Angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter litteratören Philip Jakobson
6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1901:31, Angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter litteratören Philip Jakobson
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
1
N:o 31.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter litteratören
Philip Jakobson; gifven Stockholms slott den 31 december
1900.
Litteratören Philip Jakobson från Upsala, som den 18 maj 1888
allod utan att efterlemna några vid bouppteckningstillfället kända arfvingar,
hade genom testamente den 28 förutgångne april förordnat, bland
annat, att hans lösörebo efter hans död skulle tillfalla hans hushållerska
Mathilda Sofia Berggren samt att, sedan sterbhusets skulder blitvit uppgjorda,
återstående qvarlåtenskapen skulle fördelas i två lika lotter, af
hvilka den ena skulle tillfalla hans stjufdotter Josefina Charlotta Adelaide
Hökenberg och den andra hans bemälda hushållerska. Testamentet blef i
bevakningsändamål ingifvet till rådstufvurätten i Upsala den 2(i november
1883.
Enligt hvad instrumentet öfver den efter Jakobson den 20 juni
samma år förrättade bouppteckning utvisar, efterlemnade denne såsom
tillgång i boet, förutom annan egendom, två fjerdeparter i Stora Kopparbergs
bergslag, tillsammans värderade till 9,000 kronor, af hvilka fjerdeparter
den ena vid den 5 påföljde november verkstäldt arfskifte efter
Jakobson tilldelades förenämnda Mathilda Sofia Berggren.
Den 22 mars 1887 lät kammaradvokatfiskalsembetet till bemälda
rådstufvurätt instämma, bland andra, Mathilda Sofia Berggren, med yrkande,
att, enär Jakobsons ofvanberörda testamente ej blifvit inom laga
tid bevakadt och Jakobson icke efterlemnat någon känd arfvinge, testamentet
måtte förklaras ogiltigt och Mathilda Sofia Berggren förpligtas att
till advokatfiskalsembetet redovisa för hvad hon ur Jakobsons bo uttagit
Bill. till Riksd. Prof . 1301. 1 Sami. lA fd. 27 Höft. (N:is 31, 32.) 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
jemte ränta. Sedan emellertid upplyst blifvit, att Mathilda Sofia Berggren
den J>1 augusti 1886 aflidit ogift, lät advokatfiskalsembetet den 31 augusti
1887 till svaromål i nyssnämnda sak instämma Mathilda Sofia Berggrens
föräldrar smidesmästaren J. P. Berggren och hans hustru Kristina Berggren,
i deras egenskap af sterbhusdelegare efter deras bemälda dotter. Genom
dom den 9 april 1888, som vunnit laga kraft, förklarade rådstufvurätten,
vidkommande käromålet mot makarne Berggren, att, som ostridigt vore,
att deras dåmera aflidna dotter Mathilda Sofia Berggren, hvilken, enligt
hvad i saken blifvit upplyst, med stöd af Jakobsons testamente ur hans
qvarlåtenskap utfått dels det egentliga lösöreboet såsom möbler och husgeråd
med mera, dels ock en fjerdepart i Stura Kopparbergs bergslag,
för hvilken fjerdepart Mathilda Sofia Berggren vid försäljning och efter
afdrag af någon afgående skuld uppburit 4,000 kronor i penningar, försummat
att inom sex månader, sedan hon gifvarens död och testamentet
veta fick, bevaka mera omförmälda testamente, samt testamentsgifvaren
Jakobson aflidit utan arfvingar, rådstufvurätten väl funne Mathilda Sofia
Berggren hafva varit skyldig att till Kongl. Maj:t och kronan såsom
danaarf utgifva värdet af hvad hon i förutnämnda måtto ur Jakobsons
dödsbo uttagit, men emedan för smidesmästaren Berggren och hans hustru,
Indika icke, såvidt visats, tagit befattning med sin dotters qvarlåtenskap,
tiden att i anledning af dotterns ifrågavarande, vid bouppteckningen efter
henne okända- gäld söka urarfvagörelse icke kunde anses löpa förr, än
rådstufvurättens dom, hvarigenom gäldens rigtighet faststäldes, mot makarne
Berggren vunnit laga kraft, kunde smidesmästaren Berggren och
hans hustru icke för det dåvarande till personligt betalningsansvar för
samma gäld förbindas.
Nu har i en till Kongl. Maj:t den 24 oktober 1899 ingifven skrift
Jakobsons förbemälda stjufdotter Josefina Charlotta Adelaide Hökenberg,
med förmälan, att hon af Mathilda Sofia Berggren i lifstiden inköpt den
fjerdepart i Störa Kopparbergs grufva, som på grund af Jakobsons testamente
tillfallit Mathilda Sofia. Berggren, hvilken fjerdepart numera motsvarades
af åtta aktier i Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag; att af
dessa aktier sökanden årligen åtnjutit utdelning såsom af sin välfångna
egendom, samt att nämnda aktiebolag, som alltjemt innehaft aktiebrefven,
vägrat att till sökanden utlemna desamma, med mindre sökanden behörigen
styrkte, att icke kronan till äfventyra hade några anspråk att gorå villande
å samma aktier, i underdånighet anhållit, att, då sökanden, som i
god tro och till då gällande börspris förvärfvat ifragakomna fjerdepart,
genom mistningen af de deremot svarande aktierna skulle drabbas af en
stor och för sökanden, som vore genom sjukdom oförmögen att med arbete
KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o dl. 3
försörja sig, mycket känbar ekonomisk förlust, den kronan möjligen
tillkommande rätt till arf af samma aktier måtte varda å sökanden öfverlåten;
varande vid denna ansökning fogadt ett den 7 oktober 1899 åt
legitimerad läkare utfärdadt intyg, utvisande, att sökanden, som sedan 14
år vore krympling på grund af obotlig kronisk ledgångssjukdom, i följd
deraf då och för framtiden vore oförmögen att med arbete försörja sig.
I anledning af den gjorda ansökningen har, på grund åt nådig remiss,
underdånigt utlåtande afgifvits af KongL Maj:ts befallningshafvande i
Upsala län, som dervid anfört, bland annat, att, enär rådstufvurätten i
Upsala genom ofvanomförmälda dom förklarat Mathilda Sofia Berggren
hafva vant skyldig att till kronan såsom danaarf utgifva allenast värdet
af ifrågavarande fjerdepart, samt följaktligen stänmingspåståendet, så vidt
detsamma afsett, att fjerdeparten skulle såsom danaarf med eganderätt tillfalla
kronan, icke blifvit godkändt, något anspråk tran kronans sida att såsom
danaarf bekomma vare sig fjerdeparten eller de deremot svarande aktierna
icke, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uppfattning, kunde med
utsigt till framgång väckas; på grund hvaraf, och då vid sådant förhållande
ett förklarande af Riksdagen i den af sökanden afsedda syftning
icke vore behöfligt, Kongl. Ma:jts befallningshafvande hemstält, att Kongl.
Maj:t täcktes förklara den underdåniga ansökningen icke föranleda vidare
åtgärd.
Kammaradvokatfiskalsembetet, som jemväl blifvit öfver ansökningen
hördt, har i underdånigt utlåtande, jemte meddelande, att, sedan embetet
i skrifvelse den 16 maj 1888 erhållit upplysning, att smidesmästaren
Berggren och hans hustru vore medellösa, någon åtgärd för fullföljande
af det genom ofvannämnda rättegång mot dem tramstälda rättsanspråk
från embetets sida icke vidtagits, tillika anfört, att, hvad anginge frågan,
huruvida kronan kunde hafva någon rätt till ifrågavarande åtta aktier,
embetet icke kunde dela Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt, att
genom rådstufvurättens i Upsala förutnämnda dom eganderätten till den
fjerdepart, som numera motsvarades åt berörda aktier, blifvit kronan fränkänd;
att, då redan Mathilda Sofia Berggren i lifstiden afhändt sig nämnda
fjerdepart, den mot hennes föräldrar såsom hennes länsinnehafvare anhängi
gg jorda, rättegången icke kunde afse att af dem utfå fjerdeparten
och således ej heller domen innefatta pröfning åt ett sadant anspråk, utan
hade käromålet mot makarne Berggren inneburit ett kraf om ersättning
för fjerdepartens värde; att, dä emellertid rådstufvurätten genom domen
förklarat sig icke för det dåvarande kunna ålägga makarne Berggren något
betalningsansvar i sådant afseende, samt numera, sedan mer än tio år förflutit,
all fråga om att fullfölja det mot makarne Berggren väckta ersätt
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
ningskrafvet måste hafva förfallit, rättegången och den deruti meddelade
domen icke syntes kunna utgöra laga hinder för kronan att i afseende å
sjelfva fjerdeparten eller de aktier, hvari den förbytts, göra gällande den
rätt, som kunde tillkomma kronan; samt att, då genom förenämnde dom
det testamentariska förordnande, genom hvilket Mathilda Sofia Berggren
åtkommit fjerdeparten, pröfvats hafva varit till följd af försummad bevakning
å hennes sida ogildt, samt kronan, såsom berättigad till danaarf efter litteratören
Jakobson, således, när Mathilda Sofia Berggren sålde fjerdeparten,
rätteligen varit egare till densamma, fog syntes finnas för den mening,
att kronan nu skulle kunna göra anspråk på eganderätten till ifrågavarande
aktier; och hade kam lintråd vokatfiskalsembetet, enär emellertid någon
anledning icke förefunnes att antaga, att sökanden vid inköpet af fjerdeparten
icke varit i god tro, samt vid sådant förhållande och med hänsyn
till hvad för öfrigt i ärendet blifvit upplyst det syntes vara med billighet
öfverensstämmande, att sökanden finge utan klander från kronans sida
komma i besittning af och för framtiden behålla ifrågavarande aktier,
hemstält, huruvida icke Kongl. Maj:t täcktes finna skäl att till Riksdagen
aflåta nådig proposition i det af sökanden angifva syfte.
Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t
härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att den rätt till ifrågavarande
aktier, som på grund af danaarf efter litteratören Philip Jakobson kan
tillkomma kronan, må på sökanden öfverlåtas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF,
ji.ii
Hans Wachtmeister.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
5
■ I
y <* ,:
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 31 december 1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson, .
Dyrssen,
Cruseb.törn,
Odelberg,
Husberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
föredrog:
En till Kongl. Maj:t ingifven skrift, deri Josefina Charlotta Adelaide
Hökenberg — med förmälan, att, sedan Mathilda Sofia Berggren vid arfskifte
efter afiidne litteratören Philip Jakobson på grund af ett af honom
den 28 april 1883 upprättad t testamente tilldelats, bland annat, en fjerdepart
i Stora Kopparbergs bergslag, samt kammaradvokatfiskalsembetet, å
Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, hos rådstufvurätten i Upsala anhängiggjort
talan mot Mathilda Sofia Berggren och sedermera, efter hennes
under rättegången timade död, mot hennes föräldrar smidesmästaren J. P.
Berggren och dennes hustru Kristina Berggren, i deras egenskap af sterbhusdelegare
efter deras bemälda dotter, med påstående om förpligtande
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
för fnlakame Berggren att till advokatfiskalsembetet redovisa för hvad
Mathilda Sofia Berggren ur Jakobsons bo uttagit jemte ränta, rådstufvurätten
genom laga kraftvunnen dom den 9 april 1888 förklarat Mathilda
Sofia Berggren hafva varit skyldig att till Kongl. Maj:t och kronan såsom
danaarf utgifva värdet af berörda, henne på grund af Jakobsons testamente
tilldelade fjerdepart i Störa Kopparbergs bergslag; att sökanden,
som vore Jakobsons stjufdotter, af Mathilda Sofia Berggren i lifstiden inköpt
berörda, henne tillfallna fjerdepart, hvilken numera motsvaiatdes af
åtta aktier i Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag; samt att sökanden å
nämnda aktier årligen uppburit utdelning, ehuru aktiebolaget, som alltjemt
innehaft aktiebrefven, vägrat att till henne utlemna dessa aktiebref,
med mindre hon vederbörligen styrkte, att icke kronan till äfventyra hade
några anspråk att göra å desamma — i underdånighet anhållit, att den
rätt till ifrågavarande aktier, som kunde kronan tillkomma, måtte varda
på sökanden öfverlåten;
i anledning hvaraf infordradt underdånigt utlåtande afgifvits ej
mindre af Kongl. Majrts befallningshafvande i Upsala län än äfven af
kammaradvokatfiskalsembetet.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit, tillstyrkte
statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition
föreslå Riksdagen att medgifva, att den rätt till
ifrågavarande aktier, som pa grund af danaarf efter
litteratören Philip Jakobson kunde tillkomma kronan,
finge å sökanden öfverlåtas.
Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt, behagade Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla äfvensom
förordna, att nådig proposition skulle till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo
Conrad Carleson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1901:26 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds propositioner angående efterskänkande af kronans rätt till tvä danaarf. s. 16 i texten