ifrågavarande beräkningar och

utarbetandet af en sådan plan har jag, såsom redan framhållits, gått i

författning.

Anslaget till »Extra utgiften har föreslagits skola ökas till 100,000

kronor. Detta anslag, som för åren 1831—1841 utgick med 75,000 kronor

och för åren 1842—1873 med 67,500, har sedermera varit uppfördt

i riksstaten med 67,000 kr. Redan för närvarande är det otillräckligt, men

blifver det ännu mer, i den mån den nya härordningen genomföres. Framför

allt blir detta förhållandet, om derifrån skall beredas flyttningshjelp åt de

officerare och underofficerare med vederlikar, hvilka, utan att samtidigt

vinna befordran, för längre tid förflyttas från en ort till en annan. Af

denna förmån skulle hufvudsakligen personal vid generalstaben, fortifikationen,

intendenturcorpsen och truppförband förlagda på skilda stationer

komma i åtnjutande. Då jag anser, att en dylik ersättning grundar sig

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

både på rättvisa och på billighetsskäl, synes mig detta förslag vara i hög

grad förtjent af att förverkligas.

De under den ordinarie staten å fjerde hufv.udtiteln uppförda anslagen

äro till sin natur väsentligen skiljaktiga. Vissa, såsom t. ex.

aflöningsstatema, kunna till siffran fullständigt beräknas och angifvas,

andra åter äro beroende af förhållanden, som icke låta sig på förhand

med absolut visshet bestämmas. Vid den granskning af härordningsförslagets

kostnadsberäkningar, som jag företagit, har jag emellertid

kommit till den uppfattningen, att om ett eller annat anslag, såsom anslaget

till fält- och fälttjenstöfningar behöfver ökas, komma å andra anslag

öfverskott helt visst att uppstå, hvarför jag såsom ett allmänt omdöme

öfver härordningsförsläget i denna del tillåter mig uttala den meningen,

att till detsamma hörande beräkningar öfver landtförsvarets årliga ordinarie

kostnad äro samvetsgrant uppgjorda, och att följaktligen det belopp, hvarpå

desamma sluta, skall i sin helhet visa sig vara tillräckligt för bestridande

af landtförsvarets årliga ordinarie utgifter vid tiden för den nya

härordningens slutliga genomförande.

Det torde vara obehödigt att tillägga, att under tiden för indelningsverkets

afveckling måste i fråga om de indelta nummer, som äro besatta,

lagen angående lindring i rustningsbesvären fortfarande ega tillämpning.

Men med indelningsverkets upphörande kommer anslaget till»Sk att el in äring ar

och ersättningar till rust- och rotehållare» att helt och hållet försvinna.

För år 1902 äro de ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln

beräknade till 33,765,000 kronor. Enligt öfvergångsförslaget hafva de beräknats

för år 1907 till 40,972,000 kronor. Ökningen under de fem åren

1903—1907 skulle följaktligen utgöra i rundt tal något öfver 7,200,000

kronor, eller i medeltal för hvarje år 1,457,000 kronor. Under de återstående

sex åren af öfningstiden skulle de ordinarie anslagen efter hand

stegras till 45,338,000 kronor, till hvilket belopp de äro i förslaget till ny

härordning beräknade för år 1913, hvadan ökningen under ifrågavarande

sex år skulle uppgå till 4,338,000 kronor, d. v. s. i medeltal för hvarje

år 723,000 kronor.

Det ligger i sakens natur, att genomförandet af den nya härordningen

kommer att öka utgifterna för arméns pensionering. Enligt af

opaginerad Kontrollera mot PDF

184

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

byråchefen i arméns pensionskassa E. A. Kjellander verkstälda beräkningar

skulle de ökade pensionskostnaderna för pensionering af officerare och

underofficerare med vederlikar, enligt förslaget till ny härordning och

under förutsättning af deri upptagna lönebelopp, komma att utgöra för

år 673,000 kronor, hvarvid dock vore att märka, att denna stegrade årskostnad

ej kan verka med hela sitt belopp förrän tidigast efter 30 år

efter den tidpunkt, då förslaget blifvit genomfördt.

För genomförandet af förslaget till ny härordning kräfvas vissa utgifter

för en gäng eller extra anslag, nemligen till ordnandet af arméns

förläggning (kasernetablissernent och barack byggnader), till anskaffandet af

fälthaubitsmateriel och fullständigande af positionsartillerimaterielen, till

eldhapdvapen, till ingeniör materiel och till extra remonteringskostnader.

Ordnandet af arméns förläggning med tillhörande byggnader och

lokaler är beräknadt till i rundt tal 48 millioner kronor. I samband med

frågan angående reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel

för år 1902 får jag tillfälle att återkomma till detta vigtiga ärende.

Jag tillåter mig dock nu framhålla, att, innan vinterförläggningen hinner

att fullständigt ordnas genom ifrågavarande byggnader, torde det blifva

behöfligt att tillgripa provisoriska förläggningsanordningar, och blifver

detta i större eller mindre grad förhållandet under början af andra öfvergångsperioden.

De härmed förenade extra kostnader låta sig svårligen på

förhand beräkna. De blifva mindre, i samma mån som byggnadsverksamheten

påskyndas.

Anskaffandet af den erforderliga artillerimaterielen, ej blott till fälttrupperna

utan ock till reservtrupperna, har beräknats att, förutom hvad

Riksdagen redan beviljat eller 12 millioner kronor, medföra en utgift af

i rundt tal 14 millioner kronor.

Hvad arméns eldhandvapen angår, är afsedt, att med utgången af

år 1903 skulle finnas 150,000 6,5 mm. gevär, för hvilkas anskaffande Riksdagen

redan beviljat medel. Sedan synes mig tillverkningen böra så bedrifvas,

att, om icke särskilda förhållanden annorlunda betinga, under åren

1904, 1905, 1906 och 1907 årligen tillverkas 15,000 gevär, hvarefter årsanskaffningen

skulle kunna minskas till 10,000, intill dess armén erhållit

det antal gevär, som slutligen bör finnas äfven med hänsyn till landstormens

beväpning. Kostnaden för anskaffandet af ytterligare 150,000 gevär

kan beräknas till 8,467,500 kronor eller i rundt tal 872 millioner. Men

det torde böra anmärkas, att denna utgift, utan afseende på den nya härordningen,

i allt fall skulle hafva tillkommit.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

135

Uppsättandet af den ingeniör materiel (verktygsutrustning, krigsbromateriel

och fälttelegrafniateriel), som varder en följd af ingeniör kompaniernas

och fälttelegraftruppernas ökade styrka samt krigsbrokolonnernas

fullständigande, har beräknats medföra en kostnad af 360,000 kronor.

I förslaget till ny härordning förutsättes anordnandet af remontdepoter

förutom den, som redan tinnes vid Ottenby. De för ändamålet

erforderliga kostnaderna kunna dock icke uppgå till något större belopp.

I samband härmed uppstår behofvet af en extra remontering, som beräknats

kräfva 300,000 kronor. Äfven beträffande denna angelägenhet torde jag

få tillfälle att återkomma vid frågan om regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,

att nådig proposition om ny härordning, i öfverensstämmelse med

de uti detta anförande af mig gjorda framställningar, måtte till Riksdagen

atlåtas, och synes mig propositionen böra affatta^ under förutsättning af

bifall till det förslag till ny värnpligtslag, hvarom särskild proposition,

enligt hvad jag redan framhållit och denna dag kommer att föreslå, bör

till Riksdagen atlåtas. Derest denna min framställning bifalles, får jag

derjemte hemställa, att jag måtte, i fråga om regleringen af utgifterna

under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1902, få afgifva de förslag,

som, med tillämpning af hvad jag beträffande den nya härordningen nu

yttrat, finnas böra för Riksdagen framläggas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten

lemna bifall; och skulle, i enlighet härmed,

dels nådig proposition i ämnet till Riksdagen atlåtas af

den lydelse, bil. Litt. A vid detta protokoll utvisar, dels

statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, i

fråga om regleringen af utgifterna under riksstatens

fjerde hufvudtitel för år 1902, afgifva de förslag, som

med anledning af den beslutade propositionen funnes

böra för Riksdagen framläggas.

Ex protocollo:

G. Hagbergh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1901:120 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner n:o 2 angående ny härordning, n:o 3 med förslag till ny värnpligtslay, n:o 3 a med förslag a1 i texten
  2. 1SärU 1901:11 Skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om revision af de s. k. krigslagarne; motion n:o 155, af herr J. Sjöberg, om befrielse under viss förutsättning för rus s. 1 i texten