Sök i Ratio Lex

Om förändrad lydelse af § 4 i nådiga förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den 24 maj 1895

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:4, Om förändrad lydelse af § 4 i nådiga förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den 24 maj 1895

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

1

1*''}''; >

St*»l •''

N:o 4.

U f* T W i f ''* 5

-V O

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om förändrad

lydelse af § 4 i nådiga förordningen angående vilkoren

för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade

spirituösa drycker den 24 maj 1895; gifven Stockholms

slott den 30 november 1900.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att besluta, att § 4 i nådiga förordningen angående vilkoren för

försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa

drycker den 24 maj 1895 skall erhålla följande förändrade lydelse:

1. Ej må någon tillhandagå allmänheten med anskaffande af

bränvin i mindre belopp än han sjelf eger försälja.

2. Ej heller må innehafvare af rättighet till försäljning af bränvin

låta vare sig mot efterkraf för köpeskillingen eller genom ombud

å annat ställe än det, der han sin försäljningsrätt utöfvar, till köpare

utlemna bränvin i mindre belopp än 250 liter.

Har innehafvare af rättighet, hvarom ofvan säges, till annat ställe

än det, der han sin försäljningsrätt utöfvar, under sin egen adress

försändt eller låtit försända bränvin i mindre belopp än 250 liter och

låter han annan person mot postförskott bekomma skriftlig handling,

innefattande bemyndigande att hos den, som bränvinet mottagit, afhemta

detsamma, vare det, der sådant afhemtande sker, ansedt såsom

om bränvinet blifvit af rättighetsinnehafvaren genom ombud å det

ställe, der afhemtandet sker, till köparen utlemnadt.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

ioHtfl-. M&tit Md. froptäifiöh M>'' 4.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hans Wachtmeister.

IIH ''.i U&

iJU

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 30 november 1900.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Ottee,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageeiieim,

Statsråden: Wikblad,

Annekstedt,

herr von Krusenstjeena,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyessen,

Ceusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

, , 4 i Jf ,

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister

anförde:

I § 4 af nådiga förordningen angående vilkoren för försäljning

af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den

24 maj 1895, sådan denna § lyder enligt nådiga kungörelsen den 25

september 1897, stadgas som följer:

1. Ej må någon tillhandagå allmänheten med anskaffande af

bränvin i mindre belopp än han sjelf eger försälja.

2. Ej heller må innehafvare af rättighet till försäljning af bränvin

låta vare sig mot efterkraf lör köpeskillingen eller genom ombud

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

å annat ställe än det, der han sin försäljningsrätt utöfvar, till köpare

utlemna bränvin i mindre belopp än 250 liter.

I underdånig skrifvelse den 21 mars 1899 har Riksdagen anfört,

att stadgandet i mom. 2 af berörda §, enligt hvad i en vid samma års

riksdag väckt motion erinrats, hade börjat kringgås på det sätt, att

vid försäljning af spritdrycker till någon å annan ort bosatt reqvirent

varan adresserades i afsändarens eget namn, hvarjemte fullmagt mot

postförskott, motsvarande det belopp, reqvirenten hade att för varan

betala, tillsändes denne, som derefter utlöste fullmakten samt under

åberopande af densamma utqvitterade varan. Om icke förbud blefve

stadgadt häremot, komme enligt motionärens påstående försäljningen

af spirituösa drycker mot postförskott att tilltaga och dryckenskapen

att i hög grad befrämjas synnerligast bland den arbetande klassen på

större arbetsplatser. Det syntes icke heller, enligt Riksdagens åsigt,

kunna bestridas, att försäljningen af spirituösa drycker mot postförskott

innebure ett uppenbart kringgående af bränviusförsäljningsförordningens

omförmälda föreskrifter, med hvilka tydligen åsyftats att i möjligaste

mån främja de enskilda kommunernas sträfvan att hvar inom sitt område

motarbeta missbruket af spirituösa. Efter motionärens uppgifter

att döma syntes användningen af det anmärkta tillvägagåendet redan

hafva, åtminstone på vissa orter, vunnit en betänklig utsträckning.

Det syntes emellertid vara tvifvelaktigt, huruvida ett enkelt förbud

mot försäljning af spirituösa i mindre qvantiteter mot postförskott

skulle kunna göras effektivt; möjligen skulle deremot det afsedda

målet kunna vinnas på annan väg, då den, som på grund af fullmagt

uttoge ett i afsändarens namn afsändt parti spirituösa, i sjelfva verket

syntes vara att anse såsom afsändarens ombud för varans utlemnande.

Utan att dock vilja härutinnan uttala någon bestämd åsigt anhöll

Riksdagen, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning

rörande de omförmälda missförhållandena samt till Riksdagen inkomma

med förslag till den ändring i nådiga förordningen angående vilkoren

för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa

drycker, hvartill undersökningen möjligen kunde gifva anledning.

Efter särskilda nådiga remisser hafva öfverståthållareembetet

och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län inkommit

med underdåniga yttranden öfver berörda framställning. Af dessa

yttranden inhemtas, att, såvidt genom verkstälda undersökningar kunnat

utrönas, det ifrågavarande försäljningssättet vunnit stor utsträckning

inom Norrbottens län, der det isynnerhet användes af personer, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

yrkesmessigt bedrefve oloflig bränvinsförsäljning, äfvensom inom en

socken i Vesterbottens län, der det vore mycket vanligt och skedde i

vidsträckt omfattning. Inom Upsala, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Elfsborgs, Vermlands, Vestmanlands, Kopparbergs och

Gefleborgs län hade visserligen dylik försäljning förekommit, men

endast i ringa eller till och med ytterst ringa omfattning. Öfverståthållareembetet

och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands

och Jemtlands län hafva icke yttrat sig om förekomsten af

ifrågavarande försäljningssätt och i öfriga län synes det alls icke förekomma.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala län betviflar, att ett

förbud mot försäljning af spirituösa mot postförskott skulle råda bot

mot de anmärkta missförhållandena, hvilka syntes kunna lika väl

stäfjas genom tillämpning af gällande lagstadganden, ty då den,

som mot postförskott löste fullmagt från afsändaren och med stöd

deraf utqvitterade varan, otvifvelaktigt vore afsändare^ ombud och

då enligt stadgandet i 4 § 2 mom. i försäljningsförordningen innehafvaren

af rättighet till försäljning af bränvin ej finge genom ombud

å annat ställe, än der han sin försäljningsrätt utöfvade, till köpare

utlemna bränvin, borde det icke möta afsevärd svårighet att i förekommande

fall åstadkomma sådan bevisning om den skedda försäljningen,

att vederbörande afsändare kunde träffas af stadgadt straff;

den ifrågasatta lagbestämmelsen vore derföre icke behöflig. I denna

åsigt om obehöfligheten af den ifrågasatta lagbestämmelsen instämma

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Örebro och Jemtlands län, af

hvilka den senare anser, att bästa korrektivet mot ifrågavarande

missförhållande vore att söka i eu kraftig och fördomsfri tillämpning

af gällande lag.

Kongl. Majtts befallningshafvande i Södermanlands samt Göteborgs

och Bohus län anse icke heller något behof af ytterligare

lagstiftningsåtgärder i ämnet förefinnas, enär postförskott ju icke vore

annat än ett efterkraf på posten samt postförskottsbeloppet, fastän

försändelsen endast innehöllo eu fullmagt till bränvinets uttagande,

väl måste anses utgöra köpeskillingen för bränvinet och således

lagen, rätt tillämpad, redau i sin nuvarande affattning innebure ett

korrektiv mot ifrågavarande kringgående. Kongl. Majrts befallningshafvande

i Södermanlands län tillägger, att enär, om öfverklagado tillvägagåendet

på någon eller några orter börjat användas, det antagligen

icke komme att dröja, innan det gjordes till föremål för laga

beifran och bedömande, skäl icke förofunnes att ändra lagstiftningen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

förrän det visat sig, att densamma vore i sin nuvarande affattning

kraftlös. . Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vermlands län erinrar

om svårigheten att i lagar och författningar införa stadganden af

sådan lydelse, att de icke kunde kringgås, hvilken svårighet syntes

tilltaga i samma mån som stadgandena gjordes minutiösa, och gälde

detta särskildt om förordningar, hvilka afsåge undantag från de allmänna

nationalekonomiska hufvudgrunderna, såsom förhållandet vore

med bränvinsförsäljningsförordningen. Då utredning saknades derom,

att rättelse i det anmärkta missförhållandet icke kunde vinnas genom

åtal vid domstol och då oupphörliga ändringar och tillägg till gällande

bränvinsförsäljningsförordning blott till följd af enstaka försök att

kringgå densammas föreskrifter icke syntes vara att förorda, åtminstone

icke för det närvarande, anser sig Kong]. Majt:s bemälde befallningshafvande

icke kunna tillstyrka bifall till Riksdagens framställning

om ändring i nu ifrågavarande lagrum.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län finner

sig, enär de verkstälda undersökningarne visat, att föreskrifterna i

försäljningsförordningens § 4 icke inom länet kringgåtts på sätt i

Riksdagens skrifvelse antyddes, sakna anledning afgifva något förslag

i ämnet och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, som

håller före, att ett förbud mot ifrågavarande sätt för bränvins afyttrande

icke skulle minska tillfällena för befolkningen att åtkomma

spirituösa drycker, finner sig visserligen icke i förhållandena inom länet

hafva anledning förorda någon bestämmelse i det syfte, Riksdagens

skrifvelse angåfve, men anser sig, då förhållandena kunde vara olika

å andra orter, icke böra afstyrka en sådan bestämmelse.

Kongl. Maj:ts öfriga befallningshafvande och af dem äfven några

som anse det anmärkta försäljningssättet vara straffbart enligt nu

gällande bestämmelser, hemställa om vidtagande af antingen nödiga

ändringar i förordningen angående försäljning af bränvin eller ock

andra åtgärder, hvarigenom det sätt att kringgå gifna föreskrifter, hvarom

nu är fråga, må kunna för framtiden förekommas. I detta syfte

föreslå Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Jönköpings,

Vestmanlands och Hallands län förbud att på jernväg eller ångbåt försända

bränvin till afsändarens eget, mottagande och Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Elfsborgs län, att, när bränvin afsändes till

afsändarens eget mottagande, det endast må utlemnas till honom

personligen. Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands län

föreslår stadgande derom, att spritvaror, när do försändas från eu

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

ort till en annan, skulle åtföljas af förpassning, hvilken borde uppvisas

för polismyndigheten i adressorten, innan varan finge utlemnas

till adressaten, hvarigenom polismyndigheten finge tillfälle att taga

kännedom om köpeaftalets beskaffenhet, varans myckenhet och specifikation

samt de personer, mellan hvilka aftalet ingåtts m. m.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands län föreslår, såsom

alternativ till ett annat redan omnämndt förslag, att nu ifrågavarande

försäljningssätt likställes med försäljning mot efterkraf och att fördenskull

till § 4 mom. 2 af bränvinsförsäljningsförordningen fogas

ett så lydande tillägg:

Har innehafvare af rättighet, hvarom nu nämnes, till annat ställe

än det, der han sin försäljningsrätt utöfvar, under sin egen adress försändt

eller låtit försända bränvin i mindre belopp än 250 liter och

låter han annan person mot postförskott utbekomma skriftlig handling,

innefattande bemyndigande att hos den, som bränvinet mottagit, afhemta

detsamma, vare det, der sådant afhemtande sker, ansedt såsom

om bränvinet mot efterkraf för köpeskillingen till köpare utlemnats.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län, som finner

nyss berörda mom. böra förtydligas, anser, att detta lämpligen kunde

ske genom inskjutande mellan orden »genom ombud» och »å annat

ställe» af orden »eller annorledes», hvarigenom momentet skulle erhålla

följande lydelse:

2. Ej heller må innehafvare af rättighet till försäljning af bränvin

låta mot efterkraf för köpeskillingen eller genom ombud eller annorledes

å annat ställe än det, der han sin försäljningsrättighet utöfvar,

till köpare utlemna bränvin i mindre belopp än 250 liter.

Mot en sådan ändring kunde enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förmenande möjligen invändas, att derigenom i betydlig mån

försvårades all handel med spritdrycker i mindre partier från en ort

till en annan, men med den i lagstiftningen om försäljning af spritdrycker

förherskande grundsatsen att någon vinst för enskilda ej borde

af sådan försäljning uppkomma öfverensstämde bäst, att försäljningen

i hvarje stad egde rum till stadens och närmast kringliggande landsbygds

invånare och att de olika städernas försäljare af spritdrycker,

vare sig de utgjordes af bolag eller enskilda, icke med hvarandra konkurrerade.

öfverståthållareembetet, som finner det vara tvifvelaktigt, huruvida

ett enkelt förbud mot försäljning af spirituösa mot postförskott

skulle blifva effektivt, enär ett sådant förbud antagligen skulle kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 2.

lika lätt kringgås som det nu gällande förbudet mot spirituosaförsäljning

genom ombud eller mot så kalladt efterkraf, anser, att ändamålet

med stadgandet i § 4 mom. 2 i försäljningsförordningen skulle kunna

säkrast och fullständigast vinnas på det sätt, att åt denna bestämmelse

gåfves en så vidsträckt affattning, att densamma komme att utgöra

laga hinder för innehafvare af spirituosaförsäljningsrättighet att på

hvad sätt det vara månde låta minuteriugs- eller utskänkningsvis tillhandahålla

köpare spirituösa under omständigheter, af hvilka uppenbarligen

framginge, att varan endast skenbart försålts å det ställe, der

försäljningsrättigheten finge utöfvas, men i verkligheten afyttrats annorstädes;

och föreslår Öfverståthållareembetet derför att följande lydelse

måtte gifvas åt berörda mom:

I mindre belopp än tvåhundrafemtio liter må ej heller innehafvare

af rättighet till försäljning af bränvin låta å annat ställe än det, der

han utöfvar sin försäljningsrättighet, till köpare utlemna bränvin mot

efterkraf eller postförskott för köpeskillingen eller genom ombud eller

eljest vare sig omedelbart eller medelbart, så att köpet måste antagas

hafva egt rum annorstädes än der försäljningsrättigheten får utöfvas.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län betviflar,

att försäljning af spritdrycker mot postförskott skulle vara särskildt

egnad att främja dryckenskap bland den arbetande befolkningen på

större arbetsplatser, men medgifver, att nu ifrågavarande försäljningssätt

onekligen innebure ett kringgående af gällande föreskrift, hvilket

ej borde tillstädjas. Enda medlet att vinna det afsedda målet finner

Kongl. Maj:ts befallningshafvande vara en lagstiftning, hvarigenom

vid försäljning mot efterkraf eller postförskott köpet förklarades vara

afslutadt först då efterkrafs- eller postförskottsförsändelsen utlöstes, så

att säljaren ansåges hafva sålt varan å det ställe, der utlösandet skedde,

och följaktligen gjorde sig skyldig till oloflig försäljning, om han icke

innehade rätt till försäljning å samma plats. Vore en sådan rättsgrundsats

rigtig och borde genom lagbestämmelse befästas, måste

emellertid denna lagbestämmelse få sin plats i handelsbalken eller i en

blifvande ny lag om köp och byte, enär ju tvister rörande försäljning

mot efterkraf eller postförskott kunde förekomma vid handel med alla

slag af varor, och den omständigheten, att varan utgjorde spritdryck,

icke alls utöfvade något inflytande på rättsförhållandets beskaffenhet.

Ehuru det af Riksdagen anmärkta sättet för försäljning af spirituösa

drycker utom inom Norrbottens län och en socken af Vester
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bottens län ännu icke synes hafva erhållit någon allmännare användning,

torde dock häri icke ligga någon giltig anledning att icke redan

nu vidtaga åtgärder för att stäfja berörda missförhållande, der det redan

vunnit insteg, och för att förekomma, att det vinner ytterligare utbredning.

Beträffande då sättet för vinnande af detta mål kan jag, efter

öfvervägande af de olika förslag, som i detta afseende blifvit framstälda,

icke finna annat än att målet bäst och säkrast bör kunna uppnås

genom att till förordningen angående försäljning .af bränvin förlägga

de lagstiftningsåtgärder, som kunna vara behöfliga, för att det

skall blifva tydligt, att ifrågavarande försäljningssätt är olagligt; och

synes mig detta lämpligen kunna åstadkommas genom att till mom.

2 af 4 § i nämnda förordning foga ett tillägg af innehåll, att det nu

anmärkta försäljningssättet skall, såsom det ju också i sjelfva verket

är, anses likstäldt med det i samma mom. redan omförmälda fall att

någon genom ombud å annat ställe än det, der försäljningsrätten utöfvas,

till köpare utlemnar bränvin.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att

besluta, att § 4 i nådiga förordningen angående vilkoren för försäljning

af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den

24 maj 1895 skall erhålla följande förändrade lydelse:

1. Ej må någon tillhandagå allmänheten med anskaffande af

bränvin i mindre belopp än han sjelf eger försälja.

2. Ej heller må innehafvare af rättighet till försäljning af bränvin

låta vare sig mot efterkraf för köpeskillingen eller genom ombud

å annat ställe än det, der han sin försäljningsrätt utöfvar, till köpare

utlemna bränvin i mindre belopp än 250 liter.

Har innehafvare af rättighet, hvarom ofvan säges, till annat ställe

än det, der han sin försäljningsrätt utöfvar, under sin egen adress försändt

eller låtit försända bränvin i mindre belopp än 250 liter och

låter han annan person mot postförskott bekomma skriftlig handling,

innefattande bemyndigande att hos den, som bränvinet mottagit, afhemta

detsamma, vare det, der sådant afhemtande sker, ansedt såsom

om bränvinet blifvit af rättighetsinnehafvaren genom ombud a det

ställe, der afhemtandet sker, till köparen utlemnadt.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Hand. 1 Afd. 2 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Bengt Oxenstierna.

STOCKHOLM ISAAC UARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1901:17 Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande n:o 14 om förändrad lydelse af § 4 bränvinsförsäljningsförordning s. 3 i texten
  2. BevU 1901:14 Betänkande, i anledning af dels kongl. propositionen n:o 4, om förändrad lydelse af § 4 af bränvinsför säljning sförordningen, dels ock väckt motion, åsyftande s. 2 i texten